ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM ARBETSMILJÖ ÄR EN …

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM ARBETSMILJÖ ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

L Ä S M E R P Å W W W. E L M I A . S E / A R B E T S M I L J O

EN FRISK UTMANINGElmia Arbetsmiljö - Nordens viktigaste fackmässa för arbetsmiljö, hälsa och personlig skyddsutrustning.

Det är här beslut tas om investeringar för friskare, säkrare och lönsammare arbetsplatser. Det är här du ska vara med.

Satsa friskt – boka plats nu!

ELMIA ARBETSMILJÖ. 9-11 MAJ 2006, JÖNKÖPING.

MEDFÖLJER SOM OBEROENDE TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI OKTOBER 2005

ARBETSMILJÖ & HÄLSAOKTOBER 2005

▼ A N N O N S A N N O N S ▼

5 miljarder till kompetens-utveckling frös inneLejonparten av miljarderna gick istället till statskassan somkompensation för förlorad arv- och gåvoskatt. SID 5

Experterna dåliga på god arbetsmiljö Bland landets alla myndigheter som arbetar med arbetsmiljöfrågor ärsjukfrånvaron paradoxalt nog högre än någon annanstans. Högst ärden hos Arbetsmarknadsstyrelsen.

SID 8

Bokslut på hälsofronten sidan 6

Skärpta lagar kring buller1 juli kom nya bullerlagar. Mångaskolor är hälsofarliga medan kro-gar och dansställen har bra kollpå ljudnivån.Claes af Geijerstam har haft tur och hörbra efter 40 år som artist. Många av hanskollegor är drabbade av tinnitus och ned-satt hörsel.

SID 12

Fyra av tio svenskarär kroniskt tröttaFyra av tio svenskar lider av ständig trötthet. Trots att de soversom de ska hjälper det inte.– Problemet tas inte på allvar. Mångapatienter känner sig dåligt bemötta. Där-för vågar de inte berätta om sjukdomen,säger Birgitta Evengård.

SID 16

Stolen - en pågåendemöbelevolutionMänniskan är inte konstruerad för att sitta still åtta timmar omdagen. Genom dess många funktioner och formerär stolen ett kulturhistoriskt, estetiskt ochpraktiskt mycket spännande område. Menhur många tänker på ergonomi framförhemmadatorn?

SID 18

››

En annorlunda arbetsplats

YRKE: Stridspilot!10 000 meter upp i luften, långt över ljudets hastighet finns inget utrymme för misstag.Maximal precision är det enda som gäller. Minsta felmanöver kan få förödande konsekvenser. Följ med Jerker en dag på jobbet där överljudsfart och skarpladdade vapenär vardagsmat, och där man måste krysta för att överleva!

SID 10

Foto: Peter Liander, Försvarets Bildbyrå

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM ARBETSMILJÖ ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONSARBETSMILJÖ & HÄLSA2

Innehåll

En enkät bland landets chefer utförd av intresse-

organisationen Prevent, visar att endast 15 %

av företagen tar med kostnader och intäkter för

arbetsmiljön vid investeringar. Samtidigt visar

en tidigare studie att såväl chefer som skydds-

ombud efterfrågar mer kunskaper i hur man

ekonomiskt kan motivera arbetsmiljöinveste-

ringar. Sorgligt nog statuerar ansvariga myndig-

heter inte så sällan dåliga exempel.

Landets expertis inom området arbetsmiljö och hälsa visarskrämmande siffror när det gäller sjukfrånvaron bland den egnapersonalen. Arbetslivsinstitutet begåvades nyligen med en nychef som både saknar forskningsbakgrund och akademiskutbildning. Trovärdigheten naggas i kanten och samtidigt läggsallt större ansvar ut på landets arbetsgivare.

Alla är överens om att en trivsam arbetsplats främjar hälsa ochlojalitet bland de anställda. Den som haft turen att få drömjob-bet klagar sällan, trots obekväma arbetstider, stress och högakrav. Jerker är stridspilot och älskar sitt yrke. Läs om en vanligdag på jobbet i överljudsfart.

Vi är dåliga på att visa vad investeringar i kompetensutvecklingoch förbättrad arbetsmiljö ger i kronor och ören. Därför riskerardessa frågor att lågprioriteras i jakten på lönsamma resultat iboksluten. Större företag med resurser gör interna kalkyler efteregna modeller. Vissa vittnar om att man tjänat mer än tjugogånger det man investerat i sitt nya hälsoarbete. Inte överras-kande är dessa företag rörande överens om att en bra arbetsmiljöär lika med god lönsamhet. För att minska kostnader och öka

intäkter genom ett bra arbetsmiljöarbete bör varje företag gesmöjlighet att kunna redovisa arbetsmiljöns kostnader ochintäkter.

IT-orienteringen har lett till att datorer och teknisk utrustningsjälvklart uppgraderas regelbundet på de flesta arbetsplatser.Men hur är det med övrig utrustning? Stolen man sitter på heladagarna, arbetsbordet eller felaktig belysning kan vara bovenbakom många arbetsrelaterade skador.

Landets krogar och nöjesetablissemang har lyckats bättre än deflesta branscher när det gäller att förbättra miljön. Rökförbudet ären total succé både bland anställda och gäster och bullernivåernahar man överlag bra koll på. Konkreta åtgärder verkar vara en bramedicin.

Frågan är nu vilken bransch som blir nästa vinnare i kampenför bättre arbetsmiljö, nöjdare anställda och färre anmälda,arbetsrelaterade skador?

Med hopp om trevlig läsning,Kristin Rydberg, Mediaplanet

ARBETSMILJÖ & HÄLSA – EN TITEL FRÅN MEDIAPLANETProjektledare: Oscar Kuylenstierna, Mediaplanet 08-545 953 03 Redaktionsansvarig: Petter Renhuldt, Mediaplanet 08-545 953 06 Grafisk form: Fredrika Pontén, Mediaplanet Repro: Ordbild 08-545 412 90 Tryck: Svenska TryckcentralenFör information om tematidningar i dags- och kvällspress: Christer Dånsjö, Mediaplanet 08-545 953 14Distribueras med Dagens Industri Oktober 2005

Med dagstidningens räckvidd och

facktidningens fokus www.mediaplanet.se

Sanning och konsekvens – vem blir nästa vinnare?

Pengar till kompetensutveckling frös inne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 5

Bokslut på Hälsofronten . . . . . . . . . . . . . . . .sid 6

Experterna dåliga på god arbetsmiljö . . . . . . .sid 8

Arbetskläder/skyddskläder vad är avdragsgillt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 9

Yrke: stridspilot med rätt att skjuta skarpt! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 10

Hörselskydd i plugget – om nya EU-direktiv ska följas . . . . . . . . . . . .sid 12

Kommunanställd kontorspersonal har farligaste jobben . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 15

Kronisk trötthet – vanligt syndrom förknippat med skam . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 16

Rökstopp på krogen bra för hälsan – och affärerna . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 16

Stolen – en ständigt pågående möbelevolution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 18

HÅG Capisco® Design: Peter Opsvik

Photo

: Pål

Lau

kli w

ww

.tin

agent.co

m

www.hag.se oslo | stockholm | copenhagen | london | madrid | paris | amsterdam | berlin | new york

FunktionHÅG Capisco’s unika sadelformade sits inspirerar till ett

dynamiskt sittande vid höjdjusterbara arbetsbord.

FormStolens visuella formspråk är en skandinavisk design-

FrihetHÅG IndiPrintTM gör det möjligt att bestämma stolens

mönster och tryck och därigenom kan du skapa din

egen individuella stil.

move to a new level.

HÅG Capisco® –The Saddle Chair

Vill du veta mer om HÅG Capisco eller HÅGs övriga sortiment,

kontakta oss på tel: 08-442 78 00 eller maila till: [email protected]

��

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM ARBETSMILJÖ ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS ARBETSMILJÖ & HÄLSA 5

Pengar till kompetens-utveckling frös inne

När energiskatten höjdes

beslutade regeringen att en del

av överskottet skulle avsättas till

individuell kompetensutveckling.

Pengarna hamnade på ett

riksgäldskonto i väntan på beslut

om hur de skulle fördelas.

TEXT: KRISTIN RYDBERG Av fem miljarder går bara en bråkdel till attfrämja utbildning. Övriga fyra miljarder fickkompensera staten för intäkter de förlorat isamband med slopade arv- och gåvoskatter.När energiskatterna höjdes beslutades att manskulle satsa en del av pengarna till att främjakompetensutveckling.

Pengarna, cirka fem miljarder, hamnade påett riksgäldskonto och sedan inleddes den sed-vanliga kohandeln om hur de skulle fördelas.Samtidigt ville Finansdepartementet att reglernaför studielån skulle ändras så att även äldre per-soner med lust att förkovra sig skulle få möjlig-het att ta studielån. Detta verkar nu också verk-lighet. I framtiden ska man kunna låna pengartill studier fram till man fyller 54, jämfört meddagens regler där gränsen går vid 50 år.

Barnmiljard och bortfall– Av de fem miljarderna har en miljard gåtttill den så kallade Barnmiljarden, en ekono-misk satsning som gynnar småbarnsföräld-rar med låg inkomst. Resterande fyra miljar-der har använts till att kompensera för ute-

blivna skatteintäkter i samband med bort-tagandet av arv- och gåvoskatten, säger SofiaJohansson, politiskt sakkunnig på Utbildnings-departementet.

Lena Hallengren, Förskole- och ungdoms-minister och minister för vuxnas lärande, ochSocialminister Berit Andnor, säger i ett ut-talande att ”en fördelningspolitisk analys visartydligt att barnmiljarden kommer de barn-familjer till del som har det som svårast”.

Barnmiljarden, som gäller från och med2006, innebär dels en höjning av underhåll-stödet, och att bostadsbidraget förbättras.Dessutom införs ett så kallat barntillägg förstuderande. Inom ramen för studiestödsyste-met införs ett tilläggsbidrag som ger närmare800 kronor mer i månaden för en studerandemed två barn.

– De nya bidragen underlättar för fler attkunna studera, vilket förbättrar möjligheternaatt sedan få ett jobb, hävdar de båda ansvarigaministrarna.

Beslutet om barnmiljarden får stöd av debåda samarbetspartierna v och mp.

Akademiker nobbar den offentliga sektornAkademikerförbundet, SSR, har genomförten undersökning bland drygt 600 av sinamedlemmar. Frågan var hur de ser på sinamöjligheter att få jobb. Mer än varannansvarade att de tänkte söka inom den privatasektorn. Därmed ser vi ett klart trendbrottinom en grupp som traditionellt sökt sigtill den offentliga sektorn tidigare.

Drygt 600 akademiker fick svara på frågorom hur de ser på framtiden. Hela 91 procenttrodde på större rörlighet på arbetsmarkna-den. Över hälften antog att den offentligasektorn alltmer kommer att tappa rollensom deras främste arbetsgivare.

Tidigare har akademikernas utbildninginte utgjort ett attraktivt alternativ för denprivata sektorn, men detta håller nu på attförändras. De flesta av SSR:s medlemmartycker visserligen att arbetsuppgifternainom offentlig sektor är både intressantaoch spännande, men de uttrycker ändåoro inför framtiden. Ett av orosmolnen ärlönenivån. Ett annat är att man uppleveratt politikerna toppstyr den offentliga sek-torn i allt för hög grad samtidigt som denpolitiska visionen saknas.

– Slutsatsen är att styrningen sker inomfel områden. 20 procent av våra medlem-mar innehar chefspositioner vilket gerdem en god insikt. Man får därför utgåfrån att kritiken är väl underbyggd. Deanser också att retorik och förutsättningarinte stämmer överens. Glappet mellanpolitikernas löften och medborgarna bliruppenbart när resurserna för att infria löf-tena inte ges. Då är det SSR:s medlemmarsom hamnar i kläm, säger Christin Johans-son, SSR:s ordförande.

Korttidsfrånvaro hög bland ungdomar

På en avdelning i ett callcenter arbetar 200personer. Medelåldern på avdelningen är25,2 år. I denna grupp är korttidsfrånvarononormalt hög. På en annan avdelning isamma företag är medelåldern 37,3 år.Där ligger frånvaron på en normal nivåjämfört med riksgenomsnittet. Frågan ärom det handlar om att ungdomar är merdrabbade av sjukdom eller om det är enattitydfråga…

”Av fem miljarder går bara en bråkdel till

att främja utbildning”

På Svensk Kassaservice får man inte längre något kvitto när man hämtar pengar på banko-maten. Orsaken är att personalen tycker det bullrar för mycket från kvittomaskinen!

– Det stämmer. Vi upptäckte detta när vi bytte kassasystem för några månader sedan. Vårbedömning var då att vi kunde minska bullret i lokalen genom att slopa kvittoutskrifter påavgiftsfria uttag. Vi har ingen juridisk skyldighet att ge kvitto på sådana uttag, säger AnnePetterson, kassaområdeschef på Svensk Kassaservice. Förändringen har dock lett till såmånga klagomål att man nu överväger att återgå till gamla rutiner.

– Vi tycks ha missbedömt det här och får nog titta på en omprövning, säger Anne Petterson.

KÄLLA: DN BÖRS&FÖRETAG

✗Kvittot bullrar för mycket hosSvensk kassaservice

Noterat

Noterat


Bokslut på HälsofrontenEtt hälsobokslut synliggör de

ekonomiska effekterna av

ledarskap, hälsofrämjande och

förebyggande insatser samt

rehabilitering i en verksamhet.

Resultaten bildar underlag för

kostnads- och intäktsanalyser så

att förbättringsåtgärder sätts in

där de får optimal effekt.

TEXT: KRISTIN RYDBERG Metallgruppen inledde förra året tillsammansmed Metall ett pilotprojekt som redan gettvägledning. Samtidigt är begreppet frisk ihögsta grad individuellt. En sjuk kroppsarbe-tare kan vara frisk nog att jobba med mindrefysiskt krävande uppgifter.

Världshälsoorganisationen, WHO definie-rar begreppet hälsa som ”ett tillstånd av full-ständig fysiskt, mentalt och socialt välbefin-nande, alltså mer än bara befrielse från sjuk-dom och fattigdom”. Enligt den definitionenskulle 70 – 95 procent av jordens befolkningvara icke-friska. Begreppet ”frisk” är mång-facetterat även i Sverige. En kroniskt sjuk personkallar sig förmodligen frisk om han eller honär symptomfri för ögonblicket. En utslitengrovarbetare kan fungera utmärkt i en annanyrkesroll.

Orättvisa siffrorTrots att statistiken visar rekordhöga sjuktalkan dessa i själva verket mycket väl vara ännu

högre. Vissayrken tillåterflextid ochdistansarbete,medan andrakräver fysisknärvaro.

Många som kan tar ut ”komptid” ellersemester när de blir sjuka, främst för att slippakostnaden för karensdagar. Undersökningar

visar exempelvis att människor i chefsbefatt-ningar har extremt låg sjukfrånvaro. En del avförklaringen kan vara möjligheten att självstyra sitt arbete.

Oavsett hur det egentligen ser ut bakomstatistiken så är den höga sjukfrånvaron ettväxande bekymmer för landets arbetsgivare.Fler och fler företag gör därför bokslut även påhälsoläget i hopp om att hitta effektiva meto-der att vända den negativa trenden.

– Hälsa är medlet och verksamheten ärmålet. Alla typer av verksamhet kan göra etthälsobokslut, modellen ser likadan ut oavsettvilken bransch det rör sig om. Det finnsmycket pengar att tjäna med en medveten ochekonomiskt relevant personalpolitik, påpekarThomas Aronsson, seniorkonsult på Infocare/Metodicum.

Metallgruppen tar tempen på branschenMed hjälp av pengar från Vinnova har Metall-gruppen tillsammans med Metall och Meto-dicum inlett ett pilotprojekt omfattande sjuolika företag. Man har valt ut ungefär 600personer fördelade på 17 enheter inom stål-,metall- och gruvindustrin. Projektet påbörja-des i augusti 2004 och avslutas i slutet av2006. Redan nu kan man utläsa en hel del frånresultaten som hittills redovisats i undersök-ningen.

– Sånt som vi tidigare bara anat får vi nusvart på vitt på, säger Bodil Mellblom, Metall-

gruppens arbetsmiljöexpert. Det känns posi-tivt att få en rad möjligheter till besparingarbekräftade. Kunskaperna gör att det blir lättareatt motivera investeringar i hälsoförbättrandeåtgärder.

Bodil Mellbom påpekar särskilt vikten avatt förankra processen med införandet av hälso-bokslut i företagsledningen och facket innanman inleder arbetet.

– Om man inte är helt säker på att ledningenför en verksamhet står bakom beslutet så ärdet ingen idé att ge sig in en så omfattandeprocess. Det är ju meningen att resultatet avundersökningarna ska leda till konstruktivaförändringar som gynnar både personal ochverksamhetsresultat, säger hon.

WHO definierar begreppet hälsa som ”ett tillstånd av

fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, alltså

mer än bara befrielse från sjukdom och fattigdom”.

Noterat

Skepticism mot friår bland arbetsgivareFör den som valt att satsa på ett friår väntar

svårigheter att hitta nytt jobb. Dessutom

kommer många som haft friår efter i löne-

utvecklingen.

TCO har genomfört en omfattande undersökning blandarbetsgivare om inställningen till friåret. Trots att utvärde-ringen inte är klar så vågar man redan nu dra vissa slutsatseri frågan.

– Friåret borde göras om så att fler lockades till studier, attpröva nytt jobb eller starta egen verksamhet, säger RogerMörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.

Drygt 30 procent av de tillfrågade arbetsgivarna är skep-tiska till att anställa någon som haft friår. Motiveringen är attman kallt räknar med att personen ifråga tappat kompetensunder friåret.

– Friåret kan innebära risker som de som nappat på detinte är fullt medvetna om, säger Roger Mörtvik.

TCO håller för närvarande på att fördjupa frågorna införpresentationen av hela undersökningen. Roger Mörtvikunderstryker att han själv inte har något emot friåret menatt det borde omformas så att det stärker individens positionpå arbetsmarknaden istället för som nu, tvärtom.

– Eventuellt kanske man kan omvandla friåret till någonform av studievikariat eller motsvarande, men djupanalysenfår vänta tills vi presenterar undersökningen inom kort,avslutar Roger Mörtvik. ■ ■ ■

På SATS har vi allt du behöver för att lyckas meddin träning. Hos oss får du träningsvägledning,instruktion, tillgång till personliga tränare ochSveriges bredaste träningsutbud. Välkommen in till någon av våra 38 träningsan-läggningar så berättar vi mer.

Fråga mig om träning!

Kom igång med SATS

Sara arbetar som träningsinstruktör och

receptionist på SATS.

www.sats.se

www.battrekontor.nuHög kvalitet, effektiva priser

Skrivbord • förvaringar • hurtsar • arbetsstolar • besöksstolar

konferensbord • miljömöbler • restaurangmöbler • växter mm.

Gör årets bästa affär!Gör årets bästa affär!...Vi tömmer ICA:s huvudkontor på 600 fräscha

björkarbetsplatser, 50 konferensrum, m m.

Sköntorpsvägen 27 TEL: 08-462 66 60

[email protected]

Nu säljer vi ut allt

till kanonpriser både till

företag och privatpersoner.

Kontakta oss via mail

eller telefon för mer

information eller besök

vår utställning i Årsta.

Tillfälle!!!


Kontakta Marianne Björk, [email protected] eller 08-711 36 90

Våga välja hälsa.

www.reagera.se

Ge din personal mer än en bra stol. Friskvård lönar sig.

Boka en kostnadsfri behovsanalys.

God arbetsmiljö handlar om

mycket mer än ergonomiskt

tänk och luftkonditionering.

Arbetsglädjen styr trivselfaktorn

på jobbet och inga lagar biter på

dålig stämning. Bland landets alla

myndigheter som arbetar med

arbetsmiljöfrågor är sjukfrånvaron

högre än någon annanstans.

TEXT: KRISTIN RYDBERG Svensk arbetsmiljölagstiftning må vara aldrig sådetaljerad. På den krassa verkligheten biter ingalagar. Årsredovisningarna bland dem vars uppgift äratt värna om vår hälsa och arbetsmiljö talar sitt tydligaspråk. Sjukfrånvaron är hög, ett tydligt tecken påbrister i arbetsmiljön. Stress utses ofta till syndabock,men ett stressigt jobb behöver inte betyda sämre triv-sel eller ökad frånvaro. Det mesta löser sig med gottledarskap och bra stämning.

Stressigt men trivsamt på bankenEn banktjänsteman av idag måste klara att hamånga bollar i luften. Jobbet har blivit mycketmer mångfacetterat än förr, och är man intestresstålig kan det lätt bli för mycket av detgoda. Däremot är risken för att bli rånad ingetman går och tänker på, i alla fall inte på Han-delsbanken i Nacka.

– Det hinner man inte, men det kan vara enstressfaktor för de få som varit utsatta, de ärkanske lite extra uppmärksamma om någotoförutsett händer i lokalen. Det är uppenbartatt det viktigaste i en bra arbetsmiljö är trivseloch god kamratanda. En arbetsplats med brastämning har friska medarbetare som gärnagår till jobbet. Jag tittar inte mycket på vadlagen säger, jag är lyhörd mot min personalistället, och strävar efter att skapa en arbets-miljö som de mår bra i, säger Per Eldestrand,direktör på Handelsbanken i Nacka.

Expertisen misslyckasDen 9 september fick Arbetslivsinstitutet enny chef, Mikael Sjöberg, före detta statssekre-

terare i socialdepartementet och kusin tillGöran Persson. Sjöbergs utnämnande under-kändes av Saco som menar att en ledare av ettforskningsinstitut bör ha egen forskarbak-grund vilket Sjöberg saknar. Han saknar ocksåakademisk utbildning.

Institutet har tre huvuduppgifter:✔ att skapa ett bra arbetsliv,✔ att bedriva utbildning i företagshälsovård ✔ att informera

Verksamhetsbeskrivningen förpliktigar, menårsredovisningen visar att sjukfrånvaron blandinstitutets egna 356 medarbetare är påanmärkningsvärda 5,5 procent på årsbasis, enmycket hög siffra som talar sitt tydliga språk.

Samtidigt med utnämnandet av den nyachefen fick Stadskontoret i uppgift att granskaArbetslivsinstitutet. På Statskontoret var sjuk-frånvaron låg förra året. Trots bråk med chefen– Knut Rexed lämnade nyligen sin post – lågden på hyggliga 3,6 procent. Man kan alltidhoppas att trivselfaktorn smittar av sig!

Fler avskräckande exempelDet finns fler myndigheter vars huvuduppgiftär att se om vår arbetsmiljö och hälsa.

Arbetsmiljöverket är en sådan. En titt ideras senaste årsredovisning visar en sjukfrån-varo på 5,8 procent. Hos Försäkringskassornavar motsvarande siffra hela 6,2 procent.

– Jag är medveten om att vi har höga sjuktal men jag kan glädjande nog lämna

besked att de är på väg nedåt nu, säger RobinLapidus, presschef på Försäkringskassan.

AFA Sjukförsäkring sysslar med att ”admi-nistrera avtalsförsäkringar som är bestämda ikollektivavtal eller andra överenskommelsermellan arbetsmarknadens parter”. Syftet är attverka för en bättre arbetsmiljö. På hemsidanstår det bland annat:

”Genom åren har vi samlat på oss enorma

mängder kunskap om hur människor kan må

bättre. I nästan 30 år har AFA verkat i projekt för

att förbättra människors hälsa, arbetsmiljö och

livskvalitet. Bland annat genom stöd till forsk-

ning och förebyggande åtgärder. All denna

kunskap delar vi på olika sätt med oss av till

Sveriges arbetsplatser. Vi främjar de försäkrades

hälsa och livskvalitet, både på och utanför

arbetet. Med friskare arbetsplatser kan vi

minska kostnaderna för sjukfrånvaro”.

Samtidigt visar AFAs – ägt av Svenskt När-ingsliv och LO - årsredovisning att man intelever som man lär: drygt sju procent av deanställda var sjuka förra året, en nivå somger dem en delad topplacering bland landetskrassligaste kontorsanställda. Arbetsmark-nadsstyrelsen, AMS, delar placeringen medsamma sjuktal. Ett av AMS huvudområdenär just rehabilitering och organisations-utveckling…

Experterna dåliga på god arbetsmiljö


NoteratProtesterande läkare sjukskrev sig

Återigen används sjukskrivning somstridsmedel vid konflikter på arbetsplat-ser. Denna gång var det läkarna självasom stannade hemma. Hälften av allaläkare på St.Görans ögonklinik i Stock-holm sjukskrev sig nyligen i protest moten klinikchef. Harald Abelin, vd på sjuk-huset säger i en kommentar att dethandlar om en intern angelägenhet,men många patienter drabbades hårtoch flera operationer fick ställas in.

– Vi utgår från att läkarna var sjuka,säger han.

Samtidigt medger han att sjukskriv-ningarna kan vara uttryck för protest.Den omstridde klinikchefen fråntogs sittpersonalansvar och efter detta meddeladeläkarna att de skulle avbryta sina sjuk-skrivningar och återgå i tjänst.

Arbetskläder/skyddskläder – vad är avdragsgillt?

Kläder man använder i sitt arbete

räknas normalt som privata

levnadskostnader och för sådana

får man vanligtvis inte göra

avdrag i deklarationen.

TEXT: KRISTIN RYDBERG

Reglerna säger samtidigt att ”om man självanser att vissa typer av arbetskläder varit nöd-vändiga för tjänsteutövningen kan man yrkaöppet avdrag, men då måste man kunna moti-vera och styrka avdraget”.

Själv arbetade jag som fotomodell på 80-talet och yrkade då avdrag för inköp av smycken,strumpor och speciella underkläder, sådantsom vi förväntades ha och som var nödvändigt

i det jobbet på den tiden. Jag fick avslag, trotsatt jag kunde visa att mitt yrkesutövandekrävde att jag hade dessa kläder och tillbehör.Kerstin Ylivianio på Skatteverket säger attreglerna är desamma fortfarande.

– Avdragsrätten gäller endast skyddsklä-der, men det finns inget övre tak utan det är defaktiska kostnaderna som gäller. Avdrag avden typen du beskriver medges inte.

En förutsättning är att skyddskläderna eller -utrustningen är nödvändiga för att du skakunna utföra ditt arbete och att arbetsgivareninte hållit dig med denna utrustning. Somskyddskläder räknas plagg som har skydds-egenskaper mot frätande ämnen, klämskador,hetta och eld etc. Som skyddsutrustning räknas hjälm, skyddsglasögon, hörselskyddoch skor med stålhätta.


På 10 000 meters höjd, i Mach 1,5, mitt under högfartsstridsövning överÖstersjön, dyker tanken upp: ”undrar om jag hinner hämta kidsen på dagis”

Jerker Fredholm är en av landets

få stridspiloter. Yrket är exklusivt,

numera antas knappt ett dussin

per år till den tuffa, femåriga

utbildningen. Jobbet kräver full-

ständig fokusering varje sekund

i luften. Då finns inte plats för

vardagsfunderingar.

TEXT: KRISTIN RYDBERG – Ena stunden är man förälder, andra stundenmanövrerar man 15 ton högpresterande tekniki luften. Det är inte alltid omgivningen harförståelse för den omladdning som måste ske.

Precis som sina kollegor har Jerker, 42,gått från ständig flygtjänst till att växlamellan flyg och pappersjobb.

– Jag flyger regelbundet och så ofta tillfälleges, men har numera stabsbefattning vilketinnebär kontorsjobb rätt och slätt. Då sitterjag i försvarsmaktens ledning i Stockholm ochär med och fattar beslut om bland annatutvecklingsprogram, förbandsverksamhet ochmaterialanskaffning. När jag flyger utgår jagfrån F17/Kallinge i Ronneby.

Jerker har tillbringat mesta delen av sin20-åriga operativa pilotkarriär i en JA 37, merbekant som ”Jakt-Viggen”, ett flygsystemsom nu flyger sitt sista år. Numera flyger hanmest SK60, ett tvåmotorigt lätt jetflygplan.

Innan han kan lätta från marken krävs atten rad rutiner gås igenom, både avseende denegna kroppen, teoretiska kunskaper som skauppdateras och den livräddande utrustningensom måste vara i toppskick.

– Det är mitt ansvar att jag själv ochutrustningen är godkänd för flygning, läkar-undersökning skall vara gjord och fysiska kravuppfyllda. Jag ser till att flyghjälm, flygdräkt,syrgasmask och G-kraftdräkt är kollade. Ärinte jag eller grejerna OK får jag stanna påmarken.

Slutligen ska ett 50-tal punkter prickas av påchecklistan för själva flygplanet innan han slut-ligen kan starta maskinerna, taxa ut och lyfta.

En flygvecka börjar egentligen långt innansjälva flygningen, med mental uppladdningoch förberedelser. En pilot måste vara utsövdoch tänka noga på kosthållningen. Alkohol är

inte att tänka på, trafiknykterhet åtta timmarföre flygning är det som gäller.

– Vi har stora fysiska krav på oss, i arbets-tidsplaneringen ingår idrott tre gånger pervecka. Vår fysiska kapacitet testas och utvär-deras regelbundet. Själv idrottar jag nästanvarje dag.

Och träningen behövs. Att flyga stridsplan äringen söndagspromenad precis. Ett flygpass ärminst lika jobbigt som ett rejält idrottspass.Värmen i cockpit, höga G-belastningar och enmentalt hög koncentrationsnivå sliter hårt.

– Efter ett par vändor i luften under en dagså sover man VÄLDIGT gott kan jag intyga!

Inte minst är det G-belastningen som tarpå kroppen. När planet svänger kan kraften idagens moderna stridsflygplan som JAS 39”Gripen” motsvara nio gånger pilotens tyngdpå marken – cirka 700 kilo i Jerkers fall.

Jerker Fredholm, en av Sveriges idag få stridspiloter, har tillbringat större delen av sin 20-åriga pilotkarriär i en JA37, mer bekant som Jakt-Viggen.

Yrke: stridspilot – med rätt att skjuta skarpt!

NYHET!EN FÖRSÄKRING MOT

SJUK FRÅNVARO.

Ring oss på 077-11 11 650 eller gå in påwww.trygghansa.se/rehab

Vi är alla smärtsamt medvetna om vad de många och långa sjuk-skrivningarna ställer till med, såväl ekonomiskt som känslomässigt.Så varför inte se till att dina med-arbetare blir friska i stället?

Vår lösning heter REHAB och är en skräddarsydd handlingsplan snarare än en tradi tionell försäkring. REHAB gäller för alla sjukdomar och olyckor,men även för utbrändhet och miss-bruk. Medicinskt utbildade REHAB-ledare ser till att dina medarbetare snabbt kommer tillbaka – till vinst för både företaget och den anställde.

Vi kan naturligtvis också hjälpa ditt företag med privat planerad vård,på tider som passar dina anställda.Fråga då efter vår Sjukvårdsförsäkring.

Hör av dig så berättar vi mer.

Det vore omöjligt att behålla medvetandetutan G-dräkten, som gör att musklerna i mageoch ben pressas ihop. Piloten måste också hjäl-pa till själv genom att spänna musklerna hårtför att blodet inte ska rusa ner i benen.

– Vi är förmodligen den enda yrkesgruppsom måste krysta på jobbet, skrattar Jerker.

Cockpit i ett stridsflygplan är minimal. Därfinns normalt bara plats för en person, ochknappt det. Piloten är helt utlämnad åt sigsjälv och sin kompetens, och all samverkanmed kollegor, stridsledning och trafikledaresker via radio.

– Oftast flyger man i formationer om 2 - 4flygplan. Nära samarbete mellan piloterna i deolika flygplanen är en förutsättning för attkunna genomföra skarpa uppdrag på ett säkertoch effektivt sätt. Kontrollen av sitt eget flyg-plan sköter man dock helt på egen hand.

Till skillnad från trafikflyg som övervägandeflygs med instrument och automatik, flygs ettstridsplan nästan helt manuellt. Instrumenteni ett stridsflygplan har mer en stödfunktionoch används främst vid nattflygning eller närdet är mycket dålig sikt.

– Vi har också ett system av ljudsignalersom förvarnar när vi närmar oss gränserna förhur planet kan flygas, till exempel vid låg farteller hög G-belastning.

När man flyger i formation är det precisionsom gäller. Ibland kan planen flyga bara några meter från varandra, och då måste varoch en lita helt till sin yrkesskicklighet.Minsta lilla felmanöver skulle kunna bli kata-strofal för hela gruppen. Ändå händer detmycket sällan olyckor. JAS Gripen har bland

världens lägsta lycksstatistik bland jaktplan.– Vi har över huvudtaget en mycket hög

flygsäkerhet i Sverige. Jag skulle nog viljasäga att vi är världsunika på det området.

Att vara rädd på jobbet finns inte, det gällerdock att hela tiden ha respekt för de risker somfinns, att må bra och vara i bra balans.

– Man måste vara fullständigt koncentre-rad och inte sitta och grubbla på problem närman flyger på den här nivån.

Jerker berättar om kollegor som skolats omtill JAS 39 ”Gripen”, en flygplanstyp somskiljer sig en hel del från tidigare flygsystemrent teknikmässigt.

– JAS är helt datoriserat och flygs genomatt med styrspaken ”kommendera” datorernaatt styra i en viss riktning. ”Gripen” är ett avvärldens mest moderna stridsflygplan i opera-tiv tjänst och mycket lättfluget. Mer av pilo-ternas kapacitet skall kunna användas tillskarpa uppdrag och taktiskt utnyttjande. Detkrävs dock mycket systemkunskap och trä-ning för att fullt ut kunna utnyttja flygplanetsprestanda och kapacitet. Neddragningar inomförsvaret, med bland annat minskad flygtidsom följd, har gjort att piloterna periodvisinte får möjlighet att träna i den omfattningde skulle vilja.

– För lite träning gör att man blir osäkeroch det kan sedan visa sig i form av sämre pre-stationer.

Jerker räknar, i likhet med de flesta av sinakollegor, med att stanna kvar i jobbet fram tillpension. Några kollegor har konverterat tilltrafikpiloter men få lämnar yrket helt ochhållet.

– Life is for living and living is for flying!

UTBILDNING OFFICER I FLYGTJÄNST ANTAL MÅN

GU MHS, grundutbildning Värnplikt (grundutbildning) minst 10militärhögskolan Termin 1-2 12

MHS GFU, militärhögskolan grundläggande flygutbildning Termin 3-4, SK 60 12

GTU, grundläggande taktisk flygutbildning SK60 12

TIS, typ inflygningsskede F7 Såtenäs, JAS 39 Gripen cirka 6

GFSU, grundläggande flygslagsutbildning JAS 39 Gripen 18-22

FFSU, fortsatt flygslagsutbildning Resten av din aktivaflygtjänst ----->

Fakta: Fysiska krav

✔ Du ska vara fullt frisk och ha mycket

god kondition.

✔ Max ålder, 23 år det år officers-

utbildningen, Militär högskolan

grundläggande flygutbildning

(MHS), börjar.

✔ Synskärpa, Lägst 1,0 på vardera ögat

utan korrektion. Normalt färgseende.

Operation mot närsynthet godtas ej.

✔ Max längd och vikt, cirka 190 cm och

88 kg (vissa delmått är avgörande).

✔ Min längd och vikt, cirka 161 cm och

56 kg (vissa delmått är avgörande).

HELA DENNA TEMATIDNING OM ARBETSMILJÖ ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET


Ljuv musik kan vara lika skadligt

som oljud från en slagborr. Sam-

stämmiga forskarrapporter visar

på oro över den tilltagande buller-

nivån och bristande medvetenhet

både bland enskilda och myndig-

heter. Den 1 juli 2005 kom därför

nya föreskrifter.

TEXT: KRISTIN RYDBERG Forskning visar att ljudnivån på landets skoloroftast överstiger 85 dB, den högsta tillåtna.Där är mätare ovanliga. Många krogar ochdansställen har däremot koll på ljudnivåerna.Spelas det för högt slocknar musiken!

EU-direktiv fastslår att om den genom-snittliga ljudnivån är över 85 dB under enarbetsdag krävs omedelbara åtgärder. Åter-kommande, längre tids exponering för bulleröverstigande den nivån medför risk för hör-selskada och hörselskydd bör användas. Mät-ningar från grundskolan visar att normalt sorloch stegljud i en korridor ofta överstiger 85dB. En nyligen utförd pilotstudie i Lund visaratt medelvärdet på förskolorna ligger på mel-lan 75 och 80 dB, ofta långt över. Varning förhörselskydd på skolorna alltså!

Musiker hårt drabbadeTre av fyra musiker har någon form av hörsel-skada. Det har konstaterats av forskningsaudio-nom Kim Kähäri vid ArbetslivsinstitutetVäst. Cirka 70 procent av landets musik-utbildningar har ingen eller mycket liteutbildning i ämnet hörsel och ljudkunskap.

Många av landets nöjesställen håller rutin-mässigt koll på ljudnivån. Ofta finns en ljud-mätare framför scenen som lyser grönt, gult

eller rött. På vissa ställen är den kopplad tillljudanläggningen. Överstiger ljudnivån denhögsta tillåtna under ett visst antal minuterstängs slutsteget av och musiken tystnar.

Artisten Claes af Geijerstam har, trots 40 åri branschen, fortfarande hörseln i behåll.

– Jag har nog haft tur. Många av mina kol-legor är drabbade av tinnitus och nedsatt hör-sel, men jag har klarat mig. När jag spelade iOla & the Janglers hade vi väl inte så bra kollpå volymen, men idag har jag ofta en decibel-mätare framför mig i DJ-båset. Det ligger ibåde mitt och arrangörens intresse att intespela för högt, både för personalens och förgästernas bästa, säger han.

Skärpta kravSkyddskraven mot buller har blivit mer detal-jerade beträffande riskbedömning, mätning,åtgärder, hörselkontroller, medverkan avarbetstagare samt information och utbild-ning. Vissa yrkesgrupper berörs mer än andra.

– Den nya lagen innebär bland annat sänktså kallad insatsnivå. Buller anses hälsovådligtförst när det pågår konstant under större delenav en arbetsdag. Om nivån överstiger 85 dB ärhörselskydd och regelbundna hörselundersök-ningar obligatoriskt, men de nya rekommen-

dationerna är att insatser bör göras redan vid80 dB, säger Håkan Broman, skyddsingenjörpå Luftfartsverket

Generella kravI de nya föreskrifterna finns ett generellt kravpå att minska bullerexponeringen till lägstamöjliga nivå ”med hänsyn tagen till den tek-niska utvecklingen och möjligheterna attbegränsa bullret”. Det gäller både skadligt ochicke-skadligt buller. Nya krav ställs ocksåkring riskbedömning, anpassning av åtgärderför arbetstagare som kan vara speciellt känsligaför buller och arbetstagarnas medverkan. Manhar också listat vad som särskilt ska uppmärk-sammas i samband med riskbedömningen.

Buller och akustikDe allmänna råden behandlar störande bullermer utförligt än tidigare. En genomgång avolika aspekter på störande buller görs ochexponeringsvärden för lågfrekvent buller förvissa arbetsförhållanden har tillkommit. Devägledande värdena för olika arbetsförhållan-den har kompletterats och justerats. Referen-ser till relevanta standarder och andra myn-digheters regler om buller och akustik harockså förts in.

”Jag har nog haft tur. Många av

mina kollegor är drabbade av tinnitus och

nedsatt hörsel, men jag har klarat mig.

När jag spelade i Ola & the Janglers

hade vi väl inte så bra koll på volymen,

men idag har jag ofta en decibelmätare

framför mig i DJ-båset”

Artisten Claes af Geijerstam har, trots 40 år i branschen, fortfarande hörseln i behåll.

Hörselskydd i plugget om nya EU-direktiv ska följas

Tränarduo blickar mot allsvenskan

med skalplagg från

är du rätt klädd för vilken utmaning som helst.De andningsaktiva plaggen är vind- och vat-tentäta, alla sömmar är tejpade. Funkar året om - det du har under bestämmer hur varm du vill vara. Kombinera gärna med vårt Microfleece underställ.

www.björnkläder.se

Ordlista:Definitioner och vedertagna begrepp

ArbetsskadesjukpenningSom arbetsskada räknas skada till följd avolycksfall i arbetet, arbetssjukdomar,annan skadlig inverkan av arbetet, smittaenligt särskild förteckning samt olycksfallpå väg till och från arbetet. Fr.o.m. 1 juli1993 är arbetsskadeersättningen heltsamordnad med sjukförsäkringen vilketinnebär att arbetsskadesjukpenningen intelängre nybeviljas. De som före detta datumerhöll arbetsskadesjukpenning behållerdock ersättningen tillsvidare.

OhälsotalOhälsotalet är ett mått på utbetalda dagarmed sjukpenning, arbetsskadesjukpen-ning, rehabiliteringspenning, sjuk- elleraktivitetsersättning (f.d. förtidspensionoch sjukbidrag) från socialförsäkringen(innehåller således inte dagar med sjuklönfrån arbetsgivare).

Kort sjukfrånvaroIngen vedertagen definition finns för vadsom är ”kort sjukfrånvaro”. Ibland avsesde sjukfrånvarodagar som individen erhål-ler ersättning för i form av sjuklön, d.v.s. detre första veckorna. Sedan 1 juli 2003 gällerenligt Årsredovisningslagen att sjukfrån-varo skall tas upp i årsredovisningen bl.a.som andel av sjukfrånvaron vilken uppgår

till minst 60 dagar. Detta skulle då inne-bära att kort sjukfrånvaro kan definierassom kortare än 60 dagar.

RehabiliteringsersättningBetalas ut under tiden arbetslivsinriktadrehabilitering pågår och består av rehabili-teringspenning och särskilt bidrag för mer-kostnader i samband med rehabiliteringen.

SjukersättningSjukersättning kan utges för den som ärmellan 30-64 år och vars arbetsförmåga ärnedsatt med minst en fjärdedel på grundav sjukdom eller annan nedsättning av denfysiska eller psykiska prestationsförmå-gan, om nedsättningen kan antas beståunder minst ett år.

SjuklönegarantiVid tvist om arbetstagarens rätt till sjuklönfrån arbetsgivaren kan arbetstagarenansöka om att erhålla utbetalning från För-säkringskassan. Försäkringskassan åter-kräver sedan beloppet från arbetsgivaren.

SjukskrivningInnefattar individer som uppbär sjukpen-ning oavsett om individen har ett arbeteatt vara sjukfrånvarande ifrån eller ej. Indi-vider som uppbär sjuklön innefattas inte.

Källa: RFV och SCB

HELA DENNA TEMATIDNING OM ARBETSMILJÖ ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET


Lever du i tron att brandmän,

röjdykare, poliser eller livvakter

har de farligaste jobben?

Glöm det – allra värst är det för

kommunanställda. Över fem

procent var sjukskrivna kvartal

två i år, fler än inom någon annan

yrkesgrupp. Toppar musarms-

statistiken gör sekreterare,

journalister, författare,

informatörer, dataregistrerare,

sättare och bildkonstnärer.

TEXT: KRISTIN RYDBERG Myten om det farliga jobbet är på väg att ändras. Åtminstone att dömaav sjuktal och arbetsskador. Bland traditionellt riskfyllda arbeten ärsjukfrånvaron låg och olyckorna förhållandevis få, medan sjuktalen ske-nar i ombonade kontorsmiljöer trots omfattande arbetsmiljölagstift-ning. Leda och vantrivsel kan inte lagstiftas bort. Vi tar mer stryk avmonotoni och understimulans än av fysiskt krävande arbete och högttempo. Vi blir mer sjuka av dålig arbetsledning än av att utföra arbets-insatser med livet som insats.

Datorer hotar hälsan70 procent* av alla anmälda belastningssjukdomar, och över 20 procentav arbetsolycksfall, gäller belastningsskador, motsvarande mer än 40procent av alla anmälda arbetsskador. Hög sjukfrånvaro, rehabiliterings-insatser och produktionsstörningar medför dryga kostnader för företagoch samhälle. Den enskilda människan drabbas av värk, smärtor och livs-långa handikapp.

FarligastTittar man på sjuktal inom olika grupper är det allra farligast att varakommunalanställd, 5,2 procent av alla inom den gruppen var sjukskrivnaandra kvartalet i år. Statistiken visar dock inte hur stor andel som angettarbetsskada som frånvaroorsak. Sekreterare, journalister, författare,informatörer, systemerare, programmerare, dataregistrerare, sättare ochbildkonstnärer är värst drabbade av den moderna folksjukdomen ”mus-arm”. En av de främsta orsakerna som anges är arbete framför datorn. Tioprocent av alla kvinnor och tre procent av alla män som anmäler enbelastningssjukdom anger datoranvändande. Eftersom statistikenenbart bygger på anmälda belastningssjukdomar kan man anta att mörker-talet är stort.

6 900 kronor per svenskArbetsrelaterade skador kostar samhället 60 miljarder kronor årligen iform av sjukvård, rehabilitering, sjukskrivningar, förtidspension, mins-kade skatteintäkter, produktionsbortfall etc. Det betyder 6 900 kronor

per svensk medborgare och år. Bran-schen för skyddsutrustning omsätter1,5 miljarder kronor eller 172 kronorper svensk och år.

Nyhetsreportrar måste ha is i magenFör dem finns ingen skyddsutrust-ning när det verkligen gäller. Mångajournalister får sätta livet till i sin iveratt göra ett bra jobb. Vem minns inteen hukande Bo Holmström som skrek”lägg uuut” framför den ockuperade,

tyska ambassaden på 70-talet. En bomb hade just briserat bakomhonom. Med livet som insats skapade han TV vi aldrig glömmer.

I samband med den dödliga orkanen Katrinas framfart i södra USAhäromveckan fick reportrarna bokstavligen jobba mitt i händelsernascentrum. De skyddsglasögon de fick order att bära när vinden tilltog

hjälpte inte mycket när katastrofen slog till. Uppdraget blev långdragetoch plågsamt under hälsofarliga omständigheter de inte hade möjlighetatt undkomma.

Bilar och Baciller hotar dagispersonalBritt Gustafsson, föreståndare på förskolan Spiggen i Nacka, säger attalla bacillerna är det största hotet mot hennes personal.

– Vi kommer i kontakt med många individer, både barn och derasfamiljer. Små barn är ofta sjuka. Klart vi blir smittade ibland. Ljudnivånkan också vara ett gissel, men just på vårt dagis har vi löst det genom attha flera, separata lokaler. Annars är vårt yrke inte förknippat med någradirekta risker. På väg från Spiggen ropar en ur personalen till mig ”skrivatt bilarna är vårt största hot, de kör som idioter trots att gården är fullav lekande barn”. Där ser man!

Öron som får strykArtister, musiker, discjockeys och ljudtekniker har en förening,AMMOS, som jobbar med att förebygga tinnitus och andra hörselska-dor genom att dela ut öronproppar och sprida kunskap om hörsel ochljud. De vill också bidra till sänkta ljudnivåer i samhället. Sångaren iSven-Ingvars, Sven-Erik Magnusson, är en av många artister som ska-dats av sitt yrke. Han lider av tinnitus som resulterat i nedsatt hörsel ochsmärtor i örat. Efter 50 år på scen hör han allt sämre.

– Om jag spänner käkarna ringer det och gör ont i vänster öra. Blir detsorligt i en lokal hör jag ingenting och sitter där som om jag vore dum ihuvudet, säger den folkkäre sångaren.

Våldsamma rån och kanylerVäktaryrket förknippas ofta med hotbilder. Den senaste tidens spektaku-lära rån mot värdetransporter har förstärkt den uppfattningen. AnnaNordwall är huvudskyddsombud för Securitas 100 värdetransportörer iStockholmsregionen.

– Det ingår i yrket att man kan bli rånad, det vet man när man börjar.Jag känner mig aldrig direkt rädd men utvecklingen är oroande ochman funderar såklart på vad som ska hända framöver. Det skulle varaskönt att ha mer direktkontakt med polisen, säger hon, säger hon.

Väktaren Johnnie Evynell från bevakningsföretaget Prevaka jobbarmest i gallerior och shoppingcenter. På frågan om vad han är mest räddför när han jobbar svarar han utan tvekan:

– Kanyler, senast häromdagen blev en kvinnlig kollega stucken vidett ingripande. Det är otäckt och man tänker ständigt på risken att blismittad av aids, säger han.

*Siffror hämtade från ISA, Informations Systemet om arbetsskador, samt från Statistiska Centralbyrån, SCB.

Arbetsmiljölagen antogs av riksdagen 1977 och trädde i kraft den 1 juli

1978. Därefter har den ändrats ett flertal gånger. Lagen ger de grund-

läggande kraven i arbetsmiljöarbetet, medan Arbetsmiljöverkets

föreskrifter anger detaljerade krav och skyldigheter som ställs på arbets-

miljön. Föreskrifterna kan exempelvis gälla vissa slag av risker, psykiska

och fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner, och utarbetas i

samarbete med arbetsmarknadens parter.

Mobbning vanlig orsak bakom långtidssjukskrivningSveriges anställningslösas landsorganisa-tion, Salo, slår larm om att mobbing påarbetsplatser kostar samhället upp till 20miljarder per år. Detta på grund av de mångalångtidssjukskrivna, 340 000 personer, somanger trakasserier och mobbning på

arbetsplatsen som orsak till deras arbets-oförmåga.

Representanter för Salo säger också i endebattartikel i DN att ”AMS främsta uppgiftidag är att disciplinera folk att söka jobb sominte finns samt öka konkurrensen så att löne-

nivåerna hålls nere”. Ytterligare 350 000arbetslösa uppger sig vara kränkta ochknäckta psykiskt av myndigheter genom atttvingas till olika förnedrande uppgifter. Försäkringskassan uppges vara särskiltbesvärliga att ha att göra med då de allt oftare

ifrågasätter sjukskrivningar. Försäkringsläkareifrågasätter kollegors diagnoser för att hållasjuktalen nere enligt direktiv från regeringen.Enligt statistiken begår 300 individer själv-mord varje år på grund av samma orsaker.

HJÄLP!HJÄLP!

Kommunanställd kontorspersonal harfarligaste jobben


Kronisk trötthet – vanligt syndrom förknippat med skam

Fyra av tio svenskar lider av

ständig trötthet. Trots att de sover

som de ska hjälper det inte.

En del av dessa kan vara allvarligt

sjuka. Tillståndet påverkar både

livskvalitet och arbetsförmåga.

Men många skäms och vill inte

prata om sin sjukdom. Risken att

betraktas som lat och arbets-

skygg är stor.

TEXT: KRISTIN RYDBERG Fyra av tio svenskar uppger att de ofta är tröttaunder dagtid, enligt en undersökning frånStatistiska centralbyrån, SCB. Kvinnor är mertrötta än män, ogifta personer är mer trötta ängifta och yngre är tröttare än äldre. Mest pro-blem med trötthet har medelålders personersom inte arbetar på grund av att de till exem-pel är långtidssjukskrivna. En del av dessalider av kroniskt trötthetssyndrom, ett till-stånd som är svårbehandlat.

– Av alla som söker för trötthet är det baraen bråkdel som lider av kroniskt trötthets-syndrom. Här i Sverige räknar vi med attungefär 2,4 procent har sjukdomen i någonform, säger Birgitta Evengård, docent ochöverläkare på infektionskliniken på Huddingesjukhus.

Orsaken till syndromet är okänd, men forsk-ning tyder på att det beror på en störning i detcentrala nervsystemet som styr kroppensfunktioner.

– Min erfarenhet säger att flera faktorersamverkar: långvarig fysisk eller psykiskstress i kombination med en infektion, omfat-tande fysisk aktivitet eller någon form av trau-ma. Orsakerna är individuella, men samman-taget leder de alltid till överansträngning,säger Birgitta Evengård.

Hon har de senaste tolv åren arbetat medpersoner som lever med kronisk trötthet.

Hon har också studerat sjukjournaler ochfrågat 32 000 personer om deras trötthet.

– De drabbade lider svårt och är så påver-kade av sitt tillstånd att de inte orkar leva ettnormalt vardagsliv, säger hon.

Cirka 2,5 procent av dem som deltog i studienhade utan medicinska förklaringar och underett halvår eller mer varit så trötta att de inteorkade leva ett vanligt liv. Det motsvarar enkvarts miljon av Sveriges befolkning.

– Problemet tas inte på allvar. Många pati-enter känner sig dåligt bemötta av både läkareoch andra. Därför vågar de inte berätta omsjukdomen, säger Birgitta Evengård.

Kvinnor mellan 25 och 40 år är överrepresen-terade. Vissa insjuknar plötsligt medan andrakänner en smygande trötthet som eskalerarmed tiden. Studier har visat att det inte ärärftligt utan miljöbetingat. Prognosen är dys-ter, bara en av tio som lider av syndromet blirhelt frisk, men de flesta blir bättre genom attlära sig mer om sjukdomen. Regelbundnavanor, fysisk aktivitet och kognitiv beteende-terapi hjälper många.

– Om du tror att du har kroniskt trötthets-syndrom ska du vända dig till vårdcentralenoch kräva att läkaren tar din trötthet på allvar,säger Birgitta Evengård.

Läs mer om kronisk trötthet i boken”Om trötthet” utgiven av Rådet förarbetslivsforskning, FAS.

Allt färre sjukskrivnaInom alla sektorer minskade sjukfrånvaronunder innevarande årets andra kvartal.Den kommunala sektorn har fortfarandehögst sjukfrånvaro, 5,2 procent.

Jämfört med det andra kvartalet förraåret minskade sjukfrånvaron på arbets-marknaden i sin helhet med 0,3 procentoch är nu nere i 3,8 procent. Sjukfrånvaronvarierar kraftigt mellan olika sektorer. Siff-rorna inom tillverkningsindustrin liggerklart över genomsnittet, 4,6 procent.Högst sjukfrånvaro finner man inom vård-sektorn där hela 5,5 procent av de anställdaär sjukskrivna. Detta är ändå en minskningmed 0,5 procent jämfört med året innan.Kvinnornas sjuktal skiljer sig väsentligtfrån männens. Av landets samtliga anställdakvinnor var 4,9 procent sjukskrivna underkvartal 2 005. Motsvarande siffror blandmännen var 2,8 procent.

De vanligaste orsakernatill läkarbesök inomöppenvården är

• Högt blodtryck

• Diffus värk

• Depression

• Sömnproblem

• Ångest

Noterat

Rökstopp på krogen braför hälsan - och affärerna

Tvärt emot alla farhågor så har

antalet gäster på krogen bara ökat

efter rökstoppet som infördes den

1 juni i år. Så gott som alla berörda

- personal, rökare och icke-rökare -

uppger att de ser positivt på för-

budet. En enkät gjord av Svenska

Hotell- och restaurangägare visar

att 95 procent av personalen och

90 procent av gästerna är positiva

till rökförbudet.

TEXT: KRISTIN RYDBERG Det nyligen införda rökstoppet på samtligakrogar i landet tillkom i första hand för attskydda personalen. Krogar har länge varitundantagna regeln om att ingen ska behövautsättas för passiv rökning på arbetet mot sinvilja. Förutom att personalen nu är nästanodelat positiv till rökstoppet går fler än tidi-gare ut på krogen.

– Det är roligt att rökförbudet inte tyckspåverka verksamheterna i negativ riktning,kommenterar Mats Hulth, VD för SverigesHotell- och Restaurangföretagare.

Hard Rock Café i Stockholm tjuvstartade tilloch med rökstoppet en vecka innan lagen träddei kraft, en aktivitet man gjorde i samarbete medHjärt- och Lungsjukas Förbund som länge arbe-tat aktivt för ett totalt rökförbud på krogen.

– Våra gäster fick chansen att börja tränarökavvänjning samtidigt som vi gav vår perso-nal en bättre arbetsmiljö, säger Lars-Erik Mor-berg, ägare av krogkedjan Hard Rock Café.

Knappt fyra månader senare är både han ochhans personal enbart positiva till rökstoppet.Han säger sig inte ha märkt av någon minsk-ning av antalet gäster på sina krogar.

– Jag tror inte vi hunnit se effekten ännueftersom det varit varmt ute och de som villröka har kunnat sitta ute. Däremot är persona-len oerhört positiva och dessutom har mångaav dem slutat röka själva, berättar han.

Stort stöd i SverigeNorge, Irland, Malta och Italien har redantidigare infört rökfria krogar. Sverige är detfemte landet inom EU som hakar på trenden.I Norge, där rökförbud infördes för drygt ettår sedan, var opinionsstödet före införandetinte alls lika stort som det var i Sverige. Idagkan även norrmännen konstatera att rökför-budet blev en succé. Vissa stater i USA harhaft motsvarande förbud i många år, menamerikanarna ligger också långt före européerbeträffande den allmänna opinionen mot rök-ning som är mycket stark tack vare fram-gångsrika kampanjer.

– Stödet för rökfria krogar är betydligtstörre i Sverige än i andra länder. En viktigförklaring till det är att Sverige har den lägstaandelen rökare i Europa, kommenterar AnnaÖstbom, informationsansvarig för rökfria ser-veringar på Statens folkhälsoinstitut.

– Av alla som söker för trötthet är det bara en

bråkdel som lider av kroniskt trötthetssyndrom

säger Birgitta Evengård, docent och överläkare på

infektionskliniken på Huddinge sjukhus.

Missbruksproblem på jobbet?Kontakta oss för motiverande utredning med individuellt

behandlingsförslag samt handledning av chefer och arbetsgrupper.

Faller en faller alla...

www.alna.se [email protected]

Alkohol och droger i arbetslivet - har vi råd att inte bry oss?Kom till Alna Forum 2005 den 25 oktober! Fullständigt program hittar du på

www.alna.se. Anmäl dig på [email protected] eller 08-564 407 70.

WWW.CURERA.SE

Curera levererar tjänster inom företagshälso-vård och närsjukvård. Genom en ständigutveckling av dessa tjänster främjar vi hälsanoch förhindrar ohälsa. Vi vill ta vara påmänniskornas livskraft och målet är att deskall må bra i arbete och privatliv. Då bidrarvårt arbete också till att ge företag ochsamhälle lägre kostnader för ohälsa.www.curera.se

FÖR MER INFORMATION OM VÅRAUTBILDNINGAR, BESTÄLL VÅRUTBILDNINGSBROSCHYR!VARMT VÄLKOMNA!

VILL NI VETA MER OM VÅRATJÄNSTER, KONTAKTA OSSPÅ 08-441 14 00 ELLERBESÖK WWW.CURERA.SE

Vi kan inte lova att du blir en bättre chef om du blir medlem. Mendet mesta talar för det. Du får allt du behöver för att känna trygghetoch utvecklas i din roll som chef. Som medlem får du bland annatpersonlig rådgivning och på www.ledarna.se hittar du allt för dinvardag som chef.

Vill du veta mer om ett medlemskap i Ledarna och samtidigt få skriften”Skapa arbetsglädje” utan kostnad (värde 90 kr)? Ring 0200-87 00 20

69 000 harkommit riktigt

långt.

Vissa cheferligger steget

före.

eller besök www.ledarna.se


RH Logic, en blivandeklassiker.RH Logic 400/300 är vår nya stol.Faktum är att vi är så stolta överden, att vi tror att den är en blivande klassiker. Du kan lättbilda dig en egen uppfattning.Det är bara att låna en stol avoss. Vill du veta mer är du väl-kommen att höra av dig, eller gå in på www.rh.se.

Stolen - en ständigt pågående möbelevolution

Människan är inte konstruerad

för att sitta still åtta timmar om

dagen. Ändå är det precis det

många av oss tvingas göra när

vi arbetar. Att röra sig, byta

arbetsställning ofta och hålla

kroppen upprätt är nödvändigt

för andning och syresättning av

blodet.

TEXT: KRISTIN RYDBERG För mycket stillasittande leder till koncentra-tionssvårigheter och trötthet. Stolen är därförett minst lika viktigt arbetsverktyg somdatorn, men få arbetsgivare prioriterar frågan.Byte av datorer sker regelbundet, medan visitter oss sjuka framför dem. Och hemma ärdet få som bryr sig om ergonomi.

Stolen är ett av våra käraste inredningsobjekt.Genom årtusenden har utseendet och kon-struktionerna varierat kraftigt. Förutom attstolen haft den praktiska funktionen att ge vilahar den en stor symbolisk innebörd, exempel-vis som maktsymbol: konungens tronstol ellerbiskopens ca’thedra. Stolen har även markeratsamhällsklass. Överklass och borgerskap harhaft sina stolar medan bondeklassen haft sina.Mellan dessa har stora skillnader funnits menockså ett korsbefruktande mellan form, funk-tion och material.

Fåfängans marknad– Ögat köper. Ibland får vi kunder som vill haen snygg stol med hög rygg och nackstöd baraför att den ser ståndsmässig ut. Men enkortvuxen person kanske inte alls passar i denstolen, säger Peter Holtensson, marknadschefpå RH Form, en av landets ledande utvecklareav ergonomiskt utformade arbetsstolar.

Konstiga stolar – och skönaStolen har naturligtvis också en funktionell rollsom vilstol, arbetsstol eller köksstol till exem-

pel. Stolen är till och med ett konstobjekt. Detfinns gott om exempel på stolar med begrän-sad funktionsduglighet och hållbarhet därbekvämlighet fått ge vika för skulpturala formeroch märkliga materialkombinationer. Möbels-nickare, arkitekter, inredningsarkitekter ochformgivare har genom seklerna sett stolen somen stor utmaning.

Ergonomi bara på jobbetTrots att stolen är den mångtusenåriga före-teelse den är har utvecklingsmöjligheten avdetta objekt inte tagit slut. Varje år får vi provpå förändringsmöjligheterna både utseende-mässigt och tekniskt. Stolen och sittandetshistoria är genom de många funktionerna ochformerna ett kulturhistoriskt, estetiskt ochpraktiskt mycket spännande område.

Ergonomiskt tänkande har dock inte nåttin i våra hem i någon större utsträckning. Visitter alltmer men vad vi sitter i är det få somtänker på.

– Den generation som vuxit upp framfördatorn hemma har förmodligen suttit sönder

sig redan innan de ens kommer ut i arbetslivet.Hur många familjer är det som köper sittriktigaarbetsstolar till sina barn, trots att de tillbringarnästan all sin vakna tid framför datorn, kom-menterar Peter Holstensson.

Noterat

Ny metod att

mäta ljud kan

minska risken

för hörselskador Många konsert- och diskotek-

besökare riskerar hörselskador

på grund av för höga ljudnivåer.

Hittills har det varit svårt att

mäta nivåerna på ett bra sätt.

Nu har SP, Sveriges Provnings-

och Forskningsinstitut på Social-

styrelsens uppdrag tagit fram en

ny mätmetod som kan minska

riskerna för hörselskador.

Hittills har det inte funnits någon bra ochenhetlig metod att mäta ljudnivåerna.

– Det har gjort att konsertarrangörer ochkommunala miljöinspektörer haft skildaåsikter om vilka ljudnivåer som förekom-

mit vid en konsert, säger Andreas Gustaf-son, akustiker vid SP och ansvarig förutvecklingen av den nya metoden.

Anpassad för musikmiljöerDen nya mätmetoden är snabb och säker.Den beskriver vilken typ av mätinstrumentsom ska användas och var och hur manmäter. Mätmetoden innehåller ocksåanvisningar som både kontrollanter ocharrangörer kan använda sig av.

Mätmetoden går att ladda ner kostnadsfrittfrån www.sp.se/akustik

En hand har 27 olika ben, 55 muskler och leder.

www.ejendals.comE

hren

strå

hle

BB

DO

De flesta arbetsskador drabbar händer eller fötter. Ofta beror

skadorna på att den olycksdrabbade inte skyddar sig på ett

effektivt sätt.

Det räcker inte att bara ha handskar och skor på sig.

Handskarna måste vara utvecklade för uppgiften. Fel handske

kan många gånger göra mer skada än nytta. Och skorna måste

vara anpassade för just användarens typ av jobb. Inte bara något

man stoppar fötterna i. Det här gäller vare sig du representerar

Yrkeslandslaget eller räknar dig till de mest garvade proffsen.

Ejendals är ett familjeföretag med sin bas i Leksand. Vi är

specialiserade på att utveckla, tillverka och marknadsföra kvalitets-

produkter som skyddar Händer & Fötter. I nära samarbete med

forskare och våra kunder tar vi fram produkter som uppfyller

högsta krav på skydd, slitstyrka och ergonomi. Denna inriktning

har gjort oss till en av Europas ledande inom vårt område.

Det kan väl vara värt en liten fotnot.

Vill du veta mer ring 0247-360 00.

En fot har26

ben,

15m

uskl

eroc

h14

lede

r.

Var rädd om dinahänder och fötter.

Documents

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM ARBETSMILJÖ ÄR EN …