Mitt

språkutvecklande

klassrum

Hanna Stehagen

Nässjö

3 november 2014

Om språk och lärande

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära

förknippade. Genom rikliga möjligheter att

samtala, läsa och skriva ska varje elev få

utveckla sina möjligheter att kommunicera och

därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Lgr

11, kap 1, s 9)

Föreläsningens innehåll

Varför måste jag arbeta språkutvecklande i

skolans alla ämnen?

Hur tänker jag språkutvecklande?

Hur kan jag göra i praktiken?

Varför språkutvecklande

undervisning?

Vårt uppdrag enligt Lgr 11 och

Lgy 11

Skolan ska ansvara för att varje elev efter

genomgången grundskola kan använda det

svenska språket i tal och skrift på ett rikt och

nyanserat sätt (Lgr 11, Kap 2.2, s. 13)

Det svenska spraket ska befastas genom

undervisningen i manga av skolans amnen. (Lgy

11, Kap 1, s. 5)

Varför språkutvecklande

undervisning?

”De olika skolformernas läroplaner är skrivna

med utgångspunkt i det faktum att språket

spelar en central roll i arbetet med att ge alla

elever förutsättningar att utvecklas så långt

som möjligt .” (Skolverket, Få syn på språket,

2012)

Kursplaneförmågorna

Förmågorna i kunskapskraven

Eleven har goda kunskaper om historiska forhallanden, skeenden och

gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att fora

utvecklade och relativt valunderbyggda resonemang om orsaker

till och konsekvenser av samhallsforandringar och manniskorslevnadsvillkor och handlingar, samt om

Forintelsen och andra folkmord. (Historia år 9, Kunskapskrav C)

Eleven har grundlaggande kunskaper om evolutionsteorin och andra

biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva

dessa med viss anvandning av biologins begrepp, modeller och teorier.

(Biologi år 9, Kunskapskrav E)

Eleven kan aven ge valutveckladeomdomen om eget och andras

musicerande och ge forslag som kan leda till att det musikaliska arbetet

utvecklas. Eleven kan foravalutvecklade och val underbyggda

resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft for individer och samhallen. (Musik år 9, Kunskapskrav

A)

Så varför egentligen?

“Utan ett explicit fokus på språket kommer barn

från vissa miljöer att fortsätta vara gynnade

medan andra missgynnas vad gäller lärande,

bedömning och stöd hemifrån, vilket gynnar de

uppenbara ojämlikheter som finns idag." (Mary

Schleppegrell, Language of schooling, 2004)

”Skolans språk är ingens

modersmål”

Barn kommer till skolan med olika förutsättningar:

10000 ord i sitt ordförråd eller inga alls

1000 lästimmar* eller inga alls

Ju lägre upp i åren desto högre språkliga krav pgavetenskaplighet. Därför stöter många elever på patrull i högstadiet och gymnasiet.

* Källa: Adams (1990) Beginning to read. Thinking and learning about print. A summary.

Lågpresterande vs

högpresterande elever

Rose och

Martin, 2013

Numrera följande instruktion. Var ska man börja och hur

ska man fortsätta för att det ska bli ett spöke som går att

hänga upp? Arbeta i par.

___ Rita ögon och mun och dekorera spöket.

___ Trä tråden genom nålen.

___ Dra sedan tråden genom spökets huvud.

___ Rita en cirkel ungefär lika stort som pappret är brett.

___ Tryck fast pingisbollen med häftmassan.

___ Gör en ögla och fäst tråden genom att göra en dubbelknut.

___ Häng upp spöket på en lämplig plats.

___ Klipp ut cirkeln.

___ När pappret är torrt, ta bort det från flaskan.

___ Sätt lite häftmassa runt flaskans öppning

___ Doppa pappret i bunken med vattnet.

___ Lägg det blöta pappret över pingisbollen. Zic-Zac, Samona Utbildning, 2011

Inte helt lätt…

1. Rita en cirkel ungefär lika stort som pappret är brett.

2. Klipp ut cirkeln.

3. Sätt lite häftmassa runt flaskans öppning

4. Tryck fast pingisbollen med häftmassan.

5. Doppa pappret i bunken med vattnet.

6. Lägg det blöta pappret över pingisbollen.

7. När pappret är torrt, ta bort det från flaskan.

8. Rita ögon och mun och dekorera spöket.

9. Trä tråden genom nålen.

10. Dra sedan tråden genom spökets huvud.

11. Gör en ögla och fäst tråden genom att göra en dubbelknut.

12 Häng upp spöket på en lämplig plats.

Hur tänker jag

språkutvecklande?

Det sociokulturella perspektivet

• Förkunskaper

• Interaktion – elevaktivitet

• Språket är vårt främsta verktyg för lärande –

dialogen viktig!

• Imitation – Mäster – lärling

• Modellering

• Stöttning

Läraren som brobyggare

Konkret

tänkande/

Konkret

språk/

elevens

värld

”Att hugga ner träd”

”Jättemånga

människor var utan

mat”

”Skogsavverkning”

”Massvält”

Abstrakt

tänkande/

abstrakt

språk/

textens

värld/uppgif

ten

Foto:

www.flickr.com/photos/alicebartlett/25807

17395

Utan ämnesspråk ingen

skolframgång

Skolspråket utvecklas inte automatiskt utan kräver explicit undervisning i skolans alla ämnen.

Utan ett fungerande språk blir det svårt att inhämta kunskaper, resonera kring den, bearbeta den, använda den i nya sammanhang och kommunicera det man lärt.

Vi bedömer våra elever efter deras språkliga förmåga att kommunicera sina kunskaper i våra respektive ämnen.

Vad är språkutvecklande

undervisning?

Enligt Meltzer och Hamann (2005) bör en lärare…

Utgå från elevernas förkunskaper.

Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter.

Tillåta hög elevaktivitet på lektionerna.

Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen.

Integrera tala, lyssna, skriva och läsa i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur och språkliga drag samt uppmärksamma ordförrådet.

Skolans basgenrer

Typisk ”skoltext”

”Hattarnas och mössornas helt olika åsikter

ledde till ständiga diskussioner i riksdagen.

Oenigheten medförde att styret av landet blev

svagt. Det ryktades om risk för inbördeskrig så

en stark ledare efterfrågades. Dessutom

fruktade adeln de europeiska

jämställdhetsidealen och stödde därför Gustav

III. Ytterligare en orsak var den ekonomiska

krisen i landet pga krigen.”

Vilken genre och hur vet vi

det?På lika villkor

Tycker du att tjejers och killars levnadsvillkor i dagens samhälle är lika? Lever vi alla med samma villkor och kan förvänta oss samma saker utav livet? Det tycker inte jag.

Mitt första argument för detta är att det oftast är fler män än kvinnor, som blir VD/ chefer på företag. Män har även högre löner än vad kvinnor har. Varför är det på detta vis? Vi får ju alla samma utbildning och samma chans att prestera. Forskning har dock visat att kvinnor oftast får bättre avgångsbetyg än män, men ändå är det sällan vi ser en kvinna som är en VD. Detta visar ju på att det är något som är fel och att kvinnor och män eller tjejer och killar inte är lika jämt ställa. Men var någonstans är det problemet ligger? Kan det ha något att göra med det samhälle vi en gång hade? Där kvinnor inte fick gå ut och jobba för att de skulle stanna hemma och tvätta, laga mat och ta hand om familjen. Där kvinnor inte fick vara politisk aktiv eller ens få rösta. Där män tyckte att de var bättre än kvinnor och var det starkare könet. Jag trodde att vi år 2014 hade kommit ifrån denna uråldriga samhällsstruktur. På många sätt har vi eftersom kvinnor idag t.ex. får lov att arbeta och rösta, men man märker ju som sagt ändå att där finns en viss skillnad när det gäller löner och arbetsuppgifter.

Den argumenterande texten

Syfte

Uppbyggnad

Språkliga drag

Att med hjälp av

argument övertyga

läsaren/lyssnaren om

sin åsikt eller

övertala någon att

något är på ett visst

sätt.

• Inledning

• Tes

• Ett antal

argument

• Uppmaning

med

upprepning

och/eller

förstärkning

av tes

• Generella och abstrakta

deltagare: Tjejer, killar,

män, kvinnor,

gärningsmannen och

samhällsstruktur

• Mentala, verbala och

relationella processer

• Evaluerande språk: Ren

idioti, det är fel

• Omständigheter:

Sambandsord som

uttrycker orsak, tid,

spaltar upp idéer

• Tempus: Presens

• Retoriska frågor

Cykeln för undervisning och

lärande

I praktiken

Förförståelse

Tema: Tankar om framtiden (sve,hi,sh)

Tänk dig samhället om 50 år. Vad är det för samhälle vi kommer att

leva och bo i, tänker du? Hur kommer det se ut?

Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om

framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner hur du tänker, för att

sedan diskutera dina tankar med några kamrater.

Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp.

Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och

motiverar varför du tänker som du gör.

Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror

du det ser det ut om 50 år? Vilka nya möjligheter kommer att finnas?

Vilka hot och problem?

Tema: Hur talar vi?

Diskussion i svenska 1 om språklig variation:

• Varför tror du man talar olika inom ett och samma språk?

• Varför tror du att du talar som du gör?

• Vilka personer har påverkat ditt sätt tala?

• Hur tror du andra tänker om ditt sätt att tala?

• Har du någon gång upplevt att du blivit negativt eller positivt bemött pga ditt sätt att tala? Berätta!

Efter diskussionen …

Vad tyckte du var mest intressant i dagens diskussion?

I praktikenStöttning

Lektions- och språkmål

Tydliga mal och instruktioner ger eleverna den kansla av kontroll de behover for att larprocessen ska fungera (Gardenfors, 2010).

Lektionsmål: Ni ska förstå vad som orsakade den franska revolutionen och visa detta genom att kunna …

Språkmål: … redogöra för och resonera kring orsakerna.

Bedömningsmatriser

Ur Skolverkets

Bedömningsaspekter

Resonemang: Vad

orsakade den

franska

revolutionen?

1. Enkla och till

viss del

underbyggda

resonemang (ur

kunskapskraven)

2. Utvecklade och relativt

väl underbyggda/

välutvecklade och väl

underbyggda resonemang

(ur kunskapskraven)

Hur manga led

resonerar eleven i?

Resonemangen

består av korta

konstateranden: A

leder till B , därför att

(resonemang i ett

led)

Långa resonemang som

innehåller

sambandsorden/nyckelorden

”darfor att”, ”detta ledde till

exempel till” ”pa grund av”

och ”eftersom” (flera led)

I vilken omfattning

konkretiserar eleven

sitt resonemang?

Resonemangen är

otydliga och allmänt

hållna

Resonemangen innehåller

konkretiseringar som görs

med hjälp av exempel,

detaljer, jämförelser i tid och

rum samt

konsekvensbeskrivningar

med stöd i egna erfarenheter

Se Skolverkets

Bedömningsaspekter

Skrivmallar

Vilka orsaker ligger bakom den franska revolutionen?

Jag vill förklara vilka orsaker som gjorde att den franska

revolutionen uppstod. Jag menar att följande händelser orsakade

den, nämligen

att………………………………………………………………………….

Först ………………………………………………………………………

Därefter…………………………………………………………………...

Sedan……………………………………………………………………..

Detta ledde exempelvis till att ……………………………………….

som i sin tur orsakade

…………………………………………………………

Därför anser jag att ……………………………………….....................

orsakade franska revolutionen, eftersom……………………………….

VÖL-schema

Tankekartor

Explicita instruktioner

Lektionsmål: Lyssna på ett radioprogram ”Berättelser om jordens undergång” ur Vetenskapsradion Forum P1 (10 min) 27 januari 2014 och lära om dystopierna och dess utveckling

Språkmål: kunna lyssna efter specifik information samt sammanställa informationen skriftligt i ett referat.

Vilka faktorer ligger bakom dystopiernas popularitet och attraktionskraft enligt Jerry Määttä?

Hur har dystopierna utvecklats enligt Määttä?

Vilka stilistiska drag utmärker dystopierna enligt Määttä? Tycker du det stämmer in på de texter vi har läst?

Hur ska dystopierna tolkas enligt Määttä?

Forts. explicita instruktioner

Före ditt lyssnande:

1. Läs igenom frågeställningarna.

2. Fundera på vad du vet om ämnet redan. Skriv ner det du vet.

3. Fundera över vilket syfte du har med ditt lyssnande. Ska du ta reda på en speciell information? Ska du sammanfatta det som sägs?

Under ditt lyssnande:

4. Lyssna specifikt efter intervjuarens frågor till Jerry Määttä.

5. Anteckna stödord för Määttäs svar på frågorna.

6. Lyssna på programmet en gång till och komplettera dina stödord.

7. Finns det ord och begrepp du inte förstår? Skriv ner och sök efter betydelsen på nätet eller be din lärare om hjälp.

Forts. explicita instruktioner

Efter ditt lyssnande:

7. Jämför och diskutera dina anteckningar/svar med en kompis.

8. Skriv tillsammans ett referat utifrån era svar på frågeställningarna.

Förslag på goda formuleringar att använda sig av i referatet:

Määttä menar att dystopiernas popularitet och attraktionskraft beror på att ........................................................................................................

Enligt Määttä har dystopierna förändrats i det att de .............................

De stilistiska drag som enligt Määttä är typiska för dystopierna är ........

Jag anser att dessa drag också stämmer överens/inte stämmer överens med de dystopier vi har läst. Ett exempel är romanen X ....................................

Määttä menar att dystopierna kan tolkas som .....................................

Venndiagram

Venndiagrammet visualiserar likheter och skillnader mellan

fenomen, processer, händelser eller arter/personer:

I praktikenModellering

Reciprok undervisning

Reciprok undervisning (Palinscar och

Brown, 1984)

Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån

titlar, underrubriker, bilder och grafik i texten.

Att ställa frågor på texten – När, vem, var, hur, vad och

varför.

Att reda ut oklarheter – Ord och begrepp,

meningsbyggnad, uppbyggnad, värderingar, syfte,

tema/budskap, avsändare, röster

Att sammanfatta – ta ut relevant information och

organisera den i t ex text, tankekartor och grafiska

modeller.

Att aktivera förförståelse i fysik

Lektionsmål: Förstå betydelsen av solenergi samt förstå hur

solenergins kretslopp ser ut i naturen

Språkmål: Kunna förklara samt redogöra för betydelsen av solenergi

samt solenergins kretslopp.

Att förutspå

Språkmål: Reflektera över

omslagsbilden och utifrån bilden

formulera sina tankar och hypoteser

om bokens innehåll i tal och skrift.

Talmall

När jag studerar bilden känner jag …………………………………

Jag tror att personen på bilden är.....................................................och

är ........ år gammal.

Detta tror jag därför.............................................................

Jag ser även .......................................................................

Jag tänker att han står där, eftersom ..................................

Jag tror att han har ............................................................

Sedan tror jag att ...............................................................

Vi testar: Att förutspå

Vi testar: Att förutspå

Vi testar: VÖL-schema

Att diskutera:

1. Vilka svårigheter kan finnas i texten?

2. Vad behövs göras i undervisningen för att texten ska bli begriplig?

3. Hur kan man bedöma deras förståelse?

Textkopplingar

Tankens

mosaik, 2003

Lektionsexempel: Kommunismens

terror

Mål: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck i Karin Boyes Kallocain.

Vad vet du om kommunismen?

(Text-världen- koppling)

Varför tror du filmen heter Kommunismens

terror och vad kan den tänkas handla om?

Genomgång av film utifrån nyckelord

Avslutande kortskrivning:

Vad tyckte du vad mest intressant i film?

Vad lärde du dig?

Vi testar att göra textkopplingar

1. Hanna modellerar Fanny och Alexander (1982)

2. Prova själva: Pojkarna (2011)

Text själv (egna erfarenheter, minnen)

Text världen (omvärldskunskap, allmänmänskliga dilemman)

Text text (texter man läst tidigare)

”När jag läste detta blev jag påmind om/tänkte jag på ….”

Ämneskunskap

Ämnesspråk

Stöttning

ModelleringFörförståelse

• Öppna frågeställningar

• Brainstorming - begrepp

• Associationsövningar -

bilder

• Muntligt/vardagsbegrepp

• Gruppdiskussioner

• Kortskrivningar

• Gruppaktiviteter

• Lektions- och språkmål

• Matriser

• Elevexempel

• Nyckelbegrepp

• Grafiska modeller

• Genremedvetenhet

• Explicita instruktioner

• Läsförståelsestrategier

• Textkopplingar

• Skrivmallar

• Modelltexter

Mitt språkutvecklande klassrum

Tack!

Hanna Stehagen

Lärare i svenska och sva för 7-9 och gymnasiet.

Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning (2014)

Twitter: @stehagen

Blogg: hannalar.blogspot.se

Mail: h.stehagen@gmail.com