ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Universitetssjukhuset Örebro

Välkommen till Kärl-Thoraxkliniken

Du har fått besked av din läkare att du skall genomgå en hjärtoperation och är placerad på vår väntelista. Du kommer att få ett kallelsebrev ca en vecka före planerad operation.

Vi vill med den här broschyren redan nu ge dig en inblick i vad som kommer att ske.

Har du några frågor eller funderingar är du välkommen att ringa på tel. 019-602 52 15 mellan 9.00-12.00 eller maila till: thorax.vantelista@orebroll.se

© Foto: Stefan B Larsson, Kärl-Thoraxklin

© Foto: Maria Bergman, Sjukhusstaben kommunikation, Fotoavd, sid 7

© Foto: Lars-Göran Jansson, Sjukhusstaben kommunikation, Fotoavd, sid 3, 6, 10 och 15

Layout - Lars-Göran Jansson, Sjukhusstaben kommunikation, Fotoavd. Tryckt hos Strands Grafiska i Norden AB, Lindesberg April 2012

- 5 -- 4 -

På sjukhuset

Inskrivningsdagen är du välkommen till Kärl-Thoraxmottagningen.En sjuksköterska kommer att ta emot dig och ha ett ankomstsamtal. Vi kommer att ta blodprover, EKG samt röntga dina lungor.

Under dagen blir du inskriven av avdelningsläkaren som tillsammans med dig går igenom dina tidigare sjukdomar, vilka mediciner du äter samt gör en enkel kroppsundersökning.

Du får även träffa en narkosläkare som ansvarar för att du sover gott under operationen. Han/hon berättar också vad som händer på intensivvårdsavdelningen dit du kommer direkt efter operationen. Du får även i möjligaste mån träffa den kirurg som kommer att operera dig.

Under eftermiddagen får du träffa en sjukgymnast som informerar om viktiga andningsövningar och rörelser som stimulerar cirkulationen. Dessa skall du göra för att så snabbt som möjligt "komma igång" efter operationen. Du får även information om förflyttnings-teknik och restriktioner.

Vad du ska ta med till sjukhusetTa med dig så lite pengar och värdesaker som möjligt, smycken ser vi helst att du lämnar hemma. Vi föreslår att du tar med dig toalettartiklar, rakutrustning och någon typ av inneskor eller tofflor.

Om du har glasögon så ta gärna med ett glasögonfodral. Ta även med dig av dina mediciner så det räcker för några dagar, samt detta häfte.

Kärl-Thoraxkliniken är en universitets- klinik vilket innebär att vi har ansvar för utveckling av vår högspecialiserade vård genom forskning.

Huvuddelen av den forskning som be-drivs på Universitetssjukhuset i Örebro karaktäriseras av s.k. kliniska studier, dvs. patientnära forskning, inriktad på konkreta frågor i sjukvården. På Kärl-Thoraxkliniken bedrivs som en självklar del av verksamheten, forsk-ning inom hjärt- och lungkirurgisk vård. Forskningen sker huvudsakligen i anslutning till rutinsjukvården.

Vi är noggranna med att all forskning som vi bedriver är vetenskapligt väl-gjord och etisk. Det innebär t ex att alla studier som innefattar jämförelser av olika behandlingar eller innebär utprov-ning av nya tekniker är godkända av en regional etikprövningsnämnd. (Lag 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor).

Det finns en stor chans att du under vårdtiden hos oss, blir tillfrågad om deltagande i något eller några av våra forskningsprojekt. Det är naturligtvis inget krav att medverka och väljer du att tacka nej kommer det självfallet inte att påverka din vård i övrigt.

Förberedelser inför operationFör att minska risken för infektioner i operationssåret ska du duscha 3 gånger, varav en gång hemma, med en speciell bakteriedödande tvål. Det är viktigt att detta görs på ett korrekt sätt och vi hjälper dig gärna.

Vi kommer att raka bort håret på bröstet, i ljumskarna och eventuellt på benen. Vid klaffoperationer rakar vi enbart bröstet och ljumskarna.

För att du ska kunna koppla av och sova gott natten före operationen får du en sömntablett. Efter midnatt får du varken äta eller dricka.

Operationsdagens morgon kommer du att vägas och sen får du duscha. En timme före operationen får du lugnande läkemedel. I samband med detta får du även syrgas. Vi kör dig sedan till operationsavdelningen.

Forskning - utveckling

- 7 -- 6 -

Intensivvårdsavdelningen, TIVAOperationenDu tas emot av operationspersonalen som kommer att finnas hos dig under operationen. Du får flytta över till ett operationsbord och körs sedan till operationssalen. Man kommer att sätta dropp och en tunn plastkanyl för blod-trycksmätning och EKG-registrering kopplas. Du sövs sedan och kommer att sova gott under hela operationen. Narkospersonalen mäter och registrerar allt som behövs för att du ska må bra. För att göra detta måste man bl. a sätta en slang i luftstrupen som sedan kopplas till en respirator. Respiratorn sköter din andning under operationen, en kateter sätts till urinblåsan och dropp kopplas till en ven på halsen. Alla dessa slangar är kvar när du vaknar.

Innan operationen börjar blir du tvät-tad på bröstkorgen och ev. på benen av operationssköterskan. Därefter blir operationsområdet inklätt med sterila papperslakan. Om du ska genomgå en kranskärlsoperation tas vanligen blod-kärl från ena eller båda benen. Ibland tar man kärl från ena armen.

När operationen är klar flyttas du över till din säng medan du sover. Operationspersonalen kör dig sedan till intensivvårdsavdelningen (TIVA). Den opererande läkaren ringer till anhöriga.

På intensivvårdsavdelningen vårdas du av ett team bestående av specialistutbil-dade läkare, sjuksköterskor och under-sköterskor.

Du ligger på en sal tillsammans med andra nyopererade patienter. Personal finns hela tiden till hands för att vara till hjälp i din vård samt att svara på dina och dina anhörigas frågor.

Under vårdtiden övervakas du kontinu-erligt med hjälp av övervakningsutrust-ning. Denna tekniska apparatur kan upplevas störande pga av sina ljudsig-naler.

De första timmarna ligger du sövd och får hjälp med andningen av en respira-tor. Denna kopplas sedan bort och du andas själv.

Du har också 2-4 dränage-slangar kopp-lade till operationssåret vilka avlägsnas dagen efter.

Alla som hjärtopereras får pacemaker-trådar, som ibland behöver kopplas till en pacemaker som stödjer hjärtats rytm.

På TIVA ligger du ett knappt dygn och morgonen efter operationen får du komma upp och sitta på sängkanten, vägas och därefter serveras en lätt frukost.

- 9 -- 8 -

Även här finns alltid personal nära dig och apparatur för övervakning av bl.a. hjärtrytm, blodtryck, syresättning och urinmätning.

Därefter flyttar du till ett rum på vårdavdelningen. Det är två patienter på samma sal.

Nu kan du vara uppe och promenera i korridoren och äta dina måltider och dricka kaffe i matsalen.

Tillbaka på vårdavdelningenEfter TIVA kommer du till övervakningssalen (IMA) på avd 53.

Efter operationen kan man känna sig lite nedstämd och ledsen, det är helt naturligt att känna så och det går oftast över av sig självt. Man kan även få hjärt-klappning i form av förmaksflimmer, vilket innebär att hjärtat slår snabbt och oregelbundet. Det kan kännas obehag-ligt men är ofarligt. Ca 30-40% av alla som hjärtopereras får förmaksflimmer och det botas oftast med läkemedel.

Med moderna smärtlindringmetoder ska du inte behöva ”stå ut” med smärta. Förutom att det är obehagligt att ha ont, har obehandlad smärta även andra nackdelar. Det blir svårt att ta sig upp ur sängen och att kunna göra andnings-gymnastik.

Effektiv smärtlindring gör att man lättare kommer igång efter operationen, vilket påskyndar tillfrisknandet. Som grund ges smärtstillande tabletter flera gånger under dygnet.

Tveka inte att själv säga ifrån om du känner att smärtan ökar. För att bedöma graden av smärta, använder vi oss av en smärtskala från 0-10 där 0 står för ”Ingen smärta” och 10 för ”Värsta tänkbara smärta”.

Med hjälp av skalan ska du försöka berätta för oss hur ont du har. Detta ger oss möjlighet att ge dig bästa möjliga smärtbehandling.

Under operationen samlas det en del vätska i kroppen. Efter operationen väger man ofta flera kilo mer än nor-malt. För att vätskan ska försvinna ur kroppen ger vi vätskedrivande läkeme-del och vi kommer att väga dig varje dag tills du återfått din normala vikt. Trots detta är det viktigt att du dricker ordentligt. Om du känner dig svul-len i händer och fingrar kan du knyta händerna hårt och spreta med fingrarna upprepade gånger under dagen.

Har du genomgått en kranskärlsope-ration får du en stödstrumpa vilken förebygger vätskeansamling i benet. Strumpan används dygnet runt under första veckan efter operationen, därefter dagtid i ca en månad eller så länge benet tenderar att svullna. Var noggrann med att den sitter slätt och inte klämmer i knävecket. Om du behöver nya strum-por finns liknande att köpa på apoteket. För att förhindra eller minska svullnad kan du ha benet högt när du vilar.

- 11 -- 10 -

Andningsgymnastik

Djupandning1. Lägg handen på magen

2. Andas lugnt in så mycket luft du kan genom näsan och känn att magen höjer sig.

3. Blås ut luften sakta genom munnen med nästan slutna läppar.

Träna detta ordentligt före operationen så att du är väl förberedd. Efter operationen bör du ta extra djupa andetag flera gånger i timmen när du är vaken.

Motståndsandning (med pipa med motstånd)

1. Andas in så djupt du kan.

2. Håll andan någon sekund.

3. Andas ut lugnt genom pipan. Det ska vara ett visst motstånd. Andas 10 andetag x 3, med någon minuts paus mellan omgångarna.

Fortsätt gärna med andnings-gymnastiken hemma den första tiden, framför allt om du har slem. Följ rekommendationerna från din sjukgymnast.

I samband med en hjärtoperation påver-kas andning och blodcirkulation. Nar-kosmedel, operationsteknik, sängläge och smärta i operationsområdet gör att lungfunktionen försämras och att mer

slem än vanligt samlas i luftvägarna. Detta ökar risken för lunginflamma-tion. För att undvika detta ska du utföra andningsgymnastik och du kommer att få hjälp med detta av en sjukgymnast.

Hostteknik

Sängläget försämrar blodcirkulationen, vilket innebär ökad risk för blodprop-par. För att förhindra detta ska du, när du ligger i sängen, trampa ordentligt med fötterna upp och ner 25-30 gånger minst 1 gång per timme.

För att stabilisera bröstbenet och minska smärta, ska du krama om din bröstkorg. Andas in ett djupt andetag och gör en

Det är också bra att släpcykla i sängen genom att böja ena benet och sträcka det igen. Gör samma sak med det andra benet. Upprepa övningen flera gånger under dagen.

kraftig utandning med öppen mun (som när du immar ett par glasögon) eller hosta kraftigt som du brukar göra.

Bättre blodcirkulation

- 13 -- 12 -

Uppstigningsteknik

Börja med att ligga på rygg, håll om din bröstkorg med bägge armarna. Flytta kroppen i sidled, så att du får rum att vända dig.

Följande bilder visar hur du reser dig upp ur sängen när du är nyopererad. Träna gärna hemma på detta innan operationen. Tänk på att sätta dig upp ofta.

Bäst av allt är att lämna sängen så tidigt som möjligt. För att undvika onödig belastning och smärta från bröstbenet är det viktigt att du tar dig i och ur sängen på rätt sätt.

Rulla sedan över ordentligt på sidan. Det är en fördel att komma nära kanten. Sätt i handen uppe vid axelhöjd.

För bägge benen över kanten, samtidigt som du skjuter ifrån med handen och armbågen i sängen, för att få kraft att sitta upp. Försök få in fötterna under sängen för att kunna hjälpa till med benen.

När du kommer upp i sittande ställning börjar du trampa med ordentliga tag med fötterna mot golvet. Då kommer vadernas muskler att hjälpa blodet åter upp till hjärtat för att undvika att du känner dig yr.

Vi hjälper dig gärna, men din egen medverkan är absolut nödvändig för att du så snabbt som möjligt skall komma igång på egen hand.

Det är viktigt att du försöker sitta uppe, ta promenader i korridoren och äta dina måltider och dricka kaffe i matsalen, allt efter egen ork. Vi vill poängtera att du inte ska jämföra dig med andra patienter, vi är alla olika och har olika förutsättningar.

På femte dagen efter operationen får du duscha och vi tar bort dina förband.

Huden är oftast ihopsydd med en tråd som försvinner av sig själv. Tråden är inte synlig från utsidan och den börjar försvinna redan efter en vecka och behö-ver därför inte tas bort.

Ibland används en annan typ av tråd, då syns stygnen på utsidan av huden. Dessa tas bort ca två veckor efter operationen.

Strax nedanför bröstbenet där dränage-slangarna suttit finns 2-4 stygn som vi tar bort efter ca 5 dagar. Även pacema-kertrådarna som lags in i samband med operationen tas bort.

- 15 -- 14 -

Inför hemgångInnan du lämnar sjukhuset får du träffa den läkare som opererade dig samt en operationssköterska som berättar om din operation.

I slutet av detta häfte kommer ett bild-material som operationssköterskan går igenom med dig vid detta samtal.

Utskrivningen sker vanligen 4-6 dagar efter operationen, av avdelningsläkaren som även förser Dig med de recept Du behöver.

Du som inte bor i Örebro med omnejd åker tillbaka till ditt hemsjukhus före hemgång.

Efter hemgångFysiska aktiviteterDet är viktigt med daglig motion för att träna upp konditionen efter operatio-nen. Börja med korta promenader som du sedan successivt ökar på både vad det gäller takt och längd. De första 8 veckorna hemma är det bra om du fort-sätter med de rörelseövningar som du fick instruktioner om av sjukgymnasten. Vill du träna på motionscykel så går det också bra, men öka belastningen suc-cessivt och tänk på att inte överbelasta armarna. Efter 8 veckor kan du börja träna mer och öka belastningen efter ork. Nu kan du även börja t ex simma, jogga, skotta snö, klippa gräs och styr-keträna. Uppvärmning är alltid viktigt, den ska förbereda kroppen på det kom-mande arbetet. Du, som alla andra, får bli andfådd, svettig och trött när du rör på dig. Tänk också på att varva ner efter ett tyngre arbete, så att blodtryck och puls sjunker långsamt.

På många sjukhus finns det "Kom-i-gång"- grupper som du kan delta i efter operationen.

BröstbenetBröstbenet hålls efter operationen sam-man av ståltrådar. Det läker på cirka 8 veckor och under denna tid bör du undvika att lyfta eller bära tungt, skjuta eller dra tunga föremål samt att belasta armarna vid uppresning från sittande t ex ur en djup fåtölj.

SårvårdBästa sårläkningen sker utan förband. Under läkningen kan huden klia och vara öm, undvik att röra såret. Tilldess att såret är helt läkt bör du inte bada, duscha går dock bra. Första tiden efter operationen är det vanligt med dom-ningar och stickningar i operations-området, detta beror på irritation i små hudnerver och brukar försvinna efter hand.

Ärrvävnaden efter såret är känslig, den saknar t ex pigment och bör inte utsät-tas för sol under hela det första året. Sätt över en tape eller t ex zinkpasta vid solbad.

Ibland kan sårinfektioner uppkomma

Bilkörning

Kontakta din distriktssköterska.

n om såret är rodnat, svullet eller om smärtan ökar.

n om du får feber eller lokal värmeökning över såret.

Kontakta ditt hemsjukhus eller avd 53 på USÖ

n om såret börjar blöda, vätska kraftigt eller varbildning uppstår.

På grund av nedsatt reaktions- och fysisk prestationsförmåga bör du avstå från att köra bil tills du varit på återbesök hos läkare efter ca en månad. Använd alltid bilbälte när du åker bil.

- 17 -- 16 -

Bra att vetaTelefonMobiltelefon får inte användas på avdelningen pga av att den kan störa känslig medicinsk utrustning. Det finns dock möjlighet att få ”egen” telefon vid sängen. Kostnaden är 16:-/dygn + markeringar. Detta debiteras senare på din hemtelefonräkning. Du kan ringa dygnet runt men telefonerna är spärrade för inkommande samtal mellan kl. 21.00-07.00. Dina anhöriga är välkomna att ringa till avdelningen under hela dygnet, men undvik om möjligt att ringa mellan 06.00-10.00 samt 14.00-15.00.

Avd 53 019-602 52 40TIVA 019-602 02 70Övervakningen avd 53/IMA 019-602 52 39

Besökstider Våra besökstider är 13.30-18.30 varje dag. Dina anhöriga får gärna komma och hälsa på dig men då helst korta stunder, eftersom både du och dina medpatienter behöver vila. Dagen efter operationen, då du vistas på vår övervakningssal, ser vi helst att du inte tar emot några besök alls. Om barn under 12 år vill komma på besök, kontakta avdelningen först.

Parkering Parkeringsplatserna utanför sjukhuset är avgiftsbelagda. Behöver du lämna bilen en längre tid kan ett P-kort köpas vid informationsdisken i huvudentrén, M-huset.

Kiosker/Café Det finns kiosker vid alla entréer som är öppna på vardagarna. Övriga tider hänvisas till Café i huvudentrén som även har helgöppet. En kioskvagn kommer till avdelningen flera dagar i veckan.

Övernattning för anhöriga Några möjligheter att få ett anhörigrum på sjukhuset finns tyvärr inte. Om någon anhörig vill bo kvar i Örebro finns hotell i närheten av sjukhuset.

Anteckningar

- 19 -- 18 -

Samtal efter Din hjärtoperation

På följande sidor finns bilder som används i samband med ett samtal med operationssjuksköterska efter din operation

- 21 -- 20 -

Ett operationsteam består av sju personer:

Två kirurger

En anestesiläkare

En operationssjuksköterska

En anestesisjuksköterska

En operationsundersköterska

En perfusionist

Ankomst till operationsavdelningen

- 23 -- 22 -

Operationssal Förberedelser inför en hjärtoperation

- 25 -- 24 -

Respirator och övervakningsutrustning

Steriltvättning före operation

- 27 -- 26 -

Sterilklädd kirurg

Perfusionisten sköter hjärt-lungmaskinen, som tar över hjärtats och lungornas funktion under en del av operationen

- 28 -

Sutur till kranskärl Ståltråd till bröstbenet

Mekanisk klaff

Biologisk klaff Klaffring

Efter operationen hjälps vi åt att flytta Dig till TIVA

- 29 -

- 30 - - 31 -

Anteckningar

USÖ

, ÖR

EBR

O A

PRIL

201

2