Utvecklingsmöjligheter för Bottenvikens järnvägstrafik 2012Kollektivtrafikens nuläge och utvecklingsmöjligheter vid Bottenviken

13.4.2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING1. Bakgrund2. Arbetets syfte3. Nuläge och utvecklingsutsikter

3.1 Befolkning3.2 Näringsliv och sysselsättning3.3 Utbildning och utbildningssamarbete3.4 Turism3.5 Trafiksystem

4. Nuläge och utvecklingsutsikter för kollektivtrafiken4.1 Busstrafik4.2 Järnvägstrafik

5. Nuläge och utvecklingsutsikter av järnvägens infrastruktur vid Bottenviksbågen5.1 Beskrivning av bannätet5.2 Bottenviksbågens bansträckningar5.3 Kemi-Torneå regionens järnvägsstationer och hållplatser5.4 Utveckling av stationer på svenska sidan

6. Aktörernas inställning till utveckling av Bottenvikens järnvägstrafik7. Passagerarpotential

7.1 Restiden Uleåborg-Stockholm7.2 Stationernas tillgänglighet i Finland7.3 Utvärdering av passagerarpotentialen

8. Centrala åtgärder för uppstart av järnvägstrafik

9. Fortsatt arbete och utredningsbehov

2

1. BAKGRUND• Bottenviksbågen utvecklas till den mest integrerade regionen i norra Europa, och till den nordligaste koncentrationen av industri,

forskning och kompetens i Europeiska unionen• Järnvägsnätets betydelse för områdets utveckling är stor, både för turisttrafik, för de starkt ökande transporterna inom näringslivet

och för de internationella korridorernas utveckling• Regionens bannät är en del av Bothnian Corridor, vilket Finland och Sverige har föreslagit som ett nytt projekt för EUs TEN-T

prioriteter • I regionen pågår Bothnian Green Logistic Corridor-projekt BGLC (6/2011-3/2014), vars syfte är att öka gemensam planering,

användning och nyttjande av Bothnian Corridor• Trafiksystemplan för Bottenviksbågen har utarbetats i början av 2000-talet

• Utveckling av kollektivtrafiksystemet som det centrala utvecklingsmålet i planen• Samtal om utveckling av tågförbindelser har pågått länge

• På svenska sidan planerats tågtrafik som sträcker sig ända till Haparanda, då den nya banan blir färdig• Persontrafik från Luleå till finska gränsen startar år 2014• De regionala behoven för arbetsmarknaden

•Arbetskraftens rörlighet över gränsen måste ökas•Ökning av samarbetet mellan företag och arbetsförmedling

• Främjandet av handel och turism

• På finska sidan är det centrala problemet avsaknaden av elektrifiering av banan mellan Kemi-Torneå• Elektrifiering av banan har diskuterats, men det finns inga planer• Lösningar hänger samman med bl.a. de potentiella gruvtransporter

• Lite trafik till Torneås Östra hållplats • Under turistsäsongen flera turer om dagen till Kolari, i andra tider ungefär 3 turer per vecka

• Tågtrafiken i norra Finland kommer troligen att öka då ombyggnaden av banan mellan Seinäjoki-Uleåborg blir färdig. Då går tågresan från Uleåborg till Helsingfors uppskattningsvis 1,5 timmar snabbare Det finns ett behov att fundera på utvecklingsmöjligheter av tågtrafiken norr om Uleåborg

3

2. ARBETETS SYFTE

• Kartlägga behov och möjligheter för utveckling av Bottenvikens persontågtrafik

• Analysera hur förändringar i verksamhetsmiljön kommer att påverka kollektivtrafikens utvecklingsmöjligheter

• Analysera järnvägskapacitetens situation och utvecklingsutsikter

• Utreda kollektivtrafikaktörernas, kommunernas och myndigheternas inställningar till utvecklingsbehov och möjligheter för Bottenvikens kollektivtrafik

• Definiera utvecklingsplanens centrala åtgärder i verksamheten som syftar till startandet av järnvägstrafiken

4

3. NULÄGE OCH UTVECKLINGSUTSIKTER

3.1 Befolkning3.2 Näringsgrenar och sysselsättning3.3 Utbildning och utbildningssamarbete3.4 Turism3.5 Trafiksystem

5

3.1 Befolkning• På Bottenviksbågen cirka 710 000 invånare

• På finska sidan cirka 460 500 invånare• Uleåborgregion, nästan 230 000 invånare

• På svenska sidan 249 500 invånare• Luleå, cirka 74 500 invånare

• Regionens befolkning har ökat mellan åren 1998-2008 över 4 %

• Kraftig befolkningstillväxt fortsätter

• Befolkningsutvecklingen i norra Finland 2010-2040

• Befolkningsutvecklingen koncentrerar sig på städerna och på andra platser med goda trafikförbindelser: Uleåborg, Rovaniemi, Kemi-Torneå

• Den negativa befolkningsutvecklingen i de glesbebyggda områdena i norra Finland verkar fortsätta, speciellt i östra och norra Lappland samt i Tornedalen

• Startandet av gruvverksamhet och nyttjandet av nya malmfyndigheter kan vända befolkningsutveckling till uppgång

• Kittilä, Kolari-Pajala

• Sodankylä

Befolkningsprognos för Lappland och Norra Österbotten 2010-2040

6

Befolkningsförändring i regioner år 2010 - 2040(TK, befolkningsprognos)

3.2 Näringsliv och sysselsättning• Bottenviksbågen EUs nordligaste koncentrationen av kompetens och industri• Kemi-Torneå-Haparanda

• Ökning av shoppingturism• IKEA ungefär 2,8 miljoner kunder om året• Köpcentret På Gränsen 2,3 miljoner kunder om året• I Västra Lapplands landskapsplan som är under beredning har regionens shoppingturism lyfts fram som ett utvecklingsområde

• Industribetonad näringsliv lidit av konjunkturnedgång• Utveckling av Outokumpus verksamhet

• 440 M€ investeringsprogram pågår• Inoxum-företagsaffär på gång Outokumpu till världens största tillverkare av rostfritt stål

• Skogsindustri• Metsä-Botnia och Stora Enso

• Energiprojekt under utveckling• Bl.a. biodieselfabrik i Kemi och flera vindkraftsprojekt i Meri-Lappi

• Indirekta effekter av gruvindustrin, logistik• Tornedalen

• Turismens potential• Indirekta effekter av gruvindustrin

• Fjäll-Lappland• Ökning av turism blivit långsammare p.g.a. konjunkturnedgång, på några områden fortsätter investeringarna• Möjligheterna som gruvindustrin skapar!

• Kittilä och Kolari-Pajala Starten av gruvindustrin i Kittilä och nyttjande av de nya malmfyndigheterna i Kolari-Pajala området ändrar regionens närings- och befolkningsstruktur till positiv riktning

• Norra Österbotten och Uleåborgsregionen• Uleåborg är ett internationellt kompetenscentrum för högteknologi, IT- och välfärdsteknologi, • Livskraftig trävaru-, pappers- och stålindustri• Det satsas allt mera på utveckling av mångsidig affärsverksamhet, logistik, informationsteknik, innehållsproduktion och media, välfärd

samt bio- och miljöbranscher• Mellersta Österbotten

• Storindustri inom kemibranschen, metall- och verkstadsindustri• Båt- och träindustri• Mineralfyndigheter och skogar

7

• Norrbotten• Stark tillväxt av livsmedelsindustri och export• Ökning av turismen• Möjligheter som gruvindustrin skapar

• I regionen ligger Sveriges största gruvor• Järnmalm, koppar och guld• Flera nya gruvprojekt under planering

• Den mångsidiga universitetsstaden Luleå• Stålindustri, IT• Stark tillväxt av handel, turism och service vid gränsen• Transport och logistik

• Syftet är effektiv tågtrafik år 2012-• Förbindelser till Finland och Ryssland

• Västerbotten• Grunden för regionens samhällsekonomi är malm-, skogs- och

vattenkraft • Skelleftefältet är ett av Europas malmrikaste områden

• Den mångsidiga universitetsstaden Umeå• De nya branscherna bl.a. upplevelseindustri och konstindustriell

design

8

Pendlingstrafik över gränsen

• Företagen har mycket samarbete över gränserna• Pendlingstrafik över gränsen:

• Mellan Haparanda-Torneå cirka 500-600 pendlare• Pendling mellan Torneå-Kemi-Keminmaa–Norrbotten cirka 850 – 950• På hela Bottenviksbågeregionen cirka 1000 gränspasserande pendlare

(år 2009)• Av Finlands kommuner har Torneå mest arbetsresor till Sverige

• Torneå, Ylitornio, Rovaniemi Haparanda, Övertorneå, Luleå, Kiruna• Haparanda, Övertorneå, Luleå Torneå, Ylitornio

• Rörligheten ökat 1999-2009

• Den moderna tågtrafiken minskar restider och utvidgar pendlingsområden• Utvidgning av pendlingsområden från Luleå till Skellefteå, Kiruna och

Haparanda. Från Uleåborg till Karleby, Kajana och Torneå, samt från Torneå-Haparanda till Rovaniemi och Kolari-Pajala

• Ökande internationalisering Grundande av företag och sysselsättning

Källor: Crossborder Tornadalen – arbetsmarknader och arbetskraftens rörlighet 2009, Nordisk Pendlinskarta 2009

9

3.3 Utbildning och utbildningssamarbete• Ökning av Bottenviksbågens utbildningssamarbete ökar behov av kollektivtrafikförbindelser

• Haparanda-Torneå, skolgång över gränser• Avtalet om fri skolgång över gränsen i grundskolan fr.o.m. 1978

• Gränsöverskridande yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå

• Gränslös Kemi-Torneå yrkeshögskola• En av INTERREG IV A Nord–programmets största aktörer• Koordinerar tillsammans med Luleå tekniska universitet (LTU) Process IT inom EU. EUs innovations- och kompetenskoncentration, var med hjälp av forskning och

produktutveckling utvecklas nya produkter och tjänster för industrins små och medelstora företag• Aktivt projektsamarbete med Bottenviksbågens aktörer från Karleby till Skellefteå• 15 internationella projekt på gång (3/2012)

• Bothnian Arc of Knowledge –plan• Syfte: Ökning av områdets forsknings- och utbildningssamarbete

• Syfte: Öka samarbete med regionens aktörer, öppna gränser och underlätta rörligheten mellan länderna

• Uleåborgs och Lapplands universitet, Luleå tekniska universitet och yrkeshögskolor

• Mycket konkret samarbete mellan läroinrättningarna• T.ex. Nordic mining school, utbildningssamarbete inom gruvbranschen mellan Uleåborgs universitet och Luleå tekniska universitet

10

3.4 Turism

• Norra Sverige• Norrbotten finländarnas näst populäraste turistmål i Sverige

• 11 % av alla resor till Sverige!• Shoppingturism och wellness• Nationalparker, vildmarkssafarier, fiske• Kultur, samebyar• Fjäll (bl.a. Kebnekaise)

• Norra Finland• Lapplands fjällområden, bl.a. Levi och Ylläs• Shoppingturism• Kemi snöslott• Nationalparker, natur- och fisketurism• SantaPark ja Arktikum• Ranua djurpark• Genomfartsturism

• Förlängning av Kolaribanan till Ylläs/Levi?• I Fjäll-Lapplands landskapsplan finns en preliminär notering för banans

förlängning till Ylläs Noteringen möjliggör planering enligt järnvägslagen• En förbindelse som ska klarläggas i landskapsplanen är järnvägsförbindelsen

till Levi som stöder internationell turism• Behov av den växande turismen• Beroende på gruvprojekten

Övernattningar på Bottenviksbågeregionen områdesvis år 2010 (hotell- och pensionatrörelser, stugor, vandrarhem och husvagnsplatser)

Källor: Statistikcentralen, statistik över turism 2011, Fakta om svensk turism 2010

11

Norrb

otten

Väster

botte

nLa

ppi

Pohjoi

s-Poh

janmaa

Keski-

Pohjan

maa0

500,000

1,000,000

1,500,000

2,000,000

2,500,000

2 milj.

1,5 milj. 1,5 milj

2,2 milj.

0,2 milj.

Övernattningar

år 2010

3.5 Trafiksystem• Kemi-Torneå-området är knutpunkten för trafiksystemet i hela Lappland och

svenska Norrbotten • Gränstrafik, turism, industri, hamnar, Kemi-Torneå flygplats osv.

•Stommen för trafiksystemet är huvudvägarna 4, 21 och 29•Via Torneå går Finlands enda landförbindelse av järnvägstrafik till Sverige•Tornio-Haparanda Finlands livligaste gränsstation

• cirka 14 miljoner personer/år

•Västra Lapplands trafik motsvarar cirka 620 milj. bilkilometer• 1/3 av hela Lapplands trafikmängd• Vägtrafiken mellan Uleåborg och Kemi har vuxit under hela 2000-talet• I Lappland förutspås landvägstrafiken växa 20 % till året 2040 (jfr år 2006)• Turismens påverkan till trafikmängderna mycket stor, t.ex. på HV 4 växte

lördagens dygnstrafik i april med 3150 personbilar/dygn

•Mål för trafiksystemets utveckling• Förbättring av områdets tillgänglighet• Kemi-Torneå regionens utveckling till Barents logistiska centrum• Stödjandet av näringslivets utveckling, logistik (gruvprojekt, industri och

turism)• Säkerställa grundnivån för kollektivtrafikens basservice, arbetsresor• Utveckling av järnvägstrafiken

• Näringslivets transporter• Persontrafik, smidig anknytnings- och anslutningstrafik• Elektrifiering av bansträckan Kemi-Torneå-Haparanda

Källor: Länsi-Lapin liikenneselvitys 201112

2006 2007 2008 2009 20100

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

Gränstrafik på Torneås gränsstation 2006-2010Personbilar och skåpbilar (Gränstrafikstatistik)

Suomeen Ruotsiin

År

Pers

on- o

ch sk

åpbi

lar

Till Finland Till Sverige

Obs!Trafikverkets Gränstrafikstatistik är exkl. Krannigatans trafik cirka tredjedel av gränstrafiken syns inte i statistiken

År 2008 hade statistikföringen av person- och skåpbilar brister (problem med apparaturen)

13

4. NULÄGE OCH UTVECKLINGSUTSIKTER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN4.1 Busstrafik4.2 Järnvägstrafik

14

4.1 Busstrafik•Samhällets stöd till trafiken är omfattande•Köp- och linjetrafik inom Finland•Busstrafik över gränsen vuxit under de senaste åren

• Torneå – Haparanda stadslinje• Kemi – Haparanda regionaltrafik• Busstrafik prövats av en företagare mellan Uleåborg – Luleå var inte

livskraftig• Busstrafik mellan Uleåborg – Haparanda • Veljekset Salmela Oy• Uleåborg Haparanda, vardagar 7 turer/dygn, 5:50-23:35• Haparanda Uleåborg, vardagar 3 turer/dygn, 11:30-19:05

• Ökning av turism förutsättningar för utvecklandet av kollektivtrafik

• Ett gemensamt turistcentrum för Haparanda och Torneå stad är under uppförande

• Ligger på Haparandas sida av riksgränsen

2006 2007 2008 2009 20100

100200300400500600700800

Gränstrafiken på Torneås gränsstation år 2006-2010 Busstrafik

Suomeen Ruotsiin

buss

ar

Till Finland

TillSverige

15

Kommuncentrum

Järnvägsstation

Flygstation

Köptrafik

Linjetrafik

Bannät

Vägnät

Bussförbindelser från Sverige till Finland

•Tapanis buss • Kör från Torneå till Stockholm och från Stockholm till Torneå på vintern

två gånger i veckan och på sommaren fyra gånger i veckan•Länstrafiken Norrbotten

• Från Luleå till Torneå: vardagar 6 turer, lö 5 turer och sö 4 turer (en del av turerna ända från Umeå)

• Från Torneå till Luleå: vardagar 4 turer, lö 3 turer och sö 3 turer(en del till Umeå)

16

4.2 Järnvägstrafik•Finlands trafik till Torneås järnvägsstation slutade år 1988•Persontrafikförbindelse mellan Finland och Sverige avvecklades år 1992•Sveriges persontrafik till Haparanda avvecklades år 2000

•Den enda existerande persontrafikterminalen på Torneå-Haparanda området är Torneås östra hållplats i Torppi

• Persontrafik till Torneås östra hållplats cirka 3 ggr/v., tätare turutbud under jul- och vinterlovstid

• Passagerarantal på Torneås Östra hållplats 3 330 (år 2011)• P.g.a. det ringa turutbudet på Torneås Östra hållplats använder torneborna ofta Kemis

station

•Mycket mer persontrafik på bansträckan Rovaniemi-Kemi-Uleåborg• På bansträckorna Uleåborg-Kemi och Kemi-Rovaniemi 7 turer per dygn• På Uleåborgs station 757 265 passagerare och på Kemis station 160 650 passagerare år

2011• På Rovaniemis station 369 098 passagerare år 2011

•Sverige• På bansträckan Luleå-Kiruna begränsad daglig trafik• Boden-Kalix-Haparanda, den nya linjen öppnas för trafik år 2012• Det finns en stark vilja för utveckling av den norra järnvägstrafiken

17

Stationernas passagerarantalår 2011Personer

Persontrafiken på järnvägarna år 2010

Källor: Länsi-Lapin liikenneselvitys 2011, Järnvägstrafik på Nordkalotten, Vision 2025

18

Kemi - Kolari80 000 resor

Kemi – Rovaniemi440 000 resor

Uleåborg – Kemi640 000 resor

Persontågtrafikens passagerarantal 2035(Trafikverkets PTS)

Alternativ A: Utöver de beslutade projekten inga nya projekt som påverkar persontågens restid

?

Alternativ C: Utöver de genomförda planerna ska Seinäjoki-Uleåborg och Luumäki-Imatra-projekten genomföras viket kommer att påverka persontågens restider

?

PassagerarprognosKemi-Torneå-Haparanda?

19

5. NULÄGE OCH UTVECKLINGSUTSIKTER AV JÄRNVÄGENS INFRASTRUKTUR VID BOTTENVIKSBÅGEN5.1 Beskrivning av bannätet5.2 Bottenviksbågens bansträckningar5.3 Kemi-Torneå regionens järnvägsstationer och hållplatser5.4 Utveckling av stationer på svenska sidan

20

5.1 Beskrivning av bannätet

Bannätet, över-, byggnadsklasser och elektrifiering (VR, Beskrivning av bannätet 1.1.2012)

21

Bannätets funktionsklassificering

Det centrala bannätet

Banor för snabb persontrafik 1 600 km

Banor för tung godstrafik 2 770 km

ÖverbyggnadsklassIcke-elektrifierad Elektrifierad Rälsar Syllar

Trä

Trä

Trä, betong

Trä, betong <1987

Betong > 1987

Betong

22Källa: Trafikverket 2011

Banornas elektrifiering, Situation 31.12.2010Hastighetsbegränsningar på bannätet, Situation 31.12.2010

Elektrifierad

Under uppbyggnad

5.2 Bottenviksbågens bansträckningar

Bansträckningarna i norra Finland•Uleåborg – Laurila

• Elektrifierat år 2004• Förnyelse av överbyggnaden startar troligen i slutet av

årtiondet

•Laurila – Gränsen vid TorneåA) Laurila – Tornieås stationB) Torneås station– Gränsen vid Torneå• Bansträckan har inte elektrifierats• Elektrifieringen beror på utvecklingen av

gruvtransporter (RHK)

•Torneå-Kolari• Överbyggnaden av Kolaribanan pågår

kontinuiteten och säkerheten av person- och godstrafik säkerställs

•Laurila - Kemijärvi

•Sidospår• Torneå – Röyttä• Kemi – Ajos

Bansträckningarna i norra Sverige•Haparanda-Kalix

• Den nya elektrifierade banan färdig 2012• Hastighet 250 km/h• Antalet plankorsningar skurits ned av trygghetsskäl• Snabbare arbetsresor• Den första delen av Bottenviksbågens järnvägstrafik

•Kalix-Boden• Boden-Morjärv

• 90 km/h• Morjärv-Kalix

• 140 km/h• Renoveras och elektrifieras, färdigt 2012

•Boden-Luleå

•Boden-Kiruna-Narvik

23

5.3 Kemi-Torneå regionens järnvägsstationer och hållplatserKemi• Kemis järnvägsstation – knutpunkten för järnvägstrafik

• Vid stationen stannar alla persontåg• Den breda bangården fördelar sig till persontrafiksspåren samt godsbangården• Bangården förnyad och elektrifierad under åren 2001-2004

Torneå• Norra hållplatsen

• Trafikplatsen öppen för persontrafik mellan åren 1986-2004• På hållplatsen stannade persontågen till och från Kolari• Lades ner år 2004

• Östra hållplatsen• Öster om Torneå stads järnvägsstation i Torppi• Öppnades för persontrafik 10/2008• Används för persontrafik mellan Helsingfors och Kolari under turistsäsonger

• Torneås järnvägsstation• Trafikverket ändrade 12/2010 Torneå till en avdelad trafikplats som omfattar Torneå samt Torneå-gränsens trafikplatser• Ingen persontrafik• Biljettförsäljningen avslutades 11/2010

• Framtida placering av stationen för persontrafik?• En gemensam station för persontrafiken med Haparanda? Lokalisering?• När persontrafiken över gränsen startar, borde Torneås station användas för trafiken både till Kolari och till Sverige

24

Haparanda• Utveckling av järnvägsstationen:

• Det södra närmare spåret för Sveriges trafik och det norra för Finlands trafik• Göra det södra platformsområdet lägre

• Byggandet av turismcentret 2012 ihop med de nuvarande funktionerna• Ny infrastruktur: parkeringsplatser, gång- och cykelvägar, cykelparkering och busshållplatser

Luleå• Investeringbehov för hela bangården kartläggs

Boden• Höjning och förbättring av platformsområdet

Kalix• Utveckling av stationen:

A) Stationens flyttning till norr om centrumB) Utveckling av stationen på dess nuvarande plats öster om centrum

5.4 Utveckling av stationer på svenska sidan

25

6. AKTÖRERNAS INSTÄLLNING TILL UTVECKLING AV BOTTENVIKENS JÄRNVÄGSTRAFIK VR• Inga färdiga planer för utvecklandet av Bottenviksbågens järnvägstrafik• Intresset för utvecklandet av persontrafiken är litet p.g.a. små passagerarantal• Den gamla vagnparken avvecklas successivt, vilket leder till investeringsbehov• Torneås Östra hållplats används bara för långfärdstrafiken• Trafik under turistsäsonger efterfrågas Man försöker också erbjuda turer

När persontrafiken i finska järnvägarna öppnas för konkurrens, kan andra operatörer inom trafiktjänstbranschen erbjuda persontrafiktjänster fr.o.m. 2020.

Finska Trafikverket• Utveckling av persontrafik hänger starkt ihop med utvecklandet och inriktningen av gruvtransporter

• Gruvbolaget Northland Resources AB valde Narvik som Pajalas transporthamn transportväg via Kemi förverkligas inte, Kolari-Kemi-transportvägens planering avslutades 2011

• Transporter från Hannukainen via Bottenvikens hamnar?• Ombyggnation av Kolari banans överbyggnad pågår• Ombyggnation av Uleåborg-Laurila banans överbyggnad i slutet av årtiondet• Trafikpolitisk redogörelse under beredning (bl.a. TEN-nätets omfattning, gränstrafik)

Lapplands förbund• I Lapplands landskapsplan och Västra Lapplands landskapsplan betonas vikten av persontågtrafiken över gränsen vilket

möjliggör kollektivtrafikskorridorernas utveckling• I landskapsplanen har Bottenviksbågen lyfts fram som en prioriterad utvecklingsregion Skapar förutsättningar för regionalt

och internationellt samarbete• Kollektivtrafikens utvecklingsbehov i Bottenviksbågens, Västra Lapplands och Barents korridorer har lyfts fram som ett

prioriterat utvecklingsområde• Markanvändning dimensioneras så att den främjar kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar• Bansträckan från Kyläjoki till svenska gränsen har i landskapsplanen lyfts fram som en järnväg som ska förbättras

26

7. PASSAGERARPOTENTIAL

7.1 Restiden Uleåborg-Stockholm och Luleå-Helsingfors7.2 Stationernas tillgänglighet i Finland7.3 Utvärdering av passagerarpotentialen

27

7.1 Restiden a) Uleåborg - Stockholm

28

VE 1A Uleåborg-Torneå-Stockholm

VE 1B Uleåborg-Torneå-Stockholm

VE 2 Uleåborg-Åbo-Stockholm

Restider exkl. tid för byte av färdmedel eller väntetid

BERÄKNING AV PERSONTRAFIKENS RESTIDER NÄR PERSONTÅGTRAFIKEN STARTAR

7.1 Restiden b) Luleå - Helsingfors

29

VE 1A Luleå-Uleåborg-Helsingfors

VE 1B Luleå-Uleåborg-Helsingfors

VE 2 Luleå-Stockholm-Helsingfors

Restider exkl. tid för byte av färdmedel eller väntetid

BERÄKNING AV PERSONTRAFIKENS RESTIDER NÄR PERSONTÅGTRAFIKEN STARTAR

7.2 Stationernas tillgänglighet i Finland

Under 50 km från Uleåborgs, Kemis och Torneås stationer:• Cirka 293 000 invånare• Cirka 113 500

arbetsplatser

0

50,000

100,000

150,000

200,000

250,000

Arbetsplatsernas avstånd via vägnätet från Torneås, Kemis och Uleåborgs järnvägsstationer

Arb

etsp

lats

er 2

010

under 50 km under 100 km under 150 km under 200 km

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

Invånarnas avstånd via vägnätet från Torneås, Kemis och Uleåborgs järnvägsstationer

Invå

nare

201

0

under 50 km under 100 km under 150 km under 200 km

Avstånd till Kemis, Torneås och Uleåborgs järnvägsstationer via vägnätet

7.3 Utvärdering av passagerarpotentialen

•Befolkning•År 2010 under 50 km från Uleåborgs, Kemis och Torneås stationer cirka 293 000 invånare•Befolkningstillväxten koncentrerar sig starkt på Uleåborgs stadsområde•Gruvprojektens påverkan på regional befolkningstillväxt är avsevärd påverkningar på resebehov

•Näringsliv•Aktiviteternas koncentration på gränsen, vid kusten och vid järnvägsförbindelser

•Turisttrafik•På turistsäsonger har Kolaris tågtrafik hög passagerarvolym

•Problemet är säsongmässigheten•Järnvägstrafikens passagerarpotential är beroende av de norra resemålens dragningskraft

•Marknadsföring av resemål och förbindelser!•Kan järnvägstrafiken konkurrera med flygtrafiken om passagerare?

Ökning av studie- och pendlingstrafik över gränsen•När befolkningen blir äldre/minskar växer behoven att öka arbetskraftens rörlighet över gränserna•Ökning av utbildningssamarbete över gränsen ökar behovet av kollektivtrafikförbindelser (Uleåborg-Luleå)•Modern tågtrafik minskar restider och utvidgar pendlingsområden

En fortsättningsåtgärd: Utarbetning av passagerarprognosen för Kemi-Torneå-Haparanda –bansträckning (VR)- Hur olika utvecklingsscenarier påverkar persontrafiken på bansträckan

31

8. CENTRALA ÅTGÄRDER FÖR UPPSTART AV JÄRNVÄGSTRAFIK

UTVECKLING AV INFRASTRUKTUR

Ombyggnation av Kolaribanans överbyggnad, färdig 2012Trafikens smidighet och trygghet säkerställs

Ombyggnation av Uleåborg- Laurila banans överbyggnad i slutet av årtiondetTrafikens smidighet och trygghet säkerställs

Elektrifiering av Kemi-Torneå-Kolari järnvägen*Påbörjar lönsamhetsutredningar och planeringsarbeten som elektrifieringen av Kemi-Torneå-bansträckan förutsätter

Precisering av principerna för trafikeringen och samordning av kollektivtrafiktjänster

Utveckling av Torneå-Haparanda regionens stationsnät

Start av trafikering år 20XX

*beror på gruvprojekten och godstrafikens riktning

SYFTE: SNABBA FÖRBINDELSER FÖR PERSONTÅGTRAFIKEN MELLAN FINLAND OCH SVERIGEJärnvägstrafik som kopplas till Bottenvikens stadregioners trafiksystem på ett naturligt sätt

INTRESSEBEVAKNING

1) Bothnian Corridor blir TEN-T-projektTrafikkorridoren föreslagits som ett nytt projekt för EUs TEN-T-prioriteter. Projektet är prioriterat av Finlands, Sveriges och Baltikums trafikministerier.

2) Trafikpolitisk utredning 2012Syftet är att försöka förbättra synligheten av Bottenviksbågens förbindelser i Trafikpolitisk utredning som blir färdig under våren 2012.

3) Västra Lapplands landskapsplanKemi-Torneå-Haparanda järnvägstrafiken lyfts fram till ett av regionens centrala utvecklingsmål. Hänsyn ska tas till markanvändningens behov vid utveckling av järnvägs- och stationsnätet.

4) Norra och Östra Finland -programFörsöker påverka till det nationella beslutsfattandet med att lyfta fram betydelsen av Bottenviksbågens järnvägstrafik som en del av transportkedjorna för de norra regionerna. Programmet kommer troligen att styra starkt den regionala utvecklingen både på nationell och EU-nivå under den kommande programperioden som börjar år 2014.

Intressebevakning i samarbete med finska och svenska myndigheter:Kommunerna vid Bottenviksbågen, Bothnian Arc, Kemi-Torneå regionens utvecklingscenter, Norra Österbottens och Lapplands NTM-centraler, Norra Österbottens, Lapplands, Mellersta Österbottens och Kajanalands landskapsförbund , Norrbottens och Västerbottens län, ministerier, EU.

32

9. FORTSATT ARBETE OCH UTREDNINGSBEHOV

• Utarbetning av passagerarprognos för Kemi-Torneå-Haparanda –bansträckan• Klarläggs påverkan av olika utvecklingsscenarier på persontrafiken i Kemi-Torneå-Haparanda

bansträckan

• Utredning av principer för trafikens ordnande och samordning av kollektivtrafiktjänster på kort och lång sikt

• Persontågtrafiken till Haparanda startar år 2014 Behov att göra utvecklingsplan och definiera åtgärder för samordningen av kollektivtrafikförbindelser och för igångsättning av persontågtrafik på finska sidan

• Utreds vilka åtgärder för kollektivtrafiken som borde genomföras på finska sidan då persontrafiken till Haparanda startar

• Göra utvecklingsplan och definiera åtgärder och ansvariga för att möjliggöra persontågtrafiken på finska sidan

• Finansiering: Bothnian Green Logistic Corridor (06/2012 – 03/2014)?

• Utarbetning av lobbyings- och marknadsföringsmaterial

33