Systematiskt kvalitetsarbete 2018/2019 · Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1 till 9. ... många yngre barn, vilket krävde mer personal

Systematiskt kvalitetsarbete

2018/2019

Kvalitetsrapport för Förskolan Blåklockan

Storumans kommun Kvalitetsrapport Dnr Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden

2

Innehåll

BEGREPP .......................................................................................................................................................... 5

FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................................................. 5

1. INLEDNING ................................................................................................................................................... 6

2. GRUNDFAKTA- FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................................. 6

2.1 STYRNING OCH LEDNING ...................................................................................................................................... 7

2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................... 7

2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................ 7

2.4 MODERN TEKNIK ................................................................................................................................................ 7

2.5 SÄRSKILDA BEHOV .............................................................................................................................................. 8

2.6 ÖVERGÅNG TILL FÖRSKOLEKLASS ........................................................................................................................... 8

2.7 LOKALER .......................................................................................................................................................... 8

2.8 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR .......................................................................................................................... 8

Analys ............................................................................................................................................................. 9

Utvecklingsområde ......................................................................................................................................... 9

3. NORMER OCH VÄRDEN ................................................................................................................................ 9

Mål ................................................................................................................................................................. 9

3.1 BEMÖTANDE ................................................................................................................................................... 10

Mål ............................................................................................................................................................... 10

Tillvägagångssätt ......................................................................................................................................... 10

Resultat ........................................................................................................................................................ 10

Analys ........................................................................................................................................................... 10

Utvecklingsområden ..................................................................................................................................... 11

3.2 LIKABEHANDLING ............................................................................................................................................. 11

Mål ............................................................................................................................................................... 11


Resultat ........................................................................................................................................................ 12

Analys ........................................................................................................................................................... 12

Utvecklingsområde ....................................................................................................................................... 13

3.3 HUVUDMÄNNENS KLAGOMÅLSHANTERING ............................................................................................................ 13

Resultat ........................................................................................................................................................ 13

Analys ........................................................................................................................................................... 13


4. UTVECKLING OCH LÄRANDE ....................................................................................................................... 14

Mål ............................................................................................................................................................... 14


4.1 SPRÅK ............................................................................................................................................................ 14

Mål ............................................................................................................................................................... 14


Resultat ........................................................................................................................................................ 14

Analys ........................................................................................................................................................... 15

Utvecklingsområde ...................................................................................................................................... 16

4.2 MATEMATIK ................................................................................................................................................... 16

Mål ............................................................................................................................................................... 16



3

Resultat ........................................................................................................................................................ 16

Analys ........................................................................................................................................................... 16


4.3 NATURVETENSKAP OCH TEKNIK ........................................................................................................................... 17

Mål ............................................................................................................................................................... 17


Resultat ........................................................................................................................................................ 17


4.4 MODERSMÅL .................................................................................................................................................. 18

Mål ............................................................................................................................................................... 18


Resultat ........................................................................................................................................................ 18

Analys ........................................................................................................................................................... 18


5. BARNS INFLYTANDE.................................................................................................................................... 19

Mål ............................................................................................................................................................... 19


Resultat ........................................................................................................................................................ 20

Analys ........................................................................................................................................................... 20


6. FÖRSKOLA OCH HEM .................................................................................................................................. 20

Mål ............................................................................................................................................................... 20


Resultat ........................................................................................................................................................ 20

Analys ........................................................................................................................................................... 21


7. (ELEVHÄLSA) SÄRSKILT STÖD ENLIGT LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN ........................................................ 21

Mål ............................................................................................................................................................... 21


Resultat ........................................................................................................................................................ 23

Analys ........................................................................................................................................................... 23


8. PEDAGOGISKT LEDARSKAP ......................................................................................................................... 23

Mål ............................................................................................................................................................... 23

8.1 VERKSAMHETSBESÖK ........................................................................................................................................ 24


Resultat ........................................................................................................................................................ 24

Analys ........................................................................................................................................................... 24


8.2 MEDARBETARENKÄT ......................................................................................................................................... 24

Mål ............................................................................................................................................................... 24


Resultat ........................................................................................................................................................ 25

Analys ........................................................................................................................................................... 25

9. ARBETSMILJÖ ............................................................................................................................................. 26


4

Mål ............................................................................................................................................................... 26


Resultat ........................................................................................................................................................ 26

Analys ........................................................................................................................................................... 27


10. KOMPETENSUTVECKLING ......................................................................................................................... 27


Resultat ........................................................................................................................................................ 28

Analys ........................................................................................................................................................... 28


11. PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ........................................................................................... 28


Analys ........................................................................................................................................................... 29


12. SAMMANSTÄLLNING UTVECKLINGSOMRÅDEN ........................................................................................ 29


5

Begrepp Barn Förskola Förskoleklass Grundskola Uppföljning Utvärdering Vetenskaplig grund Beprövad erfarenhet

De som går i förskola. Skolform som riktar sig till barn i åldern 0-5 år. Förskolan stimulerar barns utveckling och lärande samt erbjuder barnen en trygg omsorg. Förskoleklassen är en skolform för elever som är 6 år. Den ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1 till 9. Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment. Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket innebär att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.

Förkortningar LpFö 98/16 Läroplan för förskolan1

1 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola


6

1. Inledning Enligt skollagen2 ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt

följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det

planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen

uppfylls.

På enheten har rektorn/förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska

medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska delta i

det systematiska kvalitetsarbetet.

Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar

som styr verksamheten.

I Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens Plan för systematiskt kvalitetsarbete3 har huvudmannen

gett riktlinjer och mål för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras för läsåret 2018/19.

Storumans kommun har även antagit en utbildningsplan för 2018/194, med utgångspunkt i de

nationella styrdokumenten.

Under hösten 2012 gav Skolverket ut reviderade allmänna råd och kommentarer om systematiskt

kvalitetsarbete5, som ett underlag och stöd för att revidera rutiner och förbättra sättet att arbetet med

att systematisera kvalitetsarbetet.

Denna kvalitetsrapport är en sammanfattande redogörelse och analys av förskolan Blåklockan i

Gunnarn med utvärderingar av verksamhetsåret 2018/2019. Kvalitetsrapporten avslutas med en

beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet och föreslår ett antal förbättringsåtgärder för det

fortsatta systematiska kvalitetsarbetet för förskolan Blåklockan.

2. Grundfakta- förutsättningar Förskolan Blåklockan ligger i anslutning till Gunnarn skola, belägen ca 35 km öster om Storuman.

2 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 3 http://www.storuman.se/globalassets/kommun-och-politik/moten-handlingar-och-protokoll/fkun/plan-systematiskt-kvalitetsarbete-2013-14.pdf 4 http://www.storuman.se/globalassets/utbildning-och-barnomsorg/fkun_2015_124-utbildningsplan-2016-2018-antagen-av-kf-2016-02-23--16.pdf 5 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2901


7

2.1 Styrning och ledning Förskolans verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag,

diskrimineringslag6 och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga

verksamheten.

Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk

omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun.

Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som

fullmäktige har delegerat till dem.

För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan

finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga

tjänsteman är förvaltningschefen.

Rektor/förskolechef leder och samordnar det pedagogiska arbetet, samt ansvarar för ekonomi och

personal i förskola och pedagogisk omsorg. Rektor/förskolechef ansvarar för förskolan Blåklockan.

Förvaltningschefen är chef för rektor/förskolechef.

Gunnarns enhet, skola och förskola, har en gemensam ledningsgrupp bestående av arbetslagsledare

för skola och förskola samt rektor. Den kallas Gunnarngruppen och träffas varje vecka.

För den dagliga verksamheten med barnen i förskolan ansvarar förskollärare, barnskötare m.fl. och de

har rektor/förskolechef som sin närmast ansvariga chef.

Personalen och rektor/förskolechef har personalmöte varannan vecka samt APT (Arbetsplatsträff) tre

gånger/termin.

2.2 Barn/elever Enhet Antal barn ht Antal barn vt

Förskolan Blåklockan 22 24

Varav

Kottarna 1-3 år 12 15

Svamparna 4-5 år 10 9

Under höstterminen sades två platser upp p.g.a. flytt samt skrevs det in barn på förskolan. Under

vårterminen sades en plats upp och två nya barn skrevs in.

2.3 Personal Enhet Antal

tjänster Antal förskollärare Antal

barnskötare Fördelning kvinnor/män

Förskolan Blåklockan 5,5 1 4.5 5 kvinnor och 1 man

En av tjänsterna på förskolan består av en halvtid där personalen arbetar resterande arbetstid på

fritids, eftermiddagar. Vi har även en personal som arbetar mot skolan som resurs på deltid.

Antalet personal på förskolan beror på ökat antal inskrivna barn under höstterminen och därmed

många yngre barn, vilket krävde mer personal.

6 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567


8

2.4 Modern teknik Förskolan har tillgång till egna datorer och iPad. Modern teknik används alltmer i det dagliga arbetet

vid planering, uppföljning och dokumentation av verksamheten. Schoolsoft (datasystem och

kommunikationsverktyg, via hemsida och app) används för schemaläggning och utskick av information

inom barnomsorgen. Den pedagogiska användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde.

Under vårterminen 2016 byggdes det trådlösa nätverket inom Storumans kommun ut och flera nya

accesspunkter har installerats vid Gunnarn skola. Tyvärr har det visat sig vara för lite accesspunkter för

signalen når inte ända ner på förskolan. Under det senaste läsåret har förskolan bekymmer med

datorer och plattor, när de inte fungerat med det trådlösa nätverket. Plattor och datorer har varit inne

på IT för uppdateringar men det har inte gjort någon skillnad. Förskolan har fått en egen skrivare

installerad i personalrummet. Detta har varit ett stort problem under det gångna läsåret då det inte

fungerat med automatisk beställning av färgpatroner, vilket gjort att skolans skrivare fått nyttjas vid

utskrifter av olika slag.

2.5 Särskilda behov På förskolan Blåklockan har det under delar av läsåret funnits barn i behov av särskilt stöd. Stödet har

getts i form av extra stöd med någon av personalen.

2.6 Övergång till Förskoleklass Under det gångna läsåret har det funnits en 4-5års grupp. De har arbetat enskilt men även tillsammans

med de yngre barnen på förskolan. I denna grupp, som kallas för Svamparna, finns fyra 5-åringar och

fem 4-åringar. Dessa 5-åringar kommer under sista delen av vårterminen att hälsa på och bekanta sig

med den lokal de ska vistas i, i förskoleklass samt träffa pedagog som ska arbeta med klassen.

Måltiderna sker samtidigt i skolans matsal tillsammans med skolans övriga elever.

Man har även ett överlämningssamtal pedagoger emellan i slutet av läsåret. I de fall där det finns barn

i behov av särskilt stöd, skrivs en särskild handlingsplan för övergången med fler tillfällen att hälsa på.

2.7 Lokaler Enheten bedöms ha ändamålsenliga lokaler. Under de två senaste åren har barnantalet ökat och

många små barn har tillkommit i barngruppen, med de utmaningar som det innebär. Därför har man

under läsåret indelat barngruppen i två grupper; Kottarna (1-3åringar) och Svamparna (4-5åringar).

Personalen delar på grupperna under dagen med olika aktiviteter såsom utevistelse, målarrum, skolans

gymnastikhall osv. Det lediga rummet i gamla förskoleklassens lokaler har använts av gruppen

Svamparna från och med vårterminen 2019.

Då det funnits många yngre barn med sovbehov har det varit många barnvagnar på förskolan. Dessa

har varit förvarade i förskolans lokaler. Under höstterminen fick vi ta över ett förråd ute där vi kunde

förvara nästan alla barnvagnar vilket underlättat städning av lokalerna och mindre omak att flytta runt

vagnarna vid aktiviteter av olika slag.

2.8 Ekonomiska förutsättningar Antal tjänster grundas på hur många barn som är inskrivna höstterminen 2018 i okt-nov, samt det

behov som beräknas finnas under 2019.


9

Arbetskläder för 104 tkr till anställda inom barnomsorgen har arbetats in i budget enligt beslut. Under

slutet av oktober månad 2018 fick vi äntligen våra överdragskläder. Dessa kläder användes under en

kort tid innan vintern kom och har under den senare delen av våren börjat användas igen. Vi har fått

en enkät att besvara angående kläderna och dess funktion. Detta har vi dock inte kunnat svara på, då

vi tycker att vi inte hunnit använda kläderna tillräckligt för att få en uppfattning ännu.

Analys

Den nya lagstiftningen med krav på att förskollärare ska ha legitimation innebär att det kan bli svårt

att rekrytera förskollärare till små orter. Antalet legitimerade förskollärare på förskolan Blåklockan är

en som arbetar 100 %. En förskollärare till är anställd på Blåklockan men har varit föräldraledig under

läsåret.

Enligt forskningen är det många olika faktorer som inverkar på hur en väl fungerande förskola ska

utformas. En bra förskola är en förskola där det innehåll som skapas är bra för barnens utveckling och

lärande. Vidare är en bra lärare den viktigaste garanten för att barnen ska utvecklas i förskolan.

Utbildade pedagoger, förskollärare och barnskötare, på en förskola är även det en viktig ingrediens för

barnens likvärdiga utbildning inom förskolan.

Utvecklingsområde

Marknadsföra förskolläraryrket. Arbeta med rekrytering på huvudmannanivå. Förslag att bjuda in

allmänheten och berätta om yrket och få folk intresserade att söka utbildningen.

För ett fungerande arbete med digitalisering behövs det trådlösa nätverket med accesspunkter

fungera, det behöver uppdateras så att alla inom kommunen, oavsett vilken förskola/skola man går i,

får samma förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I detta ingår även det arbete med

programmering i förskolan där kommunen investerat i robotväskor som kan användas av alla förskolor

i kommunen. För att detta ska bli likvärdig utbildning behöver ansvarig IT-pedagog komma ut på alla

enheter för att hjälpa igång verksamheterna med detta projekt. Under vårterminen 2019 hölls en

utbildningsdag för all personal inom förskolan genom Mediacenter vilken alla medarbetare på

Blåklockan deltog i.

3. Normer och värden

Mål

Kommunens förskolor följer de mål och riktlinjer som finns i Läroplan för förskolan (Lpfö 98/16).

Förskola/skola skall aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar, att alla har rätt till god

utbildning i trygg miljö. Skolan är för alla. (Utbildningsplan 16/18)

Människors olikheter skall ses som en tillgång och att ett sådant förhållningssätt har stor betydelse att

uppmuntra medarbetarskap, främja likabehandling och motarbeta kränkningar. (Utbildningsplan

16/18)


10

3.1 Bemötande

Mål

Bemötande- förtroendefulla relationer; ett förvaltningsgemensamt målområde där samtliga enheter

ska arbeta med metoder baserade på vetenskaplig grund för att främja ett gott bemötande och bygga

förtroendefulla relationer.

”Varje barn ska få sina behov respekterade och tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att de utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.” Lpfö 98/16

Tillvägagångssätt

Bemötande är ett av kommunens gemensamma priomål, det har utvecklats i många diskussioner. På

Blåklockan har vi fortsatt att arbeta med Kompismaterialet7 som tar upp hur man är en god kamrat,

hur vi ska bemöta och hjälpa varandra, språkbruk, ta hänsyn osv., för att på olika sätt reflektera över

innehållet och överföra det till barnens vardagsverklighet. Detta är ett fortlöpande arbete som

genomsyrar förskolans verksamhet.

Personal - personal; har ett öppet klimat och tar vara på varandras kompetenser.

Personal - föräldrar; möter upp i hallen och visar att de sett att föräldrar och barn har kommit, ger

utrymme för barn och föräldrar att ta farväl eller lämna information gällande den dag som ska vara

Personal - barn; möter barnen i den fria leken så som i aktiviteter där de hjälper barnen med mötet

med varandra men även i mötet mellan vuxna och barn.

Under året har arbetet med kommunens fokusområde bemötande fortsatt, genom Kompismaterialet

av Linda Palm och Lisa Sollenberg. Materialet består av böcker som tar upp olika vardagliga problem,

som läses som sagor för barnen, som sedan kan reflekteras över och diskuteras kring. Till varje sagobok

hör också ett aktivitetskort med sånger, övningar, lekar och aktiviteter av olika slag som sedan kan

genomföras med barnen för att ytterligare förstärka det som boken tagit upp.

Resultat

Förskolan Blåklockan kännetecknas av trygghet och goda relationer. Det finns en kontinuitet med

personal och struktur i gruppen. Barnen trivs, samspelar och utvecklas i en miljö som kännetecknas av

trygghet och goda relationer.

Analys

Under både höstterminen och vårterminen har vi lämnat utrymme i vår hall till vårdnadshavarna och

barnen att säga hej då. De barn som önskat eller behövt stöd vid lämning har vi uppmärksammat och

vidtagit lämpliga åtgärder som t ex gått ut på altanen för att vinka, följt till fönster för att vinka osv.

Detta har vi sett varit ett framgångsrikt tillvägagångssätt och det kommer vi att fortsätta med.

Kompismaterial om samspel och bemötande används för att på olika sätt reflektera över innehållet

och överföra det till barnens vardagsverklighet. Man har utvecklat många bra diskussioner bland

barnen i samband med de olika material som nämnts ovan i samband med bemötande. Detta är ett

7 https://www.nok.se/Laromedel/F-9/Forskola/Social-utveckling/Kompisar/


11

material som är lättarbetat och som kan få genomsyra vår verksamhet. Detta ämne har funnits med i

varje veckas aktivitetsplanering.

Fokusområdet bemötande har utvecklat många bra diskussioner bland barnen tillsammans med

pedagogerna i samband med det material som nämnts ovan och pedagogerna upplever ett bra klimat

i barngrupperna.

Utvecklingsområden

Förskolan Blåklockan kommer att fortsätta utveckla det kontinuerliga arbetet med kompismaterial om

samspel och bemötande och på olika sätt reflektera över innehållet och överföra det till barnens

vardagsverklighet.

Stämningen på Blåklockan är mycket positiv bland både medarbetare och barn. Vi behöver jobba med

att skapa och etablera lugn som grundhållning, tex att inte använda så hög volym på rösterna.

Vi kommer att arbeta med den nya läroplanen under kommande läsår.

Vid skolstart börjar en förskollärare till vilken tillsammans med nuvarande förskollärare kommer att få

ett tydligt ansvar för utformandet av verksamheten.

Förskolan behöver titta på en enkät som kan användas för att få fatt i vad vårdnadshavare tycker och

tänker om förskolans verksamhet och arbetssätt. Finns det ett material eller mall som man kan

använda vid utvecklingssamtal eller ska vi skapa ett dokument?

3.2 Likabehandling

Mål

Förskolan Blåklockan tolererar inga kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier. Alla ska känna

sig trygga i verksamheten.


Förskolan Blåklockan har utarbetat en likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets riktlinjer. Den

är ett stöd för likabehandlingsarbetet där kontinuerliga insatser planeras för att motverka kränkande

behandling. Förskolan har strävat efter och lägger stor vikt vid värdegrundsfrågor, att aktivt och

medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för gemensamma demokratiska

värderingar och utifrån sin mognad och ålder kunna förstå och omfatta dem.

Genom observationer och kartläggningar, samtal och olika aktiviteter har hänsynstagande till andra

utvecklats.

Likabehandlingsplanen innehåller resultat från kartläggningar, förebyggande arbete och åtgärder

under året samt en uppföljning av föregående års plan. Arbetslaget har arbetat tillsammans vid

framtagande av likabehandlingsplanen.

Enhetens likabehandlingsplan är ett levande dokument som implementeras i dagligt arbete och

utvärderas varje år. Vårdnadshavare får tillfälle att delge synpunkter på planen vid höstens

föräldramöten där avsikt och användning av planen presenteras. Eventuella justeringar från

föregående års plan görs utifrån uppkomna behov och utvecklingssamtal. Förskolornas regler


12

revideras också tillsammans med barnen under hösten och vårdnadshavarna har möjligheter att

påverka reglerna innan de fastställs.

Barnens tankar och åsikter skrivs ner och dokumenteras, dokumentation sätts synligt i form av

fotografier, bilder och text och används i fördjupade samtal. Portfoliopärmar används för

dokumentation.

Resultat

Vid konflikter och osämja hjälper de vuxna, barnet att visa på alternativa lösningar. I processen att

stärka barns ansvarskänsla och respekt för varandra och omgivningen har man arbetat med olika

aktiviteter och material. Specifika insatser har gjorts på grupp- och individnivå. Eftersom pedagogerna

följer upp och analyserar värdegrundsarbetet samt sitt förhållningssätt i olika situationer utvecklas

värdegrundsarbetet. Olika vägar prövas för att se, bekräfta och stötta barns sociala utveckling att bli

självständiga individer med god självkänsla. Kompismaterialet används för att gång på gång påminna

oss om hur vi ska behandla varandra och vara en juste kompis. Barnen på förskolan ha visat på stort

medvetande av vår värdegrund, att alla får vara med, att vi ska be om förlåtelse när vi gjort något fel

och att vi ska visa respekt för varandra och för våra gemensamma saker på förskolan.

Här är sammanställningen över den enkät vi genomfört på Förskolan Blåklockan i Gunnarn. Barnen är

i åldrarna 1-5 år. Avdelning Svamparna: 9 barn, avdelning Kottarna: 14 barn, varpå totalt deltog 23

barn i enkäten.

Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls

Vet ej

Jag känner mig trygg på min förskola 15 3 5

Jag blir accepterad/väl bemött (oavsett kön, könsidentitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.)

15 3 5

De vuxna på min förskola lyssnar på/tar hänsyn till vad jag säger/mina åsikter

15 3 5

Jag får den hjälp jag behöver i förskolan/De vuxna på min förskola hjälper mig om jag behöver det

17 1 5

Jag bemöter andra på ett bra sätt/jag är snäll mot andra

12 6 5

Analys

Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för

likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för

demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra

respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn och elever

känner sig trygga och utvecklas.

Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och elever och ska

genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det främjande arbetet är en av

verksamhetens fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och


13

målinriktat sätt. I det följande redovisas det arbete som förskolan Blåklockan kommer att genomföra

för att främja barns och elevers lika rättigheter.

Utvecklingsområde

Utveckla barnens empatiska förmåga genom samtal, frågor och kontinuerliga sagostunder. Träna

barnen på att säga förlåt samt att kunna ta emot en väl menad ursäkt. För att utveckla detta kommer

personalen att jobba med bl.a. Kompismaterialet. Extra föräldrakontakt vid behov som skall

dokumenteras skriftligt. Förskolan behöver utveckla ett arbetssätt för att det ska fortsätta vara

intressant och roligt att arbeta med alla människors lika värde så det inte bara blir upprepning av något

vi redan gjort. Detta är ett fortlöpande arbete som ska genomsyra hela verksamheten och pedagogers

förhållningssätt.

3.3 Huvudmännens klagomålshantering Enligt skollagens 4 kapitel 8 §8 ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot klagomål och utreda

klagomål mot utbildningen. Syftet är att den som driver verksamheten, huvudmannen, ska få reda på

eventuella brister och kunna rätta till dem snabbt. På kommunens hemsida > Utbildnings och

barnomsorg > Synpunkter och klagomål9 finns de rutiner som gäller om man har synpunkter eller

klagomål att framföra. Man betonar att det är viktigt att synpunkter och klagomål framförs och att

detta även är en del av förvaltningens kvalitetsarbete.

Resultat

Under läsåret har det inte kommit in några klagomål.

Analys

Barnintervjuer har genomförts på förskolan som bland annat visar att utvecklingsområden som

samspel och attityder behöver stärkas i barngruppen. Intervjuerna visar att barnen trivs bra och att

vuxna lyssnar och finns till hands. Vi ser att barnen trivs och att de upplever trygghet på förskolan,

barnen upplever också att alla är snälla och bemöts på ett respektfullt sätt.

Utvecklingsområden

Arbetet skall inriktas mot gemensam värdegrund där det etiska förhållningssättet som läroplanen

föreskriver skall prägla verksamheten. Personalens förhållningssätt bidrar till barnens uppfattningar

och tillsammans med barnen skall de hantera och diskutera människors olikheter. Tillsammans skapar

man ett öppet och demokratiskt klimat där varje barn får sina behov och intressen tillgodosedda.

8 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K4 9 http://www.storuman.se/Utbildning--barnomsorg/Synpunkter-och-klagomal/


14

4. Utveckling och lärande

Mål

Verksamheten ska stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Verksamheten ska främja

leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära

och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.


Utifrån Lpfö 98/16 utarbetas förskolans utvecklingsplan, och där beskrivs hur den pedagogiska

verksamheten ska bedrivas. Utifrån målen i utvecklingsplanen planeras, genomförs och utvärderas

aktiviteter, förhållningssätt, barngruppen och miljön i den dagliga verksamheten. Förskolechefen följer

och stödjer verksamhetens utveckling genom att delta i arbetslagens planering så ofta som tillfälle ges,

samt lyfter pedagogiska diskussionsfrågor och utvecklingsområden på APT och personalmöten.

Förskolorna i kommunen har även arbetat med diskussionsunderlag runt bemötande. Pedagogisk

dokumentation som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet är ett fortlöpande arbete. Dokumentation

är fortsatt ett utvecklingsområde då det hjälpt oss att få syn på lärande och utveckling, men behöver

systematiseras för att kunna vara ett bra underlag för kvalitetsarbetet. Verksamheten kännetecknas

av trygghet, goda relationer samt en kontinuitet där barnen trivs, samspelar och utvecklas.

4.1 Språk

Mål

Verksamheten ska sträva efter att barnen utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.


Förskolan har använt sig av sagor, sånger och ramsor, ett bra sätt att träna sig i språk och fylla sitt

ordförråd. Vi fick under vårterminen 2019, pengar från Kulturrådet. Dessa pengar användes till att köpa

in nya böcker som vi sedan läst och använt oss utav i samlingar av olika slag. Barnen gillar att sjunga,

ramsa och göra rörelser. De äldre barnen har arbetat med Alfabetet i sitt tema där det prövat skriva

bokstäver och känner igen många av dem. Det har planerats aktiviteter utifrån veckans bokstav för att

befästa kunskapen.

Ett språkfrämjande projekt inom kommunen är Språkpiloterna. Projektet drivs av specialpedagog och

logoped i kommunen. En av förskolans pedagoger är utsedd till språkpilot på förskolan. De träffas var

tredje månad och utbyter tankar, erfarenheter och idéer kring barns språkutveckling och vilka

arbetsmaterial vi använder ute på förskolorna. Vid språkpiloternas träffar har det funnits tid till att

samtala kring barns språkutveckling samt kunna få tips på hur man kan arbeta med barns utveckling

och vilka arbetssätt man kan använda sig utav. Under träffarna har det funnits en punkt som kallas

”Ärendeverkstad” där man skickat in avidentifierat ärende och i gruppen har man sedan kunnat

samtala kring ärendet. Det har kunnat vara hur man kan jobba, med vilket material eller ett

framgångsrikt arbetssätt som fungerat och som man velat berätta om.

Resultat

Vid verksamhetsbesök syns tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i läroplanen

utifrån avdelningarnas utvecklingsområden. Blåklockans språkutvecklingsarbete har dokumenterats


15

och följts under året och pedagogerna bedömer att verksamhet i hög grad bidrar till barnens språkliga

utveckling.

Arbetet i den dagliga verksamheten präglas med att skapa tydliga rutiner och det har bidragit till ett

större lugn i verksamheten. Barnen i gruppen vill gärna lära sig hur man läser och skriver. Svamparna

har under läsåret arbetat med alfabetet och det har gett resultat där barnen känner igen fler bokstäver

än när vi började, barnen vill skriva och frågar när det kör fast.

Bokstavsarbete med vårt alfabet där vi skriver och målar en bokstav varje vecka, samt gör en

aktivitet tillhörande veckans bokstav

Vi har haft bokstavsjakt där vi letat bokstäver på olika ställen på förskolan

Bokläsning och sagoberättande

Personalen har lyssnat till detta och använt sig av olika spel och material som tränar läsning och

skrivning. Mycket medvetet prat kring det som händer i vardagen. De har aktivt arbetat med

målområdet i samlingar och i vardagen. Barnen har under året blivit säkrare inom området. Via sagor,

ramsor, sånger och lekar får barnen utforska och utveckla sitt språk. De får ett större ordförråd,

utvecklar sitt uttal, börjar bygga meningar och samtala. Barnen vill gärna berätta vad de själva gjort

eller upplevt vilket tränar deras återberättande. Barnen har blivit mer modiga att pröva skriva själva,

ibland tillsammans med en pedagog och ibland med ett förskrivet papper med de ord man vill skriva.

Detta år har fokus legat på lärmiljön; tillgängligheten för barnen, rummens möblering och synintryck.

Alla har tagit till sig av detta och ändrat i sina miljöer till det positiva. Böcker har ställts fram för att

vara mer tillgängliga för barnen så att de lättare kan sätta sig och läsa tillsammans med en kamrat eller

be en pedagog att läsa för dem. De nya böckerna vi köpt in är populära och innehållet är helt nytt så

det blir roliga lässamlingar vid frukt men även vid de spontana lästillfällena. Vi har även satt upp bilder

på de karaktärer vi arbetat med; Babblarna finns även som mjukisdjur hos de yngre barnen.

Genom projektet Språkpiloterna har vi sett att vi är på rätt väg och våra frågetecken kring barns

språkliga utveckling har rätats ut. Vi har fått nya idéer och arbetsmaterial att använda i vår verksamhet.

Vi anser att det är en bra plattform utbyta erfarenheter, kunskaper och material.

När det gäller arbetet med samiskt språk och kultur så har förskolan inte arbetat något särskilt med

detta, främst pga. att någon samiskspråkig personal inte funnits tillgänglig.

Analys

I anslutning till rektor/förskolechefs besök lyfts goda exempel och beteenden som främjar utveckling

och lärande för att uppmuntra till mer av detta. Vid resultat- och utvecklingssamtalen diskuteras vad

som behöver vidareutvecklas och hur detta kan ske. Pedagogerna är erfarna och har goda kunskaper

kring uppdraget. De är trygga i pedagogrollen, har ökat medvetenheten inom språkutvecklingen.

Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom kontinuerliga månadsutvärderingar. Med hjälp

av pedagogisk dokumentation har pedagogerna kunnat reflektera kring barnens utveckling utifrån hur

planering och genomförande av verksamheten sett ut. Detta har gett ökad medvetenhet och underlag

för nästa steg i verksamhetsutvecklingen.


16

Förskolan har prövat olika metoder att lyfta och locka fram intresse för språket, ex sagor som läses och

berättas, olika lekar, böcker och sånger som sedan kan bygga ett tema där barnens intresse och

inflytande märks.

Utvecklingsområde

Gemensamt förhållningssätt gentemot barnen med en gemensam grund till hur man bemöter barnen

utifrån vars och ens behov utifrån förskolans läroplan.

Digitaliseringen behöver få högre fart. För att nå detta behöver personalens kunskaper öka. Det är

dock svårt att genomföra mycket i verksamheten då vi har en (!) lärplatta att använda till 23 barn.

4.2 Matematik

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att

undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar

sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan

begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Lpfö 98/16


Genom att ge barnen konkreta exempel på matematik i vardagen har förskolan Blåklockan arbetat

med olika former, lika-olika, ordningstal, sortering och klassificering, kunna se mönster och följa ett

mönster. Vi har utgått ifrån barnens utveckling och förmåga, deras nyfikenhet och lärande. Men även

tittat på former, begrepp som liten och stor, tjock och smal, full och tom, räknat antal barn, ramsat,

sjungit och läst böcker under varje samling. Matematiken finns även i lekar, spel experiment och olika

övningar.

Sorterat färger, former av olika slag

Formjakt där barnen letade former

Spelat spel

Pärlat mönster på pärlplattor, halsband

Resultat

Barnen har visat stort intresse och personalen har kunnat höra och se att arbetet har gett mersmak på

både former och begrepp. Barnen använder och nämner de olika begreppen och former som man

samtalat om i samlingarna. Ett exempel är att barnen lägger pärlplattor efter beskrivning eller skapar

egna mönster, där barnen utgår från färg, form och antal.

Analys

Genom att ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna

förmågan har vi kunnat utmana barnens nyfikenhet för matematik. När barnen själva får vara med och

bestämma ”temat” så tycker de att det blir roligare, det sporrar till nyfikenhet och mer frågeställningar.

Saker som genomförts efter barnens önskemål har fastnat och de kan samtala om vad de har varit med

om lång tid efteråt.

Utvecklingsområden

Matematik finns runt oss varje dag i allt vi gör så arbetet kommer fortlöpande att pågå. Förskolan har

som målsättning att utveckla arbetet med färger och siffror. Många barn är nyfikna på färger och


17

färgernas namn, de har även visat intresse för att räkna så därför kommer arbetet att fördjupas inom

det området.

4.3 Naturvetenskap och teknik

Mål

Verksamheten ska stäva efter att utveckla barnens intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Barnen ska även få förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, samt utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Verksamheten ska utveckla barnens förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik

fungerar. Lpfö 98/16


Barnen erbjuds aktiviteter som är kopplade till naturvetenskap och teknik, naturen används för

observationer av växter, djur och naturfenomen. Projekten vatten och växter är kopplade till målen

som förskolan valt att fokusera på under läsåret och man gör pedagogiska dokumentationer kring

detta för att utveckla arbetet vidare.

Under höst- och vårterminen har hela barngruppen arbetat med olika naturprojekt;

Naturpromenader för att upptäcka vad som händer i naturen under hösten 2018 och även

under våren 2019

Målat på snö och is

Grävt snötunnlar

Gjort snöänglar och snöflingor

Åkt pulka i backen

Färgexperiment

Arbetat med alla våra sinnen; smak, lukt, hörsel, syn och känsel

Kikat på snöflingor

Tittat på skuggteater

Tittat på vad som händer när man strör salt på snö och is

Tagit in snö i glasburk för att se snösmältningen och vad som finns i snön

Vi har prövat på enklare övningar på analog programmering

Plockat skräp ute på gården, vi kommer även att genomföra Skräpplockardagen tillsammans

med skolan senare under majmånad

Resultat

Experimenten har gett barnen större förståelse och nyfikenhet för vattnets olika former och betydelse

för naturen. Barnen har fått goda exempel på färglära och vad som händer när man blandar olika

färger.

Utvecklingsområden

Väcka och utveckla barnens intresse för teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Vi

behöver utveckla arbetet med naturkunskap och hur vi kan ta hand om vår miljö


18

4.4 Modersmål

Mål

Verksamheten ska sträva efter att barnen utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att argumentera och kommunicera med andra. Lpfö98/16


I förskolan Blåklockans årsplanering skall man uppmärksamma, planera för, analysera pågående

arbete, främja och ge möjligheterna för barn med annat modersmål att lära sig det svenska språket i

vardagliga aktiviteter.

På förskolan finns barn med annat modersmål än svenska. För att uppmärksamma detta så har vi

sångsamlingar med sånger på annat språk, vi har använt oss av lär plattan där vi lyssnat på sånger på

annat språk, tittat på rörelsesånger och på så vis följt med. De flerspråkiga barnen har även fått prata

sitt språk och de svensktalande barnen har fått lyssna på deras modersmål. När vi uppfattar att

informationen inte gått fram kan vi tala engelska så att alla barn får reda på vad som ska hända.

Resultat

Förskolan Blåklockan har barn med annat modersmål i gruppen. De barnen har utvecklat en bättre

svenska och kan göra sig bättre förstådda. Barnen har också fått vara stolta över att kunna ett annat

språk och presentera detta för sina kamrater.

Under det sista läsåret har språket utvecklats och barnen pratar mer och kommunikationen med

kompisar är till stor del på svenska. Föräldrar har även berättat att de pratar svenska hemma med

andra barn när de leker.

Analys

Barnen med annat modersmål som vistas i förskolans verksamhet leder också till utveckling av

språkutveckling och fördjupning av andra kulturer. Barn och föräldrar med annat språk ställer också

krav att utveckla arbetet på ett gott mottagande där språk och kultur lyfts fram och modersmålsstödet

förtydligas. Till exempel arbetar pedagogerna med siffror och räkneord på sex olika språk som har

satts upp synligt för barnen, vilket förhoppningsvis ska inspirera barnen att räkna på ett nytt språk som

någon av deras kamrater kan.

Utvecklingsområden

Öka fokus på att det är en tillgång för de barn som även kan ett annat språk än svenska. Med det som

utgångspunkt tror vi att lärandet av svenska språket kan underlättas.

Läsa böcker, ramsa och leka med ord, låna böcker på andra språk och läsa för barnen. Sångsamlingar

där vi kan sjunga sånger på olika språk, använda lär plattan och lyssna på sånger på andra språk.

Fortsätta stötta barnen med deras två-trespråkighet genom att på förskolan ge dem ett större

svenskt ordförråd.

4.5 Digitalisering


19

Mål

Barn ska utveckla sitt intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra,

samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. (Lpfö 98/16).


Pedagogerna planerar för att de barn som vistas i förskolan ska få bekanta sig med olika digitala verktyg

såsom lär plattor, digitalkamera och digital foto ram. Vi har inlett ett längre projekt där pedagogerna

presenterar lärplattan som ett digitalt hjälpmedel vilket används för att producera olika resultat.

Varannan vecka får barnen bekanta sig med en ny app som ger dem tillfälle att skapa, utforska och ger

dem förståelse för lär plattans användningsområden.

Förskolan vill ge barnen en grund i den digitala världen som de växer upp i. De metoder som förskolan

vill använda sig av, är analog programmering, programmering av robotar samt lära känna lämpliga

appar.

Resultat

Ett schema för barnens tid för lärplatta har upprättats för att alla barn ska få lika mycket tid varje vecka,

men också för att alla barn ska få ett tillfälle att arbeta med lärplattan, oavsett vilka förkunskaper

barnen har av att sitta med lärplatta. Barnen har fått göra ett eget collage av sina egna fotade bilder

på plattan, vilket gjort att barnen erövrat ny kunskap och fått se resultatet. Barnen har fått pröva på

analog programmering genom att leka robotar och programmera vad roboten ska göra. De har även

fått träffa på en bugg och vad den kan betyda för arbetsprocessens gång.

Analys

Arbetet med digitalisering har visat sig vara en spännande aktivitet för barnen. Erfarenheten av

lärplatta skiljer sig barnen emellan men det är inget hinder för att barnen ska pröva på, de vill gärna

dutta och flytta saker och de lär sig snabbt. Barnen är orädda och skräms inte över att göra fel vilket

kommer att leda till nya kunskaper för barnen.

Utvecklingsområde

Fortsätta digitaliseringsarbetet med barnen, ge dem nya utmaningar utifrån ålder och erfarenhet. Vi

som pedagoger behöver utmana oss och inte stanna upp i det som är bekvämt, vi behöver också

utveckla våra digitala kunskaper. Samtliga pedagoger på förskolan deltar i det kommande arbetet med

vår IT-pedagog, som ska komma till förskolan under hösten 2019, för att arbetet med digitalisering i

förskolan ska kunna fortgå och bli likvärdig.

5. Barns inflytande

Mål

Barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin

situation. (Lpfö 98/16).

Verksamheten planeras utifrån ”Läroplanen för förskolan Lpfö 98/16”, men också utifrån barnens och

föräldrarnas önskemål och de intressen de visar på när ny planering ska genomföras.


20


Pedagogernas planering av verksamheten utgår från barnens intressen och verklighet. Tillsammans

planeras och diskuteras olika aktiviteter, samarbeten och beslut. De barn som vill fortsätta att fördjupa

sig eller utforska ett område vidare ges möjlighet till detta. Förskolan Blåklockans målsättning är att

varje barn ska kunna påverka sin dag på förskolan, vara rädd om sig själv, andras och förskolans saker,

även utomhus på gården och i naturen. Pedagogerna har genom samtal med barnen kommit fram till

vad barnen vill har framme i sina lokaler, både i materialväg men också möbler. Pedagogerna har

genom observationer uppmärksammat barnens lekar och vad de kan behöva för att kunna utveckla

sina lekar och utmanas för att komma vidare i sin utveckling.

Resultat

Vid rektors/förskolechefs verksamhetsbesök syns barnens delaktighet i verksamheten. Pedagogerna

följer barnens initiativ och erbjuder utmanande alternativ.

Analys

Genom att erbjuda olika valmöjligheter ges barnen möjlighet att påverka sin situation. Barnens tankar

och åsikter lyssnas in i olika situationer och forum. Genom observationer och samtal har vi upptäckt

vad och hur barnens intressen förändrats under årets gång och kunnat ge möjlighet att komma med

förslag på vad vi kan behöva skaffa in eller göra för att kunna utmana.

För att ytterligare öka barnens lust till lärande kan lärmiljön utvecklas genom att pedagogerna

uppdaterar material som gynnar barnens fortsatta lärande.

Utvecklingsområden

Engagera barnen i ännu högre grad i verksamhetens planering, lärmiljön och utformning av tema. Låta

barnen vara med vid den planering som är möjlig utifrån tema och lärmiljön.

6. Förskola och hem

Mål

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn

ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och

förtroendefullt samarbete med hemmen. Lpfö 98/16


Den största och viktigaste delen av samverkan med hemmen sker i den dagliga kontakten med

vårdnadshavare. Där sker utbyte av information och kommunikation kring barnets behov och

upplevelser av förskolan. Under verksamhetsåret genomförs föräldramöten och gemensamma

aktiviteter för att visa på förskolans verksamhet och ge föräldrarna inblick i det pedagogiska arbetet

mot uppställda mål. Föräldrar inbjuds till olika aktiviteter såsom Luciafester och föräldramöten. Inför

ett nytt verksamhetsår får vårdnadshavare möjlighet att påverka innehållet i verksamheten genom att

komma med synpunkter och idéer samt uttrycka egna behov utifrån det enskilda barnet kring de

områden och aktiviteter som finns i den lokala utvecklingsplanen.

Resultat

I den dagliga kontakten med vårdnadshavare samverkas kring det enskilda barnets bästa och vid

föräldramöten är gruppen i fokus. Pedagogerna upplever att relationerna mellan förskola och hem är


21

goda och vid behov bokas ytterligare tillfällen för samverkan in. Vi har genomfört utvecklingssamtal

med samtliga föräldrar och genom dessa har vi fått respons på förskolans verksamhet.

Analys

Vårdnadshavares inblick i verksamheten kan fördjupas genom att de traditionella föräldramöten

ersätts av aktiviteter eller workshops med pedagogiskt innehåll som tydliggör läroplanens mål. I

kommunikationen med föräldrar används flera olika forum, vilket förhoppningsvis gör att man når ut

till fler. Forumen är den dagliga kommunikationen vid hämtning/lämning, kommunikation via

Schoolsoft, mail och information som sätts upp i hallen kring verksamhetens innehåll.

Utvecklingsområden

Det har framkommit önskemål från föräldrar om månadsbrev av vad som händer på förskolan. Detta

har tidigare skett via mail. Verksamhetsloggen på Schoolsoft kommer fortsättningsvis att användas för

att visa verksamhet och innehåll. Det förskolan har funderat kring när det gäller samverkan med

hemmen är att vi skulle behöva ett utvärderingsverktyg eller någon sorts enkät som fylles i av

vårdnadshavare vid ex föräldrasamtal. Där kan man då fånga upp vad som är bra och även sådant som

kan behöva utvecklas eller göras om. Vid föräldrasamtalen är det fokus på barnen och även om det

kommer fram litegrann om själva verksamheten där så finns det mycket som man inte samtalar

omkring, när det gäller verksamhetens innehåll och arbetssätt.

Schoolsoft, datasystem och kommunikationsverktyg, innehåller flera funktioner. Här kan man bygga

upp verksamhetsloggar för avdelningarna, man kan skriva omdömen och föra en kontinuerlig

kommunikation med vårdnadshavare. Detta tar tid och väcker även frågan kring hur mycket av barnens

individuella utveckling som ska göras digitalt. I dagsläget har barnen egna portfoliepärmar som de

själva kan titta i kontinuerligt och se sin utveckling. Detta är även något som föräldrar kan ta del av vid

hämtning/lämning, samt föräldramöten eller andra träffar. Förskolan har funderingar kring hur vi ska

arbeta med dokumentationen kring barnen. Den nya lagen; GDPR som inträdde 1 juli 2019 gör att

förskolan tycker det blir svårt att det blir svårt att t ex fotografera barnen tillsammans med andra, för

vi ska tänka på vem/vilka som finns på fotot och alltid be om tillåtelse att använda fotografierna i de

berörda barnens album. Här måste förskolan tänka om och tänka till hur vi ska göra.

7. (Elevhälsa) Särskilt stöd enligt läroplanen för förskolan Förskolan omfattas inte av lagkravet på elevhälsa enligt skollagen10. Här beskrivs istället det

hälsofrämjande arbetet som förskolan gjort under året.

Mål

Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande.

Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att

utvecklas efter sina förutsättningar. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som

tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med

hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

Förskollärare ska ansvara för att varje barn

10 https://www.skolverket.se/publikationer?id=2477


22

– får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling, och

– erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm

Arbetslaget ska

– ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag


Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan, har

rektor/förskolechef det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i

läroplanen och uppdraget i dess helhet. Rektor/förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och

har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att:

förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för

utveckling och lärande,

verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de

behöver

För barn 1-5 år har barnhälsovården, BHV, det medicinska ansvaret. Barn i förskolan som av fysiska,

psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få den omsorg som deras behov

kräver. För att detta stöd ska vara möjligt krävs ett nära samarbete med vårdnadshavare, samt att

personalen har möjlighet till stöd och handledning.

Stödprocess i förskolan

1. Alla ärenden tas upp i arbetslaget. Här görs en inventering av stödbehov och av vilka åtgärder som kan bli aktuella.

2. Kontakt tas med vårdnadshavare. 3. Om behov finns kontaktas, efter medgivande av vårdnadshavare, exempelvis BVC och/eller

specialpedagog. Alternativt tar vårdnadshavare själv kontakt. 4. Insatserna dokumenteras- sparas på förskola

Utredningar i förskolan

Barnets mående och beteende samt föräldraskapet uppmärksammas Kontakt tas med BVC11. Personal på förskolan kan hjälpa till med kontakten om föräldrarna önskar det.

Mottagande av information från distriktssköterska till skolhälsovård sker under barnets 6:e levnadsår.

Förskolan är ofta utomhus för att få frisk luft och fysisk aktivitet. Förskolan har dessutom tillgång till skolans gymnastiksal.

I samarbete med folktandvården har förskolan arbetat med ett material som kallas Bodil Krokodil, som består av böcker, dockor, handledning, tandborstar etc. Materialet fokuserar på tand- och munhälsa för barn, och barn får lära sig om god tandhygien, kostvanor och hur det är att gå till tandläkaren med olika besvär.

11 Blanketter på intranet Nr.20 Blankett för ärende till BVC


23

Frukost och mellanmål inom förskola, fritidshem och skola.

För att få en likvärdighet i kommunen och ge barnen varierande frukost och mellanmål ska samtliga

förskolor och fritidshem följa livsmedelsverkets rekommendationer med en frukost- och

mellanmålsupplägg.

Resultat

I mötet med barnen varje dag ser och hör man genom samtal och observation hur barnen mår. Om

oro för barnets hälsa, utveckling eller språk finns tas det upp det med föräldrarna. Förskolan har även

tillgång till logoped eller specialpedagog om det skulle behövas, då i samförstånd med föräldrarna.

Förskolan är ute varje dag, beroende på väderlek. Gymnastiksalen nyttjas till lek och pedagogledda

aktiviteter. Gympabuset är en populär aktivitet där barnen deltar med stor glädje. Pedagogerna har

försökt att vara ute i möjligaste mån även om det varit kyligt eller mindre trevligt väder som regn,

storm, snö och kyla.

Vi genomförde Skoljoggen tillsammans med skolan under höstterminen, där förskolans barn deltog

efter egen förmåga och ålder.

Den 9 maj genomfördes ”Baklängesmarschen” som uppmärksammar barnens rätt att åka säkert i bilen.

Förskolan har infört nya goda, nyttiga alternativ till mellanmål så det blir varierad kost till mellanmål;

spännande pålägg och olika brödsorter.

Genom dels projektet språkpiloterna och besök av vår logoped, har förskolan goda förhoppningar att

ge barnen som vistas i förskolan ett gott stöd för deras språkutveckling

Analys

Förskolan Blåklockan har god kontakt med Habilitering och vårdnadshavare när behov uppstår. Tar

man tag i situationen tidigt får barnet goda förutsättningar för att klara skolgången. Även om besöken

av vår logoped varit få till antalet så har vi haft god kommunikation via mail. Vi har fått goda råd vid

frågor och funderingar. Vi har en god trygg kontakt med vårdnadshavarna när vi haft olika

frågeställningar.

Vi har under det senaste året lagat frukost själva på förskolan. Lunchen äter vi i skolans matsal, som

lagas av kökspersonal. Matsedeln ser likadan ut för alla skolor, även om det kan förekomma lokala

förändringar.

Utvecklingsområden

Kartlägga och dokumentera vilka olika former av stödåtgärder som sätts in och följ upp

effekterna/resultaten av dessa. Fortsätta det goda språkliga arbetet med nya utmaningar och

utmaningar.

8. Pedagogiskt ledarskap

Mål

Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.


24

8.1 Verksamhetsbesök


Rektors/Förskolechefs viktigaste uppgift är att leda arbetet med förskolans huvuduppdrag, som det

formuleras i läroplaner och i skollagen. Minst en gång per år genomför förskolechef s.k. Resultat- och

utvecklingssamtal med personalen. Samtalen omfattar arbetsuppgifter, arbetsklimat, arbetsmiljö,

kompetensutveckling.

För att säkerställa den pedagogiska kvaliteten och att verksamheten genomförs i förhållande till målen,

genomför rektor/förskolechef verksamhetsbesök. Syftet med dessa besök i verksamheten är att

”identifiera beteenden, goda exempel och framgångsfaktorer som hjälper oss att nå våra mål i den

lokala utvecklingsplanen. Det pedagogiska ledarskapet finns även i verksamheten där personalmöten

sker varannan vecka med all personal och rektor/förskolechef och är en del av verksamheten.

Resultat

Under läsåret har rektor/förskolechef gjort spontana och planerade verksamhetsbesök. Vid

verksamhetsbesöken noteras att pedagogerna har planerade aktiviteter som syftar mot målen i

läroplanen utifrån utvecklingsområdena. Goda exempel på relationsskapande som skapar trygghet i

barngruppen. Ett medvetet arbete med att utveckla barnens kompetenser och tillit till barnens egna

förmågor i olika situationer.

Personalmöten genomförs varannan vecka tillsammans med rektor/förskolechef. Dessa har innehållit

information och en del planering tillsammans med pedagogerna. Även APT (arbetsplatsträffar) tre

gånger/termin, då tillsammans med skolan och fritids som finns i samma byggnad. Uppdragssamtal

och RUS-samtal har genomförts med personalen.

Personalen har tillsammans med rektor upprättat utvecklingsplan för förskolan, kommunen har en

gemensam utvärderingsmall. Förskolan ingår i skolans Kris-, Brand- och arbetsmiljöplan.

Analys

Verksamheten är väl organiserad och flexibel vilket ger utrymme för att följa barnens initiativ och skapa

lustfyllda situationer för lärande. Arbetslaget har utarbetat ett arbetssätt för sitt systematiska

kvalitetsarbete och upplever att detta går att utveckla. Pedagogerna är trygga i yrkesrollen. Med

fortsatt medvetet stöd från rektor/förskolechef kan deras roll ytterligare utvecklas och förtydligas.

Utvecklingsområde

För att se vart de planerade aktiviteterna leder och kunna utvärdera dem behöver arbetssätt utvecklas

med pedagogisk dokumentation och analys som en naturlig del. Dokumentationen har blivit mer

naturlig i arbetet men är ett fortsatt utvecklingsområde.

Poängtera att verksamhetsbesöken är till för att bekräfta det som fungerar väl och även för att kunna

ge konstruktiv kritik. En planerad planerings- och uppföljningstid ska bokas i samband med bokning av

verksamhetsbesöket.

8.2 Medarbetarenkät

Mål

Medarbetarenkäten är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den mäter


25

medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation,

information, uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap, utvecklingssamtal, lön och hälsa.


Rektor/förskolechef är ansvarig för genomförande, uppföljning, utvärdering och åtgärder. Enkäten är

beställd för hela Gunnarns enhet tillsammans då de olika verksamheterna var för sig har för få anställda

för att kunna få ett resultat.

Resultat

Enkäten genomfördes på en apt för att alla skulle få möjlighet att besvara den varpå svarsfrekvensen

blev 100%.

6+5 4+3 2+1 Bortfall Resultat

Mål och uppdrag 77,3% 22,7% 0% 0% 5,2%

Kompetens och utveckling 87,5% 16,7% 0% 0% 5,4%

Information 83,3% 18,8% 0% 0% 5,3%

Medarbetarskap 89,9% 8% 2,3% 0% 5,4%

Arbetsgemenskap 81,3% 18,8% 0% 1,1% 5,5%

Ledarskap 80,7% 18,2% 0% 1,1% 5,2%

RUS samt lön 44,6% 28,6% 1,8% 25% 4,6%

Hälsa 62,5% 29,2% 8,3% 0% 4,6%

Analys

I stort sett är resultaten positiva och har höga värden. Det som sticker ut är RUS kopplat till lön samt

hälsa.

När det gäller RUS så beror bortfallet på att tre personer inte haft RUS då de varit visstidsanställda

varpå de inte var tvingande att ha RUS. Samtliga medarbetare har erbjudits lönesamtal vilket ingen har

tackat ja till.

Det andra som har lägre resultat är hälsa. Vår verksamhet har många trådar som både löper parallellt

men även ibland fastnar i varandra.

Vi har påbörjat detta arbete på en apt och vi fortsätter med det under kommande läsår.

Utvecklingsområden

Kommande läsår kommer rektor/förskolechef att ha RUS med alla som är anställda en termin eller

mer. Generellt kommer vi att jobba med RUS-dokumentet med syfte att det ska bli tydligare koppling

mellan RUS och lön.

Att hantera stress är ett utvecklingsområde för enheten. Vi måste lära oss att vi har den tid vi har till

vårt förfogande och utifrån denna göra vårt bästa.

Utveckla engagemanget med uppskattning och bemötande mot varandra i arbetslagen.

Fördela arbetsuppgifter så att det blir en jämn spridning i arbetslagen.


26

8.3 Arbetslagets arbetsmetoder

Det är bra att vi nu har personalmöten dagtid då detta innebär mindre kvällsarbete och därmed mindre

komptid och färre trötta medarbetare.

Under läsåret har en arbetslagsledare blivit tillsatt. Hen har varit på en 3-dagarskurs kring uppdraget.

Hen deltar tillsammans med arbetslagsledaren för lärarna i Gunnarngruppen, enhetens ledningsgrupp.

9. Arbetsmiljö

Mål

Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att

undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet

förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001:01, 2 §12)


Ledningsgruppen för Gunnarns förskola består av rektor/förskolechef och representant från

Lärarförbundet, tillika arbetsplatsens huvudskyddsombud samt arbetslagsledare för lärarna. Gruppen

arbetar kontinuerligt med arbetsmiljöfrågor enligt ett årshjul samt analyserar de resultat som

framkommer under det systematiska arbetsmiljöarbetet.

På arbetsplatsträffarna (APT) avhandlas arbetsmiljöfrågor som en stående punkt. Det är varje

arbetstagares ansvar att ta upp missförhållanden eller risker i den egna arbetsplatsens arbetsmiljö.

Arbetsmiljöarbetet gällande den fysiska miljön sker i nära samarbete med fastighetsägaren Umluspen.

Skyddsronder genomförs i förskolans alla utrymmen minst en gång per läsår.

På förskolan finns en brandskyddsgrupp och en krisgrupp (samma som ledningsgruppen) som träffas

minst 1 gång per läsår och reviderar handlingsplaner och går igenom och förankrar rutiner hos berörda.

Vårdnadshavarna deltar i revideringen av likabehandlingsplanen.

Arbetsgivaren genomför vartannat år en Medarbetarenkät (MAE) där vissa frågor berör arbetsmiljö.

Resultaten på enkäten används i det fortsatta arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen t.ex. genom

upprättande av handlingsplan.

Resultat

Personalen trivs på arbetsplatsen och med varandra. Det är ett öppet och trevligt klimat där man visar

varandra uppskattning och hjälper och stöttar varandra.

Inför arbetsplatsträffarna (APT) får personalen tydlig dagordning i god tid, vid varje träff utses

sekreterare och justerare.

Från och med 1 september 2016 har alla anställda inom Storumans kommun rätt till en timmes

friskvård per vecka. Denna friskvårdstimme har lagts ut på schema för samtliga personal som arbetar

vid förskolan.

12 https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf


27

Under detta läsår har förskolan 25 barn. Under vårterminen har vi haft 24 barn placerade i åldrarna 1-

5 år, varav 12 barn sover i vagnar utomhus. Förvaringsutrymme för dessa vagnar finns från och med

hösten 2018 i ett av förråden utanför förskolan, vilket innebär att arbetet med att flytta vagnarna fram

och tillbaka är borta.

Analys

I vårt arbete är det vi som personer som är våra redskap eftersom vårt arbete är relationellt. Likaså

återkommer vi till att vi är varandras arbetsmiljö, vi bidrar alla till hur vi har det på arbetet.

Alla anställda har rätt att utnyttja friskvårdstimmen, oavsett anställningsform. Målet med införande

av friskvårdstimme är bland annat att sjukfrånvaron ska minska med en procent till år 2018. Samtliga

chefer ska rekommendera och uppmuntra sina anställda att utnyttja friskvårdstimmen. Tiden ska

planeras så att friskvårdstimmen är förlagd till arbetstid, men inte i samband med arbetsdagens början

eller slut. Planering och schemaläggning av friskvårdstimmen ska ske i samråd med närmaste chef.

Arbetsmiljön har också fått ökat belysning i och med våra egenkontroller som genomförs tillsammans

med kommunens inspektör. Även brandskyddsronden har gett nya tanker. I och med detta har vi fått

vidgat fokus vilket leder till bättre arbetsmiljö.

Utvecklingsområden

I samband med personalmötena lyfta frågan om arbetsmiljö utifrån olika konkreta, nära perspektiv.

Hålla planer för arbetsmiljön levande och lyfta delar av dem kontinuerligt.

10. Kompetensutveckling


En person ur personalen deltog under året på en nätverksdag i Lycksele, där det erbjöds flera

föreläsningar på olika teman.

Fem ur arbetslaget åkte till Tärnaby för en föreläsning om Klimatsmart förskola. Vi lyssnade till en

pedagog från kemikalieinspektionen och en som berättade om de globala målen och hur man kan

arbeta med dem med de minsta barnen i förskolan.

En ur arbetslaget har gått arbetslagsledarutbildningen

Två ur arbetslaget åkte till Umeå för en kursdag som hette ”Digital kompetens i förskolan”

Tre ur arbetslaget åkte till Vilhelmina för föreläsning kring ”Det nya i Läroplanen”.

Alla i arbetslaget deltog i MIK-dagen i Storuman under vårterminen.

Under läsåret har alla i arbetslaget läst Leif Strandbergs bok ”Läroplanen, barnen och jag”. Under

personalmötestid har vi diskuterat kapitlens innehåll.


28

Resultat

Den i personalstyrkan som fick åka på nätverksträffen i Lycksele fick stor inspiration till att utveckla

arbetet. Det är alltid lite knepigt att kunna återberätta och entusiasmera de övriga i arbetslaget som

inte varit med.

De tre som åkte till Vilhelmina kom tillbaka med stor inspiration från dagen. De fick uppleva läroplanen

på ett nytt sätt och fick känna att de är på rätt spår men även att det finns mer att göra vilket känns

spännande. Att få tid att kika på det nya i läroplanen ger mersmak och man får en klapp på axeln att vi

är på rätt väg även om det finns saker kvar att lyfta upp.

MIK-dagen och dagen i Umeå arrangerades av Mediacenter. Mycket givande dagar med gott innehåll.

Den lästa boken av Strandberg gav mersmak och öppnade ögonen för många av oss. Vi upptäckte att

det inte är så komplicerat och att vi arbetar utifrån läroplanen redan.

Analys

Detta läsårs kompetensutveckling har varit mycket bra. Alla deltagare har varit mycket nöjda och ser

stort användningsområde och möjligheter att använda de metoder och tips de fått under dagarna.

Personalen har varit delaktiga i valet av kompetensdagar och kurser vilket resulterat i inspiration och

arbetsmetoder.

Utvecklingsområde

Fortsätta åka på nätverksträffarna i Lycksele, och om möjlighet finns att hela personalstyrkan kan åka.

Fortsätta hålla utkik efter kurser/kompetensutvecklingsdagar som kan inspirera oss och är användbara

i vår verksamhet. Ge uttryck för att vilja åka och visa på användningsområde.

Läroplanen ska vara ett levande dokument för alla, och den ska ligga till grund för all planering,

genomförande och utvärdering av förskolans verksamhet. Detta är särskilt angeläget att beakta då

flera av medarbetarna ej har erforderlig utbildning.

11. Plan för systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt

följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det

planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen

uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Verksamhetens resultat behöver

dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet

lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av

utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet

systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:


29


Utifrån föregående verksamhetsårs resultat och utvärderingar görs en lokal utvecklingsplan för

förskolornas verksamhet. Denna följs upp under året genom planeringar, APT och resultat- och

utvecklingssamtal med personalen. Utvärdering av planen görs i slutet av verksamhetsåret och där

framgångsfaktorer kan identifieras för fortsatt planering.

Analys

Under året har samtliga rektorer/förskolechefer i kommunen träffats regelbundet. Det har utarbetats

gemensamma mallar för utvärdering och kvalitetsredovisning. Det underlättar för att jämföra

avdelningarnas resultat. Arbetslaget vid förskolan Blåklockan har valt ett sätt för sitt systematiska

kvalitetsarbete. Metoderna är utvecklingsbara men har påbörjats och systematiseras allt mer på

enheten. Personalen behöver i högre grad strukturera sitt arbete och hålla arbetet levande med tätare

uppföljningar och analyser och även lyfta in forskning och beprövad erfarenhet på ett tydligare sätt.

Utvecklingsområde

Förskolan skall organisera för lärande och dokumentera det på ett sådant sätt att

verksamhetsprocesserna blir tydliga, att strukturera och regelbundet följa upp sitt kvalitetsarbete och

hitta lust och mening i det som görs. Enkla metoder skall användas för att visa på barns och förskolans

utveckling.

Rektors/förskolechefens närvaro och ledning är betydelsefull i kvalitetsarbetet på enheten.

Det är önskvärt att huvudmannen ger rektorerna/förskolecheferna respons på inlämnade

kvalitetsredovisningar för att påvisa intresse för enhetens arbete samt bekräfta det som är bra och ge

konstruktiv kritik på sådant som behöver utvecklas.

12. Sammanställning utvecklingsområden Marknadsföra förskolläraryrket. Arbeta med rekrytering på huvudmannanivå. Förslag att bjuda

in allmänheten och berätta om yrket och få folk intresserade att söka utbildningen.

För ett fungerande arbete med digitalisering behövs det trådlösa nätverket med accesspunkter

fungera, det behöver uppdateras så att alla inom kommunen, oavsett vilken förskola/skola man


30

går i, får samma förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I detta ingår även det

arbete med programmering i förskolan där kommunen investerat i robotväskor som kan

användas av alla förskolor i kommunen. För att detta ska bli likvärdig utbildning behöver

ansvarig IT-pedagog komma ut på alla enheter för att hjälpa igång verksamheterna med detta

projekt. Under vårterminen 2019 hölls en utbildningsdag för all personal inom förskolan genom

Mediacenter vilken alla medarbetare på Blåklockan deltog i.

Förskolan Blåklockan kommer att fortsätta utveckla det kontinuerliga arbetet med

kompismaterial om samspel och bemötande och på olika sätt reflektera över innehållet och

överföra det till barnens vardagsverklighet.

Stämningen på Blåklockan är mycket positiv bland både medarbetare och barn. Vi behöver

jobba med att skapa och etablera lugn som grundhållning, tex att inte använda så hög volym på

rösterna.

Vi kommer att arbeta med den nya läroplanen under kommande läsår.

Vid skolstart börjar en förskollärare till vilken tillsammans med nuvarande förskollärare

kommer att få ett tydligt ansvar för utformandet av verksamheten.

Förskolan behöver titta på en enkät som kan användas för att få fatt i vad vårdnadshavare

tycker och tänker om förskolans verksamhet och arbetssätt. Finns det ett material eller mall

som man kan använda vid utvecklingssamtal eller ska vi skapa ett dokument?

Utveckla barnens empatiska förmåga genom samtal, frågor och kontinuerliga sagostunder.

Träna barnen på att säga förlåt samt att kunna ta emot en väl menad ursäkt. För att utveckla

detta kommer personalen att jobba med bl.a. Kompismaterialet. Extra föräldrakontakt vid

behov som skall dokumenteras skriftligt. Förskolan behöver utveckla ett arbetssätt för att det

ska fortsätta vara intressant och roligt att arbeta med alla människors lika värde så det inte bara

blir upprepning av något vi redan gjort. Detta är ett fortlöpande arbete som ska genomsyra hela

verksamheten och pedagogers förhållningssätt.

Arbetet skall inriktas mot gemensam värdegrund där det etiska förhållningssättet som

läroplanen föreskriver skall prägla verksamheten. Personalens förhållningssätt bidrar till

barnens uppfattningar och tillsammans med barnen skall de hantera och diskutera människors

olikheter. Tillsammans skapar man ett öppet och demokratiskt klimat där varje barn får sina

behov och intressen tillgodosedda.

Gemensamt förhållningssätt gentemot barnen med en gemensam grund till hur man bemöter

barnen utifrån vars och ens behov utifrån förskolans läroplan.

Digitaliseringen behöver få högre fart. För att nå detta behöver personalens kunskaper öka. Det

är dock svårt att genomföra mycket i verksamheten då vi har en (!) lärplatta att använda till 23

barn.

Matematik finns runt oss varje dag i allt vi gör så arbetet kommer fortlöpande att pågå.

Förskolan har som målsättning att utveckla arbetet med färger och siffror. Många barn är

nyfikna på färger och färgernas namn, de har även visat intresse för att räkna så därför kommer

arbetet att fördjupas inom det området.

Väcka och utveckla barnens intresse för teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik

fungerar. Vi behöver utveckla arbetet med naturkunskap och hur vi kan ta hand om vår miljö

Öka fokus på att det är en tillgång för de barn som även kan ett annat språk än svenska. Med

det som utgångspunkt tror vi att lärandet av svenska språket kan underlättas.


31

Läsa böcker, ramsa och leka med ord, låna böcker på andra språk och läsa för barnen.

Sångsamlingar där vi kan sjunga sånger på olika språk, använda lär plattan och lyssna på sånger

på andra språk.

Fortsätta stötta barnen med deras två-trespråkighet genom att på förskolan ge dem ett

större svenskt ordförråd.

Fortsätta digitaliseringsarbetet med barnen, ge dem nya utmaningar utifrån ålder och

erfarenhet. Vi som pedagoger behöver utmana oss och inte stanna upp i det som är bekvämt,

vi behöver också utveckla våra digitala kunskaper. Samtliga pedagoger på förskolan deltar i det

kommande arbetet med vår IT-pedagog, som ska komma till förskolan under hösten 2019, för

att arbetet med digitalisering i förskolan ska kunna fortgå och bli likvärdig.

Engagera barnen i ännu högre grad i verksamhetens planering, lärmiljön och utformning av

tema. Låta barnen vara med vid den planering som är möjlig utifrån tema och lärmiljön.

Det har framkommit önskemål från föräldrar om månadsbrev av vad som händer på förskolan.

Detta har tidigare skett via mail. Verksamhetsloggen på Schoolsoft kommer fortsättningsvis att

användas för att visa verksamhet och innehåll. Det förskolan har funderat kring när det gäller

samverkan med hemmen är att vi skulle behöva ett utvärderingsverktyg eller någon sorts enkät

som fylles i av vårdnadshavare vid ex föräldrasamtal. Där kan man då fånga upp vad som är bra

och även sådant som kan behöva utvecklas eller göras om. Vid föräldrasamtalen är det fokus

på barnen och även om det kommer fram litegrann om själva verksamheten där så finns det

mycket som man inte samtalar omkring, när det gäller verksamhetens innehåll och arbetssätt.

Schoolsoft, datasystem och kommunikationsverktyg, innehåller flera funktioner. Här kan man

bygga upp verksamhetsloggar för avdelningarna, man kan skriva omdömen och föra en

kontinuerlig kommunikation med vårdnadshavare. Detta tar tid och väcker även frågan kring

hur mycket av barnens individuella utveckling som ska göras digitalt. I dagsläget har barnen

egna portfoliepärmar som de själva kan titta i kontinuerligt och se sin utveckling. Detta är även

något som föräldrar kan ta del av vid hämtning/lämning, samt föräldramöten eller andra träffar.

Förskolan har funderingar kring hur vi ska arbeta med dokumentationen kring barnen. Den nya

lagen; GDPR som inträdde 1 juli 2019 gör att förskolan tycker det blir svårt att det blir svårt att

t ex fotografera barnen tillsammans med andra, för vi ska tänka på vem/vilka som finns på fotot

och alltid be om tillåtelse att använda fotografierna i de berörda barnens album. Här måste

förskolan tänka om och tänka till hur vi ska göra.

Kartlägga och dokumentera vilka olika former av stödåtgärder som sätts in och följ upp

effekterna/resultaten av dessa. Fortsätta det goda språkliga arbetet med nya utmaningar och

utmaningar.

För att se vart de planerade aktiviteterna leder och kunna utvärdera dem behöver arbetssätt

utvecklas med pedagogisk dokumentation och analys som en naturlig del. Dokumentationen

har blivit mer naturlig i arbetet men är ett fortsatt utvecklingsområde.

Poängtera att verksamhetsbesöken är till för att bekräfta det som fungerar väl och även för att

kunna ge konstruktiv kritik. En planerad planerings- och uppföljningstid ska bokas i samband

med bokning av verksamhetsbesöket.

Kommande läsår kommer rektor/förskolechef att ha RUS med alla som är anställda en termin

eller mer. Generellt kommer vi att jobba med RUS-dokumentet med syfte att det ska bli

tydligare koppling mellan RUS och lön.


32

Att hantera stress är ett utvecklingsområde för enheten. Vi måste lära oss att vi har den tid vi

har till vårt förfogande och utifrån denna göra vårt bästa.

Utveckla engagemanget med uppskattning och bemötande mot varandra i arbetslagen.

Fördela arbetsuppgifter så att det blir en jämn spridning i arbetslagen.

I samband med personalmötena lyfta frågan om arbetsmiljö utifrån olika konkreta, nära

perspektiv.

Hålla planer för arbetsmiljön levande och lyfta delar av dem kontinuerligt.

Fortsätta åka på nätverksträffarna i Lycksele, och om möjlighet finns att hela personalstyrkan

kan åka.

Fortsätta hålla utkik efter kurser/kompetensutvecklingsdagar som kan inspirera oss och är

användbara i vår verksamhet. Ge uttryck för att vilja åka och visa på användningsområde.

Läroplanen ska vara ett levande dokument för alla, och den ska ligga till grund för all planering,

genomförande och utvärdering av förskolans verksamhet. Detta är särskilt angeläget att beakta

då flera av medarbetarna ej har erforderlig utbildning.

Förskolan skall organisera för lärande och dokumentera det på ett sådant sätt att

verksamhetsprocesserna blir tydliga, att strukturera och regelbundet följa upp sitt

kvalitetsarbete och hitta lust och mening i det som görs. Enkla metoder skall användas för att

visa på barns och förskolans utveckling.

Rektors/förskolechefens närvaro och ledning är betydelsefull i kvalitetsarbetet på enheten.

Det är önskvärt att huvudmannen ger rektorerna/förskolecheferna respons på inlämnade

kvalitetsredovisningar för att påvisa intresse för enhetens arbete samt bekräfta det som är bra

och ge konstruktiv kritik på sådant som behöver utvecklas.

Denna kvalitetsrapport för Förskolan Blåklockan läsåret 2018/2019 är sammanställd av rektor tillika

förskolechef Ia Gårdman.

/Ia Gårdman, Gunnarn den 27 juni 2019

E-mail: [email protected]

Telefon: 141 48

Documents

Systematiskt kvalitetsarbete 2018/2019 · Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1 till 9. ... många yngre barn, vilket krävde mer personal