Värdegrund

Helhetssyn

Etiskt förhållningssätt

Kontinuerlig kvalitetsutveckling

Vård & omsorg med god kvalité

Kompetens

Åldras i trygghet

Individanpassning

Evidensbaserad vård & kunskapsbaserad vård & bästa tillgängliga vetenskapliga

bevis (SBU)

•Forskning•Kliniska erfarenheter•Patientupplevelser•Kontexten/lokalt uppbyggd kunskap(Rycroft, Malone et, al. 2004)

Erfarenhetsbaserad kunskapPatienters preferenser är värdefulla & skall ingå i klinisk beslutsfattning men ej behov att benämnas som evidens för att få ett värde. (Scott, Findly, Pollock 2002)

Situation &

omständighet

Bästa evidens

Kliniska erfarenheter

& Önskemål

Professionell Expertis

Haynes et, al 2002

Identifiera nyckelpersonerRollindelningVem gör vad?Synen som ledning har?Vem kan leda projektet?Värdegrundsledare?

Vad skall utvecklas?Finns ett behov?Nulägesanalys?Finns resurser Handlingsplan

Evidens på vad som skall utvecklasEvidens på vad som skall utbildasEvidens på rätt metod Evidensutformad handlingsplan & utvärdering

Hur har andra projekt fortlöpt och bibehållits?Förekommer skeptiskhet?Finns förslag?Top Down modell?Buttom up modell?Brukarutvärdering?

Evidensbaserad praktik

Kvalitetskrav

Effektivt använda resurser

Rätt prioriteringar

Kostnads effektivt = Positivt utfall

Resultat

Bra för patientenAktuell forskning

KunskapRönMetoder

= Så mycket värde som möjligt

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso & sjukvård är ett kvalitetsområde för god vård.

Värden skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuelle brukarens behov på bästa möjliga sätt. (Socialstyrelsen 2006)

Implementerings tillvägagångssätt. Källa: OM – implementering : Socialstyrelsen 2012

Implementeringsprocessens faser

1.Behovsinventering

- Inventering av vilket behov organisationen har av förändringen.(Verktyg 7 för personalen att svara på)

- Vilken metod skall nyttjas? Guide – Att skapa en grund för evidensbaserad praktik.

- Inventering av vad som skall förändras och på vilket sätt. En vision skall skapas som man sen kan forma till ett mål för att enklare kunna mäta och utvärdera.

- Formuleringen av en vision är därför mycket viktig.

2. Installation av metoden

När behovsinventering gjorts och det finns ett beslut om att införa metoden är nästa steg att säkra

1.Resurser 2.Lokaler3.Tid4.Aktiviteter,5.Nytt material6.Rekrytering av personal7.Utbildning av personal.

Viktigt att förankra denna metod i organisationen så inte det blir onödig konflikter.

I bottom up modeller är det viktigt att den stora massan är nyfikna och delaktiga.

Varför, på vilket sätt, vad krävs av mig, vad krävs av organisationen. Vilka potentiella hinder och framgångsfaktorer finns?

3. Användning av metoden

1.Integrerad och löpande handledning i den nya metoden, i den ordinarie verksamheten.

2.Metodtrogenhet och använda kärnkomponenterna i metoden.

3.Är man inte metodtrogen så kan man inte påstå att metoden implementerats korrekt.

4. Vidmakthållande av metoden

1.När mer än hälften av de professionella använder metoden, då kan man säga att den är implementerad

2.Efter 2-3 år kan metoden kallas som rutin

3.Metoden skall vara väl implementerad i ledning och personal och uppdateras och utvärderas och upprätthålla värdegrundsledares kompetens.

Kriterier som underlättar implementeringen av metoder.

1.Relevans2.Relativa fördelar3.Överensstämmelse4.Användbarhet5.Testbarhet6.Synliga resultat7.Anpassningsbarhet

Framgångsfaktorer

1.Kompetens hos användare2.En stödjande organisation3.Effektivt ledarskap

Kompete

ns

Organisation

Ledarskap

Bättre stöd och hjälp för personer

HandledningUtbildningUrval

Överordnat stödStödjande administrationDatoriserat beslutstöd

Faktorer för förändring

TeknisktAdaptivt – Lyhördhet, anpassningsförmåga, motivera, förstå svårigheter, kunna övertyga