View
0
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Systematiskt kvalitetsarbete
2018/2019
Kvalitetsrapport för Förskolan Blåklockan
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
2
Innehåll
BEGREPP .......................................................................................................................................................... 5
FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................................................. 5
1. INLEDNING ................................................................................................................................................... 6
2. GRUNDFAKTA- FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................................. 6
2.1 STYRNING OCH LEDNING ...................................................................................................................................... 7
2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................... 7
2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................ 7
2.4 MODERN TEKNIK ................................................................................................................................................ 7
2.5 SÄRSKILDA BEHOV .............................................................................................................................................. 8
2.6 ÖVERGÅNG TILL FÖRSKOLEKLASS ........................................................................................................................... 8
2.7 LOKALER .......................................................................................................................................................... 8
2.8 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR .......................................................................................................................... 8
Analys ............................................................................................................................................................. 9
Utvecklingsområde ......................................................................................................................................... 9
3. NORMER OCH VÄRDEN ................................................................................................................................ 9
Mål ................................................................................................................................................................. 9
3.1 BEMÖTANDE ................................................................................................................................................... 10
Mål ............................................................................................................................................................... 10
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 10
Resultat ........................................................................................................................................................ 10
Analys ........................................................................................................................................................... 10
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 11
3.2 LIKABEHANDLING ............................................................................................................................................. 11
Mål ............................................................................................................................................................... 11
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 11
Resultat ........................................................................................................................................................ 12
Analys ........................................................................................................................................................... 12
Utvecklingsområde ....................................................................................................................................... 13
3.3 HUVUDMÄNNENS KLAGOMÅLSHANTERING ............................................................................................................ 13
Resultat ........................................................................................................................................................ 13
Analys ........................................................................................................................................................... 13
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 13
4. UTVECKLING OCH LÄRANDE ....................................................................................................................... 14
Mål ............................................................................................................................................................... 14
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 14
4.1 SPRÅK ............................................................................................................................................................ 14
Mål ............................................................................................................................................................... 14
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 14
Resultat ........................................................................................................................................................ 14
Analys ........................................................................................................................................................... 15
Utvecklingsområde ...................................................................................................................................... 16
4.2 MATEMATIK ................................................................................................................................................... 16
Mål ............................................................................................................................................................... 16
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 16
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
3
Resultat ........................................................................................................................................................ 16
Analys ........................................................................................................................................................... 16
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 16
4.3 NATURVETENSKAP OCH TEKNIK ........................................................................................................................... 17
Mål ............................................................................................................................................................... 17
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 17
Resultat ........................................................................................................................................................ 17
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 17
4.4 MODERSMÅL .................................................................................................................................................. 18
Mål ............................................................................................................................................................... 18
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 18
Resultat ........................................................................................................................................................ 18
Analys ........................................................................................................................................................... 18
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 18
5. BARNS INFLYTANDE.................................................................................................................................... 19
Mål ............................................................................................................................................................... 19
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 20
Resultat ........................................................................................................................................................ 20
Analys ........................................................................................................................................................... 20
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 20
6. FÖRSKOLA OCH HEM .................................................................................................................................. 20
Mål ............................................................................................................................................................... 20
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 20
Resultat ........................................................................................................................................................ 20
Analys ........................................................................................................................................................... 21
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 21
7. (ELEVHÄLSA) SÄRSKILT STÖD ENLIGT LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN ........................................................ 21
Mål ............................................................................................................................................................... 21
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 22
Resultat ........................................................................................................................................................ 23
Analys ........................................................................................................................................................... 23
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 23
8. PEDAGOGISKT LEDARSKAP ......................................................................................................................... 23
Mål ............................................................................................................................................................... 23
8.1 VERKSAMHETSBESÖK ........................................................................................................................................ 24
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 24
Resultat ........................................................................................................................................................ 24
Analys ........................................................................................................................................................... 24
Utvecklingsområde ....................................................................................................................................... 24
8.2 MEDARBETARENKÄT ......................................................................................................................................... 24
Mål ............................................................................................................................................................... 24
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 25
Resultat ........................................................................................................................................................ 25
Analys ........................................................................................................................................................... 25
9. ARBETSMILJÖ ............................................................................................................................................. 26
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
4
Mål ............................................................................................................................................................... 26
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 26
Resultat ........................................................................................................................................................ 26
Analys ........................................................................................................................................................... 27
Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 27
10. KOMPETENSUTVECKLING ......................................................................................................................... 27
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 27
Resultat ........................................................................................................................................................ 28
Analys ........................................................................................................................................................... 28
Utvecklingsområde ....................................................................................................................................... 28
11. PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ........................................................................................... 28
Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 29
Analys ........................................................................................................................................................... 29
Utvecklingsområde ....................................................................................................................................... 29
12. SAMMANSTÄLLNING UTVECKLINGSOMRÅDEN ........................................................................................ 29
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
5
Begrepp Barn Förskola Förskoleklass Grundskola Uppföljning Utvärdering Vetenskaplig grund Beprövad erfarenhet
De som går i förskola. Skolform som riktar sig till barn i åldern 0-5 år. Förskolan stimulerar barns utveckling och lärande samt erbjuder barnen en trygg omsorg. Förskoleklassen är en skolform för elever som är 6 år. Den ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1 till 9. Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment. Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket innebär att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.
Förkortningar LpFö 98/16 Läroplan för förskolan1
1 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
6
1. Inledning Enligt skollagen2 ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt
följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det
planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen
uppfylls.
På enheten har rektorn/förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska
medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska delta i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar
som styr verksamheten.
I Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens Plan för systematiskt kvalitetsarbete3 har huvudmannen
gett riktlinjer och mål för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras för läsåret 2018/19.
Storumans kommun har även antagit en utbildningsplan för 2018/194, med utgångspunkt i de
nationella styrdokumenten.
Under hösten 2012 gav Skolverket ut reviderade allmänna råd och kommentarer om systematiskt
kvalitetsarbete5, som ett underlag och stöd för att revidera rutiner och förbättra sättet att arbetet med
att systematisera kvalitetsarbetet.
Denna kvalitetsrapport är en sammanfattande redogörelse och analys av förskolan Blåklockan i
Gunnarn med utvärderingar av verksamhetsåret 2018/2019. Kvalitetsrapporten avslutas med en
beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet och föreslår ett antal förbättringsåtgärder för det
fortsatta systematiska kvalitetsarbetet för förskolan Blåklockan.
2. Grundfakta- förutsättningar Förskolan Blåklockan ligger i anslutning till Gunnarn skola, belägen ca 35 km öster om Storuman.
2 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 3 http://www.storuman.se/globalassets/kommun-och-politik/moten-handlingar-och-protokoll/fkun/plan-systematiskt-kvalitetsarbete-2013-14.pdf 4 http://www.storuman.se/globalassets/utbildning-och-barnomsorg/fkun_2015_124-utbildningsplan-2016-2018-antagen-av-kf-2016-02-23--16.pdf 5 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2901
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
7
2.1 Styrning och ledning Förskolans verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag,
diskrimineringslag6 och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga
verksamheten.
Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk
omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun.
Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som
fullmäktige har delegerat till dem.
För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan
finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga
tjänsteman är förvaltningschefen.
Rektor/förskolechef leder och samordnar det pedagogiska arbetet, samt ansvarar för ekonomi och
personal i förskola och pedagogisk omsorg. Rektor/förskolechef ansvarar för förskolan Blåklockan.
Förvaltningschefen är chef för rektor/förskolechef.
Gunnarns enhet, skola och förskola, har en gemensam ledningsgrupp bestående av arbetslagsledare
för skola och förskola samt rektor. Den kallas Gunnarngruppen och träffas varje vecka.
För den dagliga verksamheten med barnen i förskolan ansvarar förskollärare, barnskötare m.fl. och de
har rektor/förskolechef som sin närmast ansvariga chef.
Personalen och rektor/förskolechef har personalmöte varannan vecka samt APT (Arbetsplatsträff) tre
gånger/termin.
2.2 Barn/elever Enhet Antal barn ht Antal barn vt
Förskolan Blåklockan 22 24
Varav
Kottarna 1-3 år 12 15
Svamparna 4-5 år 10 9
Under höstterminen sades två platser upp p.g.a. flytt samt skrevs det in barn på förskolan. Under
vårterminen sades en plats upp och två nya barn skrevs in.
2.3 Personal Enhet Antal
tjänster Antal förskollärare Antal
barnskötare Fördelning kvinnor/män
Förskolan Blåklockan 5,5 1 4.5 5 kvinnor och 1 man
En av tjänsterna på förskolan består av en halvtid där personalen arbetar resterande arbetstid på
fritids, eftermiddagar. Vi har även en personal som arbetar mot skolan som resurs på deltid.
Antalet personal på förskolan beror på ökat antal inskrivna barn under höstterminen och därmed
många yngre barn, vilket krävde mer personal.
6 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
8
2.4 Modern teknik Förskolan har tillgång till egna datorer och iPad. Modern teknik används alltmer i det dagliga arbetet
vid planering, uppföljning och dokumentation av verksamheten. Schoolsoft (datasystem och
kommunikationsverktyg, via hemsida och app) används för schemaläggning och utskick av information
inom barnomsorgen. Den pedagogiska användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde.
Under vårterminen 2016 byggdes det trådlösa nätverket inom Storumans kommun ut och flera nya
accesspunkter har installerats vid Gunnarn skola. Tyvärr har det visat sig vara för lite accesspunkter för
signalen når inte ända ner på förskolan. Under det senaste läsåret har förskolan bekymmer med
datorer och plattor, när de inte fungerat med det trådlösa nätverket. Plattor och datorer har varit inne
på IT för uppdateringar men det har inte gjort någon skillnad. Förskolan har fått en egen skrivare
installerad i personalrummet. Detta har varit ett stort problem under det gångna läsåret då det inte
fungerat med automatisk beställning av färgpatroner, vilket gjort att skolans skrivare fått nyttjas vid
utskrifter av olika slag.
2.5 Särskilda behov På förskolan Blåklockan har det under delar av läsåret funnits barn i behov av särskilt stöd. Stödet har
getts i form av extra stöd med någon av personalen.
2.6 Övergång till Förskoleklass Under det gångna läsåret har det funnits en 4-5års grupp. De har arbetat enskilt men även tillsammans
med de yngre barnen på förskolan. I denna grupp, som kallas för Svamparna, finns fyra 5-åringar och
fem 4-åringar. Dessa 5-åringar kommer under sista delen av vårterminen att hälsa på och bekanta sig
med den lokal de ska vistas i, i förskoleklass samt träffa pedagog som ska arbeta med klassen.
Måltiderna sker samtidigt i skolans matsal tillsammans med skolans övriga elever.
Man har även ett överlämningssamtal pedagoger emellan i slutet av läsåret. I de fall där det finns barn
i behov av särskilt stöd, skrivs en särskild handlingsplan för övergången med fler tillfällen att hälsa på.
2.7 Lokaler Enheten bedöms ha ändamålsenliga lokaler. Under de två senaste åren har barnantalet ökat och
många små barn har tillkommit i barngruppen, med de utmaningar som det innebär. Därför har man
under läsåret indelat barngruppen i två grupper; Kottarna (1-3åringar) och Svamparna (4-5åringar).
Personalen delar på grupperna under dagen med olika aktiviteter såsom utevistelse, målarrum, skolans
gymnastikhall osv. Det lediga rummet i gamla förskoleklassens lokaler har använts av gruppen
Svamparna från och med vårterminen 2019.
Då det funnits många yngre barn med sovbehov har det varit många barnvagnar på förskolan. Dessa
har varit förvarade i förskolans lokaler. Under höstterminen fick vi ta över ett förråd ute där vi kunde
förvara nästan alla barnvagnar vilket underlättat städning av lokalerna och mindre omak att flytta runt
vagnarna vid aktiviteter av olika slag.
2.8 Ekonomiska förutsättningar Antal tjänster grundas på hur många barn som är inskrivna höstterminen 2018 i okt-nov, samt det
behov som beräknas finnas under 2019.
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
9
Arbetskläder för 104 tkr till anställda inom barnomsorgen har arbetats in i budget enligt beslut. Under
slutet av oktober månad 2018 fick vi äntligen våra överdragskläder. Dessa kläder användes under en
kort tid innan vintern kom och har under den senare delen av våren börjat användas igen. Vi har fått
en enkät att besvara angående kläderna och dess funktion. Detta har vi dock inte kunnat svara på, då
vi tycker att vi inte hunnit använda kläderna tillräckligt för att få en uppfattning ännu.
Analys
Den nya lagstiftningen med krav på att förskollärare ska ha legitimation innebär att det kan bli svårt
att rekrytera förskollärare till små orter. Antalet legitimerade förskollärare på förskolan Blåklockan är
en som arbetar 100 %. En förskollärare till är anställd på Blåklockan men har varit föräldraledig under
läsåret.
Enligt forskningen är det många olika faktorer som inverkar på hur en väl fungerande förskola ska
utformas. En bra förskola är en förskola där det innehåll som skapas är bra för barnens utveckling och
lärande. Vidare är en bra lärare den viktigaste garanten för att barnen ska utvecklas i förskolan.
Utbildade pedagoger, förskollärare och barnskötare, på en förskola är även det en viktig ingrediens för
barnens likvärdiga utbildning inom förskolan.
Utvecklingsområde
Marknadsföra förskolläraryrket. Arbeta med rekrytering på huvudmannanivå. Förslag att bjuda in
allmänheten och berätta om yrket och få folk intresserade att söka utbildningen.
För ett fungerande arbete med digitalisering behövs det trådlösa nätverket med accesspunkter
fungera, det behöver uppdateras så att alla inom kommunen, oavsett vilken förskola/skola man går i,
får samma förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I detta ingår även det arbete med
programmering i förskolan där kommunen investerat i robotväskor som kan användas av alla förskolor
i kommunen. För att detta ska bli likvärdig utbildning behöver ansvarig IT-pedagog komma ut på alla
enheter för att hjälpa igång verksamheterna med detta projekt. Under vårterminen 2019 hölls en
utbildningsdag för all personal inom förskolan genom Mediacenter vilken alla medarbetare på
Blåklockan deltog i.
3. Normer och värden
Mål
Kommunens förskolor följer de mål och riktlinjer som finns i Läroplan för förskolan (Lpfö 98/16).
Förskola/skola skall aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar, att alla har rätt till god
utbildning i trygg miljö. Skolan är för alla. (Utbildningsplan 16/18)
Människors olikheter skall ses som en tillgång och att ett sådant förhållningssätt har stor betydelse att
uppmuntra medarbetarskap, främja likabehandling och motarbeta kränkningar. (Utbildningsplan
16/18)
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
10
3.1 Bemötande
Mål
Bemötande- förtroendefulla relationer; ett förvaltningsgemensamt målområde där samtliga enheter
ska arbeta med metoder baserade på vetenskaplig grund för att främja ett gott bemötande och bygga
förtroendefulla relationer.
”Varje barn ska få sina behov respekterade och tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att de utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.” Lpfö 98/16
Tillvägagångssätt
Bemötande är ett av kommunens gemensamma priomål, det har utvecklats i många diskussioner. På
Blåklockan har vi fortsatt att arbeta med Kompismaterialet7 som tar upp hur man är en god kamrat,
hur vi ska bemöta och hjälpa varandra, språkbruk, ta hänsyn osv., för att på olika sätt reflektera över
innehållet och överföra det till barnens vardagsverklighet. Detta är ett fortlöpande arbete som
genomsyrar förskolans verksamhet.
Personal - personal; har ett öppet klimat och tar vara på varandras kompetenser.
Personal - föräldrar; möter upp i hallen och visar att de sett att föräldrar och barn har kommit, ger
utrymme för barn och föräldrar att ta farväl eller lämna information gällande den dag som ska vara
Personal - barn; möter barnen i den fria leken så som i aktiviteter där de hjälper barnen med mötet
med varandra men även i mötet mellan vuxna och barn.
Under året har arbetet med kommunens fokusområde bemötande fortsatt, genom Kompismaterialet
av Linda Palm och Lisa Sollenberg. Materialet består av böcker som tar upp olika vardagliga problem,
som läses som sagor för barnen, som sedan kan reflekteras över och diskuteras kring. Till varje sagobok
hör också ett aktivitetskort med sånger, övningar, lekar och aktiviteter av olika slag som sedan kan
genomföras med barnen för att ytterligare förstärka det som boken tagit upp.
Resultat
Förskolan Blåklockan kännetecknas av trygghet och goda relationer. Det finns en kontinuitet med
personal och struktur i gruppen. Barnen trivs, samspelar och utvecklas i en miljö som kännetecknas av
trygghet och goda relationer.
Analys
Under både höstterminen och vårterminen har vi lämnat utrymme i vår hall till vårdnadshavarna och
barnen att säga hej då. De barn som önskat eller behövt stöd vid lämning har vi uppmärksammat och
vidtagit lämpliga åtgärder som t ex gått ut på altanen för att vinka, följt till fönster för att vinka osv.
Detta har vi sett varit ett framgångsrikt tillvägagångssätt och det kommer vi att fortsätta med.
Kompismaterial om samspel och bemötande används för att på olika sätt reflektera över innehållet
och överföra det till barnens vardagsverklighet. Man har utvecklat många bra diskussioner bland
barnen i samband med de olika material som nämnts ovan i samband med bemötande. Detta är ett
7 https://www.nok.se/Laromedel/F-9/Forskola/Social-utveckling/Kompisar/
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
11
material som är lättarbetat och som kan få genomsyra vår verksamhet. Detta ämne har funnits med i
varje veckas aktivitetsplanering.
Fokusområdet bemötande har utvecklat många bra diskussioner bland barnen tillsammans med
pedagogerna i samband med det material som nämnts ovan och pedagogerna upplever ett bra klimat
i barngrupperna.
Utvecklingsområden
Förskolan Blåklockan kommer att fortsätta utveckla det kontinuerliga arbetet med kompismaterial om
samspel och bemötande och på olika sätt reflektera över innehållet och överföra det till barnens
vardagsverklighet.
Stämningen på Blåklockan är mycket positiv bland både medarbetare och barn. Vi behöver jobba med
att skapa och etablera lugn som grundhållning, tex att inte använda så hög volym på rösterna.
Vi kommer att arbeta med den nya läroplanen under kommande läsår.
Vid skolstart börjar en förskollärare till vilken tillsammans med nuvarande förskollärare kommer att få
ett tydligt ansvar för utformandet av verksamheten.
Förskolan behöver titta på en enkät som kan användas för att få fatt i vad vårdnadshavare tycker och
tänker om förskolans verksamhet och arbetssätt. Finns det ett material eller mall som man kan
använda vid utvecklingssamtal eller ska vi skapa ett dokument?
3.2 Likabehandling
Mål
Förskolan Blåklockan tolererar inga kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier. Alla ska känna
sig trygga i verksamheten.
Tillvägagångssätt
Förskolan Blåklockan har utarbetat en likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets riktlinjer. Den
är ett stöd för likabehandlingsarbetet där kontinuerliga insatser planeras för att motverka kränkande
behandling. Förskolan har strävat efter och lägger stor vikt vid värdegrundsfrågor, att aktivt och
medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för gemensamma demokratiska
värderingar och utifrån sin mognad och ålder kunna förstå och omfatta dem.
Genom observationer och kartläggningar, samtal och olika aktiviteter har hänsynstagande till andra
utvecklats.
Likabehandlingsplanen innehåller resultat från kartläggningar, förebyggande arbete och åtgärder
under året samt en uppföljning av föregående års plan. Arbetslaget har arbetat tillsammans vid
framtagande av likabehandlingsplanen.
Enhetens likabehandlingsplan är ett levande dokument som implementeras i dagligt arbete och
utvärderas varje år. Vårdnadshavare får tillfälle att delge synpunkter på planen vid höstens
föräldramöten där avsikt och användning av planen presenteras. Eventuella justeringar från
föregående års plan görs utifrån uppkomna behov och utvecklingssamtal. Förskolornas regler
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
12
revideras också tillsammans med barnen under hösten och vårdnadshavarna har möjligheter att
påverka reglerna innan de fastställs.
Barnens tankar och åsikter skrivs ner och dokumenteras, dokumentation sätts synligt i form av
fotografier, bilder och text och används i fördjupade samtal. Portfoliopärmar används för
dokumentation.
Resultat
Vid konflikter och osämja hjälper de vuxna, barnet att visa på alternativa lösningar. I processen att
stärka barns ansvarskänsla och respekt för varandra och omgivningen har man arbetat med olika
aktiviteter och material. Specifika insatser har gjorts på grupp- och individnivå. Eftersom pedagogerna
följer upp och analyserar värdegrundsarbetet samt sitt förhållningssätt i olika situationer utvecklas
värdegrundsarbetet. Olika vägar prövas för att se, bekräfta och stötta barns sociala utveckling att bli
självständiga individer med god självkänsla. Kompismaterialet används för att gång på gång påminna
oss om hur vi ska behandla varandra och vara en juste kompis. Barnen på förskolan ha visat på stort
medvetande av vår värdegrund, att alla får vara med, att vi ska be om förlåtelse när vi gjort något fel
och att vi ska visa respekt för varandra och för våra gemensamma saker på förskolan.
Här är sammanställningen över den enkät vi genomfört på Förskolan Blåklockan i Gunnarn. Barnen är
i åldrarna 1-5 år. Avdelning Svamparna: 9 barn, avdelning Kottarna: 14 barn, varpå totalt deltog 23
barn i enkäten.
Stämmer helt och hållet
Stämmer ganska bra
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Vet ej
Jag känner mig trygg på min förskola 15 3 5
Jag blir accepterad/väl bemött (oavsett kön, könsidentitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.)
15 3 5
De vuxna på min förskola lyssnar på/tar hänsyn till vad jag säger/mina åsikter
15 3 5
Jag får den hjälp jag behöver i förskolan/De vuxna på min förskola hjälper mig om jag behöver det
17 1 5
Jag bemöter andra på ett bra sätt/jag är snäll mot andra
12 6 5
Analys
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för
demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra
respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn och elever
känner sig trygga och utvecklas.
Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och elever och ska
genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det främjande arbetet är en av
verksamhetens fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
13
målinriktat sätt. I det följande redovisas det arbete som förskolan Blåklockan kommer att genomföra
för att främja barns och elevers lika rättigheter.
Utvecklingsområde
Utveckla barnens empatiska förmåga genom samtal, frågor och kontinuerliga sagostunder. Träna
barnen på att säga förlåt samt att kunna ta emot en väl menad ursäkt. För att utveckla detta kommer
personalen att jobba med bl.a. Kompismaterialet. Extra föräldrakontakt vid behov som skall
dokumenteras skriftligt. Förskolan behöver utveckla ett arbetssätt för att det ska fortsätta vara
intressant och roligt att arbeta med alla människors lika värde så det inte bara blir upprepning av något
vi redan gjort. Detta är ett fortlöpande arbete som ska genomsyra hela verksamheten och pedagogers
förhållningssätt.
3.3 Huvudmännens klagomålshantering Enligt skollagens 4 kapitel 8 §8 ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot klagomål och utreda
klagomål mot utbildningen. Syftet är att den som driver verksamheten, huvudmannen, ska få reda på
eventuella brister och kunna rätta till dem snabbt. På kommunens hemsida > Utbildnings och
barnomsorg > Synpunkter och klagomål9 finns de rutiner som gäller om man har synpunkter eller
klagomål att framföra. Man betonar att det är viktigt att synpunkter och klagomål framförs och att
detta även är en del av förvaltningens kvalitetsarbete.
Resultat
Under läsåret har det inte kommit in några klagomål.
Analys
Barnintervjuer har genomförts på förskolan som bland annat visar att utvecklingsområden som
samspel och attityder behöver stärkas i barngruppen. Intervjuerna visar att barnen trivs bra och att
vuxna lyssnar och finns till hands. Vi ser att barnen trivs och att de upplever trygghet på förskolan,
barnen upplever också att alla är snälla och bemöts på ett respektfullt sätt.
Utvecklingsområden
Arbetet skall inriktas mot gemensam värdegrund där det etiska förhållningssättet som läroplanen
föreskriver skall prägla verksamheten. Personalens förhållningssätt bidrar till barnens uppfattningar
och tillsammans med barnen skall de hantera och diskutera människors olikheter. Tillsammans skapar
man ett öppet och demokratiskt klimat där varje barn får sina behov och intressen tillgodosedda.
8 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K4 9 http://www.storuman.se/Utbildning--barnomsorg/Synpunkter-och-klagomal/
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
14
4. Utveckling och lärande
Mål
Verksamheten ska stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Verksamheten ska främja
leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära
och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Tillvägagångssätt
Utifrån Lpfö 98/16 utarbetas förskolans utvecklingsplan, och där beskrivs hur den pedagogiska
verksamheten ska bedrivas. Utifrån målen i utvecklingsplanen planeras, genomförs och utvärderas
aktiviteter, förhållningssätt, barngruppen och miljön i den dagliga verksamheten. Förskolechefen följer
och stödjer verksamhetens utveckling genom att delta i arbetslagens planering så ofta som tillfälle ges,
samt lyfter pedagogiska diskussionsfrågor och utvecklingsområden på APT och personalmöten.
Förskolorna i kommunen har även arbetat med diskussionsunderlag runt bemötande. Pedagogisk
dokumentation som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet är ett fortlöpande arbete. Dokumentation
är fortsatt ett utvecklingsområde då det hjälpt oss att få syn på lärande och utveckling, men behöver
systematiseras för att kunna vara ett bra underlag för kvalitetsarbetet. Verksamheten kännetecknas
av trygghet, goda relationer samt en kontinuitet där barnen trivs, samspelar och utvecklas.
4.1 Språk
Mål
Verksamheten ska sträva efter att barnen utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
Tillvägagångssätt
Förskolan har använt sig av sagor, sånger och ramsor, ett bra sätt att träna sig i språk och fylla sitt
ordförråd. Vi fick under vårterminen 2019, pengar från Kulturrådet. Dessa pengar användes till att köpa
in nya böcker som vi sedan läst och använt oss utav i samlingar av olika slag. Barnen gillar att sjunga,
ramsa och göra rörelser. De äldre barnen har arbetat med Alfabetet i sitt tema där det prövat skriva
bokstäver och känner igen många av dem. Det har planerats aktiviteter utifrån veckans bokstav för att
befästa kunskapen.
Ett språkfrämjande projekt inom kommunen är Språkpiloterna. Projektet drivs av specialpedagog och
logoped i kommunen. En av förskolans pedagoger är utsedd till språkpilot på förskolan. De träffas var
tredje månad och utbyter tankar, erfarenheter och idéer kring barns språkutveckling och vilka
arbetsmaterial vi använder ute på förskolorna. Vid språkpiloternas träffar har det funnits tid till att
samtala kring barns språkutveckling samt kunna få tips på hur man kan arbeta med barns utveckling
och vilka arbetssätt man kan använda sig utav. Under träffarna har det funnits en punkt som kallas
”Ärendeverkstad” där man skickat in avidentifierat ärende och i gruppen har man sedan kunnat
samtala kring ärendet. Det har kunnat vara hur man kan jobba, med vilket material eller ett
framgångsrikt arbetssätt som fungerat och som man velat berätta om.
Resultat
Vid verksamhetsbesök syns tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i läroplanen
utifrån avdelningarnas utvecklingsområden. Blåklockans språkutvecklingsarbete har dokumenterats
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
15
och följts under året och pedagogerna bedömer att verksamhet i hög grad bidrar till barnens språkliga
utveckling.
Arbetet i den dagliga verksamheten präglas med att skapa tydliga rutiner och det har bidragit till ett
större lugn i verksamheten. Barnen i gruppen vill gärna lära sig hur man läser och skriver. Svamparna
har under läsåret arbetat med alfabetet och det har gett resultat där barnen känner igen fler bokstäver
än när vi började, barnen vill skriva och frågar när det kör fast.
Bokstavsarbete med vårt alfabet där vi skriver och målar en bokstav varje vecka, samt gör en
aktivitet tillhörande veckans bokstav
Vi har haft bokstavsjakt där vi letat bokstäver på olika ställen på förskolan
Bokläsning och sagoberättande
Personalen har lyssnat till detta och använt sig av olika spel och material som tränar läsning och
skrivning. Mycket medvetet prat kring det som händer i vardagen. De har aktivt arbetat med
målområdet i samlingar och i vardagen. Barnen har under året blivit säkrare inom området. Via sagor,
ramsor, sånger och lekar får barnen utforska och utveckla sitt språk. De får ett större ordförråd,
utvecklar sitt uttal, börjar bygga meningar och samtala. Barnen vill gärna berätta vad de själva gjort
eller upplevt vilket tränar deras återberättande. Barnen har blivit mer modiga att pröva skriva själva,
ibland tillsammans med en pedagog och ibland med ett förskrivet papper med de ord man vill skriva.
Detta år har fokus legat på lärmiljön; tillgängligheten för barnen, rummens möblering och synintryck.
Alla har tagit till sig av detta och ändrat i sina miljöer till det positiva. Böcker har ställts fram för att
vara mer tillgängliga för barnen så att de lättare kan sätta sig och läsa tillsammans med en kamrat eller
be en pedagog att läsa för dem. De nya böckerna vi köpt in är populära och innehållet är helt nytt så
det blir roliga lässamlingar vid frukt men även vid de spontana lästillfällena. Vi har även satt upp bilder
på de karaktärer vi arbetat med; Babblarna finns även som mjukisdjur hos de yngre barnen.
Genom projektet Språkpiloterna har vi sett att vi är på rätt väg och våra frågetecken kring barns
språkliga utveckling har rätats ut. Vi har fått nya idéer och arbetsmaterial att använda i vår verksamhet.
Vi anser att det är en bra plattform utbyta erfarenheter, kunskaper och material.
När det gäller arbetet med samiskt språk och kultur så har förskolan inte arbetat något särskilt med
detta, främst pga. att någon samiskspråkig personal inte funnits tillgänglig.
Analys
I anslutning till rektor/förskolechefs besök lyfts goda exempel och beteenden som främjar utveckling
och lärande för att uppmuntra till mer av detta. Vid resultat- och utvecklingssamtalen diskuteras vad
som behöver vidareutvecklas och hur detta kan ske. Pedagogerna är erfarna och har goda kunskaper
kring uppdraget. De är trygga i pedagogrollen, har ökat medvetenheten inom språkutvecklingen.
Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom kontinuerliga månadsutvärderingar. Med hjälp
av pedagogisk dokumentation har pedagogerna kunnat reflektera kring barnens utveckling utifrån hur
planering och genomförande av verksamheten sett ut. Detta har gett ökad medvetenhet och underlag
för nästa steg i verksamhetsutvecklingen.
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
16
Förskolan har prövat olika metoder att lyfta och locka fram intresse för språket, ex sagor som läses och
berättas, olika lekar, böcker och sånger som sedan kan bygga ett tema där barnens intresse och
inflytande märks.
Utvecklingsområde
Gemensamt förhållningssätt gentemot barnen med en gemensam grund till hur man bemöter barnen
utifrån vars och ens behov utifrån förskolans läroplan.
Digitaliseringen behöver få högre fart. För att nå detta behöver personalens kunskaper öka. Det är
dock svårt att genomföra mycket i verksamheten då vi har en (!) lärplatta att använda till 23 barn.
4.2 Matematik
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att
undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar
sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan
begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Lpfö 98/16
Tillvägagångssätt
Genom att ge barnen konkreta exempel på matematik i vardagen har förskolan Blåklockan arbetat
med olika former, lika-olika, ordningstal, sortering och klassificering, kunna se mönster och följa ett
mönster. Vi har utgått ifrån barnens utveckling och förmåga, deras nyfikenhet och lärande. Men även
tittat på former, begrepp som liten och stor, tjock och smal, full och tom, räknat antal barn, ramsat,
sjungit och läst böcker under varje samling. Matematiken finns även i lekar, spel experiment och olika
övningar.
Sorterat färger, former av olika slag
Formjakt där barnen letade former
Spelat spel
Pärlat mönster på pärlplattor, halsband
Resultat
Barnen har visat stort intresse och personalen har kunnat höra och se att arbetet har gett mersmak på
både former och begrepp. Barnen använder och nämner de olika begreppen och former som man
samtalat om i samlingarna. Ett exempel är att barnen lägger pärlplattor efter beskrivning eller skapar
egna mönster, där barnen utgår från färg, form och antal.
Analys
Genom att ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna
förmågan har vi kunnat utmana barnens nyfikenhet för matematik. När barnen själva får vara med och
bestämma ”temat” så tycker de att det blir roligare, det sporrar till nyfikenhet och mer frågeställningar.
Saker som genomförts efter barnens önskemål har fastnat och de kan samtala om vad de har varit med
om lång tid efteråt.
Utvecklingsområden
Matematik finns runt oss varje dag i allt vi gör så arbetet kommer fortlöpande att pågå. Förskolan har
som målsättning att utveckla arbetet med färger och siffror. Många barn är nyfikna på färger och
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
17
färgernas namn, de har även visat intresse för att räkna så därför kommer arbetet att fördjupas inom
det området.
4.3 Naturvetenskap och teknik
Mål
Verksamheten ska stäva efter att utveckla barnens intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Barnen ska även få förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, samt utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Verksamheten ska utveckla barnens förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik
fungerar. Lpfö 98/16
Tillvägagångssätt
Barnen erbjuds aktiviteter som är kopplade till naturvetenskap och teknik, naturen används för
observationer av växter, djur och naturfenomen. Projekten vatten och växter är kopplade till målen
som förskolan valt att fokusera på under läsåret och man gör pedagogiska dokumentationer kring
detta för att utveckla arbetet vidare.
Under höst- och vårterminen har hela barngruppen arbetat med olika naturprojekt;
Naturpromenader för att upptäcka vad som händer i naturen under hösten 2018 och även
under våren 2019
Målat på snö och is
Grävt snötunnlar
Gjort snöänglar och snöflingor
Åkt pulka i backen
Färgexperiment
Arbetat med alla våra sinnen; smak, lukt, hörsel, syn och känsel
Kikat på snöflingor
Tittat på skuggteater
Tittat på vad som händer när man strör salt på snö och is
Tagit in snö i glasburk för att se snösmältningen och vad som finns i snön
Vi har prövat på enklare övningar på analog programmering
Plockat skräp ute på gården, vi kommer även att genomföra Skräpplockardagen tillsammans
med skolan senare under majmånad
Resultat
Experimenten har gett barnen större förståelse och nyfikenhet för vattnets olika former och betydelse
för naturen. Barnen har fått goda exempel på färglära och vad som händer när man blandar olika
färger.
Utvecklingsområden
Väcka och utveckla barnens intresse för teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Vi
behöver utveckla arbetet med naturkunskap och hur vi kan ta hand om vår miljö
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
18
4.4 Modersmål
Mål
Verksamheten ska sträva efter att barnen utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att argumentera och kommunicera med andra. Lpfö98/16
Tillvägagångssätt
I förskolan Blåklockans årsplanering skall man uppmärksamma, planera för, analysera pågående
arbete, främja och ge möjligheterna för barn med annat modersmål att lära sig det svenska språket i
vardagliga aktiviteter.
På förskolan finns barn med annat modersmål än svenska. För att uppmärksamma detta så har vi
sångsamlingar med sånger på annat språk, vi har använt oss av lär plattan där vi lyssnat på sånger på
annat språk, tittat på rörelsesånger och på så vis följt med. De flerspråkiga barnen har även fått prata
sitt språk och de svensktalande barnen har fått lyssna på deras modersmål. När vi uppfattar att
informationen inte gått fram kan vi tala engelska så att alla barn får reda på vad som ska hända.
Resultat
Förskolan Blåklockan har barn med annat modersmål i gruppen. De barnen har utvecklat en bättre
svenska och kan göra sig bättre förstådda. Barnen har också fått vara stolta över att kunna ett annat
språk och presentera detta för sina kamrater.
Under det sista läsåret har språket utvecklats och barnen pratar mer och kommunikationen med
kompisar är till stor del på svenska. Föräldrar har även berättat att de pratar svenska hemma med
andra barn när de leker.
Analys
Barnen med annat modersmål som vistas i förskolans verksamhet leder också till utveckling av
språkutveckling och fördjupning av andra kulturer. Barn och föräldrar med annat språk ställer också
krav att utveckla arbetet på ett gott mottagande där språk och kultur lyfts fram och modersmålsstödet
förtydligas. Till exempel arbetar pedagogerna med siffror och räkneord på sex olika språk som har
satts upp synligt för barnen, vilket förhoppningsvis ska inspirera barnen att räkna på ett nytt språk som
någon av deras kamrater kan.
Utvecklingsområden
Öka fokus på att det är en tillgång för de barn som även kan ett annat språk än svenska. Med det som
utgångspunkt tror vi att lärandet av svenska språket kan underlättas.
Läsa böcker, ramsa och leka med ord, låna böcker på andra språk och läsa för barnen. Sångsamlingar
där vi kan sjunga sånger på olika språk, använda lär plattan och lyssna på sånger på andra språk.
Fortsätta stötta barnen med deras två-trespråkighet genom att på förskolan ge dem ett större
svenskt ordförråd.
4.5 Digitalisering
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
19
Mål
Barn ska utveckla sitt intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra,
samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. (Lpfö 98/16).
Tillvägagångssätt
Pedagogerna planerar för att de barn som vistas i förskolan ska få bekanta sig med olika digitala verktyg
såsom lär plattor, digitalkamera och digital foto ram. Vi har inlett ett längre projekt där pedagogerna
presenterar lärplattan som ett digitalt hjälpmedel vilket används för att producera olika resultat.
Varannan vecka får barnen bekanta sig med en ny app som ger dem tillfälle att skapa, utforska och ger
dem förståelse för lär plattans användningsområden.
Förskolan vill ge barnen en grund i den digitala världen som de växer upp i. De metoder som förskolan
vill använda sig av, är analog programmering, programmering av robotar samt lära känna lämpliga
appar.
Resultat
Ett schema för barnens tid för lärplatta har upprättats för att alla barn ska få lika mycket tid varje vecka,
men också för att alla barn ska få ett tillfälle att arbeta med lärplattan, oavsett vilka förkunskaper
barnen har av att sitta med lärplatta. Barnen har fått göra ett eget collage av sina egna fotade bilder
på plattan, vilket gjort att barnen erövrat ny kunskap och fått se resultatet. Barnen har fått pröva på
analog programmering genom att leka robotar och programmera vad roboten ska göra. De har även
fått träffa på en bugg och vad den kan betyda för arbetsprocessens gång.
Analys
Arbetet med digitalisering har visat sig vara en spännande aktivitet för barnen. Erfarenheten av
lärplatta skiljer sig barnen emellan men det är inget hinder för att barnen ska pröva på, de vill gärna
dutta och flytta saker och de lär sig snabbt. Barnen är orädda och skräms inte över att göra fel vilket
kommer att leda till nya kunskaper för barnen.
Utvecklingsområde
Fortsätta digitaliseringsarbetet med barnen, ge dem nya utmaningar utifrån ålder och erfarenhet. Vi
som pedagoger behöver utmana oss och inte stanna upp i det som är bekvämt, vi behöver också
utveckla våra digitala kunskaper. Samtliga pedagoger på förskolan deltar i det kommande arbetet med
vår IT-pedagog, som ska komma till förskolan under hösten 2019, för att arbetet med digitalisering i
förskolan ska kunna fortgå och bli likvärdig.
5. Barns inflytande
Mål
Barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin
situation. (Lpfö 98/16).
Verksamheten planeras utifrån ”Läroplanen för förskolan Lpfö 98/16”, men också utifrån barnens och
föräldrarnas önskemål och de intressen de visar på när ny planering ska genomföras.
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
20
Tillvägagångssätt
Pedagogernas planering av verksamheten utgår från barnens intressen och verklighet. Tillsammans
planeras och diskuteras olika aktiviteter, samarbeten och beslut. De barn som vill fortsätta att fördjupa
sig eller utforska ett område vidare ges möjlighet till detta. Förskolan Blåklockans målsättning är att
varje barn ska kunna påverka sin dag på förskolan, vara rädd om sig själv, andras och förskolans saker,
även utomhus på gården och i naturen. Pedagogerna har genom samtal med barnen kommit fram till
vad barnen vill har framme i sina lokaler, både i materialväg men också möbler. Pedagogerna har
genom observationer uppmärksammat barnens lekar och vad de kan behöva för att kunna utveckla
sina lekar och utmanas för att komma vidare i sin utveckling.
Resultat
Vid rektors/förskolechefs verksamhetsbesök syns barnens delaktighet i verksamheten. Pedagogerna
följer barnens initiativ och erbjuder utmanande alternativ.
Analys
Genom att erbjuda olika valmöjligheter ges barnen möjlighet att påverka sin situation. Barnens tankar
och åsikter lyssnas in i olika situationer och forum. Genom observationer och samtal har vi upptäckt
vad och hur barnens intressen förändrats under årets gång och kunnat ge möjlighet att komma med
förslag på vad vi kan behöva skaffa in eller göra för att kunna utmana.
För att ytterligare öka barnens lust till lärande kan lärmiljön utvecklas genom att pedagogerna
uppdaterar material som gynnar barnens fortsatta lärande.
Utvecklingsområden
Engagera barnen i ännu högre grad i verksamhetens planering, lärmiljön och utformning av tema. Låta
barnen vara med vid den planering som är möjlig utifrån tema och lärmiljön.
6. Förskola och hem
Mål
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn
ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och
förtroendefullt samarbete med hemmen. Lpfö 98/16
Tillvägagångssätt
Den största och viktigaste delen av samverkan med hemmen sker i den dagliga kontakten med
vårdnadshavare. Där sker utbyte av information och kommunikation kring barnets behov och
upplevelser av förskolan. Under verksamhetsåret genomförs föräldramöten och gemensamma
aktiviteter för att visa på förskolans verksamhet och ge föräldrarna inblick i det pedagogiska arbetet
mot uppställda mål. Föräldrar inbjuds till olika aktiviteter såsom Luciafester och föräldramöten. Inför
ett nytt verksamhetsår får vårdnadshavare möjlighet att påverka innehållet i verksamheten genom att
komma med synpunkter och idéer samt uttrycka egna behov utifrån det enskilda barnet kring de
områden och aktiviteter som finns i den lokala utvecklingsplanen.
Resultat
I den dagliga kontakten med vårdnadshavare samverkas kring det enskilda barnets bästa och vid
föräldramöten är gruppen i fokus. Pedagogerna upplever att relationerna mellan förskola och hem är
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
21
goda och vid behov bokas ytterligare tillfällen för samverkan in. Vi har genomfört utvecklingssamtal
med samtliga föräldrar och genom dessa har vi fått respons på förskolans verksamhet.
Analys
Vårdnadshavares inblick i verksamheten kan fördjupas genom att de traditionella föräldramöten
ersätts av aktiviteter eller workshops med pedagogiskt innehåll som tydliggör läroplanens mål. I
kommunikationen med föräldrar används flera olika forum, vilket förhoppningsvis gör att man når ut
till fler. Forumen är den dagliga kommunikationen vid hämtning/lämning, kommunikation via
Schoolsoft, mail och information som sätts upp i hallen kring verksamhetens innehåll.
Utvecklingsområden
Det har framkommit önskemål från föräldrar om månadsbrev av vad som händer på förskolan. Detta
har tidigare skett via mail. Verksamhetsloggen på Schoolsoft kommer fortsättningsvis att användas för
att visa verksamhet och innehåll. Det förskolan har funderat kring när det gäller samverkan med
hemmen är att vi skulle behöva ett utvärderingsverktyg eller någon sorts enkät som fylles i av
vårdnadshavare vid ex föräldrasamtal. Där kan man då fånga upp vad som är bra och även sådant som
kan behöva utvecklas eller göras om. Vid föräldrasamtalen är det fokus på barnen och även om det
kommer fram litegrann om själva verksamheten där så finns det mycket som man inte samtalar
omkring, när det gäller verksamhetens innehåll och arbetssätt.
Schoolsoft, datasystem och kommunikationsverktyg, innehåller flera funktioner. Här kan man bygga
upp verksamhetsloggar för avdelningarna, man kan skriva omdömen och föra en kontinuerlig
kommunikation med vårdnadshavare. Detta tar tid och väcker även frågan kring hur mycket av barnens
individuella utveckling som ska göras digitalt. I dagsläget har barnen egna portfoliepärmar som de
själva kan titta i kontinuerligt och se sin utveckling. Detta är även något som föräldrar kan ta del av vid
hämtning/lämning, samt föräldramöten eller andra träffar. Förskolan har funderingar kring hur vi ska
arbeta med dokumentationen kring barnen. Den nya lagen; GDPR som inträdde 1 juli 2019 gör att
förskolan tycker det blir svårt att det blir svårt att t ex fotografera barnen tillsammans med andra, för
vi ska tänka på vem/vilka som finns på fotot och alltid be om tillåtelse att använda fotografierna i de
berörda barnens album. Här måste förskolan tänka om och tänka till hur vi ska göra.
7. (Elevhälsa) Särskilt stöd enligt läroplanen för förskolan Förskolan omfattas inte av lagkravet på elevhälsa enligt skollagen10. Här beskrivs istället det
hälsofrämjande arbetet som förskolan gjort under året.
Mål
Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande.
Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att
utvecklas efter sina förutsättningar. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som
tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med
hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.
Förskollärare ska ansvara för att varje barn
10 https://www.skolverket.se/publikationer?id=2477
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
22
– får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling, och
– erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm
Arbetslaget ska
– ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag
Tillvägagångssätt
Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan, har
rektor/förskolechef det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i
läroplanen och uppdraget i dess helhet. Rektor/förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och
har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att:
förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för
utveckling och lärande,
verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de
behöver
För barn 1-5 år har barnhälsovården, BHV, det medicinska ansvaret. Barn i förskolan som av fysiska,
psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få den omsorg som deras behov
kräver. För att detta stöd ska vara möjligt krävs ett nära samarbete med vårdnadshavare, samt att
personalen har möjlighet till stöd och handledning.
Stödprocess i förskolan
1. Alla ärenden tas upp i arbetslaget. Här görs en inventering av stödbehov och av vilka åtgärder som kan bli aktuella.
2. Kontakt tas med vårdnadshavare. 3. Om behov finns kontaktas, efter medgivande av vårdnadshavare, exempelvis BVC och/eller
specialpedagog. Alternativt tar vårdnadshavare själv kontakt. 4. Insatserna dokumenteras- sparas på förskola
Utredningar i förskolan
Barnets mående och beteende samt föräldraskapet uppmärksammas Kontakt tas med BVC11. Personal på förskolan kan hjälpa till med kontakten om föräldrarna önskar det.
Mottagande av information från distriktssköterska till skolhälsovård sker under barnets 6:e levnadsår.
Förskolan är ofta utomhus för att få frisk luft och fysisk aktivitet. Förskolan har dessutom tillgång till skolans gymnastiksal.
I samarbete med folktandvården har förskolan arbetat med ett material som kallas Bodil Krokodil, som består av böcker, dockor, handledning, tandborstar etc. Materialet fokuserar på tand- och munhälsa för barn, och barn får lära sig om god tandhygien, kostvanor och hur det är att gå till tandläkaren med olika besvär.
11 Blanketter på intranet Nr.20 Blankett för ärende till BVC
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
23
Frukost och mellanmål inom förskola, fritidshem och skola.
För att få en likvärdighet i kommunen och ge barnen varierande frukost och mellanmål ska samtliga
förskolor och fritidshem följa livsmedelsverkets rekommendationer med en frukost- och
mellanmålsupplägg.
Resultat
I mötet med barnen varje dag ser och hör man genom samtal och observation hur barnen mår. Om
oro för barnets hälsa, utveckling eller språk finns tas det upp det med föräldrarna. Förskolan har även
tillgång till logoped eller specialpedagog om det skulle behövas, då i samförstånd med föräldrarna.
Förskolan är ute varje dag, beroende på väderlek. Gymnastiksalen nyttjas till lek och pedagogledda
aktiviteter. Gympabuset är en populär aktivitet där barnen deltar med stor glädje. Pedagogerna har
försökt att vara ute i möjligaste mån även om det varit kyligt eller mindre trevligt väder som regn,
storm, snö och kyla.
Vi genomförde Skoljoggen tillsammans med skolan under höstterminen, där förskolans barn deltog
efter egen förmåga och ålder.
Den 9 maj genomfördes ”Baklängesmarschen” som uppmärksammar barnens rätt att åka säkert i bilen.
Förskolan har infört nya goda, nyttiga alternativ till mellanmål så det blir varierad kost till mellanmål;
spännande pålägg och olika brödsorter.
Genom dels projektet språkpiloterna och besök av vår logoped, har förskolan goda förhoppningar att
ge barnen som vistas i förskolan ett gott stöd för deras språkutveckling
Analys
Förskolan Blåklockan har god kontakt med Habilitering och vårdnadshavare när behov uppstår. Tar
man tag i situationen tidigt får barnet goda förutsättningar för att klara skolgången. Även om besöken
av vår logoped varit få till antalet så har vi haft god kommunikation via mail. Vi har fått goda råd vid
frågor och funderingar. Vi har en god trygg kontakt med vårdnadshavarna när vi haft olika
frågeställningar.
Vi har under det senaste året lagat frukost själva på förskolan. Lunchen äter vi i skolans matsal, som
lagas av kökspersonal. Matsedeln ser likadan ut för alla skolor, även om det kan förekomma lokala
förändringar.
Utvecklingsområden
Kartlägga och dokumentera vilka olika former av stödåtgärder som sätts in och följ upp
effekterna/resultaten av dessa. Fortsätta det goda språkliga arbetet med nya utmaningar och
utmaningar.
8. Pedagogiskt ledarskap
Mål
Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
24
8.1 Verksamhetsbesök
Tillvägagångssätt
Rektors/Förskolechefs viktigaste uppgift är att leda arbetet med förskolans huvuduppdrag, som det
formuleras i läroplaner och i skollagen. Minst en gång per år genomför förskolechef s.k. Resultat- och
utvecklingssamtal med personalen. Samtalen omfattar arbetsuppgifter, arbetsklimat, arbetsmiljö,
kompetensutveckling.
För att säkerställa den pedagogiska kvaliteten och att verksamheten genomförs i förhållande till målen,
genomför rektor/förskolechef verksamhetsbesök. Syftet med dessa besök i verksamheten är att
”identifiera beteenden, goda exempel och framgångsfaktorer som hjälper oss att nå våra mål i den
lokala utvecklingsplanen. Det pedagogiska ledarskapet finns även i verksamheten där personalmöten
sker varannan vecka med all personal och rektor/förskolechef och är en del av verksamheten.
Resultat
Under läsåret har rektor/förskolechef gjort spontana och planerade verksamhetsbesök. Vid
verksamhetsbesöken noteras att pedagogerna har planerade aktiviteter som syftar mot målen i
läroplanen utifrån utvecklingsområdena. Goda exempel på relationsskapande som skapar trygghet i
barngruppen. Ett medvetet arbete med att utveckla barnens kompetenser och tillit till barnens egna
förmågor i olika situationer.
Personalmöten genomförs varannan vecka tillsammans med rektor/förskolechef. Dessa har innehållit
information och en del planering tillsammans med pedagogerna. Även APT (arbetsplatsträffar) tre
gånger/termin, då tillsammans med skolan och fritids som finns i samma byggnad. Uppdragssamtal
och RUS-samtal har genomförts med personalen.
Personalen har tillsammans med rektor upprättat utvecklingsplan för förskolan, kommunen har en
gemensam utvärderingsmall. Förskolan ingår i skolans Kris-, Brand- och arbetsmiljöplan.
Analys
Verksamheten är väl organiserad och flexibel vilket ger utrymme för att följa barnens initiativ och skapa
lustfyllda situationer för lärande. Arbetslaget har utarbetat ett arbetssätt för sitt systematiska
kvalitetsarbete och upplever att detta går att utveckla. Pedagogerna är trygga i yrkesrollen. Med
fortsatt medvetet stöd från rektor/förskolechef kan deras roll ytterligare utvecklas och förtydligas.
Utvecklingsområde
För att se vart de planerade aktiviteterna leder och kunna utvärdera dem behöver arbetssätt utvecklas
med pedagogisk dokumentation och analys som en naturlig del. Dokumentationen har blivit mer
naturlig i arbetet men är ett fortsatt utvecklingsområde.
Poängtera att verksamhetsbesöken är till för att bekräfta det som fungerar väl och även för att kunna
ge konstruktiv kritik. En planerad planerings- och uppföljningstid ska bokas i samband med bokning av
verksamhetsbesöket.
8.2 Medarbetarenkät
Mål
Medarbetarenkäten är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den mäter
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
25
medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation,
information, uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap, utvecklingssamtal, lön och hälsa.
Tillvägagångssätt
Rektor/förskolechef är ansvarig för genomförande, uppföljning, utvärdering och åtgärder. Enkäten är
beställd för hela Gunnarns enhet tillsammans då de olika verksamheterna var för sig har för få anställda
för att kunna få ett resultat.
Resultat
Enkäten genomfördes på en apt för att alla skulle få möjlighet att besvara den varpå svarsfrekvensen
blev 100%.
6+5 4+3 2+1 Bortfall Resultat
Mål och uppdrag 77,3% 22,7% 0% 0% 5,2%
Kompetens och utveckling 87,5% 16,7% 0% 0% 5,4%
Information 83,3% 18,8% 0% 0% 5,3%
Medarbetarskap 89,9% 8% 2,3% 0% 5,4%
Arbetsgemenskap 81,3% 18,8% 0% 1,1% 5,5%
Ledarskap 80,7% 18,2% 0% 1,1% 5,2%
RUS samt lön 44,6% 28,6% 1,8% 25% 4,6%
Hälsa 62,5% 29,2% 8,3% 0% 4,6%
Analys
I stort sett är resultaten positiva och har höga värden. Det som sticker ut är RUS kopplat till lön samt
hälsa.
När det gäller RUS så beror bortfallet på att tre personer inte haft RUS då de varit visstidsanställda
varpå de inte var tvingande att ha RUS. Samtliga medarbetare har erbjudits lönesamtal vilket ingen har
tackat ja till.
Det andra som har lägre resultat är hälsa. Vår verksamhet har många trådar som både löper parallellt
men även ibland fastnar i varandra.
Vi har påbörjat detta arbete på en apt och vi fortsätter med det under kommande läsår.
Utvecklingsområden
Kommande läsår kommer rektor/förskolechef att ha RUS med alla som är anställda en termin eller
mer. Generellt kommer vi att jobba med RUS-dokumentet med syfte att det ska bli tydligare koppling
mellan RUS och lön.
Att hantera stress är ett utvecklingsområde för enheten. Vi måste lära oss att vi har den tid vi har till
vårt förfogande och utifrån denna göra vårt bästa.
Utveckla engagemanget med uppskattning och bemötande mot varandra i arbetslagen.
Fördela arbetsuppgifter så att det blir en jämn spridning i arbetslagen.
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
26
8.3 Arbetslagets arbetsmetoder
Det är bra att vi nu har personalmöten dagtid då detta innebär mindre kvällsarbete och därmed mindre
komptid och färre trötta medarbetare.
Under läsåret har en arbetslagsledare blivit tillsatt. Hen har varit på en 3-dagarskurs kring uppdraget.
Hen deltar tillsammans med arbetslagsledaren för lärarna i Gunnarngruppen, enhetens ledningsgrupp.
9. Arbetsmiljö
Mål
Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att
undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet
förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001:01, 2 §12)
Tillvägagångssätt
Ledningsgruppen för Gunnarns förskola består av rektor/förskolechef och representant från
Lärarförbundet, tillika arbetsplatsens huvudskyddsombud samt arbetslagsledare för lärarna. Gruppen
arbetar kontinuerligt med arbetsmiljöfrågor enligt ett årshjul samt analyserar de resultat som
framkommer under det systematiska arbetsmiljöarbetet.
På arbetsplatsträffarna (APT) avhandlas arbetsmiljöfrågor som en stående punkt. Det är varje
arbetstagares ansvar att ta upp missförhållanden eller risker i den egna arbetsplatsens arbetsmiljö.
Arbetsmiljöarbetet gällande den fysiska miljön sker i nära samarbete med fastighetsägaren Umluspen.
Skyddsronder genomförs i förskolans alla utrymmen minst en gång per läsår.
På förskolan finns en brandskyddsgrupp och en krisgrupp (samma som ledningsgruppen) som träffas
minst 1 gång per läsår och reviderar handlingsplaner och går igenom och förankrar rutiner hos berörda.
Vårdnadshavarna deltar i revideringen av likabehandlingsplanen.
Arbetsgivaren genomför vartannat år en Medarbetarenkät (MAE) där vissa frågor berör arbetsmiljö.
Resultaten på enkäten används i det fortsatta arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen t.ex. genom
upprättande av handlingsplan.
Resultat
Personalen trivs på arbetsplatsen och med varandra. Det är ett öppet och trevligt klimat där man visar
varandra uppskattning och hjälper och stöttar varandra.
Inför arbetsplatsträffarna (APT) får personalen tydlig dagordning i god tid, vid varje träff utses
sekreterare och justerare.
Från och med 1 september 2016 har alla anställda inom Storumans kommun rätt till en timmes
friskvård per vecka. Denna friskvårdstimme har lagts ut på schema för samtliga personal som arbetar
vid förskolan.
12 https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
27
Under detta läsår har förskolan 25 barn. Under vårterminen har vi haft 24 barn placerade i åldrarna 1-
5 år, varav 12 barn sover i vagnar utomhus. Förvaringsutrymme för dessa vagnar finns från och med
hösten 2018 i ett av förråden utanför förskolan, vilket innebär att arbetet med att flytta vagnarna fram
och tillbaka är borta.
Analys
I vårt arbete är det vi som personer som är våra redskap eftersom vårt arbete är relationellt. Likaså
återkommer vi till att vi är varandras arbetsmiljö, vi bidrar alla till hur vi har det på arbetet.
Alla anställda har rätt att utnyttja friskvårdstimmen, oavsett anställningsform. Målet med införande
av friskvårdstimme är bland annat att sjukfrånvaron ska minska med en procent till år 2018. Samtliga
chefer ska rekommendera och uppmuntra sina anställda att utnyttja friskvårdstimmen. Tiden ska
planeras så att friskvårdstimmen är förlagd till arbetstid, men inte i samband med arbetsdagens början
eller slut. Planering och schemaläggning av friskvårdstimmen ska ske i samråd med närmaste chef.
Arbetsmiljön har också fått ökat belysning i och med våra egenkontroller som genomförs tillsammans
med kommunens inspektör. Även brandskyddsronden har gett nya tanker. I och med detta har vi fått
vidgat fokus vilket leder till bättre arbetsmiljö.
Utvecklingsområden
I samband med personalmötena lyfta frågan om arbetsmiljö utifrån olika konkreta, nära perspektiv.
Hålla planer för arbetsmiljön levande och lyfta delar av dem kontinuerligt.
10. Kompetensutveckling
Tillvägagångssätt
En person ur personalen deltog under året på en nätverksdag i Lycksele, där det erbjöds flera
föreläsningar på olika teman.
Fem ur arbetslaget åkte till Tärnaby för en föreläsning om Klimatsmart förskola. Vi lyssnade till en
pedagog från kemikalieinspektionen och en som berättade om de globala målen och hur man kan
arbeta med dem med de minsta barnen i förskolan.
En ur arbetslaget har gått arbetslagsledarutbildningen
Två ur arbetslaget åkte till Umeå för en kursdag som hette ”Digital kompetens i förskolan”
Tre ur arbetslaget åkte till Vilhelmina för föreläsning kring ”Det nya i Läroplanen”.
Alla i arbetslaget deltog i MIK-dagen i Storuman under vårterminen.
Under läsåret har alla i arbetslaget läst Leif Strandbergs bok ”Läroplanen, barnen och jag”. Under
personalmötestid har vi diskuterat kapitlens innehåll.
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
28
Resultat
Den i personalstyrkan som fick åka på nätverksträffen i Lycksele fick stor inspiration till att utveckla
arbetet. Det är alltid lite knepigt att kunna återberätta och entusiasmera de övriga i arbetslaget som
inte varit med.
De tre som åkte till Vilhelmina kom tillbaka med stor inspiration från dagen. De fick uppleva läroplanen
på ett nytt sätt och fick känna att de är på rätt spår men även att det finns mer att göra vilket känns
spännande. Att få tid att kika på det nya i läroplanen ger mersmak och man får en klapp på axeln att vi
är på rätt väg även om det finns saker kvar att lyfta upp.
MIK-dagen och dagen i Umeå arrangerades av Mediacenter. Mycket givande dagar med gott innehåll.
Den lästa boken av Strandberg gav mersmak och öppnade ögonen för många av oss. Vi upptäckte att
det inte är så komplicerat och att vi arbetar utifrån läroplanen redan.
Analys
Detta läsårs kompetensutveckling har varit mycket bra. Alla deltagare har varit mycket nöjda och ser
stort användningsområde och möjligheter att använda de metoder och tips de fått under dagarna.
Personalen har varit delaktiga i valet av kompetensdagar och kurser vilket resulterat i inspiration och
arbetsmetoder.
Utvecklingsområde
Fortsätta åka på nätverksträffarna i Lycksele, och om möjlighet finns att hela personalstyrkan kan åka.
Fortsätta hålla utkik efter kurser/kompetensutvecklingsdagar som kan inspirera oss och är användbara
i vår verksamhet. Ge uttryck för att vilja åka och visa på användningsområde.
Läroplanen ska vara ett levande dokument för alla, och den ska ligga till grund för all planering,
genomförande och utvärdering av förskolans verksamhet. Detta är särskilt angeläget att beakta då
flera av medarbetarna ej har erforderlig utbildning.
11. Plan för systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt
följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det
planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen
uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Verksamhetens resultat behöver
dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet
lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av
utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet
systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
29
Tillvägagångssätt
Utifrån föregående verksamhetsårs resultat och utvärderingar görs en lokal utvecklingsplan för
förskolornas verksamhet. Denna följs upp under året genom planeringar, APT och resultat- och
utvecklingssamtal med personalen. Utvärdering av planen görs i slutet av verksamhetsåret och där
framgångsfaktorer kan identifieras för fortsatt planering.
Analys
Under året har samtliga rektorer/förskolechefer i kommunen träffats regelbundet. Det har utarbetats
gemensamma mallar för utvärdering och kvalitetsredovisning. Det underlättar för att jämföra
avdelningarnas resultat. Arbetslaget vid förskolan Blåklockan har valt ett sätt för sitt systematiska
kvalitetsarbete. Metoderna är utvecklingsbara men har påbörjats och systematiseras allt mer på
enheten. Personalen behöver i högre grad strukturera sitt arbete och hålla arbetet levande med tätare
uppföljningar och analyser och även lyfta in forskning och beprövad erfarenhet på ett tydligare sätt.
Utvecklingsområde
Förskolan skall organisera för lärande och dokumentera det på ett sådant sätt att
verksamhetsprocesserna blir tydliga, att strukturera och regelbundet följa upp sitt kvalitetsarbete och
hitta lust och mening i det som görs. Enkla metoder skall användas för att visa på barns och förskolans
utveckling.
Rektors/förskolechefens närvaro och ledning är betydelsefull i kvalitetsarbetet på enheten.
Det är önskvärt att huvudmannen ger rektorerna/förskolecheferna respons på inlämnade
kvalitetsredovisningar för att påvisa intresse för enhetens arbete samt bekräfta det som är bra och ge
konstruktiv kritik på sådant som behöver utvecklas.
12. Sammanställning utvecklingsområden Marknadsföra förskolläraryrket. Arbeta med rekrytering på huvudmannanivå. Förslag att bjuda
in allmänheten och berätta om yrket och få folk intresserade att söka utbildningen.
För ett fungerande arbete med digitalisering behövs det trådlösa nätverket med accesspunkter
fungera, det behöver uppdateras så att alla inom kommunen, oavsett vilken förskola/skola man
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
30
går i, får samma förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I detta ingår även det
arbete med programmering i förskolan där kommunen investerat i robotväskor som kan
användas av alla förskolor i kommunen. För att detta ska bli likvärdig utbildning behöver
ansvarig IT-pedagog komma ut på alla enheter för att hjälpa igång verksamheterna med detta
projekt. Under vårterminen 2019 hölls en utbildningsdag för all personal inom förskolan genom
Mediacenter vilken alla medarbetare på Blåklockan deltog i.
Förskolan Blåklockan kommer att fortsätta utveckla det kontinuerliga arbetet med
kompismaterial om samspel och bemötande och på olika sätt reflektera över innehållet och
överföra det till barnens vardagsverklighet.
Stämningen på Blåklockan är mycket positiv bland både medarbetare och barn. Vi behöver
jobba med att skapa och etablera lugn som grundhållning, tex att inte använda så hög volym på
rösterna.
Vi kommer att arbeta med den nya läroplanen under kommande läsår.
Vid skolstart börjar en förskollärare till vilken tillsammans med nuvarande förskollärare
kommer att få ett tydligt ansvar för utformandet av verksamheten.
Förskolan behöver titta på en enkät som kan användas för att få fatt i vad vårdnadshavare
tycker och tänker om förskolans verksamhet och arbetssätt. Finns det ett material eller mall
som man kan använda vid utvecklingssamtal eller ska vi skapa ett dokument?
Utveckla barnens empatiska förmåga genom samtal, frågor och kontinuerliga sagostunder.
Träna barnen på att säga förlåt samt att kunna ta emot en väl menad ursäkt. För att utveckla
detta kommer personalen att jobba med bl.a. Kompismaterialet. Extra föräldrakontakt vid
behov som skall dokumenteras skriftligt. Förskolan behöver utveckla ett arbetssätt för att det
ska fortsätta vara intressant och roligt att arbeta med alla människors lika värde så det inte bara
blir upprepning av något vi redan gjort. Detta är ett fortlöpande arbete som ska genomsyra hela
verksamheten och pedagogers förhållningssätt.
Arbetet skall inriktas mot gemensam värdegrund där det etiska förhållningssättet som
läroplanen föreskriver skall prägla verksamheten. Personalens förhållningssätt bidrar till
barnens uppfattningar och tillsammans med barnen skall de hantera och diskutera människors
olikheter. Tillsammans skapar man ett öppet och demokratiskt klimat där varje barn får sina
behov och intressen tillgodosedda.
Gemensamt förhållningssätt gentemot barnen med en gemensam grund till hur man bemöter
barnen utifrån vars och ens behov utifrån förskolans läroplan.
Digitaliseringen behöver få högre fart. För att nå detta behöver personalens kunskaper öka. Det
är dock svårt att genomföra mycket i verksamheten då vi har en (!) lärplatta att använda till 23
barn.
Matematik finns runt oss varje dag i allt vi gör så arbetet kommer fortlöpande att pågå.
Förskolan har som målsättning att utveckla arbetet med färger och siffror. Många barn är
nyfikna på färger och färgernas namn, de har även visat intresse för att räkna så därför kommer
arbetet att fördjupas inom det området.
Väcka och utveckla barnens intresse för teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik
fungerar. Vi behöver utveckla arbetet med naturkunskap och hur vi kan ta hand om vår miljö
Öka fokus på att det är en tillgång för de barn som även kan ett annat språk än svenska. Med
det som utgångspunkt tror vi att lärandet av svenska språket kan underlättas.
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
31
Läsa böcker, ramsa och leka med ord, låna böcker på andra språk och läsa för barnen.
Sångsamlingar där vi kan sjunga sånger på olika språk, använda lär plattan och lyssna på sånger
på andra språk.
Fortsätta stötta barnen med deras två-trespråkighet genom att på förskolan ge dem ett
större svenskt ordförråd.
Fortsätta digitaliseringsarbetet med barnen, ge dem nya utmaningar utifrån ålder och
erfarenhet. Vi som pedagoger behöver utmana oss och inte stanna upp i det som är bekvämt,
vi behöver också utveckla våra digitala kunskaper. Samtliga pedagoger på förskolan deltar i det
kommande arbetet med vår IT-pedagog, som ska komma till förskolan under hösten 2019, för
att arbetet med digitalisering i förskolan ska kunna fortgå och bli likvärdig.
Engagera barnen i ännu högre grad i verksamhetens planering, lärmiljön och utformning av
tema. Låta barnen vara med vid den planering som är möjlig utifrån tema och lärmiljön.
Det har framkommit önskemål från föräldrar om månadsbrev av vad som händer på förskolan.
Detta har tidigare skett via mail. Verksamhetsloggen på Schoolsoft kommer fortsättningsvis att
användas för att visa verksamhet och innehåll. Det förskolan har funderat kring när det gäller
samverkan med hemmen är att vi skulle behöva ett utvärderingsverktyg eller någon sorts enkät
som fylles i av vårdnadshavare vid ex föräldrasamtal. Där kan man då fånga upp vad som är bra
och även sådant som kan behöva utvecklas eller göras om. Vid föräldrasamtalen är det fokus
på barnen och även om det kommer fram litegrann om själva verksamheten där så finns det
mycket som man inte samtalar omkring, när det gäller verksamhetens innehåll och arbetssätt.
Schoolsoft, datasystem och kommunikationsverktyg, innehåller flera funktioner. Här kan man
bygga upp verksamhetsloggar för avdelningarna, man kan skriva omdömen och föra en
kontinuerlig kommunikation med vårdnadshavare. Detta tar tid och väcker även frågan kring
hur mycket av barnens individuella utveckling som ska göras digitalt. I dagsläget har barnen
egna portfoliepärmar som de själva kan titta i kontinuerligt och se sin utveckling. Detta är även
något som föräldrar kan ta del av vid hämtning/lämning, samt föräldramöten eller andra träffar.
Förskolan har funderingar kring hur vi ska arbeta med dokumentationen kring barnen. Den nya
lagen; GDPR som inträdde 1 juli 2019 gör att förskolan tycker det blir svårt att det blir svårt att
t ex fotografera barnen tillsammans med andra, för vi ska tänka på vem/vilka som finns på fotot
och alltid be om tillåtelse att använda fotografierna i de berörda barnens album. Här måste
förskolan tänka om och tänka till hur vi ska göra.
Kartlägga och dokumentera vilka olika former av stödåtgärder som sätts in och följ upp
effekterna/resultaten av dessa. Fortsätta det goda språkliga arbetet med nya utmaningar och
utmaningar.
För att se vart de planerade aktiviteterna leder och kunna utvärdera dem behöver arbetssätt
utvecklas med pedagogisk dokumentation och analys som en naturlig del. Dokumentationen
har blivit mer naturlig i arbetet men är ett fortsatt utvecklingsområde.
Poängtera att verksamhetsbesöken är till för att bekräfta det som fungerar väl och även för att
kunna ge konstruktiv kritik. En planerad planerings- och uppföljningstid ska bokas i samband
med bokning av verksamhetsbesöket.
Kommande läsår kommer rektor/förskolechef att ha RUS med alla som är anställda en termin
eller mer. Generellt kommer vi att jobba med RUS-dokumentet med syfte att det ska bli
tydligare koppling mellan RUS och lön.
Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden
32
Att hantera stress är ett utvecklingsområde för enheten. Vi måste lära oss att vi har den tid vi
har till vårt förfogande och utifrån denna göra vårt bästa.
Utveckla engagemanget med uppskattning och bemötande mot varandra i arbetslagen.
Fördela arbetsuppgifter så att det blir en jämn spridning i arbetslagen.
I samband med personalmötena lyfta frågan om arbetsmiljö utifrån olika konkreta, nära
perspektiv.
Hålla planer för arbetsmiljön levande och lyfta delar av dem kontinuerligt.
Fortsätta åka på nätverksträffarna i Lycksele, och om möjlighet finns att hela personalstyrkan
kan åka.
Fortsätta hålla utkik efter kurser/kompetensutvecklingsdagar som kan inspirera oss och är
användbara i vår verksamhet. Ge uttryck för att vilja åka och visa på användningsområde.
Läroplanen ska vara ett levande dokument för alla, och den ska ligga till grund för all planering,
genomförande och utvärdering av förskolans verksamhet. Detta är särskilt angeläget att beakta
då flera av medarbetarna ej har erforderlig utbildning.
Förskolan skall organisera för lärande och dokumentera det på ett sådant sätt att
verksamhetsprocesserna blir tydliga, att strukturera och regelbundet följa upp sitt
kvalitetsarbete och hitta lust och mening i det som görs. Enkla metoder skall användas för att
visa på barns och förskolans utveckling.
Rektors/förskolechefens närvaro och ledning är betydelsefull i kvalitetsarbetet på enheten.
Det är önskvärt att huvudmannen ger rektorerna/förskolecheferna respons på inlämnade
kvalitetsredovisningar för att påvisa intresse för enhetens arbete samt bekräfta det som är bra
och ge konstruktiv kritik på sådant som behöver utvecklas.
Denna kvalitetsrapport för Förskolan Blåklockan läsåret 2018/2019 är sammanställd av rektor tillika
förskolechef Ia Gårdman.
/Ia Gårdman, Gunnarn den 27 juni 2019
E-mail: ia.gardman@storuman.se
Telefon: 141 48
Recommended