YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013

Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013

Föreskrifter och anvisningar 2013:24

Föreskrifter och anvisningar 2013:24

Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013

© Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:24 ISBN 978-952-13-5490-8 (hft.) ISBN 978-952-13-5491-5 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä, Esbo 2013

Innehåll

1 Fristående examina ........................................................................................................................ 7

1.1 Anordnande av fristående examina ................................................................................. 7

1.2 Avläggande av fristående examina .................................................................................. 7

1.3 Grunderna för fristående examina ................................................................................... 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen ................................................................... 8

1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen ................................................ 8

1.6 Betyg ........................................................................................................................................... 9

1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen .................................................... 9

1.7.1 Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina ............................ 9

1.7.2 Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för familjedagvårdare .................. 11

2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare ................................................ 11

2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för familjedagvårdare ........................... 11

2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare ................................................................................................................ 12

3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för familjedagvårdare och grunderna för bedömningen ................................................................................................... 13

3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården ................................................................... 14

Krav på yrkesskicklighet ..................................................................................................... 14

Bedömning (föremål och kriterier för bedömning).................................................. 14

Sätten att visa yrkesskicklighet ........................................................................................ 17

3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården ............................................................ 18




3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet ...................................................... 23




3.4 Att möta barns behov av stöd .......................................................................................... 27




3.5 Att bemöta barn och familjer från olika kulturer ....................................................... 33




3.6 En examensdel ur en annan examen ............................................................................ 36

3.7 Arbete som företagare ........................................................................................................ 37




Bilaga

Beskrivning av familjedagvårdarens arbete och värdegrunden för arbetet ............ 40

7

1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representan-ter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbild-ningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examina Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska ar-betsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdel-arna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga ar-betsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdig-heter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Före-målen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster sär-skild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktu-ella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvanti-tativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.

8

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fri-stående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 § i lagen om yr-kesinriktad vuxenutbildning (952/2011) om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkes-skicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskri-terier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resul-tatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspe-cifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga ut-redningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lä-rare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedöm-ningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som underteck-nas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinan-derna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examens-kommissionen. Bedömare

De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning

Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning.

9

1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanord-naren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommis-sionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkes-bevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examens-arrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för exami-nanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fri-stående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande ut-bildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förbere-dande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildning-en och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examens-tillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9) om indragning av studierätten i 11 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 § i ovannämnda lag beaktas. 1.7.1 Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkes- och specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande som nämns i 11 § i la-gen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) och syftar på 27, 27 a och 27 b § i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studer-ande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbe-reder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom tjänster inom elevvården och studerandehälsovården eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för

10

att bli antagen som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbild-ning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och special-yrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommuni-kation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a §) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funk-tionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella upp-gifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egen beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i ar-betet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående exa-men. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elev-vårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fri-stående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisnings-arrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet ut-bildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotill-stånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälso-vården och arbetshälsovården .

11

1.7.2 Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för familjedagvårdare I fråga om en persons hälsotillstånd eller funktionsförmåga måste man bedöma den individuella vårdsituationen och vilka begränsningar de eventuella sjukdomarna förorsakar. Hinder för antagning som studerande kan vara − sådana psykiska sjukdomar som hindrar personen från att delta i praktiska uppgifter

eller inlärning i arbetet, till exempel pågående obehandlad psykos eller svår depression som sänker funktionsförmågan

− sådana fysiska sjukdomar som sjukdomar eller skador i stöd- och rörelseorganen samt kroniska eksem som begränsar funktionsförmågan så mycket att de utgör ett hinder för praktiska arbetsuppgifter eller inlärning i arbetet

− en sjukdom som smittar via blodet, som kan begränsa de praktiska arbetsuppgifterna eller inlärningen i arbetet

− missbruksproblem eller rusmedelsberoende.

2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare Kraven på yrkesskicklighet i grunderna för yrkesexamen för familjedagvårdare är fastställ-da på en sådan nivå att en person som har grundutbildning inom området eller motsvar-ande kunskaper och färdigheter samt ytterligare kompletterande och fördjupade studier och cirka tre års arbetserfarenhet sannolikt kan avlägga ifrågavarande yrkesexamen. 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för familjedagvårdare De som avlägger yrkesexamen för familjedagvårdare visar sitt kunnande genom att arbeta inom familjedagvården som sakkunniga inom småbarnsfostran. De kan arbeta i professio-nell interaktion med både barnen och deras familjer i enlighet med principerna om fost-ringsgemenskap. De som avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare drar i sitt arbete nytta av information om barnens växande och utveckling. De kan också erbjuda barnen en sti-mulerande och trygg miljö som stödjer fostran, vård och lärande. De kan delta i samar-betsnätverk inom sitt område och samarbeta med sakkunniga inom branschen. De som avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare kan i alla arbetssituationer följa de etiska prin-ciperna och författningarna som reglerar arbetet inom branschen.

12

2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare För att få examensbetyg ska examinanden avlägga fyra obligatoriska och minst en valfri examensdel. Tabell 1. Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården 3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården 3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet 3.4 Att möta barns behov av stöd

Valfria examensdelar 3.5 Att bemöta barn och familjer från olika kulturer 3.6 En examensdel ur en annan examen 3.7 Arbete som företagare

13

3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för familjedagvårdare och grunderna för bedömningen

Yrkesskickligheten som krävs i examensgrunderna visas i enlighet med den av examens-kommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för familjedagvårdare vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk miljö i egna arbetsuppgifter, så att examinanden på ett heltäckande sätt visar den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanden färdigheter och förmåga att tillämpa sitt kun-nande i varierande situationer och verksamhetsmiljöer. Examinanden visar också förmåga att utvärdera och lära sig av erfarenheter, att omvärdera och ta i bruk nya arbetssätt. Vid examenstillfällena bedöms examinandens yrkesskicklighet av bedömare som för-beretts för sin uppgift. Examinanden ska ges möjlighet att utvärdera sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar examinandens kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet samt föremålen och kriterierna för bedömning i examen. Till en bra bedömningsprocess hör att ge examinanden respons. Examinanden kan få responsen exempelvis efter att bedöm-ningsförslaget är klart. Examinanden kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Be-dömarna antecknar sina iakttagelser under samtalet i en bedömningsblankett. På det viset säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger examensdelen eller efter att alla examensprestationer är avklarade. Yrkesexamen för familjedagvårdare bedöms per examensdel så att examinandens yrkes-skicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i respektive examensdel. Bedömnings-gruppen som består av tre parter framför ett skriftligt bedömningsförslag för examens-delen till examenskommissionen efter att examensprestationerna genomförts på ett hel-täckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i bedöm-ningsgruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare.

Krav på yrkesskicklighet, föremål och kriterier för bedömning Kraven på yrkesskicklighet som utformats utgående från uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet beskrivs på följande sidor. Under dem i den vänstra kolumnen står föremålen för bedömning som härletts ur kraven på yrkesskicklighet och anger de för yrkesskicklig-heten centrala kunskapsområden som i bedömningen ska ägnas speciell uppmärksamhet. I den högra kolumnen står kriterierna för bedömning, som anger den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. På basis av dem avgörs om examens-prestationen godkänns. Efter examensdelen beskrivs sätten att visa yrkesskicklighet.

14

A Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården Krav på yrkesskicklighet Examinanden kan arbeta enligt de värden, etiska principer samt författningar och handlingar som reglerar

arbetet inom småbarnsfostran handla ansvarsfullt och jämlikt i samarbetsnätverk planera målinriktad småbarnsfostran arbeta på ett professionellt sätt. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)

Examinanden kan arbeta enligt de värden, etiska principer samt författningar och handlingar som reglerar arbetet inom småbarnsfostran.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att följa värden och etiska principer inom småbarnsfostran

Examinanden är medveten om sina etiska principer och

värderingar i det fostrande arbetet är medveten om och motiverar sin syn på barn och

fostran följer de etiska principerna och värderingarna inom

branschen motiverar sina etiska lösningar.

Att följa författningar och handlingar som reglerar småbarnsfostran

Examinanden följer de lagar och förordningar som reglerar

småbarnsfostran arbetar i enlighet med de nationella och kommuna-

la handlingar, anvisningar och rekommendationer som styr arbetet.

Examinanden kan handla ansvarsfullt och jämlikt i samarbetsnätverk.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Samarbete med familjerna

Examinanden bygger aktivt upp en förtroendefull samarbetsrela-

tion i enlighet med principerna om fostrings-gemenskap

bemöter båda föräldrarna jämlikt beaktar sina ansvarsgränser i sitt arbete informerar föräldrarna om sina pedagogiska

principer

15

lyssnar på familjerna med respekt tar i sitt arbete hänsyn till familjernas övertygelse,

syn på uppfostran och önskemål samt olika livssituationer

ger barn och föräldrar möjlighet att bekanta sig med dagvårdplatsen innan dagvården inleds

är aktiv och målinriktad tillsammans med familjerna

tar vid samarbete alltid hänsyn till barnens bästa kommer tillsammans med familjerna överens om

de verksamhetsprinciper som gäller barngruppen ger möjlighet till samarbete och kamratstöd mellan

familjerna informerar föräldrarna om barnens aktiviteter,

upplevelser och intryck under vårddagen uppmuntrar barnen att berätta om hur de upplevt

vårddagen arbetar med beaktande av familjernas resurser och

stödjer vid behov familjerna för att de ska orka samarbetar konstruktivt med föräldrar som

befinner sig i svåra livssituationer och månar om barnens bästa

tar vid behov upp problem hänvisar vid behov föräldrarna till olika tjänster.

Samarbete med reservdagvårdsplatsen

Examinanden samarbetar med personalen på reservdagvårds-

platsen ser till att reservdagvårdsplatsen har aktuella

uppgifter om barnen uppmuntrar familjerna att bekanta sig med barnens

reservdagvårdsplats så att den känns bekant och trygg

bekantar sig i mån av möjlighet med reservdag-vårdsplatsen tillsammans med barnen.

Samarbete med andra parter Examinanden samarbetar med förmannen och med sakkunniga samarbetar med personalen inom småbarnsfostran

och med andra aktörer som arbetar med barn-familjer inom det egna området.

16

Examinanden kan planera målinriktad småbarnsfostran.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att utarbeta och använda en plan för småbarnsfostran

Examinanden observerar och dokumenterar regelbundet barnens

växande, utveckling och lärande och drar nytta av information om barnens utveckling

utarbetar för varje barn en plan för småbarnsfost-ran i samarbete med barnet och familjen och med hjälp av de nationella och kommunala handlingar som styr småbarnsfostran

använder barnets plan för småbarnsfostran som utgångspunkt för en målinriktad småbarnsfostran

utnyttjar olika dokument vid utvecklingssamtal utvärderar barnets plan för småbarnsfostran och

hur den genomförs i samråd med familjen. Att planera en miljö som lämpar sig för småbarnsfostran

Examinanden planerar miljön med beaktande av säkerhetsfak-

torer i enlighet med kommunens anvisningar planerar miljön med hänsyn till barns typiska

beteende (att leka, röra på sig, utforska omvärlden samt uppleva och uttrycka konst)

planerar och inrättar tillsammans med barnen en miljö som inspirerar till egen aktivitet, lärande och lek

bedömer och omformar regelbundet lärmiljön utgående från barnens behov och intressen.

Examinanden kan arbeta på ett professionellt sätt.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Samarbetsförmåga, professionell interaktion och kommunikation

Examinanden värdesätter sitt arbete och sitt yrke är en ansvarsfull företrädare för sitt yrke och

medlem av arbetsteamet följer direktiven och bestämmelserna om sekretess

inom branschen är medveten om och behärskar sina känslor förhåller sig konstruktivt till avvikande åsikter ger uppbyggande respons genom interaktion granskar kritiskt sin verbala och icke-verbala kom-

munikation, medveten om sin roll som förebild för barnen

använder datatekniska verktyg och -program som behövs i arbetet

talar flytande svenska eller finska eller samiska i sitt arbete

17

klarar hjälpligt av kommunikation på ett främman-de språk eller det andra inhemska språket.

Arbetssäkerhet och funktionsförmåga

Examinanden följer arbetarskyddsföreskrifter och -lagar i arbetet

som familjedagvårdare följer överenskomna regler i våldsamma situationer

och söker vid behov hjälp och eftervård sköter sin arbetshälsa och arbetsförmåga.

Utvärdering och utveckling av det egna arbetet

Examinanden utvärderar realistiskt sina styrkor och utmaningar

när det gäller den yrkesmässiga utvecklingen ställer tillsammans med sin chef upp mål för sin

yrkesmässiga utveckling utvecklar sin yrkesskicklighet genom att delta i

utbildning och följa med den aktuella debatten inom småbarnsfostran

söker självständigt information för att utveckla sin yrkesskicklighet

ber aktivt klienterna om respons utvecklar sitt arbete utgående från responsen.

Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Yrkesverksamhet inom familjedagvården visas och bedöms yrkesskick-ligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem eller ett gruppfamiljedaghem. Examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att − planera småbarnsfostran utgående från barnens behov − följa principerna om fostringsgemenskap − i sin planering följa de etiska principer, författningar och handlingar som styr

småbarnsfostran − delta i samarbetsnätverk inom familjedagvården − handla professionellt och konstruktivt i interaktionssituationer − sköta sin arbetshälsa och arbetssäkerhet − utvärdera sitt arbete realistiskt − utveckla sin yrkesskicklighet.

Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmate-rialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examens-tillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering.

18

3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården Krav på yrkesskicklighet Examinanden kan − genomföra mångsidig småbarnsfostran utgående från barnens behov − vara en ansvarsfull fostrare och ta hänsyn till barnens behov − tillgodose barnens grundläggande behov − stödja barnens språkliga utveckling och uttryck − planera och genomföra målinriktad verksamhet med beaktande av barns typiska

beteende − använda innehållsmässiga inriktningar för att göra verksamheten mångsidigare − utvärdera och utveckla sin småbarnsfostran.

Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)

Examinanden kan genomföra mångsidig småbarnsfostran utgående från barnens behov.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Planenlig småbarnsfostran Examinanden

utarbetar en plan för småbarnsfostran för sin grupp, som baserar sig på den nationella och kommunala planen för småbarnsfostran och på de enskilda barnens planer för småbarnsfostran

planerar sin verksamhet utgående från barnens utvecklingsstadier, styrkor och behov

observerar och dokumenterar regelbundet barnens utveckling och lärande

diskuterar om föräldrarnas önskemål och uppfost-ringsmetoder, familjernas värderingar och barnens individuella vanor

utvärderar och uppdaterar planerna tillsammans med föräldrarna och barnen.

Examinanden kan agera som en ansvarsfull fostrare och ta hänsyn till barnens behov.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att agera som en ansvarsfull fostrare

Examinanden stödjer barnens helhetsutveckling genom vård,

fostran och undervisning utnyttjar olika pedagogiska synsätt och syner på

lärande i sitt fostrande arbete arbetar långsiktigt, kreativt och målinriktat handlar som en vuxen fostrare i situationer när

barnen inte själva vet hur de ska göra stärker barnens positiva självbild genom att hand-

leda och hjälpa barnen och ge dem möjligheter att

19

uppleva att de lyckas skapar en varm atmosfär och situationer som gynnar

växande, utveckling och lärande. Sensitiv interaktion som tar hänsyn till barnens behov

Examinanden bemöter varje barn med respekt och värme och

accepterar barnet som det är, oberoende av kön eller bakgrund

accepterar och bemöter på ett ändamålsenligt sätt barnens olika känslotillstånd

lyssnar uppriktigt på barnen och sporrar dem till social interaktion

uppmuntrar barnen och ger positiv respons stödjer barnens förmåga till självreglering tar i sitt fostrande arbete hänsyn till barns olika

temperament handlar förutseende och ändamålsenligt i

föränderliga vardagssituationer. Att skapa stabila och trygga människorelationer och leda en ömsesidig interaktion

Examinanden slår vakt om barnen tillgivenhet för sin familj är en trygg och pålitlig fostrare samt en person som

barnet kan anknyta till i andra hand efter familjen leder barnens inbördes interaktion och samspel i

gruppen lär barnen gott uppförande och föregår själv med

gott exempel använder medvetet barngruppen som stöd för

lärande uppmuntrar barnen till en jämlik och glad samvaro skapar själv en lugn och harmonisk atmosfär förebygger mobbning, reflekterar över olika metoder

att förebygga mobbning och tillämpar dem. Aktiv närvaro Examinanden

visar intresse för barnens tankar och frågor och uppmuntrar barnen att tänka vidare

reagerar på barnens förslag och hjälper barnen att förverkliga dem

berikar och utvidgar barnens aktiviteter utgående från deras intressen och förslag.

Att gradvis öka barnens självständighet

Examinanden respekterar barnens självbestämmanderätt ger barnen möjlighet att göra egna val och fatta

beslut utgående från deras utvecklingsnivå uppmuntrar barnen att klara sig själva i dagliga

situationer i enlighet med deras utvecklingsnivå uppmuntrar barnen att ta egna initiativ.

20

Mångsidighet och balans i den dagliga verksamheten

Examinanden använder medvetet och genomtänkt vardagliga vård-

situationer för fostran och undervisning (matlag-ning, måltider, påklädning och hygien)

skapar en lugn atmosfär i vardagen planerar och deltar i mångsidiga och balanserade

vardagliga aktiviteter (spontan lek, handledda situa-tioner, dagliga rutiner)

ger barnen utrymme att delta, ta det lugnt och stilla sig

differentierar verksamheten enligt barnens ålder och utveckling

ser till att redskap och utrymmen lämpar sig för barnens utvecklingsnivå.

Examinanden kan tillgodose barnens grundläggande behov.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att tillgodose grundläggande behov

Examinanden månar om barnens fysiska, psykiska och sociala

trygghet är fysiskt och psykiskt närvarande och tillgänglig för

barnen och skapar en känsla av trygghet ser till att barnen får en välbalanserad kost och

sköter deras hygien ger barnen möjlighet till motion, vila samt lugn och

ro tar hänsyn till barnens individuella vårdrutiner och

ser till att dagsrytmen är regelbunden. Att främja sunda levnadsvanor hos barn

Examinanden lär barnen hälsosamma mat- och levnadsvanor samt

hygien uppmuntrar barnen att röra på sig i enlighet med

motionsrekommendationerna för småbarnsfostran ser till att mediemiljön är trygg och stödjer utveck-

lingen av mediekunskap i enlighet med barnens ålder diskuterar med föräldrarna om trygga gränser för

barnens medieanvändning.

Examinanden kan stödja barnens språkliga utveckling och uttryck.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att främja interaktion, språklig uttrycksförmåga och språklig kultur

Examinanden lyssnar på barnen uppmuntrar barnen till social interaktion använder ett mångsidigt språk utnyttjar språk och barnkultur i sin verksamhet

21

visar intresse för barnens språkliga uttryck och ger barnen mångsidiga möjligheter till det, t.ex. med hjälp av sagor, litteratur, teater och musik

ser till att det inte förekommer onödiga oljud och sinnesintryck i barnets uppväxt- och lärmiljö.

Språkanvändning i den dagliga verksamheten

Examinanden klär de dagliga aktiviteterna och barnens känslor i

ord främjar barnens språkliga utveckling genom att

utnyttja vardagliga situationer erbjuder barnen möjligheter att observera både talat

och skrivet språk i vardagliga aktiviteter identifierar faser i barnens språkliga utveckling och

diskuterar sina iakttagelser med föräldrarna.

Examinanden kan planera och genomföra målinriktad verksamhet med hänsyn till barns typiska beteende.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att ge möjlighet till lek

Examinanden iakttar barnens lek och utnyttjar sina iakttagelser för

att utveckla och berika leken planerar och inrättar tillsammans med barnen lek-

miljön i enlighet med barnens föränderliga behov och intressen

ger möjlighet till långvarig lek identifierar och reagerar på barnens verbala och

icke-verbala initiativ till lek leder leken och deltar också i den på ett ändamåls-

enligt sätt identifierar barnens behov under olika stadier av le-

ken och planerar lekmiljön, handleder och differen-tierar leken utgående från dem.

Att ge barnen möjlighet att uppleva och uttrycka konst

Examinanden ger barnen möjligheter till mångsidiga aktiviteter

inom olika konstgrenar: t.ex. musik, bildkonst, dans, drama, hantverk, barnlitteratur

ger barnen tid och möjligheter till konstupplevelser och -erfarenheter och uppmuntrar barnen att ut-trycka sig kreativt och använda sin fantasi på ett individuellt sätt

värdesätter och stödjer utvecklingen av barnens kreativa uttryck.

Att ge barnen möjlighet att röra på sig

Examinanden planerar dagordningen så att barnen har möjlighet

till daglig, även rask, motion planerar en miljö som lockar till motion och utnytt-

22

jar den närmaste omgivningen för hälsosam och trygg motion

planerar och främjar målinriktat utvecklingen av barnens motoriska färdigheter i samband med motionen.

Att ge barnen möjlighet att utforska omvärlden

Examinanden utformar och utnyttjar miljön för att "locka" barnen

att utforska omvärlden ger utrymme, stödjer och uppmuntrar barnen att

utforska omvärlden lyssnar på barnens frågor och hjälper dem att själva

hitta lösningar och förklaringar till företeelser i omvärlden (känna lärandets glädje)

ger barnen utrymme, tid och lugn och ro för fantasi och kreativa experiment

värdesätter och stödjer barnens utforskande.

Examinanden kan använda innehållsmässiga inriktningar för att göra verksamheten mångsidigare.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att använda innehållsmässiga inriktningar i verksamheten

Examinanden använder innehållsmässiga inriktningar som en del

av de vardagliga aktiviteterna och utgående från barns typiska beteende

hjälper barnen att jämföra, räkna och dra slutsatser i vardagliga situationer

hjälper barnen att iaktta och undersöka naturfeno-men

hjälper barnen att förstå förfluten tid och nutid hjälper barnen att uppfatta skönhet och harmoni funderar tillsammans med barnen över vad som är

rätt och fel, gott och ont, sanning och lögn ger barnen möjlighet till tystnad och eftertanke och

att fråga om och fundera över religiösa och andliga frågor.

Examinanden kan utvärdera och utveckla sin småbarnsfostran.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Utvärdering och utveckling av det egna arbetet

Examinanden granskar kritiskt sina arbetssätt iakttar aktivt hur barnen mår och engagerar sig i

verksamheten för att få respons på sitt arbete utvärderar hur hon/han tagit hänsyn till barnens

behov, utvecklingsstadier och känslotillstånd samt hur genomtänkt och målinriktad den dagliga vården,

23

fostran och undervisningen varit utvecklar sitt arbete utifrån utvärderingen inhämtar den kunskap som behövs och uppdaterar

sitt kunnande följer med den aktuella debatten inom

småbarnsfostran. Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Arbetet som fostrare inom familjedagvården visas och bedöms yrkes-skickligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem, gruppfamiljedaghem eller daghem. Examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att − planera och genomföra mångsidig småbarnsfostran som utgår från barnens behov − vara en ansvarsfull fostrare i enlighet med examensgrunderna − kritiskt utvärdera sitt arbete som fostrare, sin förmåga att ta hänsyn till barnens

behov och utveckla sitt arbete utgående från utvärderingen. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömn-ingsmaterialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet Krav på yrkesskicklighet Examinanden kan − se till att familjedaghemmet är tryggt, rent och ändamålsenligt − sköta barnens dagliga hygien och renlighet − tillreda hälsosam och trygg mat för barnen − ta hänsyn till barn som följer en specialdiet − handla på rätt sätt vid sjukdoms- och olycksfall − handla enligt principerna för ekologiskt hållbar utveckling − utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt.

24


Examinanden kan se till att familjedaghemmet är tryggt, rent och ändamålsenligt.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Trygga utrymmen och trygg verksamhetsmiljö

Examinanden utarbetar en säkerhetsplan för sin enhet i enlighet

med kommunens säkerhetsföreskrifter följer säkerhetsplanen skapar en trygg och fungerande uppväxt- och lärmil-

jö för barnen och tar också hänsyn till säkerheten utomhus

kommer överens med barnen om gemensamma regler som bidrar till en trygg verksamhet

observerar förändringar i sin omgivning och vidtar aktivt åtgärder för att undvika och/eller eliminera riskfaktorer.

Att se till att familjedaghemmet är rent och snyggt

Examinanden ser till att hemmets olika utrymmen och leksakerna

är rena väljer lämpliga rengöringsmedel och städredskap månar om luftkvaliteten i hemmet och om ända-

målsenlig vädring ser till att sängkläderna är rena och behagliga att

använda håller ordning i hemmet tillsammans med barnen beaktar eventuella allergier.

Ändamålsenliga utrymmen Examinanden planerar utrymmena med hänsyn till barnens behov inrättar ett fungerande rum för lek och samvaro inrättar en trivsam och ändamålsenlig matvrå inrättar ett lugnt och trivsamt vilorum där barnen

kan ta det lugnt och stilla sig inrättar ett fungerande toalett- och tvättrum.

Examinanden kan sköta barnens dagliga hygien och renlighet.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att sköta barnens dagliga hygien

Examinanden sköter på rätt sätt sin egen och barnens handhygien beaktar allmänna hygienanvisningar vid basvård sköter ändamålsenligt barnens kläder och utrustning

under dagen uppmuntrar barnen att självständigt sköta sin ren-

lighet och hygien utgående från deras utvecklingsnivå.

25

Examinanden kan tillreda hälsosam och trygg mat för barnen.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Kostens betydelse för barnens hälsa

Examinanden planerar veckans matsedel med beaktande av de

allmänna näringsrekommendationerna och barnens välbefinnande

använder baslivsmedel för att tillreda hälsosam mat som uppfyller näringsrekommendationerna

använder i mån av möjlighet närproducerad mat i matlagningen.

Livsmedelshygien Examinanden följer kraven på livsmedelshygien undviker tillsatsämnen och främmande ämnen i

matlagningen.

Examinanden kan ta hänsyn till barn som följer en specialdiet.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Vård av barn som följer en specialdiet

Examinanden följer vid vård av ett barn som har någon allergi

eller specialdiet barnets diet i enlighet med föräldrarnas och sakkunnigas anvisningar

utnyttjar information i ingrediensförteckningar vid planeringen

uppdaterar regelbundet sin kunskap om barnets allergi utgående från information av föräldrarna och andra sakkunniga

lindrar barnets allergisymptom i enlighet med givna anvisningar

meddelar på ett relevant sätt föräldrarna om förändringar i barnets hälsotillstånd

följer givna anvisningar i nödsituationer som orsakas av matallergier.

Examinanden kan handla på rätt sätt vid sjukdoms- och olycksfall.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Sjukdoms- och olycksfall Examinanden

tillämpar kunskap om symptomen på de vanligaste barnsjukdomarna i sitt arbete

ser till att barnet får rätt vård följer den skriftliga planen för läkemedels-

behandling är en lugn och trygg vuxen i nödsituationer meddelar omedelbart på överenskommet sätt

26

föräldrarna om ett barn insjuknar eller råkar ut för en olycka

ser till att det finns ändamålsenlig förstahjälps-utrustning på familjedaghemmet

handlar i nödsituationer utifrån helhetssituationen och ger första hjälpen på Fhj 1-nivå

uppdaterar regelbundet sina kunskaper i första hjälpen

behärskar principerna för hur man meddelar om olycksfall (anmälan om olycksfallet till arbetsgivaren).

Examinanden kan arbeta enligt principerna för ekologiskt hållbar utveckling.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att följa principerna om ekologiskt hållbar utveckling

Examinanden uppfattar ekologiskt hållbar utveckling som en del

av miljöfostran minskar avfallsmängden genom rätta val sorterar avfall på rätt sätt använder rengöringsmedel som belastar naturen så

lite som möjligt återanvänder material föregår med gott exempel och uppmuntrar barnen

att följa principerna om ekologiskt hållbar utveck-ling med hänsyn till det egna bostadsområdets praxis och principer.

Examinanden kan utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Utvärdering och utveckling av arbetet

Examinanden utvärderar realistiskt sitt kunnande och sina

arbetssätt förstår betydelsen av kontinuerlig utvärdering för

att utveckla det egna arbetet ger och tar emot respons och använder responsen

för att utveckla sitt arbete söker självständigt information för att utveckla sin

yrkesskicklighet och deltar i samarbetsnätverk inom branschen

ber föräldrarna om den information som behövs t.ex. när ett nytt barn börjar i dagvård.

27

Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet visas och bedöms yrkesskickligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem eller gruppfamiljedaghem. Examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att − inrätta en hälsosam, trygg och fungerande miljö för barngruppen − följa säkerhetsplanen − tillreda mat enligt rekommendationerna med beaktande av specialdieter och

livsmedelshygien − sköta barnens dagliga hygien − handla enligt givna anvisningar vid sjukdoms- och olycksfall − handla i enlighet med principerna för ekologiskt hållbar utveckling − realistiskt utvärdera sitt kunnande och sina arbetssätt.

Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkom-mit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskick-lighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedöm-ningsmaterialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 3.4 Att möta barns behov av stöd Krav på yrkesskicklighet Examinanden kan − arbeta kunskapsbaserat inom specialsmåbarnsfostran och följa principerna för tidigt

stöd − samarbeta målinriktat med de personer som medverkar i barnets fostran och

rehabilitering − svara på barnets individuella behov av stöd − stödja barnets tal- och språkutveckling − beakta barnets behov av stöd för koncentration och uppmärksamhet − beakta barnets behov av stöd som anknyter till känslolivet − beakta barnets behov av stöd för sin motoriska utveckling − stödja och sköta långvarigt sjuka barn − beakta barnets övriga behov av stöd för växande och utveckling − utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt.

28


Examinanden kan arbeta kunskapsbaserat inom specialsmåbarnsfostran och följa principerna för tidigt stöd.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att arbeta kunskapsbaserat inom specialsmåbarnsfostran

Examinanden observerar och identifierar ett barns behov av stöd och

för saken vidare i samråd med föräldrarna och andra sakkunniga

stödjer barnets växande, utveckling och lärande följer de centrala författningarna, handlingarna och

rekommendationerna hänvisar familjen till de tjänster som behövs motiverar sina tillvägagångssätt och lösningar följer principen med tre stödnivåer.

Tidigt stöd Examinanden planerar och genomför högklassig småbarnsfostran

utifrån barnets behov stödjer barnets växande, utveckling och lärande då

behovet av stöd observeras beaktar betydelsen av tidigt ingripande som förebyg-

gande åtgärd och handlar på ett förebyggande sätt i samråd med familjen och andra sakkunniga.

Examinanden kan samarbeta målinriktat med de personer som medverkar i barnets fostran och rehabilitering.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att delta i nätverkssamarbete Examinanden

är med och utarbetar en individuell plan för småbarns-fostran för barnet och/eller en rehabiliteringsplan som ingår i planen

samarbetar i nätverk för barnets fostran och rehabili-tering

tillämpar i samarbetet överenskomna metoder i sitt dagliga arbete

berättar vid samarbetsmöten om barnets starka sidor och behov av stöd i vardagen så att barnets röst blir hörd

är medveten om gränserna för sitt kunnande och ber vid behov om anvisningar och råd.

Samarbete med familjerna Examinanden har en förtroendefull och respektfull interaktion med

familjen

29

möter familjen i egenskap av sakkunnig i fråga om barnet, diskuterar och delger familjen sina iakttagelser gällande barnets utveckling

diskuterar med föräldrarna om barnets växande, utveckling och lärande.

Examinanden kan svara på barnets individuella behov av stöd.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att möta barnets individuella behov av stöd

Examinanden observerar och beaktar barnets behov av stöd följer i vardagliga situationer individualitetsprincipen

utgående från barnets behov stödjer målinriktat barnets självständighet och

självstyrning är uppmuntrande och flexibel och tar hänsyn till

barnets vakenhetsgrad, utvecklingsnivå och livssituation

reagerar sensitivt och aktivt på barnets initiativ och behov av stöd

hjälper barnet att upptäcka sina resurser. Rehabiliterande förhållningssätt

Examinanden planerar verksamhetsmiljön så att den stödjer barnet ordnar verksamheten utgående från barnets behov av

stöd och barnets starka sidor i samråd med familjen och andra sakkunniga

skapar en verksamhetsstruktur som ökar tryggheten stärker barnets självförtroende och positiva självbild hjälper barnet att identifiera och behärska de sociala

beteendemönstren i sin grupp ser till att alla är delaktiga och likvärdiga medlemmar i

barngruppen tillämpar gemensamt överenskomna metoder i den

dagliga verksamheten i enlighet med sakkunnigas anvisningar.

Examinanden kan stödja barnets tal- och språkutveckling.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att stödja barnets tal- och språkutveckling

Examinanden beaktar barnets språkliga utvecklingsstadium i sitt

fostringsarbete stödjer språkinlärningsprocessen i olika åldrar genom

att tillämpa metoder som stödjer språk- och talutvecklingen i enlighet med sakkunnigas anvisningar

är själv en bra språklig förebild för barnet.

30

Examinanden kan beakta barnets behov av stöd för koncentration och uppmärksamhet.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att stödja barnets koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga

Examinanden utnyttjar kunskap om svårigheter med koncentration

och uppmärksamhet i sitt arbete anpassar verksamhetsmiljön och verksamheten för

barnet som behöver stöd så att barnet har möjlighet att koncentrera sig

handlar konsekvent enligt gemensamt överenskomna regler

möjliggör växande och lärande genom att erbjuda handledning och stöd i tillräcklig omfattning

tillämpar rehabiliteringsmetoder som främjar växande och lärande i enlighet med sakkunnigas anvisningar

samarbetar aktivt med föräldrarna och andra sakkunniga.

Examinanden kan beakta barnets behov av stöd som anknyter till känslolivet.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Barnets behov av stöd som anknyter till känslolivet

Examinanden samarbetar aktivt med föräldrarna och andra sakkun-

niga utnyttjar i sitt arbete information av föräldrarna och

sakkunniga om barnets känslomässiga problem (t.ex. tillbakadragna och skygga barn, barn med anpassningssvårigheter, rastlösa barn och barn utan gränser)

är en pålitlig och trygg vuxen som barnet har lätt att närma sig

stärker upplevelser av delad glädje med barnet handlar konsekvent enligt gemensamt överenskomna

regler.

Examinanden kan beakta barnets behov av stöd för sin motoriska utveckling.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att svara på barnets behov av stöd för sin motoriska utveckling

Examinanden samarbetar med föräldrarna och andra sakkunniga utnyttjar i sitt arbete information av föräldrarna och

sakkunniga om utmaningarna i fråga om barnets motoriska utveckling

planerar en inspirerande verksamhet som stödjer de motoriska färdigheterna

arbetar planmässigt och ger barnet möjligheter att

31

uppleva att det lyckas när det gäller de motoriska färdigheterna

planerar barngruppens verksamhet så att den inspirerar till motion

inrättar miljön så att den är fri från hinder och motiverar till motion.

Examinanden kan stödja och sköta kroniskt sjuka barn.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att sköta ett långvarigt sjukt barn

Examinanden sätter sig in i barnets sjukdom vidtar de vårdåtgärder som sjukdomen kräver i enlighet

med föräldrarnas och andra sakkunnigas anvisningar utnyttjar information om olika kroniska sjukdomar i

sitt arbete (t.ex. astma, diabetes, epilepsi, reuma, hjärtsjukdomar)

svarar på barnets fysiska och fysiska behov av stöd stödjer barnets självbild och självständighet och ger

barnet möjligheter att uppleva att det lyckas ser till att barnet har möjligheter att delta i olika

aktiviteter och att barnet är likvärdigt i barngruppen.

Examinanden kan beakta ett barns övriga behov av stöd för växande och utveckling.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Behov av stöd för växande och utveckling

Examinanden utnyttjar i sitt arbete information om störningar i bar-

nets växande och utveckling (t.ex. sinnes- och utveck-lingsstörningar, cp- och rörelsehandikapp, sinnesöver-känslighet, olika former av autism och andra neuro-logiska störningar).

ger akt på barnets växande och utveckling deltar i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen

av planen för småbarnsfostran i dagvården följer barnets plan för småbarnsfostran och/eller

rehabiliteringsplanen som ingår i den använder ändamålsenliga kommunikationsmetoder

med barnet planerar utgående från den information som fåtts av

föräldrarna och sakkunniga den vardagliga verksam-heten så att den möter barnets behov av stöd

inrättar och anpassar miljön så att den är tydlig, följer dagordningen och stödjer barnets initiativ och självständighet

använder hjälpmedel enligt sakkunnigas anvisningar differentierar och individualiserar fostran

32

samarbetar med föräldrarna och sakkunniga och följer sakkunnigas anvisningar.

Examinanden kan utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt.


Examinanden identifierar sina egna gränser när det gäller arbetet med

barn i behov av stöd utvärderar realistiskt sitt kunnande och sina arbetssätt förstår betydelsen av kontinuerlig utvärdering såväl för

att utveckla det egna arbetet som för att stödja barnets utveckling

ger och tar emot respons utnyttjar responsen för att utveckla sitt arbete inhämtar den kunskap som behövs och tillämpar

kunskapen i sitt arbete söker stöd för att orka i sitt arbete.

Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Att möta barns behov av stöd visas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetssituationer och -uppgifter i verksamhetsmiljöer, där barn som behöver stöd får handledning. Arbetet genomförs i samarbete med familjerna och ett mångprofessio-nellt nätverk. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem, gruppfamiljedaghem eller daghem. Examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att planera och genomföra verksamheten utifrån barnets starka sidor och behov av

individuellt stöd följa planen som utarbetats tillsammans med familjen och andra sakkunniga arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt utnyttja ett mångprofessionellt nätverk i sitt arbete motivera sin verksamhet med kunskap om barnets behov av stöd realistiskt utvärdera sitt kunnande och arbete. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedöm-ningsmaterialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens själv-värdering.

33

B Valfria examensdelar

3.5 Att bemöta barn och familjer från olika kulturer Krav på yrkesskicklighet Examinanden kan analysera sina värderingar och attityder i förhållande till kulturell och religiös mångfald förmedla traditioner och sedvänjor som hör till kulturen och religionen i det finländska

samhället i sitt arbete ta hänsyn till värderingar och kulturella sedvänjor hos minoritetskulturer samarbeta med familjer från olika kulturer stödja identitets- och språkutvecklingen hos barn med annan kulturell bakgrund planera och genomföra verksamheten i en mångkulturell barngrupp utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt med barn och familjer från olika

kulturer. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)

Examinanden kan analysera sina värderingar och attityder i förhållande till kulturell och religiös mångfald.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Etisk verksamhet i enlighet med värderingarna

Examinanden är medveten om sina värderingar och attityder samarbetar på ett konstruktivt sätt med familjerna är rättvis och respekterar familjer från olika kulturer betonar genom sin verksamhet det som är gemensamt

för alla barn förebygger eventuell diskriminering tar i beaktande hur egna kulturella och religiösa

sedvänjor påverkar arbetet beaktar företeelser som hänger samman med skillnad

och olikhet.

Examinanden kan förmedla traditioner och sedvänjor som hör till kulturen och religionen i det finländska samhället.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att förmedla finländsk kultur

Examinanden förmedlar information om levnadssätt och kulturtra-

ditioner i det finländska samhället förmedlar information om mål och tillvägagångssätt

inom småbarnsfostran i Finland

34

förmedlar information om seder och bruk i det finländska hemmet och den finländska vardagen

är medveten om hur de finländska kulturella och religiösa sedvänjorna påverkar dagvården

bidrar till att barn med annan kulturell bakgrund anpassar sig till det finländska samhället.

Examinanden kan i sitt arbete ta hänsyn till värderingar och kulturella sedvänjor hos minoritetskulturer.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Minoritetskulturer i Finland Examinanden

beaktar i sitt arbete hur kulturen och kulturella värder-ingar inverkar på en familj och på strukturer och roller inom familjen

beaktar i sitt arbete olika sociala system, såsom de kon-ventionella reglerna som gäller yrkesställning och kön, föräldrars och barns ställning i familjen och könsroller

inhämtar vid behov kunskap om minoritetskulturerna i Finland genom att diskutera med familjerna.

Examinanden kan samarbeta med familjer från olika kulturer.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Samarbete med familjerna

Examinanden diskuterar med familjen om barnets uppfostran och

stödjer på ett konstruktivt sätt föräldrarna till ett barn som uppfostras i två kulturer

stödjer integrationsprocessen för en familj med annan kulturell bakgrund

bemöter båda föräldrarna jämlikt i enlighet med principerna om fostringsgemenskap

förmedlar information om finländska vanor, uppfost-ringsmetoder och om den dagliga verksamheten i dag-vården (t.ex. lek, undervisning, måltid, potträning, vila, utevistelse)

tar modigt upp oklara eller fördomsrelaterade frågor bidrar till att göra mötet mellan parterna till en

berikande positiv upplevelse hänvisar vid behov familjen till andra tjänster för

barnfamiljer använder vid behov metoder som stödjer kommunika-

tionen med föräldrarna för att komma överens om ärenden som gäller barnet (t.ex. bilder, tydligt språk)

använder vid behov tolktjänster i frågor som gäller barnets vård och fostran (t.ex. för att utarbeta barnets plan för småbarnsfostran).

35

Examinanden kan stödja identitets- och språkutvecklingen hos barn med annan kulturell bakgrund.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Att stödja barnets identitets- och språkutveckling

Examinanden stödjer barnets möjlighet att uttrycka sitt språk och sin

kulturella bakgrund informerar föräldrarna om betydelsen av att upprätt-

hålla sitt modersmål och uppmuntrar dem att använda sitt modersmål

stödjer barnets svenska språkutveckling på olika sätt ordnar barngruppens verksamhet så att barnet har

möjlighet att lära sig och använda svenska med de andra barnen

använder vid behov mångprofessionellt samarbete som stöd i arbetet

hänvisar vid behov familjen till sakkunnigtjänster.

Examinanden kan planera och genomföra verksamheten i en mångkulturell barngrupp.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Verksamheten i en mångkulturell barngrupp

Examinanden tar i sitt arbete hänsyn till ett barn med annan kulturell

bakgrund och stödjer barnets delaktighet i barngruppen stödjer barnets uppväxt i ett mångkulturellt samhälle stödjer integrationsprocessen för invandrarbarn.

Examinanden kan utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt med barn och familjer från olika kulturer.


Examinanden söker information om kulturell mångfald utnyttjar interaktionssituationer med familjerna för att

lära sig och utveckla sin yrkesskicklighet analyserar och utvärderar sina arbetssätt och kvaliteten

på sitt arbete utvärderar realistiskt sina styrkor och sina utmaningar

när det gäller den yrkesmässiga utvecklingen ber om respons och utvecklar sitt arbete utgående från

responsen använder konsultation som stöd i sitt arbete söker och använder arbetshandledning och kollegialt

stöd.

36

Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Att bemöta barn och familjer från olika kulturer visas och bedöms yr-kesskickligheten i verkliga arbetssituationer och -uppgifter. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem, gruppfamiljedaghem eller ett daghem som arbetar med barn och familjer från olika kulturer. Examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att arbeta med barn och familjer från olika kulturer, stödja barnens svenska språkutveckling och integrering samt stödja familjer från olika kulturer med deras uppfostran. Examinanden analyserar kritiskt sina värderingar och attityder och utvärderar realistiskt sitt arbete. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. Examinanden kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkom-mit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskick-lighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedöm-ningsmaterialet. Examinandens bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens själv-värdering. 3.6 En examensdel ur en annan examen Examinanden kan i yrkesexamen för familjedagvårdare inkludera en valfri examensdel ur en annan yrkes- eller specialyrkesexamen som Utbildningsstyrelsen fastställt examens-grunderna för. Examinanden kan i den valfria examensdelen visa sin yrkesskicklighet inom yrkesområdet enligt personligt intresse, erfarenhet och kompetens. Den valfria examensdelen ska på ett naturligt sätt komplettera yrkesexamen för familjedagvårdare med beaktande av arbetslivets behov. Examensarrangören ska ha ett giltigt avtal om att ordna ifrågavarande fristående examen. Utbildningsanordnaren kan också köpa examenstillfällena av en examensarrangör som har ett avtal om att ordna ifrågavarande fristående examen. Betyg över examensdelen ges alltid av den examenskommission som ansvarar för ifrågavarande yrkes- eller specialyrkesexamen. Examenskommissionen erkänner på basis av betyget den valfria examensdelen som en del av yrkesexamen för familjedagvårdare.

37

3.7 Arbete som företagare Krav på yrkesskicklighet Examinanden kan − utvärdera och utveckla sina färdigheter att arbeta som företagare inom branschen − utarbeta en affärsverksamhetsplan för sitt eventuella företag − arbeta och utvecklas som chef i sitt företag.


Examinanderna kan utvärdera och utveckla sina färdigheter att arbeta som företagare inom branschen.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Utvärdering av de egna företagarfärdigheterna

Examinanden utreder vilka personliga färdigheter som bidrar till att

man lyckas som företagare specificerar sina värden med tanke på den eventuella

företagsverksamheten bedömer realistiskt sina förutsättningar att arbeta som

företagare utarbetar med handledning av sakkunniga en plan för

utveckling av sina företagarfärdigheter. Verksamhet enligt lagar, förordningar och bestämmelser som reglerar självständig yrkesutövning

Examinanden beaktar de allmänna utgångspunkterna för företags-

verksamhet beaktar författningarna som gäller familjedagvård till

den del de berör självständig yrkesutövning inom familjedagvård

följer på nationell nivå med förändringar i lagar och bestämmelser som reglerar företagsverksamheten inom branschen

bekantar sig med bestämmelserna om konkurrens-utsättning och anbudsförfaranden.

Examinanden kan upprätta en affärsverksamhetsplan för sitt eventuella företag.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Utredning av företagets verksamhetsförutsättningar för affärsverksamhetsplanen

Examinanden bekantar sig med branschens framtidsutsikter och

utveckling är insatt i marknadsläget och hur det påverkar den

egna företagsverksamheten tar i beaktande hur de lagstadgade kraven påverkar

den egna företagsverksamheten

38

tar i planen hänsyn till tillståndsplikten för utövandet av yrket och de åtgärder som anknyter till den

granskar sitt eventuella företags resultat och lönsamhet

granskar företagsamheten utgående från företagarens ansvar och förpliktelser

granskar företagsamheten ur arbetsgivarsynvinkel. Uppgörande av en affärsverksamhetsplan

Examinanden beskriver sitt företags verksamhetsmiljö produktifierar tjänsterna som klienterna köper jämför alternativa sätt att inleda företagsverksamhet

på diskuterar med sakkunniga om alternativa

verksamhetsformer för det eventuella företaget utvecklar med hjälp av sakkunniga en preliminär

affärsidé för sitt företag beaktar hurdana ekonomiska, produktionsmässiga

och psykiska resurser som krävs för att starta den eventuella företagsverksamheten

bedömer tillsammans med sakkunniga den egna företagsidéns möjligheter att lyckas.

Klient- och nätverksrelationer

Examinanden beskriver företagets eventuella klienter i sin plan kartlägger olika alternativ och bygger utgående från

sina möjligheter upp klient-, och nätverksrelationer som är viktiga för företagets kontinuitet

gör med hjälp av sakkunniga ett utkast till avtal med ovan nämnda nätverkspartner.

Kostnadsmedveten verksamhet

Examinanden prissätter tjänster med beaktande av marknads-

relaterade faktorer tolkar företagets bokslut med avseende på kapital,

tillgångar, solvens och resultat funderar på möjligheterna att utveckla den ekonomis-

ka verksamheten, vid behov tillsammans med en sakkunnig

bedömer eventuella risker med affärsverksamheten och deras inverkan

gör tillsammans med sakkunniga upp en grov resultatprognos för sitt företag

använder sakkunnigtjänster för att reda ut beskattningsfrågor.

39

Examinanden kan arbeta och utvecklas som chef i sitt företag.

Föremål för bedömning Kriterier för bedömning Beaktande av klienternas förväntningar och krav

Examinanden lyssnar på klienterna och utvecklar servicen utgående

från dem utvecklar nya serviceidéer beaktar helheterna i klientprocesserna sammanställer respons av klienterna och utnyttjar

responsen för att utveckla verksamheten. Kunskap om personaladministration

Examinanden beskriver kärnkompetenskraven inom sin bransch beaktar i sin plan vikten av en yrkeskunnig personal

för en högklassig verksamhet för in rekryteringsprinciperna i sin plan utnyttjar utvecklingssamtalen som verktyg för att

utveckla kompetensen följer bestämmelserna om arbetarskydd stödjer personalens arbetshälsa och arbetsförmåga.

Utveckling av de egna företagarfärdigheterna

Examinanden ber aktivt om respons tar emot respons på ett professionellt sätt utvecklar sina företagarfärdigheter utgående från

responsen skaffar den information och de sakkunnigtjänster som

behövs för grundandet av företaget och i verksam-hetens olika skeden

sköter sin arbetshälsa. Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Arbete som företagare visar examinanden sin yrkesskicklighet genom att utarbeta en preliminär affärsverksamhetsplan för ett företag inom familjedagvården. Examinanden kompletterar med hjälp av sakkunniga sin plan med utredningar, arbeten och kalkyler som kartlägger verksamhetens förutsättningar och risker. Examinanden utvärderar även sitt kunnande och sitt utvecklingsbehov som företagare. Examensprestationen omfattar också examinandens arbete under processen som beskrivs ovan. Arbetet dokumenteras och företrädare för arbetslivet gör bedömningar av arbetet som bifogas dokumenten. Examinanden gör också en personlig utvärdering och plan för utveckling av sina möjligheter och förutsättningar som företagare. Examensprestationen fördjupas genom ett utvärderingssamtal med sakkunniga. I utvär-deringssamtalet preciseras med hjälp av dokumenten och bedömningarna den blivande företagarens förmåga att arbeta som företagare och att fatta beslut om inledandet av den eventuella företagsverksamheten.

40

Bilaga Beskrivning av familjedagvårdarens arbete och värdegrunden för arbetet Arbetet för de som har avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare grundar sig på de cent-rala värdena inom småbarnsfostran, såsom barnets människovärde, barnets rätt till liv, jämlik behandling och fullvärdig utveckling samt beaktande av barnets bästa och barnets åsikt. Barnen har rätt till trygga människorelationer, en tryggad uppväxt, utveckling och inlärning samt en trygg och hälsosam miljö, där de kan leka och utföra mångsidiga aktivi-teter. Barnen har rätt att få det specialstöd de behöver och bli förstådda och hörda i en-lighet med sin individuella utvecklingsnivå. De har rätt till sitt modersmål, sin kultur, sin religion och sin åskådning. Enligt branschens värdegrund ska alla barn få växa och utvecklas som unika personlig-heter. Till värdegrunden hör också att ta ansvar och måna om natur och miljö. Arbetet för de som avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare är en del av den offentliga eller privata småbarnsfostran som genomförs enligt principerna om fostringsgemenskap i samarbete med barnen och familjerna för att främja barnens totala välbefinnande. De som har avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare kan arbeta på ett familjedaghem eller gruppfamiljedaghem. Arbetet bygger på gedigen yrkeskompetens. Familjedagvårdarna arbetar som pedagogiskt medvetna och ansvarsfulla fostrare. I arbetet betonas förmåga att ta hänsyn till andra, tolerans, ärlighet, naturlighet, öppenhet, god interaktionsförmåga och empati. Familjedag-vårdarna ska utföra sitt arbete så att barnens behov och barnens bästa beaktas i alla situa-tioner. De ska värna om barndomen som ett viktigt livsskede och ge barnen rätt att växa i lugn och ro, leka, glädjas och ha trygga gränser. Det viktigaste i familjedagvården är interaktionen mellan barnet och vårdaren. Barnets kontakter med andra barn och vuxna är också viktiga. Samarbetet mellan föräldrarna och vårdaren är centralt, liksom också samarbetet mellan vårdaren och chefen för familje-dagvården och mellan andra aktörer och sakkunniga inom det pedagogiska området. Familjedagvårdarna tillämpar sitt kunnande om småbarnsfostran i vardagliga situationer som omfattar vård, fostran och undervisning. De utnyttjar kunskap om olika kulturer och om service- och stödsystemen inom fostran och vård i sitt arbete. De fungerar individuellt som barnens fostrare i olika situationer under dagen. De förvissar sig om barnens emotionella och fysiska trygghet i alla situationer. De stödjer barnens upp-växt med hjälp av lek och aktiviteter utgående från barnens ålder och utvecklingsnivå. De ger också den omvårdnad och omsorg som barnen behöver. De ser till att barnen får en mångsidig kost, den vila de behöver, att barnen rör på sig och att dagsrytmen är regel-bunden. De stödjer föräldrarna i deras fostrande uppgift och hjälper dem vid behov att anlita olika tjänster.

41

Tryckt ISBN 978-952-13-5490-8 ISSN 1798-8977 Online ISBN 978-952-13-5491-5 ISSN 1798-8985

Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv.

Utbildningsstyrelsen www.utbildningsstyrelsen.fi

Documents

YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013