Kvalitetsredovisning

Grundskola åk 7­9

Läsåret 2012/2013

VästervångskolanOmråde Väster

Ansvarig rektor: Anders Gustafsson

InledningSkollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole­ och skolenhetersystematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande tillde nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som ärförändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigtnärvarande på alla nivåer.

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varföroch på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ettutvecklingsarbete.

Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012 och 2012/2013 dokumenterakvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sättverksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella ochlokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Dennakvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ettverktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barn­ ochutbildningsnämnden.

I Barn­ och utbildningsplan för Ystads kommun 2010­2014 (BUN­plan), har nämnden sattupp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessaprioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering avBUN­planen sker fortlöpande.

Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåret 2012/2013,utvärdera två av BUN­planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutvecklingsamt Arbets­ och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inomdessa områden är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund avSkolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samtverksamheternas önskemål och behov. Även en utvärdering av hur skolorna arbetat för attkomma tillrätta med Skolinspektionens brister görs i denna kvalitetsredovisning.

Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet

Prioriterat område Kunskapsutveckling

Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen.

Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten.**Återfinns i BUN­planen under område 4

Resultat och måluppfyllelse

Statistisken visar att slutbetygen i åk 9 ligger nära resultaten på de nationella proven.

Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatetoch måluppfyllelsen?

•      Nationella ämnesprov       Vi ser att allt fler elever skriver betyget E,C och A och tror att detta delvis beror på att

kunskapskraven är tydligare för eleverna och att vi arbetat målmedvetet i arbetslagen för attmedvetandegöra elever i riskzonen om hur de tillsammans med sina lärare ska arbeta mot attnå målen.

•      Måluppfyllelse kunskapskrav  Vi tror att de förbättrade elevernas förbättrade resultat beror påden omorganisation som gjorts samt den medvetna satsning som drivits från skolledningen attprioritera en förbättrad måluppfyllelse.

      Diskussioner angående hur man kan nå en förbättrad måluppfyllelse har förts både i arbetslagenoch i ämneslagen. Pedagogerna har regelbundet diskuterat elevresultat och gjort analyser medförbättringsområden efter både hösttermin­ och vårterminsbetyg, samt analyserat resultat frånde nationella proven.

      Speciapedagogerna har gjort en kursändring mot mer “hjälp till självhjälp” både i arbetet medelever och undervisande lärare. Vi försöker hitta praktiska lösningar som hjälper alla elever. Ettexempel är t ex att alla elever får ett antal mappar, varje ämne har sin egen färg.  Detta hjälpermånga elever som har svårt att hålla reda på vad man ska ha med till respektive ämne. Elevermed olika uppmärksamhets­ och koncetrationssvårigheter eller andra diagnoser har vittnat omatt detta är en stor hjälp.

      Användadet av varierade arbetssätt, att datorn används på ett mer medvetet sätt, att denformativa bedömning fått fotfäste, användandet av prov med matrisbedömning istället för poäng ­allt detta bidrar också till en ökad måluppfyllelse.

      Genom ett intensifierat användandet av Vklass och av Google docs är det lättare för olika lärare,för lärare och föräldrar samt för lärare och elever att kommunicera med varandra. Även detta servi som en framgångsfaktor.

•      Betyg      När det gäller betyg i åk 7 har vi endast en elev som inte når kunskapskraven för minst E i ett

ämne. Detta är ett resultat som vi upplever som mycket positivt. När det gäller andelen eleversom inte når kunskapskraven i åk 8 kan vi se att ämnet matematik är det ämne som har högstandel F. Vetskapen om detta resultat gör att vi kommer att organisera vår matteundervisning påett annat sätt under läsåret 2013/14.

      Vi kommer att minska gruppstorlekarna i matte, samt ge pedagoger och elever fortsatt stöd avskolans specialpedagoger. Vi har också flera elever i  årskurs åtta som har sociala svårighetereller andra svårigheter som påverkar skolsituationen. Det kommer att krävas mycket samarbetetmellan alla inblandade aktörer för att dessa elever ska nå sina mål i åk 9. Därför kommerelevhälsoteamet inför nästa läsår att förstärkas med SYV och skolvärd.

*     Elevinflytande      Vi har klassråd och elevråd där eleverna i demokratisk ordning kan lyfta frågor som känns

angelägna. När det gäller innehåll och arbetssätt kan eleverna i viss mån påverka upplägg ochexamination genom klassdiskussioner och utvärderingar. Att våra klasser inte är större än 24elever ger utrymme för för De tre PLUS­lektionerna under veckan förfogar eleverna själva överoch väldigt många använder denna tid till att göra läxor eller göra färdigt arbeten. Här finns ocksåmöjlighet att  få extra hjälp av en ämneslärare eller specialpedagog  om eleven så önskar.

Sä

  *   Särskilt stöd

      Vi har under läsåret anpassat vår verksamhet efter styrdokumenten, och de elever som fåttsärskilt stöd har först fått detta i sina klasser med anpassad undervisning i samarbete mellanämnesläraren och specialpedagogen. Om oro funnits för att eleven inte har uppnått målen har  viföljt flödesschemat och satt in de åtgärder som vi ansett behövts i form av t ex stöd avspecialpedagog på olika nivåer, kompensatoriska åtgärder, handledning mm. Denna tydligarearbetsgång har haft god effekt och i slutändan hade vi bara enstaka icke­betyg.

      Vi har också under läsåret försökt att styra vårt arbete i en mer specialpedagogisk riktining d v smindre speciallärarinsatser och mer arbete i individstärkande riktning både mot elever ochlärare.

•     Hur stimuleras eleverna att nå så långt som möjligt?      Arbetet med IUP i Unikum ger eleverna möjlighet att följa sin egen utveckling. Med hjälp av tydliga

pedagogiska planeringar, rekventa samtal och formativ bedömning stimuleras eleverna tillfortsatt utveckling.

      För att eleverna själva ska ha större möjlighet att styra över en del av sin skolvecka har vi trelektionspass i veckan som kallas Plus­tid. Under denna tid kan eleverna göra sina läxor ellerfördjupa sig i olika skolämnen, vilket i sin tur kan leda till högre resultat. Det finns även andrapositiva saker med plus­tiden, eftersom kontaktlärarna får en inblick i sina kontaktelevers olikaskolarbeten, och pedagogerna kan då vid behov hjälpa eleverna att planera och strukturera sinläxläsning, vilket gynnar hela elevens skolsituation.

      För att hjälpa eleverna att förstå hur de lär sig bäst gör SYV en lärstilsenkät. Resultaten på dessaenkäter samt resultat på diagnoser i svenska och matematik ligger till grund för samtal medSYV, spec ped och kontaktlärare.

•      Hur arbetar ni med likvärdighet kring betyg och bedömning?      Ämneslagen samverkar med diskussioner kring vilka typer av uppgifter som bör ges och hur

bedömning av arbeten och prov ska göras. Tolkning av betygskriterierna är en ständigt pågåendeprocess. Prov utan poängsättning där resultaten relateras direkt till de olika kunskapskraven harvisat sig vara mycket bra och används på flera håll.

•      En­till­en, omdefinierat lärande – TÄNK OM (se bilaga)      Vi har arbetat enligt den handlingsplan som rektor upprättat i samband med införandet av 1:1

satsningen på skolan. De åtgärder som beskrivs i handlingsplanen för att öka kompetensen haralla genomförts. Målen som beskrivs på ett års sikt i handlingsplanen är till stor del, men inte fulltut uppnådda. Vklass används i större utsträckning än tidigare för att delge information,kommunicera samt föra in läxor.

     TÄNK OM­satsningen har även lett till att instruktionsfilmer mm lagts ut på Vklass och Youtube.Eleverna har då getts möjlighet att se filmerna flera gånger, och de har även kunnat se filmerna

hemma tillsammans med sina föräldrar. Detta är något som upplevs positivt av både elever ochföräldrar. Datorerna har även gjort det möjligt att filma t ex muntliga redovisningar vilket är någotsom har haft en positiv effekt på de elever som annars tycker det är jobbigt att prata införklassen. Pedagoger och elever lär av varandra och arbetar fortsatt med att utveckla och förbättraanvändningsområdena av våra datorer.

•      Modersmålsundervisning      Modermålsundervisning har genomförts med de elever som har rätt till detta och som så önskar.

•      Studiehandledning på modersmåletStudiehandledning har funnits på skolan för ett par elever. Resultatet av studiehandledning harvarierat. För en elev i åk 9 har det haft mycket positiva effekter, och det har varit ett stort stöd ielevens utveckling mot kunskapskraven. För en annan elev i samma årskurs har det intefungerat alls. Diskussioner har då förts mellan pedagoger ­ elev ­ förälder. Att eleven inte varithjälpt av studiehandledningen kan till viss del bero på personkemin mellan handledare och elev,men även pga att studiehandledaren har haft den språkliga kompetensen men till viss del saknatden pedagogisk kompetens som krävs för att handleda ungdomar.

•     Svenska som andraspråk      Undervisningen i svenska som andraspråk är svår att utvärdera pga bristande kontinuitet i

undervisningen, detta beroende på omständigheter som varit svåra att påverka t ex hög frånvarohos undervisande pedagog samt svårigheten att få tag i tillfällig behörig vikarie i ämnet. Viupplever inte att alla elever i behov av SVA har fått den undervisning som det haft trätt till. Vidbehov har anpassningar gjorts för de elever som haft SVA. Undervisningen av SVA har bedrivitsdels enskilt med elev och SVA­lärare, och dels genom att SVA­läraren har funnits för eleverna iklassrummet och då till stor del följt ordinarie klass undervisning i

     Vi anser att skolans elever har en god måluppfyllelse, samtidigt som vi hela tiden strävar efter atthöja och förbättra kvalitén på vår verksamhet. Skolans elever får vara med och påverka sinastudier och sätta egna mål. Vi upplever att man med handledning och formativ bedömning nårgoda resultat. Vi anser även att arbetsformen är viktig för måluppfyllelsen. När elever själva fårvara med och påverka arbetsform finner de större trygghet och harmoni i det som de arbetarmed vilket i sin tur leder till goda resultat.

.

Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen

• Utvecklingsområden      Som det ser ut nu har eleverna plus­lektioner med sin klass, och ofta med sin kontaktlärare som

ansvarig för passet. Eleverna upplever tiden som positiv då de ges en möjlighet att göra läxor påskoltid. Önskemål finns dock om att kunna välja ämne på plus­tiden, så att man kan få mer stödav en ämneslärare istället för sin kontaktlärare.

*   Ännu mer kraft behöver läggas på det omdefinierade lärandet och förskjutningen av tänkandetkring elevers resultat som skolans problem istället för individens problem.

*   Forsatt arbete mot att tidigt hitta elever i behov av särskilt stöd för en ökad måluppfyllelse.

Prioriterat område Arbets­ och lärandemiljö

Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets­ och lärandemiljö.

Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten.

Resultat och måluppfyllelse

•      lärandemiljö och studiero•      situationen på skolan utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan elever

och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar)•      elevinflytande•      resultatet av eventuella enkäter som genomförts

      Ombyggnaden för tre år sedan har givit god effekt. De elever som lämnade åk 9 2013 kom närde började i åk 7 till en ljus och fräsch skola med en genomtänkt miljö. Idén att ombyggnadenskulle skapa en tryggare och mer harmonisk miljö för både elever och personal har till stor delbesannats. Istället för schemalagda rastvakter har rör sig lärarna självmant i korridorena  ochbjuds på kaffe i elevcafeterian, som sköts av jourklasser.

      Elevcafeterian, som är centralt belägen i skolan i anslutning till elevvärdens expedition, har eninbjudande miljö med växter och sköna soffor. Möblerna liksom biljardbord, tv­spel ochbordtennisbord är helt och fräscht. Eventuellt klotter tas omgående bort. Skåp och lektionssalarfinns i nära anslutning till varandra och alla skåpsutrymmen har närhet till lärarnas arbetsrumeller till skolans expedition. Det finns få skrymslen utan vuxen insyn. Därför är upplevs miljön påskolan som mycket lugn av både elever och personal. Även besökare brukar kommentera att detär en lugn och trevlig stämning i korridorerna.

      Under året har också förbättringar skett i den fysiska arbetsmiljön för personalen. Möljighet attsitta i lugn, avskild miljö och äta lunch samt nya ergonomiska arbetsstolar till samtliga lärare.

     Samtliga lärare har  kontinuerligt arbetat med värdegrunden men i vårt fortsatta utvecklingsarbetebehöver värdegrundstankarna tydliggöras och planen mot kränkande behandling bli en merintegrerad i den vardagliga verksamheten. Åtgärder för detta arbete behöver förbättras på bådeindivid­, grupp­ och organisationsnivå.

Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatetoch måluppfyllelsen

Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt?

     Som det ser ut nu har eleverna plus­lektioner med sin klass, och ofta med sin kontaktlärare somansvarig för passet. Eleverna upplever tiden som positiv då de ges en möjlighet att göra läxor påskoltid. Önskemål finns dock om att kunna välja ämne på plus­tiden, så att man kan få stöd aven ämneslärare istället för sin kontaktlärare.

      Ett prioriterat utvecklingsområde inför nästa skolår är att medvetandegöra alla om vikten att aktivtanvända planen mot kränkanade behandling, att inte tolerera kränkningar utan verkligen arbetaför att planen blir ett levande dokument. Detta arbete måste ske på alla plan ­i vardagen,  iklassrummet, i arbetslagen, med riktade insatser osv.

Förbättringsåtgärder från KR 2011/2012

Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förrakvalitetsredovisningen.

En förbättringsåtgärd som nämndes i KR 2011/2012 var det förslag på ny organisation därsamarbetet utökas mellan elevhälsoteam och arbetslag, genom att skolans specialpedagogeräven är arbetslagsledare. Organisationen genomfördes ht 2012, med goda resultat. Skolansspecialpedagoger har haft regelbundna möten med rektor, dels för att diskutera elevärenden ­olika behov och tänkbara åtgärder på grupp­ och organisationsnivå, och dels för att diskutera detfortsatta utvecklingsarbetet i verksamheten när det gäller omdömesskrivning, måluppfyllelse,1:1­satsning osv. De diskussioner som förts har sedan fortsatt i arbetslag och ämneslag underledning av rektor och arbetslagsledare.

Ht 2012 startades en handbollsklass på skolan. Eleverna har handbollsträning på schemat tregånger i veckan, och träningarna leds av kompetent tränare från Ystads IF tillsammans mednågon av elitspelarna från Ystads IF:s A­lag. Klassen består av 16 elever, enbart killar, allastudiemotiverad och tävlingsinriktade, vilket ibland leder till att klimatet i gruppen upplevs somganska tufft. Detta har i sin tur lett till att det gjorts en del åtgärder på gruppnivå för att förbättraarbetsklimatet i gruppen.