Embed Size (px)
Citation preview
Vi sparar medicinkostnader
S. 3 och 6–7
FPA stöd s. 12–15
Kela Benefits s. 16–17
Tidnin
g till
varje
hem 3•2009
Mitt i a
llt
n HälsanEu-kortet tryggar sjukvård på resor i Europa s.6
n Studier&JobbNyfiken på att jobba eller studera utomlands? Elina och Karolina gör det i London. s.8
n Hem&FamiljMimmomommo har tid för Victoriabarnen s.10
n PensionUndvik obehagliga pensionsöverraskningar s.11
M i t t i a l lt • 3 • 2 0 0 9 3 • 2 0 0 9 • M i t t i a l lt
A n n i k A S ö d e r b l o m
Referensprissystemet sänkte medicinpriserna
Vi sparade sju miljoner på fyra månader
Tidningen Mitt i allt – Elämässä är ett offentligt meddelandesom delas till varje hem.Nummer 3/2009 delas ut 1.–13.9.
Årgång 37
År 2009 utkommer 4 nummer. Följande nummer utkommer i slutet av november.
Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA)
[email protected] eller [email protected] (växel) 020 634 11Adress PB 450, 00101 HELSINGFORS
Redaktionen svarar endast för beställt material.
UtdelningenSuomen Suoramainonta Oy.Förfrågningar per telefon (09) 5615 6417eller via internetblanketten www.suora.net/kelajakelut
ChefredaktörSeija KauppinenRedaktionssekreterareTua KyrklundSekreterareChristel StenströmOmbrytningwww.both.fiOmslagsbildPietari Posti
TaltidningenMitt i allt kan beställas som taltidning hos Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, 00550 Helsningfors,tfn (09) 6962 3010
Upplagaca 2,7 miljoner
TryckeriSanomapaino Oy, Vanda
ISSN 0787-8370
www.fpa.fi/mittiallt
Mitt i alltLedaren n September 2009
2 Aktuellt n 3
Lovande börjanmed referenspriser
F r å g o r F å r S v A r
DET känns i plånbokEn
i april tog Finland i bruk ett referensprissystem för läkemedel. De flesta utbytbara läkemedlen omfattas av systemet. Reformen väckte åsikter för och emot. Att spara läkemedelsutgifter väl-komnades, men många läkemedelskonsumenter
var oroliga att de skulle tvingas avstå från sin bekanta medicin. Rädslan är obefogad, eftersom systemet gör det möjligt att byta till billigare läkemedel, men tving-ar inte till det.
I praktiken fungerar referensprissystemet så att FPA betalar läkemedelsersättningen för läkemedel i refe-rensprisgrupper utifrån referenspriset. De som vill ha ett dyrare läkemedel får ersättningen från referenspri-set och betalar resten själv.
Läkare kan förbjuda ett byte av medicinska eller te-rapeutiska skäl. Om läkaren antecknar förbudet på re-ceptet, får apotekskunden ersättningen utifrån försälj-ningspriset. Kunden kan också själv, av en eller annan orsak, vilja ha ett dyrare läkemedel, men tvingas då be-tala mera.
Under de fyra första månaderna med referenspris-systemet har också patienter som motsatt sig ett byte till billigare läkemedel betalat totalt 3,6 miljoner euro utöver referenspriset. Det är intressant att så många
faktiskt är villiga att betala mera än nödvändigt, även om läkaren som ordinerat läkemedlet inte anser det vara nödvändigt. Uppenbarligen är vi våra vanor trog-na. Ett bekant läkemedel känns tryggare än ett nytt och främmande, även om den aktiva substansen vore den samma.
Det ser ut som om de eftersträvade inbesparingarna kunde nås. I april-juli sparade läkemedelskonsumen-terna 6,8 miljoner euro i utgifter för ersättningsgilla läkemedel. Samtidigt sparade FPA närmare 18 miljoner euro i läkemedelsersättningar. Tack vare referenspris-systemet var sjukförsäkringens utgifter för läkemedel nästan 4 procent lägre än de hade varit utan priskon-kurrensen.
Referensprissystemet torde också i fortsättningen öka priskonkurrensen, vilket bidrar till att sänka läke-medelspriser och det märks också i konsumenternas penningbörsar. Liksom direktören för Läkemedelsin-dustrin rf konstaterar i denna tidning har priskonkur-rensen tillsvidare varit försiktigt.
Kunden har kunnat byta ut sina läkemedel till bil-ligare parallellpreparat sedan år 2003. I och med re-ferensprissystemet har antalet utbytbara läkemedel ökat. Seija Kauppinen
n De internationella IBAN-konto-numren som numera krävs för ansö-kan har orsakat kunderna huvudbry. Kontonumret ska numera anges i IBAN-form både i pappersansökan och webbansökan.
Många kunderna har undrat vad IBAN-kontonummer är för något och var de hittar sitt kontonummer i IBAN-form.
Alla finländska banker övergår till det enhetliga eurobetalningsområ-det SEPA före år 2011. Det innebär att finländska bankkontonummer alltid ska uppges i internationell form (IBAN). De som ansöker om nya formåner hos FPA ska uppge sitt kontonummer i IBAN-form re-dan nu.
Man hittar sitt eget kontonum-
mer i IBAN-form tillsammans med den internationella bankkoden (BIC eller SWIFT/BIC)i sitt kontoutdrag. I
elektroniska ansökningar som görs via webbplatsen www.fpa.fi behöver man inte uppge BIC-koden. Den bil-das automatiskt då man fyller i sitt IBAN-kontonummer.
IBAN-kontonumret för finländ-ska konton börjar med FI och följs av en nummerserie. I e-tjänsten kan man skriva sitt IBAN-kontonummer antingen i en följd eller med de mel-lanslag som finns i kontoutdraget. Nummerserien måste knäppas in i e-tjänsten, den kan alltså inte kopieras direkt från e-bankens kontoutdrag.
För kunder som har tidigare be-viljade förmåner från FPA, ändras kontonumren automatiskt till IBAN-form.
Heini Lehikoinen
Å andra sidan betalade de läkemedelskonsumeter som inte ville byta sitt läkemedel till ett billigare al-ternativ 3,6 miljoner euro utöver referenspriserna.
För FPA innebar det nya referensprissystemet att utgifterna för läkemedelsersättningar sjönk med hela
18 miljoner euro under perioden april-juli. Referensprissystemet togs i bruk i april och redan
under de två första månaderna hade sjukförsäkring-ens utgifter för läkemedelsersättningar sjunkit med 4 procent. Om referensprissystemet utfaller hos oss
på samma sätt som i Tyskland, Holland, Sverige och Austra-lien, kan vi räkna med att medicinpriserna sjunker med 10–20 procent.
An
te
ro
AA
lto
ne
n
Apotekens lön-samhet sjönk re-dan då generiska läkemedel blev ut-bytbara. Referens-prissystemet sän-ker lönsamheten ytterligare, säger Ilkka Harjula, eko-nomisk expert vid Finlands Apoteka-reförbund.
På apoteken har referenspris-systemet inneburit att mera tid än förr går till att berätta för kunderna om utbyte av lä-kemedel och om referenspri-serna, berättar Ilkka Harju-la, ekonomisk expert på Fin-lands Apotekareförbund.
− Exempelvis personer som använder psykofarmaka vill inte alltid byta ut sina prepa-rat. Om prisskillnaden mellan den medicin man använt se-dan tidigare och det förmån-ligaste alternativet handlar om bara några euro, händer det lätt att kunderna väljer sin välbekanta medicin, konstate-rar Harjula.
− Apotekens omsättning har minskat i och med att pri-serna på utbytbara läkemedel har sjunkit med en tredjedel. I år kommer nedgången att bli
uppskattningsvis 4–5 procent och nästa år 5–6 pro-cent i jämförelse med år 2008.
På grund av lågkonjunkturen har olika försök till kompenserade åtgärder, exempelvis försäljning av kosmetika, har inte hjälpt.
I synnerhet små apotek som säljer mycket re-ceptmediciner har det trångt ekonomiskt. Därför förhandlar Apotekareförbundet med social- och hälsovårdsministeriet om hur situationen kunde rättas till. Marjut Rievilä
Jessica Högnabba som lider av astma ställer sig i princip positivt till referensprissystemet. Läkemedelsindustrin och parallepreparatindustrin är ännu försiktiga i sina kommentarer. Sidorna 6–7
Apotekens rådgivarroll har ökat
I internationella jämförelser har referens-prissystemet sänkt läkemedelspriserna 10–20 procent.
Under de fyra första månaderna med referensprissystemet sparade konsumenterna nästan sju miljoner euro i medicin kostnader tack vare ökad priskonkurrens och sänkta läkemedelspriser.
M i t t i a l lt • 3 • 2 0 0 9 3 • 2 0 0 9 • M i t t i a l lt
plumpar på pappret
Det var egentligen inte jag, utan min kol-lega Timo Klaukka, som skulle skriva den här kolumnen. Han gick bort, och jag stod som följande i tur att skriva. Jag hade pla-nerat att nästa gång skriva något lättsamt,
men i det här läget kändes det helt enkelt inte rätt.”Jag tänkte efter vad jag verkligen skulle vilja säga
tjugo okända åhörare”, inledde en föredragshållare sitt anförande för en tid sedan. Också jag själv började fundera över vad jag verkligen skulle vilja säga ett an-tal okända läsare. Kanske detta, idag:
Jag kan inte säga att jag direkt kände Timo. Vi träffa-des i korridorerna och hälsade på varandra. Timo var arbetsorienterad och jag befann mig i min egen värld. Inte heller kände jag min farbror, som dog i början av sommaren, särskilt väl. Vi möttes egentligen inte, ut-om för ett ögonblick på sjukhuset. I ytterlighetssitua-tioner är man mer närvarande.
Min farbror var ofta uppretad; han kom aldrig över förlusten av Karelen och sitt hem. På begravningen talade prästen om att komma till himlen; det grämde mig. För mig finns den enda himlen på jorden, eller rättare sagt skulle den finnas här om vi bara tillät oss det i stället för att förbli fångade i de problem och li-danden som vi själva målar upp. Och så sitter vi och
kurar i vår mentala cell och låter tan-karna mala på i samma banor om och om igen, beskärmande oss över det förflutna och oroande oss över fram-tiden samtidigt som världen blir till inget mer än en återspegling av vå-ra rädslor. I stället borde vi leva den enda tid som existerar: nuet – hur än nuet sedan må te sig. Då skulle vi se det som finns och inte det som vi in-
billar oss eller är rädda för att finns och acceptera utan att tränga undan eller spjärna emot – i samband med de händelser och människor som vi möter.
”Varför får jag inte nå fram till den stund då jag inte flummar?” − ”Miksi en saavuttaa saa, saavuttaa en saa, sitä hetkeä jolloin en elä tolloillen?” frågar sig Eppu Normaali och vi andra så kallade normala. Svaret kun-de lyda: därför att vi inte når fram till nuet.
Och därför mår vi illa. Av statistiken framgår det till exempel att användningen av psykmediciner bland ungdomar och unga vuxna har ökat under det här de-cenniet. Av detta kan man sluta sig till att mediciner ordineras lätt – kanske för lätt? Hur vore det då om man redan i ett tidigt skede skulle börja ge akt på vad var och en själv kan göra till förmån för sitt eget sin-ne och sitt eget tankelandskap? Och hur vore det om vi började koncentrera oss på hur vi kunde befria oss från tankebojorna och kanske helt och hållet avskaffa dem? (Månadens lästips: Eckhart Tolles ”Lev livet fullt ut” och ”En ny jord”.)
För att återknyta till Martti Syrjä, förgrundsfiguren i bandet Eppu Normaali: i våra sinneskärr och dess pö-lar speglar sig månen − ”mielemme soissa, lätäköissä noissa, kuu heijastuu”.
(Där kom det: ursprungligen tänkte jag skriva ett öp-pet kärleksbrev till min idol, som når upp till ett direkt zenistiskt tänkesätt. Martti, håll dig på linjen, du kan ha post att vänta.) Översättning: Kurt Kavander
Aktuellt n 54 n Aktuellt Kolumnen/Tuula Helne
Därför mår vi illa
Subtypen H1N1 av influensavirus A (s.k. svininfluensa) ströks i juli från förteckning-en över allmänfarliga smittsamma sjukdo-mar. och klassificeras nu som vanlig säsong-influensa.
Det betyder att det inte längre är avgifts-fritt för patienterna att bli undersökta och behandlade för sjukdomen. Patienterna beta-lar normala avgifter för läkarbesök, behand-ling, läkemedel och eventuell sjukhusvård.
FPA ersätter inte hälsovårdscentralavgif-ter, men nog kostnader för läkemedel som läkare har ordinerat samt kostnader för pri-vatläkartjänster. FPA ersätter också resekost-nader till sjukvård, då kostnaderna översti-ger självrisken.
Risken att smittas av influensa ökar på hösten då semestrarna tagit slut. Om man misstänker influensa, ska man stanna hem-
ma De flesta som insjuknar behöver ingen behandling med läkemedel och ingen sjuk-husvård. Hemma är det bra att följa de anvis ningar som getts av Institutet för hälsa och välfärd (www.thl.fi) och att vid behov ta kon-takt med hälsovårdscentralen per telefon.
FPA har liksom andra myndigheter förbe-rett sig så arbetsuppgifterna ska kunna skötas också om en del av de anställda ligger sjuka.
Hilkka NakariÖversättning: Gunilla Bergström
Finlands Röda Kors frivilliga besvarar all-männa frågor om influensaviruset måndag-fredag kl. 12-18. på svenska på nummer 0800 02278. Då det gäller det egna hälsotillståndet ska man ringa sin hälsocentral eller företags-hälsovården.
n Symtom: Influensa A(H1N1)-virus ger likadana symptom som andra influen-savirus. Till de vanligaste symptomen hör plötslig fe-ber på över 38 grader, ont i halsen, hosta och snuva. Andra möjliga symptom är värk i armar och ben, huvud-värk, frossbrytningar och trötthet är andra möjliga symtom.. Kräkningar och di-arré kan också förekomma. Barn kan ha ont i magen.
Stanna hemma med influensag å I N T E S J U K T I L L J o B B E T
n Gå inte till arbetet eller till skolan om du är sjuk. Sköt inte heller små barn när du är sjuk. Be om möjligt någon annan att handla eller att uträtta dina andra ären-den.n Följ med hur du mår och kon-takta hälsovårdscentralen per tele-fon om så behövs. Om du blir tvungen att besöka läkare ska du täcka mun och näsa med en en-gångsnäsduk eller använda mun-nässkydd om du har tillgång till ett sådant.
Ansvarig forskare vid [email protected]
Finländare klagar oftare till Euro-padomstolen än alla andra nordbor tillsammans. Oftast handlar dessa klagomål om frågor som inte hör till Europadomstolens verksam-hetsområde.
− Europadomstolen är inte nå-gon förlängning av det finländska rättsväsendet, vilket folk ofta tror, påpekar förvaltningsrådet Matti Pellonpää.
– I de övriga nordiska länderna hör det i allmänhet till rättegångs-kulturen att man anlitar en advo-kat. Då överklagar man inte heller till Europadomstolen utan råd från en advokat. Denna praxis gallrar redan i inledningsfasen bort klago-mål i frågor som inte hör till Euro-padomstolen.
På cirka 20 år har finländare anfört nästan 3 000 klagomål över sådant som de upplevt som kränk-ning av de mänskliga rättigheterna. Av dem har 90 resulterat i fällande dom. Av de fällande domarna har endast 7 gällt den sociala trygg-heten, det vill säga ärenden i vilka försäkringsdomstolen har fattat be-slut.
−Till skillnad från domar som gäller straffprocesser och de all-männa domstolarna har de fällande besluten som gällt social trygghet inte berott på utdragen handlägg-ning, utan på att besvärsinstanser-na i Finland har försummat att del-ge den klagande något dokument.
− Enligt Europadomstolen har den ändringssökande ovillkorlig rätt att bli hörd i allt externt mate-rial som rör hans mål, betonar Pel-lonpää.
Det finländska rättsväsendet har sedermera ändrat sin delgivnings-praxis så att den blivit effek-tivare.
De mänskliga rät-tigheterna garan-teras i första hand av Finlands eget rättssystem. Eu-ropadomstolen kan komma i frå-ga när alla inhemska rättsmedel är uttömda. Först då börjar Europa-domstolens ansvar för att de mänskliga rättigheter-na ska omsättas i prak-tiken.
− Konventionen om de mänskli-ga rättigheterna tryggar inte sociala rättigheter som exem-
pelvis en viss nivå på eller ett visst innehåll i den sociala tryggheten.
− Exempelvis ett klagomål över ett negativt pensionsbeslut till Eu-ropadomstolen strandar redan i den inledande handläggningen, eftersom frågan inte hör till Euro-padomstolens befogenheter, säger Pellonpää.
Europadomstolen granskar när-mast det rättsliga förfarandet, till exempel om medborgarna i till-räcklig utsträckning har kunnat delta i behandlingen av sitt eget mål och om godtycke eventuellt har förekommit i processen, kon-staterar förvaltningsrådet Matti Pellonpää vid högsta förvaltnings-domstolen.
Hilkka ArolaÖversättning Gunilla Bergström
Matti Pellonpää var medlem i europeiska kommissionen åren 1990–1998. Åren 1998–2006 verkade han som domare i europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Klagomål till Europadomstolen strandar ofta i startgroparna
Finland med sedan 1990
Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna har från 1950-talet undertecknats av 47 länder. Finland ratificerade kon-ventionen år 1990.
Europadomstolen (formellt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) be-handlar klagomål som gäller mänskliga rättigheter. Domsto-len verkar i Strasbourg i Frankri-ke. I Finland hör frågor som hänför sig till de mänskliga rät-tigheterna till utrikesministeriet.
Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna ga-ranterar rätt till liv, frihet, säker-het och rättvis rättegång m.m. för medborgarna i de länder som ratificerat konventionen. Kon-ventionen förbjuder bl.a. tortyr, slaveri, tvångsarbete och diskri-minering.
Klagomål till Europadomsto-len kan formuleras fritt, men domstolen rekommenderar ändå att man använder det speciella formulär som finns på webb-adressen www.ulkoministerio.fi. Klagomål kan skrivas på svenska.
Huvudlössen sprider sig när barnen kommer tillbaka från sina sommarlov. Hälsovårdaren Aila Laitinen i Åbo betonar att huvudlöss alltid har funnits och alltid kommer att finnas.
– Löss ger ingen orsak till panik, och man bör helst förhålla sig lugnt och sakligt till fenomenet. Huvudlöss är inget att skämmas över; de vittnar till exempel inte
om smutsigt hår. Lössen är inte heller på något sätt far-liga eller hälsovådliga, påpekar Laitinen.
Viktigt med informationTuija Nieminen, ställföreträdande föreståndare för dagvårdsenheten vid Parolastigen i Åbo anser att för-äldrarna har börjat förhålla sig naturligare till huvud-
Livat i hårbottnenHuvudlusen är en ofarlig, men en smula förtretlig filur. Det är bäst att ta farväl av den prydligt och effektivt.
Johannes, 4 och Julius Henriksson, 2, har lyssnat på de vuxnas lushistorier och letar förgäves löss i varandras hår. – Under den kritiska tiden i fjol såg pappan till att pojkarna fick kort hår. Det är stiligt också på hösten, skrattar Heidi Henriksson.
löss. Detta har åtminstone på Parolastigen bidragit till att lusbestånden har kunnat hållas i schack och förtre-ten till följd av dem förblivit små.
– Om föräldrarna påträffar löss i ett barns hår ska de upplysa läraren eller personalen vid daghemsgruppen om det. Personalen underrättar därefter alla andra om att det finns huvudlöss i farten. På så sätt blir alla upp-märksammade på att undersöka barnens hår – och sitt eget – och problemet kommer inte åt att förvärras obe-märkt, säger Nieminen.
Aila Laitinen nämner att det vanliga är att lössen smittar vid direkt huvudkontakt när barnen leker med varandra. Lössen kan också byta ägare via till exem-pel mössor, skärmmössor och kammar, så man ska in-te låna ut sådana i onödan. Ett bra sätt är att hålla mös-sorna i egna fack i garderoben eller i rockärmen.
Var noga!Lössen utplånas med hjälp av en lösning eller lusschampo som fås på apotek. Det är viktigt att föl-ja bruksanvisningen. På apoteket kan man med fördel också köpa en tät luskam som är till hjälp i lusjakten.
– Det är skäl att noggrant undersöka också hårfästet, eftersom lössens ovala, mannagrynsliknande ägg, dvs. gnetterna, fäster sig hårt just där. Levande ägg befinner sig vanligen på kortare avstånd än sex millimeter från hårbottnen, medan ägg som sitter längre ut är döda.
Den som är fri från löss ska inte tvätta håret med lusschampo bara för säkerhets skull. Lusobservationer ger inte heller anledning till massiva operationer.
– Det räcker med att tvätta sängkläderna normalt. Varken sängkläder, mjuka leksaker eller hårsnoddar behöver bastubehandlas eller frysas ner i frysen. Det räcker med att flytta dem åt sidan för ett par dagar. En lus som inte längre finns i håret dör snabbt, berät-tar Laitinen.
Alla lusägg dör nödvändigtvis inte vid den första fördrivningen. Därför är det viktigt att behandlingen upprepas en vecka senare.
– Ännu efter den andra behandlingen är det skäl att undersöka håret en gång per vecka under ett antal veckor framöver, tipsar Laitinen.
Matti VälimäkiÖversättning: Kurt Kavander
Mer information finns på följande webbplatser:www.lusfri.nu www.tartuntatautiliitto.fi/paatai.htmlwww.lusfri.nu
Pie
tAr
i P
oSt
i
v e S A- m At t i vä ä r ä
M i t t i a l lt • 3 • 2 0 0 9 3 • 2 0 0 9 • M i t t i a l lt
Hälsan n 76 n Hälsan
De flesta som ordineras ett utbytbart läkemedel som omfattas av referensprissystemet byter ut det ordinerade läkemedlet till ett billigare alternativ. På det sättet sparade läkemedelskonsumeter-na närmare 7 miljoner euro under perioden april-juli.
För FPA innebar referensprissystemet 18 miljoner euro min-dre läkemedelsersättningar under de fyra första månaderna.
I april-juli gjorde vi 8,8 miljoner läkemedelsköp som omfatta-des utbytbara parallellpreparat inom referensprissystemet. I 74 procent av fallen gällde recepten från början förmånliga läkeme-del. I 15 procent av fallen bytte apotekskunden ut det ordinerade läkemedlet ut till ett billigare alternativ. Ett byte förbjöds endast i 11 procent av fallen. Då var det nästan alltid kunden, inte läka-ren som förbjöd byte.
Referensprissystemet omfattade i början av juli nästan 600 grupper utbytbara läkemedel. Inom dessa grupper fanns det närmare 2 300 läkemedelsförpackningar på marknaden. Det är nästan hälften av alla läkemedelsförpackningar som är ersätt-ningsgilla enligt sjukförsäkringen.
För tillfället är 40 procent av priserna på läkemedelsförpack-
ningarna högre än referenspriset. Som högst kan prisskillnaden inom en referensprissgrupp vara över 225 euro.
En del av referenspriserna ändrades i början av juli och de nu-varande referenspriserna är i kraft till 30.9.2009.
referenspriserna ändrasLäkemedelsprisnämnden (HILA), som fungerar under social- och hälsovårdsministeriet, slår fast referenspriserna fyra gång-er i året på basis av läkemedelsföretagens prisanmälningar. En del av referenspriserna på mediciner ändrades i början av juli. Beroende på vad medicinen kostar är referenspriset 1,5 eller 2 euro högre än priset på det förmånligaste läkemedelsprepara-tet i gruppen.
Läkemedelsprisnämnden publicerar referensprisgrupperna på adressen www.hila.fi.
På adressen www.fpa.fi/sokmedicin kan man söka fram de aktuella läkemedelspriserna och referenspriserna samt läkeme-delsersättningarna för enskilda läkemedel.
”Ibland betalar jag mera”Kronobybon Jessica Högnabba är reserverat positiv till referensprissystemet.
Jessica Högnabba har använt astmamedici-ner sedan lågstadieåldern. Hennes astma har blivt bättre i takt med att hon blivit äld-re, men genom åren har läkare ordinerat henne olika typer av preparat för att lindra symtomen.
− Orsaken till att jag testat olika medici-ner är att jag använder för mycket av min nödmedicin, som vidgar luftrören när de dragit ihop sig och jag har svårt att andas, berättar Jessica Högnabba.
Hon har inte hittat något fungerande alternativ. Hon tvingas använda läkemedlet i större mängder än vad som rekommende-ras.
− Hur mycket jag behöver beror på års-tid och vilken kondition jag råkar befinna mig i. På våren, när det börjar blomma är det värst. Men vissa riktigt kalla vinterdagar kan också vara svåra, konstaterar Jessica Högnabba.
De symtomlindrande medicinerna som hon tar morgon och kväll har dock varierat. Det har handlat om astma-, ansträngnings-astma- och allergimediciner. Vissa har fungerat bättre och andra sämre. Att tving-as använda och byta mediciner som ser oli-
ka ut, har olika namn och används lite olika har inte stört henne.
− Medicinerna är dyra och det vore för-stås ekonomiskt bäst att använda det billi-gaste eftersom ersättningen räknas utifrån referenspriset. Men då de billigaste inte all-tid fungerar måste jag variera medicin. Det betyder att jag får finna mig att betala mer ibland. Det har också hänt att jag blivit or-dinerad mediciner som jag tycker att helt enkelt är för dyra.
Jessica Högnabbas nödmedicin hör inte till referensprissystemet. Den har alltid varit densamma och varit den enda som funge-rat.
−Jag anser att referensprisersättningen är skälig om den billigaste medicinen fak-tiskt fungerar. Men när det gäller mediciner som är nästan identiska kan det hända att ett särskilt preparat, som kan vara dyrare, fungerar bättre på en viss person än de bil-ligare varianterna. Då borde referenspriser-sättningen räknas från den medicin som fungerar bäst för just den personen och in-te den som är billigast, tycker Jessica Högnabba.
Marcus Prest
Jessica Högnabba tycker att refe-renspriset borde räknas från den medicin som fungerar bäst på den enskilda patienten, eftersom läke-medelspreparat fungerar olika på olika människor.
J o nA S b r u n n S t r ö m
kommuner kan ge servicesedlarSedan början av augusti har kom-munerna kunnat erbjuda sina in-vånare servicesedlar för alla so-cial- och hälsovårdstjänster utom jourtjänster och ofrivillig vård. Tjänster som man köper med ser-vicesedlarna är jämförbara med kommunala tjänster. Därför ersät-ter FPA inte exempelvis privatlä-karkostnader om patienten beta-lar arvodet med kommunens ser-vicesedel.
Värdet på servicesedeln mås-tevara tillräckligt så klienten inte själv behöver betala mera än kom-munens klientavgifter för de pri-vat producerade tjänsterna. Ett undantag utgör hjälpmedlen för medicinsk rehabilitering. Där får den klient som valt servicesedeln stå för den överstigande delen av kostnaden om han eller hon skaf-far ett hjälpmedel som är dyrare än gängse hjälpmedel som mot-svarar personens individuella be-hov.
Servicesedlarna ändrar inte kommunernas skyldighet att ord-na social- och hälsovård för sina invånare. Klienter kan också väg-ra att använda servicesedlar och då måste kommunen hänvisa kli-enten till kommunala tjänster som produceras på annat sätt.
Timo klaukka bortaForskningsprofes-sor Timo Klauk-ka, som skrivit omtyckta kolum-ner i FPA-bladet (numera Mitt i allt) i flera år, av-led i maj i en svår
sjukdom. Han var då 63 år.Timo Klaukka hade som hobby
att popularisera läkarvetenskapen. Denna hobby fick läsarna ta del av i Klaukkas kolumner som behandla-de hälsofrågor i lättfattlig form. Tid-ningens redaktion beklagar förlus-ten av en empatisk expert som som dessutom ägde en ledig penna.
Tolkningstjänster från fpa om ett årFrån och med september 2010 bör-jar FPA koordinera tolkninsgjäns-terna för hörsel- och talhandikap-pade. Ändringen berör cirka 400 personer och klienternas rätt att anlita tolk förblir oförändrad. År-ligen beviljas ett 50-tal nya klienter tolkningstjänster.
FPA grundar i Åbo en särskild tolkningscentral, som ska ordna tolkningstjänster för behövande och ersätta tolkningskostnader.
stipendiater får bättre dagpenningForskare och konstnärer som ar-betar med stipendium kan sedan 1.8.2009 få en bättre sjuk- och för-äldradagpenning samt rehabilite-ringspenning än hittills.
De som har ett minst 4 måna-der långt stipendium på minst 3 280,47 euro måste ta en obligato-risk pensionsförsäkring hos Lant-bruksföretagarnas Pensionsanstalt (www.lpa.fi). Försäkringen ger en bättre social trygghet och senare i livet arbetspension. Till fördelarna hör också att sjukdagpenningens självrisktid är endast fyra dagar mot den allmänna självrisktiden som är tio dagar.
En typisk stipendieperiod är ett år med i medeltal 1 525 euro/mån eller 18 300 euro i året. Med den årsinkomsten kan en stipendiat få en föräldra- och sjukdagpenning på 42 euro per dag istället för mi-nimibeloppet 22,04 euro per dag.
Stipendieinkomster för ett delår kan omräknas till årsinkomst och användas som grund för dagpen-ningen, om stipendieinkomsten är minst 20 % större än den i beskatt-ningen fastställda inkomsten.
Man får en uppfattning om sina egna dagpenningar på www.fpa.fi/berakningar.
färre kvittonFör sjukvårdsersättningarna krävs färre kvitton än tidigare. Om själva ansökan tillsammans med läkarens eller tandläkarens utredning över behandlingen och arvodena inne-håller alla uppgifter som krävs för handläggningen, behöver man inte längre bifoga betalningskvitton till sin ansökan.
nya blanketter för reseersättningAnsökningsblanketterna för resor till sjukvård och rehabilitering har ändrats. Då man rest kollektivt ska man använda blankett SV 4. Om man åkt taxi eller andra special-fordon behövs dessutom ett utred-ning (blankett SV 67) från vårdin-rättningen om varför det varit nöd-vändigt att använda specialfordon. Detta behövs dock inte om patien-ten har en fullmakt som berättigar att använda taxi, varmed taxiföre-tagaren ansöker om ersättningen i kundens ställe.
Om man själv ansöker om ersätt-ning för resor till offentlig sjukvård eller FPA-rehabilitering ska taxi-kvittona bifogas till ansökan. För dem som åkt till offentlig sjukvård eller rehabilitering kollektivt eller med räcker egen uppgift om resan.
Få motsätter sig byte till billigare medicin
Priskonkurrensen har kommit i gång försiktigt i och med refe-rensprissystemet. Vid utgången av april kostade över hälften av medicinerna lika mycket som innan systemet togs i bruk. Kon-kurrens har förekommit i fråga om t.ex. blodtrycks- och koleste-rolmediciner samt psykofarmaka. Vilka inbesparingar systemet
medför kan vi bedöma senare i höst, konstaterar Sirpa Rinta, intressebevakningschef för läkemedelsinsdustrin på Lääketeol-lisuus ry.
Innan referensprisssystemet infördes rådde det tvivel att en del läkemedel inom referensprissystemet skulle räcka till.
Apoteken har haft svårigheter med att leverera vissa generis-ka läkemedel, d.v.s. parallellpreparat, som t.ex. antibiotika och kolesterolmediciner, men de har lyckats sköta det så att klago-målen från kunderna blivit få, konstaterar Rinta.
nya parallellpreparat med i priskonkurrensenMerparten av de läkemedel som ingår i referensprissystemet är parallellpreparat. Tidvis har det rått brist på vissa parallell-preparat. tror att Det torde ha berott på att efterfrågan på vissa parallell-preparat varit större än väntat, antar Heikki Bothas, verksam-hetsledare på Rinnakkaislääketeollisuus ry.
Referenspriserna för läkemedel uppdateras var tredje månad. Senare i höst vet vi mera om hur reformen har ökat priskonkur-rensen, säger Bothas.
Exempelvis priset på vissa kolesterol- och blodtrycksmedi-ciner samt psykofarmaka fortsätter att sjunka. Att mediciner-na hänförs till referensprissystemet medför betydande inbespa-ringar för både patienterna och samhället, tror Bothas.
Marjut ReiviläÖversättning Gunilla Bergström
An
te
ro
AA
lto
ne
n
An
te
ro
AA
lto
ne
n
Sirpa Rinta som företräder lä-kemedelsindustrin tror att vi senare i höst kan bedöma hur stora inbesparingar referens-prissystemet ger.
Priserna på vissa kolesterol- och blodtrycksmediciner samt psykofarmaka kommer att fortsätta att sjunka, tror Heikki Bothas som är verksamhetsle-dare på Rinnakkaislääketeol-lisuus ry.
Referenspriser startade försiktig priskonkurrens
M i t t i a l lt • 3 • 2 0 0 9 3 • 2 0 0 9 • M i t t i a l lt
N y T T I g I N F o r m A T I o N
n Centret för internationell mobilitet och internatio-nellt samar-bete CIMO hjälper bl.a. unga ordna utlandsprak-tik inom den egna bran-schen. www.cimo.fiwww.maail-malle.net
n De europeiska ar-betskraftmyndighe-ternas EURES-nät-verk har en plats-bank med lediga ar-betsplatser och in-formation om ar-betsmöjligheter i Eu-ropa. EURES-rådgi-vare finns även på de största arbets- och näringsbyråerna i Finland. ec.europa.eu/eureswww.mol.fi
n På skatte-förvaltning-ens sidor finns regler om hur arbe-te utomlands beskattas. www.skatt.fi
n Arbetssö-kande som söker arbete i ett annat EU-/EES-land kan i vissa fall be-hålla sin ar-betslöshets-ersättning i tre månader.
8 n Studier&Jobb Studier&Jobb n 9
När man ska åka utomlands och stanna för längre tid än en nor-mal turistresa är det skäl att hos FPA ta reda på om resan medför ändringar i hur man omfattas av den finländska sociala trygghe-ten. Man ska alltid meddela FPA när man har för avsikt att åka ut-omlands för en längre tid.
En lagstadgad flyttningsan-mälan måste alltid göras till ma-gistraten när man flyttar från en bostad till en annan för mer än tre månader. Anmälningsskyl-digheten gäller också när man ger sig av utomlands. I anmälan ska man också uppge det datum då man tänker återvända.
När man lämnar Finland för-lorar man i allmänhet den fin-ländska sociala tryggheten. Men den regeln har också un-dantag. Varifrån man får sin so-ciala trygghet beror bl.a. på hur länge man stannar utmlands, till vilket land man flyttar, om man åker för att arbeta eller studera utomlands.
Särskilda bestämmelser om vilken social trygghet man om-fattas av har först och främst EU- och EES-länderna samt Schweiz och ytterligare de län-der med vilka Finland har ingått avtal om social trygghet. Författ-ningar av en tredje sort gäller de länder eller situationer för vilka inga avtal har ingåtts.
En utlandsvistelse som är av-sedd att vara kortare tid än ett år gör vanligen inte att man för-lorar rätten till finländsk soci-al trygghet. Det viktigaste un-dantaget här är arbete i ett an-
nat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Den huvudregel som då gäller är att man omfattas av den sociala tryggheten i det land där man arbetar också om vistelsen är kortvarig.
Mera långvarig rätt till fin-ländsk social trygghet utom-lands kan beviljas bl.a. perso-ner som är studerande, forska-re, missionärer och biståndsar-
betare samt fa-miljemedlem-mar som följer med dem. Rät-ten måste man ansöka om hos FPA. An-sökningstiden är ett år.
Om en per-son sänds ut i arbete till ett annat EU-/EES-land,
Schweiz eller till ett land med vilket Finland har avtal om so-cial trygghet, ska personen hos Pensionsskyddscentralen an-söka om intyg om utsändning. Det är ett bevis på att man fort-farande omfattas av den finländ-ska sociala tryggheten.
När man åker till ett annat land för att arbeta är det bra att hos landets organ för social trygghet reda ut på vilka villkor man kan ansluta sig till det nya landets socialförsäkring. Varje land bestämmer självt villko-ren för anslutning och storle-ken på socialskyddsavgifterna.
Översättning Gunilla Bergström
kundpaneler bedömer fpaFPA har inrättat regionala kund-paneler, som är i beredda att in-leda sitt arbete.
Kundpanelen för barnfamiljer samlas i Sibbo, medan student-panelen sammankommer i Tam-merfors. En kundpanel för han-dikapp- och rehabiliteringstjäns-ter börjar i Norra Finland, medan Östra Finlands kundpanel kon-centrerar sig på arbetslöshetsfrå-gor. Västra Finlands kundpane-le har till uppgift att dryfta FPA:s betjäning i frågor som gäller flytt-ning till Finland eller utlandet.
Panelmedlemmarna ska be-döma FPA:s betjäning och oli-ka former av kundbetjäning ur den egna livssituationens per-spektiv. FPA ska ta hänsyn till panelernas utvecklingsförslag då verskamheten utvecklas.
fpa ersätter byrå-er med samserviceFPA utvecklar sin kundbetjä-ning genom att utöka de elek-troniska tjänsterna och utveckla telefonservicen. Det har mins-kat behovet av kundbetjäning på FPA-byråerna.
Därför bedömer FPA årligen behovet av betjäning på byråer-na. Bedömningen görs på basis av kundernas behov, byråtäthe-ten och tillgången av samservi-cebyråer.
Nästa år stänger FPA 15 by-råer och 10 byråer inför förkor-tade öppettider p.g.a. litet kund-underlag.
− Vi stänger inte en enda by-rå utan att erbjuda ersättande tjänster eller säkra att den när-maste byrån finns på skäligt av-stånd. Vi säger inte heller upp anställda p.g.a. förändringar-na, säger FPA:s generaldirektör Jorma Huuhtanen.
Efter förändringarna har FPA fortfarande 238 byråer på olika håll i landet. På många orter er-sätts FPA-byråerna av samser-vicekontor, där FPA betjänar tillsammans med exempelvis kommunen, polisen, magistra-ten eller arbets- och näringsy-brån. FPA är redan med i 79 samservicekontor.
I Södra Finland stängs FPA-byrån i Mårtensdal i Vanda. Den närmaste byrån finns i Myrbacka. Övriga orter som berörs av ändringarna är Elimä-ki, Itis, Padasjoki, Kärkölä, Vill-manstrand och Vederlax, Valti-mo, Nakkila, Bjärnå, Vaajakoski, Alahärmä, Jurva och Utajärvi.
Hemma i London Att få jobba utomlands är en dröm för många unga finländare.
Karolina Ginman och Elina Seppänen rör sig hemtamt i världsstaden London.
vi träffas på Finsk-brittiska handelskammaren i stadsdelen Hammersmith där Elina arbetar.
– Min man och jag ville pröva på att bo utom-lands. När han fick möjlighet till en utlandstjänst här följde jag efter och lämnade mitt marknads-
föringsjobb i Finland, berättar Elina. Hon hade först ett halvårskontrakt genom CIMO (Centret
för internationellt personutbyte), sedan fick hon en fast tjänst. I sitt arbete med att främja handelskontakter mellan Finland och Storbritannien har hon lagt märke till kulturskillnader.
– Här är det mer hierarkiskt och konservativt. Man kan inte tilltala chefen med förnamn eller gå klädd i jeans på jobbet, be-rättar Elina.
Hon uppskattar britternas artighet men ogillar byråkratin. Allt från att få ett socialförsäkringsnummer till att öppna ett bankkonto har varit krångligt. Något som Elina tycker fungerat bra är däremot sjukvården som hon fått anlita rätt ofta.
– I Finland var jag frisk som en nötkärna men här har jag drab-bats av både bihåleinflammation och angina. Alla förkylningsvi-
rus slår ju till när man är i en ny miljö. Karolina Ginman har åkt in till stan från förorten där hon bor
med finske musikersambon Aki och sonen Benjamin. Hon kom till London för att studera modern dans och har också jobbat som koreografassistent och med egna projekt. Nu när mamma-ledigheten lider mot sitt slut har hon börjat söka jobb igen.
– Dansvärlden är rätt tuff och man förväntas ofta jobba näs-tan gratis för att alls få in en fot. Samtidigt har både jag och Aki fått kontakter här så vi vill gärna stanna några år till, säger Ka-rolina.
Elina och hennes man återvänder däremot till Finland nu på hösten. Arbetsmarknaden har försämrats och många finska vän-ner har redan flyttat tillbaka. Till dem som ändå vill försöka trot-sa lågkonjunkturen och flytta till London ger Elina rådet att söka bostad och arbete på plats.
– Här får man ofta jobb genom rekryteringsföretag, så det lö-nar sig att kontakta dem. Det är ganska lätt att hitta en bostad men det är dyrt och standarden är ofta låg. Petra Ljung
föräldrarnas inkomster i stödbeslutet?Föräldrar har frågat varför de-ras inkomster syns i barnets studiestödsbeslut. Uppgifterna finns med om föräldrarnas in-komster kan höja, sänka eller utesluta studiestödet för stude-rande under 20 år som studerar på andra stadiet. Detsamma gäl-ler bostadstillägget för studeran-de under 18 år som studerar på andra stadiet.
För övriga studerande är för-äldrarnas inkomster med i be-slutet endast om den studeran-de bor hos sina föräldrar och på grund av föräldrarnas låga in-komster är berättigad till förhöjd studiepenning.
Föräldrarnas inkomster enligt senast verkställda beskattning behövs i beslutet för att den stu-derande som ansökt om studie-stöd ska kunna kontrollera att uppgifterna som legat till grund för studiestödsbeslutet är kor-rekta. Det tryggar rättssäkerhe-ten för studiestödtagaren sam-tidigt som det uppfyller förvalt-ningslagens motiveringskrav.
Om föräldrarnas sammanlag-da inkomster har sjunkit med minst 20 % kan den studerande meddela att föräldrarnas inkom-ster har minskat. Då beaktas de lägre inkomsterna när stödet be-viljas.
Offentliga uppgifterFöräldrarnas intimitetsskydd hotas inte, för uppgifterna om totalbeloppen av de förvärvs- och kapitalinkomster som fast-ställts i beskattningen är enligt gällande lagstiftning offentliga. Också dataombudsmannen och riksdagens justitieombudsman har godkänt FPA:s förfarande om hur föräldrarnas inkomst-uppgifter används i studiestö-det.
Jouni ParkkonenÖversättning Gunilla Bergström
Utvidgat omställningsskyddFrån och med juli har omställ-ningsskyddet även omfattat per-mitterade och visstidsanställda. Omställningsskyddet ska göra det lättare för arbetstagare som hotas av uppsägning eller som blivit uppsagda att snabbt bli sysselsatta på nytt.
Ändringen i lagen om offent-lig arbetskraftsservice hör till regeringens stimulansåtgärder. Närmare information på www.mol.fi, och per telefon på Jobb-linjen 020 607 6750.
mEDDEla när DU åkEr
t e S S A o k S A n e n
Håll koll på din sociala trygghet
För finländare utomlands
FPA:s utlandsenhet betjänar finländare som bor, ar-betar eller studerar utomlands längre än ett år. Till ut-landsenhetens kunder hör bl.a. utsända arbetstagare, studerande, forskare, tjänstemän samt pensionärer som bor utomlands.
Utlandsenheten betjänar per telefon måndag-fre-dag k. 9-16 i pensionsfrågor på numret 020 634 2550 och i frågor om försäkringstillhörighet och förmåner på numret 020 634 2650.
Utlandsenhetens e-postadress är [email protected].
Information om försäkringstillhörighet när man flyttar utomlands på FPA:s webbplats www.fpa.fi > Flyttning > Flyttning utomlands.
Läs mera om Utlandsenheten på sidan 14 under vinjetten Ett jobb på FPA
M i t t i a l lt • 3 • 2 0 0 9 3 • 2 0 0 9 • M i t t i a l lt
Pension n 1110 n Hem&Familj
– Varför blir du inte invandrarmormor, du som kan så många språk?
– Nej, det kan jag inte bli, för jag vet inte hur många år jag kan ställa upp och ibland är jag ute och reser. En mormor i en familj kan inte bara försvinna, istället blir jag dagismormor.
Det är helsingforsaren Marja-Lisa Stormbom som berättar om hur hon blev reservmormor på daghemmet Victoria i Sand-viken.
– Jag är Mimmomommo med famnen full hela tiden.Det fina med daghemmet Victoria är att Marja-Lisa får upp-
leva hur personalen och barnen trivs med varandra. Barngrup-perna är stora men stämningen är god.
Det blev onsdagar för Mimmomommo för då är alla barn där och hon behövs för att läsa sagor och spela spel under sovstun-den då en del av barnen är vakna. Personalen får på det här sät-tet en gemensam stund i kafferummet.
Under timmarna mellan nio och tre får hon vara med om allt det som barn gör på dagis – utekläderna på för att gå till lek-parken, lunch, sovstund och lek. Mimmomommo är sportig och njuter av att vara utomhus.
– På dagiset bråkar barnen inte. Tanterna uppmuntrar och be-römmer barnen. Personkemin fungerar.
Marja-Liisa är pensionerad fysioterapeut och har jobbat mycket med barnpatienter. Egna barnbarn har hon också, men de bor i Sverige.
– Jag är lyckligt lottad som fått Victoria-barnen!Hon upplever dagismiljön som idealisk för samvaro med bar-
nen, hon behöver inte stå i köket och laga mat. De gemensamma måltiderna är efterlängade och trevliga.
– Alla tackar för maten, ingen springer omkring. Också om barnen är bråkiga hemma går det disciplinerat till på dagis. De lär sig följa regler som att själva städa undan efter leken.
Barnen visar sina känslor:– Nu får du vara min mormor på riktigt!Det säger barnen fastän de kan ha till och med två mormöd-
rar. Hon får höra om bytesveckor och allt annat som hör bar-nens vardag till.
– Det är roligt när barn och föräldrar känner igen mig på stan: ”Mimmomommo”!
Sunniva Ekbom
76 % av oss bor i familjI slutet av i fjol fanns det 1,4 mil-joner familjer i Finland. Av be-folkningen hörde 76 procent eller drygt 4,5 miljoner till en familj. En dryg miljon bodde ensamt.
Cirka 75 procent av familjerna var familjer med äkta makar, 21 procent sambofamiljer och 12 pro-cent familjer med en förälder. Det fanns 1 244 familjer med registre-rade par av samma kön.
Av befolkningen hörde 41 pro-cent eller 585 000 familjer till ka-tegorin barnfamiljer med minder-åriga barn. Antalet har minskat med 2 500 familjer jämfört med år 2007.
Barnfamiljerna består i allmän-het av äkta par med barn (62 %). Gruppen barnfamiljer med sambo-par (18 %) är nästan lika stor grup-pen barnfamiljer med ensamför-sörjandemödrar (17 %).
I slutet av år 2008 fanns det näs-tan 54 000 ombildade familjer och antalet hade ökat med 200 på ett år. I en ombildad familj finns det åt-minstone ett barn under 18 år som inte är barn till en av föräldrarna i familjen. Omkring hälften av för-äldrarna i de ombildade familjerna var sambor och hälften gifta.
Det är fortfarande ovanligt med ensamförsörjande fäder (knappa 3 %). Barnfamiljer där föräldrar av samma kön har registrerat sitt par-förhållande är ännu mycket säll-synt (1 187 familjer).
I slutet av år 2008 hade barnfa-miljerna i medeltal 1,83 barn. Det slutliga barnantalet i nuvarande barnfamiljer torde vara omkring 2,4 barn.
Källa: Familjer 2008, Befolk-nings- och dödsorsaksstatistik, Sta-tistikcentralen
registrerat par får adoptera den andras barnPersoner som lever i ett registrerat parförhållande kan från och med september adoptera varandras barn. Hittills har endast äkta par fått adoptera inom familjen.
Kommunernas adoptionsrådgiv-ningar tog redan under sommaren emot tiotals ansökningar om in-tern adoption av registrerade par. Efter intern adoption betraktas det adopterade barnet som parets ge-mensamma barn, vilket förbättrar barnets rättsliga ställning. Barnets förhållande till adoptivföräldern blir helt jämförbart med dess för-hållande till den biologiska föräld-ern bl.a. i frågor som gäller vård-nad och umgängesrätt samt under-hållsskyldighet och arvsrätt.
Pensionsförsäkringar marknadsförs ibland som ett sätt att kunna gå i pension tidigare. Ta reda på vad som gäller, så du slipper sluta dina dagar som ”fattigpensionär” när den tidsbundna pensionen tagit slut.
Tyvärr finns det fortfarande en stor okun-skap kring denna sparform både bland all-mänheten och bland tjänstemän, säger Ve-ronica Fellman som är verksamhetsleda-re på Svenska pensionärsförbundet.
Hon konstaterar att privat pensionssparande ännu inte är så vanligt i Finland i större skala. Cirka 12 pro-cent av befolkningen har en frivillig pensionsförsäk-ring och andelen individuella pensionsbesparingar uppgår till fem procent av hushållens sammanlagda sparmedel.
En av pensionärsförbundets medlemmar som teck-nade en sådan här pensionsförsäkring har nu svårt att få det att gå ihop efter att ha gått i förtida pension vid 60 års ålder. Mannen, som vill vara anonym, kunde i fem års tid leva relativt gott på utbetalningar ur pen-sionsförsäkringen plus folkpension. Men när de priva-ta pensionspengarna var slut kom den otrevliga över-raskningen.
Jag trodde att jag skulle få full folkpension när jag fyllde 65. Men nu får jag klara mig på 525 euro per må-nad i sammanlagd folk- och arbetspension. Det känns lite bittert att inte ha råd att unna sig mer än det allra nödvändigaste när man jobbat och betalat skatt ända sedan man var 15 år, säger mannen.
Veronica Fellman konstaterar att folk ofta inte känner till hur länge en privat pensionsförsäkring utbetalas, hur den påverkar folkpensionens stor-lek eller hur mycket skatt man måste betala för utbetalningarna.
– En frivillig pensionsförsäkring är en ypper-lig investering för den som vill komplettera sin arbets- eller folkpension. Men det bästa rådet är ändå att jobba så länge man kan. Om man vill gå i pension tidigare måste man noga ta reda på vad som gäller. Annars riskerar man att i värsta fall inte ens få ut full folkpension senare.
Situationen kompliceras av att information mås-te skaffas från flera olika instanser. FPA har hand om folkpensionen och Pensionsskyddscentralen arbetspensionen (förutom för stats- och kommu-nalanställda) medan de frivilliga pensionsförsäk-ringarna sköts av finansbolag. Skattemyndigheten ansvarar för frågor kring beskattningen.
– Ibland kunde pensionsförsäkringsbolagen vara mer tydliga med vilka villkor som gäller när man tar ut en pensionsförsäkring. Samtidigt mås-te man komma ihåg att de för sina besked är bero-ende av de uppgifter som försäkringstagaren ger dem, betonar Veronica Fellman. Petra Ljung
Mimmomommo ger dagisbarnen sin tid
folkpensionerna kontrolleras igenI höst kontrollerar FPA åter, att folkpensionerna utbetalas till rätt belopp i förhållande till andra pensioner och förmåner. Kontroller kräver inga åtgärder av pensionstagarna, om inte de blir kontaktade av FPA.
FPA gör denna jämförande datakörning varje år. I datakör-ningen ingår nu även de pen-sionstagare som börjat få folk-pension efter förra höstens da-takörning, men också de vars pensionsuppgifter har ändrats sedan dess.
Om det visar sig att folkpen-sionsuppgifterna inte stämmer med övriga förmåns- och pen-sionsuppgifter inleder FPA-by-råerna närmare utredningar för att ta reda på vad skillnaderna beror på. FPA kontaktar pen-sionstagarna endast i fall folk-pensionsbeloppet borde höjas eller sänkas.
folkpensionerna tryggasFolkpensionerna och andra för-måner som är bundna till folk-pensionsindex ska inte sjunka nästa år, har regeringen lovat se till.
Utöver folkpensionerna är FPA:s handikappbidrag, ar-betslöshetsdagpenningar och familjepensioner bundna till folkpensionsindex. Folkpen-sionsindex räknas utgående från Statistikcentralens lev-nadskostnadsindex, som i sin tur följer konsumentprisindex.
flera e-tjänster för pensionärerNu kan man ansöka om ålders-pension, vårdbidrag för pen-sionstagare och bostadsbidrag för pensionstagare elekroniskt via e-tjänsten på FPA:s webb-plats www.fpa.fi. E-ansökan är enklare än pappersansökan eftersom e-tjänsten automa-tiskt kan söka fram basuppgif-ter om den bostad man bor i. E-tjänsten vägleder använda-ren i ansökan. Man loggar in till e-tjänsten med sina nätbanks-koder.
På www.fpa.fi finns också be-räkningsprogram som hjälper en att bedöma om man på ba-sis av sina inkomster har möj-lighet till bostadsbidrag och hur mycket.
vAu l A Au n o l A
vAu l A Au n o l A
Marja-Lisa Stormbom ser sällan sina egna barnbarn, därför valde hon att ställa upp för dagisbarnen. Här är Einar och Kristian i turen.
B L I r E S E r v m o r m o r E L L E r - m o r F A r ?
n Folkhälsan erbjuder seniorer möjligheten att ställa upp som re-servmormor eller reservmorfar på daghem, skolor eller i familjer.
n Kom överens om en träff och uttryck dina önskemål t.ex.. om i vilket daghem du vill hjälpa till. Tillsammans besöker ni daghemmet och diskuterar samarbetet. Idealet är att ställa upp en dag i veckan, hel- eller halvdag. Efter prövotiden vet du om du vill fortsätta.
n Kontakt: Gun-Britt Aminoff, tfn (09)315 535 / 040-5519 194, [email protected]
Frivilliga pensionsförsäkringar:
Okunskap kan ge en shock
Vart tog andra halvan vägen? Om man gått ipension i förtid med hjäp av en fri-villig pensionsför-säkring kan man stöta på en otrevlig överraskning i pensionsåldern - om man inte är insatt i försäkringsvillkoren.
Veronica Fellman efterlyser en instans som kunde ge information om alla pensionsformer.
M i t t i a l lt • 3 • 2 0 0 9 3 • 2 0 0 9 • M i t t i a l lt
Stöd nnnn 1312 nn
nn Stöd
Stöd för olika livssituationerDu får närmare information om fpa:s förmåner i broschyrerna och på webbplatsen www.fpa.fi.
Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp ditt FPA-kort.n Om dina läkemedelsutgifter med beaktande av referenspriser år 2009 överstiger 672,70 euro har du rätt till tilläggsersättning. Då du väljer läkemedel som inte kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast 1,50 e/preparat. Om du väljer dyrare läkemedel måste du själv betala skillnaden mellan för-säljnings- och referenspriset.
När dina kostnader nått årssjälv-risken får du hem ett brev från FPA. Med brevet får du ett Meddelande för apoteket, som du ska ha med dig när du köper årets resterande läkemedel.
För tilläggsersättningen är det skäl att spara läkemedelskvitton el-ler låta apoteket anteckna köpen i en Minusbok.
Reseersättningenn FPA ersätter dina resekostnader till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en rikt-ning överstiger självrisken 9,25 e. För bruk av egen bil kan FPA ersät-ta 0,20 e/km efter självrisken.n Trafikidkare som har avtal med FPA, kan dra av reseersättningen direkt från räkningen.n Om dina resekostnader översti-ger 157,25 e betalar FPA de översti-gande kostnaderna i sin helhet. Du får då hem ett årssjälvriskkort.n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att över-natta på annan ort kan du få en övernattningspenning på högst 20,18 e/natt.
Sjukdagpenningn Om du är 16−67 år och på grund av sjukdom blir oförmögen att skö-ta ditt arbete kan du få sjukdag-penning när du varit sjukskriven in-sjukningsdagen plus 9 därpå följan-de vardagar. Om du får lön betalar FPA dagpenningen till din arbetsgi-vare. Dagpenningen är skattepliktig inkomst.n Företagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring får sjukdagpen-ning då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen beräknas då utgå-ende enligt den i beskattningen fastställda inkomst som varit som grund för FöPL- eller LFöPL-för-säkringen.n Arbetslösa kan få en sjukdag-penning som är minst lika stor som
arbetslöshetsersättningen. Stude-rande får en sjukdagpenning som är minst lika stor som studiestödet.n De som helt saknar eller endast har små inkomster kan efter 55 da-gars arbetsoförmåga som pågått i en följd få en minimidagpenning på 22,04 e/vardag.
Partiell sjukdagpenningn Du kan få partiell sjukdagpen-ning om du varit arbetsoförmögen och fått sjukdagpenning minst 60 vardagar i följd och inte ännu är återställd, men återvänder till ditt arbete på deltid.
Partiell sjukdagpenning förut-sätter att du blir sjukskriven på del-tid och har avtalat med din arbets-givare att din arbetstid och lön minskar från 40−60 % jämfört med heltidsarbetet. Den partiella sjuk-dagpenningen är hälften av egent-lig sjukdagpenning.
Rehabiliteringn FPA har skyldighet att ordna yr-kesinriktad rehabilitering för funk-tionshindrade samt medicinsk reha-bilitering för under 65-åringar med grava handikapp.n Dessutom beviljar FPA efter prövning yrkesinriktad och medi-cinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år. Denna rehabilitering omfattar bl.a. familjerehabilitering för barn och psykoterapi för vuxna.n FPA utreder rehabiliteringsbehov senast då en arbetsoförmögen per-son fått sjukdagpenning för 60 var-dagar och senare då personen an-söker om sjukpension.n Du hittar FPA:s rehabiliterings-kurser på www.fpa.fi/sokrehabkurs.För ungdomar med handikapp n För att undvika att 16−19-åriga ungdomar som lider av något han-dikapp ska bli sjukpensionerade hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller ut-bildning istället för sjukpension. Un-der den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är minst 22,04 e/vardag. Under mel-lanperioderna är rehabiliteringspen-ningen 20 % lägre. Ungdomar kan samtidigt få handikappbidrag.
Rehabiliteringspenningn Rehabiliteringspenningen är av-sedd för 16−67-åringar som deltar i heldagsrehabilitering för att kunna stanna, återvända eller komma in i arbetslivet. Rehabiliteringen kan t.ex. ordnas av FPA, hälsovården
eller företagshälsovården. Även lä-roavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning.n Rehabiliteringspenningen motsva-rar vanligen sjukdagpenningens be-lopp och är minst 22,04 e/vardag.n Om klienten efter rehabilitering-en deltar i arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än vanligt kan FPA bevilja rehabilite-ringsstöd enligt prövning.
Handikapp- och vårdbidragn Handikappbidraget för personer under 16 år ska stöda hemvården av ett barn, som p.g.a. sjukdom eller handikapp i minst 6 månader behö-ver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. n Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp och som inte har rätt till sjuk- eller ålderspension. Bidraget är en eko-nomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller er-sätta extra kostnader som handi-kappet orsakar. n Grundbeloppet är 85,59 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 199,71 e/mån och handikappbidra-get till högsta belopp 387,26 e/mån. Bidraget är skattefritt.
Vårdbidrag för pensionstagaren Vårdbidraget är avsett för pen-sionstagare som p.g.a. sjukdom el-ler handikapp har nedsatt funk-tionsförmåga i minst 1 år. Bidrags-tagaren måste bo i Finland och dessutom ha antingen sjuk-/ inva-lidpension, ålderspension eller sär-skilt stöd för invandrare. Det lägsta vårdbidraget är 57,32 e, det förhöj-da vårdbidraget 142,70 e och speci-alvårdbidraget 301,75 e/mån.
Kostersättningn Om du har korrekt diagnosti-serad celiaki och är över 16 år kan du få en kostersättning på 21 e/mån.
Stöd till företagshälsovårdenn FPA ersätter arbetsgivare och fö-retagare ungefär hälften av deras kostnader för företagshälsovård. För förebyggande verksamhet är ersätt-ningen 60 %. Arbetsgivare och fö-retagare kan på frivillig basis även ordna med sjukvårdstjänster inom ramen för företagshälsovården.
Studier&jobbBroschyrerna När du studerar, När du blir arbetslös
Studiestödn Studiestödet kan bestå av studie-
penning, bostadstillägg och stats-borgen för studielån samt räntebi-drag. Studiepenningen kan beviljas 17 år fyllda studerande, bostadstill-lägg till studerande som inte har eg-na barn och som bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja statsborgen för studie-lån samt räntebidrag efter examen.n Studiepenningen är 38−298 e/mån. Den är beskattningsbar in-komst. Beloppet är beroende av di-na studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och dina in-komster. Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepen-ning beroende av dina föräldrars in-komster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studie-penning.n Bostadstillägget är högst 80 % av hyran, men boendekostnader över 252 euro beaktas inte. Bo-stadstillägget är 26,90− 201,60 e/mån. Om du hyr din bostad av dina egna föräldrar får du högst 58,87 euro i bostadstillägg.Bostadstillägget är beroende av di-na egna inkomster. Om du är under 18 år och studerar på andra stadiet är ditt bostadstillägg beroende av dina föräldrars inkomster. Om du har egna barn kan du få allmänt bostadsbidrag.n År 2009 gäller tumregeln att du får förtjäna 660 e/mån de månader du tar studiestöd och 1 970 e/mån de månader du inte lyfter studiestöd.
E-tjänsten på adressen www.fpa.fi/etjanst hjälper dig att hålla studiestödet och inkomsterna i ba-lans. Där kan du också annullera och återbetala studiestöd.n Om du har låga inkomster när du är färdig med studierna kan du få räntebidrag för studielånet i fem halvårsperioder.n Åland har ett eget studiestödsys-tem.
Skolresestödn Du kan få skolresestöd när du studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mel-lan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Det förutsätter att di-na kostnader för skolresan översti-ger 54 e/mån. Du betalar själv minst 43 e/mån.
Militärunderstödn Militärunderstödet tryggar famil-jens utkomst under militär- eller ci-viltjänstgöringen. Den värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för studielån som för-faller under tjänstgöringen. Som anhöriga i familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sam-bo och gemensamma barn.n Militärunderstödets grundunder-stöd motsvarar full folkpension. Barn höjer grundunderstödet. Fa-miljens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet.
n Bostadsunderstödet ersätter även sådana boendeutgifter för vil-ka bostadsbidrag inte beviljas. n Särskilt understöd kan beviljas t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsut-gifter som den värnpliktiga borde betala under värnpliktstiden.
Alterneringsledign När du varit minst 10 år i arbetsli-vet och minst ett år hos din nuva-rande arbetsgivare kan du bli alter-neringsledigt förutsatt att din ar-betsgivare går med på det. Alterne-ringsledigheten ska alltid vara minst 90 och högst 359 kalenderdagar och din arbetsgivare förbinda sig att för samma tid anställa en arbetslös per-son via arbetsförmedlingen. Det är en förutsättning för att du ska få en alterneringsersättning.n Alterneringsersättningen är 70 % eller 80 % av arbetslöshetsdagpen-ningen (utan barntillägg). Om du hör till en arbetslöshetskassa ansö-ker du om alterneringsersättningen hos din kassa, övriga ansöker om ersättningen hos FPA.
Grundtrygghet för arbetslösan Om du är arbetslös och i åldern 17−64 år och inte får inkomstrelate-rad dagpenning från en arbetslös-hetskassa, kan du från FPA få grunddagpenning för högst 500 dagar eller arbetsmarknadsstöd (om du inte uppfyller arbetsvillko-ret eller om du redan fått dagpen-ning från FPA eller arbetslöshets-kassan den längsta möjliga tiden).n Arbetsmarknadsstödet är be-hovsprövat och beloppet påverkas av nästan alla egna men också ma-kens/makans/sambons inkomster och sociala förmåner.
FPA kan också bevilja jämkad arbetslöshetstrygghet om den ar-betssökande arbetar på deltid eller sporadiskt.n Utbildningsstöd kan beviljas då en arbetslös person deltar i utbild-ning som arbetskraftsbyrån har köpt. FPA betalar utbildningsstödet som grundunderstöd, arbetslös-hetskassan som förtjänststöd. Den som deltar i utbildningen kan även få stöd för uppehälle.n Den skattepliktiga grunddagpen-ningen, utbildningsstödet och ar-betsmarknadsstödet är som högst 25,63 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 4,86 e, för två 7,13 e och för tre eller flera barn 9,19 e/dag.
Du kan ansöka om arbetslös-hetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös arbetssökande.n På Åland har arbetsförmedlingen hand om arbetslöshetstryggheten.
Omställningsskydd vid uppsägningn Om du blir uppsagd på ekono-miska eller produktionsrelaterade
grunder kan du få ett tillägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpen-ningen eller utbildningsstödet. Bå-de förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,41 e/dag, men du kan inte få båda samtidigt. Sedan 1.7.2009 kan även permitterade och visstidsanställda omfattas av om-ställningsskyddet.
Resestöd för att inleda arbeten Om du är arbetslös med rätt till arbetsmarknadsstöd och får ett ar-bete utanför din pendlingsregion kan du utöver din lön få ett rese-stöd för att kunna inleda arbetet. Stödet, som motsvarar arbets-marknadsstödet, förutsätter att ditt arbete pågår i minst 2 månader. Stödet betalas ut för högst 4 måna-der. Arbets- och näringsbyrån kan dessutom bevilja ett behovsprövat rörlighetsunderstöd på högst 700 e
Utbildningsdagpenningn Om du är arbetslös efter en lång tid i yrkeslivet kan du få utbild-ningsdagpenning för frivilliga hel-tidsstudier. Du ansöker då om grunddagpenningen hos FPA och förtjänststödet från din arbetslös-hetskassa.
Integrationsstöd för invandraren Invandrare och flyktingar kan få integrationsstöd under den tid som de integreras i Finland. Stödet mot-svarar arbetsmarknadsstöd. Även utkomststöd, som kommunerna be-viljar, kan höra ihop med integra-tionsstödet. Ansökan om integra-tionsstöd riktas till arbetskraftsby-rån som gör upp en integrations-plan tillsammans med invandraren/flyktingen. FPA betalar ut stödet.
Hem&FamiljBroschyrerna När du flyttar till Finland, När du flyttar utomlands, Förälder, Stöd för boende,
Flyttning till eller från Finlandn Du ska alltid anmäla FPA om du flyttar utomlands eller återvänder till Finland.n Om du flyttar utomlands för kor-tare tid än ett år tillhör du i allmän-het fortfarande den finländska so-ciala tryggheten. Meddela magi-straten om du flyttar för över tre månader.n I EU, EES-länderna och i Schweiz är det dock i allmänhet arbetslan-det som avgör varifrån man får sin sociala trygghet. n Om du flyttar till Finland för att stanna kan du börja tillhöra den finländska sociala tryggheten från och med flyttningen. Du kan anses ha flyttat permanent om du är åter-flyttare eller om du i minst två år
arbetar eller lever i äktenskap med en person som är fast bosatt i Fin-land. n Kortare än två års bosättning i Finland berättigar i allmänhet inte till den sociala tryggheten, men un-dantag gäller t.ex. utsända arbets-tagare, tjänstemän, studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även personer som flyttar in-om Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal. n Närmare information på www.fpa.fi ->Flyttning
Bostadsbidragn Om du har små inkomster kan du få bostadsbidrag för dina boende-utgifter. Bostadsbidragen är allmänt bo-stadsbidrag, bostadsbidrag för pen-sionstagare och bostadstillägg för studerande samt bostadsstöd för värnpliktiga.n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje år själv-riskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster.n Bostadsbidrag för pensionstaga-re kan beviljas personer som fyllt 65 år samt yngre pensionstagare som har sjuk, invalid-, arbets- eller fa-miljepension eller särskilt stöd till invandrare.Om du har deltidspension, tidigare-lagd ålderspension eller ålderspen-sion före 65 år kan du få allmänt bostadsbidrag.
Moderskapsunderstödn En blivande mamma kan välja mellan en moderskapsförpackning med babykläder och barnavårds-produkter och 140 e skattefritt. Även adoptivföräldrar har rätt till moderskapsunderstöd.
Adoptionsbidragn FPA kan betala ett skattefritt adoptionsbidrag till adoptivföräld-rar som adopterar barn under 18 år via internationella adoptionstjäns-ter. För barn som adopteras år 2009 är adoptionsbidraget beroende på barnets hemland 1 900 – 4 500 e.
Föräldradagpenningarnan Mammor och pappor har rätt till moderskaps-, faderskaps- och för-äldraledigt utan att deras anställ-ningsförhållanden bryts. Under dessa familjeledigheter betalar FPA föräldradagpenningar. De är mo-derskapspenning till mamman (ca 4 månader), eventuellt särskild mo-derskapspenning om mammans ar-bete under graviditeten utgör en hälsorisk för barnet, faderskaps-penning (1−18 vardagar under mo-derskaps- eller föräldrapenningpe-rioden), pappamånadens dagpen-ningar samt föräldrapenning till mamman eller pappan (ca 6 måna-der).n Pappamånaden består av de 12
HälsanBroschyrerna När du blir sjuk, Företagshälsovård, Rehabilitering
FPA-kortn Alla som omfattas av den sociala tryggheten i Finland får ett FPA-kort. Du behöver kortet bl.a. på apotek och läkarmottagningar för att få din FPA-ersättning direkt av-dragen från läkemedelspriset eller privatläkararvodet.n När du flyttar till Finland ska du anmäla dig till FPA-byrån och an-söka om rätt till social trygghet i Finland.
Europeiska sjukvårdskortn Om du har ett FPA-kort kan du också beställa ett europeiskt sjuk-vårdskort. Du kan behöva kortet om du insjuknar under tillfällig vis-telse i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Det europeiska sjukvårdskortet berättigar till medi-cinskt nödvändig sjukvård på sam-ma villkor som vistelselandets egen befolkning. Kortet är giltigt 2 år i taget. Det ersätter inte FPA-kortet som endast gäller i Finland.
Sjukvårdsersättningarn FPA ersätter en del av privatlä-kararvodena (60 % av FPA-taxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 % av FPA-tax-an efter en självriskandel på 13,46 euro). I praktiken är ersätt-ningen ca 30−35 % av de verkliga kostnaderna.n Du hittar taxorna på www.fpa.fi/taxa (på finska) och FPA-byråerna.
Direktersättning n I allmänhet får du FPA-ersätt-ningen direkt på läkarmottagningen när du visar upp ditt FPA-kort och betalar räkningen. Då betalar du endast din egen andel. Om du inte får ersättningen direkt kan du an-söka om den inom 6 månader.
Tandvårdsersättningarn FPA ersätter en del av dina tand-läkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i praktiken ca 40 % av arvodet. Tandgransk-ningar ersätts en gång per år.n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får högre ersätt-ningar. Endast veteraner får ersätt-ning för kostnaderna för protetiska åtgärder. Tandvårdsersättningen
Pe
kk
A k
iir
Al
A
Hitta rätt direktDirektadresser gör det lättare att hitta rätt på www.fpa.fi. www.fpa.fi/etjanst –› Inloggningssidan till e-tjänsten www.fpa.fi/blanketter –› Blanketter i utskriftsversion www.fpa.fi/berakningar –› Beräkningsprogram för
dagpenningar och andra förmåner
www.fpa.fi/taxa –› Sjukvårdsersättningstaxorna (på finska)
www.fpa.fi/sokmedicin –› Sökfunktion för läkemedel, priser och ersättningar
www.fpa.fi/sokrehabkurs –› Sökfunktion för FPA-rehabiliteringskurser
www.fpa.fi/kontaktaoss –› Kontaktuppgifter till FPA www.fpa.fi/publikationer –› Broschyrer och andra
publikationer www.fpa.fi/rekrytering –› FPA som arbetsgivare,
lediga platser www.fpa.fi/arbetsgivare –› Viktig information till
arbetsgivare om bl.a. dagpenningar och företagshälsovård
www.fpa.fi/mittiallt –› Tidningen Mitt i allt (tidigare FPA-bladet) i pdf-version.
www.kela.fi/elamassa –› Tidningen Elämässä (tidigare Kelan sanomat) och det engelska Benefits-uppslaget i pdf-version.
www.fpa.fi/statistik –› FPA:s statistik över den sociala tryggheten
www.fpa.fi/forskning –› FPA:s forskningsprojekt och -rapporter
för veteraner är 100 % av FPA-tax-an för granskning av mun och tän-der, förebyggande tandvård samt kliniskt arbete som görs av privat-tandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik. För tek-niskt protetiskt arbete är ersätt-ningen 50 % av FPA-taxan. För öv-rig tandvård är ersättningen 60 % av taxan.
Läkemedelsersättningarn FPA ersätter en del av dina kost-nader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom. Ersätt-ningen är 42 %, 72 % eller 100 % av referenspriset (då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets pris. I 100 % -gruppen betalar du alltid minst en självrisk på 3 euro per läkemedel och köp.
M i t t i a l lt • 3 • 2 0 0 9 3 • 2 0 0 9 • M i t t i a l lt
Bryderi n 15
De rätta svaren hittar du här:
Namn
Adress
E-post och telefon
1. Hur stor är den fulla folkpen-sionen för en ensamstående?a) cirka 800 euro/månb) cirka 600 euro/månc) cirka 400 för evigt
2. Hur länge kan man vistas ut-omlands utan att förlora den sociala tryggheten i Finland?a) under ett år b) 1-2 årc) 3- 5 år
3. FPA:s 13 svenska servicenum-ren har betjänat hela landet se-dana) år 2008b) år 2005c) år 2009
4. Hur många besvär behandla-des i Besvärsnämnden för social trygghet år 2008?a) 5 021b) 9 900 c) 18 219
5. Vilket år ratificerade Finland den europeiska människorätts-konventionen?a) år 1870 b) år 1945 c) år 1990
6. Vad heter kundtidningen som FPA har gett ut fr.om. år 2009? a) Mitt i allt - Elämässäb) FPA-bladetc) Kelan sanomat
7. Hur mycket sparade läke-medelskonsumenterna med referensprissystemet under april-juli? a) under två miljoner eurob) nästan sju miljoner c) över fem miljoner euro
8. I hur många samservice- kontor är FPA med?a) 100b) 79c) 25
9. Vilken FPA-förmån kan sti-pendiater få på basis av sina stipendieinkomster?a) moderskapspenningb) morföräldersdagpenningc) inaktivitetspension
10. För hur gamla barn kan FPA betala underhållsstöd?a) endast 1– 5-åringarb) under 18-åringar c) över 18-åringar
1 b), 2 a), 3 b), 4 c), 5 c), 6 a), 7b), 8b), 9 a), 10 b)
10 frågor om social trygghet
Bildkryss 2/2009, pristagare: Ruth Wiberg, Kasnäs, Rafael Sjöberg, Jakobstad, Gun Rosenqvist, Eckerö, Helena Lindh-Mäntylä, Vanda, Siv Järvenkylä, Skuru
bildkryss 3/09Skicka din bildkrysslösning senast 20.10.2009 till adressen Mitt i allt/FPA, PB 450, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 3. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro.
Bildkryss 2/09 rätt lösning
sista dagarna av föräldrapenning-perioden, som pappan tar ut istället för mamman och 1−12 vardagar ex-tra pappaledighet med dagpenning som en direkt fortsättning. Pappa-ledigheten måste användas inom 6 månader efter den egentliga föräld-rapenningperioden. Någondera för-äldern måste sköta barnet hemma fram till pappamånadens början.n Adoptivföräldrar får faderskaps- och föräldrapenning om adoptiv-barnet är under 7 år då det tas i vård. Adoptivföräldrar får föräldra-penning i högst 200 vardagar (ca 9 månader).n Föräldradagpenningarna beräk-nas vanligen på basis av de i be-skattningen konstaterade inkom-sterna enligt samma principer som sjukdagpenningarna. Dagpenning-arna är skattepliktig inkomst.n Föräldrapenningen är minst 22,04 e/vardag. Arbetslösa får en dagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst li-ka stor som studiestödet.n Om båda föräldrarna arbetar på deltid och kan ta hand om sitt barn olika tider, kan båda få partiell för-äldrapenning, som är hälften av den vanliga föräldrapenningen.
Barnbidragn FPA betalar ett skattefritt barn-bidrag för barn som bor i Finland tills de fyller 17 år. n För äldsta barnet är barnbidraget 100 euro i månaden, för det andra 110,50 e, för det tredje 141 e, för det fjärde 161,50 e och för det femte samt varje därpå följande barn 182 e/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 46,60 e/månad.n På Åland besluter landskapssty-relsen om barnbidragen. Där är motsvarande belopp 110, 143, 185 och 214 och 259 e/mån. Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro.
Stöd för barnavårdenn Efter föräldraledigheten har barn rätt till kommunal dagvård tills bar-net blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja stöd för hemvård eller stöd för privat vård från FPA. n När barnet inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 314,28 e/mån. För övriga barn under 3 år är vårdpenningen 94,09 e och för barn under skolåldern 60,46 e/mån. Fa-miljen kan dessutom få ett in-komstbundet vårdtillägg på högst 168,19 e/mån.n Adoptivföräldrar kan få hem-vårdsstöd tills adoptivbarnet börjar skolan.n Stöd för privat vård av barn kan beviljas till skolstarten då barnet har privat dagvård. Privatvårdsstö-dets vårdpenning är 160 e/mån/
barn. Dessutom kan familjen bero-ende på inkomsterna få ett vårdtill-lägg som är höst 134,55 e/barn i månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det di-
rekt till dagvårdsproducenten.n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen.
Partiell vårdpenningn En förälder som för att ha mera tid för sitt barn väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i sko-lans lägsta klasser. Den partiella vårdpenningen är 70 e/mån.n Åland har eget stödsystem för vård av små barn som sköts av kommunerna.
Underhållsstödn FPA beviljar och utbetalar under-hållsstöd för minderåriga barn då en underhållsskyldig förälder låtit bli att betala underhållsbidrag eller då bidraget p.g.a. den under-hållskyldigas ekonomiska situation har fastställts till ett lägre belopp. FPA driver också in obetalda un-derhållsbidrag.n Underhållstöd kan även betalas till barn som är födda utom äkten-skap då faderskapet inte är fast-ställt och då en adoptivförälder en-samt har adopterat ett barn.n Underhållsstödets fulla belopp är 136,41 e/mån/barn.
Specialvårdspenningn Föräldrar som deltar i sjukvården eller rehabilitering av sitt under 16-åriga barn kan få specialvårds-penning som ersättning för kortva-rigt utebliven inkomst då barnet är på sjukhus eller poliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma eller på rehabiliterings- eller anpass-ningsträningskurs.n Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik.n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten som sjukdagpen-ning. Föräldrar som saknar eller har små inkomster kan ändå få 22,04 e/vardag. Arbetslösa och studeran-de får en dagpenning som är minst lika stor som den föregående ar-betslöshetsersättningen eller stu-diestödet.
PensionBroschyrerna: När du blir pensio-när och Familjepensioner
Folkpensionn Arbetspensionen är den primära pensionen. De som saknar eller en-dast har liten arbetspension kan få fokpension.n Till folkpensionerna hör sjukpen-sion för 16−64-åringar, arbetslös-hetspension för personer födda senast år 1949 samt ålderspension fr.o.m. 65 års ålder. Ålderspensio-nen kan tas ut redan vid 62 .n Barnförhöjningen för barn under 16 år är 20,37 e/barn/månad.n Folkpensionen är högst 584,13 e/mån för ensamstående och
E T T J o B B P å F P A
för dem som bor och jobbar utomlandsFPA:s Utlandsenhet finns till för de 60 000 finländare som bor utomlands. Till kundkretsen hör pensionärer som flyttat till Spanien och finländare som flyttat utomlands för att ar-beta eller studera och dessutom Sverigefinländare.
Minna Strömgård-Brusas (t.h. på bilden) har jobbat på Ut-landsenheten i 15 år och avancerat från kundrådgivare till kundsekreterare, försäkringssekreterare, teamchef och biträ-dande chef, som hon är idag.
− Utlandsenhetens specialområde är mycket omfattande. Man blir inte fullärd efter ett eller ens fem år. Jobbet kräver att man är beredd att hela tiden lära sig nytt och ta utma-ningar.
De anställda har oftast studentexamen och någon examen till. De flesta är tradenomer.
− Vi utbildar våra anställda till arbetsuppgifterna. Man ska lära sig tillämpa både nationell och EU-lagstiftning med alla undantag; lite som tyska grammatiken. Våra kunder har ju in-te levt precis enligt lagstifningens utgångspunkter. Därför måste man ha en god omdömesförmåga och man ska också våga tillämpa lagarna.
− Arbetet kräver också en viss stresstålighet och priorite-ringsförmåga, för dagarna går inte alltid som planerat, kon-staterar Strömgård-Brusas.
Sverigefinländarna är utlandsenhetens största kundkrupp i pensionsfrågor, så man måste klara av att kommunicera i tal och skrift på både finska och svenska. Bland personalen finns och behövs dessutom kunskaper i engelska, tyska, franska, spanska, ryska, estniska och grekiska.
− Jag tycker att det bästa med arbetet här är att man kan fördjupa sig i det hur långt som helst. Det blir aldrig tråkigt. Vi är 90 stycken på Utlandsenheten och vi har också en fin arbetsgemenskap som vi är mycket måna om, intygar Minna Strömgård-Brusas.
− Men, om man drömmer om ett arbete där man själv får resa utomlands, är Utlandsenheten, i Sockenbacka i Helsing-fors, inte den rätta arbetsplatsen. Tua Kyrklund
Intresserad av FPA som arbetsplats? Se www.fpa.fi/rekrytering
Jon
AS
br
un
nSt
rö
m
518,12 e/mån och för gifta och sam-bon. Beloppet minskar an efter som arbetspensionen före skatt översti-ger 51,54 e/mån. Folkpensionen är skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensio-nen före skatt för ensamstående är 1 207,38 e/mån eller mera och för gifta eller sambor 1 075,30 e/mån.n För dem som bott utomlands el-ler tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen kan vara lägre.
Rehabiliteringsstödn Rehabiliteringsstödet är en tillfäl-lig sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet.. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabilite-ringsplan.
Fronttilläggn Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har frontmanna-tecken, fronttjänsttecken, front-tecken eller veterantecken kan få ett skattefritt fronttillägg på 45,64 e/mån. Minröjare har rätt till ett tillägg motsvarande fronttillägget, men inte till extra fronttillägg. Fronttillägg kan även betalas vete-raner som bor utomlands.
Särskilt stöd till invandraren Invandrare som är arbetsoför-mögna eller över 65 år kan obero-ende av nationalitet få särskilt stöd till invandrare efter 5 års bosättning i Finland. Stödet motsvarar full folkpension, men nästan alla egna disponibla inkomster samt av en del av makens/makans/sambons in-komster sänker beloppet.
Pensionsstödn Långtidsarbetslösa födda åren 1941−1947 kan på vissa villkor få pensionsstöd från FPA fram till 62 års ålder då pensionsstödet övergår till pension utan förtidsminskning.
Familjepensionn Familjepensionerna är efterle-vandepensioner till änkor och änk-lingar under 65 år samt till barn un-der 18 år. Även 18−20 åringar som studerar kan får barnpension.n Till FPA:s efterlevandepension hör en begynnelsepension i 6 må-nader efter makens/makans död. Därefter kan FPA, beroende på fa-miljeförhållandena och inkomster-na, betala en fortsättningspension. Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar beloppet.n Barnpensionen är oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet är 55,43 e/mån. Ett barn under 18-år kan beroende på barnets övriga fa-milje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 83,84 e/mån. Föräldralösa barn har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp.
14 nnnn Stöd
bil
de
n:
nA
nA
uit
to
Testa också dina kunskaper i FPA-spelet på www.fpa.fi.
