7585 127 3

N A MN P Å R A P P O R T EN 0

Ställ och kontrollera energikrav

Stä l l och kont ro l l e ra energ i k rav 1


UFOS Organisationen Offentliga fastigheter (UFOS) består av organisationer som förvaltar Sveriges offentliga fastigheter. Tillsammans förvaltar vi över 90 miljoner kvadratmeter – skolor, myndighetsbyggnader, militära installationer, sjukhus och fängelser. I vårt nätverk finns det en enorm bredd, inte bara av olika slags fastigheter utan också i form av olika slags erfarenheter. För att ta tillvara och utveckla vår breda kompetens har vi gått samman i UFOS. Vi bedriver gränsöverskridande utvecklingsprojekt som effektiviserar och förbättrar förvaltningen av våra gemensamma fastigheter. Projekten ska vara angelägna och väcka nya tankar. De ska visa på goda exempel och erbjuda praktiska verktyg som i slutändan höjer kvaliteten på offentliga fastigheter och för våra hyresgäster. Projekt som inte bara gynnar oss själva utan också kan hjälpa och vägleda många fler. Bakom UFOS står Sveriges Kommuner och Landsting, Forti-fikationsverket, Akademiska Hus, Samverkansforum genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. En viktig del av vår fastighetsförvaltning handlar om att anpassa byggnader till moderna krav och teknik för att på så sätt både spara energi och effektivisera våra lokaler. UFOS Energi är ett samarbete med Energimyndigheten där vi jobbar med projekt som verkar för energieffektivi-sering och minskad miljöpåverkan. Hittills har vårt energisamarbete bland annat resulterat i ett flertal publikationer och vi fortsätter målmedvetet med projekt som rör fastighetsförvaltning utifrån ett tydligt energi- och klimatperspektiv. offentligafastigheter.se energibiblioteket.se

http://www.offentligafastigheter.se/

http://www.energibiblioteket.se/


Förord I samband med upphandling och genomförande av byggentreprenader finns stora möjligheter att påverka framtida kostnader för energi och utsläpp av växthusgaser. Tydliga krav på lönsamhet och verifiering av energiprestanda är framgångsfaktorer, men hur ska arbetet genomföras? Hur kan energikrav formuleras, entreprenörer utvärderas och resultat mätas för att säkerställa att slutprodukten ger önskad effekt när arbetet är utfört? Syftet med den här rapporten är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder för formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen.

Målgruppen är byggprojektledare, energi-, drift- och fastighetsansvariga inom offentliga fastighetsorganisationer och fastighetsansvariga politiker, men också konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer.

Rapporten har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Energimyndigheten. Rapporten är författad av Margot Bratt, K-konsult Energi. Per Wickman, Aton Teknik konsult, har anlitats för den inledande delen av uppdraget. Sonja Pagrotsky och Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och Landsting, har varit projektledare.

Stockholm i augusti 2014


Innehåll Sammanfattning 5

Inledning 7

1. Energiarbete från idé och bygghandling till byggproduktion och förvaltning 9

2. Erfarenheter från genomförda entreprenader 15

3. Installationsentreprenad 23

4. Entreprenaden där en passivhusförskola blev tre 29

5. Passivhusförskola i kallt klimat 37

6. Slutsatser 43

Bilaga 45


Sammanfattning Bakgrunden till skriften är att byggherrar oftast är bra på att ställa funktionskrav vid beställning av ny- och ombyggnationer. Däremot är det inte lika självklart att de levererade funktionerna följs upp och kontrolleras. Detta är särskilt vanligt när det gäller energikrav i byggprocessen.

I detta projekt har arbetet med hur energikrav ställts och följts upp dokumenterats för fyra bygg- och/eller energientreprenader. Entreprenaderna är genomförda av Fortifikationsverket, Huge Fastigheter, Fastighetskontoret i Stockholms stad och Fastighetskontoret i Skellefteå kommun. Av dessa är tre nybyggnationer där beställarna ställt energikrav motsvarande passivhusnivå. Den fjärde är en installationsentreprenad med energikrav för det befintliga byggnadsbeståndet. Fokus har varit på att beskriva beställarnas organisation och praktiska arbete från ett tidigt skede till anbudsförfrågan, produktion och garantiperiod.

De fyra fastighetsägarna har varit medvetna om att det är under byggproduk-tionen som de har störst möjlighet att säkerställa att beställda energikrav uppnås. Att åtgärda bygg- och installationsfel i efterhand medför ofta ökade kostnader. I konventionella byggprojekt kostar byggfel ca 10 procent av total-kostnaden utöver beräknad entreprenadkostnad1. Genom god organisation, kvalitetssäkring och fungerande uppföljning av krav kan fel i större utsträckning undvikas eller åtgärdas direkt under produktion.

De arbetssätt som presenteras i skriften har inte tagit fler timmar i anspråk eller varit kostnadsdrivande. Den stora skillnaden är att mer tid avsätts i det inledan-de skedet för planering, samarbete och ansvarsfördelning mellan involverade aktörer i byggprocessen, vilket leder till tydligare instruktioner och att produk-tionen blir effektivare. De ekonomiska resultaten från de fyra entreprenaderna visar att det inte är dyrare att bygga lågenergihus än traditionella hus. Det kan till och med vara billigare. Det är en erfarenhet som även gjorts i ett antal lågenergiprojekt som bl.a. finns redovisade på LÅGANS (Program för byggnader med mycket låg energianvändning) hemsida www.laganbygg.se.

Incitamenten för att få till en förändring är enligt de fyra fastighetsägarna:

• att det blir högre kvalitet på utförande • att kostnaderna för entreprenaderna blir mer kontrollerbara • att framtida driftkostnader blir lägre • att arbetet blir mer kreativt och roligare.

1 Skärpning gubbar, SOU 2002:115


Framgångsfaktorer är enligt de fyra fastighetsägarna att bestämma vilka energikrav som ska ställas, hur kraven ska kontrolleras och hur en effektiv uppföljning ska genomföras när beslut tas om genomförande av entreprenad för ny- och ombyggnad. Energiuppföljningen bör vara en del av hela projektet med start redan i programskedet, där det bestäms vilka provningar, mätningar och kontroller som ska genomföras för att säkra energikrav och energimål. För att nå satta mål är det viktigt att:

• ha en tidig dialog med verksamheten om dess behov

• bemanna projektet internt så att resurs- och kompetensbehov tillgodoses

• uppdraget är definierat, tidplanerat och kostnadsberäknat

• det utses en projektledare och/eller en energisamordnare med ansvar för att energikraven följs i hantering och överföring av handlingar mellan programskede, projektering, produktion och garantiperiod och att uppföljningen fungerar på ett bra sätt.

• de konsulter, entreprenörer, installatörer och byggare som anlitas har den energikunskap som krävs för att genomföra projektet

Konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer har varierande erfarenhet av att bygga och renovera lågenergihus. I vissa fall saknas relevant kunskap. Att ställa krav på kompetens och be om referensprojekt i upphand-lingen är ett bra sätt att försäkra sig om att de som anlitas kan sin sak. Kraven signalerar också till dem som inte fick uppdraget att de kan ställas inför ett sådant krav i framtida upphandlingar. Ett alternativ som använts i en av de presenterade entreprenaderna är att de som får uppdrag inom entreprenaden ska gå en utbildning i lågenergibyggande.

En tidig samverkan med tydlig ansvarsfördelning mellan beställare, verksamhet, konsulter, konstruktörer, projektörer och entreprenörer skapar förutsättningar att uppnå:

• högre kvalitet på slutprodukten • ställda energikrav • kortare processtider • bättre kommunikation mellan parterna • effektivare system för erfarenhetsåterföring

Samtidigt får alla en ökad förståelse för varandras uppgifter, arbetssätt, kultur och risker.

En central erfarenhet är att det är viktigt att säga ifrån om samarbetet med konsulter och entreprenörer inte fungerar som avsett. Ett projekt kan bli fel bemannat och missförstånd kan uppstå, men i de flesta fall vill alla berörda parter hitta bra lösningar.


Inledning I det här projektet delar beställarna med sig av sina erfarenheter av fyra bygg- och/eller energientreprenader. Tre av dessa är nybyggnationer där beställarna ställt energikrav motsvarande passivhusnivå. Den fjärde är en installations-entreprenad med energikrav för det befintliga byggnadsbeståndet. I fokus har varit att följa beställarnas organisation och arbete från ett tidigt skede till anbudsförfrågan, produktion och garantiperiod. Hur har de formulerat sina krav? Hur ska kraven följas upp? Hur har arbetet genomförts i praktiken?

Syftet är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder, formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen. Målgruppen är byggprojektledare, energi-, drift- och fastighetsansvariga inom offentliga fastighetsorganisationer och fastighetsansvariga politiker, men också konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer.

Bakgrunden är att byggherrar oftast är bra på att ställa funktionskrav vid beställning av ny- och ombyggnationer. Däremot är det inte lika självklart att de levererade funktionerna följs upp och kontrolleras. Detta är särskilt vanligt när det gäller energikrav i byggprocessen. Det har inte funnits någon tradition att följa upp energikrav trots att det funnits regleringar (byggregler) sedan 70-talet i Sverige. Risker om krav som ställs inte följs upp är till exempel högre energi-användning än beräknat, dyrare drift och sämre inomhusklimat. Problemet har identifierats i flera utredningar, bl.a. Skärpning gubbar, SOU 2002:115, som visar att kostnader för fel ofta överstiger 10 procent av projektkostnaderna. I rapporten Det konstiga är att vi inte upptäckte det tidigare har över 3 000 byggfel analyserats, vilka leder till stora produktionsförluster, material-förstöring, sämre hälsa och höjda förvaltningskostnader. Byggfelen har sitt ursprung hos samtliga aktörer och de vanligaste orsakerna är slarv, okunskap och otydliga beställningar.

Mot denna bakgrund har metoder och verktyg, som t.ex. Sveby (standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader) och DUR-metoden (Debiterings-mätare, Utetemperaturkorrigering och Referensnivå)utvecklats för att göra det enklare för beställare/byggherrar att ställa tydliga energikrav och ange hur de ska mätas och följas upp i anbudsförfrågningar för entreprenader. Även lagstiftningen har skärpts på vissa punkter.


Entreprenaderna i detta projekt har först sammanställts enligt en mall som utgått från riktlinjerna i Svebys energiverifikat. Sedan har kompletterande intervjuer med fastighetsägarna genomförts. I de fall projekten avslutats redovisas uppmätt energiprestanda/energianvändning. Resultaten har löpande presenterats i artiklar under projektperioden 2011 till 2013.

Läsanvisning Inledningsvis beskrivs verktyg, metoder och lagstiftning som kan användas som stöd för att uppföljning av energianvändning ska bli ett naturligt inslag i bygg-processen. Därefter presenteras fyra beställare som genomfört olika typer av byggprojekt och som delar med sig av sina erfarenheter. Syftet är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder för formulering av energikrav och verifie-ring av resultat under olika skeden i byggprocessen.

De fyra byggentreprenader som tidigare dokumenterats som artiklar presenteras i kortform, men finns i sin helhet på www.skl.se/fastighet.

http://www.skl.se/fastighet


1. Energiarbete från idé och bygg-handling till byggproduktion och förvaltning – guide till verktyg och metoder

Här presenteras olika verktyg och metoder för att ställa och följa upp energikrav samt göra en kravspecifikation för energisamordnare vilka har en nyckelroll i byggentreprenader. Flertalet dokument kan kostnadsfritt laddas ner på respektive hemsida.

Verktyg och metoder för att ställa energikrav vid entreprenadupphandling

FEBY (Forum för energieffektiva byggnader) Passivhuskonceptet är en metod för att på ett kostnadseffektivt sätt få en byggnad som är mycket energieffektiv. Kriterier för passivhus i svenskt klimat har tagits fram av Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) med finansie-ring från Energimyndigheten. Kriterierna omfattar också en specifikation över hur energianvändningen ska följas upp med provningar och mätningar. Forumets mål är ett minskat energibehov i fastighetsbeståndet genom ökat byggande av energieffektiva byggnader samt energieffektiv renovering av befintliga byggnader. Forumet består av IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Aton Teknikkonsult AB, LTH/Energi och Byggnads Design samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Kriterierna finns att ladda ner på: www.energieffektivabyggnader.se.

Kravspecifikationer för energi vid ny- och ombyggnationer, BELOK Inom BELOK (Beställargruppen lokaler) har kravspecifikationer för energi vid ny- och ombyggnadsprojekt tagits fram. De får användas fritt, utan kostnad och kan hämtas på www.belok.se. BELOK är en av Energimyndigheten initierad samverkan mellan 16 av Sveriges största fastighetsföretag inom lokalsektorn. Målsättningen är att införa och prova ny lovande teknik och nya metoder inom energi- och inneklimatområdet i sitt byggnadsbestånd och sitt nybyggande. Det grundläggande syftet är att bidra till minskad energianvändning med bibehållen eller förbättrad kvalitet och inneklimat.

http://www.energieffektivabyggnader.se/

http://www.belok.se/


Kostnadsbedömning vid entreprenader – livscykelkostnads-beräkning, LCC Kostnadsbedömningen är ett viktigt beslutsunderlag för beställaren. Redan i ett tidigt skede är det viktigt att kunna se vad olika lösningar kommer att kosta med så låg felmarginal som möjligt. Det är viktigt att fånga upp kostnadsdrivarna i projektet innan detaljprojekteringen påbörjas. Förändringar i senare skeden blir oftast mycket kostsamma. En aspekt att ta hänsyn till är att det inte är ovanligt att kostnaden för fel i produktionen i konventionella byggprojekt står för ca 10 procent utöver den beräknade entreprenadkostnaden2. Det är också viktigt att ta reda på vilken lösning som har lägst energikostnader och är billigast att underhålla och inte bara titta på den lösning som har lägst investeringskostnad. Energi- och underhållskostnaderna under byggnadens livslängd spelar nästan alltid en större roll för de totala kostnaderna än investeringskostnaderna. På www.belok.se finns ett verktyg för beräkning av LCC som kan laddas ner gratis.

Metoder för kontroll och uppföljning av energikrav

Sveby Sveby står för ”standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader”. Metoden har utarbetats och finansierats av Fastighetsägarna Sverige tillsammans med ett stort antal fastighetsägare och byggbranschen. Den var klar under 2010 och har idag använts av ett antal byggherrar. Sveby består av branschgemensamma riktlinjer för avtal, beräkning och mätning som säker-ställer att krav på energianvändning vid drift i färdig byggnad uppfylls. Riktlinjerna fungerar som ett stöd för alla parter oavsett entreprenadform. De ska säkerställa att uppmätt energiprestanda efter 2 års drift stämmer överens med beställd energiprestanda samt ge ett underlag för hantering av eventuella avvikelser. En central del i metoden är Energiverifikatet. I det beskrivs rutiner för hur arbetet ska organiseras och ansvar fördelas vid uppföljning av energi-krav under hela byggprocessen. Resultat från provningar förs in i energi-verifikatet och blir sedan en del av relationshandlingen. Nedan finns en skiss över de aktiviteter som behöver ingå i en entreprenad för att säkra att energimål uppnås.


Alla mallar, checklistor avtal m.m. som ingår i Sveby finns för gratis nedladdning på www.sveby.org. Där finns också fallstudier över entreprenadupphandlingar där Sveby har använts.


http://www.sveby.org/



DUR-metoden – verifiering av energianvändning i befintliga byggnader Under hösten 2012 lanserade Visem en ny metod för verifiering av energianvändningen i befintliga byggnader, DUR-metoden3. Metoden presenteras i publikationen ”Verifiering av energianvändning i befintliga byggnader”. DUR står för Debiteringsmätare, Utetemperaturkorrigering och Referensnivå. Metoden innehåller följande delar som hanteras i ett samman-hang för att minimera osäkerheterna vid verifiering av förändrad energi-användning i befintliga byggnader.

• En beräkningsmodell som gör det enkelt att beräkna en byggnads normala energianvändning.

• En standardiserad rapportstruktur för energi-/vattenanvändning, energikostnader och utsläpp av koldioxid.

• En energisignatur eller profil som beräknas på ett mycket enkelt sätt. • Referensnivåer i olika kategorier som är konstruerade så att de kan

summeras, vilket gör att omfattande energiprojekt kan följas upp och besparingar beräknas.

Debiteringsmätare används för verifiering, dvs. energileverantörernas mätare ger underlag för fakturering. På så sätt syns de ekonomiska besparingarna direkt, oavsett om de beror på hyresgästernas eller fastighetsägarens energianvändning.

En korrigering för klimat görs genom uppföljning av månadsmedelvärdet för ortens utetemperatur. Med hjälp av statistik över energianvändningen som relateras till utetemperaturen bestäms sedan byggnadens balanstemperatur4.

För att kunna följa utfallet av en energieffektivisering tas en referensnivå, dvs. ett startvärde fram. Det finns tre kategorier av referensnivåer: en som påverkas av klimatet (värme, kyla), en som inte påverkas av klimatet (avser varmvatten) och som är ett rakt medelvärde av den tidsperiod som används för referens-värdet samt en tredje kategori som inte heller påverkas av klimatet (avser varmvatten) och är ett medelvärde för samma månader föregående år. En analys av balanstemperatur och den klimatberoende energianvändningen i förhållande till utetemperaturen ligger sedan till grund för energieffektivise-ringsåtgärder. Efter åtgärder jämförs energianvändningen med den energi-användning byggnaden hade innan åtgärderna.

Under 2013 har utarbetats en metod för att underlätta/möjliggöra för fastighetsägare att verifiera ställda energikrav gentemot en entreprenör eller konsult vid nybyggnation som lanseras under 2014.

3

Källa: www.visem.se 4

Balanstemperaturen är den utetemperatur då värmesystemet börjar tillföra värme för att önskad inomhustemperatur ska uppnås och den används som underlag när värmeanvändning räknas om till normalår.

http://www.visem.se/


Kravspecifikation Energisamordnare, Belok Energisamordnare är en relativt ny yrkesroll. Deras uppgift är att aktivt arbeta med samordning av energifrågorna vid om-, till- och nybyggnation. Först i ett tidigt skede då energikrav/mål formuleras och sedan för att se till att dessa finns med vid projektering och följs upp under byggskede, garantiperiod och förvalt-ning. Arbetsroller och arbetsuppgifter är specificerade i översikten nedan. Kravspecifikationen är tänkt att användas som vägledning för rollen som energisamordnare vid byggentreprenader. Den anger vilka krav som ska ställas på energisamordnaren och vilka befogenheter som denne ska tilldelas, se bild.

Partnering Partnering är ett samlingsbegrepp för arbetsprocesser mellan olika aktörer eller projektparter som utgår från förtroende, samverkan och arbete mot gemensamma mål i byggprojekt.

I vid mening är partnering en process där leverantörer och kunder tillsammans systematiskt söker en form av samverkan för att uppnå ett bättre gemensamt helhetsresultat i ett enstaka eller flera på varandra följande projekt (strategisk partnering). Fördelarna är produktions- och kostnadseffektivitet, hög nivå på samarbetet mellan beställare, konsulter och entreprenörer och kontinuerlig förbättring av produkter och service.

Kravspecifikationen kan laddas ner gratis på www.belok.se



Lagstiftning

Vad säger BBR om uppföljning av energi i entreprenader? De nya kraven i Boverkets byggregler, BBR, som gäller från 1 januari 2013, är mer inriktade på funktion än tidigare. Ribban för byggnadens energiprestanda har höjts. Den ska som tidigare beräknas och mätas efter att byggnaden har tagits i bruk. Det finns dock inga krav på hur branschen ska säkerställa att funktionskraven uppnås under byggprocessen när eventuella fel och brister kan åtgärdas. Det är byggherrens ansvar att kraven uppnås med de metoder som väljs. Det har medfört ett behov av att ta fram branschförankrade riktlinjer för hur energifrågorna ska hanteras i byggprocessen, vilket gjorts inom Sveby. En annan metod som utvecklats för att stärka beställarnas roll vid uppföljning av energianvändning är DUR-metoden.

Ökad kontroll av energi i nya Plan- och bygglagen från 2011 Kvalitetsansvaret vid byggentreprenader har förstärkts och är numera en kontrollfunktion. Det finns krav på kontrollplaner för provning och mätning av energiprestanda. Kommunen kan utdela en sanktion enligt 11 kapitlet i PBL (plan- och bygglagen) om mätningsresultaten visar att energikraven i genomförd entreprenad inte är uppfyllda. Det kan bli fråga om föreläggande med vite (11 kap. 20 § PBL). Om ingen energimätning genomförs enligt kontrollplanen kan kommunen besluta om ett åtgärdsföreläggande enligt 11 kap.19 § PBL.


2. Erfarenheter från genomförda entreprenader

Här presenteras fyra entreprenader som följts upp där beställarna delar med sig av sina erfarenheter. Arbetet beskrivs för alla skeden i processen, från inledande arbete till garantiperiod. Varje exempel inleds med kortfakta om krav och resultat samt avslutas med en sammanfattning av erfarenheter.

Elevhem i Motala Fortifikationsverket har under lång tid ställt ambitiösa energikrav vid vissa typer av bygg-entreprenader. De är medveten om svårigheterna vid uppföljning av energiprestanda, t.ex. köld-bryggor och luftläckning, och har ett stort intresse av att systematiskt kunna verifiera den energi-prestanda som upphandlas.

Fortifikationsverket har följt Svebys arbete med intresse och när metoden blev tillgänglig för an-vändning, beslutade man att tillämpa den för att verifiera energianvändningen vid byggnation av ett elevhem i Motala.

Nedan beskrivs arbetet vid elevhemmet i Motala och hur Sveby har använts som stöd för uppfölj-ningen från programskede till garantiperiod.

Inledande arbete Energimål fastställdes och det beslutades att Sveby skulle användas för att följa upp byggnadens energiprestanda. Livscykelkostnads-beräkningar genomfördes. Dessa utgick från BBR-krav för att kalkylen skulle kunna jämföras med entreprenörernas kalkyl i anbudet som motsvarade de verkliga energikraven för projektet.

Kortfakta

Fastighetsägare: Fortifikationsverket

Verktyg för energikrav: Fortifikationsverkets riktlinjer för energi och inomhusklimat; Föreskrift 14-2007 och Sveby, Energiverifikat09

Metod för uppföljning: Sveby

Typ av entreprenad: Funktions/totalentreprenad

Byggnadsbeskrivning • Byggnadsår: 2011 • Area Atemp: 4590 • Verksamhet: Elevhem • Antal huskroppar/våningar: 7/2 • Ventilation: VAV • Uppvärmning: Fjärrvärme • Kyla: Nej

Energianvändning (kWh/m2 och år Atemp)

• Beräknad energiprestanda: 55 • Relationsberäknad energiprestanda: 44 • BBR-krav: 110 • 60 procent under BBR-kraven

Ekonomi

• Kostnad: 60 miljoner kr 18 procent lägre kostnad jämfört med beräknad kalkyl som utgick från BBR-krav


I praktiken innebar Fortifikationsverkets beslut ett nytt sätt att arbeta. Det fanns ett tydligt och uttalat intresse från ledningen vilket skapade bra förut-sättningar för att förankra och driva arbetet internt inom både bygg- och driftavdelning. En konsult anlitades som stöd för tillämpning av Sveby genom hela processen.

Upphandlingsskede – totalentreprenad Vid upphandlingen fanns krav och energiinriktning för projektet beskrivna. I entreprenörernas anbud skulle en beskrivning av hur projektets mål skulle uppnås och en ekonomisk kalkyl för genomförande ingå. Dessutom krävdes referenser från tidigare genomförda byggprojekt med höga energikrav. De konsulter som skulle ta fram ramhandlingarna intervjuades om sin kunskap om lågenergibyggnader. Tre entreprenörer lämnade in anbud varav den vinnande, NCC, både klarade de tuffa kraven och hade lägst kostnad.

Aktiviteter för uppföljning av energianvändning, Sveby

2. Kompetens säkras vid utvärdering av konsulter som skulle arbeta fram ramhandlingen

Fortifikationsverket valde att göra intervjuer med alla konsulter som del i en utvärdering av upphandlingen för att få insikt om deras faktiska kunskap och erfarenhet av att arbeta strukturerat med byggprojekt som har höga energikrav.

1. Entreprenörer utvärderas utifrån erfarenhet - lågenergibyggnation

Utvärdering av entreprenörer utifrån hur de ansågs kunna uppfylla energimålet. Krav på referenser från lågenergibyggnation samt ekonomisk kalkyl.

Bild 1. Byggproduktion vid elevhemmet i Motala. Foto: Per Wickman, Aton


Framtagande av energiprogram/ramhandling energi En central nyhet är att en ramhandling för energi upprättades. Det innebar att energi med automatik blev en del av besiktningen och juridiskt bindande i avtalet, vilket inte förekommer i traditionella byggprojekt. I ramhandlingen formulerades byggnadens kravnivåer för energi i enlighet med Fortifikations-verkets riktlinjer för energi och inomhusklimat; Föreskrift 14-2007.

En energibalansberäkning som visar hur mycket energi som används i utgångsläget och hur energianvändningen och den totala kostnadsbilden förändras vid olika teknikval genomfördes. Vid arbetet med beskrivningar i ramhandling energi fördes diskussioner i samråd med arkitekt, projektledare, beställare och konsulter avseende fönsterytor, solavskärmning, placering, byggnadens geometri, väderstreck, lokala förutsättningar för värme/kyla osv. För att säkra samarbetet mellan aktörer i olika skeden under byggprocessen upprättades en checklista för energiuppföljning enligt Svebys rekommen-dationer (del i energiverifikatet). I denna finns en ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter och leveranser.

Ett tydligt fastställt ansvar för vem som gör vad från tidiga skeden till garantiperiod minskar risken för glapp mellan olika faser i byggentreprenaden. Överlämningen mellan olika skeden gör att alla, från byggprojektledare och projektörer till entreprenörer, installatörer och snickare, får tydlig information om vad som gäller.



2. Energimål och ekonomi

Entreprenörens ekonomiska kalkyl ingår som del i ramhandling för energi och ska svara mot projektets energimål.

4. Organisation och ansvarsfördelning

Entreprenören ansvarar för all energi-samordning under anbuds-, projekterings- och entreprenadtiden samt uppföljning av energiprestanda under fem års drift. Ansvar för olika aktiviteter anges under respektive Sveby-aktivitet och i checklistan för energiuppföljning anges ansvarig person.

6. Kontrollplan

Kontrollplan med avseende på energi upprättas enligt PBL. Beskriver planerade kontroller av funktionskrav och ansvars-fördelning för övergripande uppföljnings-aktiviteter. Del i ramhandling energi.

3. Checklista för uppföljning av energi

Ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter och leveranser under byggprocessen upprättas. Ingår som del i kontrollplan enligt PBL och ramhandling för energi.

1. Energiprogram - ramhandling för energi

Ett energiprogram tas fram, som tillika utgör ramhandling för energi enligt Svebys verifikat 09. Där specificeras bl.a. alla tekniska krav som rör energi, inomhusmiljö och ekonomi. Vidare hur ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i olika skeden ska se ut och hur uppföljning ska ske.

7. Mall för Energiverifikat09 upprättas

Utgör ett kvalitetsdokument med energimål, energitekniska funktionskrav, systembeskrivningar, beräkningar och planerade provningar. Beskriver dokumentation och resultat av utförda uppgifter enligt checklistan för energiuppföljning och verifikationsplanen. Energiverifikatet utgör tillsammans med energiberäkningen en relationshandling och är underlag för den formella besiktningen. Del i ramhandling energi.

5. Energiberäkning

Energiberäkningar har utförts med IDA ICE 4.0 utifrån energitekniska funktionskrav. Referens/stöd: Boverkets byggregler BBR, Sveby brukarindata. Indata och beräknings-resultat har getts status som del i relations-handling. Del i ramhandling energi.


Projektering, bygghandling Entreprenören upprättade bygghandlingar utifrån ramhandlingar i samråd med beställaren. Aktuella åtgärder inarbetades i respektive bygghandling. De tekniska funktionskraven och resultat från energiberäkningarna samman-ställdes som en del av underlaget för en mer detaljerad uppföljning med kontroll och funktionsprovning av mätbara energiparametrar.


4. Beskrivningstexter för provning och kontroll

Utgör underlag för kontroller och besiktningar samt för installation av fast mätutrustning. Del i AF, förfrågningsunderlag. Referens/stöd: AMA, Sveby Mätföreskrifter09, Sveby Energikrav09.

Följande provningar och kontroller ingår:

Byggnadsrelaterad provning

• Okulär besiktning av isolering och tätskikt • Termografering av köldbryggor • Täthetsprovning, kontroll av läckageflöde vid 50 Pa

Installationsrelaterad provning

• När ventilationssystemet färdigställts och injusterats ska luftbehandlingsaggregatens prestanda verifieras. Protokoll för ”provdrift - luftbehandlingsaggregat” ska tjäna som underlag.

• Mätning av värmeväxlarens temperaturverkningsgrad vid aktuella flöden.

Provning av värmesystem

• När värmesystemet färdigställts och injusterats ska systemets prestanda verifieras. Drivenergi och driveffekt för värmesystemet sammanställs för att verifiera att värden som ingår i energikalkylen är rimliga.

Uppföljning av elkraftsystemet, styrsystemet

• Egenkontrollhandlingar för elkraftsystemet och styrsystemet ska gås igenom och drivenergier och drifteffekter för ansluten utrustning, som inte ingår i ventilationssystemet och värmesystemet, men som ingår i energikalkylen ska sammanställas. Sammanställningen ska verifiera att de värden som ingår i energikalkylen är rimliga. Speciellt ska driftdata för belysningsanläggningen kontrolleras med avseende på installerad effekt, belysningsvärden och drifttider.

Samordnad funktionskontroll och provdrift genomförs för att visa att byggnaden har de egenskaper som avtalats.

2. Energiberäkning bygghandling

Sammanställning av energitekniska funktionskrav uppdateras. Reviderad energiberäkning med projekterade energitekniska funktionskrav. Energiberäkningar har utförts med IDA ICE 4.0. Förändrade energikostnader beräknas vid avvikelser från krav.


Genomförande – byggskede Under byggskedet uppfördes byggnaden efter de bygghandlingar som upprättats vid detaljprojekteringen enligt utsatt tidplan. Provning och kontroll utfördes löpande. Intrimning genom provning och åtgärder av funktioner så att de uppfyller avtalade kravspecifikationer gjordes regelbundet och vid slut-besiktning. En relationsbaserad energiberäkning som tar hänsyn till dessa provningar utfördes.


1. Utförande av egenkontroll och provning enligt beskrivningar och verifikationsplan. Utförs och protokollförs av entreprenör eller sakkunnig. Del i dokumenterad egenkontroll och fortlöpande besiktning. Besiktningsman följer besiktningsplan genom att kontrollera egenkontroll och provning och samordnad funktions- och prestandaprovning. Samverkan med driftorganisation sker vid intrimning av system och överlämnande av drift. Sakkunnigintyg krävs. Referens/stöd: AB, ABT, ABS, AMA

2. Energiberäkning

Kontroll av energiprestanda med uppmätta värden efter provning med energiberäkningsprogram, IDA ICE 4.0.

Energiberäkning utgör del av entreprenörens egenprovning på byggplats och ingår i energiverifikatet som är en samlad relationshandling vilken uppdateras genom hela byggprocessen.

3. Besiktningar

Besiktningar utförs och protokollförs av besiktningsman enligt plan. Referens/stöd: AB, ABT, ABS

4. Överlämnande till driftorganisation.

Genomgång av driftstrategier.


Garantiperiod Under drifttagningen genomförs intrimning och injustering av samtliga reglerfunktioner, tider och andra parametrar som är nödvändiga för en optimal drift. Vinter- och sommarfallsprov utförs liksom slutbesiktning. Verkliga energitekniska funktionskrav uppdateras i sammanställningen. Byggnadens energiprestanda verifieras genom mätning under garantiperioden. Erfarenheter och energihandlingar sammanställs i energiverifikatet. Under garantiperioden används byggnaden av brukarna och driftorganisationen lär sig att sköta byggnaden. Erfarenheter från hela byggprocessen samlas in och återförs till nästa projekt.


1. Vinter- och sommarfallsprov

Kompletterande slutbesiktning med uppföljning av årstidsberoende funktioner och systemet som helhet. Referens/stöd: AB, ABT, AB

2. Mätning för verifiering av byggnadens energiprestanda

Entreprenören är ansvarig för att följa upp energiprestanda under fem års drift.

3. Erfarenhetsåterföring via Energiverifikatet

Sammanställning av energirelaterade handlingar med kravspecifikationer, genomförda energiberäkningar, resultat från provningar och kontroller. Utgör relationshandling. Referenser/stöd: Sveby Energiverifikat09


Resultat och erfarenheter Citat från intervju med Christian Nordling, Fortifikationsverkets ansvariga handläggare och citat från Sveby-utvärdering av projektet.

”Mycket positivt är att samarbetet mellan alla involverade har ökat betydligt under arbetets gång. Kravet på sam-ordning gör att projektörer, arkitekter samt entreprenörer och underentreprenörer har möten i tidiga skeden och att projektledare, driftpersonal, snickare, ja alla, får känsla för helheten i projektet. Det har varit inspirerande för alla vilket ger näring till vardagsslitet.”

”Besiktningspersonal är en svag länk vid uppföljning av energiprestanda. Då det fanns en ramhandling för energi i entreprenaden, innebar det att energiprestanda utgjorde del av besiktningen. Det var svårt att få en besiktningsman för energidelen. Vi hade två avhopp av besiktningsmän. Skälet var att de inte genomfört denna typ av besiktningar tidigare. Det löste sig, genom att de anlitade den konsult som varit stöd för uppföljning av energiprestanda även för denna del.”

Utvärdering via Sveby-programmet

Användning av Sveby vid elevhemmet i Motala har utvärderats via Sveby-programmet. Bland annat framkom följande synpunkter från beställaren. Presenteras som citat från personer som intervjuats.

”Krav på entreprenörens organisation är viktigt – vi skulle ha träffat dem, verifierat att de som står på pappret verkligen kan vad de pratar om. Energisamordnaren vet inte så mycket om energi - var inte ens med på tryck-provningen. Samordnaren byttes ut under resan. Entreprenören får jobb på kompetens som finns på annan ort. Vi kontrollerade inte erfarenheten på den nya sam-ordnaren. Detta måste man bevaka – kräva CV när de byts.”

Förväntad besparing: 12 miljoner per år för energi samt minskade kostnader för akut underhåll som stärker driftnettot ytterligare.

Bild 2. Christian Nordling, Fortifikationsverket och Patric Salomonsson, Hifab utanför elevhemmet. Foto: Johan Jarnfeldt.


3. Installationsentreprenad

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader renoveras med fokus på energi Stockholms stad är en stor fastighetsägare och dess fastighetskontor förvaltar och utvecklar många av stadens välkända och uppskattade byggnader. En stor installa-tionsentreprenad genomförs och energi-sparpotentialen är stor. Ökande energikost-nader kombinerat med innemiljöproblem och ett stort moderniseringsbehov för de tekniska systemen initierade arbetet.

Redan i ett tidigt skede togs beslut om att en större installationsentreprenad skulle genomföras för ett större antal byggnader. En fördel med att arbeta med 25 fastigheter istället för färre fastigheter åt gången, är att tiden för att genomföra entreprenaden på grund av synergieffekter bara blir obetydligt längre. Det gör att byggherrekostnaderna minskar. Andra fördelar är att ”överskott” från byggnader som har en kort återbetal-ningstid för energiåtgärder kan ”försörja” byggnader med längre återbetalningstid.

Målsättningen är att minska energi-användningen, förbättra inomhusmiljön för hyresgästerna och att bevara kultur-historiska värden.

Gamla ventilationsaggregat ska bytas ut för att återvinna mer värme. En investering i nya styr- och reglersystem ska göras så att systemen effektivt kan regleras och värme och luft i lokalerna kan anpassas efter verksamheternas behov.

Kortfakta

Fastighetsägare: Fastighetskontoret, Stockholms stad

År för genomförande: 2012-2013

Energimål: 30 % lägre energianvändning

Energikrav:

Utgår från Fastighetskontorets projekteringsanvisning ”sund och energieffektiv inomhusmiljö”.

Uppföljning av energianvändning:

Ja, via krav i ramhandlingar som följs upp under produktion och garantiperiod.

Typ av entreprenad:

Totalentreprenad för installationer

Antal fastigheter: 25

Byggnadstyper:

75 % har kulturhistoriskt värde och är blåklassade enligt Stockholms Stadsmuseums klassificering.

Area, Atemp: 110 000 m²

Verksamhet:

Kontor, kulturverksamhet och kommersiella lokaler samt brandstationer.

Uppvärmning:

Fjärrvärme till största delen, viss andel värmepumpar.

Kyla: Ja

Budget: 57 miljoner kr

Förväntad besparing:

12 miljoner per år för energi samt minskade kostnader för akut underhåll som stärker driftnettot ytterligare.


Överskottsvärmen från kylmaskiner ska tas tillvara för uppvärmning och tappvarmvatten. Undercentraler ska bytas ut liksom pumpar och fläktar. En injustering av värmesystem ska göras efter utförda åtgärder samt byte av radiatorventiler, returventiler, termostater och belysningsanläggningar.

Programperiod En förstudie med krav på energieffektivitet, god inomhusmiljö samt bevarande av kulturhistoriska värden genomfördes. För att få underlag för åtgärder, kost-nader och besparingar gjordes en energikartläggning av byggnaderna. Sedan följde en diskussion om hur utförda energiåtgärder skulle följas upp och om vilka provningar och mätmetoder som var nödvändiga för att säkerställa att funktion och energikrav uppfyllts.

En utmaning var att få in personer med kompetens inom energieffektiva installationer och erfarenhet från arbete i kulturhistoriskt klassade byggnader i projektet. Nyckelfunktioner ansågs vara projektstöd i ett tidigt skede fram till upphandling, konsulter som tar fram krav för respektive ramhandling, projek-törer, entreprenörens projektledare, underentreprenörens delprojektledare och byggledaren som är beställarens förlängda arm under produktionen. Man beslutade att anlita en konsult som stöd fram till att upphandling genomförts och utvärderats samt att ställa krav på de konsulter som skulle avropas från ramavtal för att ta fram ramhandlingar.

Aktiviteter för uppföljning av energianvändning

2. Konsultstöd

Konsult med dokumenterad erfarenhet från att beställa, genomföra och följa upp stora energiprojekt anlitades. Uppdraget är att ta fram beställning för systemhandlingar samt en anbudsförfrågan för installationsentreprenaden som svarar mot be-ställarens projektinriktning och energimål.

1. Intern organisation

Projektet bemannas med projektledare, miljö- och kvalitetsansvarig, energicontroller, driftpersonal och förvaltare.

3. Kartläggning och statistik

Inför upphandlingen av installationsentreprenaden genomfördes en energikartläggning av fastigheternas byggnader för att få underlag för åtgärder, besparingar och kostnader. Statistik för värme och varmvatten hämtades via mätare på byggnads- och fastighetsnivå samt via kontorets statistikuppföljning och energifakturor. För driftel finns för få mätare och uppföljning av el sker därför för hela fastighetskontorets bestånd med fakturor som underlag.

4. Investeringskalkyl

I investeringskalkylerna för åtgärder i installations-entreprenaden har en livscykelkostnadsberäkning gjorts. Avkastningskravet är fem procents internränta. Livslängd och avskrivningstid för de system som byts ut eller uppgraderas är satta till 20 år och en årlig energiprisökning till två procent. Eventuella framtida ökningar av de fasta kostnaderna för energi är inte medtagna i beräkningen.

5. Miljöprogram

Energimål och energiinriktning för projektet formulerades i ett miljöprogram.


Bild 3. Stadshuset i Stockholm. Foto: Yanan Li

Projektering, system (systemhandling)


2. Energikrav

• Ventilation, max SFP enligt BBR18 • Fläktar ska ha energieffektivitet

som uppfyller EU-direktivet ErP2015.

• Installerad effekt ska följa Energimyndighetens riktlinjer.

• Installerad effekt för belysning: ska inte överstiga 5 W/m2 i korridorer och 7 W/m2 för kontor.

Referens/stöd:

• Fastighetskontorets projekteringsanvisning ”Sund och energieffektiv inomhusmiljö”

• Framtaget Miljöprogram • BBR18 • Energimyndighetens riktlinjer

för belysning

1. Åtgärder

Ventilation

• Nya ventilationsaggregat med värmeåtervinning.

• Samtliga befintliga mätare för mätning av temperatur i luft ersätts med nyatermometrar i system där fläktar/aggregat byts.

• Enheter för mätning av elanvändning för samtliga nya tillufts- och frånluftsfläktar ska installeras. Presenteras både lokalt och i DHC, momentant, månadsvis och årsvis i kW och kWh.

Värme

• Byta undercentraler • Injustering av värmesystem där åtgärder

genomförs, byta radiatorventiler, returventiler och termostater.

• Installation av enheter för mätning av värmeenergi för nya shuntgrupper. Presenteras både lokalt och i DHC, momentant, månadsvis och årsvis i kW och kWh.

• Tillvarata överskottsvärme från kylmaskiner

Styr- och regler

• Nya styr- och reglersystem

Övrigt

• Byta ut fläktar och pumpar till mer energieffektiva.

• Ny belysning med närvarogivare


4. Dokumentation av provningsresultat

• Intyg och protokoll över egenkontroll, föreskriven provning eller mätning ska lämnas till beställaren snarast efter genomförandet.

• Dokument över kontroll, provning eller mätning ska verifiera att avtalade krav är uppfyllda och innehålla upp-gifter som är relevanta, samt vara undertecknade av behörig under-tecknare hos entreprenören.

• Provning och injustering ska verifieras med intyg och protokoll i god tid före slutbesiktning.

8. Service under garantiperiod

Entreprenören ska utföra fyra servicegenom-gångar med sex månaders intervall. Tider för servicebesök ska fastställas vid slutbesiktning. Vid servicebesöken kontrolleras att funktionen hos ingående system inte förändrats. Defekt material ska bytas inom ramen för normalt garantiåtagande. Vid servicebesök ska beställaren kallas att närvara. Protokoll upprättas efter varje servicebesök. Vid garantibesiktning ska entreprenören kunna redovisa av beställaren bestyrkt servicerapport.

6. Information till drift- och underhållspersonal för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer

Entreprenören ska muntligen undervisa beställarens driftpersonal i funktionssätt samt drift och underhåll av i entreprenaden ingående utrustningar i anslutning till överlämnandet av entreprenaden. Beräknad tidsåtgång 6 timmar.

5. Besiktning

Besiktningen ingår i entreprenörens egenprovning på byggplats. Vid slutbesiktning ska all provning av installationsdelar och den samordnade system-kontrollen vara utförd och kontraktsarbeten ska vara färdigställda och godkända. Godkända värden från kontroller och mätningar ska inte visa några fel och är en förutsättning för att entreprenaden ska godkännas.

7. Vinter- och sommarfallsprov

Efter idrifttagande av byggnad ska provning vid sommar- och vinterdriftfall genomföras.

3. Exempel på provningar och kontroller

Allmänt

Samtliga i entreprenaden ingående installationer ska provas och injusteras

• Egenkontroll av utförande och funktion.

• Kontrollen ska verifieras med detaljerade checklistor.

• Slutkontroll av installationen ska utföras och dokumenteras.

Ventilation

• Verifiering enligt BBR kap 2 i utförande-skedet. SFP-värde ska mätas enligt svensk standard SS EN 13779:2 007 och redovisas i injusteringsprotokollet.

• Aggregat ska vid slutbesiktning förses med rena filter och utrustas med differens-tryckmätare märkta med sluttryckfall.

• Samordnade funktionsprovningar för samtliga ingående systemfunktioner.

• För godkänt prov krävs noll fel.

• Funktionskontrollen utförs före slutbesiktning.

Belysningssystem och ljussystem

• Funktionsprovning av belysningsmanövrering samt kontroll av täckning för rörelsedetektor och belysningsstyrka.

Samordnad kontroll

• Samordnade funktionsprovningar för samtliga ingående systemfunktioner.

Driftinstruktioner för installationer

• Pärm för drift- och underhållsinstruktioner.

Dokumentationen i pärmarna ska uppfylla kraven som anges i AMA.

• Struktur, omfattning och innehåll i driftinstruktioner enligt branschstandarden Instruktioner för drift och underhåll, utgiven av Svensk Byggtjänst.


Entreprenadupphandling och avtal


Genomförande, byggskede


1. Kompetenskrav

Krav på entreprenören att byggledare, konsulter som projekterar, installatörer och besiktningsman har kunskap om och erfarenhet av att arbeta strukturerat med installationsprojekt med höga energikrav kombinerat med bevarandekrav.

2. Krav på provningar, dokumentation och leveranser

Hur energitekniska funktionskrav ska provas, mätas och dokumenteras beskrivs i AF-delen, ramhandlingarna för respektive byggnad, styrmall - och miljöprogram som också är bekräftat av entreprenören i anbud och kontrakt.

1. Kontrollplan och ansvarsfördelning

Entreprenören har i anslutning till miljö- och kvalitetsplan lämnat en detaljerad kontrollplan över injusterings- och provningsperioden. I den ska också en ansvars-fördelning för uppföljning av energiprestanda upprättas enligt anvisningar i styrmall.

• Entreprenörens miljö- och kvalitetsansvarige ansvarar för all samordning under anbuds-, projekterings- och entreprenadtiden, samt för att installationernas energiprestanda fungerar enligt ställda krav under garantiperioden som är fem år.

• Beställarens miljö- och kvalitetsansvarige ansvarar för att allt fungerar enligt plan. I uppgiften ingår också att genomföra revisioner på plats.

• För att stärka kommunikationen ytterligare har en styrgrupp bildats med representanter från fastighetskontoret, entreprenören och under-entreprenören.

2. Energikrav och uppföljning av dessa Enligt systemhandlingar


Resultat och erfarenheter Citat från intervju med Fastighetskontorets projektledare, Tommy Waldnert

”Energiprojektet med tillhörande delprojekt är ett nytt sätt att arbeta på för oss. Viktigt är att de erfarenheter som genereras tas tillvara och införlivas i vårt ordinarie arbete. Energiledningssystem kommer successivt att införas där nya rutiner som identifierats kommer in naturligt”

”En erfarenhet vi tar med oss är att det har tagit mycket intern tid i anspråk. Både för att olika funktioner behöver prata sig samman och för möten med konsulter och entreprenörer. Vägen har inte varit käpprak. Vi har haft diskussioner under arbetets gång. Det är en lärprocess och fel kan uppstå, men de kan rättas till med relativt enkla medel”

”Driftpersonalen har varit med och gett synpunkter från ett tidigt skede. Rutiner finns framtagna för arbete med uppföljning. En person från driften kommer att delta vid provning/mätning/besiktning och energi-controllern har en central roll med energiuppföljning av genomförda åtgärder. Avstämningsmöten sker också med projektledarna för byggprojekt och förvaltarna”

”Förutsatt att allt genomförs som planerat kommer resultatet från installationsentreprenaden och energiprojektet som helhet att ge oss helt nya förutsättningar att arbeta strategiskt med energi-, inomhusmiljö - och bevarandeperspektiv i våra byggnader. Driftekonomin förbättras, tid för akut underhåll minskar och vi kan istället förvalta och utveckla byggnaderna. Hyresgästerna får bättre funktion och inomhusmiljö och dessutom bidrar vi positivt till att nå stadens miljömål”

Bild 4. Tommy Waldnert, projektledare, Fastighetskontoret Stockholms stad


Bild 5. Sagoskogens förskola Foto: Huge Fastigheter

4. Entreprenaden där en passivhusförskola blev tre

Sagoskogen är byggd som passivhus och var inflyttningsklar hösten 2012. Det är en av tre förskolor som byggts av det kommunala bolaget Huge Fastigheter AB på uppdrag av Barn- och utbildnings-förvaltningen i Huddinge kommun. Det är ett partneringprojekt med totalentreprenad och avtalsformen innebär ett samarbete på fyra år.

Förskolan är dimensionerad för 100 barn och 20 anställda och har två våningar med gemensam entré i bottenplan. Genom att bygga i två våningar utnyttjas tomtytan bättre och barnen får mer plats att leka på. Dessutom ger lösningen möjlighet till större energieffektivitet.

Byggnaden värms till stor del upp av de människor som befinner sig i byggnaden samt av spillvärme från vitvaror och elektronik. En värmeväxlare återvinner ventilationsvärmen i huset. Vintertid tas den passiva solinstrålningen i söderläge tillvara, då den omgivande skogen tappar mycket av sin vegetation. Sommartid skyddar skogen mot solinstrålning.

Kortfakta

Fastighetsägare: Huge Fastigheter AB

Verktyg för energikrav: Feby

Uppföljning av energianvändning: Feby

Typ av entreprenad: Partnering, Totalentreprenad

Byggnadsbeskrivning

• Byggnadsår: 2011-2012 • Area Atemp: 1000 • Verksamhet: Förskola • Antal våningar: 2 • Ventilation: VAV, 90 procents

verkningsgrad • Uppvärmning för varmvatten,

spetsvärme: Bergvärmepump • Kyla: Nej


• Beräknad energiprestanda: 10 W/m2 Atemp, 30 (köpt energi)

• BBR-krav: 55 • 46 procent under BBR-kraven, d.v.s.

30 kWh/m2 och år Atemp

Ekonomi

• Kostnad: Inte dyrare att bygga jämfört med BBR-krav


Idé och inledande arbete För att få en uppfattning om behov och önskemål genomfördes i ett tidigt skede diskussioner och samråd med förskoleverksamheten. Energimål och inriktning för projektet togs fram och dokumenterades i ett miljöprogram med syfte att styra energi- och miljöfrågor under såväl projekterings-, bygg- som förvalt-ningsskede. Programmet ingår i kravspecifikation för entreprenadupphandling och ger underlag till uppföljning av om kraven har uppfyllts. Man beslutade att genomföra projektet Sagoskogen med målsättningen att uppnå passivhus-standard och som en totalentreprenad med partnering.

Aktiviteter för energikrav/uppföljning - underlag till anbudsförfrågan

1. Miljöprogram – Energikrav i AF

Energimålet är att förskolan ska projekteras och uppföras som ett passivhus enligt FEBY:s krav-specifikation. Det innebär att effektbehovet för byggnaden inte får överstiga 10 W/m2Atemp och att andelen köpt energi inte får överstiga 30 kWh/m2 Atemp och år. Kraven syftar till att mini-mera behovet av tillförd effekt och energi för uppvärmning i byggnaden för att uppnå nöd-vändig termisk komfort. Miljöprogrammet blir en del av de administrativa föreskrifterna för totalentreprenaden.

3. Ekonomi – Krav på LCC i AF

Investeringskalkyl, LCC, görs för projektet. Den utgår från BBR-krav och jämförs sedan med entre-prenörernas anbud med högre energikrav. I anbudsförfrågan ställs krav på att entreprenörerna lämnar in en livscykelkostnadsberäkning för byggnaden.

4. Krav på konsulter och entreprenörer i AF För att säkra att projektet bemannas med rätt kompetens har kunskap hos entreprenörerna och deras konsulters nyckelpersoner varit ett krav i anbudsförfrågan i de administrativa föreskrifterna, AF. Dessa har bedömts med avseende på arbete med partnering, lågenergihus och relevanta styrsystem vid entreprenadarbete.

2. Krav på uppföljning/provning av energi- och inomhusmiljökrav

Energikraven ska följas upp och verifieras enligt FEBY:s specifikation för ”Mätning och verifiering - Underlag till kriteriedokument för Passivhus och Minienergihus”. Skrivs in i de administrativa föreskrifterna för totalentreprenaden.


1. Organisation och ansvarsfördelning

Arbetet ska genomföras med utgångspunkt från en samverkansmodell där beställaren, konsulter och entreprenör gemensamt löser uppgifterna i ett öppet samarbete. En tydlig ansvarsfördelning för projektets tre faser anges i avtalet enligt nedan.

• Fas ett – Programperiod Huge Fastigheter ansvarar för, leder och samordnar arbetet med genomförande av programstudie.

• Fas två – Projektering, systemhandlingar NCC ansvarar för, leder och samordnar arbetet. Systemhandlingar, riskanalys, tidplan och justerad budget utifrån utökad detaljeringsgrad upprättas. Handlingarna ligger till grund för fortsatt arbete i fas tre.

• Fas tre – Detaljprojektering till garantiperiod NCC ansvarar för, leder och samordnar arbetet med projektering, bygghandling, produktion, provning, besiktning och avslut.

5. Projektekonomi

Full öppenhet och rätt till insyn har gällt för projektets ekonomi. Parterna är medansvariga för att ekonomin hålls inom budgetramarna och är förpliktigade att optimera ekonomin i syfte att uppnå bästa möjliga resultat för båda parter. Gemensamma rutiner har tagits fram för uppföljning av budget, rapportering av avvikelser samt lägesrapporter.

Entreprenadupphandling och partneringavtal NCC vann entreprenaden eftersom man tidigare har uppfört ett antal passivhus i Sverige, varav en passivhusförskola i Österåker, med goda resultat. Uppmätt energianvändning i drift är 29 kWh/m2 och år Atemp för varmvatten, spetsvärme och driftel.

NCC har personal som är utbildad för byggnation av lågenergihuskoncept och genomför kontinuerlig fortbildning i täthet och fuktsäkert byggande. Samma personer som byggde passivhusförskolan i Österåker ingick i det erbjudna teamet, vilket sågs som en fördel.

Aktiviteter för gemensamt samarbete och ekonomi En organisation med fastställd ansvarsfördelning minskar risken för glapp mellan olika faser i byggentreprenaden. Alla vet vem som gör vad från tidiga skeden till garantiperiod. Överlämningen mellan olika skeden innebär att alla, från byggprojektledare och projektörer till entreprenörer, installatörer och snickare får tydlig information om vad som gäller.

3. Styrgrupp

En styrgrupp som består av representanter för beställaren och entreprenören har det övergripande ansvaret för att projektmålen nås.

2. Organisationsplan

Projektledningen består av namngivna personer enligt en gemensamt beslutad organisationsplan som anpassas för respektive fas. Projektledningen ansvarar för hela processen samt förser styrgruppen med information som är nödvändig för att denna ska kunna genomföra och ta ansvar för sina uppgifter.

4. Energiuppföljning och ansvarsfördelning

NCC har ansvar för all energisamordning från projektering till garantiperiod. Nära samarbete mellan ansvarig projekterings-ledare och arbetsledare vid NCC teknik och energi/teknikchef vid Huge Fastigheter som är beställarens representant under processen. Del i organisationsplan.


Programperiod, fas ett i projektet Huge Fastigheter genomför en förstudie tillsammans med entreprenör, arkitekt och brukare för att klargöra behov samt skapa övergripande mål för arkitektur, kvalitet, kontroll av energikrav, tidplan och ekonomi. Programhandlingar, tidplan och budget fastställs.

Dialog och studiebesök Möten med verksamheten för att utreda behov och beskriva vad ett passivhus är och vad det innebär för verksamheten. Exempelvis att byggnaden byggs i två våningar istället för i ett plan och att den har betydligt tätare isolering än konventionella byggnader. Ett studiebesök genomfördes på Österåkers förskola som är byggd på samma sätt för att se hur det fungerar i praktiken. Det gav positiv input till projektet, eftersom det fungerat mycket bra där.

Aktiviteter för uppföljning av energikrav I programhandlingarna skrevs in att nedan angivna provningar, mätningar och metoder ska föras in i kontrollplanen vid projektering. Samtliga avvikelser införs i en reviderad effekt- och energikalkyl. Resultatet av samtliga avvikelser bör inte överstiga ställda kriteriekrav med + (+/-) 5 %.

1. Energikrav, Feby

• Fönster U-värde < 0,90 • Ljudklass Klass B • Tilluftstemp. Max 52 oC • Täthet < 0,3 l/s, m2 • Effektkrav < 10W/m2

2. Verifiering av energikrav vid byggproduktion, Feby

• Byggnadens täthet ska mätas på entreprenörens ansvar redan under byggarbetet, så att otätheterna kan åtgärdas omgående. Mätprotokoll upprättas.

• Fukt i ingående material till ytterväggs-konstruktioner, fukthalt i betongkonstruktioner mäts som del i fuktsäkerhetsbeskrivningen.

• Buller från ventilationssystemet mäts i samtliga rum och ska klara minst ljudklass B enligt SS 02 52 67 vid nominellt luftflöde, dvs. det luftflöde som gäller i normalfallet. Mätning ska ske i samtliga fall då det inte redan finns ett referensvärde från annan byggnad med exakt samma utrustning, teknisk lösning och luftflöde.

• Eventuella köldbryggor kan vid lämpliga mätförhållanden mätas som yttemperatur med värmekamera. Resultatet jämförs med förväntade värden enligt konstruktions-handlingar.

• U-värde och G-värde för fönster kontrolleras via beteckningar och jämförelser med handlingar.

• Samtliga luftflöden genom aggregat mäts vid nominell drift och dokumenteras. Krav ska ställas på aggregatleverantören att aggregaten har fasta mätuttag för luftflödesmätning samt mätuttag för temperaturer för att underlätta mätningarna.

Samordnad funktionskontroll och provdrift genomförs för att visa att byggnaden har de egenskaper som avtalats.

3. Specifikation av provning och mätning i drift • Utetemperatur, medelvärde – egen

mätning/SMHI • Sol klimatdata, kW – SMHI/egen

mätning/normalårsdata • Antal personer – enkät • Vädringsindex – enkät • Innetemperatur – egen mätning/enkät • Tillförd värmeenergi inklusive

varmvatten – avläsning mätare • Verksamhetsel, kW – avläsning mätare • Fastighetsel, kW exklusive tvättstuga –

avläsning mätare • Varmvatten, liter/h – avläsning mätare • Kallvattentemperatur – momentan

avläsning • Utgående varmvattentemperatur –

momentan avläsning • Frånluftsflöde, l/s – mätning


Projektering, system (systemhandling) – Fas 2 Den stora skillnaden mellan produktion av passivhus och produktion av traditionella byggnader är att passivhus ställer mycket högre krav på utförandet avseende täthet och köldbryggor. Byggrelaterade risker och eventuell påverkan på inomhusmiljö bör beaktas särskilt. För att produktionen ska genomföras på ett bra sätt har extra tid lagts på förberedelsearbete. Kunskaper och erfarenhet från tidigare passivhusprojekt tas tillvara vid projekteringen. Energiberäkningar och inomhusmiljöstudier genomförs för att kontrollera att kraven på energi och termiskt inomhusklimat kommer att uppfyllas. Förklaringar och instruktioner för olika arbetsmoment förs in i ritningarna.

Aktiviteter för uppföljning av energikrav

Projektering, detalj (Bygghandling)


1. Energiberäkning, Systemhandling

Energiberäkningar utförs utifrån energitekniska funktionskrav i Feby.

2. Livscykelkostnadsberäkning, LCC

Livscykelkostnadsberäkning vid projektering av byggvaror och installationer med kalkylränta på 7 %, årlig inflation 1,7 %, dagens energipris 1,2 kronor/kWh, årlig elprisökning 3 %. Verktygen BELOK, LCC eller LCC energi används.

2. Livscykelkostnadsberäkning

LCC-kalkyler vid projektering av byggvaror och installationer genomförs med: kalkylränta 7 %, årlig inflation 1,7 %, dagens energipris 1,2 kronor/kWh, årlig elprisökning 3 %. Förändrade energikostnader beräknas vid eventuella avvikelser från krav. Verktygen BELOK, LCC eller LCC energi används.

1. Energiberäkning, Bygghandling

Reviderad energiberäkning som ska visa att kriterierna enligt FEBY klaras med konstruktions-handlingar och resultat från förstudier/ inneklimat som grund.

3. Förstudier inneklimat

Inneklimatstudier genomförs för att säkerställa att temperaturkraven hålls på rätt nivå i utsatta rum.

Ljudkrav: beräkningar genomförs och referensanläggning används.

En fuktsäkerhetsbeskrivning görs som visar att känsliga konstruktionslösningar är fuktdimensionerade samt hur ett fukt-säkert byggande säkerställs.

Solskyddsanalys

3. Beskrivningstexter för provning och kontroll

Utgår från provningar och mätningar enligt Feby som specificerats i programhandling och utgör underlag för kontroller och besiktningar.

4. Kontrollplan enligt PBL, Feby upprättas

Innehåller tidplan, resursplan och ansvarsfördelning för planerade kontroller av funktionskrav vid byggproduktion samt i drift.


Genomförande, Byggskede Vid byggande av passivhus är det extra viktigt att följa projekterings- och bygghandlingar för att undvika nya byggnadsrelaterade problem i framtiden. Kontroll av att rätt material och tekniska system används har därför varit centralt vid uppförandet av Sagoskogen.

Stomsystemen har varit desamma som vid traditionella projekt, men designen har anpassats för att minimera köldbryggor, till exempel har indragna bjälklagskanter skapat utrymme för mer isolering. Ytterväggar och tak är prefabricerade och monterade i element. I installationsskiktet finns en skyddande funktion för att inte riskera att plastfolien punkteras då förskolan flyttar in och börjar sätta upp tavlor m.m. på väggarna. Då fel och brister inte alltid är visuella krävs provtryckning, mätning av ventilationens luftflöden m.m. för att kontrollera att ställda krav uppnåtts. Installationerna och provning av dessa samt provtryckning har inte påverkat produktionen nämnvärt och platschefen anser att dessa arbeten flutit på som vanligt.


2. Besiktningar

Fortlöpande under projektet utförs förbesiktning enligt kontrollplan via egenkontroll och avsyningar tillsammans med beställarens kontrollorganisation. Resultat från förbesiktningarna är del i underlaget för slutbesiktningarna. Besiktningsman har utsetts av beställaren. Alla förbesiktningar och slutbesikt-ning dokumenteras av entreprenören och överlämnas till beställaren.

4. Överlämning av driftstrategi

Utbildning av driftpersonalen på plats vid förskolan i samband med entreprenörens överlämning av dokumentation med underhålls-, drifts- och skötsel-instruktioner, samt för märkning, provning och tekniska beskrivningar.

3. Effekt- och energiberäkningar

Kontroll av energiprestanda med uppmätta värden efter provning.

1. Utförande av egenkontroll och provning enligt beskrivningar och kontrollplan

Utförs och protokollförs av entreprenör. Beställarens energiansvariga utgör kontrollfunktion. Resultatet är del i den dokumenterade egenkontrollen.


Garantiperiod Under garantiperioden används byggnaden av brukarna och driftorganisationen lär sig att sköta byggnaden. Erfarenheter samlas in från hela byggprocessen för att återföras till nästa projekt. Kompletterande provningar och mätningar görs.


1. Utförande av provning och mätning i drift enligt beskrivning och kontrollplan.

Kompletterande slutbesiktning med uppföljning av årstidsberoende funktioner och systemet som helhet.

2. Energiberäkning – verkligt utförande

Reviderad energiberäkning med verkliga energitekniska funktionskrav genomförs. Sammanställning av energitekniska funktionskrav uppdateras. Reviderad energiberäkning utgör underlag till slutbesiktning.

3. Mätning och verifiering av byggnadens energiprestanda

Löpande mätningar för att följa upp energianvändningen i drift.


Resultat och erfarenheter Citat från intervju med Ellinor de Gysser, projektledare vid Huge Fastigheter AB

”Genom hela projektet har vi arbetat nära uppdragsgivarna, entreprenörer, konsulter och pedagoger, vilket har gjort det möjligt att anpassa byggnaden på bästa sätt för förskoleverksamheten. Dialogen och samarbetet mellan alla inblandade parter har varit det mest fantastiska med hela bygget. Energimålet har nåtts, funktion och inomhusmiljön är bra och ekonomiskt blev det inte dyrare än att bygga på traditionellt sätt.”

”Inledningsvis fanns oro hos flera i projektet att fukt skulle tränga in och skapa mögel, eftersom passivhus är så täta. Tack vare bra kommunikation och studiebesök vid förskolan i Österåker som byggts på samma sätt så är alla nöjda och trygga idag.”

”Det är en kedja av involverade personer med ansvar för olika funktioner som måste samarbeta och det kan låta kaxigt, men jobbet har gått som på räls. En stor vinst är att vi i tidigt skede haft ett tätt samarbete mellan arkitekt, konstruktör, VVS-konsult, elkonsult, byggentreprenör, byggherre och pedagogisk personal vid förskolan. Entreprenören hade partneringsamarbete med konsulter som de tidigare använt sig av och installationskonsulterna har ritat åt sig själva, vilket underlättade mycket. Vi har haft en ordentligt riggad intern organisation med ansvars-fördelning där jag som projektledare har haft en aktiv och drivande roll. Alla har känt att det funkar, vilket gett ringar på vattnet och lett till att involverade ansträngt sig ännu mer.”

”Förklaringar och instruktioner för olika arbetsmoment fördes in i ritningarna, vilket har uppskattats av plats-chefen och byggjobbare som upplevt lösningarna som mer genomarbetade. Det har i sin tur bidragit till att färre problem behövt lösas på plats. Det är viktigt att dessa frågor beaktas i tidiga skeden för att ändringar ska kunna göras kostnadseffektivt.”

”Den erfarenheten vi fått från samarbetet genom partnering är mycket gott. Engagemanget från båda parter ökar och det finns möjlighet att återanvända organisationen i flera byggen. Samma hantverkare och konsulter som arbetat med Sagoskogen kommer att följa med till de två kommande förskolorna. Det är ett bra sätt att ta tillvara kunskap.”

”Projektet har gett oss som jobbar på Huge rutin på nya arbetssätt som vi såklart tar med oss till andra ny- och större ombyggnadsprojekt.”

Bild 6. Ellinor de Gysser, projektledare och Lars Degerheim, områdeschef, Huge Fastigheter. Foto: Huge Fastigheter.


5. Passivhusförskola i kallt klimat Förskolan Norrskenet är byggd med passivhusteknik på uppdrag av skol- och kulturkontoret i Skellefteå kommun med dess fastighetskontor som byggherre. Fastighets-kontoret förvaltar så gott som samtliga skol-fastigheter i kommunen och har som mål att minska energianvändningen i beståndet med 20 procent till 2016.

Förskolan invigdes i april 2012. Den har fyra avdelningar och är utrustad med tillagningskök och dimensionerad för maximalt 20 barn/ avdelning, totalt 80 barn och 17 anställda. Vid byggande av lågenergihus som är anpassade för kallt klimat ställs helt andra krav på tekniska lösningar och arkitektur än när man bygger där vintrarna är mildare. Energimålet var att uppnå FEBY:s krav för passivhus, vilket i stort sett klarades.

Kortfakta Fastighetsägare: Fastighetskontoret, Skellefteå kommun

Verksamhet: Förskola

Verktyg för energikrav: Feby

Uppföljning av energianvändning:

Ja, via energikrav vid upphandling som följs upp under produktion och garantiperiod.

Typ av entreprenad: Utförande/Generalentreprenad

Byggnadsbeskrivning

• Byggnadsår: 2011-2012 • Area BTA: 94 m2

• Antal våningar: 2

• Ventilation: VAV, 85 procents verkningsgrad (avdelning) + 65 procents verkningsgrad (kök)

• Uppvärmning för varmvatten, spetsvärme: Fjärrvärme samt VP för återvinning av värme från kyl- och frysmaskiner. Används för att förvärma inkommande tappvarmvatten och retur på radiatorkretsen.

• Kyla: Nej


• Krav: 15 W/m2 Atemp, 58 (köpt energi)

• Beräknad: Effektbehov 15,8 W/m2 Atemp, 54 (köpt energi)

• Uppmätt energiprestanda: Mätning pågår under 2012-2013

• BBR-krav: 210

• 26 procent under BBR-kraven

Ekonomi

• Kostnad: 24 500 kr/m2 inklusive byggherrekostnader och utbildning

• Ca 8-10 procent dyrare att bygga jämfört med BBR-krav

Bild 7. Förskolan Norrskenet i Skellefteå.


Idé och inledande arbete Fastighetskontoret hade från början ett beslut om att förskolan skulle byggas med passivhusteknik. Man var medveten om att projektet i ett inledande skede skulle ta mer tid att förankra, upphandla och projektera än ett konventionellt projekt. En tidplan med arbetsprocess togs fram från starttid till uppförd byggnad (utan överklaganden från någon berörd part) för information till verksamhet, föräldrar och politiker. Se bild nedan.

Inför projektstart bjöd fastighetskontoret in alla lokala medier till en presskonferens där man berättade att en passivhusskola skulle byggas. Det blev stor uppslutning och projektet presenterades i lokala medier, SVT, TV4 samt tidningar och lokalradio i Skellefteå. Fastighetskontoret bjöd också in personal och föräldrar till möten på kvällstid för att informera om vad passivhus är för något samt ordnade grupparbeten i ämnet.

Entreprenadupphandling Vid upphandlingen skrevs följande in i de administrativa föreskrifterna:

Energimål och inriktning, dvs. att förskolan skulle projekteras och byggas enligt FEBY. För att säkerställa kompetensen fanns krav på att samtliga entreprenörer som fick tilldelningsbeslut i upphandlingen skulle ställa upp med totalt 8 timmars utbildning, utförd av fastighetskontoret, för alla anställda.

I AMA-delen skrevs in att alla underleverantörer som någon gång under byggtiden skulle vistas i lokalerna måste genomgå en kortare utbildning/information om lågenergiteknik. Hellströms Bygg vann upphandlingen.


Organisation I god tid innan fastighetskontoret sammankallade verksamheter, konsulter, experter och byggledare till startmöte togs beslut om hur beslutsvägarna och projektets organisation skulle se ut.

Vid alla större projekt utförs också en skyddsgranskning, där Kommunhälsan som neutral part kallar alla fackliga förtroendemän till möte för information om byggnationen. Efter mötet sammanställs ett samverkansprotokoll av Kommun-hälsan som samtliga organisationer skriver på.

Beslut om projektgrupper

1. Styrgrupp

Chef projektavdelningen

Chef lokalförsörjningen

Områdeschef verksamhet

2. Projektgrupp

Projektledare, Fastighetskontoret

Verksamhet, Rektor

Arkitekt, ramavtal

Expert, lågenergihus

Byggledare, Bygg, Fastighetskontoret

Installationsledare, Fastighetskontoret 3. Stora projekteringsgruppen

Projektledare, Fastighetskontoret

Verksamhet, Rektor

Arkitekt, konsult

Energiexpert, konsult

Konstruktör, konsult

VVS, konsult

El, konsult

Installationsledare, Fastighetskontoret

Byggledare, Fastighetskontoret

Bas P, konsult

Del av tid: Driftpersonal, städledare


Projektering Eftersom det var första gången fastighetskontoret och övriga inblandade parter uppförde ett passivhus, var tidplanen väl tilltagen jämfört med den tid som krävs för byggnation av en traditionell förskola. Det var många detaljer som skulle lösas och tanken var också att de skulle vara repeterbara för framtida projekt och kunna appliceras på en förskola, gymnasium eller äldreboende.

Särskild omsorg lades på en isolering med 100 mm mellan betongplatta och marknivå, även vid entréer. Därutöver såg man till att bärningen från yttervägg hamnade ovanför kantbalken.

Fuktsäkerhetsprojektering genomfördes och byggnaden roterades för att få maximal solinstrålningsfaktor.

Uppföljning av energianvändning

Huset projekterades med följande värden:

Väggar: U=0,087 W/m2K, 420 mm isolering

Tak: U=0,080 W/m2K, 500 mm isolering

Golv: U=0,088 W/m2K, 400 mm isolering + 600 mm järnsand

Fönster: U=0,072 W/m2K

Dörrar: U=0,080 W/m2K

Energiberäkning

Har genomförts med beräkningsprogrammet PHPP utifrån projekterade värden.


2. Energiberäkning

Har genomförts med beräknings-programmet PHPP utifrån provningsresultat.

1. Provningar, kontroller kopplat till besiktning

Byggnadsrelaterad provning

• Termografering av köldbryggor

• Täthetsprovning, kontroll av läckageflöde vid 50 Pa

Samordnad funktionskontroll

4. Överlämning till driftorganisation

Dokumentation över byggnadens drift överlämnas och personalen utbildas.

3. Besiktningar

Besiktningar utförs och protokollförs av besiktningsman.

Genomförande – byggskede Vid uppförande av passivhus är det viktigt att bygga med stor noggrannhet både i projektering och i byggskedet. Fokus läggs på alla genomföringar för fönster och dörrar och att rörgenomdragningar är täta. Varmvatten och värme produce-ras med fjärrvärme, men det finns också en VP som utvinner energi från kyl- och frysmaskiner. Spillvärmen används till att förvärma inkommande tapp-vatten och retur på radiatorkretsen. Effekten på FV-växlaren är 66 kW och för varmvatten 170 kW. Ventilationen har variabel flödesstyrning och styrs mot CO2 (800 ppm) och innetemperatur (22⁰C). Det finns två FTX-aggregat, ett för avdelningarna och ett för personalutrymmen som har roterande värmeväxlare med en återvinningsgrad på 85 procent. Köksaggregatet har en korsströms-växlare med en återvinningsgrad på 65 procent.

Uppföljning av energianvändning

Garantiperiod Vid idrifttagande genomfördes intrimning och injustering. Erfarenheter samlades in från hela byggprocessen för att återföras till nästa projekt. Mätning av energianvändning pågår, både köpt energi och total energianvändning.

Aktiviteter för att sprida information om projektet Informationsspridning har varit en central del av projektet och utöver de insatser som gjordes i projektets inledande fas har följande genomförts:

• Presskonferens i samband med invigningen

• Förskolan har ingått som visningsprojekt i den nationella satsningen Trästad 2012, där 17 kommuner samverkar om att bygga i trä

• Presentation på ett stort seminarium om framtidens skolor i Göteborg


• Informationsblad om lågenergiteknik som finns på fastighetskontoret och förskolan

• Marknadsföring av förskolan som passivhus på Nordiska Trähus

• Cirka 15 guidade studiebesök på plats med allt från små intressegrupper från orten till ett 30-tal japaner.

Resultat och erfarenheter Citat, Rolf Andersson, Projektledare vid Fastighetskontoret i Skellefteå

”Vi tog höjd för att projektörer och entreprenörer inte byggt passivhus tidigare och anlitade en energikonsult som stöd i processen. Utan den kompetensen är jag tveksam till att vi skulle lyckats bygga huset med de teoretiska testvärden vi nu fått fram. Kravet för täthet är 0,3 l/sm2 och vi lyckades komma ner till smått otroliga 0,05 l/sm2.”

”Det var svårt att få konsulter och entreprenörer att tänka passivhusbyggande. Att tänka på klimatskalets täthet i detaljer som köldbryggor och vid genomföringar av fönster och dörrar.”

”På grund av ovanan att injustera ventilationen i så täta hus inträffar fenomen som man normalt inte påträffar i traditionella hus. Fast uppmätta CO2 värden håller sig på en mycket låg nivå, vilket vi tolkar som att ventilationens VAV- styrning fungerar som projekterats.”

”En viktig del i arbetet och för att vi skulle lyckas var att aktivt ta med verksamheten. Vi ordnade informationsmöten under kvällstid för föräldrar som undrade vad det var för hus vi byggde. Förskolepersonalen och fastighetsskötaren utbildades och vi arrangerade grupparbeten i ämnet lågenergi.”

”Målsättningen var att projektera förskolan enligt Feby, vilket vi kom nära. Vår beräknade effekt översteg målet med 0,8 W/m2 Atemp och år. Vi klarade kravet på köpt energi som landade på 54 kWh/m2 Atemp och år. Vi är mycket nöjda.”

”Efter avslutat projekt fanns beslut om att bygga ännu en förskola. Utifrån de goda erfarenheter vi fått från bygget med Norrskenets förskola beslöts att även den skulle byggas som ett lågenergihus. Samma konsulter, entreprenörer anlitades och nu bar den extra tid som lagts ner i första projektet frukt. Det fanns en helt annan samsyn redan från start, alla var med på banan. Projekteringstiden halverades och övrigt arbete med byggnation har gått som på räls. Därutöver är föräldrarna i bygden mycket positiva. Norrskenets förskola är mycket populär vilket spridit sig till fler.”


6. Slutsatser 1. Det lönar sig att följa upp energi- och funktionskrav vid ny- och

ombyggnation. Genom god organisation, kvalitetssäkring och fungerande uppföljning av krav kan fel i större utsträckning undvikas och eventuella fel åtgärdas direkt under produktion, vilket minskar kostnaderna för att åtgärda dem. I konventionella byggprojekt kostar byggfel ca 10 procent av totalkostnaden utöver beräknad entreprenadkostnad5.

2. Det är inte alltid dyrare att bygga lågenergihus än traditionella hus, det kan i vissa fall vara billigare.

Det visar inte bara de exempel som presenterats här, utan ett stort antal lågenergiprojekt som bl.a. finns redovisade på LÅGANS hemsida www.laganbygg.se.

3. Det tar mer tid i anspråk att ställa energikrav och följa upp dem och arbetssättet är inte kostnadsdrivande. Skillnaden är att det krävs mer tid i det inledande skedet. En följd av god planering och högre grad av sam-arbete mellan olika skeden i byggprocessen är att det åtgår mindre tid under produktion och garantiperiod. I de fall lågenergibyggnation är helt nytt för flertalet aktörer i byggprojektet krävs mer tid för att lära sig nya arbetssätt och inhämta ny kunskap. ”Moroten” för att få till en förändring är, enligt fastighetsägarna som presenterats i denna rapport, att man får högre kvalitet på utförande och mer kontrollerbara entreprenadkostnader samt lägre framtida driftkostnader och ett mer kreativt och roligare arbete.

4. En framgångsfaktor är att redan vid beslut om entreprenad för ny- och ombyggnad, bestämma vilka energikrav som ska ställas, hur dessa ska kontrolleras och hur en effektiv uppföljning ska genomföras. Energi-uppföljningen bör vara en del av hela projektet med start i programskedet, där det bestäms vilka provningar, mätningar och kontroller som ska genomföras för att säkra energikrav och mål.

5. En tidig dialog med verksamheten om dess behov är A och O.

6. Bemanna projektet tidigt internt så att resurs - och kompetensbehov tillgodoses. För att det ska vara möjligt att genomföra en verklig kvalitetssäkring genom hela byggprocessen, med fokus på energi-användning, krävs ett definierat uppdrag som kan tidplaneras och kostnadsberäknas.



7. Utse projektledare och/eller en energisamordnare som ansvarar för att energikraven följs vid hantering och överföring av handlingar mellan programskede, projektering, produktion och garantiperiod, samt att uppföljning fungerar på ett bra sätt.

8. Erfarenheten av att bygga lågenergihus varierar bland konsulter, projektörer, konstruktörer och byggföretag och i vissa fall saknas relevant kunskap. Att ställa krav på kompetens och referensprojekt i upphand-lingen är ett bra sätt att försäkra sig om att de som anlitas kan sin sak. Kraven signalerar också till dem som inte fick uppdraget att de kan ställas inför ett sådant krav i framtida upphandlingar. Ett alternativ som använts i en av de presenterade entreprenaderna är att de som får uppdrag inom entreprenaden ska gå en utbildning i lågenergibyggande.

9. En tidig samverkan med tydlig ansvarsfördelning mellan beställare, verksamhet, konsulter, konstruktörer, projektörer och entreprenörer skapar förutsättningar för att uppnå högre kvalitet på slutprodukten, kortare processtider, bättre kommunikation mellan parterna och effektivare system för erfarenhetsåterföring. Samtidigt får alla en ökad förståelse för varandras uppgifter, arbetssätt, kultur och risker.

10. Säg ifrån om samarbetet med konsulter och entreprenörer inte fungerar som avsett. Ett projekt kan bli fel bemannat och missförstånd kan uppstå, men i de flesta fall vill alla berörda hitta bra lösningar.


Bilaga

Aktörer i byggprocessen

Byggherre

Byggherren är den som utför eller låter utföra byggnadsarbeten. Byggherren har det övergripande ansvaret för att bygget följer gällande bestämmelser och för att tillsyn och kontroller görs på rätt sätt samt att byggnaden uppfyller gällande bestämmelser när den är färdig. Byggherren är i allmänhet också beställare i formell mening och därmed avtalspartner för andra aktörer.

Projektledare/projektorganisation

Byggherrens ombud med ansvar för att driva och säkerställa utförandet genom hela byggprocessen. I större projekt delas detta ansvar mellan flera aktörer och i olika etapper.

Kontrollansvarig

Byggherrens ombud med ansvar för att kontrollera att arbetet är planerat med förebyggande styrning, så att inga brister uppstår enligt samhällets krav. Ska se till att det finns kontroller som bestyrker att lagens krav på byggnaden kommer att uppfyllas.

Besiktningsman

En oberoende part med ansvar för att kontrollera att projektet utförs efter de krav som fastställts i kontraktshandlingarna. Besiktningsman utses vanligtvis av byggherren/beställaren.

Projektör/konstruktör

Har till uppgift att konstruera, beskriva och upprätta ritningar för olika delar av byggnaden i enlighet med fastställda funktionskrav.

Entreprenörer

Har till uppgift att fysiskt uppföra olika delar av byggnaden.

Kontrollant

I vissa byggprojekt utser byggherren en särskild person med ansvar för fortlöpande kontroll under genomförandet.

Driftorganisation

Ansvarar för skötsel och underhåll av drift av byggnaden och dess tekniska installationer.


Ställ och kontrollera energikrav I samband med upphandling och genomförande av byggentreprenader finns stora möjligheter att påverka framtida kostnader för energi och utsläpp av växthusgaser. Tydliga krav på lönsamhet och verifiering av energiprestanda är framgångsfaktorer, men hur ska arbetet genomföras? Hur kan energikrav formuleras, entreprenörer utvärderas och resultat mätas för att säkerställa att slutprodukten ger önskad effekt när arbetet är utfört? Syftet med den här rapporten är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder för formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen.

Rapporten beställs på webbutik.skl.se

ISBN: 978-91-7585-127-3

Documents

7585 127 3