Institutionenförpedagogik,didaktikochutbildningsstudier

Självständigtarbete2förgrundlärareFk-3och4-6,15hp

TheréseSavolainen

Rapportnr:2015ht01911

Estetisktmaterialiundervisningen

Utvärderingavensångproduktilågstadieklasser.

Examinator:MariaOjala

Handledare:LarsMadej

2

InnehållsförteckningSAMMANFATTNING..........................................................................................................................3INLEDNING..........................................................................................................................................4BAKGRUND.........................................................................................................................................4VADSÄGERLÄROPLANEN?.................................................................................................................................5

TIDIGAREFORSKNING....................................................................................................................5MUSIK,HJÄRNANOCHINLÄRNING....................................................................................................................6SPRÅKINLÄRNING.................................................................................................................................................7NATURVETENSKAPLIGAÄMNEN........................................................................................................................7

TEORETISKAUTGÅNGSPUNKTER...............................................................................................8INREOCHYTTREMOTIVATION...........................................................................................................................8ESTETISKTLÄRANDE...........................................................................................................................................9AKTIVTLÄRANDE..............................................................................................................................................10

SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNINGAR..............................................................................................10METOD................................................................................................................................................11OBSERVATION....................................................................................................................................................12Observationskategorier.............................................................................................................................13

INTERVJU.............................................................................................................................................................14URVALOCHGENOMFÖRANDE.........................................................................................................................15Klass1................................................................................................................................................................15Klass2................................................................................................................................................................15Klass3................................................................................................................................................................16

KOMPLETTERING...............................................................................................................................................17ANALYSOCHRESULTAT...............................................................................................................17OBSERVATIONSRESULTAT...............................................................................................................................17Klass1................................................................................................................................................................17Klass2................................................................................................................................................................18Klass3................................................................................................................................................................19

SAMMANFATTNINGAVOBSERVATION...........................................................................................................20SAMMANFATTNINGAVINTERVJURESULTAT................................................................................................22

DISKUSSION......................................................................................................................................25KONKLUSIONOCHUTVÄRDERING............................................................................................27REFERENSLISTA..............................................................................................................................28BILAGOR............................................................................................................................................30BILAGA1.............................................................................................................................................................30BILAGA2.............................................................................................................................................................32BILAGA3.............................................................................................................................................................32Intervju1..........................................................................................................................................................34Intervju2..........................................................................................................................................................36Intervju3..........................................................................................................................................................38

3

Sammanfattning

Dettasjälvständigaarbetehandlaromämnesövergripandeundervisningochi

synnerhetomestetiskainslagochinkluderingavflerasinneniden

naturvetenskapligaämnesundervisningenföreleveriyngreåldrar.Arbetet

byggervidarepåmintidigareuppsatsSångiundervisningen.Enproduktutveckling

mednaturvetenskapligtämnesinnehåll(2014).Slutproduktenblevensångom

vattnetsolikastadier.Syftetmeduppsatsenärattundersökavilkaeffekterde

estetiskainslagenharpåinlärningenochattutvärderaprodukten/sångeniolika

elevgrupper.Defrågeställningarsombehandlasär:Hurtareleveremotestetiska

inslagiundervisningeniformavsångochmusik?Gynnardeestetiska

lärprocessernaochinkluderingenavflerasinnen,inlärningenblandeleverna?

Metodersomanväntsärdeltagandeobservationochintervjumedklasslärare.

Resultatetvisarattsångochmusiksominslagiundervisningengynnade

elevernasmotivation,koncentrationsamtuppmärksamhetsombidrogtill

lustfylltlärande.

Dettaundervisningsmaterialkanvaragynnandeiochmedspråkinlärning.

Nyckelord:Estetiskalärprocesser,nyanlända,språkinlärning,naturvetenskapliga

ämnen,sångiundervisningen,integreradämnesundervisning

4

Inledning

UnderVFU-periodernapåLärarprogrammetharjagmärktattestetiskainslagi

undervisningenharvaritsällsynta,attmusikundervisningensnarareharvarit

teoretiskänpraktiskochattbådemotivationenochelevaktivitetendärharvarit

låg.

DennauppsatsbyggervidarepåmitttidigaresjälvständigaarbeteSångi

undervisningen.Enproduktutvecklingmednaturvetenskapligtämnesinnehåll

(2014).Arbetethandladeombehovetavämnesintegrationochmultimodala

verktygiskolanmedfokuspåestetiskadidaktiskalärprocesser.Slutprodukten

varensångmednaturvetenskapligtämnesinnehåll.Sångenprövadesoch

utvärderadesaverfarnalärareirespektiveämnen.Idettaarbetetestas

produktenpåettmeromfattandesättmotproduktanvändarnaidesituationer

detärtänktattanvändas.

Bakgrund

Dennauppsatshandlaromhurpresentationenavettnaturvetenskapligt

ämnesinnehålliensångtasemotaveleveriyngreåldrar.Sångenhandlarom

vattnetsolikaformerochfasövergångarocherbjudssomundervisningsmaterial.

Sångenmöjliggörförestetiskalärprocessersamtinlärningmedflerasinnen,då

detävenfinnstillhörandeochmeningsskapanderörelsersomärpassandetill

ämnesinnehållet.Dettaärrelevanteftersomallalärsigpåolikasätt,dåintresset

finnsattsehurochomdeestetiskalärprocessernagynnarinlärningen.

Sångenbidrartillenämnesintegreradundervisningvilketkangynna

språkinlärningen.Dettaberorpåattdetkreativaarbetet,sommusikenär,

möjliggörettharmonisktsamarbetemellanhjärnhalvorna(Jederlund,2002,s.

28).Ämnesintegreradundervisninginnebärattblandafleraämneninomsamma

ämnesområde,föratterbjudaelevernaenvarieradkunskapsinhämtning

(Gillblad,2010,s.8).Enefterfråganfinnsävenkringdeestetiskalärprocesserna,

eftersomdesällankommeriuttryckiskolundervisningen(Skolinspektionen,

2011,s.8).Forskningenkringestetiskainslagiundervisningeninomlandetär

5

relativtlåg,dådenforskningsomfinnsriktarsigtillbarniförskoleåldern.Det

finnsdestomerinternationellforskningvilketgörstudienisvenskaskolor

relevant.

Vadsägerläroplanen?Iläroplanenkanviläsaomsyftetmedmusikämnet.Undervisningenskabidra

medkunskapsutvecklingsommöjliggörelevernasröstanvändningföroch

deltagandeiolikamusikaliskasammanhang.Detskaävengeutgångspunkterför

elevernaatttillägnasigmusikensomkommunikationsmedelochuttrycksform.

Underrubriken”centraltinnehåll”stårdetattgestaltningavsångeriochmed

rörelserärenrelevantdelavmusikämnet,samtattanvändaröstensom

instrumentmedvariationavdynamikochklang(Skolverket,2011,ss.100-101).

Iläroplanenstårdetattsyftetfördenaturvetenskapligaämnenaäratt

elevernasnyfikenhetochintresseförattundersökaomvärldenskautvecklas.

Elevernaskafåmöjlighetattställafrågoromsammanhangochhändelser,

utvecklaförtrogenhetmedfysikensbegreppochteoriersamthurdessa

samspelarmedvarandrautifrånsinaegnaupplevelser.Undervisningenide

naturvetenskapligaämnenaskaävenbidratillattelevernakantolkaochsamtala

omolikaestetiskauttryckmednaturvetenskapligtämnesinnehåll.Undercentralt

innehållstårdetattelevernaskakännatillvattnetsolikaformer;fast,flytande

ochgas.Elevernaskaävenhakännedomomdessövergångar;avdunstning,

kokning,kondensering,smältningochstelning.Detstårävenattundervisningen

skaberöra”människansupplevelseravljus,ljud,temperatur,smakochdoftmed

hjälpavolikasinnen”(ibid.,ss.127-129).

TidigareforskningUtifråntidigareforskningerbjudsenbredareuppfattningomhurmusikoch

inlärninghängerihop.Härgesocksåeninblickivilketrollhjärnanhari

inlärningsprocessen,ävenhursambandetserutmellanspråkinlärningochmusik.

6

Musik,hjärnanochinlärningMusikenärettuniverselltspråksomkommunicerarbudskappåettenkeltsätt

(Cohen,2010,s.115).Ljudärheltenkeltmerinnehållsriktförtolkning,ändåman

läserentext(Ceraso,2014,s.102).Musikinnefattarbådetaletochutvecklingen

avdetmänskligayttrandet,dåensångtäckerbådadessatvåområden.Sångoch

musikkankompletterataletochökasinnesupplevelsen(Roger,2012,s.969).

ForskarenStephCeraso(2014,s.105)skriveromattupptäckasinasinnengenom

estetikeneftersomdetgerenhelhetsupplevelseavmusik.Detförstärker

relationenmellanljud,organochmiljöer.Detfinnstydligafördelarmedatt

involveraflerasinnensamtidigt.Varjesinneharolikafunktionerochförmågoratt

frambringadetmestaiolikaomständigheter.Tillsammansökarsinnena

sannolikhetenförattupptäckaochidentifierahändelsermaximalt,vilketkan

fungeraminnesfrämjande.Dettaisinturgynnarkombinationenavfler

informationskällorochintryckdåsinnenaverkartillsammans(Stein&Stanford,

2008,s.255).

Mångastudiervisarpåanatomiskaochfunktionellaskillnadermellanmusiker

ochdesomintespelarnågotinstrument.DetsomforskarnaTrainor,Shahin&

Roberts(2009,s.133)hävdarärattmusikaliskövninggenerelltpåverkarauditiv

uppmärksamhetochminne.Musikaliskträningochutbildningpåverkar

svängningsnätverkihjärnanochtillsammansmedverkställandegärningarkan

inlärningenochprestationsförmåganförbättraspåmångasätt,inteminstpådet

kognitivaområdet(ibid.,s.133).ForskarenEllenCriss(2008,s.44)skriverom

begreppetuppmärksamhetochdetstorabehovetavdettainomutbildningen.

”Villiguppmärksamhet”äravgörandeförmusikinlärningochmusikträning.

Dekognitivaområdensomanvändsmestvidinlärningeniskolanär

uppmärksamhet,beslutsfattandeochminneochdessapåverkasavellertillhöra

processernaförkänslor.Nyareforskningsrönomkänslanharkommitframinom

denneurovetenskapligaforskningen,blandannatattdetfinnsstorasamband

mellankognitivaochemotionellafunktionerihjärnan.Resultatenharpotential

attrevolutioneraförståelsenavinlärningiskolan(Immordino-Yang,2007,s.3).

Detärmedandraordviktigtattpedagogerinserkänslansbetydelsenärdetgäller

inlärning!

7

ForskarnaAlerbyochFerm(2005,s.179)menarattdetärmedhjälpav

kroppensomvigörerfarenheter,somisinturgerförutsättningarförlärande.

Kroppenärettinstrumentilärandetochutgörencentraldelideestetiska

lärprocesserna.

SpråkinlärningMångastudiervisarpåattmusikträningfrämjarandrakognitivaområden,bland

annatspråkinlärning.Detharävenvisatsigattdesomgåttenmusikalisk

utbildningfårettökatverbaltminne(Trainor,Shahin&Roberts,2009,s.133).

Studierharävenvisatattbarniförskoleåldern,somblirexponeradeförmusikeni

entidigålder,visarenpåtagligtökadfonologiskmedvetenhet,verbaltminneoch

entidigläsförmåga(Trainor,Shahin&Roberts,2009,s.134).Språkinlärning

byggertillstordelpåminnet,inlärningenavnyaordsamtinlärningavgrammatik,

syntaxochmorfologi(Stark&Stark,2016,s.841).Medsyntaxmenassatslära,

ellerdengrammatiskaordningensomgällerförordföljden(Berg,2014)och

morfologiärhurordenböjsienmening(Berg,2014).Språketärävenennaturlig

delikunskapsinlärningeninomdenaturvetenskapligaämnena,vilketgördetta

styckerelevant.

NaturvetenskapligaämnenMotivationärenbetydelsefullbeståndsdeliinlärningennärdetgällerde

naturvetenskapligaämnena.Sorgligtnogsaknasdennahosmångaelever

(Vedder-Weiss,2011,s.199).Motivationiklassrumssammanhangetären

drivkraftsompåverkarbeteendethoselevernaochbidrartillfärdighetersåsom

uthållighet,ansträngning,koncentration,uppmärksamhet,ställafrågorsamt

bidratilldiskussion.

FörfattarnaKempe&West(2010,s.196)sägerattmusiken,vilkenären

socialaktivitet,möjliggörattspelaochsjungatillsammansmedandra.Dettaisin

turkanhastorbetydelseförmotivationenochkoncentrationenföreleverien

lärandesituation.Viktigadelarimusikenärkänslanochsinnestillståndetochtar

siguttrycktillexempelgenomolikaslagsrytm,tempo,artikulationochklang

(ibid.,s.57).

8

Teoretiskautgångspunkter

Deteoretiskautgångspunktersomärrelevantaförundersökningenärinreoch

yttremotivation,estetisktlärandesamtaktivtlärandeiundervisningenmed

fokuspåsångochmusik.Sångenerbjuderinlärningmedflerasinnen,dåtreavde

femklassiskasinnena(synen,hörselochkänseln)fårmöjlighetattaktiveras

underlärprocessenimomentet(Stein&Stanford,2008,s.256).

InreochyttremotivationDettastyckehandlarominreochyttremotivationochdessbetydelsefulla

kopplingtillestetikochmusikvidinlärning.

Motivationärenbetydelsefullfaktorvidinlärningavnykunskap.Attvara

motiveradinnebärattaktivthandla,ellersomförfattarnaRichardM.Ryan&

EdwardL.Decibeskriverdet:”tobemotivatedmeanstobemovedtodo

something”(Ryan&Deci,2000,s.54).Enpersonsomintekännerkrafteller

inspirationattagerautmärkssomomotiverad,någonsomdäremotageraranses

sommotiverad(ibid.,s.54).Författarnanämnerinreochyttremotivation,som

tvåolikasidoravbegreppetutifrånSDT,Self-DeterminationTheory.SDTärett

förhållningssättellerenteoritillmänskligmotivationoch

personlighetsutveckling.Atthaengodsjälvkänslagerenpositivpåverkanpå

motivationenochidetsocialasamtattkunnasesigsjälvsomkompetent

(Stefanoneet.al.,2011,s.41).Dettaförhållningssättbaseraspåtraditionella

empiriskametoder,somunderstrykerviktenavattmänniskansinreresurser

utvecklasförenpersonligutveckling(Ryan,2000,s.68).UtifrånSDTurskiljsinre

ochyttremotivationvilkagrundarsigpåolikamålochorsakersamthandling.

Inremotivationinnebärattgöranågoteftersomdetärintressant.Yttre

motivationinnebärattgöranågoteftersomdetledertillettslutligtresultat.

Relationenmellanmotivationochestetikochmusikärbetydelsefull.

Estetikeninnehållermångauttryckinommusik,dans,teater,bild,media,skrift-

ochtalspråk.Deisinturärgynnsammaikunskapsutvecklingeneftersomde

stimulerarkänslor,upplevelserochegnaerfarenheterhoseleverna(Gottberg,

2009,ss.11-12).Weissenrieder(2008,s.76)menarattbegreppetockså

9

innefattarinspirationochmotivationtilllärandet,samtettkreativt,nytänkande

ochskapandelärande.

Äveninomdenaturvetenskapligaämnenaärestetikenbetydelsefull.

ForskarnaWickmanochJakobson(2009,s.130)diskuterarkringde

naturvetenskapligaämnenaochmenarpåatt”estetikensfunktionblirfrämstatt

genompositivaemotionerskapalustattläraitermeravinremotivation”.

EstetisktlärandeDettastyckehandlaromdetestetiskalärandetochkopplarävenihopdet

estetiskamedmotivationensomärenviktigfaktorvidinlärning.

Estetisktlärandeellerestetiskalärprocesserärbetydelsefullaiskolansvärld

ochkanbeskrivassomenprocessavinlärninggenomettflertalolikauttrycksom

musik,dans,teater,bild,media,skrift-ochtalspråk.Deärmycketgynnsammaför

kunskapsutvecklingengenomattdestimulerarupplevelser,känslorochegna

erfarenheterhoseleverna(Gottberg,2009,ss.11-12).Kunskapandekanskei

mångaformer(Lindstrand&Selander,2009,s.108),vilketestetisktlärandevisar

på.

Kempe&West(2010,s.196)uttryckersigsomföljande:”musikärensocial

aktivitetochmöjlighetenattspela/sjungatillsammansmedandraharstor

betydelsefördetvikallarmotivationochkoncentrationienlärandesituation”.

Känslanochsinnestillståndetärviktigadelarimusikenochtarsiguttrycktill

exempelgenomolikaslagsrytm,tempo,artikulationochklang.Helavår

västerländskakulturärmedvetenomattmusikenspeglarochväckermångaolika

slagskänslorinomoss(ibid.,s.57).

Denämnesövergripandeundervisningeninomestetisktlärandeochde

naturvetenskapligaämnenahandlaroftaombildämnetiskolan.Fokusligger

blandannatpåattgöranaturämnenalevandegenomvackrabildersomfinnsav

universumochrymdenochpåsåsättmotiveraelevernatillattlära(Alerby&

Elídóttir,2006,s.106).

10

AktivtlärandeDettastyckehandlaromaktivtlärandeochkopplingentillmotivationochmed

musikochestetik.

Aktivtlärandeärdenlärprocessdåelevernafårdeltainågonaktivitet

somtvingardemattreflekteraöveridéerochpåhurdeanvänderdessaidéer.

Dettaisinturgermotivationattlärasig,störremedvetenhetavkunskap,djupare

förståelse,ochmerpositivaattityderochinställningtillämnetsomlärsut(Collins,

J.W.&O’brien,N.P.,2011).

Aktivtlärandesomarbetssättinnebärattelevensjälvansvararochkänner

ägandeskapförsittegetlärandesamtharenaktivrollisinegenlärprocess

(Prince,M.,2004,s.223).Detaktivalärandetblirävenettskapandelärandedär

estetikenkanstimuleraelevensupplevelser,känslorochegnaerfarenheter

(Gottberg,2009,ss.11-12).

Syfteochfrågeställningar

Dennauppsatshandlaromhurpresentationenavettnaturvetenskapligt

ämnesinnehålliensångtasemotaveleveriyngreåldrar.Syftetmedstudien

ärattmedhjälpavobservationeriklassrumochintervjuermedläraregöraen

undersökningavenslutprodukt/sångjaggjortietttidigarearbetepå

lärarutbildningen.

Syftetdelasuppiföljandefrågeställningar:

- Hurtareleveremotestetiskainslagiundervisningeniformavsångoch

musik?

- Gynnardeestetiskalärprocessernaochinkluderingenavflerasinnen

elevernasinlärningochmotivationidenaturvetenskapligaämnena?

11

Metod

Idennaundersökningkommertvåmetoderanvändasförattfåframönskaddata.

Datakommervarainsamlatmaterialfråntreolikaklasser,frånolikaskolori

Uppsalakommun.Utanenvälvaldmetodfinnsriskförattsubjektivitetsänker

kvaliténpåstudien.Metodernaobservationochintervjuärvaldaför

undersökningen.Deltagandeobservationenharvaltsförattsjälvkunnasehur

elevernabemöterdeestetiskainslagen.Detfinnsalltidenrisk,dåmanprövaren

egengjordprodukt,attmantolkarelevernasommansjälvtycker.Därförhar

försöktattkringgådettagenomatthaandraläraretillhjälp.Lärarenär

närvarandeunderlektionsmomentetochintervjuasdirektefteråt.Dessametoder

ärvaldaeftersomdesvararpåfrågeställningensomärställd.Under

lektionsmomentetkommerendeltagandeobservationgörasochefterdetta

kommerklasslärarenintervjuas.

Fördelenmedenannanmetod,somexempelvisenkät,skullevaraattjag

skullefåenmerpersonligochspecifikfeedbackfrånelevernapåbådesångenoch

lektionsmomentet.Nackdelenmedobservationärattresultatenblirmer

subjektiva,dåjagsjälvsehurreaktionenpådetestetiskainslagetblir.Dockstärks

dettauppgenomintervjuerna.

Förattbemötadeetiskafrågorsomförekommerisambandmed

observationochintervjuhardesomskaintervjuasfåttettförberedande

informationsutskickiskriftligformsamtmuntliginformationpåplats(Bell,2006,

ss.157-158).Ettinformationsutskickharävenskickatsuttillelevernas

vårdnadshavare,somsedansamlatsiniochmedlektionsmomentet.Iutskicket

harinformationomattelevernafrivilligtkommerattdeltaiettlektionsmoment

medsånginslagmednaturvetenskapligtämnesinnehåll.Detsomkommeratt

observerasärhurdetnaturvetenskapligaämnesinnehålletochdetestetiska

uppläggettasemotaveleverna.Deharinformeratsomattdetintekommeratt

filmasochfotograferas.

12

ObservationEttobservationsschemakommerattvarahjälpmedletförutvärderingav

lektionsmomentet.Observationsschematinnehållerpunkterochriktlinjeröver

vadsomskaobserverassomkommerattfyllasieftervarjemoment(Denscombe,

2003,ss.194-195).Observationenbesvarar,tillvissdel,frågeställningaroch

teorival,omhurelevernabemöterestetiskainslagiundervisningen.Föratt

motverkaprivatatolkningarochkompletteraobservationsresultaten,vilkakan

riskeraattinnehållavisssubjektivitet,kommerklasslärarenattdeltaunder

momentetochävenintervjuaseftermomentet.Dettakommerattbidratillett

merpålitligtobservationsresultatsamtgekompletterandeinformationoch

utvärderingomsångensomundervisningsmaterial(Bell,2006,ss.188-191).

Denobservationstekniksomkommerattanvändasunderobservationenär

deltagandeobservation,sominnebärattdensomobserverardeltarsamtidigtsom

denneobserverarvadsomskerigruppen.Enfördelmedjustdeltagande

observationärattdensomobserverarlättkanseförändringskeövertid(ibid.,ss.

188-191),vilketkangynnaobservationsresultatendåfleraklasserska

observeras.Observationensfokuskommerattvarakringsången,sångtextenoch

bemötandetavdetta.

Sångtexten:

Närvattnetbörjafrysa,dåblirvattnetis

fördåblirvattnetfastochhårtochallasitterihop

Närvattnetbörjafrysa,dåblirvattnetis

menisenkanjusmälta,ochvadkanhändadå?

Närvattnetärsomvanligt,dåärvattnetblött

dåärvattnetflytandeochkanvaravarmtochkallt

Närvattnetärsomvanligt,dåärvattnetblött

13

närvattnetbörjarkoka,ja,vadhänderdå?

Närvattnetärpåspisen,dåblirvattnetånga

dåärånganhetochskönochalltingflygeriväg

Närvattnetärpåspisen,dåblirvattnetånga

närånganbörjarsvalna,blirdetvattendropparigen

Observationskategorier

Detfinnstvåhuvudpunkteriobservationsschemat.Denförstahandlarom

elevernassamspelmedvarandraochelevenspersonligareaktion.Detillhörande

underpunkternahandlaromdeeventuellareaktionersomkankommafrån

eleverna.Reaktionernatillförstahuvudpunktenärnegativreaktion,ingen

reaktionochpositivreaktion.Denförstareaktionenärnegativreaktionsom

innebärattelevernaiklassrummetpånågotsättreagerarnegativtiförhållande

tilllektionsinnehållet.Dettakanexempelvisvaraattdeblirstökiga.Denandra

reaktionenäringenreaktionsominnebärattingenpersonligreaktioneller

interaktionmedandraeleveriklassrummetsker,vilketkanberopåolika

anledningar.Dentredjereaktionenärpositivreaktionvilketinnebärattdet

estetiskainslagenochämnesinnehålletisångtextenbidrartillatteleverna

inspirerasochmotiverastillsammanspånågotsätt.Dettakanexempelvisvaraatt

elevernabörjarpratamycket,avbrytervarandraochsvararpåfrågorläraren

ställer.Dettaisinturbidrartillettlustfylltlärandeochettinkluderandeav

estetiskalärprocesser.

Denandrahuvudpunkteniobservationsschemathandlaromelevens

bemötandeavämnesinnehållet,detnaturvetenskapligaochestetiska.Under

dennahuvudrubrikfinnsbaraenfrågavilkenhandlaromelevernasreaktionpå

sången.Detblirsynligtomdevisarnyfikenhet,blirutåtriktadeochdeltareller

eventuelltattdetblirtvärtomomdetärfelkunskapsnivåförelevernavilketär

intressanteftersomsångenprövasiolikaårskurser.

14

Reaktionerfrånelevernashållkommermätasungefärligtihurstorandelav

elevernaperklass,somfallerinundertypavreaktion.

IntervjuValavintervjusomundersökningsmetodidennastudieärfördetförstatillföratt

gekompletterandestofftillobservationen,eftersomjagsomobservatörinte

kännerelevernaochklassrumsdynamiken,vilketklasslärarengör.Fördetandra

ärdettillförattstyrkauppochgörastudienmerobjektiv.Beroendepåhur

lektionsmomentetblirsamtelevernasreaktionerärintervjunmedläraren

semistrukturerad.Dettamöjliggörförenvissflexibilitetinförlärarens

reflektionerochsvaravintervjufrågorna(Bell,2009,s.159-161).

Fördelenmedintervjunsomundersökningsmetodärattdetfinnsenstörre

möjlighettillflexibilitet,änmedenkät.Ennackdelmedintervjuärattdetgår

relativtsnabbtnärtvåparterpratarochdärförharjagvaltattspelainintervjun,

förattsedanlyssnapådeniefterhand(Bell,2009,s.158).

Intervjufrågornainnehålleringavärderingarellerärledandeåtnågothåll,

vilketärviktigtnärdetgällerintervjuerdådensomintervjuasskafåmöjlighetatt

självtaställningstagandekringenfråga.Intervjufrågornainnehålleräven

exempelförattgöradetenklarefördensomblirintervjuadattvetavaddensom

intervjuaräruteefterochdåblirdetenklareattsvarafördensomblirintervjuad

(Bell,2009,s.159).Exempelpådettaärenavintervjufrågorna”skulleduvara

intresseradattköpainsådantläromedelomdetfanns?”dåettexempelgesdirekt

efter”exempelvisförhuvudämnenainaturvetenskapochmatematik”.Intervjun

skrivsutmedLsomilärareochTsomimittnamn.

Denmetodjaganväntförattbearbetainsamladdataärtematiskmetod

(Braun&Clarke,2006,s.77),vilketinnebärattmanurskiljerupprepadeteman

ellermönsteridetranskriberadeintervjuerna.

15

Urvalochgenomförande

Klass1

FörstabesöketvarienklassiårskurstreienskolainomUppsalakommun.Det

var25eleveriklassen.Treavklassenselevervarnyanländaochhadeännuinte

lärtsigdetsvenskaspråket.Dettaexkluderadedemtillvissdelfrånattkunnata

delavochfåutmaximaltavundervisningsmomentet,vilketärennackdelidetta

undervisningsmaterial.

Lektionentogungefär40minutersombörjademedenintroduktionomvatten

ochdesstreolikafasersomförändrasiochmedtemperaturen.Ämnesbegrepp

somtillexempelatomochvattenmolekylintroduceradesochförklarades;vaden

vattenmolekylbeståravochhurdetseruttillsammansberoendepåvilkenform

dehar,fast,flytandeellergas.Lektionenfortsattedåjaglästeigenomsångtexten

dåelevernaförhoppningsvisverkademinnesfrämjande.Sedanspeladejagupp

låtenfördemtvågångerdådeficksjungamed.Sedandeladejagindemifem

gruppermed4-5eleverivarjegrupp,dådeskullelåtsasattdesjälvavar

vattenmolekylerochkommapåpassanderörelser.Ettexempelärdåmansjunger

”närvattnetärpåspisen,dåblirvattnetånga,dåärånganhetochskönochallting

flygeriväg”kanelevernasträckautochupparmarnaochvisualiseraochhärma

någotsomflyger.Elevernavisadeuppsinarörelsertillsångensomenavslutning

pålektionsmomentet.

Klass2

DenandraklassensombesöktesvarienklassiårskursettinomUppsala

kommunsskolorochklassenhade25elever.Ingenavelevernahadenågotbehov

avsärskiltstöddådetgickbraattutföralektionensomplanerat.Någraav

elevernahadesvenskasomandraspråk.

Lektionentogungefär30minuter.Lektionsmomentetbörjademed

presentationavämnesinnehålletochsedanpratadesdetsedanfrittomvattenoch

dessolikaformer,därelevernaficktaplatsidiskussion.Elevernadelademedsig

avsinaegnaupplevelser,erfarenheterochtankaromvatten.Nästanallaelever

stodbakomsinastolarvidsinaplatser.Deresterandesattpåenbänkframför

tavlan.Enpowerpointpresentationvisadesmedbilder,därfaktakunskap

16

framgick.Ävenfastelevernaaldrighadepratatomvattnetsolikaformeriklassen

presenteradesändåämnesbegreppetvattenmolekylmedhjälpavbilderpå

powerpointpresentationen,eftersomdetkanunderlättaatttänkapåvadvattnet

ärgjortavmeddeninformationen.Demonstrationmedhjälpavkroppengjordes,

hurvattenmolekylen”serut”idessolikaformer,förattgeelevernaenstörre

förståelse.

Eftersomeleveriettanärsjuårgjordesvaletattintedelaindemigrupperoch

göradanssteg,somårskurstre(förraklassen)fickgöra.Detvaletgjordespå

grundavattelevernasläsninginteärheltautomatiskförallaännu,vilket

försvåraruppgiftenfördesomintekanläsahelt.Iställethöllsengenomgångmed

dansstegvilkavitillsammanstycktepassadetillgestaltningenav

vattenmolekylenidessolikaformer.

Klass3

TredjebesöketvarienklassiårskursettpåenskolainomUppsalakommun.

Klassenhade26eleverochingenavelevernahadebehovavsärskiltstödeller

svenskasomandraspråk.

Lektionentogungefär40minuterattgenomföra.Momentetskildesignågot

frånföregåendebesökienårskursettadåallaeleveridennaklasssjälvmantsatte

sigpåtvårader,ienhalvmåneframförtavlaniklassrummet.Dettabidrogtillatt

kontaktenmedelevernablevbättreijämförelsemedförraklassenoch

diskussionenkringvattenochdessolikaformerblevlängreochflereleverdelade

medsigavsinaupplevelser,erfarenheterochtankaromämnesinnehålletvatten.

Detblevennaturligövergångfråndiskussionentillgenomgångenpå

powerpointpresentationen.Ävenidennaklasspresenteradesämnesbegreppen

vattenmolekylochatomsomförklaradesmedhjälpavbilderpå

powerpointpresentationen.Demonstrationmedhjälpavkroppengjordeshur

vattenmolekylensolikaformer”serut”.Dettahjälpteelevernasedandå

rörelsernagjordestillsammans.

Elevernasläsningiårskursettvarhellerintehärheltautomatiseradvilket

resulteradeattsångenspeladesuppflergångeränitidigareklasserna.Elevernai

årskursettkundeinteläsaheltdådettogbetydligtlängretidfördematt”läsa”

ochkännaigentextenochlärasigden.

17

KompletteringEnkompletteringharävengjortsgenomtillagdafrågoriintervjunmed

klasslärarna.Frågornaställdesmedkopplingtillsångenochlektionsmomentet

somvarettexempelpåhursångenkundeimplementerasiundervisningen.Den

förstafråganäromlärarenhadestöttpåettsådantläromedeltidigare,iformav

sångochmusik.Denandrafråganvarvilketstödsomlärarenönskarförattkunna

tatillsigVattensångensomläromedel,somexempelvisskullekunnavaraen

lärarhandledning,instruerandefilm,lektionsplanering,fortbildningmm.Lärarna

hadebådestöttpåochintestöttpåliknandeläromedeltidigare.Därliknande

materialvarbekantvardettainomdenaturvetenskapligaämnenasamtidrottoch

attdetinteskulleskadaomdetfannsmeravsådantmaterialiundervisningeni

skolan.KompletterandematerialtillVattensångenkundevaraeninstruerande

filmsomkompletterandematerial,exempelvisiPhotoStory,eftersomfilmer

alltidäruppskattadeinomundervisningiskolan.

Analysochresultat

Observationsresultat

Klass1

Deltagandeochsamspel

Allaeleveriklassenvarmedunderlektionsmomentet.Treavelevernaiklassen

varnyanländaochkundeintedetsvenskaspråket,dekategoriserasin

under”ingenreaktion”.Deresterande22elevernakategoriserasinunder”positiv

reaktion”medkännetecknenavattdevarfokuseradeochkoncentreradeunder

helamomentet,ävenattde”taggade”varandra.Demotiveradeävenvarandra

genomattderäckteupphanden,berättadesinaegnaerfarenheteroch

interagerademedvarandra.

18

Ämnesinnehållet

Elevernavisadegensvarunderhelaföreläsningenomvatten,dåderäckteupp

handen,svaraderaktut,visadekoncentrationochintressegenomattnickaoch

deladeävensinaegnaerfarenheteromvatten.Detframgickävenattallaeleverna

hadegjortnyaframsteginlärningsmässigt,någotinomvatten,det

naturvetenskapligaämnesinnehålletunderlektionen.Dennainformation

framgickävendåjagställdetrefrågorvidundervisningsmomentetsslut.

Estetiskainnehållet

Elevernatyckteinteattsångenvarförtråkig;attkunskapsinnehålletvarförlätt

ellerattkunskapsnivånvarförlåg.Stordelaveleverna(ca80%)gavenpositiv

feedbackpåsångenochsjöngmedredanpåförstauppspelningen.Enav

gruppernafrågadetvågångerundertiominuteromdefickvisauppsingrupps

vattenmolekyldansförklassen.Underdetiominuternadåjaggickomkringtill

varjegruppvarallaigruppenfokuseradeochvillegörasittbästaförattfåenså

bradanssommöjligt.

Klass2

Deltagandeochsamspel

Någonelevgicktillskolpsykologunderlektionstimmenochnågraeleverkom

tillbakafrånförberedelseklassmittunderlektionendå5eleverkategoriserasin

under”ingenreaktion”eftersomdeintekundetaindetsvenskaspråkettillfullo.

Resterande20eleverkategoriserasinunder”positivreaktion”som

kännetecknadesgenomdetsamspelsomskeddemellaneleverna.Depratadeoch

agerademedvarandravilketbidrogdettillattdetskapadesenpositivatmosfär

dåelevernavisadepåmotivationochattdevillelärasigtillsammans.Gruppen

fungeradebraisinhelhet,vilketklasslärarenkommenteradeochsaattdehade

arbetatpå.

Ämnesinnehållet

Gensvarettillämnesinnehålletvarnyfikenhet.Allavarmed,deltogochgjordedet

deskulle.Ävenomdeintehadenågonförkunskapenligtklasslärarensedaninnan,

hängdeelevernapåochkundemeränvadsomförväntades.

19

Estetiskainnehållet

Mångaelevervarförväntansfullapåsångeninnanjaghadespelatuppdenför

förstagången,gensvaretvarlustfyllt.Devargladaochvisademotivationtill

musiken.

Klass3

Deltagandeochsamspel

Idennaklassdeltogallaeleverimomentetochalla26eleverkategoriserasin

underrubriken”positivreaktion”.Eleversattpåtvåraderframmevidtavlan

undermomentetvilketmöjliggjordeförnärmarekontaktmedeleverna.De

samspeladefintmedvarandradå.Elevernasansiktsuttryck,kroppsspråkoch

reaktionkundebemötasochdärmedanpassalektionenefterdetta.Deblevett

lustfylltlärandeeftersomelevernainspirerade,interagerademedvarandraoch

motiveradevarandradådeberättadeomegnaerfarenheter.

Ämnesinnehållet

Gensvarettillämnesinnehålletvarnyfikenhetochengagemang,specielltibörjan

avlektionendåstordelavelevernaräckteupphandenförattberättasinaegna

erfarenheteromvatten.Detbleveninspirerandestunddåelevernatillsammans

engageradevarandraochjagfickavbrytaihanduppräckningen.

Estetiskainnehållet

Gensvaretpåsångenvarlustfylltdådeflestaeleverivrigtsattochväntadeinnan

jagspeladeuppsångenförförstagången.Devarmotiveradeattsjungaävenom

deintekundesångtextenhelt.

Treåterkopplingsfrågor:

1. Hurmångaharlärtsignågotnyttunderdenhärlektionen?Någonsom

deintevisstförut?

(Stordelavallashänderupp)

20

2. Hurmångatyckteattdethärvarväldigtroligtattgöra?

(Stordelavallashänderupp)

3. Hurmångaskulleviljaattnifortsätterköradenpålärarenslektioner?

(Stordelavallashänderupp)

Sammanfattningavobservation

Negativreaktion Ingenreaktion Positivreaktion

Klass1

25elever

3elever

-Dessaelever

varnyanlända

ochkundeingen

svenska

22elever

-Fokusoch

koncentration

-Visadeattdevar

motiveradedåderäckte

upphanden,svarade

ävenraktut,berättade

omsinaegna

erfarenheter

-Stordelaveleverna

sjöngmedpåförsta

uppspelningen

Klass2

25elever

5elever

-Dessaelever

hadesvenska

somandraspråk

ochhadesvårt

atthängamedi

textochbegrepp

20elever

-Lyssnade

uppmärksamtoch

interagerademed

varandra

-Nyfikenhet

-Berättadeomsinaegna

erfarenheter,svaradepå

frågorochvisadeattde

21

varmotiverade.

Klass3

26elever

26elever

-Brakontaktmed

eleverna

-Elevernamotiverade

ochinspirerade

varandra,lustfyllt

lärande

-Svaradepåfrågor,

berättadeomegna

erfarenheter

Iresultattabellenharmätningenskettutifrånhurstorandelavelevernasom

hamnarunderföljandekategori.Elevantalenärinteuträknadeiexaktasiffror,

utanmerutifrånhurstordel.Informationomtotalanonymitetframgickdockinte

tilllärare,eleverochvårdnadshavare.Trotsdettagjordesingendokumenteringi

formavfotografiellerfilminspelning.

Iklass1gickelevernaiårskurstre,vilketinnebärattstordelavelevernakan

läsaflytande.Dettaisinturgynnadeelevernasmottagandeavbåde

ämnesinnehålletochdetestetiskainnehållet.Elevernakundelättareutvecklaen

förtrogenhetmeddenaturvetenskapligabegreppen,följamediläsningav

låttextenpåtavlansamtläsadeskrivnagestaltersomfannstillsången.Iochmed

gestaltövningenfickelevernamöjlighetattanvändaröstenmedolikavariationav

dynamik.

Elevernaiklass2ochklass3hadeintesammafärdighetsnivåpåläsningen,

eftersomdeelevernagickiårskursett.Elevernaibådaklassernabehövdehöra

låtenettantalflergångeränklass1behövde,innandebörjadesjungamed.Sedan

ytterligareflergångerinnanlåtenblevgrundläggandefamiljärfördessaelever.

Momentetdärelevernaskullefågöraegendansuteblevheltiklass2ochklass3

pågrundavattelevernaintehadesammaläsningsfärdighetsomklass1.Klass2

22

ochklass3hadeendestolängretidförsamtalochmöjlighetattställafrågorom

fysikensbegreppochteorier.

Deeleversomhamnadeunderkategori”negativreaktion”eller”ingen

reaktion”äreleversomläserkursenförsvenskasomandraspråkellernyanlända

eleversomintekandetsvenskaspråketallsellerväldigtlite.

SammanfattningavintervjuresultatIintervjutabellenharliknandesvarfrånlärarnakategoriseratsutifrånpåstående

ellerfråga.Gemensammaochickegemensammaaspekterfrånintervjunharäven

kategoriseras.

Lärare1 Lärare2 Lärare3

Vadlärarnahar

gemensamt

Bra

undervisningsmetod

medestetiska

inslag,inomno-

ämnen(kommentar)

Förändrar

atmosfären/positiv

påverkantill

lustfylltlärande(inringatpåståendeoch

skala1till4

”Pålågstadietär

detperfektatt

göradetpåett

sånthärlättsamt

sätt…Roligtattde

fårrörasig…Lär

sigmycketmerän

omjagbaraskulle

haftenvanlig

föreläsning”

Instämmerhelt–

skala1

”Väldigtviktigt

eftersomviläross

påolikasätt…

Framföralltom

deintehar

språketbehöver

hanågontingatt

hängauppdetpå”

Instämmerhelt-

skala1

”Absolut”

”Väldigtviktigt,

specielltideyngre

åldrarnaattha

estetiskaföratt

manskabefästa

kunskapen…Blir

detförteoretiskt

fördesmåförstår

deinte…”

Instämmerhelt–

skala1

”Ja,menabsolut

gördetjudet…”

23

+eventuellkommentar)

Ärdusomlärare

bekvämatttadigan

ettsådantfärdigt,

estetisktmaterial

tilldinundervisning

lustfylltlärande(inringatpåstående

+eventuellkommentar)

Ja,absolut.Vad

roligt!

Ja,absolut.Vad

roligt!

Jo,jagskulle

kunnaförsöka

Vadsomskiljer

lärarnaåt

Intresseradavatt

köpaochanvända

ettsådantläromedel

omdetfanns(skala1till4

+eventuellkommentar)

Jaghållermignog

tillmitteget

undervisningssätt

/intevärtdet(inringatpåståendeoch

skala1till4

+eventuellkommentar)

”Ja!Absolut!”

Instämmerinte–

skala4

”Visste(man)inte

innanvaddetvar,

hurdetbemöts…

Meneftersom

låtenvarsåbra

ochsvängigblev

detjubarabra”

”Absolut,absolut!”

Instämmerinte–

skala4

”Absolut”

”Jo,menvisst

skullejagkunna

tänkamigdet,

menjagharinte

gjortdetförut…

Jagundvikeratt

sjunga…Känner

migdefinitivtinte

bekvämmeddet”

Instämmerinte–

skala3

”Värtärdet

absolut…För

barnenärdet

jättebra…Det

fastnarochdelär

sig,meneftersom

jagintekan

24

sjunga”

Lärare1ärpositivtillestetiskainslagiundervisningen.Henuttryckerdetsärskilt

viktigtnärdetgällerämnesområdensomnaturvetenskapeftersomdetinnehåller

mycketfaktakunskap,dådettaarbetssättärminnesfrämjande.Heninstämmer

ävenpåattsångenochmusikenförändraratmosfärenochgerenpositiv

påverkantillettlustfylltlärandeföreleverna.Lärare1ärävenpositivtillatttasig

andettasomundervisningsmaterialisinegenundervisningsomävenbesvarar

syftesformuleringenomefterfråganavsångiundervisningen.

Lärare2ärpositivtinställdtilldettaannorlundasättattpresenteraett

naturvetenskapligtämnesinnehåll,vilketärnödvändigteftersomelevernalärsig

påolikasätt.Henanserdetdestoviktigarefördeeleversomkommersom

nyanländatillskolanochintekandetsvenskaspråket,dådetkanverka

minnesfrämjandemedhjälpavmusikochrörelser.Henstämmerinpåattsången

ochmusikenförändraratmosfärenochgerenpositivpåverkantillettlustfyllt

lärandeföreleverna.Lärare2ärpositivtinställdpåatttasigansångensom

lektionsmaterialtillsinegenundervisning,vilketävenbesvararsyftetangående

efterfråganavsångiundervisningen.

Lärare3anserattdeestetiskainslageniundervisningengynnarelevernas

inlärningochärminnesfrämjandedåkunskapenbefästsmedhjälpavmusiken.

Henstämmerinpåattsångenochmusikenförändraratmosfärenochgeren

positivpåverkanpåelevernaiderasinlärning.Lärare3ärpositivtinställdtill

sångensomläromedelmenvisarpåentveksamhettillattanvändasångensjälv

eftersomheninteharnågonerfarenhetavattanvändasångochmusiki

undervisningen.Hensägeratthenintekansjungaochkännersigdärförinte

bekvämmedettsådantundervisningssätt.Henanserändåattestetiskainslagi

undervisningenärgynnandeförelevernasinlärningochattdetdärförär

värdefulltiundervisningen.

25

DiskussionUtifrånforskarnasslutsatserommusikenbetydelseiinlärningenkantolkning

drasattsångochmusikefterfrågasiklassrumsundervisningen.Medhjälpav

undersökningsmetodernaobservationochintervjuvisarresultatenpåett

generelltpositivtmottagandefråneleverochläraretillsångensom

undervisningsmaterial.Frågeställningarnaharävenbesvaratsiochmedtidigare

forskninginomämnet,dåforskareanserattdeestetiskalärprocesseroch

inkluderingavflerasinnengynnarinlärningenochhöjermotivationenbland

elevernaiskolan.

Observationsresultatenförallaklassernavisarpåattelevernavarfokuseradeoch

koncentreradeunderhelamomentet,delyssnadeuppmärksamtochvisade

nyfikenhet.Stordelavelevernasjöngmedpåförstauppspelningen.Forskaren

Criss(Criss,2008)understrykerdettaeftersomutbildninguppnåsgenom

uppmärksamhet,vilketelevernasresponsidennaundersökningtydligtbekräftar.

ÄvenforskarenCeraso(2014)framhållersinnenaiestetiskalärandeteftersomde

gerenbredareupplevelseavmusikdåmusikenförstärkersambandetmellanljud,

miljöerochorgan,vilketelevernaslyssnandeuppmärksamhetintygar.Eleverna

inspireradeochmotiveradevarandragenomatträckaupphanden,svarapå

frågorsamtberättaomsinaegnaerfarenheteromvatten.ForskarenVedder-

Weiss(Vedder-Weiss,2011)berättarattmotivationärenbetydelsefull

beståndsdeliinlärningennärdetgällerdenaturvetenskapligaämnena.

Motivationiettklassrumssammanhanghandlarombeteendethoseleverna

såsomansträngning,koncentration,uppmärksamhet,ställafrågorsamtbidratill

diskussionvilketelevernagensvarademedunderlektionsmomentet.DetVedder-

Weissanserstämmerävenöverenspådeåterkopplingsfrågornasomställdes

avslutningsvisiklassrummet.Deflestaelevernagensvaradeattdethadevariten

roliglektionsamtpositivttillattdehadelärtsignågotnyttunderlektionendär

motivationentillnaturvetenskapligkunskapfanns.Deintegreradeävenmed

varandra,vilketbidrogtillettlustfylltlärandeiklassen.

Reaktionsresultatenfrånelevernaunderkategorin”ingenreaktion”,hade

ingenreaktionvilketberoddepåattdeintekundespråket.Enligtforskningär

26

musikengynnandeiochmedspråkinlärning,eftersommusikenärettuniversellt

språksomdelgerbudskappåettenkeltsätt(Cohen,2010)samtförstärker

relationenmellanljudochmiljöer(Ceraso,2014).Språkinlärningtillstordel

byggerpåblandannatminnet(Stark&Stark,2016),dåbådeverbaltminneoch

entidigläsförmågafrämjasgenommusiken(Trainor,Shahin&Roberts,2009).

Intervjuresultatenvisarpåattettdetestetiskamaterialetärnödvändigt

eftersomallalärsigpåolikasätt.ForskarnaSteinochStanford(2008)

understrykerdettadådelyfterframfördelarnamedatthaflerasinnenilärandet

sombidrartillvarieradeinlärningsmetoder.Demenarattvarsinneharolika

förmågorochfunktionerattbringaframdetmestaiolikaomständigheterochkan

gynnakombinationenavflerinformationskällorochintrycksomkanverka

minnesfrämjandeisångenslärandesituation.Lärarnamenarpåattdetärdesto

viktigaremedvariationiarbetssättenideteoretiskaämnenavilketärrelevantdå

detkanvaraavanceradfaktakunskapidenaturvetenskapligaämnena.Forskaren

Roger(2012)konstaterarattmusikkankompletteradetteoretiskaochhar

förmåganattökasinnesupplevelsensomunderstödjerintervjusvaren.Lärarnainstämmerävenattmusikverkarminnesfrämjandeinominlärningförelever

vilketävenforskarnaTrainor,Shahin&Roberts(2009)fastställerdåmusiken

förbättrarochgynnardetverbalaminnet.Forskarna(Trainor,Shahin&Roberts,

2009)menarvidareattmusikengenerelltpåverkarochförbättrardenauditiva

uppmärksamheten,minnetochprestationsförmågan.Enligtforskningsframsteg

inomneurovetenskapsomgjortsärminnetettavdekognitivaområdensommest

användsvidinlärningensomärpåverkadeochinplacerasinomprocessernaför

känslor.Känslorisinturvisarklaraförbindelsermellankognitivaoch

emotionellafunktionerihjärnan,sombärpåenrikpotentialinominlärningi

skolan(Immordino-Yang,2007).Intervjuresultatenvisarocksåpåmusikensom

enviktigdelispråkinlärning.Musikochspråkhängerihopeftersomrytmen

kopplarsammanmeddenfonologiskamedvetenheten(Trainor,Shahin&

Roberts,2009),vilketärrelationenmellanljudochbokstav(Berg,2014).Detta

gynnareleveriyngreårdådettagerettökatverbaltminne,fonologisk

medvetenhetsamtderastidigaläsförmåga(Trainor,Shahin&Roberts,2009).

ForskarnaStarkochStark(2016)betonaravslutandeminnetsviktigarollioch

medspråkinlärning,vilketgörmusikenenrelevantdeliundervisningen.

27

Intervjuresultatenvisarävenpåattlärarnaserfarenheteravanvändningav

liknandeläromedeliundervisningenärolika.Dåliknandeläromedelhade

erfaratsvardettainomämnenaidrottsamtdenaturvetenskapligaämnena,då

önskningomliknandeläromedeliflerämnenfanns.Resultatenvisadeävenolika

vidförfråganomeventuelltkompletterandematerialtillundervisningsmetoden,

dålärarenssvarvariformaveninstruerandefilm.Detkompletterande

materialetharmöjlighetatthöjamotivationenhosbådelärareochelevervilketär

enrelevantdeliundervisningenavnaturvetenskapligaämnen(Vedder-Weiss,

2011).

Konklusionochutvärdering

Studienidennauppsatsharlagttillkompletterandeinformationtillprodukten,

somjagskapadeimitttidigaresjälvständigaarbete,dåjagnuharsetthur

produktenkanimplementerasiundervisningenienklassmedeleveriyngre

åldrar.

Jagfinnersångensommotiverandeochglädjeiundervisningen.Musikeni

skolanharoftastengynnandefunktioniinlärning,vilketjagansersynliggörs

underdedeltagandeobservationersomjaggjort.Enkritiskaspektiochmed

sångensomundervisningsmetodkanvaralärarensbristandeintresseförsång

ellerkunnandeinomrösthantering.

Ettförslagpåkommandeforskninginomdettaämnesområdeärjustett

kompletterandematerialtilldennaundervisningsmetodvilketgermerkunskap

tillläraresomintekännersigbekvämamedettsådantmaterial.Ettannatförslag

tillkommandeforskningärenkätundersökningblandlärarstudenter.Vid

kommandegenerationsskifteblandlärareidesvenskaskolornaskulledetvara

intressantattsehurdekommandeläraressynärpåestetiskainslagi

undervisningen.

28

Referenslista

Alerby,Eva&Elídóttir,Jórunn(2006).Lärandetskonst–betraktelseravestetiska

dimensionerilärandet.StudentlitteraturAB,Lund

Alerby,Eva&Ferm,Cecilia(2005).LearningMusic:EmbodiedExperienceinthe

Life-World.PhilosophyofMusicEducationReview.Vol.13,ss.177-185

Bell,Judith(2006).Introduktiontillforskningsmetodik.StudentlitteraturAB,Lund

Braun,Virginia&Clarke,Victoria(2006).Usingthematicanalysisinpsychology.

QualitativeResearchinPsychology.Vol.3,ss.77-101

Ceraso,Steph(2014)(Re)EducatingtheSenses:MultimodalListening,Bodily

Learning,andtheCompositionofSonicExperiences.TheNationalCouncilof

TeachersofEnglish.Vol.77,ss.102-123

Cohen,StevenD.(2010).TransmittingMusicalImages:UsingMusictoTeach

PublicSpeaking.Communicationteacher.Vol.24,ss.115-121

Collins,J.W.&O’brien,N.P.(2011).TheGreenwooddictionaryofeducation.ABC-

Clio,Califonien

Criss,Ellen(2008).TheNaturalLearningProcess.MusicEducatorsJournal.Vol.95,

ss.42-46

Denscombe,Martyn(2003).TheGoodResearchGuide.Forsmall-scalesocial

researchprojects(2:auppl.).OpenUniversityPress,Maidenhead

ElisabethBerg(2014).Föreläsning.Läs-ochskrivsvårigheter(2015-12-10)

Gillblad,Erika(2010).Lärandeövergränser:ämnesintegreradundervisningpå

högstadiet.1.uppl.Liber,Stockholm

Gottberg,Jessica(2009).Musikenochrytmikenipraktiken.Ljungbergstryckeri,

Klippan

29

Immordino-Yang,MaryHelen&Damasio,Antonio(2007).Wefeel,thereforewe

learn:Therelevanceofaffectiveandsocialneurosciencetoeducation.Mind,brain

andeducation.Vol.1,ss.3-10

Jederlund,Ulf(2002).Musikochspråk–ettvidgatperspektivpåbarns

språkutveckling.RunaFörlag,Stockholm

Kempe,Anna-Lena&West,Tore(2010).Designförlärandeimusik.WSBookwell,

Finland

Lindstrand,Fredrik&Selander,Staffan(2009).Estetiskalärprocesser.

StudentlitteraturAB,Lund

Paulin,Roger(2012).SoundandSense:MusicandMusicalMetaphorinthe

ThoughtandWritingofGoetheandhisAge.TheModernLanguageReview.Vol.

107,ss.968-969

Prince,M.(2004).Doesactivelearningwork?Areviewoftheresearch.Journalof

EngineeringEducation.Vol.93,ss.223−231

Ryan,RichardM.(2000).Self-determinationtheoryandthefacilitationofintrinsic

motivation,socialdevelopment,andwell-being.TheAmericanpsycholog.Vol.55,

ss.68-78

Ryan,RichardM.&Deci,EdwardL.(2000).IntrinsicandExtrinsicMotivations:

ClassicDefinitionsandNewDirections.ContemporaryEducationalPsychology.Vol.

25,ss.54–67

Skolinspektionensrapport2011:5(2011).Musikigrundskolan.Ärdumedpå

noternarektorn?Scanpic,Stockholm

Skolverket(2011).Läroplanförgrundskolan,förskoleklassenochfritidshemmet

2011.Edita,Västerås

Stark,ShaunaM.&Stark,CraigE.L.(kommande2016).IntroductiontoMemory.

NeurobiologyofLanguage.Vol.67,ss.841–854

30

Stefanone,M.A.,Lackaff,D.&Rosen,D.(2011).Contingenciesofself-worthand

socialnetworking-sitebehavior.Cyberpsychology,Behavior,andSocialNetworking.

Vol.14,ss.41-49

Stein,BarryE.&Stanford,TerrenceR.(2008).Multisensoryintegration,current

issuesfromtheperspectiveofthesingleneuron.NatureReviewsNeuroscience.Vol.

9,ss.255-267

Trainor,LaurelJ.(LaurelJ.Trainor,AntoineJ.Shahin&LarryE.Roberts)(2009).

UnderstandingtheBenefitsofMusicalTraining.AnnalsoftheNewYorkAcademy

ofSciences.Vol.1169,ss.133-142

Vedder-Weiss,Dana(2011).Adolescents'DecliningMotivationtoLearnScience:

InevitableorNot?Journalofresearchinscienceteaching.Vol.48,ss.199-216

Weissenrieder,Elisabeth(2008).Skapandetskraft:förkunskapoch

utveckling.RunaFörlag,Stockholm

Wickman,Per-Olof&Jakobsson,Britt(2009).Estetiskalärprocesseri

naturvetenskap–attbehandlaenförgiftning.ILindstrand,Fredrik&Selander,

Staffan(red.),Estetiskalärprocesser,(s.127-151).StudentlitteraturAB,Lund

31

Bilagor

Bilaga1

Observationsschema

Negativreaktion Ingenreaktion Positivreaktion

Klass1

25elever

3elever

-Dessaelever

varnyanlända

ochkundeingen

svenska

22elever

-Fokusoch

koncentration

-Räckteupphanden,

svaradeävenraktut,

berättadeomsinaegna

erfarenheter¨

-Stordelaveleverna

sjöngmedpåförsta

uppspelningen

Klass2

25elever

5elever

-Dessaelever

hadesvenska

somandraspråk

ochhadesvårt

atthängamedi

textochbegrepp

20elever

-Lyssnade

uppmärksamtoch

interagerademed

varandra

-Nyfikenhet

Klass3

26elever

26elever

-Brakontaktmed

eleverna

-Elevernamotiverade

ochinspirerade

varandra,lustfyllt

lärande

32

Treåterkopplingsfrågor:

1. Hurmångaharlärtsignågotnyttunderdenhärlektionen?Någonsom

deintevisstförut?

2. Hurmångatyckteattdethärvarväldigtroligtattgöra?

3. Hurmångaskulleviljaattnifortsätterköradenpålärarenslektioner?

Bilaga2TilllärarensomharhörtVattensångenochsetthurdenkanimplementerasi

klassrummet.

1.Hardustöttpåettsådantläromedeltidigare,iformavsångochmusik?

2.VilketstödskulleduönskaföratttatillVattensångensom

läromedel?Exempelvisenlärarhandledning,instruerandefilm,lektionsplanering,

fortbildningmm?

Svarensomlärarnagavsågutföljande:

Lärare1

1. Nej,jagharintestöttpånågotliknandeläromedeltidigare.

2. Eninstruerandefilmskullevarabra,typPhotoStory.Filmeräralltid

uppskattatiskolan.Hurskadettaimplementerasiskolan

Lärare2

1. HarstöttpådetiNoochidrottförut,skulleinteskadaomdetfannsmerav

det.

2. Personligenbehöverjagnogintemerinfo,baraattköra.

Bilaga3Intervjuschema

33

Lärare1 Lärare2 Lärare3

Vadlärarnahar

gemensamt

Bra

undervisningsmetod

medestetiska

inslag,inomno-

ämnen(kommentar)

Förändrar

atmosfären/positiv

påverkantill

lustfylltlärande(inringatpåståendeoch

skala1till4

+eventuellkommentar)

Ärdusomlärare

bekvämatttadigan

ettsådantfärdigt,

estetisktmaterial

tilldinundervisning

lustfylltlärande(inringatpåstående

+eventuellkommentar)

”Pålågstadietär

detperfektatt

göradetpåett

sånthärlättsamt

sätt…Roligtattde

fårrörasig…Lär

sigmycketmerän

omjagbaraskulle

haftenvanlig

föreläsning”

Instämmerhelt–

skala1

Ja,absolut.Vad

roligt!

”Väldigtviktigt

eftersomviläross

påolikasätt…

Framföralltom

deintehar

språketbehöver

hanågontingatt

hängauppdetpå”

Instämmerhelt-

skala1

”Absolut”

Ja,absolut.Vad

roligt!

”Väldigtviktigt,

specielltideyngre

åldrarnaattha

estetiskaföratt

manskabefästa

kunskapen…Blir

detförteoretiskt

fördesmåförstår

deinte…”

Instämmerhelt–

skala1

”Ja,menabsolut

gördetjudet…”

Jo,jagskulle

kunnaförsöka

34

Vadsomskiljer

lärarnaåt

Intresseradavatt

köpaochanvända

ettsådantläromedel

omdetfanns(skala1till4

+eventuellkommentar)

Jaghållermignog

tillmitteget

undervisningssätt

/intevärtdet(inringatpåståendeoch

skala1till4

+eventuellkommentar)

”Ja!Absolut!”

Instämmerinte–

skala4

”Visste(man)inte

innanvaddetvar,

hurdetbemöts…

Meneftersom

låtenvarsåbra

ochsvängigblev

detjubarabra”

”Absolut,absolut!”

Instämmerinte–

skala4

”Absolut”

”Jo,menvisst

skullejagkunna

tänkamigdet,

menjagharinte

gjortdetförut…

Jagundvikeratt

sjunga…Känner

migdefinitivtinte

bekvämmeddet”

Instämmerinte–

skala3

”Värtärdet

absolut…För

barnenärdet

jättebra…Det

fastnarochdelär

sig,meneftersom

jagintekan

sjunga”

Intervju1

- Hurserdupåestetiskainslaginomnaturvetenskapligaämnen?

(Positivellernegativrespons?)

L:Jättespännande!Detvarjätteroligt,specielltmedmolekyleroch

atomerochsåntdär,pålågstadietsåärdetjuperfektattgöradetpå

ettsånthärlättsamtsätt,ochocksådetärjusåroligtattdefårröra

sig.Dåtrorjagattdelärsigmycketmeränomjagbaraskullehaft

35

envanligföreläsningochbarapratatutifrånnågonPowerpointeller

någonbok.

T:Ah,kul!

L:Jättekul!

- Skulleduvaraintresseradattköpainsådantläromedelomdetfanns?

Exempelvisförhuvudämnenainaturvetenskapochmatematik?

L:Ja,absolut.Aa!

- Hurtyckerduattelevernabemötersångiundervisningen?

(Instämmerhelt/instämmerinte.Skala1till4)

Detförändraratmosfären/positivpåverkanavlustfylltlärande

Kommentar:”Instämmerhelt”

Skala:1

Låterspännande!

Kommentar:”Instämmerhelt”

Skala:1

Jaghållermignogtillmittegetundervisningssätt/intevärtdet

Kommentar:Visstemaninteinnanvaddetvar,hurdetbemöts(av

eleverna)…Meneftersomlåtenvarsåbraochsvängigblevdetju

barabra.

Skala:4

- Ärdusomlärarebekvämatttadiganettsådantfärdigt,estetisktmaterial

tilldinundervisning?

(Ringaindetpåståendeduinstämmermedmest)

Ja,absolut.Vadroligt!

Kommentar:Roligt!

36

Intervju2

- Hurserdupåestetiskainslaginomnaturvetenskapligaämnen?(Positiv

ellernegativrespons)

L:Absolut,väldigtviktigteftersomvilärosspåolikasättsåallting

behövsju.

T:Ah…

L:Mångabarn,framföralltomdeinteharspråketbehöverjuha

någontingatthängauppdetpå…

T:Ah,juste.Ja,detkanjudusägaeftersomdu…niharsåmånga

(eleversombarapratarengelska)…

L:Jaa.Nusågduatttvåavbarnenkominväldigtsent,dekommer

frånförberedelseklass,deskulleegentligenhaftidrottnusådehade

glömtbortattjagsadet.Mendåjagsa’kominochsjung’,ochdekan

juintehängamedomallting,mensåsmåningomnärdebörjarlära

sigspråket,’ådetvardenhärsången’,kommerdejukunnaförstålite

mer.Föromvibarahadepratatomdethadedetjubaraförsvunnit

ivägmennärdetärensångdåkannågraavordensittakvarliksom,

såsmåningomfyllaspåmedlitekunskappåettlättaresätttrorjag.

Viharjufortfarandekvarförberedelseklasssådegårdäretthalvår

ochsenkommerdetillbakatillklassen.Mm,såattdetärbraattdet

blirettannatsättatttänkaockså.

T:Ah.

- Skulleduvaraintresseradattköpainsådantläromedelomdetfanns?

Exempelvisförhuvudämnenainaturvetenskapochmatematik?

L:Absolut,absolut!

T:Dufårvaraärlig(hehe)

L:Joo,menabsolut!Såärdetju.Fördetfinnsjuganskamycket

sånnahärno-trudelutteromalltmöjligtegentligen.Framföralltom

manvisar,eh,småfilmsnuttarochsåntsåärdejusmartanärde

läggertillensnuttmeddeviktigasteordenpånåtsätt…

37

T:Mm…

L:…fördetärdetsomsitterkvar.Närmanstängerfilmendåman

harkollatnågontingsåärdet,tick-tick-tick…(visarmedpekfingret

mottinningenförattvisaattkunskapenharfastnat)…sådetärett

listigtsätt…

T:Justramsor,mansätterfastkunskapenmednågot…

L:Ah…

T:Tänkerduocksåliksom,nuvardethäromvatten,mentypinom

matteoch…

L:Eh,viharjuendelsånnahärliksomramsorochsånthär.Framför

alltharvimycketiförskoleklassen…Detkanskevibordeblibättrepå

attplockavidare

T:Mm.

L:Mendetfinnsegentligenintegjort,dåskamanegentligengöra

själv…Ommantänkermatte…Meninomnofinnsdetganskamycket,

dehärprogrammenochdåärdetoftasttrudelutterochsångermedi

det,sådärärlättare…

T:Mm.

- Hurtyckerduattelevernabemötersångiundervisningen?

(Instämmerhelt/instämmerinte.Skala1till4)

Detförändraratmosfären/positivpåverkanavlustfylltlärande

Kommentar:Absolut!

Skala:1

Låterspännande!

Skala:1

Jaghållermignogtillmittegetundervisningssätt/intevärtdet

Kommentar:Absolut!

Skala:4

- Ärdusomlärarebekvämatttadiganettsådantfärdigt,estetisktmaterial

tilldinundervisning?

(Ringaindetpåståendeduinstämmermedmest)

38

Ja,absolut.Vadroligt!

Kommentar:Försöker!Eh,jagkanjuintesättamigochspelamenommanhar

förgrundsmusikochsätterigångbarnenochfixardenbiten…Såjagbrukarjugöra

det,påsåsättliksom.

Intervju3

- Hurserdupåestetiskainslaginomnaturvetenskapligaämnen?

(Positivellernegativrespons?)

L:Eh,hurjagser…Nuärjuintejagno-lärarejagundervisarbarano

bara…Detärväldigtviktigt,specielltidehäryngreåldrarna,att

manfårhaestetiskaförattmanskabefästakunskapenomman

sägersåva,föratteh,blirdetförteoretisktfördehärsmåsåförstår

deheltenkeltinte.

T:Sådubaraundervisar…

L:Ja,jagärintebehörig.

- Skulleduvaraintresseradattköpainsådantläromedelomdetfanns?

Exempelvisförhuvudämnenainaturvetenskapochmatematik?

L:Eh,somduharnugjort?

T:Ja,omdufårensångsomhandlaromvattenellerensångsom

handlarommattetillexempel,assåsångsomundervisningsmetod…

L:Deeliiitenyttsåommaninteärvansåmeddet,detärsomramsor

ochså.Närmananvänderramsorochsångeriundervisningenså

fastnardejuoftahosbarn,detyckerdetärroligt…Eeh,debefästerju

oftastkunskapen,ahsåattdetärenjättebragrej!Jagharintegjort

det,(hehe)ne,detharjagintegjortmenatt…Jo,menvisstskullejag

kunnatänkamigdetmenjagharintegjortdetförut,nej…

T:Sjungerduellertyckerduattdetärkulattsjunga?

L:Nej!Jagundvikerattsjunga…

T:Ja,dåkanskedukännerdigmindrebekväm…

39

L:nejjagkännermigdefinitivtintebekvämmeddet,jagkaninte

sjungaheltenkelt.Menjagkantyckaattdetärenbrametodattfåin

kunskaperochdetblirroligareochdetblirenannan,detbliren

estetiskvariantliksom,mm…

- Hurtyckerduattelevernabemötersångiundervisningen?

(Instämmerhelt/instämmerinte.Skala1till4)

Detförändraratmosfären/positivpåverkanavlustfylltlärande

Kommentar:Jamenabsolutgördetjudet,omdetärfulltutsåvet

jagjuinte,mendetgördetju…

Skala:1

Låterspännande!

Kommentar:Absolut!

Skala:2

Jaghållermignogtillmittegetundervisningssätt/intevärtdet

Kommentar:Värtärdetjuabsolut,förjagvetjuattbarn,

gångertabellen…Sånnasakertyckerdeärjätteroligtochdetfastnar

ochdelärsig,meneftersomjagintekansjunga…

T:Jaa,dåvilljagjuhaettärligtsvar…

L:…jadåblirdetjuliksom…eh,visstkanjagsjungamendetblirväl

någonstansmittemellan…Såblirdetjuliksomattmankanskeinte

tartillsåmycketsommanskulleviljaochvetattdetliksomärroligt

ochdetgerverkligenlustfylltlärandesomverkligenfastnar,

befäster…Förbarnenärdetjättebra!

Skala:3

- Ärdusomlärarebekvämatttadiganettsådantfärdigt,estetisktmaterial

tilldinundervisning?

(Ringaindetpåståendeduinstämmermedmest)

Jo,jagskullekunnaförsöka

Kommentar:Jo,visstskullejagkunnaförsöka.Detskullemanvisst

kunnagöra,åbarnbrukarvälintebekymrasigföregentligenom

mankansjunga,egentligen…Mendetärjagsomlärareoftastsomär

40

så…Desjungerjuoftastgladeligenävenomintelärarenkansjunga

jättebra!