Övningar från Estetiskt lärande i förskolan, Uppsala Universitet

Idébanken Estetiskt lärande i förskolan

Emil Johansson Marklund

1

2

Innehåll

Estetisk verksamhet, varför det? ........................................................................................................... 10

Drama, vad är det? ................................................................................................................................ 12

Uppvärmningsövningar ......................................................................................................................... 13

Jag är! 3-6 år. 4-20 deltagare. ........................................................................................................... 13

Mårrankull. 3-6 år. 6-13 deltagare. ................................................................................................... 14

Troll- och prinsesskull. 3-6 år. 5-13 deltagare. .................................................................................. 14

Rövarkull. 3-6 år. 10-20 deltagare. .................................................................................................... 14

Här kommer vi! 3-6 år. 8-16 deltagare .............................................................................................. 15

Bullkull. 4-6 år. 10-20 deltagare. ....................................................................................................... 16

Pepparkakskull. 3-6 år. 8-16. ............................................................................................................. 16

Trollkarlens hatt. 2-6 år. 5-20 deltagare............................................................................................ 16

Följa John. 2-6 år. 4-20 deltagare. ..................................................................................................... 16

Atomleken. 3-6 år. 8-20 deltagare. ................................................................................................... 17

Fruktsallad. 8-15 deltagare. ............................................................................................................... 17

Sånglekar ............................................................................................................................................... 17

Ett troll. 2-6 år. 4-20 deltagare. ......................................................................................................... 17

Namnlekar ............................................................................................................................................. 18

Bollen. 1-6 år. 4-10 deltagare ............................................................................................................ 18

3

Namnrundor med föremål. 1-6 år. 4-20 deltagare. .......................................................................... 18

Namnrundor med rörelser. 2-6 år. 4-20 deltagare. .......................................................................... 19

Namnflätan. 2-6 år. 6-20 deltagare. .................................................................................................. 19

Namnramsa. 4-6 år. 6-20 deltagare. ................................................................................................. 19

Kontaktlekar .......................................................................................................................................... 19

Måla ansiktet. 2-6 år. 2-20 deltagare. ............................................................................................... 19

Skrattfläta. 3-6 år. 8-20 deltagare. .................................................................................................... 20

Gnistan. 3-6 år. 8-20 deltagare. ......................................................................................................... 20

Dracula. 4-6 år. 6-12 deltagare. ......................................................................................................... 20

Knuten. 4-6 år. 8-10 deltagare. ......................................................................................................... 20

Samarbetsövningar ............................................................................................................................... 21

Gruppmålning. 1-6 år. ....................................................................................................................... 21

Önskehuset. 4-6 år. 2-14 deltagare. .................................................................................................. 21

Ballongdans. 2-6 år. 3-15 deltagare. ................................................................................................. 21

Hela havet stormar - men vi måste hjälpa varandra. 4-6 år. 8-15 deltagare. ................................... 22

Avslappningsövningar ........................................................................................................................... 22

Snögubbe/spagetti/tala lugnt och mjukt. 2-6 år. 2-12 deltagare. .................................................... 22

Massagesaga 3-6 år. 2-16 deltagare. ................................................................................................. 22

Berättarövningar ................................................................................................................................... 23

4

Associationsrunda. 4-6 år. 5-15 deltagare. ....................................................................................... 23

Gruppsaga. 5-6 år. 5-15. .................................................................................................................... 23

Berättarmall i grupp. 5-6 år. 4-12 deltagare. .................................................................................... 23

Fritt berättande med hjälp av berättarkort, berättartärningar. 5 -6 år. 4-12 deltagare. ........................................................................................................................................................... 24

Improvisationsövningar ......................................................................................................................... 24

Drottningen önskar se. 2-6 år. 5-10 deltagare. ................................................................................. 24

Ge presenter. 4-6 år. 2-14 deltagare. ................................................................................................ 25

Vad gör du? 5-6 år. 2-14 deltagare. ................................................................................................... 25

Visa hemligheter. 5-6 år. 2-10 deltagare. .......................................................................................... 25

Rollspel/rollekar .................................................................................................................................... 26

Sagolik sagolek. 3-6 år. 8-15 deltagare. ............................................................................................. 26

Vykortsstatyer. 4-6 år. 8-12 deltagare. ............................................................................................. 26

Statyer med talknappar & möjlighet att förändra. 4-6 år. 8-12 deltagare........................................ 27

Rollspel konfliktsituationer. 4-6 år. 8-14 deltagare. .......................................................................... 28

Familjen. 5-6 år. 8-12 deltagare. ....................................................................................................... 28

Dramatisera barnbok i genre. 5-6 år. 8-12 deltagare. ....................................................................... 29

Övriga övningar ..................................................................................................................................... 29

Skriva ned känsla på lapp. 3-6 år. 6-12 deltagare. ............................................................................ 29

5

Personalmöte. 4-6 år. 8-16 deltagare. .............................................................................................. 30

Småbarnsäventyret. 1-3 år. 4-6 deltagare. ....................................................................................... 30

Avslutningsrunda/Reflektionsrunda. 2-6 år. Alla deltagare. ............................................................. 33

Drama, stärkt med litteratur ................................................................................................................. 34

Referenslista ...................................................................................................................................... 35

Musik, vad är det? ................................................................................................................................. 36

Musikbanken ......................................................................................................................................... 37

Namnlekar, 3-5 år .................................................................................................................................. 37

Namnstafett med djembe. .......................................................................................................... 37

Vem är det som sitter… ............................................................................................................... 37

Hej alla ............................................................................................................................................. 38

Hattramsan ........................................................................................................................................ 38

Sångövningar, 1-5 år .............................................................................................................................. 38

Karusellen .......................................................................................................................................... 38

Sju vackra flickor ................................................................................................................................ 39

Fjäril ................................................................................................................................................... 39

Hajarna ............................................................................................................................................ 40

Allihopa gör precis som ............................................................................................................... 40

Marja-Lisas Gris ............................................................................................................................. 41

6

Krokodil ............................................................................................................................................. 41

Det är kallt.. ....................................................................................................................................... 41

Tre små gummor ............................................................................................................................... 42

Räven raskar över isen ...................................................................................................................... 42

Vi äro musikanter .............................................................................................................................. 43

Sångsaga ............................................................................................................................................ 43

Tandborstevisan ............................................................................................................................ 44

Snögubbe ....................................................................................................................................... 44

I ett hus vid skogens slut ................................................................................................................... 44

Musik med instrument, 1-5 år ............................................................................................................... 45

Nu är vi här igen ................................................................................................................................ 45

Magdas instrumentväljarsång ........................................................................................................... 45

OH AH ................................................................................................................................................ 45

Nu går tåget ....................................................................................................................................... 46

En svängig sång ............................................................................................................................. 46

Tjing .................................................................................................................................................. 47

Du skåningen .................................................................................................................................. 47

Bom, bom, bom, bom ................................................................................................................... 47

Dunkeli dronk ................................................................................................................................. 48

7

Min lilla kråksång ............................................................................................................................... 48

Denna ringen den ska vandra .................................................................................................... 48

Hej, god dag och hallå ....................................................................................................................... 49

Varm korv boogie .......................................................................................................................... 50

Sommarsången .............................................................................................................................. 50

Var nöjd med… ............................................................................................................................... 51

Teddybjörnen Fredriksson .......................................................................................................... 51

En fjäril ............................................................................................................................................ 52

Ja må du leva .................................................................................................................................. 52

Lilla snigel ....................................................................................................................................... 52

Bä bä vita lamm ............................................................................................................................. 52

Cyklande elefanten ....................................................................................................................... 53

Lucky Luke ....................................................................................................................................... 53

Josefin .............................................................................................................................................. 54

Broder Jacob................................................................................................................................... 55

Mamma Mu ..................................................................................................................................... 55

En sockerbagare ............................................................................................................................ 55

Sånglekar, 3-5 år .................................................................................................................................... 56

Jag tror du står och sover ........................................................................................................... 56

8

Rövarkull ............................................................................................................................................ 57

Prästens lilla kråka ............................................................................................................................. 57

Bockamaja ......................................................................................................................................... 58

Rim och ramsor, 1-5 år .......................................................................................................................... 60

Krokodilramsan .............................................................................................................................. 60

Fem fina fåglar satt på en gren.......................................................................................................... 60

Lille katt ............................................................................................................................................. 60

Rimtramsa ....................................................................................................................................... 61

Hundra hundar .................................................................................................................................. 62

Spöket ................................................................................................................................................ 62

Fem små apor hoppade i sängen ...................................................................................................... 62

Fem små apor klättrade i djungeln.................................................................................................... 62

Tumme möter tumme ....................................................................................................................... 63

Oa hela natten ................................................................................................................................... 63

Bygga ett hus sång ............................................................................................................................. 63

Omskrivna låtar ..................................................................................................................................... 64

Musik, stärkt med litteratur .................................................................................................................. 67

Referenslista ...................................................................................................................................... 68

Bild, vad är det? ..................................................................................................................................... 69

9

Bildbanken ............................................................................................................................................. 70

Färg ........................................................................................................................................................ 71

Linjer och rörelse ................................................................................................................................... 81

Form och komposition .......................................................................................................................... 86

Bildtyp .................................................................................................................................................... 90

Bild, stärkt med litteratur ...................................................................................................................... 91

Referenslista ...................................................................................................................................... 92

10

Estetisk verksamhet, varför det?

Som ni säkert vet utgår vår pedagogik från Läroplan i förskolan. Därför skulle jag vilja börja med ett utdrag därifrån:

Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer (lpfö98, 2010).

Här har vi mycket tydliga instruktioner att vi ska arbeta med ”bild samt estetiska och andra uttrycksformer”. Det för att barnen själva ska kunna förmedla sina tankar. Detta är väldigt viktigt och vi återkommer till det snart.

Idag präglas det svenska skolväsendet av akademiska bedrifter. Barnen blir betygsatta vid tidigare ålder. Vi jämför oss gärna med andra länders skolor och försöker konkurrera med dem. I svenska, engelska och matematik är det lätt att göra prov, det är inte lika svårt att mäta hur mycket kunskap barnen innehar. För när fokusen ligger på betyg vill man gärna kunna mäta all kunskap. Estetiska ämnen har svårare att visa mer konkret vad barnen lär sig, då de utvecklar tankeprocesserna i sig och inte lika mycket tankarna de framför. Därför anses de ofta som ”flummiga” då det akademiska perspektivet inte värderar dem lika mycket. Men är det perspektivet rätt? Hur ser samhället ut idag? Visst, det har blivit högre krav på utbildning i många yrken men utöver det, i vardagen, känns det som att empati och kommunikation bör värderas högre.

Om vi återgår till lpfö citatet ser vi att estetiska ämnen blir ihopkopplade med kommunikation, förmedling, tankegångar, idéer och att uttrycka sig. Det är ingen slump och är för mig det viktigaste med dessa ämnen. Vi lär barnen att se från andra människors perspektiv och samtidigt stärker deras egen identitet.

I drama får barnen gestalta olika karaktärer. De får testa på att agera på olika vis utan att bli kritiserade då de är i rollen. De kan pröva på att vara det barn som tar all uppmärksamhet, de kan pröva vara det blyga barnet som inte riktigt vågar eller så kan de få testa att vara den starka ledarrollen. Samtidigt kan de skapa en förståelse över hur och varför karaktärerna beter sig som de gör. Vi låter barnen dessutom arbeta mycket i grupp där de konstant får öva kommunikationen och stärka vänskapsband.

I musik stärker vi barnens kulturarv och ger dem en chans att lära sig om andra kulturer. Vi sjunger och spelar sånger som har blivit ärvda till oss från tidigare generationer. Vi har givetvis nya sånger också. För kulturutbudet ökar hela tiden och det är något vi behöver ta till vara på.

I bild får barnen se att alla inte ser världen på samma sätt. En målning är subjektiv och kan bli tolkad på flera vis. Vi värderar dessa diskussioner då de visar att alla inte tänker på samma sätt och att det är en positiv sak.

11

Utöver detta är de här ämnena uppskattade av barnen och vi vill självklart att alla barn här trivs och tycker det är roligt att komma till förskolan.

12

Drama, vad är det?

Vad är drama?

Drama är att kunna uttrycka sig kreativt med sin kropp och/eller röst. Hur man gör detta kan variera väldigt mycket. Man kan sitta i en ring med barnen och tillsammans hitta på en berättelse. Därigenom öva barnens kreativa tänkande. Barnen kan leka en uppvärmningsövning som exempelvis fruktsallad, där de får värma upp kroppen och börja samarbeta. I drama gestaltar man många olika saker. Det kan vara allt från motivet på ett vykort till att spela upp en känsla. Drama är ett ämne där man får öva att samarbeta, kommunicera, gestalta (med rösten, kroppen, ansiktsuttryck), sin kreativitet och att tänka sig in i andras situationer.

Vad ska man tänka på när man leder ett dramapass?

Precis som i all pedagogisk verksamhet är det viktigt att man tänker på att alla barn (och vuxna) är olika. När ledaren framför instruktioner är det inte säkert att alla tolkar dem lika och om instruktionen är att man ska associera eller tolka något kommer man se att alla har sin personliga tanke om övningen. Viktigt att man framför att detta är bra och att det inte finns rätt eller fel i dessa övningar. Man vill även se att alla barnen är delaktiga. Tänk på att alla inte behöver vara delaktiga på samma sätt. En del barn är försiktigare av sig och kanske vill observera de första drama passet, det är också en sorts delaktighet! Man kan uppmuntra barn att vara aktivt delaktiga men man ska inte tvinga dem, de kommer snart vilja vara med ändå. När de ser hur roligt de andra barnen har det. Ett annat sätt att få alla delaktiga är att börja med en enkel övning. Exempelvis en namnrunda där man bara behöver säga en mening eller två. När någon har pratat högt inför gruppen och blivit sedd finns det en större chans att de fortsätter vara delaktiga. Bra med detta är just att alla blir sedda och det är något man bör sträva efter i varje dramapass.

Hur bör man då lägga upp ett dramapass?

Först och främst behöver man ha en planering om vad passet ska handla om. Denna planering bör innehålla vilka övningar man ska använda sig av och en ”lös” tidsplan. Med ”lös” tidsplan menar jag att varje övning får en cirka tid hur länge den ska pågå. Detta för man inte vet hur barnen kommer uppfatta övningen och man bör agera efter deras intresse. Om en övning är väldigt populär gör det då inget om den drar ut på tiden eller om någon övning inte uppskattas kan man korta ner den och lägga om tiden till de andra övningarna.

För att lättare visa strukturen på ett dramapass utgår jag från att de handlar om att gestalta känslor. Först skulle jag be barnen sätta sig i en cirkel och köra en namnrunda där barnen säger sitt namn och vad för känsla de hade när de vaknade. Sedan skulle barnen få leka en uppvärmningsövning där de både får röra sig och börja gestalta saker, exempelvis ”Här kommer vi!”. Därefter skulle de få köra en gestaltnings övning som kanske är mera ”styrd” för att få med även de mera blyga barnen som kanske inte riktigt är redo för att gestalta på eget initiativ ännu. Exempelvis sagolik sagolek där man kan lyfta alla roller och därigenom alla barn. Barngruppen är nu redo att själva gestalta och uttrycka sig. Dags för huvudövningen! Detta skulle exempelvis kunna vara ”Familjen” där barnen får komma

13

på en känsla att ha som efternamn. De blir sedan uppdelade i grupper där de själva får bestämma känslan och hur de ska spela upp den. Som ledare vill man vid detta tillfälle låta barnen tänka och skapa fritt, man behöver bara se till att gruppdynamiken fungerar och alla blir hörda. När grupperna spelat upp sitt framträdande och alla har blivit applåderade samlar man in dem igen för en reflektionsrunda. Avsluta alltid ett pass med en reflektionsrunda då det ger dig direkt feedback från barnen om vad som var bra/dåligt och vart fokusen hos barnen hamnade på.

Två mål från Läroplan för förskolan som jag tycker passar speciellt bra för drama är:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler (lpfö98, 2010, s.9).

Uppvärmningsövningar

Uppvärmningsövningar ska stimulera deltagarna och få dem att våga släppa loss och då bli mer

mottagliga för intryck och kreativa impulser. Man blir varm i kroppen. Barn behöver i regel inte

uppvärmningsövningar på samma sätt som vuxna behöver för att bli pigga och livliga och kunna släppa

loss, men de är bra att ha om det skulle behövas.

Jag är! 3-6 år. 4-20 deltagare.

Detta är en enkel uppvärmningsövning som man kan variera och göra på flera olika sätt och man får gärna göra denna aktivitet till musik. Gemensamt för de olika varianterna av ”Jag är!” att de tillåter att barnen får röra på sig och springa av sig, samtidigt som de behöver vara uppmärksamma på vem det är som är och även att de får träna på att avgöra hur hårt man får ”ta” de andra deltagarna.

En person är och ska försöka ta resten av deltagarna genom att lägga handen på dem. När man tagit en person så blir den personen istället och ropar då högt ut: JAG ÄR! och lyfter på armarna och visar tydligt vem det är, så att alla deltagare kan se vem det är man ska akta sig för. Detta är extra viktigt när man leker det här med små barn. Så börjar den nya tagaren jaga de andra deltagarna, tills hen tar någon, som då viftar på armarna och ropar: JAG ÄR! Detta pågår tills ledaren avbryter leken. Om man har musik till övningen kan man även lägga till att deltagarna försöker röra sig i takt till musiken (då kan det vara roligt med varierad musik, snabb ibland och långsam ibland). Detta är dock svårt att tänka på just när man blir jagad; då springer ofta fort oavsett vilken musik som spelas.

14

Mårrankull. 3-6 år. 6-13 deltagare.

En annan version av ”Jag är!”. En person är Mårran som är tagaren och ska försöka ta de andra deltagarna genom att lägga handen på dem. När man blir tagen så fryser man till is och man kan endast bli upptinad om en annan deltagare kramar den frusne, stryker händerna på den frusnes axlar eller genom att man säger någonting snällt om personen som är frusen. På så sätt får man själv välja hur fysisk man vill vara och blir inte tvingad till att t.ex. krama någon om man inte känner sig bekväm med det. Man kan inte bli tagen medan man räddar någon, men samtidigt får man inte stå och kramas i en hel minut bara för att inte kunna bli tagen. Leken slutar när antingen alla blivit frusna eller man avbryter övningen för att välja ut en ny Mårran. Den här leken låter barnen bli bekväma med att röra vid varandra och man kan gå därifrån och känna sig uppskattad av de snälla kommentarer man fått.

Troll- och prinsesskull. 3-6 år. 5-13 deltagare.

Ännu en variant på ”Jag är!”. Ett troll utses och ska gestalta ett troll och försöka ta resten av gruppen. Alla andra är prinsessor och ska på ett prinsesslikt sätt undvika att bli tagen av trollet. Även här blir man tagen genom att trollet lägger handen på en av prinsessorna. Om man blir tagen, blir den tagna prinsessan också till ett troll och då är man helt plötsligt två stycken troll som ska försöka ta de resterande prinsessorna. Så i den här leken byter man inte fasttagare, utan man blir fler och fler troll, tills i slutet alla är troll. Då blir den som var utsedd till troll från början en prinsessa och ska försöka ta alla troll och göra alla till prinsessor igen. I den här leken får man en introduktion till gestaltning när man ska gestalta troll eller prinsessor.

Rövarkull. 3-6 år. 10-20 deltagare.

Alla deltagare står i ring och håller varandra i händerna, förutom en person som är rövare i skogen och står utanför ringen. Resten av deltagarna är invånare i en by som ligger bredvid en äng och lite längre bort en skog. Invånarna tror inte att det finns några rövare i skogen, så de vågar sig ut för att dansa och leka på ängen. Vad de inte vet är att det finns en rövare i skogen, som kommer att komma ut och försöka ta dem. Rövaren ska tyst bestämma sig för vilken tid han kommer och ska ta invånarna och sedan sjunger ringen:

Det är så härligt i våran skog för här finns inga rövare Det är så härligt i våran skog för här finns inga rövare När klockan slår ett så kommer dem ej När klockan slår två så kommer dem ej När klockan slår tre så kommer dem ej När klockan slår fyra så kommer dem ej När klockan slår fem så kommer dem ej…

Och så vidare tills klockan tolv eller tills rövarna kommer.

15

Om rövaren bestämmer sig för att komma klockan sju så sjunger ringen ”när klockan slår sju…” och då hoppar rövaren fram och försöker ta så många som möjligt. Invånarna kan rädda sig genom att ta sig in till byn igen (gör en linje eller ta en vägg som deltagarna ska hinna över/till), alla som blir tagna av rövaren blir också rövare. I slutet kommer det att vara massor med rövare och bara några få invånare kvar.

I den här övningen blir det lätt så att ringen försöker flytta sig längre och längre bort från skogen, men då får man som ledare gå in och se till att ringen håller sig kvar på ängen vid skogen. Sedan måste man vara uppmärksam på när rövarna kommer springandes så man kan rädda sig.

Här kommer vi! 3-6 år. 8-16 deltagare

Barngruppen delas upp i två grupper, kanske mellan 4-8 barn i varje grupp, vi kallar dem grupp 1 och grupp 2. De ställer sig mot varsin vägg mittemot varandra i sina grupper och diskuterar fram någon eller något man vill gestalta. Här kan man som ledare välja olika teman som barnen får tänka utifrån. Om man har något tema som man arbetar med på avdelningen och vill utveckla (exempelvis fordon, sagofigurer, saga). När grupperna bestämt sig för vad de ska gestalta så tar grupp 1 varandra i armkrok och marscherar fram mot grupp 2 och ropar: Här kommer vi! Här kommer vi! Här kommer vi! Detta ropar dem tills de kommit fram till grupp 2 och de sträcker ut handen och ropar tillbaka: Stopp! Inte ett steg längre förrän ni visar vilka ni är! Då visar grupp 1 upp deras gestaltning och grupp 2 ska då gissa vilka de gestaltar. När de gissat rätt ska de försöka fånga så många som möjligt i grupp 1, som då springer tillbaka mot sin vägg och ska försöka undvika att bli tagna. När de nått tillbaka till sin vägg är de ”säkra” och kan inte bli tagna. Alla som blivit fångade blir då del av grupp 2 istället. Då är det grupp 2:s tur att gestalta, så de tar varandra i armkrok och marscherar fram. Så här gör man fram och tillbaka tills alla blivit tagna och hamnat på en sida.

Om man vill ha en lite lugnare version av denna övning (då det lätt blir ganska hetsigt i momentet när man jagar och jagas) kan man istället för att försöka fånga de andra bara säga ”JA!” när de gissat rätt och så applåderar man deras gestaltningar som var så pass bra att man kunde gissa rätt! Och sedan promenerar de tillbaka och nästa grupp marscherar fram. Man byter alltså inte grupper, utan går bara fram och gestaltar fram och tillbaka tills ledaren avbryter övningen.

Denna övning tränar gestaltning och improvisation och kan även öka förståelsen för att vi har olika tolkningar av saker vi ser och upplever. Samt får barnen öva på att samarbeta med varandra i grupperna och så kräver övningen att man öppnar upp sin fantasi för att komma på vad gruppen kan gestalta.

16

Bullkull. 4-6 år. 10-20 deltagare.

I denna slags kull är det ingen som är tagare, utan här gäller samspel mellan alla deltagare. För att kulla någon så ska två deltagare ställa sig på varsin sida om en tredje deltagare och sträcka armarna runt personen och ”fånga” hen. När man blivit fångad så sjunker man ned på golvet till sittande position och försöker hålla koll på vilka två det var som fångade en, för när någon av de två som fångat en blir fångade blir man fri igen. Så vem som helst kan ta vem som helst, bara man lyckas skapa ögonkontakt med en annan deltagare och tyst komma överens att de ska fånga någon annan. Leken kan hålla på tills alla är fångade (förutsatt att det är samma personer som fångat alla) eller tills ledaren avbryter övningen. Detta är en samarbetsövning som även kräver att man är uppmärksam på vad som händer runtomkring en, om någon försöker ta en, eller om ens fångare blir tagna själva.

Pepparkakskull. 3-6 år. 8-16.

Denna övning har vi gjort under en redovisning och tagit ur boken Undervisa i pedagogiskt drama. Alla i gruppen delar upp sig två och två. Alla par förutom ett ställer sig armkrok, antingen i ring eller huller om buller i rummet. Dessa par är pepparkakorna. Det sista paret, som inte står armkrok, består av en tagare och en som blir jagad. Som jagad räddar man sig genom att ställa sig i armkrok med ett redan fullt par, och därmed knuffar man ut personen på andra sidan som då blir den jagade och ska hitta ett nytt par (helst inte paret som står direkt bredvid). När någon blir tagen så byter man roller, så att den som tidigare var tagare blir jagad och ska hitta ett par istället och den tidigare jagade blir tagare. Leken fortsätter tills ledaren avbryter leken. Det här är en övning där barnen får springa av sig lite, ha närkontakt med varandra när de står armkrok samt som i tidigare kull-övningar så får de lära sig avgöra hur hårt man får ”ta” varandra. Och ha roligt!

Trollkarlens hatt. 2-6 år. 5-20 deltagare.

Ha en hatt redo och ställ er i en ring. Ledaren kan börja med att placera hatten på någons huvud. Den person som har hatten på sig blir en trollkarl och säger då ”simsalabim”, ”abrakadabra” eller andra typiska fraser innan man ska trolla och trollar då resten av gruppen till något av deras val. Så en person får hatten på huvudet och säger ”simsalabim, nu trollar jag er till elefanter!” och då måste alla andra i ringen gestalta elefanter tills man blir förtrollad tillbaka till sig själv igen. Sedan får någon annan hatten på huvudet. Bytet av hatt kan ske på olika sätt; vill man skicka den i en ring så kan man göra det eller om senaste personen som haft hatten får bestämma vem som blir nästa trollkarl eller så kan ledaren bestämma vem som ska få hatten. Denna övning tränar gestaltning, fantasi och improvisation.

Följa John. 2-6 år. 4-20 deltagare.

Alla deltagare ställer sig på ett led. Den förste personen i ledet leder resten av ledet genom att bestämma och hitta på olika sätt som gruppen ska röra sig på runt i rummet. När förste personen fått leda ett tag så byter man ledare och den tidigare ledaren hoppar längst bak i ledet. Denna övning kan vara bra i yngre barngrupper då de får öva på att härma varandra och det kan i sin tur leda till att de får lättare att härma andra saker i vardagen; flygplan, elefanter, etc. Här får även alla barn prova på att leda, synas och använda fantasin för att komma på nya rörelser.

17

Atomleken. 3-6 år. 8-20 deltagare.

Barnen sprider ut sig i rummet och musik som är rolig att röra sig till spelas. Medan musiken spelas ska barnen röra sig runt omkring i rummet tills musiken stannar. Då ropar ledaren ut ”atom” och ett nummer, t.ex. nummer 5. Då ska barnen så fort som möjligt ställa sig i grupper om 5 och bilda en fullständig atom. Om det blir några eller någon över kan man bilda en ofullständig atom med färre deltagare eller så hoppar man in i en redan full atom och blir någon fler. Det är viktigt att man klargör för barnen att det är okej att bilda atomer med färre eller fler deltagare så att alla får vara med utan protester. I den här leken får man träna på att räkna ihop hur många deltagare man är och hur många som behövs i en grupp. Den kräver även ett visst samarbete mellan deltagarna att hitta sina grupper och hjälpa de som söker en ofullständig grupp.

Fruktsallad. 8-15 deltagare.

Även den här leken är tagen ur Undervisa i pedagogiskt drama. Alla sitter på stolar i en ring och en person är i mitten. Alla deltagare tilldelas någon frukt som man ”är” och ska lyssna till, men alla ska inte ha olika frukter, utan man kanske väljer ut 3-4 olika frukter som man använder. Personen som är i mitten ropar ut en frukt, t.ex. äpple, och alla ”äpplen” måste byta plats. Man får byta till vilken plats man vill som är ledig, men personen som är i mitten ska då också försöka sno en plats av någon som reste sig upp. Lyckas personen i mitten ta någon annans plats så blir personen utan sittplats i mitten och får ropa ut nästa frukt. Ibland kan man ropa ut: FRUKTSALLAD! och då måste ALLA olika frukter byta platser på en gång.

Man kan använda andra saker och teman utifrån de teman man har på förskolan. Det behöver inte vara frukt, utan det kan vara t.ex. fordon, djur, städer.

Sånglekar

Sånglekar är övningar där man tillsammans leker och sjunger samtidigt. Se mer om sånglekar under musikdelen.

Ett troll. 2-6 år. 4-20 deltagare.

Hela gruppen står i en ring och börjar gå runt medan alla sjunger:

Ett troll, ett troll, kan trolla med vad han vill Vadå, hur då, hur tror du att det går till? Ett hopp, ett hopp [här hoppar alla], han gör med sin trollekropp Och så, och så, han trollar oss till vadå?

18

När vi kommit till ”vadå?” så säger ledaren ett namn på en deltagare i gruppen som får välja vad alla blev trollade till, varpå alla gestaltar detta huller om buller i rummet. Sedan trollas alla tillbaka och vi samlas i ringen igen och börjar om. Nästa gång får någon annan bestämma vad alla ska trollas till. I denna lek får alla vara aktiva och om ledaren låter alla trolla så kommer även alla deltagare känna sig sedda och delaktiga. Här får deltagarna aktivera fantasin och kreativiteten när de ska komma på vad alla blir trollade till.

Namnlekar

Namnlekar ger gruppen ett roligt och lustfyllt sätt att lära sig varandras namn på. Det kan även fungera som ett slags upprop och för att se vilka som är på förskolan idag. Alla får sin stund i rampljuset vilket kan ge dem modet att uttrycka sig senare i verksamheten.

Bollen. 1-6 år. 4-10 deltagare

Alla sitter i en ring och någon har en boll. Den personen rullar iväg bollen och säger samtidigt: Jag heter Emil och jag tycker om fotboll. Personen som tar emot bollen får då rulla iväg bollen till nästa person och säger: Jag heter Kajsa och jag tycker om innebandy. Så rullar man runt bollen tills alla fått säga sitt namn och något de tycker om. Det behöver inte vara något man tycker om, utan man kan variera den sista kommentaren och använda sig av t.ex. samma kommentarer som i ”Namnrundor med föremål”. Här övar de att rulla och ta emot en boll och vänta på sin tur medan de lär sig varandras namn. Bollen tar även här bort lite fokus från varje enskild person om det är någon i gruppen som är obekväm vid att ha all fokus på sig. Beroende på man bestämt att sista kommentaren ska vara så får de även möjlighet att fundera över vad de tycker om, hur de mår eller vad de gjort under helgen, etc. Tagen ur Undervisa i pedagogiska drama.

Namnrundor med föremål. 1-6 år. 4-20 deltagare.

Gruppen sitter i en ring på golvet och ledaren har något slags föremål i handen. Det kan t.ex. vara en fjäder, en penna, en trumma, ett gosedjur, m.m.. Någon börjar och får hålla i föremålet samtidigt som man säger sitt namn, ibland lägger man även till något annat som man ska säga, exempelvis vart man bor, hur man mådde när man vaknade på morgonen, något man tycker om, etc. När första personen sagt sitt namn och nästa kommentar så skickas föremålet vidare till nästa person i ringen som säger sitt namn och besvarar samma fråga. Detta gör man tills ringen gått hela vägen runt och alla fått säga sitt namn och hålla i föremålet. Föremålet är viktigt i denna övning då den kan agera som ett skydd för blyga personer som inte vill ha för mycket fokus på sig, då kan fokus istället ligga på föremålet beroende på vilket föremål man valt. Föremålet markerar även vem det är som har ordet, och då ska alla andra vara tysta och lyssna. Barnen får även lära sig att vänta på sin tur att prata.

19

Namnrundor med rörelser. 2-6 år. 4-20 deltagare.

Samma princip som övningen tidigare. Alla börjar i en ring, men här är det lämpligast att stå upp i ringen. En person börjar med att säga sitt namn och gör sedan en rörelse till sitt namn. Efteråt upprepar alla namnet och rörelsen och sedan blir det nästa persons tur att säga sitt namn och göra en rörelse. Detta pågår tills alla fått säga sitt namn och göra en rörelse. Här får gruppen öva på att härma olika rörelser, använda fantasin för att komma på en rörelse samt lära sig att vänta på sin tur att hitta på en rörelse. Denna övning är tagen ur Undervisa i pedagogiskt drama.

Namnflätan. 2-6 år. 6-20 deltagare.

Alla deltagare sitter i en ring och säger sedan i kör: Nu ska vi fläta en riktig fläta, vem ska vi fläta i flätan in? Då tittar ledaren på någon av deltagarna som då säger sitt namn och flätas in genom att korsa sina armar och räcka händerna till sina kompisar på båda sidorna. När personen/personerna (man kan fläta in flera personer samtidigt) flätats in säger alla: Nu har vi flätat [alla namn] i flätan in! När alla är inflätade säger man: Nu har vi flätat en riktig fläta, nu ska vi fläta flätan ut! och lyfter sina händer och vänder sig om varpå en ring bildas. Här behöver man samarbete för att få ihop flätan och framförallt när flätan ska flätas ut, samt blir man mer bekväm vid att röra vid varandra. Tagen ur Undervisa i pedagogiska drama.

Namnramsa. 4-6 år. 6-20 deltagare.

Dela in gruppen i olika smågrupper. Varje grupp ska sedan tillsammans göra en ramsa där alla gruppdeltagarnas namn är med. När alla ramsor är färdiga så framför man ramsorna för de andra grupperna. Här behövs det mycket samarbete i gruppen och det blir lättare att komma ihåg namnen om de bakas in i ramsor. Tagen ur Undervisa i pedagogiskt drama.

Kontaktlekar

Kontaktlekar hjälper deltagarna att vänja sig vid att komma i kontakt med varandra. Om man inte är bekväm med att till exempel kunna hålla varandra i handen, se varandra i ögonen eller på ett otvunget sätt kunna röra vid varandra så kan det skapa hinder för öppenheten och kreativiteten i gruppen. Barn har vanligtvis inte samma hämningar som vuxna, men de kan bli aggressiva om någon oavsiktligt rör vid dem och därför bör man försiktigt vänja dem vid naturlig och avslappnad kroppskontakt med kamraterna och detta främjar även gruppklimatet.

Måla ansiktet. 2-6 år. 2-20 deltagare.

Denna övning får man gärna göra till musik. Barnen sätter sig parvis mittemot varandra. Ett av barnen låtsas att måla det andra barnets ansikte med sitt finger. Samtidigt berättar barnet som målar vad det är hen målar och vilka färger som används. Sedan byter de uppgifter. Här får barnen en chans att koppla av lite och bli bekväma med att man både blir vidrörd och vidrör.

20

Skrattfläta. 3-6 år. 8-20 deltagare.

Alla deltagare ska tillsammans bilda en fläta genom att zick-zack lägga sig på golvet med huvudena på varandras magar. Sedan står ledaren och instruerar första personen i ledet att skratta en gång, andra personen i ledet att skratta två gånger, osv. Till sist bör alla deltagare ligga och skratta okontrollerat - vilket är meningen. Här lär sig deltagarna vara bekväma med en annorlunda slags kontakt med varandra, huvud mot mage, och att man kan slappna av och ha roligt ändå.

Gnistan. 3-6 år. 8-20 deltagare.

Alla sitter i en ring och håller varandra i handen. En person börjar med att skicka en ”gnista” genom att trycka en hand och därmed startar gnistan som då ska vidarebefordras och gå runt i en cirkel. När gnistan kommit tillbaka är den omgången slut. Man kan lägga till att ta tid i denna övning för att se hur snabbt er gnista går framåt. Man kan även försvåra övningen genom att trycka personens hand fler gånger och se om man får lika många tryckningar tillbaka när ringen gått ett varv. Även här blir man bekväm med att hålla varandra i handen en längre stund och man måste även vara uppmärksam på när gnistan kommer och hur många tryckningar en gnista innehåller.

Dracula. 4-6 år. 6-12 deltagare.

Alla deltagare ställer sig i en ring, med en person i mitten; Dracula. Dracula ska försöka hugga de övriga deltagarna och försöka få dem att bli Dracula istället. Dracula går runt i cirkeln, väljer ut ett offer, sträcker ut armarna och går mot offret. För att rädda sig så måste personen som Dracula går mot ta ögonkontakt (utan att prata) med en annan deltagare i ringen och den deltagaren ska säga namnet på personen som håller på att bli biten innan Dracula hinner hugga hen. Om kompisen hinner säga namnet på offret innan hen bits så får Dracula gå tillbaka till mitten och tänka ut ett nytt offer. Om Dracula hinner hugga personen så byter de platser och den som blev huggen hamnar i mitten. Detta gör man tills ledaren avbryter leken. Den här leken kan även fungera som en namnlek om det är en grupp där man kan namnen någorlunda, men inte helt och hållet och man behöver träna. Den låter även deltagarna öva på att ta ögonkontakt med varandra och våga hålla ögonkontakten en längre tid. Det kräver även samarbete mellan den som håller på att bli huggen och övriga ringen - de måste vara uppmärksamma på om någon vill ha deras hjälp (och tar ögonkontakt) eller inte.

Knuten. 4-6 år. 8-10 deltagare.

Man är en grupp på 8-10 personer och står i en ring. Alla sträcker ut händerna mot mitten av ringen samtidigt och tar i sina händer tag i två stycken andra händer (helst inte personerna precis bredvid). Håll i händerna medan ni öppnar ögonen och sedan ska ni alla försöka lösa upp knuten - bilda en ring, utan knutar och utan att släppa varandras händer. Här blir gruppen bekväm med att hålla varandra i händerna ett längre tag samt så krävs det väldigt mycket samarbete i gruppen för att lösa upp den här knuten.

21

Samarbetsövningar

I samarbetsövningar får man möjligheten att uppmärksamma hur en eller olika slags grupper fungerar. Man ser gruppdynamiken. Hur fattar gruppen beslut? Är alla delaktiga vid beslutstagande eller är det någon som bestämmer allt?

Gruppmålning. 1-6 år.

Hela gruppen målar på samma stora papper medan de lyssnar på dramatisk musik. Målningen sker under tystnad i ca 10-15 minuter. När målningen är färdig kan man i gruppen diskutera vad som har hänt under målningen; om man håller sig till ”sitt” hörn av pappret eller har alla målat tillsammans? Blev någon upprörd för att någon kom in på ”deras” del av bilden och använde fel färger? I denna övning får man öva på att arbeta tillsammans och jag tror att det kan vara en indikator på hur gruppen ser ut och fungerar i andra övningar också; är det samma person som sprider ut sig på pappret som också tar den ledande rollen i andra övningar? Genom diskussionen på slutet går man in djupare i gruppdynamiken i gruppen och man kan påvisa att man inte alltid behöver måla i sitt hörn, utan att man kan samarbeta och måla en gemensam bild nästa gång.

Önskehuset. 4-6 år. 2-14 deltagare.

Gruppen delas upp i par och varje par får varsin penna och varsitt papper. Båda två håller i pennan samtidigt och under tystnad ska paren måla sitt önskehus tillsammans. De får en viss tid på sig, kanske 2 minuter eller något sådant, och sedan lägger de ner pennorna. Efteråt kan man diskutera vem det är som styrt målningen mest, vem har bestämt mest? Blev någon överkörd? I denna övning synliggörs också hur en grupp kan fungera och kan öka barnens förståelse för att folk är olika och tänker och tar sig an olika roller i grupper.

Ballongdans. 2-6 år. 3-15 deltagare.

Blås upp ett antal ballonger i ett stort och gärna rätt tomt rum och sätt sedan igång glad musik. Sedan dansar alla till musiken samtidigt som man ska se till att hålla alla ballonger i luften. Viktigt att poängtera för barnen är att alla har ansvar för att alla ballonger hålls i luften, man har inte en egen ballong att ansvara för. Här får barnen hålla koll på varandra och ballongerna så att ingen krockar och turas om att slå på ballongerna. Man kan börja med få ballonger och succesivt öka antalet.

22

Hela havet stormar - men vi måste hjälpa varandra. 4 -6 år. 8-15 deltagare.

Ställ stolar med ryggarna mot varandra och stolarna ska vara en mindre än deltagare i leken. När ledaren startar musiken börjar deltagarna gå runt stolarna i ring, tills musiken stannar. Då ska deltagarna fort sätta sig på en ledig stol, och till skillnad från ursprungsleken åker inte den som inte får en stol ut, utan de andra deltagarna ska hjälpa personen utan sittplats att få plats på de stolar som finns. Varje gång musiken stannar så tas en stol bort, men inga deltagare åker ut. Till slut kommer det att vara en stol kvar och då ska alla deltagarna få plats på en stol. Här krävs det kommunikation och samarbete för att få plats med alla deltagare på få stolar, ju färre stolar som finns, desto mer samarbete krävs.

Avslappningsövningar

Barn behöver oftast inte, till skillnad från vuxna, avslappningsövningar för att släppa spänningar och låta sig fantisera fritt. Avslappningsövningarna hjälper främst barn att kunna varva ner och koncentrera sig. Ett effektivt sätt för barn att slappna av är övningar där de får föreställa sig något som blir mer och mer avslappnat, exempelvis en smältande snögubbe, för att förstå skillnaden mellan att vara spänd och avspänd. Viktigt att tänka på är uppvaknandet efter en avslappningsövning bör ske långsamt och försiktigt och alla får vakna upp i sin egen takt.

Snögubbe/spagetti/tala lugnt och mjukt. 2 -6 år. 2-12 deltagare.

Deltagarna rör sig i takt till musiken som spelas och när musiken stannar så fryser de och blir en staty. Härifrån kan man välja flera olika tillvägagångssätt, men jag valde ut några alternativ. I första alternativet blir alla till snögubbar när musiken stannar, som sakta smälter ner och bara blir till en pöl på golvet. Man kan även bli en hård okokt spagetti, men som sedan när den kokas upp blir mjuka och segnar ned i en hög på golvet. När de sedan ligger på golvet kan man spela lugn musik eller berätta något i mjuk och lugn ton. Ledaren går runt i rummet och känner på deltagarna och på så sätt försöka hjälpa dem att känna när en arm eller ett ben är riktigt avslappnat. Detta måste dock ske försiktigt för att de ska kunna känna sig fullkomligt avslappnade och inte tycka att det känns obehagligt. Här får barnen lära sig hur det känns när de är avslappnade och de kan bara ligga och lyssna på rösten som talar eller musiken som spelas.

Massagesaga 3-6 år. 2-16 deltagare.

Gruppen delar upp sig två och två, den ena sitter framför den andra med ryggen mot. Alla par bör sitta så att de ser ledaren som ska visa rörelserna samtidigt som hen berättar en saga. Barnen som sitter bakom sin kompis börjar massera och härmar ledarens rörelser. Den som får massage ska bara lyssna på sagan och ta det lugnt. När sagan är slut så byter de platser och man börjar om. Med hjälp av denna övning kan man skapa ett lugn i gruppen och låta barnen koncentrera sig på berättelsen, samtidigt som de får känna sig bekväma med varandras beröring. Personen som masserar får öva att både lyssna och härma rörelser samtidigt.

23

Berättarövningar

Olika berättarövningar har olika syften. Det finns associationsövningar som syftar till att rensa huvudet på sina tidigare tankar och bara säga det första man tänker på. Sedan finns det även en del övningar och tricks som kan hjälpa en i sitt improviserande berättande och också övningar för att skapa berättelser tillsammans.

Associationsrunda. 4-6 år. 5-15 deltagare.

Gruppen sitter i en ring och någon startar genom att säga ett ord. Nästa person i ringen ska sedan utan att fundera eller tänka på saken säga det första ordet hen tänker på när hen hör det första ordet. Exempelvis så säger första personen ordet ”fönster”, då tänker kanske nästa person på ”gardiner” och så går man vidare till tredje personen som då ska associera på gardiner och tänker kanske då på ”rött” och nästa person kopplar rött till ”hjärta”, osv. Det här kan man göra hur länge man vill, gå hur många varv som helst, tills ledaren avbryter övningen.

Man kan även göra en annan version av den här övningen som en introduktion till ett tema man ska ha med gruppen. Vi hade till exempel ett sagotema på vår dramalektion och då skulle vi alla gå ett varv och säga vad vi associerade ordet ”saga” med. Här byter man aldrig ord, utan alla associerar till saga tills vi gått ett varv. När man gör associationsrundor så är alla deltagare aktiva och blir sedda, man ska försöka att vara spontan och låta tankarna flöda fritt.

Gruppsaga. 5-6 år. 5-15.

Gruppen ska tillsammans skapa en saga. Alla sitter i en ring och får säga ett ord var. Man börjar med att de första personerna säger: Det var en gång… sedan får man fortsätta och improvisera fram en saga hur man vill i gruppen. Det blir ofta en tokig saga och slutar i skratt! Man kan förmana gruppen att börja avsluta sagan om det börjar bli för långdraget vid behov. En rolig grej kan vara om ledaren skriver ned sagan som barnen berättar, då kan man återberätta den eller sätta upp den någonstans och sedan bygga vidare på sagan genom olika teman. Här får barnen också öva på att vara spontana och kunna improvisera fram en historia tillsammans och anpassa sina tidigare idéer om de inte passar ihop med övriga gruppens. Det kräver samarbete av deltagarna, för om någon alltid ändrar om andras idéer och har en negativ inställning och försöker förstöra andras idéer så kommer övningen inte att fungera.

Berättarmall i grupp. 5-6 år. 4-12 deltagare.

Gruppen delas in i mindre grupper om ca 4 personer och ska tillsammans komma på en saga. Man får en berättarmall att utgå ifrån, som är ett bra verktyg om man ska jobba med fritt berättande.

Sagan ska börja med ”Det var en gång”, gå vidare till ett ”Varje dag…”, innehålla ”En dag…” och till sist avslutas med ”Efter den dagen…”.

24

Följer man denna mall så går det relativt enkelt att hitta på en spännande saga tillsammans. Första personen börjar med att säga ”Det var en gång…” och kommer sedan på en början till sagan. När sagan kommit igång så lämnar man över till nästa person som börjar med ett ”Varje dag…” och berättar vad det var som hände varje dag. Och så skickar man vidare sagan så att alla får en del var att bidra till i sagan. I den här övningen får deltagarna träna på att improvisera och samarbeta tillsammans för att skapa en saga.

Fritt berättande med hjälp av berättarkort, berättartärningar. 5-6 år. 4-12

deltagare.

Man kan även göra en variant av förra övningen och istället för att komma på helt själv vad sagan ska handla om så kan man använda sig av berättarkort, berättartärningar och ”magiska påsar” för att få idéer till sagan. En magisk påse kan vara en tygpåse med olika spännande saker inuti, exempelvis olika djur, bilder, växter, etc som man kan skapa en saga utav. En sådan påse kan även vara användbar vid samlingar och plocka upp saker ur påsen och fråga gruppen om det finns någon sång eller redan befintlig berättelse som passar ihop med föremålet man tar upp ur påsen. Berättarkort och berättartärningar kan hjälpa en på traven i sitt fria berättande och ge roliga och oväntade inslag i berättelsen.

Improvisationsövningar

Genom enklare improvisationsövningar lär man sig bearbeta, uttrycka och bemästra sina tankar och sitt inre flöde av associationer på ett konstruktivt sätt.

Drottningen önskar se. 2-6 år. 5-10 deltagare.

En person i gruppen utses till drottning och får sitta på en stol som föreställer en tron (man får gärna lägga något ”tron-aktigt” skynke över stolen så att det verkligen syns att det är en tron). Resten av gruppen står i en halvcirkel framför drottningen. Drottningen säger då: Drottningen önskar se… och säger då vad det är drottningen vill se. Vi tar en pyramid som exempel. Drottningen säger då: Drottningen önskar se en pyramid. Då ska resten av gruppen föreställa en pyramid. Antingen kan de samarbeta och bygga en pyramid tillsammans eller så kan man på egen hand försöka hitta på hur man kan gestalta en pyramid. I denna övning finns inga rätt eller fel, utan man får gestalta pyramiden på sitt eget sätt. Sedan byts drottningen ut och man får en ny drottning som önskar se någonting annat, som gruppen då ska gestalta istället. Sedan låter man drottnings bytas ut tills alla som vill vara drottning har varit det. Något positivt med denna övning är att alla som vill får prova vara drottning och alla får synas så mycket som man vill samt att är alla aktiva. Man arbetar med improvisation, kreativitet, sin fantasi och ibland kan övningen även innehålla samarbete, beroende på vad det är drottningen vill se.

25

Ge presenter. 4-6 år. 2-14 deltagare.

Denna övning har ungefär samma princip som den tidigare övningen. Men istället för att gestalta aktiviteter ska man parvis ge varandra presenter istället. Person 1 ger person 2 en fiktiv present och person 2 låtsas ta bort presentpappret och öppna presenten. Sedan är det upp till person 2 att komma på vad presenten innehöll och ska sedan spela ut reaktionen och eventuella händelser när presenten öppnas. Om man till exempel finner en hundvalp i paketet så kanske hundvalpen hoppar upp i ens famn och man låtsas klappa hunden och lyfta upp den osv. Sedan ger person 2 en present till person 1 och nu är det person 1 som ska hitta på vad det är för något i presenten. Hen fick en spindel i present och är rädd för spindlar så hen hoppar tillbaka och skriker och blir arg över presenten. Och sen byter man presenter fram och tillbaka tills övningen avbryts. Här övar man också gestaltning, improvisation, inlevelse och använder sig av sin fantasi.

Vad gör du? 5-6 år. 2-14 deltagare.

Gruppen delar in sig i par. En person börjar med att fråga sin kompis: Vad gör du? Kompisen svarar någon aktivitet, det kan till exempel vara att spela tennis, rita, hoppa hopprep, etc. Då ska den första personen börja gestalta den här aktiviteten, vi säger att det var hoppa hopprep. Så den första personen börjar då hoppa hopprep. Då är det kompisens tur att fråga: Vad gör du? Då svarar första personen, som fortfarande hoppar hopprep, något helt annat än vad den faktiskt gör. Så medan person 1 hoppar hopprep så svarar hen att den bakar bullar och då börjar person 2 låtsas baka bullar. Person 1 frågar person 2: Vad gör du? Person 2 svarar något helt annat än att hen bakar bullar: Jag målar en tavla. Då börjar person 1 måla en tavla. Så här går man fram och tillbaka och gestaltar aktiviteterna tills övningen bryts. I den här övningen får man öva gestaltning, sin inlevelse och improvisation samt så behöver man ha sin fantasi redo så att man snabbt kan tänka ut nya aktiviteter.

Visa hemligheter. 5-6 år. 2-10 deltagare.

Gruppen delas upp parvis, men det gör ingenting om man blir tre stycken i en grupp. Övningen går ut på att man ska bjuda hem personen till sig och visa hen olika hemligheter som finns runtomkring i hemmet. Värden leder fram gästen till hemligheterna, men det är gästen som bestämmer vad det är för hemligheter i huset. På det sätt får båda vara med och påverka händelseförloppet och tillsammans improvisera fram en rolig och spännande vistelse hos varandra. De byter sedan roller, så att gästen blir värd och värden blir gäst och besöker nästa persons hus fylld av hemligheter. Även här jobbar man med fantasi, inlevelse, improvisation, kreativitet och ett slags samarbete för att tillsammans kunna ta sig igenom huset.

26

Rollspel/rollekar

Rollspel och rollekar kan vara ett hjälpmedel om man vill ta upp problem som kan finnas på förskolan eller avdelningen. Man kan ha olika rollspel, men genom att till exempel ha djur i rollerna istället för avdelningens personer kan man ge konflikten lite distans från gruppen så att ingen känner sig utpekad. Då kan gruppen prata friare om det som tas upp och ett bra tips är att be barnen om råd och hjälp om hur man kan lösa problemet eller konflikten, så att de själva får tänka efter och komma fram till vad som är ett bra sätt att hantera konflikter på.

Sagolik sagolek. 3-6 år. 8-15 deltagare.

Ledaren berättar en saga (helst utantill så att man kan jobba friare vid gestaltningen senare) för gruppen först. När sagan är slut så ska gruppen tillsammans, utan publik och förberedelse, spela upp sagan. Hela gruppen är delaktig och man får gestalta precis vad man vill ur berättelsen. Om man är många i gruppen kan det vara en bra idé att ha två deltagare spela huvudpersonerna, om vi till exempel ska spela upp Hans och Greta så finns det två stycken Hans och två stycken Greta och eventuellt två stycken häxor. Resten av gruppen får spela t.ex. skogen, pepparkakshuset, ugnen, stenar, rummet där de är instängda och allting runt omkring. Man har alltså inga kulisser eller annan rekvisita, utan gruppen gestaltar alla föremål och karaktärer (djur/människor/andra talade objekt). Ingen deltagare ska bli tvingad att gestalta något de inte vill, utan tanken med denna övning är att alla ska få vara delaktiga på det sätt de själva vill. De som har spelat t.ex. Hans och Gretas hästar någon gång, får sedan vara med och gestalta något annat, så alla förutom huvudpersonerna (om de alltid är med) kan byta skepnad och gestaltning och vara med hela tiden. I denna övning får barnen träna på olika gestaltningar, vara kreativa, impulsiva och fantasifulla samt samarbeta i gruppen. Det fina med den är att alla är lika mycket delaktiga, för utan en läskig skog så blir kanske inte historien lika spännande, så skogen är minst lika viktig som Greta.

Vykortsstatyer. 4-6 år. 8-12 deltagare.

I denna övning så delades gruppen in i mindre grupper och blir tilldelade ett vykort som de ska gestalta tillsammans. Antalet personer i gruppen bör matcha antalet karaktärer eller viktiga delar i vykortet när man jobbar med yngre barn. Sedan får barnen välja ut vilka delar av vykortet som är viktiga att ha med i statyn så att andra kan känna igen statyn genom att kolla på vykortet. När de valt ut hur deras staty ska se ut så får de visa upp den för resten av gruppen, som då sitter med flera olika vykort i handen. Genom att kolla på statyn och bläddra bland vykorten ska de andra deltagarna försöka hitta det vykort som gruppen gestaltar. Sedan får de andra grupperna visa upp sina statyer, så att alla får gestalta och alla får gissa. I barngrupp kan det vara en bra idé att bara vara två grupper så att det inte blir så mycket väntetid för barnen. Här får de öva på gestaltning, samarbete i gruppen, använda sin kreativitet och fantasi samt välja ut det relevanta i bilden.

27

Statyer med talknappar & möjlighet att förändra. 4 -6 år. 8-12 deltagare.

Under utbildningen har vi provat två statyövningar med möjlighet att förändra statyn och gå djupare i statyns mening som liknade varandra.

Den första statyövningen byggde vidare på en film som vi sett tidigare; Vem ska trösta Knyttet? Vi delades in i grupper om kanske 4-5 personer och skulle tillsammans välja en scen ur filmen som vi tyckte lämnade stort avtryck på oss, som vi då skulle gestalta. Deltagarna i statyn kan gestalta både föremål och naturmaterial likaväl som karaktärer i filmen. Grupperna får några minuter på sig att förbereda sin staty och ska sedan visa upp sina statyer för resten av gruppen. De andra får då gissa vilken scen som de gestaltar och sedan kan man göra två olika saker; antingen kan man ge statyn talknappar som ledaren trycker på, eller så kan man låta övriga deltagare gå in och förändra en exempelvis negativ situation till en positiv situation genom att korrigera olika saker i statyn. Talknappen fungerar så att ledaren går fram till statyn och lägger lätt sin hand på en persons axel och då vaknar den personen till liv och får berätta vad hens karaktär i filmen tänker i just det ögonblicket. Ledaren gör detta på alla levande delar av statyn, så att resten av deltagarna får insyn till vad karaktärerna känner utöver deras uttryck och kroppshållning. Om man väljer att förändra statyn från negativ till positiv så får man ge antingen en grupp i taget eller eventuellt parvis i uppdrag att förändra statyn tillsammans. Då får de gå fram till statyn och exempelvis ändra en arg min till ett leende och några som slåss med varandra kanske kramar varandra istället och då blir statyn genast mer positiv. Man kan ge dem ett begränsat antal förändringar eller ge dem fria tyglar.

I den här övningen synliggör man för gruppen att man med få medel kan vända en negativ situation till en positiv, samt att de själva får fundera över hur man kan göra det. Alla är aktiva och delaktiga i statyn, de får öva på gestaltning och man behöver samarbeta för att komma överens vilken scen man vill gestalta och hur den ska se ut. Denna aktivitet är bra att bygga vidare på ett tema som man jobbar med eller vill börja jobba med efter att till exempel sett en film eller läst en bok. Då får barnen själva tänka efter på vad de har sett, vad de minns och vad de ansåg vara viktigt/känslosamt/bra i filmen och inte.

Nästa statyövning som vi provade gjorde vi två och två och jobbade med konflikter. Vi hade innan statyövningen diskuterat om vilka olika sätt folk använder för att hantera konflikter och skrivit ned dem på tavlan. Utifrån dessa olika alternativ skulle vi parvis skapa en staty där två personer var i konflikt med varandra och synliggöra vilka konfliktstilar de har. I vår övning skulle vi antingen gestalta en konflikt mellan kollegor, föräldrar, barn eller kollegor-föräldrar, pedagog-barn, etc. Sedan fick ett annat par gå in och förändra statyn så att den blir mer positiv.

28

Rollspel konfliktsituationer. 4-6 år. 8-14 deltagare.

Denna övning fungerar bra som en konfliktlösande övning, där barnen själva får fundera över hur man kan lösa en konflikt tillsammans. Gruppen delas in i grupper om 4-6 personer och ska spela upp ett rollspel om en konflikt. Rollspelet ska eskalera och sluta i kaos, så dåligt en konflikt kan sluta. När rollspelet är slut så sätter man fram en stol och åskådarna får välja ut en person ur rollspelet som de vill ställa lite frågor till, så att de får mer förståelse för karaktären och hur hen tänker. Personen som sitter på stolen är alltså fortfarande kvar i karaktär. När åskådarna känner att de ställt färdigt frågor till första karaktären, så får man även kalla upp fler karaktärer och ställa frågor till dem. När man känner att man har fått de svar man vill ha för att förstå karaktärerna lite bättre så tackar man för rollspelet och låter nästa grupp spela upp sin konflikt, som avslutas på samma sätt; i kaos och att ställa frågor till karaktärerna. Sedan får dessa två olika grupper komma på lösningar till konflikten, hur man skulle kunna hantera den utan att låta den eskalera så pass mycket. Gruppen spelar upp konflikten igen och den andra gruppen får då gå in och byta ut en eller flera av rollspelarna och själva spela karaktärerna på ett sätt som de anser skulle hjälpa situationen. Ett annat sätt är att låta grupperna byta rollspel och spela upp varandras rollspel och då spela upp dem på ett sätt som visar hur man på ett bra sätt kan hantera konflikten eller i bästa fall förebygga konflikten. På det här sättet får barnen själva välja vilka frågor de vill ställa till karaktärerna för att få insikt i hur andra kan tänka, känna och uppleva saker och utifrån detta försöka tänka ut bra sätt att hantera olika konflikter på och sedan spela upp dem. De får även öva på sin gestaltning och det behövs samarbete när man ska komma överens om vilket första rollspel man ska göra, och sedan även när man ska tänka ut ett bra sätt att hantera konflikten på. Då måste man vara lyhörd till vad andra tänker, samtidigt som man själv får fundera vad man tycker skulle vara ett bra sätt.

Familjen. 5-6 år. 8-12 deltagare.

Gruppen delas in i olika grupper om ca 5-6 personer. Sedan ska gruppen få 10-15 minuter på sig att förbereda ett rollspel om hur en morgon kan se ut hos en familj. Familjens efternamn ska spegla familjens och rollspelets karaktär och ska vara antingen känslor, uttryck, beteenden eller egenskaper. Till exempel kan familjen heta familjen Stressad. Hur ser då en morgon ut hos familjen Stressad? Kanske alla har vaknat för sent och irrar runt och packar och skyndar sig och springer in i varandra. Hinner dem äta frukost? Vill alla gå på toan samtidigt? Gruppen repar eller planerar rollspelet och visar sedan upp det för resten av gruppen. När rollspelet är över får resten av gruppen gissa vad familjen heter i efternamn. Viktigt att poängtera innan de går iväg för att planera rollspelet är att familjen inte behöver bestå av mamma, pappa och barn, utan det kan vara en familj som består av en pappa, mormor, morfar och ett barn. Eller mamma, mamma och två barn. Visa på att familjer kan se olika ut och att alla olika konstellationer är okej. I den här övningen får barnen samarbeta tillsammans i gruppen och arbeta med sin fantasi, kreativitet och lite improvisation samt öva på gestaltning. De får även prova på att anta olika roller, och öva sin förmåga att avskärma sig själv från olika roller. Den ger även barnen en chans att fundera över olika slags känslor, uttryck, beteenden och egenskaper och hur de kommer till uttryck. Den här övningen kan man senare bygga vidare på och jobba med olika teman efter.

29

Dramatisera barnbok i genre. 5-6 år. 8-12 deltagare.

Gruppen delas upp i mindre grupper, ca 5-6 personer i varje grupp, och blir tilldelade en kort bok. Grupperna får ca 10-15 minuter på sig att förbereda ett rollspel baserat på boken, men boken ska spelas upp ur en specifik genre, till exempel skräckfilm, nyhetsuppläsning, sportkommentator, etc. Så först bestämmer gruppen en genre som boken ska spelas upp utifrån, sedan bestämmer man olika karaktärer i boken som deltagarna ska gestalta och vad man bör förändra i uppspelet och boken för att få den att stämma överens med genren. Man kan ändra småsaker ur boken i rollspelet, men man får inte förändra poängen eller den röda tråden i boken. Här krävs samarbete i gruppen och tillsammans arbetar det med fantasi, kreativitet, improvisation och gestaltning. De får även öva sin förmåga att ta ut det viktiga ur en berättelse i och med att de inte får förändra för mycket ur boken.

Övriga övningar

Blandning av olika övningar.

Skriva ned känsla på lapp. 3-6 år. 6-12 deltagare.

Denna övning kan vara svår för barnen med just att skriva ned sin känsla på en lapp, men här kan man hjälpa till som ledare och förbereda övningen genom att prata med varje enskilt barn innan om deras känslor och hjälpa dem att skriva ned känslorna i förväg. Vi hade innan den här övningen diskuterat hur det kan kännas när man är rädd och sedan skulle man fundera ut en gång när man själv varit rädd. Det behöver inte vara jättestora saker, men någon gång när man kände sig rädd bara. Dessa lappar lägger man sedan i t.ex. en hatt eller något liknande och ber alla i gruppen blunda och bara lyssna, medan ledaren läser upp de anonyma lapparna om hela gruppens olika rädslor. Ingen i gruppen ska ropa ut vems rädsla som är vems, utan det här är helt anonymt och ska visa på att alla blir rädda ibland och alla blir rädda av olika saker. Man skapar en förståelse för andras känslor och det kan vara skönt att veta att alla blir rädda ibland. Övningen kan handla om andra känslor också. Detta kan vara ett bra intro till teman man ska jobba med.

30

Personalmöte. 4-6 år. 8-16 deltagare.

I denna övning blev vi i gruppen uppdelade i grupper om ca 5 personer och vi skulle föreställa ett arbetslag under ett personalmöte på en förskola. Chefen på förskolan ville att vi i arbetslaget skulle diskutera hur vi kan hantera ett problem som vi haft på alla förskolans avdelningar som handlar om 4 syskon från samma familj som alla är väldigt tillbakadragna och som inte söker kontakt med någon på förskolan. Så i varje grupp fick vi diskutera olika sätt som det här problemet kunde lösas på. Övningen framhävde olika personers sätt att tänka och hantera situationer samt att man ska ta hänsyn till allas idéer och lyssna och ta till sig vad andra säger. Några av de förslag som kom upp var att låta barnen hälsa på varandra på varandras avdelningar för att känna varandras trygghet, att satsa på att ha en förskollärare som ger extra uppmärksamhet och får ett speciellt band till barnet så att de känner sig trygga tillsammans med den förskolläraren och sen kan man eftersom jobba för att skapa samma trygghet till resten av gruppen, att prata med barnen och föräldrarna om hur de har det hemma och flera andra tankar och idéer kom upp under mötet. Man måste ta hänsyn till flera andra styrande faktorer som är svåra att påverka från avdelningarna.

Småbarnsäventyret. 1-3 år. 4-6 deltagare.

Här kommer ett exempel på hur man kan lägga upp en samling eller sångaktivitet för yngre barn och i en mindre grupp. Just den här versionen handlar om en utflykt till skogen, men man kan även skapa äventyr om utflykter till en bondgård (vilka djur finns på en bondgård, gestalta djuren, hur låter djuren, vad kan vi för sånger om djur på en bondgård?), till ett zoo eller så kanske ni ska åka långt bort på äventyr och måste åka bil, tåg, buss, flygplan dit (fordon man kan sånger om). Sådana här övningar där man väver in berättelser och sånger håller barnen aktiva och intresserade av samlingen. Barnen får själva komma med egna tankar och idéer under övningens gång (viktigt här att lyssna till dem och använda sig av dem, spela vidare på barnens egna idéer). Barnen får öva på sin motorik, t. ex. att låtsas ro, ta på sig strumpor, göra ögon som en uggla, etc. De får även öva gestaltning och se hur man kan gestalta ett träd och se likheter mellan exempelvis ett mänskligt träd och ett riktigt träd. De får öva på att härma andra personers rörelser, att se vad de ska göra och sedan överföra det till dem själva. Och i slutet är det bra att ha en slags avslutningsrunda så att barnen får tid att tänka över vad det faktiskt är de har gjort idag och försöka komma ihåg vad de gjort. Många barn kan ha svårigheter med att komma ihåg vad de gjort, så det är ett bra sätt att få barnen att fundera över deras dag på.

Gruppen samlas i en ring på golvet och ledaren säger att idag ska vi gå på en utflykt till skogen! Men om man ska på utflykt så måste man ju veta vad vi ska ta på oss för kläder innan vi går ut! Vad är det för väder idag egentligen? Vi sjunger om det!

Vi öppnar fönstret och tittar ut - hej vädret, här är jag. Vi öppnar fönstret och tittar ut - hej vädret, här är jag. Hej vädret, här är jag - det är soligt/regnigt/snöigt idag! Hej vädret, här är jag - det är soligt/regnigt/snöigt idag! Så nu när vi vet vad det är för väder ute idag, vilka kläder tycker ni att vi ska ha då? Strumpor måste vi ju ha på oss såklart!

31

Foten har tårna fram, tårna fram Strumpan är likadan, likadan Hej min tå, jag vinkar till dig Hej min tå, du vinkar till mig Hej min tå - strumpan på! Och så ska vi sätta på oss skorna, jackan, mössa, väntar eller vilka kläder man nu kan behöva idag. Nu har vi tagit på oss kläderna - då tycker jag att vi börjar gå!

Gå, gå, gå, gå - jag går så här Gå, gå, gå, gå - jag går så här Så här går jag och det går bra att gå så här som jag Så här går jag och det går bra att gå så här som jag Gå, gå, gå, gå - jag går så här Gå, gå, gå, gå - jag går så här Så här går jag och det går bra att gå så här som jag Så här går jag och det går bra att gå så här som jag

Till den här sången kan man göra följa John och låta barnen turas om att vara John och få bestämma hur alla ska gå. Oj, men kolla! Nu kom vi fram till en sjö! Vilken tur att det finns båtar där vid strandkanten. Vi får hoppa i båtarna och ro över till skogen på andra sidan. Medan vi ror så sjunger vi:

Här sitter vi och ror, i vår lilla båt Sjön är stor, väldigt stor och det kommer vågor Stor våg, liten våg (gärna stora och små rörelser till respektive våg) Stor våg, liten våg Stor våg, liten våg Vattnet går i vågor

Nu har vi tagit oss över till andra sidan sjön, då hoppar vi ur båtarna och traskar iväg mot skogen. Nu är vi framme! Vad ser ni i skogen? Vad finns i skogen? Hur ser ett träd ut? Ska vi sjunga om träden också?

Vi leker träd, vi leker träd vi leker ihåligt träd Vi leker träd, vi leker träd, det bor en uggla i det Aho, aho, aho, aho, ahoa ho-ho-ho-ho (gör gärna uggle-ögon och lek uggla) Aho, aho, aho, aho, ahoa ho-ho-ho-hooo

Jaa, träd och en uggla också finns ju i skogen! Vad finns det mer i skogen? Vad finns det för djur? Fåglar ja!! Ser ni kråkan där borta? Ska vi sjunga med kråkan?

32

(klappa som vanligt) När kråkorna klappar takten till min lilla kråksång När kråkorna klappar takten, så blir den lagom lång (långsammare och större klapp) Meen när älgarna klappar takten, till min lilla kråksång När älgarna klappar takten, blir den alldeles för låång (snabba och små klapp) Men när myggorna klappar takten till min lilla kråksång när myggorna klappar takten, blir den alldeles för kort!

Nu har vi sett mycket här i skogen! Ska vi börja åka tillbaka till förskolan? Nejmen!! Det var ingen som band fast båtarna förut! Dom har flutit iväg! Ser ni dem där borta mitt på sjön? Jaha, då får vi springa tillbaka istället, det går fortare!

Nu springer jag, nu springer jag, nu springer jag ett tag Nu springer jag, nu springer jag, nu springer jag Nu springer jag, nu springer jag, nu springer jag ett tag Nu springer jag, nu springer jag, nu stannar jag!

Åh, äntligen är vi framme! Och oj, så långt vi har sprungit. Vad trötta vi blev… Vi lägger oss och vilar lite. Vi sträcker på oss och gör oss låånga som en spagetti!! Och så rullar vi ihop oss och blir till en köttbulle! Och sen gör vi oss till en lång spagetti igen! Nu när vi ligger här som en spagetti så slappnar vi av och tar ett djupt andetag och blåser upp magen så att den ser ut som en ballong! Ser ni hur magen blir stor? Men nu har vi legat ner en lång stund. Nu är vi less på det!

När jag blir trött på att ligga sätter jag mig upp När jag blir trött på att sitta ställer jag mig upp När jag blir trött på att stå börjar jag att gå När jag blir trött på att gå springer jag på tå Då går det fort, då går det fort, då går det väldigt fort Då går det fort, då går det fort, då går det väldigt fort Då går det fort, då går det fort, då går det väldigt fort - fjutt, fjutt, fjuutt…”

Nu sätter vi oss i en ring igen. Men vi glömde ju ta med nallebjörnen! Oj, vad nallen är nyfiken på att höra vad vi har gjort på vår utflykt! Jag skickar runt nallen och så får var och en berätta för nallen vad det är vi har gjort idag (det är okej att säga samma sak flera gånger).

33

Avslutningsrunda/Reflektionsrunda. 2 -6 år. Alla deltagare.

I slutet av varje dramapass man haft med en barngrupp är det viktigt att ha en sista avslutande reflektionsrunda, där barnen får möjlighet att fundera över vad de har gjort under passet, vad de har tyckt varit roligt, mindre roligt, vad de kommer ihåg och inte. På så sätt blir det lättare för dem att komma ihåg senare vad det är de har gjort under dagen. Samla gruppen i en ring och ha ett föremål som skickas runt. Föremålet visar vem det är som pratar och övriga ska vara tysta och vänta på sin tur. Man kan använda ett föremål som en person som är nyfiken på vad ni gjort, exempelvis ett gosedjur som vill veta vad ni gjort idag, för gosedjuret har bara fått sitta sin hylla hela dagen. Då blir det roligare för barnen att berätta vad de har gjort, när det är någon som missat aktiviteten och frågar om vad de har gjort.

34

Drama, stärkt med litteratur

Innan jag började denna kurs hade jag en positiv syn till drama och de estetiska ämnena, men vad jag inte förstod var hur användbart dessa ämnen är. Tidigare har jag värderat drama som ett hjälpmedel att skapa trygg och glädjerik verksamhet. Nu förstår jag att de kan användas till detta men också till så mycket mera. Exempelvis skriver Viveka Rasmusson & Bodil Erberth i sin bok Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsarbete att man kan använda handdockor som konfliktspels övningar. Barnen känner sig inte träffade om konflikterna framställs utav dockorna. Barnen själva får fundera hur man löser dockornas problem och därigenom kan de sedan reflektera över hur de kan lösa deras egna konflikter på ett bättre sätt (2008, s.215-223). Tidigare har jag haft den syn som Gunilla Lindqvists skriver om i hennes bok Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola. Där hon skriver att de dramapedagogiska arbetssättet bygger på lekens principer. I leken kommer det ofta plötsliga infall och improvisationer (1996, s.19). Dessa mera spontana situationer tycker jag är otroligt värdefulla då de alltid utgår med barnens egna intressen. Från tidigare erfarenheter i barngrupp vet jag att det också uppskattas otroligt mycket när pedagogen ser vad barnen leker och är delaktiga. När man aktivt deltar i en lek har man andra möjligheter och förutsättningar att undervisa samt se barnen under lekens gång. Efter denna kurs förstår jag vikten med ha schemalagda planerade dramapass, utöver de spontana lektillfällena. Den ena behöver däremot inte utesluta den andra och man ska absolut inte glömma bort att barn lär sig hela tiden, inte bara när det är ”pedagogisk verksamhet” mellan 9 och 14.

Viktigt också är pedagogens förhållningssätt när man arbetar med drama. Om dramaledaren inte har rätt förhållningssätt kommer barnen inte heller kunna ta åt sig övningarna lika väl. Vad är då rätt förhållningssätt? Jenny Momquist skriver hur man bör vara som en bra dramapedagog. Hen bör vara lugn, trygg och en god förebild. Hen bör även ha en bra självinsikt, kunna reflektera och förstå att man alltid kan utvecklas ytterligare. Man ska även vara positiv, motiverande och bejaka barnen som en bra pedagog (2008, s.19). Detta är förhållningssätt som inte bara är bra inom drama utan inom all dramapedagogik. Om pedagogen inte är lugn och trygg kommer barngruppen känna av detta och kommer troligtvis inte heller kunna finna någon ro. ”Du ska göra som jag säger, inte som jag gör” är ett citat man har hört flera gånger. Barn ser dock vad vi gör, vi är deras förebilder och de kommer bli påverkade utav våra handlingar. Därför måste vi tänka på detta och inte bara säga rätt saker utan även agera som en god förebild. När man har en bra självinsikt vet man om vad man har för styrkor och svagheter. Detta gör att man vet vilka områden man behöver utveckla ytterligare och stärka sin pedagogroll. När man kombinerar självinsikt med kommunikation med sina kollegor kan man dessutom hjälpa varandra och därigenom bli ett starkare arbetslag. Att reflektera hjälper en att få en bättre självinsikt samt hur man kan utveckla framtida dramapass. Det är då man ser var kvaliteten av undervisningen är bättre alternativt sämre. När man är positiv blir allting roligare än när man verkar sur. Ett leende smittar och man ska absolut inte glömma vikten av att barnen ska ha roligt på förskolan! Om du är motiverande kommer barngruppen vilja lära sig mer. De ser hur kul man kan ha och rycks med i leken. Bejaka barnen gör man för att de ska få bekräftelse på vad de har gjort. De blir sedda och får feedback på vad de gör direkt. Därifrån kan de utvecklas ytterligare.

35

Referenslista

Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Momquist, Jenny (2008). Muminmamman är dramapedagog! – att definiera ett dramapedagogiskt förhållningssätt. Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap. Gävle: Högskolan i Gävle.

36

Musik, vad är det?

När du hör ordet musik kanske du då associerar till radion? En låt eller artist? Eller kanske en festival? Musik är mycket mer än så dock! Gunnel Fagius skriver i hennes bok Barn och sång: om rösten, sångerna och vägen dit att man börjar uppleva musik så tidigt som när man är ett foster. Hon menar att fostret hör rytm och melodi i moderns röst (2007, s.55). Musik finns i så många fler former än populär musik. Exempelvis är stora delar av vårt kulturarv kopplat till musik. Vi lär oss memorera saker via rim, ramsor och lägga melodi till saker. Vi använder musik till att förmedla känslor och skapa stämning. Det flesta aktiviteter vi gör blir bättre om vi lägger till musik. Så åter till frågan vad är musik? Musik är de takter, rytmer, ramsor, rim, melodier, låtar och toner vi skapar samt hör i vår omgivning.

Vad bör man då tänka på när man arbetar med musik?

Man bör ha i åtanke att alla har kommit olika långt i deras musikutveckling. Detta kan bero på sociokulturella skillnader eller fysiska skillnader (som exempelvis puberteten eller en skada mot stämbanden). Som pedagog får man försöka se vart alla ligger och hitta en svårighetsgrad alla kan klara av. Att sjunga en låt med bas jargong är därför inte optimal när man arbetar med barn. Det är också viktigt att uppmuntra alla deltagare. Detta är viktigt när barnen är unga och blir bara viktigare ju äldre deltagarna blir. När vi blir äldre börjar vi mer och mer tänka på om vi sjunger eller spelar bra eller dåligt. Detta, mer än något annat, stoppar vår musikutveckling. Där av vikten att uppmuntra människor att sjunga och spela och försöka undvika värderingar såsom om man sjunger bra eller dåligt. Barn har sällan detta problem utan vill gärna att alla är med, de ser upp till oss som är föräldrar och pedagoger. Se till att inte göra dem besvikna genom att säga att du inte kan, utan sjung ut tillsammans med barnen. Utöver detta försök bara vara glad och positiv! Om du trivs och är glad kommer även barnen trivas och vara glada.

Hur lägger man då upp ett musikpass för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av det?

Först och främst se till att planera vad du ska ta med i passet, men var ändå öppen för förslag från barnen. När du har planerat ett pass kan du se till att du är säker på de låtar och övningar de ska innehålla. Om barnen kommer med förslag betyder det att de visar intresse och kommer med idéer vilket är något vi vill uppmuntra. Du vill ofta ha en någorlunda struktur på dina musikpass så att barnen vet vad som kommer hända, ett bra exempel på detta är att ha en speciell låt du alltid börjar musikpassen med. Nu när du har barnens fokus kan du presentera vad dagens pass ska handla om. När detta är gjort vill du få alla barnen att bli delaktiga. Ett bra sätt att göra detta på är att börja med en eller två sånglekar så att barnen kommer igång ordentligt. För att varva ner lite kan det nu vara bra med ramsa eller låt med några enkla rörelser till. Nu börjar du med passets tema (optimalt är att ha ramsor och sånglekar som också knyteran till temat)! Plocka fram instrumenten om det är det du ska använda, fram med scenen, släpp fram leendet och lyssna till barnen. När du har kört de låtar/övningar du planerat så använder du dig av en bestämd avslutningsramsa/låt så att barnen vet att passet är slut. Innan du släpper iväg dina medmusikanter kan det vara bra att köra en reflektionsrunda så du vet vad som gick hem hos barnen, vad de tyckte var bra/dåligt och vart deras fokus hamnade på.

37

Två mål från Läroplan för förskolan som jag tycker passar väl för musik är:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (lpfö98, 2010).

Musikbanken

Namnlekar, 3-5 år

Som namnet antyder är dessa övningar bra för att öva in namn. Speciellt bra vid start av en termin eller i en ny barngrupp.

Namnstafett med djembe.

Sitter i en ring och sjunger. Djembe trumman ökar intresset och blyga barnen har en chans att ”gömma sig” bakom den.

Nu ska vi leka namnstafett det är så lätt att göra rätt Jag heter … Vad heter du?

Vem är det som sitter…

En namnlek där det blir väldigt naturligt att öva prepositioner.

Vem är det som sitter till vänster om … Jo det är ju … vad kul att du är här!

38

Hej alla

D-ackord

Hej alla, hej alla, hej alla Vad kul att se er – välkomna hit!

Alternativt byt alla till gruppens namn för en namnsång.

Hattramsan

Tjenare mors, hej och god dag, Kul att just ni kunde komma idag Vinka och bocka och lyft på din hatt Vem kan det vara som hatten fått fnatt

Sångövningar, 1-5 år

Sångövningar är speciellt bra för att barnen ska bli säkrare vokalt. Om barngruppen inte kan texten kan de ofta följa med i rörelserna och därmed hänga med i låten. Detta gör att barnen blir mer intresserade och får en större möjlighet till att lära sig texten.

Karusellen

Jungfru, jungfru, jungfru, jungfru skär Här är karusellen som ska gå till kvällen Tio för dom stora och fem för dom små Skynda på, skynda på för nu ska karusellen gå! För ha, ha, ha, det går ju så bra för Andersson och Pettersson och Lundström och ja’ För ha, ha, ha, det går ju så bra för Andersson och Petterson och Lundström och ja’

Stå i en stor cirkel och håll varandra i händerna. När ni börjar sjunga så dansar ni genom att sparka ut med benen och när ni sedan kommer till ”För ha ha ha” så håller ni i händerna och börjar gå runt i cirkeln och byter håll när ni kommer till nästa ”för ha ha ha”.

Ha en hatt som vandrar runt mellan barnen. Vinka vid vinka, bocka vid bocka. Den som har hatten lyfter på den och ropar ut sitt namn i slutet av versen.

39

Sju vackra flickor

Sju vackra flickor i en ring Sju vackra flickor i en ring vackraste flickorna häromkring ibland de flickor alla Flickorna vända sig omkring Flickorna vända sig omkring sökande efter vännen sin ibland de gossar alla Vara vem det vara vill Vara vem det vara vill Den, som jag räcker handen till, Han har mitt unga hjärta Nu kan jag vara riktigt gla’ Nu kan jag vara riktigt gla’ Nu har jag fått den jag vill ha Ibland de gossar alla Ibland de gossar alla

Dela in gruppen i en yttre ring och en inre ring och dansa runt i ring medan ni sjunger. Stanna sedan upp och vänd er om och ställ er mittemot någon annan vid ”flickorna vända sig omkring” , bocka och räck fram en hand vid ”vara vem det vara vill” och dansa runt i armkrok med denne medan ni sjunger ”nu kan jag vara riktigt gla’”, innan man byter ring och börjar om sången och dansen.

Fjäril

Det var en fjäril Två händer som en fjäril som la ett egg Peka ner i handen som blev en larv ”Gå” upp för armen med fingrarna som blev en puppa Händerna blir en puppa som blev en fjäril igen Åter två händer som en fjäril som blev en fjäril igen

40

Hajarna

G Det var en tjej – Na naa na ana na ana naa Det var en grabb - Na naa na ana na ana naa Dom simma ut – osv å längre ut - D7 Men då kom hajarna, hajarna, hajarna, hajarna Och pappa haj - Na naa na ana na ana naa Hela armarna och mamma haj - Halva armarna och mormor haj Knogarna mot varandra och mini haj pekfingrarna Dom tog en arm Skaka löst på en arm dom tog en till skaka på båda dom tog ett ben skaka på ett ben dom tog en knopp skaka på huvudet dom tog en kropp skaka på hela kroppen OCH DET KOM BLOOOOD improvisera!

Allihopa gör precis som

2:a strängen

D G A7 D Allihopa gör precis som …, allihopa gör precis som han/hon!

Man säger en deltagares namn som gör en rörelse, alla andra härmar rörelsen tills ett nytt namn sjungs.

41

Marja-Lisas Gris

D – 3:e strängen D Marja-Lisa har en griiis A7 snäll och söt på många viiiis När hon ligger på min spiiiis D denna lilla söta griiiis Grisen låg så fint och blinka A7 och med öronen hon vinka Men hon tänkte när hon vinka… D Jag vill inte bli till skinka!

Krokodil

Nyss så träffa jag en krokodil

som körde runt i en bil Kör med ratten han var så tjock och fet Visa stor mage Och blåste i trumpet Blås i trumpeten Men bilen var för trång Dra ihop händerna för att visa trång Och svansen var för lång Dra isär dem Så den fick ligga på ett Peka bakåt litet flak därbak! Det kan vara stor eller liten krokodil

Det är kallt..

Det är kallt och de knarrar under skorna. Jag längtar till ett varmare land! De e kallt jag fryser. De e kallt jag fryser. Brrr haa Brr Haa Brr Haa Brr Haa

Dela upp barngruppen och ge de olika rader. Enkelt att visa hur man kan skapa en trestämmig låt. Eller att det blir olika stämmor på varje rad.

En är Marja-Lisa som går runt bland deltagarna. Marja-Lisa väljer någon som blir grisen och lägger personen på ”spisen”. Marja-Lisa kan pausa leken och be gruppen om tips om kryddor till grisen (ingen krydda är fel, kottar kan vara jättebra krydda!). Efter kryddningen börjar man från ”Men hon tänkte…” och grisen får springa ifrån Marja-Lisa när hen kommer på att hen inte vill bli till skinka.

42

Tre små gummor

Tre små gummor skulle gå en dag till marknaden uti Nora Tre små gummor skulle gå en dag till marknaden uti Nora Vi ska ha roligt, sa gummorna de små Vi ska ha roligt, det kan ni väl förstå Åka karusell och äta karamell Och fröjdas hela da’n uti Nora

Tre och tre står man armkrok och hälften av gruppen bildar en cirkel, medan resterande smågrupper dansar runt inuti cirkeln. Efter man sjungit ”uti Nora” andra gången så stannar gruppen upp och vänder sig mot en annan grupp i ytterringen. När sången fortsätter så dansar mat mot personen mittemot sig genom att sparka ut benen, klappa en gång och sedan dansa en snabb pardans med den personen.

Räven raskar över isen

Räven raskar över isen, räven raskar över isen, Och får vi lov, ja får vi lov att sjunga flickornas visa Så här gör flickorna var dom står och var dom sitter och var dom går Och får vi lov, ja får vi lov att sjunga flickornas visa

Alla ställer sig i en ring och håller varandra i handen. När man börjar sjunga så går man runt i ringen. När man kommer till ”visa” så stannar man och gör rörelser passande för vems visa man sjunger. Man behöver inte bara använda de klassiska visorna, utan man kan välja tillsammans vad man ska göra för visor.

43

Vi äro musikanter

Vi äro musikanter allt i från Skaraborg Vi äro musikanter allt i från Skaraborg Vi kan spela fio-lio-lio-lej, Vi kan spela basfiol och flöjt Och vi kan dansa bomfaderalla, bomfaderalla, bomfaderalla Vi kan dansa bomfaderalla bomfaderallan-lej Vi kan spela fio-lio-lio-lej Vi kan spela basfiol flöjt Och vi kan dansa andra hållet, andra hållet, andra hållet Vi kan dansa andra hållet, andra hållet med

Alla står i ring och håller varandra i handen. När ni börjar sjunga så börjar ni dansa runt i takt tills ni kommer till ”vi kan spela”, då ni stannar upp och spelar instrumenten. Sedan när ni kommer till ”och vi kan dansa” så börjar ni dansa runt i ringen igen och byter håll vid nästa ”och vi kan dansa”.

Sångsaga

Att använde en saga som man väver in sånger i skapar en högre koncentration och visar låtar i ett nytt ljus. Ett exempel på en sångsaga kan vara den vi tog upp på seminariet (här förkortad) det går att göra den både längre och kortare.

Vet ni när jag klev upp på morgonen… … och när jag skulle borsta tänderna.

Tror ni inte att tandborstarna står där och sjunger?! Aja efter de badrumsbesöket så var jag redo

att ta bilen till jobbet. Men när jag kom ut på gården, vad tror ni inte att jag ser? Snögubben, vår fina snögubbe.

Hade smält? Hur brukar era snögubbar se ut? Efter den avslappningen var jag redo att köra hit. Kommer fram och märker att mitt parkeringskort Inte ligger i fönstret så jag böjer mig och öppnar

handskfacket och vem sitter där om inte en krokodil.

44

Tandborstevisan

Jag är en tandborste, tandborste Kan gå runt omkring som olika tandborstar Här kommer jag En kanske dansar, en annan mörk röst etc Och jag gör tänderna rena Rörelser och röst efter personlighet Jag gnolar när jag borstar Och jag borstar var dag När jag gör tänderna rena

Snögubbe

Det var så roligt jag måste skratta Det stod en snögubbe på vår gård Han hade knappar och morotsnäsa Sätt på knackar och näsa på dig själv och svarta hatten den var för stor Sätt på för stor hatt Det börja´ töa så allting smälte Mjuka upp knäna första ramla´knapen sen näsan av. Visa hur de ramlar Sen blev han mindre och ännu mindre Kryp ihop mer och mer Sen var det ingen snögubbe kvar! Ska nu ligga på marken. Sen FORT hoppa upp igen och kör från början.

I ett hus vid skogens slut

D G A7 D I ett hus vid skogens slut, liten Tomte tittar ut D G A7 D Haren skuttar fram så fort, klappar på dess port D G Hjälp du, hjälp du, hjälp du mig A7 D annars skjuter jägarn mig D G A7 D Kom ja, kom i stugan in, räck mig handen din!

45

Musik med instrument, 1-5 år

Musik med instrument skapar ofta en bättre stämning. En låt man sjungit många gånger får nytt liv om pedagogen/barnen har instrument att spela melodin på.

Nu är vi här igen

D A= femte strängen lös Nu är vi här igen, nu är vi här igen. A7 D Vad ska vi göra, vad ska vi göra? D Spela och sjunga, spela och sjunga A7 D A7 D det ska vi göra idag, ja det ska vi göra idag

Magdas instrumentväljarsång

D – 3:e strängen D G A7 D Vad får det lov att va, att spela på idag? Ta vad du vill ha! D G A7 D Vad får det lov att va, att spela på idag? Ta vad du vill ha! D G A7 D En trumma, en trumma, en trumma! En gurka, en gurka, en gurka! G A7 D D Är inte bara fint, utan fiiiiin-fint! Vad får det lov att va…

OH AH

D A7 D Vi behöver inga instrument, Vi kan bara säga OH AH D A7 D Och när alla sedan rytmen känt - går det bra med bara OH AH D A7 D Har man ingenting att spela, kan räcka med ett OH AH D A7 D Ja för kroppen kan man dela på stamp med foten och ett OH AH

Slå gärna takten på OH AH

46

Nu går tåget

D7 … Nu går tåget … nu går tåget G D … Nu går tåget … nu går tåget A7 G D Och alla som vill följa med får skynda på D7 *break* Nu stannar tåget vid maraccasstationen. G D7 Vill maraccasstationen följa med? A7 G D -Jaaaa – Alla som vill följa med får skynda på

Ragadadaa

D A7 D G Jag har två axlar, jag två armar, jag har två händer – som jag kan klappa med D A7 D Jag klappar med händer, jag klappar med händer, Ragadadaa D A7 D G Ragadadaa Ragadadaa Ragadadaa – ragada dadada D A7 D Jag klappar med händer, Jag klappar med händer, Ragadadaa

En svängig sång

D – 3:e strängen

D A7 En svängig sång ska vi göra, vi sjunger en sväng-ig sång, D först får vi på maraccasen höra (maraccassolo) G D ||: sen alla på en gång, alla på en gång em A7 D i vår svängiga så-å-ång :||

Barnen delar in sig i olika instrumentstationer (pinnar, bongos, gurkor, trumma etc) som hakar på tåget allteftersom tåget går vidare i rummet.

47

Tjing

D – 2:a strängen

D G Tjing tjing tjing tjoba pa doba doba A7 D Tjing tjing tjing tjoba ba pa do D G D Tjing tjing tjing tjoba pa doba doba

Du skåningen

D – 3:e strängen

D G A7 D Du skåning, du skåning i morgon får du äta gröt D G A7 D och doppa den i honung så du blir tjock och fet! D G A7 D Tralla-la-la-la-la stop! Tralla-la-la-la-la stop! D G A7 D Tralla-lalla-lalla-lalla-lalla-lalla-lalla stop!

Bom, bom, bom, bom

D – 1:a strängen

D Bom bom bom bom låter stora trumman A7 D Tick tack tick tack klockan slår D Dripp dropp dripp dropp regnet faller sakta A7 D Dunk dunk dunk dunk hjärtat slår

48

Dunkeli dronk

D – 3:e strängen

D G A7 D Dunkeli dronk, bunkeli bonk G A7 D lägg instrumenten i lådan nu!

Min lilla kråksång

D A7 När kråkorna klappar takten till min lilla kråksång, D A7 D när kråkorna klappar takten så blir den lagom lång D A7 När älgarna klappar takten till min lilla kråksång, D A7 D när älgarna klappar takten blir den alldeles för lång D A7 När myggorna klappar takten till min lilla kråksång, D A7 D när myggorna klappar takten blir den alldeles för kort

Denna ringen den ska vandra

D Denna ringen den ska vandra Från den ena till den andra G D ||:Låt den gå, låt den gå A7 D Låt den aldrig stilla stå :||

Vid instrumenten sjunger man namnet på ett instrument som då ska läggas ner i lådan.

49

Hej, god dag och hallå

Em D em D em Hej, goddag och hallå, I Sverige hälsar vi så em D em D em Möter du nån från ett annat land så kan det låta såhär ibland em Hälsa på danska: Godä´! em Hälsa på franska: Bonjour! em Godä´! Bonjour! Godä´! Bonjour! Godä´! Bonjour! Godä´!

Em D em D em Hej, goddag och hallå, I Sverige hälsar vi så em D em D em Möter du nån från ett annat land så kan det låta såhär ibland em Hälsa på tyska: Guten Tag! em Hälsa på ryska: Dobrij Den! em Guten Tag! Dobrij Den! Guten Tag! Dobrij Den! Guten Tag! Dobrij Den! Guten Tag!

Em D em D em Hej, goddag och hallå, I Sverige hälsar vi så em D em D em Möter du nån från ett annat land så kan det låta såhär ibland em Hälsa på japanska: Konichiwa! em Hälsa på engelska: Hello! em Konichiwa! Hello! Konichiwa! Hello! Konichiwa! Hello! Konichiwa!

50

Varm korv boogie

D D-3:e strängen Det stod en varm-korv-gubbe ner´på Fyris torg ha måla´ korvarna svarta för han hade sorg G D Han hade låda på magen. Det gillas inte av lagen A7 G Det fick han inte ha. Nej det var inte bra D att ha en låda på magen D Varm korv boogie, Varm korv boogie G D Varm korv boogie, Varm korv boogie A7 G D Vaaaarm kooorv – varm korv boogie

Sommarsången

D A7 D-1:a strängen Å nu så vill jag sjunga att sommaren är skön D G D A7 D å träden är så fina och marken är så grön D A7 å blommorna är vackra och höet luktar gott D G D A7 D å solen är så solig och vattnet är så vått A7 D G A7 å lilla fågeln flyger i boet ut och in D G D D å därför vill jag sjunga att somma-ren är min D A7 Å jag vill också sjunga att fjärilar är bra D G D A7 D å alla söta myggor dom vill jag också ha A7 D G A7 å jag är brun om bena precis som det ska va D G A7 D å därför vill jag sjunga att bruna ben är bra A7 D G A7 å jag har nya fräknar och prickigt sommar skinn D G A7 D å därför vill jag sjunga att somma-ren är min.

51

Var nöjd med…

D D- 3:e strängen Var nöjd med allt som livet ger G och allting som du kring dig ser D em A7 Glöm bort bekymmer sorger och besvär D G Var glad och - nöjd för vet du vad, en björntjänst gör ju ingen glad D A7 D Var nöjd med livet som vi lever här

Teddybjörnen Fredriksson

D A7 G A7 D- 2:a strängen För länge sen, när jag fyllde fyra år G A G Fick jag en gåva av min far D A7 G A7 En fin present, när jag fyllde fyra år G A7 som jag sen så länge hade kvar D G A7 D Teddybjörnen Fredriksson, ja, så hette han G D em En gång var han bara min, och vi älskade varann D G A D Teddybjörnen Fredriksson, hans nos den var av garn G D A7 D Ja, han var min bästa vän när jag var ett litet barn D A7 G A7 Och varje kväll va han så go och mjuk G A7 G då värmde han min säng så varm D A7 G A7 Han va så snäll, en gång när jag blev sjuk G A7 G så fick jag sova på hans arm D A7 G A7 Men åren gick, jag glömde bort min vän G A7 G Nu är jag gift och har ett barn D A7 G A7 Och så igår när hon fyllde fyra år G A7 G Fick hon en teddybjörn av sin far

52

En fjäril

D em En fjäril, som la ett ägg D em Blev en larv, som blev en puppa D Och blev en fjäril igen em D em Och blev en fjäril igen

Ja må du leva

D Ja, må han leva! Ja, må han leva! A7 Ja må han leva uti hundrade år! em A7 D Javisst ska han leva! Javisst ska han leva! A7 D Javisst ska han leva uti hundrade år!

Lilla snigel

G D G Lilla snigel akta dig, akta dig, akta dig, akta dig D G Lilla snigel akta dig, annars tar jag dig!

Bä bä vita lamm

D A7 D Bä bä, vita lamm, har du någon ull? A7 D Ja, ja, kära barn, jag har säcken full. G D A7 D G Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor och två par D A7 D strumpor åt lille lille bror.

53

Cyklande elefanten

D Säg har väl du väl sett, vad som i luften skett, A7 D det var nåt jättestort som cykla fram så fort! Det var en elefant, som var så elegant, A7 D han hade snabel fram och svans där bak!

Lucky Luke

D A7 Jag har en gammal kompis som heter Lucky Luke D han bor i vilda västern där allting går på tok D A7 Och så svänger lassot, och lassot svänger så Och så svänger lassot, och lassot svänger så D Jag har en gammal… A7 … och så springer hästen, och hästen springer så D Jag har en gammal… A7 … och så flyger hatten, och hatten flyger så D Jag har en gammal… A7 … och så skjuter pickan, och pickan skjuter så D A7 Jag har en gammal kompis som heter Lucky Luke D han bor i vilda västern där allting går på tok D A7 Och så svänger lassot, och lassot svänger så D Och så springer hästen, och hästen springer så D A7 Och så flyger hatten, och hatten flyger så D Och så skjuter pickan, och pickan skjuter så

54

Josefin

D A7 Det var en gång en flicka som hette Josefin, Josefin-fin-fin Jose-Jose-Josefin. D Den enda skatt hon ägde var en symaskin, symaskin-skin-skin syma-ma-ma-ma-maskin D A7 Hon hade en fästmann som hette Jonatan, Jonatan-tan-tan Jona Jona Jonatan D Och han var inte fager, men hon var likadan, Likadan dan dan lika lika lika dan D A7 Han ägde en skuta som uppå böljan for, böljan for for for, böljan böljan böljan for D Den hade han fått ärva utav sin gamla mor, gamla mor morsmorsmor, gamla mormorsmormorsmor. D A7 Och när dom hade seglat uppå den blåa sjö, blåa sjö sjö sjö, blåa blåa blåa sjö D de stötte mot en klippa invid den gröna ö, gröna ö ö ö, gröna gröna grön ö. D A7 Och Jonatan han sade: Jag tror vi sitter fast, sitter fast fast fast, sitter sitter sitter fast, D Jag tror vi måste slänga en del av vår ballast, vår ballast last last last, vår ba- ba- ba- ballast! D A7 Så slängde han ballasten och det var symaskin, Symaskin skin skin sy ma ma ma ma maskin D Och efter den så slängde han sin kära Josefin, Josefin fin fin Jose Jose Josefin D A7 Nu går han där och sörjer sin kära Josefin, Josefin fin fin Jose Jose Josefin D Som sitter där på havet djup och trampar symaskin, Symaskin skin skin, Sy ma ma ma ma maskin

55

Broder Jacob

G Broder Jacob, broder Jacob D G D G Sover du? Sover du? D G Hör du inte klockan? D G Hör du inte klockan? D G D G Ding ding dong, ding ding dong

Mamma Mu

4:e strängen

D A7 Vi har fått en konstig ko med konstiga små horn. D När hon tror att ingen glor vinkar hon med sina horn… D A7 Vi har fått en konstig ko med konstiga små horn D När hon tror att ingen glor svarar hon i telefon…

En sockerbagare

D A7 G D En sockerbagare som bor i staden, han bakar kakor mest hela dagen. em A7 D Han bakar stora, han bakar små, han bakar några med socker på. D A7 G D Och i hans fönster hängde julgranssaker och hästar grisar och pepparkakor. em A7 D Och är du snäller så kan du få, men är du stygger så får du gå!

56

Sånglekar, 3-5 år

Sånglekar kan användas till en mängd olika saker. Allt från samarbete och gruppdynamik till improvisation. Framförallt är sånglekar väldigt bra för att värma upp gruppen för kommande övningar.

Jag tror du står och sover

D A7 D Jag tror du står och sover och passar inte på min vän, A7 D jag tror du står och sover och passar inte på. A7 ”Åh nej, åh nej, jag sover ej, jag bara står och latar mig.” D A7 D Sover eller latar så tänker jag på dig min vän, A7 D sover eller latar så tänker jag på dig. D A7 För en o tjugo o två o tjugo, o tre o fyr o fem o sex o D G A7 D tjugo, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio o trettio! O en o D A7 D trettio, o två o trettio, o tre o fyr o fem o sex o trettio.. (osv)

Man ställer sig i en ring tvåochtvå med den ena framför den andra. En person står mitten under versen och är även den som svarar ”Åh nej, åh nej, jag sover ej…” under uppräkningen av siffror ska den i mitten ställa sig framför ett par, den längst bak i paret tar då personen i mittens plats och ska ställa sig framför ett annat par etc etc. Detta pågår tills man slutar räkna och börjar med versen igen. Man bestämmer innan hur mycket man ska räkna till. När versen återigen kommer ställer sig den som inte är i ett par sig i mitten och är då den personen som svarar.

57

Rövarkull

Alla deltagare står i ring och håller varandra i händerna, förutom en person som är rövare i skogen och står utanför ringen. Resten av deltagarna är invånare i en by som ligger bredvid en äng och lite längre bort en skog. Invånarna tror inte att det finns några rövare i skogen, så de vågar sig ut för att dansa och leka på ängen. Vad de inte vet är att det finns en rövare i skogen, som kommer att komma ut och försöka ta dem. Rövaren ska tyst bestämma sig för vilken tid han kommer och ska ta invånarna och sedan sjunger ringen:

Det är så härligt i våran skog för här finns inga rövare Det är så härligt i våran skog för här finns inga rövare När klockan slår ett så kommer dem ej När klockan slår två så kommer dem ej När klockan slår tre så kommer dem ej När klockan slår fyra så kommer dem ej När klockan slår fem så kommer dem ej…

Och så vidare tills klockan tolv eller tills rövarna kommer.

Om rövaren bestämmer sig för att komma klockan sju så sjunger ringen ”när klockan slår sju…” och då hoppar rövaren fram och försöker ta så många som möjligt. Invånarna kan rädda sig genom att ta sig in till byn igen (gör en linje eller ta en vägg som deltagarna ska hinna över/till), alla som blir tagna av rövaren blir också rövare. I slutet kommer det att vara massor med rövare och bara några få invånare kvar.

I den här övningen blir det lätt så att ringen försöker flytta sig längre och längre bort från skogen, men då får man som ledare gå in och se till att ringen håller sig kvar på ängen vid skogen. Sedan måste man vara uppmärksam på när rövarna kommer springandes så man kan rädda sig.

Prästens lil la kråka

Prästens lilla kråka skulle ut och åka Ingen hade han som körde Prästens lilla kråka skulle ut och åka Ingen hade han som körde Åh en slank han hit Åh en slank han dit Åh en slank han ner i DIKET

Alla i gruppen står i en ring och håller varandra i händerna. Medan man sjunger så går man runt i ringen, tills man kommer till ”å en slank han dit”. Då springer man inåt vid hit, utåt vid dit och ramlar på diket.

58

Bockamaja

||:Bocka-Maja skulle ut på kalas på fest ville hon vara:|| Å hon var som en nickedocka och hon satte hornen på nittioåtta Och bocka bra. Hugg i och dra.

Stå i en cirkel och nämn ut en eller flera bockamajor. Bockamaja rör sig i takt med musiken och vid ”Å hon” börjar bockamaja sakta in framför en kompis. Vid nittioåtta står bockamaja helt still. Bockar, drar lätt kompisen till sig och sätter sedan händerna på kompisens axlar som nu övertar rollen att leda bockamaja. Vid varje ny kompis vänder sig ledet om så att alla får vara bockamaja.

Svarta ormens dans

(Melodi: Hej tomtegubbar)

En deltagare börjar vara ormens huvud. Här är den svarta ormen dans och han bor under en sten. Han har just tappat bort sin svans och vill ha den igen. Är inte du, jag frågar dig, en liten svansstump som tillhör mig? Man svarar ja eller nej.

När barnet svarar "jo" kryper det mellan benen på ormen och ställer sig sist och håller framförvarande om midjan. Ledet vänder sig sedan om så att den som nu krypt igenom hamnar längst fram. Till slut har men en lång orm. Man kan också välja att säga nej och sitta kvar en stund till.

59

Rombakatjamana

Rombakatjamana, rombakatja-MA!

I den här sångleken är det roligt om det är några som spelar på djembe och resten leker. En person börjar i mitten och alla andra sjunger. Personen i mitten går i takt och stämningsfullt till trummorna och när man säger ”MA!” så gör man typ jazzhands fast uppåt. Sedan går man fram till en annan person (som inte spelar djembe, utan sitter i ringen) och slår ihop händerna i en klapp framför denna person, som klappar tillbaka och då hoppar man runt och klappar och vänder på ledet. Så då går man vidare i takt till trummorna och sången rombakatjamana rombakatja-MA!, och går sedan vidare och klappar till någon annan i ringen, som då klappar tillbaka och man hoppar runt, klappar och vänder på hela ledet igen. Så alla får vara först någon gång när man vänder på ledet. Detta gör man tills alla får vara med i ledet i mitten. Sedan kan man byta trummare så att alla får prova på att trumma och leka.

60

Rim och ramsor, 1-5 år

Rim och ramsor över upp barnens språk och språkmedvetenhet. Man får öva olika ljud samt hur språkets olika regler.

Krokodilramsan

Har du sett en krokodil, köra runt i racerbil Har du sett en elefant, balansera på en slant Har du sett en randig katt, drick mjölk ur pappas hatt Har du sett en darrig ål, borsta tänderna med tvål Har du sett en pelikan, köpa fisk i gamla stan Har du sett en blå kamel, då tror jag att du såg fel!

Fem fina fåglar satt på en gren

D D – 3:e strängen Fem fina fåglar satt på en gren G D A7 D En flög iväg… och då var det bara en, två, tre, fyra fåglar kvar… D Fyra fina fåglar satt på en gren G D A7 D En flög iväg… och då var det bara en, två, tre fåglar kvar… D Tre fina fåglar satt på en gren G D A7 D En flög iväg… och då var det bara en, två fåglar kvar… D Två fina fåglar satt på en gren G D A7 D En flög iväg och då var det bara grenen kvar…

Lille katt

D A7 D – 2:a strängen Lille katt, lille katt, lille söte katta D Vet du att, vet du att det är mörkt om natta

61

Rimtramsa

D A7 Jag vet en hund som heter Hugo som kan räkna upp till … D och en gris som heter Krister som har trynet fullt med … D7 G Och en get som heter Janne som jämt bråkar med sin … D A7 D och en häst som heter Östen som får hösnuva på … D A7 Jag vet en ål som heter Roland som har utvandrat från … D och en torsk som heter Torsten som har bott i våran … D7 G och en mask som heter Max som bara äter rimmad … D A7 D och en delfin som heter Dennis som är jättebra på … D A7 Jag känner snigeln Sixten som är snabbare än … D och en orm som heter Orvar som kan sluka hundra … D7 G och en tax som heter Tage som har skavsår på sin … D A7 D och en skunk som heter Sven som inte har en enda … D A7 Jag vet en älg som heter Svante som har näbben i en … D och en gås som heter Oskar som blir livrädd när det … D7 G och en stork som heter Sten som jämt slår knut på sina … D A7 D och en örn som heter Örjan och nu börjar vi från … D A7 Med en hund som heter Hugo som kan räkna upp till … D och en järv som heter Jöns som tycker om att jaga … D7 G och en tjur som heter Tor som går omkring i röda … D A7 D och en räv som heter Rut och nu är visan …!

62

Hundra hundar

dm A7 Hundra hundar går på promenad dm Hundra hundar i en lång lång rad dm A7 Hundra hundar ser en annan hund A7 dm A7 dm Och så nosar dom, och så nosar dom, och så viftar dom på svansen. A7 dm A7 dm Och så kissar dom, och så kissar dom, och så viftar dom på svansen.

Spöket

Tjock, smal, liten, stor Långt där nere spöket bor Är han farlig? Nej, nej, nej! Han vill bara säga ”HEJ!”

Fem små apor hoppade i sängen

Fem små apor hoppade i sängen Och en ramla ner och slog sitt lilla huvud Mamma ringer doktorn och doktorn svara Inga små apor i sängen får vara! Fyra små apor…

Fem små apor klättrade i djungeln

Fem små apor klättrade i djungeln Reta´ krokodilen Ta mig, ta mig, du kan inte ta mig! Tyst i träsket simma krokodilen… SMACK! Fyra små apor… Sluta med att visa alla fingrar och ropa ”Lurad!”

63

Tumme möter tumme

Tumme möter Tumme, Pek möter pek det tycker pek är en rolig lek Tumme möter Tumme, Lång möter Lång det tycker lång är en rolig sång Tumme möter Tumme, Ring möter Ring det tycker Ring är ett roligt spring Tumme möter tumme, Lill möter Lill det tycker Lill vi tar en gång till Alternativt … men det är det ingen annan som vill Så Lill möter Lill och de andra står still…

Oa hela natten

Jag ska oa hela natten Bä bä vita lamm Ekorrn satt i granen skala kottar bakofram Imsevimse spindel trilla ner i år Mors lilla olle svara fel i telefon Hallå där köp blåbär vi tar den en gång till (alt nu var visan slut)

Bygga ett hus sång

D A7 D Först ska jag bygga en trapp på mitt hus – Nu är trappan klar Sen ska jag bygga en dörr på mitt hus – Nu är dörren klar Sen ska jag bygga ett tak på mitt hus – Nu är taket klart Sen ska jag bygga en väg på mitt hus - Nu är väggen klar Sen ska jag bygga ett golv på mitt hus – Nu är golvet klar G D A7 D Kommer du in genom dörren min… Så stänger jag såklart!

Första raden möter tummarna varandra, andra pekfingrarna etc. I slutet stoppar man in näsan i ”dörrhålet” … och nyper till näsan på slutet.

Jättebra för mindre barn att öva finmotorik. Följ det du sjunger med händerna

64

Omskrivna låtar

Ett bra sätt att uppmuntra barns musikintresse är att uppmuntra dem att komponera egna låtar. I min klass har vi gjort om flera låtar och jag tycker att dessa kan fungera som bra exempel.

Melodi; Tre små gummor

Nu ska alla ut på promenad, till parken ut i skogen.

Nu ska alla ut på promenad, till parken ut i skogen.

Vi ska ha roligt sa barna de små, vi ska ha roligt det kan ni väl förstå.

Hoppas i en pöl, och rida på ett föl

Och fröjdas hela dagen ut i skogen!

Melodi; Tre små gummor

Dagen är kommen och tomten är påväg

Det pirrar i min mage

Dagen är kommen och tomten är påväg

Julen är hos oss

Klapparna på ryggen i tomtens stora säck.

I väntan tar vi alla och äter massa knäck.

Nu knackar tomten på och frågar sen vadå?

Jo finns några snälla söta barn här?

Melodi; Vi äro musikanter

Vi äro elefanter ack vi från parken zoo

Vi äro elefanter ack vi från parken zoo

Vi kan äta jo-o-o-rdnö-ötter, Vi kan äta banan och annan frukt.

Och vi kan laga fruktsallad fruktsallad fruktsallad.

Vi kan laga fruktsallad, fruktsaallad med.

Vi kan äta jo-o-o-ordnö-ötter. Vi kan äta banan och annan frukt

65

Och vi gillar alla sorts frukter, alla sorts frukter, alla sorts frukter

och vi gillar alla sorts frukter, alla soortsfrukter som fiiins.

Melodi; Räven raskar över isen

Båten guppar över havet, båten guppar överr havet

Skepp ohoy, skep ohoy

Ser ni fiskarna simma?

Å delfiner ser vi med, å fångsten den tar vi med

Skepp ohoy, skepp ohoy – ser ni kusten där borta?

Tåget tuffar över rälsen, tåget tuffar över rälsen

Tut-tut, tut-tut – se upp, här kommer tåget!

På rälsen står det en ren, så vi tar och saktar ned

Tut-tut, tut-tut – Se upp, här kommer tåget!

Planet flyger upp i himlen, planet flyger upp i himlen

Över berg och över hav, ser vi planet flyga

Å genom fönstret så ser vi moln,

som vi ville skutta på

Över berg och över hav, ser vi planet flyga

Bussen rullar fram på vägen, bussen rullar fram på vägen

När vi är där och vi ska av

- Ja, vad gör vi då?

Vi trycker på knappen stopp- å dörren öppnas opp

Å vi går u- ut å kut. Försten tillbaks till dagis!

Skranan rusar nerför backen, skranan rusar nerför backen

Håll i hårt, håll i hårt – å akta drivan!

Å skranan den flyger ned, å barnen skrattar mer

håll i hårt, håll i hårt – å akta drivan! (extra vers i juletid)

66

Hunden Hugo

Jag vet en hund som heter Emil som inte sprungit ens en mil

Och en gris som heter Julle som jämt käkar på en bulle

Och en katt som heter Josefin som väntar sitt tredje glin

Och en häst som Carolina som alltid börjar grina

Jag vet en tjur som heter Marie, som alltid varit drogfri

Och en val som heter Bianca som hellre vill va en anka

Och en haj som heter Camilla, som simmar runt tills hon mår illa

Och en delfin som heter Erica, som alltid glider runt på ica

Jag vet en ål som heter Fille, som tror han är ett snille

Och en gös som heter Ida, som har en fin baksida

Och en torsk som heter Jeppe, det är han som är den kneppe.

Och en get som heter Jossan som är avundsjuk på kossan

Jag vet en säl som heter Anna (B) som balanserar på sin panna

Och en orm som heter Marge, Som aldrig är den arge

Och en ödla som heter Maria, som är en bättre kopia

Och en mask som heter Märta, som tar mediciner mot sin smärta

Jag vet en älg som heter Nattis, som har en far vi kallar Mattis

Och en panter som heter Anna (S), som vill oss övermanna

Och giraff som heter Rebecka som på festen kommer däcka.

Och en hjort som heter Therese och jag tror allt att hon fes?

Jag vet en svan som heter Towe, som är kär i solsidans Ove?

Och en gås som heter Marie, som bara äter Brie

Och en stork som heter Nathalie, som går oss alla förbi.

Och ett svin som heter Viktoria, men det bli en alldeles för lång historia.....

67

Musik, stärkt med litteratur

Musik har alltid varit ett ämne jag tycker är otroligt roligt. Min basröst är kanske inte den optimalaste för att sjunga men det har aldrig stoppat mig! Allt ifrån karaoke till sångsamlingar på förskolan har min röst klingat och fröjden av att sjunga är något jag gärna delar med mig. Vad denna kurs har lärt mig är hur jag kan dela med mig utav sångglädjen och att spela instrument är minst lika roligt. Jag har alltid sett på gitarrister med viss avund men nu när man fått chansen att prova märker man att det inte är så svårt bara man lägger ner timmarna på att öva.

Precis som jag tidigare här skrivit lägger många värderingar i om man sjunger bra eller dåligt. När man väl stämplat sig är det lätt att man fastnar med den självbilden. Men varför gör vi då detta? Gunnel Fagius skriver att våra musikaliska talanger börjar utvecklas redan som foster när vi hör melodin och rytmen i vår mammas röst. Sedan fortsätter vi utveckla vår musik när vi växer upp. Vi blir influerade av den sociokultur vi befinner oss i och av de kulturer vi möter. När vi väl går in i puberteten har vi någonstans på vägen bestämt oss för vilken självbild vi har inom sång. Denna självbild är ofta svår att höja men minsta kritik från en lärare, förälder eller kamrat kan tyvärr sänka den avsevärt. Detta är väldigt tråkigt då de flestas sångutveckling då blir stoppade av sociokulturella faktorer (2007, s.55). Det är därför viktigt att vi uppmuntrar alla att sjunga. Det hjälper dessutom om man påminner kollegor och föräldrar om att barnen ser upp till oss. De lägger inte värderingen vid om vi sjunger bra eller dåligt. När de ser oss sjunga ut kommer de följa i samma spår. Men om de märker att vi blir skygga eller blyga när vi sjunger. Då kan detta sätta käppar i hjulet för deras sångutveckling då de också blir försiktigare när de sjunger.

Ett annat område jag tidigare inte har reflekterat över inom musiken är rim och ramsor. Ingrid Pramling Samuelsson, Maj Asplund Carlsson, Bengt Olsson, Niklas Pramling & Cecilia Wallerstedt skriver hur arbetet med rim och ramsor ofta blir förbipasserat eller felutlärt. Lärarna lär barnen en rimramsa utantill och tror sedan att barnen kan rimma. När man lär ut rim på detta vis förloras hela syftet med alla lära barn rim. Nämligen hur ord är uppbyggda. Dessutom har ju barnen inte lärt sig rimma alls, det har bara lärt sig en av många ramsor som rimmar. Rim och ramsor är två jättebra verktyg för barn att förstå finare nyanser utav språket (2008, s.75-81).

Personligen har jag alltid associerat instrument med något som är svårt att hantera. När man sett trumman eller gitarren på hyllan bredvid sånglådan har man inte vågat tagit fram dem. Detta för att man tänker ”om inte jag vet hur man hanterar dem, hur ska då barnen kunna?”. Det är tragiskt när man tänker tillbaka på sådana tankar och förstår att man underskattat både vad man själv kan men framförallt vad det kompetenta barnet kan. Susan Young visar hur man på ett simpelt sätt kan arbeta med instrument med barn. Man leker helt enkelt ”Din tur, min tur” barnet spelar ett kort stycke som man sedan som pedagog imiterar. Efter några gånger på detta vis kan man byta roller. Det gör ju faktiskt inget om allting inte blir lika! Det viktiga är att bli familjär med instrumenten och får en vilja att lära sig (2008, s.89).

Under denna kurs har jag lärt mig mycket om drama, bild och musik. Men intressantas för mig måste nog ändå vara musik. Ett ämne jag trodde att jag hade någorlunda koll på och glädjen i att finna att det finns så mycket kvar att lära sig.

68

Referenslista

Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång: om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj, Olsson, Bengt, Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Young, Susan (2008). Music three-five. New York: Routledge.

69

Bild, vad är det?

Bild är det vi ritar, målar och skapar. Det är också så mycket mer runt omkring oss! I dagens samhälle ser vi bilder överallt. Bild i form av film på Tv:n, som anvisningar på vägskyltar eller som reklam på anslagstavlor. Men de är just de här tre första exemplen de flesta associerar till bild. Hur vi eller någon annan har ritat, målat eller skapat en bild, ett konstverk eller en staty. Men vad jag skulle säga är bild är inget av det tidigare nämnda sakerna, eller snarare ingen av dessa saker för sig. Bild för mig är först och främst samtalet som sker kring dessa ting. När någon sitter och ritar gör de just de, de ritar. När man skapar ett samtal omkring hur och vad de ritar då blir det bild.

Vad bör man då tänka på när man arbetar med bild?

När man arbetar med barn i yngre åldrar bör man främst tänka på hur välutvecklad deras motorik är. Vissa saker fungerar inte lika väl om de inte har en viss finmotorik och man bör anpassa sig därefter. Man bör också tänka på att var person har sin egen subjektiva tolkning av bilder samt hur saker ska vara. Dessa tolkningar är inte fel utan något man bör lyfta. Alla tänker inte lika och det är okej! Man bör även se till att man är i rätt miljö efter vilket material man ska använda. När man använder vattenfärg är det inte optimalt att ha ett stående papper och om barnen ska göra ett frotage bör det finnas tillgängliga ytor att göra det på. När man ska måla träd är det bra om man står vid ett fönster där barnen kan se träd. Viktigast av allt är att man inte lägger värderingar i vad barnen gör. Vi vill lyfta att det är bra att vi tolkar saker olika. Då kan vi inte lägga en värdering vid vad någon har gjort. Ett exempel, om jag säger att Lisa har gjort en jättefin målning, då kanske Marianne tolkar det som att hennes inte är fin då hon har gjort den på ett helt annat sätt. Samtala istället om vad de gör och hur de gör det, skapa en diskussion om målningen.

Hur bör man då lägga upp ett bildpass för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av det?

Först och främst ska man inte ha alldeles för många deltagare. Eftersom det viktiga är diskussionen runt det de gör måste man begränsa antalet efter hur många man hinner föra en riktig diskussion med. Ofta är det bra om man kopplar flera pass till samma tema. Barnen får då reflektera över hur de kan förbättra sina resultat. När man väl börjar ett bildpass bör man först föra ett samtal om vad gruppen ska göra. Berätta vad de ska arbeta med och låt sedan barnen komma med förslag hur man kan göra detta. Plocka fram materialet du behöver (om du inte redan har det framme) och låt barnen testa varandras idéer. Samla sedan ihop barnen och prata om hur det gick. Går även att ge barnen en ”mini-läxa”. Om temat är former kan man exempelvis be barnen tänka vilka former som finns på gården nästa gång de är ute. Nästa session ni sitter kan man återkoppla vad de gjorde förra gången, prata om deras mini-läxa och fråga om de har några nya idéer. Om barnen har nya idéer får de testa även dessa, om de inte har det kan man komma med förslag och idéer själva. Viktigt att låta barnen tolka temat själv men alltid vara närvarande och kunna utmana samt stötta gruppen utefter behov.

70

Två mål som passar väl in på bild ifrån Läroplan för förskolan:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll (lpfö98, 2010).

Bildbanken

Denna del har jag delat upp efter de sju bilduttrycken:

- Färg - Form - Komposition - Linjer - Rörelse - Ljus/skugga - Djup

P.S Experimenten är skapta av Anita Chlapowska för att lära vuxna människor bilduttryck och tekniker. Många kan användas i barngruppen som de är men flera kan behövas anpassas eller ges enklare instruktioner.

71

Färg

När man arbetar med färg är följande material rekommenderat.

Att diskutera med barnen när de arbetar med färg är följande:

- Vad de associerar till olika färger?

- Blir det samma färg om man blandar två färger?

- Blir det samma färg om man har mer färg i penseln?

- Vad händer om man använder mer/mindre vatten?

- Vilka färger upplevs som starkast?

- Hur tror ni färgen smakar?

- Är det skillnad på flytande/fast färg? Kritor/färgpennor?

- Kan man se några andra bilduttryck när man arbetar med färg?

Experiment 1.

2 vattenmuggar 2 penslar (en platt, en rund) Moddlare Svamp Läskpapper (hushållspapper) Testpapper Tjocka papper (minst 170g) Färg

Droppa vatten på ett vått papper.

Hur beter sig färgen? Vad kan man använda denna teknik till? Reagerar alla färger lika? Kan man se något annat bilduttryck i den?

I denna bild anser jag att man kan se djup, då färgerna är olika starka utefter hur mycket de har löpt samt hur mycket färg man har i penseln.

72

Experiment 2. 2-6 år.

Experiment 3.

Måla med breda ränder i olika färger på vått papper. Vicka eventuellt på pappret så att färgerna flyter ihop i kanterna.

Vad för färger är dominanta och tar över? Hur reagerar färgen på det blöta pappret? Blandas färgerna? Vad blir det då för färg? Går det att styra hur vattnet löper?

Verkligen intressant hur olika färger fungerar helt olika i dessa experiment med vatten och viktigt att lyfta i diskussionen med barnen. Försöka få barnen att förstå att det är vattnet som bestämmer hur mycket en färg sprider sig och pröva med mer/mindre vatten.

Tryck ner en infärgad pensel bestämt mot den fuktiga ytan. Upprepa!

Vad kan använda denna teknik till? Reagerar alla färger lika? På vilket sätt reagerar de olika? Vilka ses som de starka färgerna? De som sprider sig mycket eller de som håller sig till ett område och är kraftiga?

Intressant även här hur de olika färgerna fungerar helt olika i dessa experiment med vatten och viktigt att lyfta i diskussionen med barnen. Försöka få barnen att förstå att det är vattnet som bestämmer hur mycket en färg sprider sig och pröva med mer/mindre vatten.

73

Experiment 5. 2-6 år.

Experiment 6. 3-6 år.

Måla färg på det vita papperet. Strö över grovt kökssalt. Olika färgpigment reagerar olika på saltet så gör flera försök. Vänta också kortare eller längre tid med att strö på saltet och använd mer eller mindre salt. Fint och grovt salt ger olika effekt. Borsta bort saltet, när målningen torkat. Vad lärde du dig här och hur vill du använda den kunskapen?

Hur reagerar saltet med färgen? Vad ser det ut som? Vad kan du använda denna teknik till?

Denna teknik kan vara utmärkt för mindre barn som vill gestalta snöfall/regn/myrstack eller andra små detaljer.

Måla ränder med en rands mellanrum. Låt torka! Måla ränder på liknande sätt tvärs över det första torra lagret. Prova måla både mycket färg + lite vatten på penseln och tvärtom mycket vatten + lite färg (svag färgblandning). Använd ljusa och klara färger för bästa resultat. Vad kom du i underfund med i denna studie?

Vad blir det för skillnad när man låter något torka och målar över det? Blir det skillnad om man använder andra färger?

Skapar en illusion av djup. Starkare/svagare känsla beroende på vilka färger man använder.

74

Experiment 8. 5-6 år.

Experiment 10. 1-6 år.

Skissa tunt en cirkel på ett papper (ca 10 cm diameter). Blanda till två/tre valörer av en färg. Doppa en liten svamp med oregelbunden yta i den ljusaste valören och tryck den mot pappret så att hela cirkeln fylls. Doppa svampen i den mörkaste valören och tryck den längs ena sidan av cirkeln(självskugga) tills du får en illusion av ett klot. Eventuellt behöver du en mellan valör så att övergången inte ska bli för skarp.

Ser barnen att cirkeln har blivit ett klot? Vad är det för skillnad? Vilka bilduttryck kan de urtyda?

Lätt sätt att visa hur man gör djup med hjälp av färg.

Måla jämnt med färg på pappret med en pensel och tryck sedan kanten på ett stycke läskpapper (hopvikt pappershandduk) i den våta färgen. Knöla pappret och tryck.

Vad ser du för bilduttryck? Vad tror ni barn att man kan använda detta till? Kan man göra samma sak med annat material?

Att bara ”dutta” med pappret skapar former som lätt ses som moln liknande. Man kan även använda detta för att skapa djup eller en ljus och en djup sida.

75

Experiment 12. 2-6 år.

Experiment 15. 1-6 år.

Börja med en färgmättad pensel, som du håller rakt upp vinkelrätt mot pappret, och gör en serpentinväg på pappret samtidigt som du fäller penseln allt mer och tryck lite hårdare till hela penselns bredd utnyttjas. För penseln spets i cirkelrörelser. Öka trycker för varje ny cirkel så att mer av penselns utnyttjas och cirklarna blir större och större.

Vilka bilduttryck kan ni se? Var det lätt/svårt att hålla penseln vinkelrätt? Vad ser det ut som?

Lätt sätt att skapa djup även för de yngsta barnen. En serpentinväg som går in i djupet eller en boll som rullar närmare och närmare?

Måla olika färger vid sidan av varandra på papperet. Lägg därefter snabbt en bit plastfolie ovanpå den våta målningen. Plastfolien ska inte vara slät. Låt plasten ligga kvar tills allt har torkat. Du kan påskynda torkningen med en hårfön men håll den i så fall nära papperet och ta tag i plastfolien, så att den inte blåser av. Kanterna i bilden blir ofta skarpare, när du använder hårfön.

Vilka bilduttryck finns i denna bild? Vad kan ni barn använda denna teknik till? Vad ser det ut som?

Att det blir starkare/svagare färger gör att det blir ett djup. De vassa kanterna får de att se ut som ett oväder eller något annat kaos artat.

76

Experiment 16. 4-6 år.

Experiment 19. 2-6 år.

Börja med att göra i ordning flera färgblandningar i starka färger. Ta en duschflaska med rent vatten. Ställ in duschmunstycket på fin spray. Håll pappret lodrätt. Duscha pappret med små korta tryck på flaskan från ett avstånd på ungefär 20 cm. Lägg snabbt ner papperet plant och fyll penseln med en av färgblandningarna. Låt penselspetsen snubba här och där i vattendropparna. Lägg till övriga färgblandningarna på samma sätt. Detta kan krävas lite övning. Att få lagom mängd vatten är det svåraste. Det måste finnas rikligt med droppar på pappret. Men får inte bli flytande.

Fungerar alla färger likadant? Vad kan man använda detta till?

För ett samtal om hur olika färger fungerar olika. Det är inte bara olika färger utan de är byggda på ett eget vis.

Måla former och streck med vit krita på det vita pappret. Prova med både fel oljepastellkrita och med vaxkrita. Måla över med akvarell-/vattenfärg.

Hur kommer det sig att färgen inte kommer överallt? Varför tror ni att färgen fastnar där ni målade med kritan?

Speciellt bra för mindre barn som har svårt att hålla sig innanför linjer. Om man använder en krita på konturen blir det genast mycket lättare att hålla sig innanför valt område.

77

Experiment 21. 1-6 år.

Experiment 32. 3-6 år.

Måla pappret med olika färger. Lägg därefter på något som har en tydlig struktur. Det kan vara gasväv, grovt tyg, disktrasa, spets, bubbelplats osv. Låt färgen torka innan du tar bort det som du lagt på (detta är bubbelplats).

Vilka bilduttryck kan du se? Vad kan du använda detta till? Vad tror du att man kan lägga på för att få samma effekt?

Bra början till djup. Man kan se att strukturen på bubbelplatsen skapar svagare/starkare färg som skapar en illusion av djup.

Måla olika färgklickar med oljepastellkritor. Sätt dit tummen på en av fläckarna och dra ut så långt du kan få med färgen. Fortsätt med de andra fläckarna på samma sätt.

Vad ser det ut som? Vad kan du använda detta till? Kan man göra samma sak med andra sorters färger? Vattenfärg? Akvarell? Varför går det med just denna? Kan du se några andra bilduttryck i denna övning?

Att dra ut färgen på detta vis får det se ut som fart. Kan vara en bra övning för att gå från färg till rörelse/linjer. Enkelt sätt för yngre barn att skapa rörelse såsom i ett vattenfall.

78

Experiment 39. 2-6 år.

Form i färg. 4-6 år.

Riv bitar av silkespapper i olika färger. Klistra dem separat och lite över varandra på ett vitt papper. Använd tapetklister. Fyll hela pappret.

Vilka bilduttryck ser du? Är det någon färg som sticker ut? Ser du något motiv i bilden? Vad kan man använda detta till? Blev du förvånad över något?

Vissa färger blandas ex. gul och röd blir orange. Medans andra bara blir mörkare. Trodde de skulle reagera likadant allihopa.

Rita först ett klot, en kub, en cylinder och en kon. Måla sedan över formen med vatten. Bestäm sedan vart ifrån ”ljuset” ska komma ifrån. Sidan längst ifrån ljuset ska vara mörkast och succesivt bli ljusare. Detta justerar du med hur mycket färg du har på penseln.

Jättebra för att visa hur man kan ge former djup med hjälp av färg.

79

Experiment 22. 2-6 år.

Droppa temperafärg ur två eller tre flaskor på ett papper. Lägg ett nytt papper ovanpå och pressa med fingrarna åt olika håll. Lyft bort det övre pappret. Vad har hänt?

Hur trodde ni barn att det skulle bli? Är det likadant? Ser ni att det är spegelvänt? Blev det något motiv? Kan ni använda denna teknik till något?

Bra för att visa att även om det liknar varandra väldigt mycket blir det ändå spegelvänt. Man kan visa med en spegel och diskutera höger vänster i egen spegelbild. P.S Mer färg och flera olika ger större intryck.

80

Experiment 23. 3-6 år.

Måla tjockt med den flytande temperafärgen på ett papper. Rita med fingrarna i färgen. Lägg ett papper ovanpå och dra med handen över pappret. Dra försiktigt isär pappret. Du har nu skapat en monotypi. Ett tryck som inte går att upprepa. Testa genom att lägga ett papper över ursprungsbilden och dra handen över hela pappret. Dra isär. Jämför de båda avtrycken. Du kan avsiktligt variera resultaten genom att dra hårdare eller lösare med handen över det övre pappret.

Trodde ni att de skulle bli lika? Varför blir det inte samma?

Diskutera vad unikt är och även om två saker ser lika ut är de inte lika.

81

Linjer och rörelse

Att diskutera när man använder sig av linjer och rörelse:

- Varför använder du(barnet) denna teknik? - Vilka bilduttryck kan du skapa med linjer? - Vad är denna teknik bra till? - Är det ett svårt eller lätt sätt att måla/rita?

Experiment 9. 1-6 år.

Ta en ca 5 cm bred kartongbit med rak kant. Doppa kanten i färg eller måla på tjockt med färg och dra sedan kartongbiten vertikalt eller horisontalt över papperet.

Har du målat med kartong förut? Blev det som du trodde det skulle bli? Vad ser det ut som?

En teknik som gör det lätt för yngre barn att måla rörelse. Den utdragna färger får det se ut som rörelse.

82

Experiment 11. 2-6 år.

Experiment 13. 1-6 år.

Håll en färgmättad pensel rakt upp (vinkelrätt mot papperet). Sätt endast i spetsen och dra tunna, tunna linjer. Använd lillfingret för att fixera avståndet till papperet. Fäll penseln lite och dra linjer tvärs över de första linjerna.

Vad det lätt eller svårt? Vilka bilduttryck kan du se? Vad ser de ut som? Vad kan du använda detta till?

Ser ut som en gärdesgård som går in i djupet. Visa hur man gör djup med linjer genom att det blir tjockare linjer ju närmre det är.

Rulla en fylld pensel på sidan flera hela varv. Upprepa proceduren men försök att göra det längs en tänkt linje. Dra med en kam i den våta färgen. Börja där färgen är som starkast/tjockast och ut.

Vad ser det ut som? Vad vill du använda denna teknik till? Var det svårt?

Bra sätt för barn med sämre fin motorik för att kunna göra fina linjer såsom gräs etc.

83

Experiment 14. 1-6 år.

Experiment 28. 3-6 år.

Dra en tunn linje med blyerts och rulla en färgfylld pensel längs den som i förra exemplet. Ta en ny färg i penseln. Vrid pappret 180 grader och rulla ut även den längs linjen. Dra en kam i den första våta färgen. Börja vid linjen där färgen är som starkast/tjockast och ut. Doppa kammen i rent vatten. Dra den likadant i den andra färgen.

Vad ser det ut som? Vilka bilduttryck kan man se?

Ser ut som en horisont på håll och är en lätt teknik för barnen att använda men ändå få ett bra resultat.

En skaffering är parallella eller korsade streck tätt bredvid varandra.

Gör en tät, lodrät skaffering. Bredvid den gör du en lika tät, horisontell skaffering. Iaktta skillnaden.

Vad kan den horisontella linjen användas till? Vad kan den lodräta skafferingen användas till? Vilken ser lugnast ut?

Horisontella skafferingen är lugnare då den följer ögonens linje. Där av fungerar den bättre som himmel/hav då de ofta framstår som lugna. Lodrätta är mer som ett vattenfall.

84

Experiment 29 & 30. 3-6 år.

Ytskapande. 2-6 år.

Lägg en lodrätt och en vågrätt ovanpå varandra. Bredvid den skaffrerar du en yta genom att helt enkelt snurra runt med kritan, som ett trassligt garnnystan. Ju fler streck det blir över varandra desto mer utplånas intrycket av streck och du får istället en yta. Slutligen skaffrerar du på snedden (diagonalt) i en riktning. Detta är vanligaste typen av skaffering. Gör samma sak åt två olika håll ovanpå varandra.

Vad ser lugnast ut? Vilken gillar du mest?

Olika ytor som kan användas till olika motiv. Får tänka på vissa ger en harmonisk känsla och andra kaotisk.

Gör flera olika skafferingar på olika vis. Våga experimentera men kom ihåg att linjerna ska vara täta!

85

Experiment 36 & Frottage. 2-6 år.

Rekommenderat vaxkrita eller dylikt.

Frottage. Lägg ett tunt papper (kopieringspapper eller silkespapper) över en yta med tydlig struktur t ex gammalt ådrat trä, tegelvägg, hålig plåt, spets, grovt tyg, olika mynt och gör en skaffering med vaxkritan, så att ett mönster framträder.

Blir det lika som ytan? Var det svårt?

Lätt teknik att kopiera en yta och se alla detlajer.

86

Form och komposition

Komposition är planen hur man målar. Hur de olika motiven blir uppbyggda är ofta en kombination av de fyra formerna (klot, kub, kon och cylinder). Saker att diskutera:

- Kan du se hur motivet är uppbyggt? - Vilka former finns det? - Är det balans i bilden? - Är det symmetriskt? - Finns det en förgrund, mellangrund och bakgrund? - Finns det djup i bilden?

Mönster. 3-6 år.

Bestäm dig för ett mönster och upprepa det tills du fyllt pappret. Testa använda uppochner vända och spegelvända mönster.

Var det svårt? Kan du göra det svårare? Vad var det svåraste? Vilka bilduttryck ser du?

Typisk komposition då man har en klar plan hur man ska lägga upp det. Man planerar innan och sedan börjar man måla.

87

Fyra formerna. 3-6 år.

Rita ett klot, en kub, en kon och en cylinder med blyerts. Bestäm vart ifrån ljuset kommer och planera hur du ska rita självskuggan. Använd kol längs kanterna och dra med fingrarna så det blir en jämn yta.

Med dessa fyra former kan man lära sig att måla väldigt många motiv. Ett ansikte t ex är uppbyggt på ett klot och en uppochner vänd kon. Cylindern kan vara en trädstam, en bål eller ett glas. Alla rektangulära byggnader går att göra med kuben.

88

Mellanrumsformer/klippbild. 4-6 år.

Experiment 33. 3-6 år.

Du behöver två papper. Ett större en det andra. Sen behöver du en sax och fantasi. Klipp ut olika former i det mindre pappret och vik sedan ut formen. Kanten på den utklippta formen ska vara fast med vart den blev urklippt från (man kan dock vända på den etc). När man klippt färdigt klistrar man fast allting på det stora pappret. TIPS! Börja alltid med största biten först.

Går att variera svårighetsgraden väldigt mycket och kräver en rätt bra fin motorik.

Måla en stor färgfläck med olika oljepastellkritor. Klipp sedan ut en figur från färgfläcken. Lägg den målade figuren på ett vitt papper och dra ut färgen från figuren med fingrarna. Du kan också använda papperet, som du klippt ur, som schablon. Lägg det på det vita pappret och dra in färgen i det utklippa hålet.

Vilka bilduttryck kan du se? Vad vill du använda detta till? Var det svårt?

Man kan få väldigt många färgstarka motiv med denna teknik och de har ändå väldigt tydliga konturer.

89

Landskap. 4-6 år.

Plocka fram allting du behöver för att måla med vattenfärg. Här får man använda alla tekniker man lärt sig från experimenten för att få ett landskap. Ta en sak i taget och låt färgen gärna torka innan du börjar med nästa del. Viktigt att tänka på proportioner. Horisonten är i din ögonhöjd (jag är 190cm så min ögonhöjd är ca 180cm). Allting som passerar horisonten är då 180 cm från horisonten och ner.

90

Bildtyp

I vår vardag ser vi bilder hela tiden men vi tänker inte alltid på det. Det finns sex olika sorters bilder.

Reklambilder, bilder som vill sälja en produkt eller tjänst.

Informationsbilder, tydliga instruktioner/anvisningar.

Propaganda bilder, vill provocera en reaktion för att påverka dig.

Nyhetsbilder, ofta fart i dem för att visa att något händer.

Underhållningsbilder, säljande för att vi ska vilja följa/köpa biljett/kolla på programmet.

Anvisning- & varningsbilder, en bild man snabbt kan tyda och veta vad den betyder ex vägskyltar.

91

Bild, stärkt med litteratur

Att rita och måla har aldrig varit min styrka. Därför har jag varit skeptisk till bild som ämne överhuvudtaget. Under denna kurs har jag lärt mig att bild är så mycket mer än en talang till att rita. Någonstans har man haft en baktanke att de borde finnas mer till bild än att få ner ett motiv på ett papper. Det har varit otroligt kul att se att det finns mer till ämnet och att man inte behöver vara en konstnär för att kunna arbeta med bild.

Som Anita Chlapowska skriver i Va’ fint – om uttryck i bildspråket är att alla upplever en bild olika. Detta är beroende av diverse anledningar som exempelvis erfarenhet, bakgrund och värderingar. Hur man upplever en bild kan därför inte bli kategoriserad i rätt eller fel utan man behöver vara medveten om att en tolkning är subjektiv. Hur andra upplever en bild får man bara redo på igenom att föra ett samtal och de är dessa samtal som är viktiga i bild. Man skapar ett bildspråk med diverse bilduttryck som utvecklas genom att diskutera, analysera och prata om bilder (2003, s.3). Det är detta bildspråk jag tidigare gått miste om och som nu gör ämnet mycket mera tillgängligt. Istället för att behöva vara duktig på att måla kan jag istället före ett samtal om färg. Som man kan läsa i Chlapowskas Färg är färg väldigt många saker. De kan vara materialet färgen är gjord på, hur man blandar färg och de olika färgscheman som gjorts därefter eller hur det är skillnad på varm och kall färg även om båda är blåa (2001, s.2-7). När man diskuterar detta lär sig barnen om färg även fast jag personligen inte är en konstnär själv.

Eva Änggård skriver att de barnen som verkar vara skickliga på att måla ofta har timmars träning bakom sig, för just det motivet. Det ända sättet att bli bättre på att måla är att öva. Under denna övningsperiod kan barn vara känsliga över hur deras teckning blir tolkade. En del barn kan börja rita något och när de märker att kamraterna tror att det är något annat motiv än vad det egentligen är säger de ofta att det är kamraternas tolkning som är den rätta (2006, s.71-72). Här är det viktigt som pedagog att förklara för barn att alla lär sig i sin takt och att övning ger färdighet. Det är inte målet som är viktigt utan det är processen.

Barn använder sig dessutom av olika strategier när de ritar. Även dessa kan man diskutera och reflektera över. Karin Aronsson skriver om dessa i hennes bok Barns världar – barns bilder. Hon tar bland annat upp en av de vanligaste strategier barn använder sig utav, röntgenstrategin. Det är när barnet målar exempelvis ett hus där man även ser allting som är inomhus, man har en röntgensyn. En annan vanlig strategi är huvudfotingar. Huvudfotingar är en teknik för att rita gubbar där man har ett klot som kropp och huvud som alla lemmar sitter fast vid (1997, s.14 & 33). För att utveckla dessa strategier eller lära barnen att rita på ett annat vis behöver man samtala kring deras teckningar. Hur kan du göra detta på ett annat sätt? Ser en människa ut så eller har den andra former? Vill du att man ska se in i huset eller ska det vara en vägg där?

Som ni märker återkommer vi om och om igen till en och samma sak. Samtalet kring bilden! Det är här vi arbetar med barnen för att de ska utvecklas i och förstå bild. Om man inte diskuterar teckningarna med barnen kan man inte heller säga att man arbetar med bild på ett pedagogiskt sätt.

92

Referenslista

Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och kultur.

Chlapowska, Anita (2001). Färg. Institutionen för lärarutbildning, Uppsala Universitet.

Chlapowska, Anita (2003). Va’ fint – om uttryck i bildspråket. Institutionen för lärarutbildning, Uppsala Universitet.

Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Änggård, Eva (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur.