Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings

Livets Villkor
KVALITETSARBETE ................................................................................................ 14
UPPDRAG ............................................................................................................... 16
Korta kurser och studiecirklar
Christina Bremfält Enskild medlem
Björn Littmarck Enskild medlem
Jan Altsjö SFHL
REVISORER Joakim Söderin Grant Thornton
Lennart Hagerström Enskild medlem
Administration
Birgitta Hamstedt 100%
Eva Lindén 100%
Jan Altsjö 100%
Karin Björnskär 55%
Staffan Nordberg 100%
Timlärare
6
INLEDNING
Ett år på folkhögskolan är ett år av utveckling och utmaning. Varje dag så pågår det oändliga
försök, på olika nivåer och på olika ställen på skolan, att utmana gränser och att omfatta nya
kunskaper. Att lära sig något är att vidga sitt medvetande till att greppa över allt större
områden. Alla förändringsprocesser är en blandning av glädje och obehag. Olika för olika
människor. Att plötsligt förstå och se sammanhang kan vara frigörande och fantastiskt men
kan också avkräva ansvar på ett sätt som man aldrig tidigare tänkt. Detta gäller inte bara
deltagarna på skolan. Lärare, administration – alla som är villiga att lyssna och utveckla sin
verksamhet är med i denna skapande process. Vi ser – vi lär – och vi förändras!
För personalens del har mycket tid och energi gått åt att blicka framåt – att försöka förstå den
näraliggande framtiden så att vi på bästa sätt kan förhålla oss till den och fortsätta att göra ett
bra arbete tillsammans med deltagarna. Ständigt krympande resurser och minskade ungdoms-
kullar de närmaste åren är något som vi absolut måste ta i beaktande. Efter många förslag och
mycket diskussioner var vi överens om att minska allmän kurs till nästa år. Det innebär att vi
bara ger Nya Perspektiv på våren och lägger ner profilen Konst. Däremot kommer vi att
bygga en ateljé och införa estetiska ämnen i alla våra teoretiska kurser.
Händelser i omvärlden får en direkt påverkan på skolan. Kollapsen i Syrien med ökade
flyktingströmmar och oro för nära och kära är ständigt närvarande liksom situationen i
Mellanöstern och Somalia. Att vi är en del av världen och att världen är närvarande i oss går
inte att ta miste på även om vi är förskonade från den fysiska förstörelsen. Även den
europiska krisen och dess konsekvenser på det svenska samhället med ökad arbetslöshet och
ekonomiska oro är påtaglig bland våra deltagare.
Att rusta människor inför framtiden har alltid varit folkhögskolans uppgift. Att ge människor
styrka och redskap att hantera en osäker tillvaro är allt viktigare. Därför är det glädjande att se
att det numera fungera bra med rekryteringen till våra studiemotiverande folkhögskolekurser.
Ett första steg till att ta kommandot över framtiden!
7
STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE
KURSER
skola är långa kurser, det vill säga kurser
mer än 15 dagar långa. En återkommande
kortkurs är vår sommarkurs i läderhant-
verk.
att vi gjorde 773 deltagarveckor mer än vi
får bidrag för, en överproduktion på 16,5
procent. Överproduktionen kommer av att
vårt statsbidragssystem är utformat så att vi
måste göra de deltagarveckor som vi
historiskt är tilldelade. Det är inte sök-
trycket eller intresset för våra kurser som
avgör hur mycket medel vi får, utan till-
delningen uppåt är statisk. Om vi däremot
har något färre deltagare gör vi färre
deltagarveckor och då förlorar vi de
tilldelade medlen i samma omfattning.
Med andra ord måste vi överproducera för
att garantera att vi inte förlorar pengar om
någon deltagare uteblir. Detta system inne-
bär även ett mycket stelbent förhåll-
ningssätt till utvecklingen av nya kurser.
Vi måste lägga ner en kurs för att kunna
utveckla en ny.
Även om en viss överproduktion är nöd-
vändig så har vi ägnat en del av vår tid åt
förändring av kursutbudet för att inför
2013 minska vår överproduktion. Det är
inte hållbart att töja på statsbidragströjan så
att ytterligare 16 procent ska få plats inom
samma ekonomiska ramar.
Allmän kurs, Rock- och Poplinjen, Läder-
hantverk, Svenska som andraspråk och
Skrivtorget.
att kurserna främst vänder sig till deltagare
som saknar grundläggande behörighet till
studier på universitet och högskola.
Utformning och upplägg av kurserna är
skolorna fria att göra men kurserna bör
innehålla kärnämnen så att deltagarna kan
skaffa sig sina behörigheter.
grundkurs och åtta olika profiler (se nedan)
inom allmän kurs. Profilerna är
temaorienterade terminskurser som pågår
övriga två studerar deltagarna svenska,
engelska och matematik nivågrupperat.
och vänder sig till deltagare som vill
komma igång med studierna efter en längre
tids uppehåll eller som inte gått på gym-
nasiet. Undervisningen är temaorienterad
och studieteknik ingår i kursen.
Under året har man hunnit med att
behandla en rad olika teman där ibland
”Sveriges utveckling – från fattigt jord-
bruksland till den svenska modellen”. I
samband med temat besökte kursen
Norrköping och Arbetets museum. Ett
annat tema har varit ”Hur styrs Sverige?”
Temat har behandlat både författning och
förvaltning på nationell, regional och lokal
nivå. Kopplat till temat har varit besök
både på Stadshuset och på Rådhuset.
Representanter från Nyköpings ungdoms-
om demokratifrågor.
åren är en genomgående röd tråd i
undervisningen. Dagsaktuella händelser
bl.a. varit frågor som migrationsströmmar,
valet i USA, Kinas förändrade roll i
8
också varit en del av kursen. När kursen
arbetade med frågor som rörde vår miljö
och vårt klimat besökte deltagarna
Naturhistoriska Riksmuseets klimat-
globalisering och har som intention att ge
kunskaper som gör vår värld blir mer
begriplig.
Var lever man längst? Vilka är de 50
fattigaste länderna i världen? Vilka är
världens största, högsta, längsta: städer,
berg och floder, öknar…?
inledde vårens globaliseringstermin.
karta vi gjorde gemensamt. På kartan
fortsatte vi att dokumentera fakta från
terminens studier.
både den stora, reglerad genom inter-
nationella avtal och regler, och den alter-
nativa i enlighet med bl. a. Rättvis handel
(Fair Trade)-kriterier.
seringens förutsättningar och dess progres-
sion över tid och plats. Kapitalismens ut-
veckling mot ett globalt system liksom
koloniseringens och industriali-seringens
varit centrala.
grupparbeten om kända terroristorgani-
använde Palestinakonflikten och Mellan-
Deltagarna genomförde och redovisade
också egenvalda fördjupningsarbeten med
det maktrealistiska (imperialismen och
nationalstaternas utveckling), det socio-
lokala (industrialiseringen i Nyköping).
reflekterande samtal, pararbeten, korta
frågor har vid en del tillfällen belysts via
kopplingar till historien, till exempel hur
landgrabbing kan förstås.
valda industrialiseringsrelaterade delar av
Människan och Makten
utveckling inleddes med läsning om san-
folkets jämlikhetskultur, ur Lasse Bergs
bok Gryning över Kalahari. Det följdes av
många diskussioner och värderings-
lagar och olika sätt att fatta gemensamma
beslut.
mening, mänskliga rättigheter. I temat
vävdes historia och nutid samman. Vi
studerade synen på mänskliga rättigheter i
olika samhällen och tider. Vi tog del av
konventionstexter och svensk lagstiftning.
Sverige och EU.
svenska samhället idag genom att ställa
frågor som: ”Vem är svensk?” ”Vad
innebär det att vara diskriminerad?”
Blocket avslutades med en gruppuppgift
där deltagarna valde att på det lokala planet
undersöka olika gruppers upplevelse av
9
för muslimska församlingen, svenska
kyrkan, FUB och RFSL.
maktens organisering och uttryck. Med
utgångspunkt i människans förhistoria
och bildade tidiga högkulturer runt om i
världen och senare här i Norden. Frågorna
om vad som kännetecknar en ”civilisation”
och vad som krävs för ordningen i större
samhällen kom att följa oss även framåt i
historien. Vi lärde oss om det feodala
Europa århundradena efter romarrikets fall
och om hur maktdelningen såg ut från
medeltidens slut fram till den moderna
demokratins genombrott. Vad industriali-
seringen innebar för jordbrukssamhället
Det blev en övning i historiebruk när vi
lyssnade till Hoola Bandoolas Keops
pyramid och analyserade vad meningen var
med att använda historia på detta vis.
Under det långa temat kring mänskliga
rättigheter och demokrati undersökte vi
dessa begrepps idéhistoria från antikens
Grekland via Renässansen och Upp-
lysningen till revolutionerna i Frankrike
och Nordamerika.
I Balans
Kursen lyfter fram människan ur ett
fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.
Kursens tyngdpunkt är psykologi. Att
förstå hur vi och andra fungerar är viktigt
för vårt välmående. Kursen lyfter fram vårt
sätt att prata och hur vi använder och tolkar
kroppsspråk.
hur våra biologiska och psykologiska
behov påverkar och motiverar oss.
Det är viktigt att förstå hur kroppen
fungerar och att sömn, kost och motion är
viktiga nyckelkomponenter för vårt
rad olika fysiska aktiviteter som tex. yoga,
stavgång och qigong. Kunskaper om stress
och stresshantering så som avslappning,
mindfulness, meditation och massage ingår
i kursen.
kliniken i Järna. De fick även en
föreläsning och möjlighet att prova på
bildterapi när Karin Mobring besökte
klassen.
det som styr oss? Vilka gemensamma
tankar och referensramar finns inom olika
grupper? Hur samverkar religion och
gruppidentitet?
undervisningen i kursen. Deltagarna
samverkan och som enskilda discipliner.
De stora världsreligionerna och deras olika
förhållningssätt till tillvaron är en viktig
del av kursen. Sekter, manipulation och
olika grupprocesser diskuteras flitigt i
kursen. Olika former av terapier studeras
och ett utav temana i kursen är buddhismen
och dess påverkan på modern psykologi.
Deltagarna skriver uppsatser, gör
exempel till buddhistiskt center i
Stockholm.
röd tråd genom kursen. Studier kring
Östersjöns ekologi är en given utgångs-
punkt för deltagarna i kursen. Förutom
gemensamma föreläsningar, exkursioner
två arbetsgrupper utifrån individuella mål
och studiebakgrund. Speciellt för de som
kommit längst innebar studierna ett stort
eget ansvarstagande för tidsplanering, val
av fördjupningsuppgifter och redovisnings-
vetenskapliga metoder, vetenskaplig
miljöfrågor. Kursen lyfter historiska
utveckling.
biologisk mångfald och konsekvenser av
artutrotning, ekologiska fotavtryck och ett
rättvist miljöutrymme för alla belyses i
kursen.
studiebesök bl.a. på Nyköpings renings-
verk och Naturhistoriska riksmuseet. Del-
tagarna gjorde även fältstudier vid Labro
ängar och Stendörrens naturreservat.
metoder såsom träsnitt, linoleumsnitt,
grafi samt serigrafi. Arbetet är uppbyggt
runt olika teman och tekniker.
Utifrån deltagarnas kunskaper och intresse
sker sedan individuella fördjupnings-
en hel del besök på olika gallerier och
konstutställningar, till exempel i Mariefred
och Grafikens hus samt hos mer eller
mindre alla gallerier i Nyköping. I skiftet
mars/april hade deltagarna själva en lyckad
utställning på Galleri Handmade.
popmusik och tar sig framåt i historien
genom att tematiskt behandla de olika
genrerna som passerar. Kursen lägger stor
vikt vid ensemblespel, musikteori och
rytmik. Deltagarna arbetar även mycket
med notläsning och ackordanalys.
semblespel men mycket tid finns för att
öva på det egna instrumentet. Deltagarna
har tillgång till replokaler dygnet runt och
många av dem utnyttjar den möjligheten.
Under året har Rock- och Poplinjen haft
möjlighet att visa upp och spela för
publiken en halvtimma innan folkhög-
skolans kulturcaféer startar.
Furubodas-, Geijerskolans-, Lunnevads-,
skolas musiklinjer har besökt Rock- och
Poplinjen under året.
gymnasiets estetiska program eller i
musikaffär. Under 2012 var det en person
som praktiserade på TV.
konserter i Nyköping. Vid jul gjorde de en
konsert på Nyköpings Teater och i maj en
stor slutkonsert på Culturum. Däremellan
så spelade de även för eleverna på
Nicolaiskolan.
Skrivtorget
nalistiskt skrivande på förberedande nivå.
Kursen är en termin på halvtid och för den
som önskar och kan finns en möjlighet att
delta i skolans närstudier i svenska,
engelska och matematik.
Deltagarna samarbetar i grupparbeten,
Kursen behandlar olika delar av kreativt
skrivande så som textanalys, text-
bearbetning, respons. Skrivandet innefattar
skrivande, essä- och reportageskrivande.
närträffar med bl.a. författarbesök. Under
året besöktes kursen av Maria Fagerberg,
Noah Widqvist och Ulf –Göran Widqvist.
Läderhantverk
Nyköpings folkhögskola. Grundkursen i
halvtidsstudier. Om man vill går det bra att
kombinera kursen med halvtidsstudier i
svenska, engelska och matematik.
att färga, mönstra och ytbehandla läder.
Deltagarna arbetar utifrån sina egna
kunskaper och färdigheter och har
möjlighet att gå flera terminer på kursen
om de så önskar.
med bröstselar, bälten och väskor.
Deltagarna har besökt Tärnsjö garveri,
Tärnsjö sadelmakarskola, hantverkaren
lanthästens dag på Nynäs slott.
Fördjupningskurs läderhantverk
eftermiddagar, kvällar och helger för att
även yrkesverksamma människor ska ha
möjlighet att delta.
bröstselar och medeltida skor med Mark
Beabey, historisk skomakare. Utöver de
gemensamma temana har deltagarna
möjlighet till egen fördjupning.
Tärnsjö sadelmakarskola, hantverkaren
lanthästens dag på Nynäs slott.
Svea
språk men som vill lära sig mer och
fördjupa sina kunskaper.
besök. Exempel på teman är Kläder och
konsumtion, Friskvård och hälsa, Arbete.
Inom varje tema arbetar kursen med att
utveckla svenska språket i tal och skrift.
Relevant kunskap om samhället kom-
bineras med varje tema.
litteraturläsning, aktuell nyhetsrap-
hösten läste deltagarna Fröken Julie och
såg teateruppsättningen av denna på
Nyköpings Teater.
Tekniska museet i Stockholm.
skolan som använder modersmålet som
stöd i inlärningen av svenska. Som det
framgår av namnet så är somaliska det
språk som används förutom svenska. I
kursen arbetar en lärare på halvtid som
både pratar somaliska och svenska.
Undervisningen är tematiskt upplagd och
samarbetet mellan de svenska lärarna och
den somaliska läraren är mycket tight.
Grammatik och texter bearbetas på båda
språken. Regelbundna moment är data,
matematik, skriva egna reflektioner, sex
och samlevnad samt att läsa enklare
skönlitterära texter.
studiebesök. Resultatet har sedan bearbe-
tats gemensamt i klassen.
museum i Norrköping, Tingsrätten,
Nyköpings Stadshus samt Medborgar-
heter Trappan. I Trappan är antalet timmar
med modersmålsstöd färre men här finns
stöd både i arabiska och somaliska. Tanken
är att deltagarnas kunskaper i svenska är
starkare.
kurser på skolan tematiskt orienterad. De
teman som behandlats under året har varit
familj, boende, sex och samlevnad samt
arbetsmarknaden. Förutom temaunder-
grammatik, uttal, diktamen, fri skrivning
samt rollspel.
museum, Holmens pappersbruk och,
riksdagen Gunvor G Eriksson.
Under hösten framställde videoproduktions-
skolan. I filmen berättar före detta del-
tagaren Martin Edlund om varför han valde
att studera på folkhögskola.
med korvgrillning vid ån utanför Nyköpings-
hus. Vaktmästare Hans Ekström vid grillen.
KURSÖVERGRIPANDE
AKTIVITETER
Friskvård
möjlighet att välja mellan några olika
aktiviteter som antingen stimulerar
motion med andra ord. Vad det gäller
motionen så har deltagarna haft möjlighet
att simma och träna på gym på
Hjortenbergsbadet, att delta på ett Friskis
och Svettispass eller att ta en lång-
promenad. Om man inte vill motionera så
finns det möjlighet att delta i skolans
musikgrupp eller i stick- och virkgruppen.
13
Support
heter för de deltagare som önskar att arbeta
med läxor eller arbeten som de behöver
lägga ner extra energi på att göra så. Det
finns tillgång till två lärare som kan hjälpa
till med allt från matematik till uppsats-
skrivande.
Friluftsdagar
tecken. Vi åkte pulka vid vallarna, körde
skridskor på dammen och grillade korv på
skolan. Dagen var lyckad med många röda
kinder och glada skratt i backen.
Vi hade tänkt inleda höstterminen med en
friluftsdag nere vid hamnen men när vi
kom dit visade sig att den var upptagen.
Flexibla som vi är flyttade vi snabbt över
till vallarna vid Nyköpingshus och det gick
lika bra. En grupp lärare hade tänkt ut ett
antal stationer med olika uppgifter som
deltagarna sedan klassvis skulle
dra i olika grenar som t.ex. spotta groda
och kasta prick. Efter väl genomförd kamp
samlades alla till korvgrillning.
skolornas informationstjänst, FIN, satsat på
en gemensam dag för folkhögskolorna där
man går ut med en önskan om att så många
skolor som möjligt ska delta på något sätt.
FIN satsar en hel del kraft och energi för
att få medieuppslutning den dagen. Vi har
valt att delta genom att fylla folkhögskolan
med olika aktiviteter och arrangemang.
Deltagarna ordnade olika aktiviteter som
på ett eller annat sätt anknöt till deras
studier. Kursen I Balans gav till exempel
klassisk massage, svensk-somaliska kursen
Nya Perspektiv arrangerade en bokbytar-
dag. Läderhantverkskurserna visade upp
terade natur och ekologi. Ute på gården
hade vi besök av nordsvenska hästar som
både barn och vuxna kunde sitta upp på.
Lärarna bidrog med att hålla mini-
föreläsningar i olika ämnen som lockade
fantasin.
tio unga killar med invandrarbakgrund från
Arnö i Nyköping. De hade tillsammans
med Teater Sörmland satt ihop en före-
ställning baserad på verkliga händelser.
Med mycket värme och humor skildrades
bisarra händelser, konstiga bemötanden
Föreställningen mottogs med rungande
klassrummen.
Killarna i föreställningen Det här är jag presenterar sig och sina drömmar.
14
skolsystemet så delar folkhögskolan inte ut
några betyg. På folkhögskola bedöms den
studerades förmåga till fortsatta studier i
fyra olika steg:
studieomdömen totalt varav ett Utmärkt
studieförmåga. Under året tog deltagarna
83 olika behörigheter. 70 av dessa var
kärnämnen.
KVALITETSARBETE
rad olika utvärderingar och själv-
värderingar ingår.
eringar per år. En enkät som utgår ifrån
Rörelseskolornas intresseorganisation,
enkät som Ramböll Management tagit fram
för en grupp av 14 folkhögskolor och som
görs en gång om året. Dessa enkäter har
statens syfte med folkhögskolan och
folkhögskolans sju verksamhetsområden
Stödja verksamhet som bidrar till
att utveckla och stärka demokratin
Bidra till att göra det möjligt för
människor att påverka sin livs-
situation och skapa engagemang att
delta i samhällsutvecklingen
samhället
och delaktigheten i kulturlivet
Den gemensamma värdegrunden
Det mångkulturella samhällets
i slutet av september.
värdering utifrån ovanstående syften och
mål (bild 1).
alla utvärderingar som deltagarna gör, det
vill säga, både de muntliga och skriftliga
som kontinuerligt görs i klasserna under
läsåret och de stora gemensamma ut-
värderingarna RIO-enkäten och Ramböll-
deltagarnas studieresultat och dylikt.
Resultatet från dessa självvärderingar
gruppen. Deras resultat ligger sedan till
grund för kommande kvalitetsplan.
upp med ytterligare deltagarunder-
enkäterna.
uppföljningsbesök på folkhögskolor och i
år hade turen kommit till oss. Syftet med
besöket är att följa upp och utvärdera verk-
samheten vid skolorna i relation till statens
syfte med folkbildningen. Årets uppfölj-
ningsbesök fokuserade på:
Självvärdering hela personalen. Självvärdering gjord av
Kvalitetsgrupp
kvalitetsplan Utse kvalitetsgrupp
Kursutvärderingar Deltagarenkät RIO
16
förande, deltagare samt delar av lärar-
gruppen. Innan besöket skickade skolan in
måldokument, handlingsplaner, policy-
datera våra dokument
verksamhetsplan och
ha samma rubriker i måldokument, verk-
samhetsplan och verksamhetsberättelse så
Dokumenten i fråga har olika syften och
bör inte vara helt likstämmiga. Det är
givetvis bra och enkelt vid en uppföljning
men syftet med dokumenten är över-
ordnad. Måldokumentet är ett ideologiskt
dokument vars tankar och idéer ska
genomsyra verksamheten. Måldokumentet
utformning av dokumentet intakt.
cess. 2013 års verksamhetsplan var den
första verksamhetsplan som personalen var
med och skrev. Formen för hur den ska se
ut var inte färdig och vi kommer givetvis
se till att verksamhetsplanen för 2014 är
betydligt mer konkret och uppföljningsbar.
Angående verksamhetsberättelsen har vi
att beskriva verksamheten så att de som
arbetar inom verksamheten känner igen
sig.
var givande och det framgick tydligt att vi
har god ordning både på verksamheten,
dokumenten och ekonomin. Det var ett
positivt samtal som var tydliggörande och
stärkande.
DELTAGARSTATISTIK
Folkhögskola är kvinnor. Det är en siffra
som långsamt ökat under de allra senaste
åren. I år är andelen kvinnor 71 procent.
Tittar man tillbaka de sista tio åren har
siffran varierat från 64-74 procent. Det är
ett välkänt faktum att kvinnor utbildar sig i
högre grad än män. Därför är det extra
roligt att det är fler män än kvinnor på de
studiemotiverande folkhögskolekurserna,
och 34 procent kvinnor.
bakgrund på allmän kurs, har det de
senaste åren skett en liten förändring
såtillvida att det är något färre deltagare
som inte är klara med grundskolan 11
procent i år mot 15 procent året innan. Den
stora förändringen är dock att de senaste
två åren har andelen deltagare som enbart
har grundskola sjunkit markant.
påbörjat gymnasium som i dag är uppe på
65 procent. Siffrorna visar att folkhög-
skolan med sin särart och sitt sätt att
förhålla sig till deltagarna har en viktig
samhällsfunktion att fylla. Det är 76
procent av våra deltagare som tidigare har
gått i grundskolan eller på gymnasiet utan
att dessa skolor har kunnat fylla deras
behov.
på folkhögskolans kurser är 31 procent.
Tittar man på bara allmän kurs blir siffran
14 procent.
ökat något det sista året så håller sig
medelåldern på allmän kurs och på svenska
som andraspråk på ungefär samma nivå, 28
år på allmän kurs och 37 år på svenska som
andraspråk.
en plats där människor från olika miljöer
och åldrar kan mötas.
unga arbetslösa människor mellan 16-25 år
utan färdig grundskola eller gymnasium
kan gå tre månader på folkhögskola för att
få tillbaka motiva-tionen till studier. Vår
kurs heter Framsteget och under 2012 hade
vi två kurser, en på våren och en på hösten.
Sammanlagt var det 35 unga människor
som började hos oss. Kurserna arbetar
tematiskt och försöker behandla ämnen
som väcker unga människors nyfikenhet
och intresse. Kursen organiseras huvud-
sakligen utifrån tre övergripande mål:
yrkes- och studiekoll, komma igång med
studier, kreativitet och lust. Av de 35
deltagarna som började hos oss gick sedan
16 stycken vidare i studier och 3 fick jobb,
vilket är ett bra resultat.
Etableringslots
nyanlända flyktingar från kommunen till
Arbetsförmedlingen. En ny tjänst, etab-
leringslots, inrättades. Lotsen ska hjälpa
nyanlända flyktingar med val av studier,
med sociala frågor samt ge hjälp in på
arbetsmarknaden. Genom Nyköpings
giften att fungera som etableringslots.
Under 2012 hade vi 15 personer inskrivna.
Jobbcoach
ramen för Nyköpings Folkbildnings AB,
även haft i uppdrag att fungera som
jobbcoach. Jobbcoachens uppgift är att
stödja arbetssökande till att hitta arbete
eller praktikplats. Skolans jobbcoach talar
även arabiska vilket är en fördel. Arbets-
förmedlingen beslöt 2011 att omförhandla
sitt uppdrag vilket resulterade i att all
verksamhet inom Jobbcoach låg på is i
ungefär ett halvt år vilket medförde stora
ekonomiska förluster för alla externa
aktörer. Det var inte förrän vid halvårs-
skiftet som verksamheten kom igång igen.
Under andra halvan av 2012 coachade vi
åtta personer.
förmedlingen, Svärdsklova AB och
med samarbetet var att ge människor som
befinner sig långt ifrån arbetsmarkanden
möjlighet till arbetsträning och god
sysselsättning. Ute på Svärdsklova, ett
rekreationsområde utanför Nyköping, finns
många bra arbetsuppgifter. Deltagarna
och mycket annat för att få området
tillgängligt för allmänheten. Arbetet
möjlighet till kortare anställningar.
personer med hjälp av stöd från
Arbetsförmedlingen.
volverade och cirka 20 av dem fick någon
form av anställning. Under hösten
annonserade Svärdsklova AB att det inte
längre är möjligt för dem att betala
handledararvode vilket resulterade i att
samarbetet bröts och att Arbetsslussen
flyttade in till Folkhögskolan den första
november. Under de sista månaderna 2012
inventerade Arbetsslussen möjligheter att
nejd. Många goda tankar kom fram och de
bestående idéerna var att vara behjälplig på
18
folkhögskolans lokaler på bryggeri-
Indien-Kenya
till SIDA baserad på de erfarenheter som
gjordes under projektet i Indien och i
Kenya. Ansökan omfattade denna gång
Uganda, Kenya och Kambodja. Folk-
högskolans roll ska vara att sprida folk-
bildningens koncept och syn på kunskap
och lärande. Svar på ansökan kommer inte
förrän 2013.
obalans rörande antalet deltagare på
skolan. Folkhögskolan har enligt tradition
en tilldelning av 4688 deltagarveckor. Det
är vad vi måste göra och vad vi får betalt
för att göra. Under de senaste åren har
skolan gjort betydligt fler veckor än vi får
betalt för. 2009 överproducerade vi 18
procent, 2010 överproducerade vi 13 pro-
cent, 2011 var överproduktionen 14 pro-
cent och 2012 var den 16 procent. I
praktiken betyder det att vi använder det
lilla ekonomiska utrymme vi har till att ta
in fler deltagare och se till att de har god
tillgång till material och lärare. Det är ena
sidan av obalansen. Den andra är att vi har
en stor allmän kurs och att det under de
senaste åren varit svårt att fylla kurserna.
Vår allmänna kurs bygger på terminskurser
med olika inriktningar som ger möjlighet
till olika behörigheter. Detta för att göra
systemet så flexibelt som möjligt för våra
deltagare med sina mycket varierande
skolbakgrunder. Därför är det svårt att bara
lyfta bort eller lägga till en kurs.
Våra särskilda kurser är Svenska som
andraspråk, Läderhantverk, Rock- och
rekryterar bra.
kommer att minska radikalt de närmsta
åren, vilket kan ha ytterligare negativ
effekt på allmän kurs.
eliminerade den påtalade obalansen.
vändes på. Vi använde ett stort antal
gemensamma timmar för att komma fram
till nya förslag att ta ställning till. En av
grundtankarna var att den allmänna kursen
skulle vara attraktiv och flexibel.
Under hösten kom vi fram till ett beslut
som innebar att vi behöll utformningen av
vår allmänna kurs mer eller mindre intakt.
Vi beslöt att lägga ner profilen Konst, som
var en del av allmän kurs, från 2013 och att
enbart ge grundkursen Nya Perspektiv
under vårterminen. Det innebär att vi
kommer att ha färre kurser inom allmän
kurs men förhopp-ningsvis nästan lika
många deltagare. För de internsökande
som har behov av grundkursen under
höstterminen får vi göra speciallösningar.
För att stärka skolans estetiska profil
kommer vi även att införa estetiska ämnen
i alla kurser från och med hösten 2013.
ÖVRIG VERKSAMHET
en sommarkurs på en vecka i läderhant-
verk. Deltagarna kommer från olika delar
av Sverige och senast även från utlandet.
Kursen är grundläggande och deltagarna
får lära sig sadelmakarsöm samt att färga,
mönstra och ytbehandla grovt läder.
19
rekryteringsbas för höstens kurser.
studiecirkel i läderhantverk. Deltagarna
tidigare gått på någon av skolans andra
läderkurser.
människor i Nyköping som arbetar med
integrationsfrågor till nätverksträffar med
Lunds universitet, på skolan för att tala om
skillnaden mellan somaliers möjlighet till
etablering på den svenska, engelska, kana-
densiska och amerikanska arbetsmark-
landshövding, Liselott Hagberg, inbjuden
för att tala om integrationsfrågor.
Lotta Finstorp (M), Carline Helmersson Olsson (S) och Sara Karlsson (S) under rundabordssamtalen
vid folkbildningsseminariet .
skolorna i Sörmland satsar på en gemen-
sam tjänst (20%) vad det gäller PR och
opinionsbildning.
stapel på Åsa Folkhögskola. Inbjudna var
riksdagspolitiker från Sörmlandsbänken.
Kronjuvel eller soptunna? Elina Linna var
moderator och dagen inleddes med en liten
uppdatering av folkbildningens ABC för
att sedan behandla nyttan med folk-
bildningen. Professor Bernt Gustafsson
verklighet och framtid både ställdes och
besvarades. Av de 11 inbjudna riksdags-
ledamöterna kunde sju komma:
Sörmlands Nyheter.
Götaland skapat för att belysa folkhög-
skolornas roll inom Kompetensplatt-
formen för sörmländska förhållande.
sam logga för de fyra folkhögskolorna i
länet till Sörmlands geografiska land-
ningssida på www.folkhogskola.nu.
www.sormlandsfolkhogskolor.se för mark-
nadsföring.
Kulturcaféer
Årets kulturcaféer är lika populära som vanligt. Vi hade 1 714 besökare på våra 27 caféer. Det
är ett genomsnitt på 63 besökare/café. Kommunen drog ner stödet till vår kulturverksamhet
med 28 procent, det vill säga 50 000 kronor, vilket har gjort att vi haft ett café färre än året
innan. Årets caféer har samma blandning av författarbesök, teater, musik och aktuell debatt
som tidigare.
Mian Lodalen och Maja Hagerman var två av kulturcaféernas föredragshållare.
Hagerman
31/1: Matrevolutionen med Andreas
Larsson
21/2: Majgull Axelsson
28/2: Sanna Carlstedt
tillvaro med Lasse Berg
27/3: Pelle & Erik spelar Allan
3/4: Mian Lodalen
24/4: Från New Orleans till Samarkand med
Anders Karlssons eminenta orkester
Marga Pettersson
2/10: Vår syn på universum – från antik till
idag med Joachim Lorenzen
16/10: Klezmofobia
6/11: Den glömda historien med John
Chrispinsson
26/11: Lyckliga i alla sina dagar med Nina
Björk
ideell förening bestående av föreningar och
enskilda medlemmar. Föreningens styrelse
genomfördes två föreningsmöten; årsmöte
På höstmötet antas verksamhetsplan och
budget för kommande år och på våren
utses nya styrelsemedlemmar och ekonomi
och verksamhetsberättelsen för föregående
lemmar och 17 organisationer.
Föreningen Hand i Hand
förande, vice ordförande och fem leda-
möter, för dessa finns tre suppleanter.
Därutöver består styrelsen av två personal-
representanter och suppleanter för dessa.
Under 2012 har styrelsen haft sju proto-
kollförda möten.
Därefter träffades styrelsen för första
gången igen efter sommaren på en middag
ute på Svärdsklova för att under informella
former diskutera styrelsens kommande
en grupp som arbetar med PR och
marknadsföring och en ekonomigrupp.
träffar under året.
2012 och ingen tillsvidareanställd i per-
sonalgruppen slutade. Däremot gick Britt-
Marie Sundell ner i tjänst från 100 till 65
procent från och med höstterminen. Robert
Olssons (50%), Awes Osmans (80%) och
Eva Ogenborgs (60%) visstidsanställningar
studie- och yrkesvägledare och Ann-Britt
Nyh slutade sitt vikariat.
procent under hösten för att arbeta i Nya
Perspektiv och i vår studiemotiverande
folkhögskolekurs, Framsteget.
terminstid om det inte är pedagogiskt
forum eller personalråd samma vecka.
Ledningsgruppen består av rektor, studie-
rektor och tre andra representanter som ut-
ses av personalrådet på två år. Lednings-
gruppens uppgift är att diskutera och ta
ställning till de löpande frågorna som rör
folkhögskolan.
personal deltar och under 2012 hade vi
sammanlagt 12 stycken personalråd under
pågående terminer. Orsaken till att vi under
året haft fler personalråd än vanligt är
arbetet med kursförändringar inför 2013. I
början/slutet av läsåret är det många frågor
23
vi ytterligare två personalråd.
pedagogiska samtal. Tanken är att aktuella
tankar/händelser ska kunna diskuteras
nya omdömessteg, vårens temadag. Under
året har pedagogiskt forum även behandlat
kommande verksamhetsförändringar.
gemensamma fortbildning rört frågor som
har med neuropsykiatriska funktionshinder
eller flera lärare på fortbildning som rör
läs- och skrivsvårigheter. Så skedde även i
år. En lärare deltog i Sundsgårdens
Folkhögskolas dyslexikurs steg 2 under
vårterminen.
fortbildningsdag runt Antonovskys
hang, och dess betydelse för vårt
välbefinnande.
fortbildningsdag runt hur det är att leva
med ADHD och hur man kan bemöta
människor med ADHD.
aktuell på vår skola under senare tid. Två
lärare åkte i väg på fortbildningsdagar till
Borlänge och en lärare gick en 7,5 hp kurs
i alfabetisering på Luleå tekniska högskola.
Nyköpings Folkhögskola var även värd för
SFHL:s fortbildning om alfabetisering den
5 oktober där tre av skolans lärare deltog.
Förutom de gemensamma fortbildnings-
rör deras ämnesområden.
regeringens syfte med folkhögskolan har
Nyköpings Folkhögskola, i alla år, lagt stor
vikt vid att utjämna utbildningsklyftor. Det
betyder att vi har en stor allmän kurs och
att vi satsar resurser på att ge deltagarna
stöd för att klara sina mål. Under åren har
vi utökat lärartätheten, satt in extra resurser
i matematik och anordnat stödunder-
visning.
undervisning i svenska som andraspråk. Vi
har i många år arbetat med svenska som
andraspråk och med samhällsinformation
åren även infört modersmålsbaserad
särskilt gynnsamt för deltagare med låg
utbildningsbakgrund. Under året har vi
stärkt våra kunskaper genom att utbilda
lärarna i alfabetisering. Detta är ett område
som vi kommer att utveckla mer de
kommande åren.
viktigt för oss. Vi vill ge deltagarna er-
farenhet av att under organiserade former
ha inflytande och kunna påverka sin
situation och vi vill ha deras infallsvinklar
och åsikter för att kunna bli en ännu bättre
skola. Elevkårens engagemang är väldigt
skiftande från år till år. Därför avsätter vi
tre lärare för att fungera som elevkårs-
stödjare.
tips och råd om mötesteknik. Elevkåren har
arbetat med att få ett rikare utbud i
cafeterian, med olika sätt att skänka pengar
till välgörenhetsorganisationer, gemensamt
på fredagar. Arbetet har haft en del
24
kontinuitet i elevkårsstyrelsen.
NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB
helägt aktiebolag, Nyköpings Folkbild-
kronor. Syftet med aktiebolaget är att i
annan form än folkhögskola kunna driva
folkbildnings- och kulturverksamhet samt
samheter inom ramen för Nyköpings
Folkbildnings AB. Det har varit jobbcoach,
etableringslots och Arbetsslussen. Alla tre
verksamheterna är på uppdrag av Arbets-
förmedlingen. Vi ser det som en viktig
uppgift att med folkbildningens människo-
syn och pedagogik stärka människor som
inte har en given plats på arbetsmarknaden.
EKONOMI
pensionsbolaget Alecta. 500 000 kronor
avsattes till en hälso- och arbetsmiljöfond.
Varje år använder skolan en del av fonden
för hälso- och arbetsmiljöåtgärder. Resul-
tatet för folkhögskolans verksamhet 2012
blev 67 800 kronor innan medel från hälso-
och arbetsmiljöfonden tillfördes för de
kostnader som skolan gjort inom ramen för
fonden. Summan som tillfördes var 94 000
kronor vilket betyder att resultatet för 2012
blev 161 800 kronor. Det är en bättre siffra
än väntat. Anledningen till detta är att vi
genomförde två studiemotiverade folkhög-
med i årsbudgeten som antogs på hösten
2011.
december 2011 var en stram budget som
visade på 1 procents rörelsemarginal,
118 000 kr. Det är inte trevligt att gå in i
det nya året med så små marginaler. Att år
efter år tvingas lägga mycket strama
budgetar för att verksamheten ska gå ihop
urholkar skolan. Inventarier och personal
slits.
fram detta. För det första att bidrag sänks.
Inför 2012 drabbades vi av en bidrags-
sänkning, kommunens kulturbidrag sänktes
med 50 000 kr.
procent och höjningen 2012 var 1 procent,
en ökning under två år med 93 000 kronor
för vår del. De avtalsenliga löneökningarna
kostade samtidigt drygt 180 000 kronor för
oss under samma period.
längden. Siffror från Rörelsefolkhög-
skolornas intresseorganisation (RIO) visar
med underskott på den statsbidrags-
finansierade verksamheten.
Och slutligen för det tredje att vi gör vi fler
deltagarveckor än vi får bidrag för på vår
folkhögskola. Det betyder att vi har fler
deltagare än vad staten anser att vi ska ha.
Vi har en tilldelad kvot deltagarveckor som
inte höjs om vi har fler deltagare men som
sänks om vi har färre. Vi överproducerar
16 procent vilket motsvarar mer än en
årslång heltidskurs. För att upprätthålla
kvaliteten för så många fler deltagare
behövs givetvis resurser. Vi bestämde oss
för att minska överproduktionen och under
året har vi diskuterat fram och tillbaka för
att komma fram till den lösning som är
bäst för skolan. Vi landade med att lägga
ner Konstprofilen 2013, bygga en ateljé på
skolan och införa estetisk verksamhet i alla
teoretiska kurser samt att bara driva
grundkursen under vårterminen.
25
SLUTORD
Att summera ett år vid folkhögskolan är omöjligt, det är så mycket som händer på så många
olika plan. Många tankar tänkts, många ord formuleras, skrivs och uttalas. Människor umgås,
lyssnar - förkastar eller tar emot idéer. Allt sker.
En summering är omöjlig men ett står klart – att vara en plats där utmaningar tas och
förändringar sker kräver engagerad och kunnig personal – och det finns på Nyköpings
Folkhögskola!
friluftsdagen i september.
Till årsstämman i Föreningen Nyköpings Folkhögskola Organisationsnummer 802415-8936
GRANSKNINGSRAPPORT FÖR ÅR 2012 Jag har granskat bolagets verksamhet under år 2012. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed för detta slags granskning. Jag bedömer att bolagets verksamhet i allt väsentligt skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Med hänvisning till mitt samarbete med bolagets godkända revisor bedömer jag att bolagets interna kontroll i allt väsentligt är tillräcklig. Jag finner därför inte anledning till anmärkning mot vare sig styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Nyköping den LEKMANNAREVISIONEN Lennart Hagerström
Årsredovisningen omfattar
FÖRENINGEN NYKÖPINGS FOLKHÖGSKOLA
Org.nr. 802415-8936
FÖRENINGEN NYKÖPINGS FOLKHÖGSKOLA Org.nr. 802415-8936
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK.
Flerårsjämförelse* 2012 2011 2010 2009 2008
Huvudintäkter 13 865 842 13 295 815 12 911 968 11 562 157 11 618 559 Res. efter finansiella poster 67 813 207 992 2 833 -14 829 334 424 Soliditet (%) 69,9% 70,9% 67,8% 65,0% 71,7%
*Definitioner av nyckeltal, se tilläggsupplysningar
Resultatdisposition
Till föreningsstämmans förfogande står Verksamhetsfond 2 404 316 Fortbildningsfond 400 000 Arbetsmiljöfond 225 100 årets vinst 67 813
3 097 229
3 097 229
Verksamheten Föreningen bedriver folkhögskoleverksamhet enligt Folkhögskoleförordningen, SFS 1991:977.
Sida 2 av 9
R E S U L T A T R Ä K N I N G A R
Not 2012-01-01 2011-01-01
2012-12-31 2011-12-31
Rörelsens intäkter m.m. Huvudintäkter 1, 2 13 865 842 13 295 815 Övriga rörelseintäkter 527 652 513 687
14 393 494 13 809 502
Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -4 720 383 -4 494 802 Personalkostnader 4 -9 405 382 -8 913 884
-224 307 -223 916
Rörelseresultat 43 422 176 900
Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 28 404 31 124 Räntekostnader -4 013 -32
24 391 31 092
Årets resultat 67 813 207 992
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Sida 3 av 9
B A L A N S R Ä K N I N G A R
Not 2012-12-31 2011-12-31
335 488 381 939
Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 6 100 000 100 000
100 000 100 000
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 241 792 437 936 Aktuell skattefordran 172 525 0 Övriga fordringar 540 92 502 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 1 965 128 1 883 682
2 379 985 2 414 120
Kassa och bank 1 617 485 1 378 797
Summa omsättningstillgångar 3 997 470 3 792 917
SUMMA TILLGÅNGAR 4 432 958 4 274 856
Sida 4 av 9
B A L A N S R Ä K N I N G A R
Not 2012-12-31 2011-12-31
Eget kapital 8
Verksamhetsfond 2 404 316 2 187 324 Fortbildningsfond 400 000 400 000 Arbetsmiljöfond 225 100 234 100 Årets resultat 67 813 207 992
3 097 229 3 029 416
Summa eget kapital 3 097 229 3 029 416
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 124 971 78 694 Skulder till koncernföretag 98 150 77 175 Övriga skulder 9 256 506 235 906 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 856 102 853 665
Summa kortfristiga skulder 1 335 729 1 245 440
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 432 958 4 274 856
POSTER INOM LINJEN
UPPLYSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER
Not 1 Huvudintäkter 2012 2011
Medlemsavgifter 9 300 7 900 Bidrag 11 490 194 10 788 164 Uppdragsintäkter 2 210 599 2 373 922 Övriga huvudintäkter 155 750 125 830
13 865 843 13 295 816
Not 2 Inköp och försäljning inom koncernen 2012 2011
Andel av försäljningen som avser koncernföretag 1,5% 3,0% Andel av inköpen som avser koncernföretag 24,5% 26%
Värderingsprinciper m.m. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
T I L L Ä G G S U P P L Y S N I N G A R
Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år.
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Koncernförhållanden
Föreningen är moderbolag, men med stöd av ÅRL 7 kap 3 § upprättas inte någon koncernredovisning.
Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller erhålls. Bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. Om bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period.
Justerat eget kapital i procent av balansomslutning
Definition av nyckeltal Soliditet
Sida 6 av 9
Not 3 Övriga externa kostnader (tkr) 2012 2011
Leasingavgifter ingår med 289 260 Kostnader för hälso- och arbetsmiljöförbättringar ingår med 94 10
383 270
Medelantal anställda
Medelantal anställda har varit 26,0 20,0 varav kvinnor 16,0 13,0
Löner och ersättningar 6 427 643 6 048 976 Pensionskostnader 405 178 418 222 Sociala kostnader 1 903 186 1 840 211 Summa 8 736 007 8 307 409
Medelantalet anställda bygger på av föreningen betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid.
I beloppen för löner, ersättningar och pensionskostnader för styrelse och rektor ingår löner och pensionskostnader för personal anställd vid Folkhögskolan, vilka tillika är medlemmar av styrelse. Kostnadsersättningar för renodlat styrelsearbete uppgår till 480 kr och avser ersättning för förlorad arbetsinkomst. Övriga ersättningar till styrelse och rektor avser lön och kostnader för pensionspremier som tjänats in i anställningen vid Folkhögskolan.
Sida 7 av 9
Not 5 Inventarier, verktyg och installationer 2012-12-31 2011-12-31
Ingående anskaffningsvärde 5 981 442 5 744 824 Inköp 177 856 236 618
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 159 298 5 981 442
Ingående avskrivningar -5 599 503 -5 375 587 Årets avskrivningar -224 307 -223 916
Utgående ackumulerade avskrivningar -5 823 810 -5 599 503
Utgående redovisat värde 335 488 381 939
Not 6 Andelar i koncernföretag 2012-12-31 2011-12-31
Företag Antal/Kap. Redovisat Redovisat Organisationsnummer Säte andel % värde värde
100 100 000 100 000 556686-3857 Nyköping
100 000 100 000
Nyköpings Folkbildnings AB Företagets egna kapital 174 033 146 630 Företagets redovisade resultat 27 403 23 380 Ingående anskaffningsvärde 100 000 100 000
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 100 000 100 000
Utgående redovisat värde 100 000 100 000
Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012-12-31 2011-12-31
Upplupna intäkter 1 630 670 1 541 491 Förutbetalda hyreskostnader 276 377 278 688 Övriga förutbetalda kostnader 58 081 63 503
1 965 128 1 883 682
Nyköpings Folkbildnings AB
Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 5 år.
Sida 8 av 9
Not 8 Eget kapital
Fortbildnings Arbets- Fortbildnings Verksamhetsfond fond miljöfond kapital
Belopp vid årets ingång 2 187 324 400 000 234 100 207 992 Resultatdisp. enl. beslut av årets föreningsstämma: 216 992 -9 000 -207 992 Årets vinst 67 813
Belopp vid årets utgång 2 404 316 400 000 225 100 67 813
Not 9 Övriga kortfristiga skulder 2012-12-31 2011-12-31
Kategori
Håkan Ödling
Skuld stipendiefond ingår med
Sida 9 av 9
Budget 2012
Bokslut 2012
240
236
200
144
-56
Kaffeautomaten
15
9
-6
0
Övrigt
12
26
14
644
82
0
162
44
* ett uttag ur Hälso- och arbetsmiljöfonden 94 000 kr är gjort
5
ej grundskola 15% 19% 16% 10% 15% 11%
grundskola
påbörjat gymnasium 52% 41% 40% 45% 63% 65%
2-årigt gymnasium 6% 8% 4% 4%
3-årigt gymnasium 14% 15% 18% 16% 13% 9%
högre utbildning 1% 5% 2% 3%
100% 100% 100% 100% 100% 100%
Rock- och Poplinjen
ej grundskola
högre utbildning
Tabell 2 ÅLDERSFÖRDELNING
under 18 år
under 18 år
över 60 år 1% 9% 4% 2%
över 60 år
genomsnitts-
genomsnitts-
ålder 28 år 28 år 32 år 29 år 28 år
Tabell 3: FUNKTIONSHINDER, KVINNOR OCH UT- LÄNDSK BAKGRUND
Rock- och Poplinjen
antal deltagare 168
under 18 år
antal deltagarveckor 2667
kvinnor
108
2012
genomsnitts-
antal deltagare 178
antal deltagarveckor 2649
Bostadsort
2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012
Centrala Nyköping 66% 74% 48% 75% 60% 92% 98% 78% 100% 99%
Nyköpings periferi 13% 11% 24% 12% 20%
Oxelösund 12% 9% 15% 10% 13% 4%
2%
1%
Östergötland 1%
3% 4% 5% 2%
Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bostadsort
Centrala Nyköping 30% 11% 22% 11%
Nyköpings periferi 8% Oxelösund 3%
6% 8% 6%
Övriga Sörmland 6%
8% 3% 3%
61% 50% 55%
Verksamhetsberättelse 2012 utan revisionsberättelse och årsredovisning men med bilagor
Lekmannarevisisorernas berättelse

Documents

Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings