Sociala medier i teori och praktik

Sociala medier i teori och praktik- perspektiv och exempel för medie- och kommunikationsvetareAnna F Söderström, IKT-studion, Linköpings universitet

Tuesday, October 8, 2013

Frågor:Vilka tänker sig att blir journalister?Använder du Twitter?Skriver du i en blogg?Läser du bloggar?Är du aktiv på Facebook?

Sociala medier i teori och praktik Anna F Söderström www.liu.se/iktstudion

[email protected]: @iktstudionFacebook: IKT-studion LiU

www.liu.se/iktstudion


IKT-studion - vilka är vi? Vilka resurser finns att tillgå?

mailto:[email protected]


http://www.liu.se/iktstudion



Tuesday, October 8, 2013Vem är jag? Min historia på nätet - gillar att skriva, sökte brevkompisar, chattade med ICQ, hängde på forum - ja tekniken gav möjligheter, men jag har aldrig varit särskilt insatt i hur den funkat. Grundläggande HTML och CSS har jag lärt mig - och glömt mellan varven.










1985

Sökord: ”social media”

Källor: Wikipedia, Google Trends

e-‐post Google

IRC**

blogg

Hotmail

Wikipedia

Skype

Facebook

World of

YouTubeFlashback

Sverige har

billigast bred-‐

band i världenWordpress

MSN

BG(Before Google)

sökmotor

webbläsare

1965 1990 1995 2000 2005 2010

RSS

Flickr

GNU*

*Fri mjukvaruprojekt startat av Richard Stallman 1983

**Chatsystem, står för internet relay chat


Internets historia - ur ett socialt perspektiv, vilka tjänster kom när?

Figur 1: Definition av de komponenter som behövs för att en webb ska räknas som social



Definition: Den kommunikation som är av intresse för den typen av exempel jag kommer ta upp och belysa är den som sker i mitten - den som baseras på teknik - social interaktion - användargenererat innehåll.

Creators

Conversationalists

Critics

Collectors

Joiners

Spectators

Inactives

The social technographics ladder

Källa: Forrester Research Inc, American Technographics online benchmark survey, Q2 2010 (US)

Stegbild CC: http://www.flickr.com/photos/jill47/


Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? THE SOCIAL TECHNOGRAPHICS LADDER: BETEENDEN PÅ NÄTET

I Sverige är vi mer benägna att befinna oss längre ner på stegen än t ex i USA och Sydkorea som skapar mer innehåll.

http://www.flickr.com/photos/jill47/

http://www.flickr.com/photos/jill47/

Läs gärna hela rapporten Svenskarna och internet 2012: https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf


Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? E-post är den vanligaste tjänsten som används på nätet - oavsett ålder. Vi googlar hälsa, vår granne, resmål, vi googlar - Google har i särklass störst andel av sökningarna gjorde i Sverige. Skolungdomar i åldern 12-15 år har flest uppkopplingsmöjligheter av alla åldersgrupper i Sverige. De har tillgång till internet via stationär dator, bärbar dator, smart telefon, surfplatta, TV och spelkonsol. 97% av alla 15-åriga tjejer använder internet dagligen (94% av killarna). Unga tjejer kommunicerar mer med andra än vad killar gör - även om killarna hämtar ikapp under senare tonåren.

https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf

https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf


Kära bloggen...

Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? Gräsrotsmedia - bloggen som nav för många frilansjournalister, men även för andra med intresse för skrivande. Bloggens historia, hur den började och hur den påverkar oss fortfarande. Proffsbloggare, nischade bloggar, annonsering.


Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? Vi är sociala, roar oss och använder den för tidsfördriv - och med det kommer den hatade, älskade matbilden. Eller för den delen statusraden eller blogginlägget om vad du eller någon annan har ätit eller ska äta. En enande symbol för sociala medier och dess inflytande. Den kan provocera, irritera, stimulera, tråka ut.I det här fallet får den agera exempel i en kort genomgång av några av de vanligaste kanalerna/verktygen inom sociala medier. Grundförutsättningen är också att du har en smartphone - för det mobila användandet ökar och fortsätter göra det, vilket också spelar roll för vårt användande/konsumerande av nätet.


Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? Ett försök att illustrera de olika typerna av kanaler som finns inom sociala medier. Cirkeln sluts på sätt och vis genom att vi ”sluter” oss mer och mer i vårt sätt att kommunicera med våra vänner - slutna sms-grupper där du kan dela position, bild, ljud, video kommer i takt med att fler använder smartphones, har tillgång till nät och inte längre vill dela allt med alla. Du villvara lite mer specifik i din kommunikation. Det syns även i tillkomsten av tjänster såsom Kik och Snapchat.






”Jahaaa...bi bim bap!”






”Vill testa #koreanskt - bi bim bap!”










”Här samlar jag recept på koreansk mat”











”Här ligger affären där jag köpte ingredienserna”













”Jag är duktig på att laga koreansk mat”













”Såhär gör jag när jag lagar bi-bim-bap!”

















”Fredagsmyset fixat: koreanskt ikväll!”



















”Bi-bim-bap vintage-style!”










”Bi-bim-bap vintage-style!”





CC by Posson, Flickr

Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? Många har velat få internet till att bli frälsaren av oengagerad ungdom. Men den aktivism som bedrivs har inte blivit som det var tänkt - det uppkommer sk NSM - new social movementmen dessa kan kretsa kring allt från Harry Potter till Breaking bad - engagemanget finns, hos en generation som inte tar nätet på så stort allvar - nätet används främst som nöje.

Meritokrati på nätet - Wikipedia, Flashback, spelvärldenNätet erbjuder en viss typ av verklighetsflykt - men innehåller de komponenter vi tar med oss från IRL: vi är inte bättre människor för att vi har möjlighet att använda nätet för att förändra

Läs gärna mer i: Young people, ICTs and democracy (2010) red Olsson/Dahlgren, Nordicom Göteborg


Text

http://www.ickefragan.se/

Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? En del av synen på ungdomar i relation till nya medier färgas av en utpräglad värdering av ungdomskulturer som något dåligt. Att unga engagerar sig i ”fel” saker tolkas som ”de är lata och engagerar sig inte” när det kanske snarare är så att samhället genomgår en förändring mycket pga tekniken, men det är inte teknikens fel. Kallas ibland för juvenism.




New social movement - exempel 1: #GTA5

Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? Case 1: Under en veckas tid har jag valt att följa #GTA5 på Instagram - och det gav uttryck för hur spelkulturen yttrar sig genom främst unga människor, dvs inte den genomsnittlige gamern. På sätt och vis blir detta en subkultur inom spelkulturen - baserat på ålder. Unga människor vill, enligt forskningen, i större utsträckning än äldre, gärna visa upp sig i relation till det varumärke/spel de vill bli associerade med. De är engagerade i spelandet, men vill ha bekräftelsen från andra - spelar ofta online och har till synes en relativt okritisk syn på denna gratisreklam. Det är relativt få bilder som går att tolka som kritik, debatt, vidare engagemang än just: Spela! Kanske att ”det här ska jag äta när jag spelar” kan ses som en utvidgning. Men det är kanske inte så världsomvälvande - vid första anblicken - och det är det många dömer ut. Tidsfördriv och nöje är förkastligt.

Spelvärlden en bättre värld?En spegling av verkligheten - men det skapas subkulturer kring detta, där det är tydligt att den genomsnittlige spelaren (35-årig man) inte är den som alltid vill synas i relation till varumärket, något som forskning visar att unga är mer benägna att göra. De bryr sig mindre om de bakomliggande kommersiella intressena och deras sätt att kommunicera - egentligen oavsett kanal - har i debatt och samhället generellt i vanlig ordning dömts ut som ytlig ungdomskultur. En del i den strukturella diskriminering som sker gentemot unga - oavsett. Du läser oftare om ungdomar i negativt ordalag än pensionärer - inte egentligen för att ungdomar är mer busiga, pensionärerna omskrivs istället som 67-åringen etc.


New social movement exempel 2: Citizen journalism

Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? Case 2 New social movement exempel 2: Det går inte att tiga ihjäl Flashback: Citizen journalism - Privatdetektiven / Lisbeth Salander / Bakgrunden till att Missing people fått sådant uppsving Flashback och Wikipedia är exempel på meritokratier - du måste bygga ett förtroende, vara konsekvent, ha en historik över tid. Gäller i spelvärlden också.Hur ser ni på denna utveckling? Amatörism vs proffs - vem har rätt att föra talan och vara distributör av information, fakta, källkritik m.m. Nätets variant av uppdrag granskning - men oftast under anonymitet.












Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? New social movement exempel 2: Det går inte att tiga ihjäl Flashback: Citizen journalism - Privatdetektiven / Lisbeth Salander / Bakgrunden till att Missing people fått sådant uppsving Flashback och Wikipedia är exempel på meritokratier - du måste bygga ett förtroende, vara konsekvent, ha en historik över tid. Gäller i spelvärlden också.Hur ser ni på denna utveckling? Amatörism vs proffs - vem har rätt att föra talan och vara distributör av information, fakta, källkritik m.m. Nätets variant av uppdrag granskning - men oftast under anonymitet.








Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? Den eviga dragkampen - vara först/vara sanningsenligTidigare var det konkurrensen mellan tidningar/mediaNu är var och en på nätet sin egen redaktör och källgranskare - med olika agendorVanligt förekommande på Flashback också - även på Wikipedia, en del sidor är hårdbevakade av dem som gärna vill ändra en artikel först (nobelpristagare, dödsdatum kända personer m.m.)


http://runeberg.org/

New social movement 3: Projekt Runeberg

Tuesday, October 8, 2013Hur använder vi nätet? New social movement 3: Projekt Runeberg - scanna och digitalisera fritt material där upphovsrättsmannen varit död i 70 år. Ett webbprojekt som vuxit ur entusiastdrivna idéer - många med anknytning till Wikipedia. Okej inte särskilt nytt egentligen - men ändå ett tecken på olika engagemang som gynnas av internet och den utveckling som skett i relation till det.




Källa: UNESCO


Hur använder vi nätet? Media literacy - media competence - vems ansvar är det att lära ut? Forskning på unga visar att de använder nätet - men de tar det inte på så stort allvar, betydelsen av källkritik både vad gäller text, bild, avsändare, mottagare, vem som delat det vidare m.m. blir oerhört viktigt. MIK är UNESCOS globala riktlinjer - skrivna 2011 som de föreslår ska vara en del av skolan och lärarutbildningarna runt om i världen.


Tuesday, October 8, 2013Nätets innehållAndra än de traditionella medierna står för nyhetsförmedlingen. De traditionella medierna jobbar mycket med att bygga in rörliga medier och bilder i sin webb och söker nya affärsmodeller för att finansiera sin verksamhet. Framförallt tidningsbranschen genomgår ett nu pågående stålbad. SVT jobbar mycket med sin profil på nätet, både som nyhetsförmedlare, de har även i dagarna öppnad upp sina arkiv med hjälp av webben. Det går att se gamla barnprogram och annat från fler decennier tillbaka.De sociala nyheterna - Reddit är exemplet där användarna avgör vad som är nyheter, det postas högt och lågt inom olika ämnen och det som hamnar högt upp är det som användarna tycker är intressant.Kommentarsfälten - vems ansvar är det att hålla koll på dessa? En del stänger av dem helt, andra modererar.










Den sociala journalisten ”social journalism”

Tuesday, October 8, 2013Nätet och journalistrollen: Hur förhåller sig de som arbetar med innehåll och nyheter till nätet? Social news - mediebilden har förändrats snabbt och kommunikationskedjan sker inte genom en förmedlare/redaktör/redaktion som värderar nyheter och källor. Fler är delaktiga i distributionen av ”nyheter” och det är inte alltid lätt att förutse vad som kommer ta skruv. S k memes dränker ”riktiga” nyheter. Eskapism varvat med samhällsengagemang. Hur benägna är journalister att använda sociala källor i sitt arbete? Fler röster på nätet gör att de traditionella medierna inte längre är ”gatekeepers” när det gäller information och nyhetsvärdering.


Källa: http://obswebjournalisme.files.wordpress.com/2012/10/social-journalism-study-cision-2012.pdf

UK


Nätet och journalistrollen: Den sociala journalisten - en undersökning gjord av Cision bland brittiska journalister, hur använder de sociala medier. Höga grad av engagemang, skapande av innehåll m.m.

http://obswebjournalisme.files.wordpress.com/2012/10/social-journalism-study-cision-2012.pdf

http://obswebjournalisme.files.wordpress.com/2012/10/social-journalism-study-cision-2012.pdf


Journalisterna delas in i tre grupper: skeptiker, pragmatiker och entusiaster. De allra flesta hamnar i mittengruppen, hela 10-15 procent klassas som skeptiker – och bara ett par procent som entusiaster.

- SVD mars, 2013

Sverige

Tuesday, October 8, 2013Nätet och journalistrollen: En relativt färsk svensk undersökning visar att svenska journalister inte är så benägna att använda sociala medier som man kan tro. Det har dock hänt mycket med t ex Twitter sen undersökningen gjordes, den baserades på data från 2011 vilket i Twitters livstid är rätt lång tid.

Hur ska de etablerade medierna klara sig?

CC: http://www.flickr.com/photos/andy_5322/


Tuesday, October 8, 2013Vad säger dina digitala fotspår om dig och hur kan du påverka det? Börja med att Googla ditt namn. Har du ett vanligt namn, var i sökträffarna dyker du upp? Går det att påverka det som kommer upp vid en Google-sökning? Det vore betydligt trevligare om det dök upp att du var kåraktiv, snarare än festbilderna från Cypern 2004, även om det givetvis beror på vilket typ av jobb du vill söka.

Det du kan påverka när det gäller Google är att använda ditt eget namn när du är aktiv på nätet, om du startar/har en blogg rankas den högre i förhållande till mer statiska sidor. Den sociala aspekten är viktig! Det är också viktigt att vara aktiv, om du valt en närvaro på nätet, kommenterar du på andras bloggar, låter andra kommentera din, ja då rankas det högre än en helt död blogg. Använd andra sociala tjänster såsom LinkedIn, Twitter. Du kan också välja i dina inställningar på Facebook om du överhuvudtaget vill fångas upp av Google-sökningar. Det ställer du in i dina egna kontoinställningar på Facebook. Och ta dig sen en funderare, vad vill du visa andra och vilket typ av jobb söker du?Generellt gäller att aktiva sidor, med socialt innehåll (blogg, Twitter, många besökare, kommentarer, länkningar) rankas högre vid en Googlesökning än statiska sidor. Dina gamla fotbollsresultat från 1999 bör med andra ord hamna betydligt längre ner än det senaste publicerade protokollet från styrelsemötet i sektionen.

http://www.flickr.com/photos/andy_5322/



http://archive.org/web/web.php


Vad säger dina digitala fotspår om dig och hur kan du påverka det? Ingenting försvinner, allt finns kvar!




Tuesday, October 8, 2013Källkritik: Wikipedia. Historik, versionshantering, diskussion, kolla källor. Den viktigaste utmaningen i samhället i stort - det märks väldigt tydligt i debatter på nätet.Hur värderar jag källor? Vilka litar jag på - i sociala medier: dina vänner, men i en objektiv debatt funkar inte det även om det oftast ändå appliceras.


Allt jag säger är sant!



Allt jag säger är sant!- Källa: Jag själv, april 2013


CC: http://www.flickr.com/photos/andy_5322/


LMGTFY!

Tuesday, October 8, 2013Källkritik: Värdera källor, hantera information: Söka smart, värdera källor, söka bilder, videoklipp. En kunskap som inte bara är viktigt för journalister - gemene man bör ha grundläggande kunskap.LMGTFY = Let me google that for you




Tuesday, October 8, 2013Källkritik: Hantera information, värdera källor: Den visuella utvecklingen driver även den sociala webbens utveckling - vår vilja att se bilder/rörliga medier samt möjligheter att filma/fota själv med telefon gör det till den viktigaste utvecklingen. Det är där ännu mer lär hända. Instagram har ju t ex slagit bredare i Sverige än Twitter. Creative commons, upphovsrätt, Vine och Flickr.








Tuesday, October 8, 2013Källkritik: En perfekt grundkurs i källkritik: Wikipedia. Historik, versionshantering, diskussion, kolla källor. Den viktigaste utmaningen i samhället i stort - det märks väldigt tydligt i debatter på nätet.Hur värderar jag källor? Vilka litar jag på - i sociala medier: dina vänner, men i en objektiv debatt funkar inte det även om det oftast ändå appliceras. http://sv.wikipedia.org/wiki/Dagens_Nyheter


Tuesday, October 8, 2013Övervakning på nätetFritt, öppet nät - vem lyssnar? Vad innebär ”gratis” på nätet?Edward Snowden (NSA - PRISM)Bradley Manning - WikileaksIpred - upphovsrätt - PiratpartietFRA


https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/digitalt-kallskydd-en-introduktion/

Tuesday, October 8, 2013Övervakning på nätet - konsekvenser för den som jobbar med journalistik, information etc. Vad kan jag använda webben till i min yrkesroll? Omvärldsbevakning, marknadsföring/bygga ett personligt varumärke, söka smart - lär dig lite basic googlekunskap och lär dig att använda andra sökfunktioner än bara google, social news/forum, den mobila utvecklingen - hur kommer den påverka?




Tuesday, October 8, 2013Nätets framsida: Öppenhet - generositet - nätverkande:

Twitter - utvecklingen från enbart ett journalist-hak till nätverksplattform för fler yrkeskategorier.Länkdelning, informationsspridning, kriskommunikation, medskapare av information på plats som inte är journalister, skvaller, tv-kommentarer. En salig blandning http://twittercensus.se/graph2013/











Tuesday, October 8, 2013Nätets framsida: Nätets inbyggda generositet, lärresurser, öppna data: kulturarv t ex

Läs gärna mer om GNU - öppna licenser, många av de vanligaste verktygen i Windows/Mac finns i gratisversioner.


Tuesday, October 8, 2013Nätets framsida: Affärsmodeller för mediehus - slutna nättidningar? Eller crowdfunding?Hur tror ni papperstidningen kan tänkas överleva?Mycket av de ”institutioner” vi normalt styrs av vad gäller kommunikation ställs inför krav att förändra sig - blir det på bekostnad av trovärdighet? Vad är en köpt kanal och vad är en ”fri” kanal när vi inte kan veta vem som ligger bakom?


?


[email protected]: @iktstudionFacebook: IKT-studion LiU

www.liu.se/iktstudion







Education

Sociala medier i teori och praktik