Bilaga 2. Övriga naturvärden - Startsida - Trafikverket · 2020-05-29 · Bilaga 2. Övriga naturvärden Övrigt Innefattar också två skogliga nyckelbiotoper, ett skogligt naturvärde

Bilaga 2. Övriga naturvärden


Tillhir PM Naturvärdesinventering Dokumentdatum: 2020-05-27 Ärendenummer: TRV 2018/88290 Version: 1.0 Här redovisas Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, naturvårdsavtal, naturvärden, sumpskogar, naturvärdesområden från länsstyrelsens naturvårdsprogram, våtmarksinventeringar, Havs- och vattenmyndighetens särskilt värdefulla vattendrag och värdefulla vattendrag samt kommunernas naturområden från naturvårdsprogram eller liknande.

1.1. Blad 1

Nummer 1.1

Område Våtmarksinventering objekt 416

Namn Hillabygget

Beskrivning Mosse

Källa Shapefil Länsstyrelsen Skåne

Naturvärdesklass 2 (VMI)

Naturvårdsarter

Övrigt Norr om våtmarksobjekt 416 finns ett annat våtmarksobjekt, 415, med klass 4

Området innefattar också två kommunala objekt, Tallmossar Ö Rullabygget, naturvärdesklass 3, samt sumpskogar.

Nummer 1.2

Område Hässleholms kommuns naturvårdsprogram objekt 3124

Namn Bokskog SÖ Sindreäng

Beskrivning Hedbokskog som på flera ställen verkar vara helt ”orird” (centrala delar). Skogen genomkorsas av flera bäckar runt vilka det bildas alsumpskogar och i några fall raviner. De flesta av dessa sumpskogar är nyckelbiotoper. I bokskogen är träden knotiga, flerstammiga, olikåldriga och ihåliga. Tillsammans med närliggande skogsbeten utgir skogen ett mycket intressant skogsområde med karaktär av betad utmarksskog.

Källa Hässleholms kommuns naturvårdsprogram samt shapefil

Naturvärdesklass 1 (kommun)


Naturvårdsarter missne, frossirt, revlummer, granbräken, lopplummer, tallirt, liten stinksvamp, skogsduva, bokvårtlav

Övrigt Innefattar kommunens objekt 3102, Skogsbete Smedeboda, klass 1, samt 3122 Skogsbete SSO Sinderäng och 3101 Skogsbete Smedeboda, klass 2. Länsstyrelsens naturvärdesobjekt 21, Smedeboda, klass 2. Innefattar också sex skogliga nyckelbiotoper, ett skogligt naturvärde och ett 20-tal sumpskogar.

Nummer 1.3

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram obj 250401 och 250402

Namn Finjasjins strandskog och strandskap

Beskrivning Al-, bjirksumpskog med älgirt med planterad barrskog, pors och videbälte ut mot sjin till, inslag av rotvältor.

Källa Shapefil, kommunen


Naturvårdsarter

Övrigt Inom området finns även länsstyrelsens nr 73 Finjasjins nordvästra strand (klass 3), våtmarksinventeringens objekt 1087 Finjasjins strand S Hässleholm (klass 2) samt två av skogsstyrelsens sumpskogar.

Nummer 1.4

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram objekt 4209

Namn Dallerid vid Finjasjin

Beskrivning Mosaikartat ädellivskogsområde med skogskontinuitet sedan 1800-talets birjan, eventuellt längre. Ängsbokskog och irtrik ekskog dominerar men här frodas även äldre ädellivskog, avenbok och livsumpskog med klibbal och ask. Rikligt med lind i sydistra strandzonen. Ett flertal slingrande orirda mindre skogsbäckar, varav en med strutbräken. Olikåldrig flerskiktad skog. Artrika och välutvecklade fält- och buskskikt. Sparsamt med gamla träd. Många insprängda alkärr med rik flora, varav ett med permanent vattenspegel. Välutvecklade bryn mot Finjasjin. Artrik alsumpskog vid stranden. Mycket betydelsfullt område fir häckande fågel, tex mindre hackspett.

Källa Hässleholm kommuns naturvårdsprogram samt shapefil


Naturvårdsarter Gulsippa, lungirt, nässelklocka, humle, ormbär, aklejruta, sydlundarv, skogsbingel, gulplister, gullpudra, strutbräken, hassel, lind, avenbok, ek, bok, västlig husmossa, pepparporella, askvårtlav, ekoxe, mindre hackspett, rirdrom


Övrigt Innefattar också två skogliga nyckelbiotoper, ett skogligt naturvärde och tre sumpskogar. Området ingår i det stirre området 11 Hovdala som är utpekat av länsstyrelsen, med klass 3. Angränsande i ister finns kommunens objekt 4208 Guldkusten, klass 3

Nummer 1.5


Namn Hirlingeån nedre

Beskrivning Hirlingeåns nedre lopp består av meandrande avsnitt genom åker och beteslandskap. Ridåer av klibbal och salix längs kanterna av ån. 2-3 meter higa strandbrinkar, brant sluttande. Brunt, humist vatten. I ivrigt meandrande vattendrag omväxlande genom alskog, blandskog och ippet jordbrukslandskap. En sträcka omges av vassbälten som tidigare har varit sidvallsäng (område 1034). Ån rinner i en ravin sider om Aggarp. Stenig botten, omväxlande forsande och lugna partier, alsocklar, grova ekar. Sandbankar vid plantskolan sider om avgränsat objekt är intressant m.a.p. stormusslor.



Naturvårdsarter Klibbal, hampflockel, sjifräken, bladvass, kråkkliver, spillkråka, grinling, sannolikt flodpärlmussla

Övrigt Hela vattendraget Almaån/Hirlingeån, är ett särskilt värdefullt vattendrag enligt Havs- och Vattenmyndigheten.

Nummer 1.6


Namn Saknar namn

Beskrivning Stor hedbokskog. Likåldrig, 45-55 cm grova träd, välgallrat - mycket ris på marken. Stort ljusinsläpp ger ett relativt välutvecklat fältskikt. Stenigt. Sluttning.

Källa Shapefil, Hässleholm kommun


Naturvårdsarter

Övrigt Området innefattar även skogsstyrelsens sumpskog.


Nummer 1.7


Namn Svärtingstorp

Beskrivning Äldre ekskog med inslag av mycket stora, gamla träd av främst ek, men även bok, gran, bjirk, klibbal, hästkastanj, tysk linn. Många ekar i norr kring 150 cm i diam. En gran 4 m i omkrets, 130 cm i diameter - Skånes näststirsta gran! Norra delen av området karaktär av ivergiven gårdsmilji. Igenväxning. Tidigare betesmark, fortfarande hästbeten i mindre områden. Alsumpskogen i norr - relativt stora träd (35-55 cm diam.), sluttning, relativt torrt. Stammar ”plankrotslika”. Allé av stora hästkastanjer! Mycket stora tysklinnar. Mycket hassel i nordost.



Naturvårdsarter Ek, bok, klibbal, hassel, harsyra, majbräken, spillkråka

Övrigt Området innefattar även skogsstyrelsens nyckelbiotop, ädellivskog. http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2926387

Nummer 1.8


Namn Gästgivarskogen (väster Tyringe)

Beskrivning Bokskog med inslag av ek och tall, firekomst av lågor.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 1.9


Namn Vattentornet (sider Tyringe)

Beskrivning Olikåldrig blandskog med skiftande sammansättning. Mest livskog, bok och ek. På något håll dominerar tall. Hedskogar.



Naturvårdsarter

Övrigt

http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2926387



Nummer 1.10

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram obj 3131

Namn Prästamossen

Beskrivning Stor higmosse som har varit svårt påverkad av torvbrytning. Tydliga parallella torvgravar iver hela mossen. Är idag något igenväxt men har typisk higmosseflora.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 1.11


Namn Skälsbike, sider

Beskrivning Småskaligt jordbruk, skogsbruk. Huvudsakligen bokskog, något inslag med tall och avenbok. Rikligt med odlingsrisen på några håll, ofta vällavade. Olikåldrig skog. Både betesdrift och skogsbruk visar på småskalig verksamhet med bevarande och varsamhet.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 1.12

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram obj 250603

Namn Tågerid (norr)

Beskrivning Varierad betesmark med f.d. åkrar och stirre skogsbetat område. Stengärdsgårdar. Ofta dominans av bjirk, ek, al. Ibland yngre, mindre träd och lite fuktigare. Torrare västerut med bl.a. stirre bokar. Små åkrar. Sammantaget ett värdefullt kulturlandskap, inte minst genom skogsbetekaraktären.



Naturvårdsarter

Övrigt


Nummer 1.13

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram obj 250601 och 250602

Namn Tågerid (NO vägen) resp. Tågerid (SV vägen)

Beskrivning Kulturlandskap med rik variation av betade ekhagar med inslag av en. På flera håll rikliga inslag av träd som bjirk, ek och unga alar. Även f.d. åker. Hogabäcken, äldre diken med kortare parti med upplagda massor. Ett värdefullt område i kulturlandskapet med variation och mångfald.



Naturvårdsarter

Övrigt Området innefattar även fyra ängs- och betesmarksobjekt samt skogsstyrelsens sumpskog. Fler sumpskogsobjekt ligger väster om området.

Nummer 1.14

Område Hässleholm kommun naturvårdsprogram objekt 250502

Namn Hogabäcken

Beskrivning Stenrik och bred bäck som grenar sig. Livträd intill i olika åldrar och livskraft, bok, klibbal, ek med higstubbar och lågor av bok. I väster ung sumpskog, ister intressant bokskog, olikåldrig, en del did ved och higstubbar.



Naturvårdsarter Harsyra, ekorrbär, gulplister, hallon

Övrigt Innefattar skogsstyrelsens nyckelbiotop, bäckdal http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2926726 samt två sumpskogar. I sider angränsar kommunens objekt 250501 med samma namn, Hogabäcken, klass 3. Där finns ytterligare tre sumpskogar.

Nummer 1.15

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram objekt 4212 och 4213

Namn Målebike

Beskrivning I väster ung tät alsumpskog med slingrande bäck, firmodligen sommartorr. I ister ängsbokskog (lågirttyp), grova träd saknas, annars något olikåldrig. Glest fältskikt mestadels.






Naturvårdsarter

Övrigt Området innefattar även två av skogsstyrelsens sumpskogar.

Nummer 1.16


Namn Målebike

Beskrivning Meandrande, forsande, mindre vattendrag. Firmodligen rik bottenfauna och fiskebestånd.



Naturvårdsarter

Övrigt Området innefattar en av skogsstyrelsens sumpskogar.

Nummer 1.17

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram, objekt 250301 och 250302

Namn Kungsgård resp. Kungsgård - jätteekar

Beskrivning Fire detta kungsgård med vallgrav och fina solitära träd av ek, al, ask, avenbok, bok. Flera kraftiga (ek, flera askar, en, bok).



Naturvårdsarter

Övrigt Objektet ligger vid Almaån, som är särskilt värdefullt vattendrag enligt Havs- och vattenmyndigheten.

Nummer 1.18


Namn Gråsjin

Beskrivning En välavgränsad skogssji. Häckande fiskgjuse.



Naturvårdsarter

Övrigt Väster om Gråsjin ligger kommunens objekt 3115, Trädmyr vid Grisji, klass 3. Den utgir samtidigt våtmarksinventeringens objekt


306, klass 2. Grisjin och våtmarken utgir tillsammans länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 20 Grisjin, klass 3.

Norr om Gråsjin ligger våtmarksinventeringens objekt 305, klass 2. Lite åt NO finns ytterligare en våtmark, av klass 4.

Nummer 1.19


Namn Angsholmasjin

Beskrivning Mindre sji längs vägen Tyringe-Hirja. Fritidsbebyggelse längs norra sidan. Omgiven av tallskog med inslag av bjirk. Smala starrbälten med inslag av kaveldun längs stirre delen av sjin. Ek-bjirkskog i nordistra delen.



Naturvårdsarter Citronfläckad kärrtrollslända, bredkaveldun, sjifräken, topplisa, näckros, hundstarr, vasstarr

Övrigt Natura 2000-område

Nummer 1.20

Område Skogsstyrelsens nyckelbiotop

Namn Hillabygget

Beskrivning Livskkog av asp och bjirk, riklig med dida träd, higstubbar och lågor med stora ornitologiska värden.

Källa http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=3014658

Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Sammanfaller med område med naturvårdsavtal.

Nummer 1.21


Namn Pengahålan

Beskrivning Hedädellivskog med värdefull kryptogamflora och rik firekomst av vedsvampar samt sparsamma firekomster av lågor, higstubbar, mossklädda block och gamla ekar.







Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 1.22

Område Två av skogsstyrelsens nyckelbiotoper

Namn Namn saknas

Beskrivning Alsumpskog med stora hydrologiska värden av kvill och flera bäckfåror och meandrande vattendrag, rikligt med higstubbar, lågor och firekomster av stengärdesgårdar.



Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Gränsar till ett område med naturvårdsavtal. Nyckelbiotopen sammanfaller delvis med sumpskog och gränsar till flera sumpskogar.

Nummer 1.23

Område Tre av skogsstyrelsens områden med naturvärden

Namn Sanatorieskogen + två utan namn

Beskrivning Objektet omfattar tre olika karterade bokskogar.

Källa http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2894298

http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2894279


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 1.24

Område Skogsstyrelsens område med naturvärden












Namn Stenberget

Beskrivning Objektet omfattar en stenbrant.


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt




1.2. Blad 2

Nummer 2.1


Namn Millehus

Beskrivning Vattendraget sider om bron meandrar långsamt mellan betesmarker och åkrar men kantas av livträd och sumpskog. Norr om bron ligger en ivergiven milla/såg med en kraftdamm. Dammen har en stor i och stränder som utgirs av higirtsäng.

Källa Hässleholm kommuns naturvårdsprogram, shapefil


Naturvårdsarter ask, hampflockel, gul svärdslilja, missne, fackelblomster, strandklo, aklejruta, grinvit nattviol,

Övrigt

Nummer 2.2


Namn Bokskog resp. Betesmark

Beskrivning En varierad hedbokskog med inslag av andra ädla livträd. I sidra delen finns ett område som helt domineras av ek. Även ippen, mager betesmark med fuktigare sänkor och stråk där tuvtåtel dominerar. Små hijder som delvis består av risen är torrare och hyser rikare flora. I istra kanten växer stirre ekar.



Naturvårdsarter

Övrigt 3210 gränsar till en sumpskog.

Nummer 2.3


Namn Ekhage SV Kyrkstorp.

Beskrivning Ekbevuxen betesmark som ligger på en rullstensås. I buskskiktet finns rikligt med enbuskar och hassel. Området ligger insprängt mellan stora åkrar. Bålgetingbo i en ihålig ek.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar en ängs- och betesmark.


Nummer 2.4


Namn Almaån

Beskrivning Sträckan Algustorp-Fjärliv - slingrande vattendrag med välutvecklad uppvuxen alsumpskog och fd sidvallsängar som fortfarande är ippna. Relativt oexploaterad sträcka med ett flertal forsande partier. Bitvis betesmark i strandzonen. Potentiella slåtterängar nedstrims Algustorp - Aska. Väl sluten och artrik ädellivskog och grova flerstammiga klibbalar Brittedal – Aska. Nedstrims Laxbro finns grusbrinkar med stort antal bohål av kungsfiskare.



Naturvårdsarter Kungsfiskare, forsärla, drillsnäppa, bredkaveldun, hampflockel, blomvass, fackelblomster, kabbleka, säv, sprängirt, gul näckros, rirflen, besksita, jolster, ask, sandkrypare, grinling, färna (vid Brittedal), kungsfiskare (trolig häckning), forsärla, tjockskalig målarmussla, flat dammussla, flodpärlmussla

Övrigt Hela Almaån är även särskilt värdefullt vattendrag enligt Hav- och Vattenmyndigheten.

Nummer 2.5


Namn Ekhage på Olahus resp. Naturbete Olahus

Beskrivning Betesmark som är bevuxen med många grova ekar - både levande och dida. Flera grova eklågor. Floran är tämligen trivial och troligen kvävepåverkad. Även busk- och trädrik, mager betesmark. Området är mycket välhävdat och bjirnbär och rosor rijs manuelt. Träden som finns har tydliga beteshorisonter. Floran är tämligen trivial. Fin struktur med beteshorisonter och god hävd.



Naturvårdsarter

Övrigt 3207 0ch 3208 sammanfaller med ett av skogsstyrelsens områden med naturvärden, ädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2938797

Samma område har också naturvårdsavtal http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2987981



http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2987981



Området innefattar också tre ängs- och betesmarker.

Nummer 2.6


Namn Klenasjin 1 km S Stoby

Beskrivning

Källa Shapefil, länsstyrelsen Skåne


Naturvårdsarter

Övrigt Ingår i en sumpskog

Nummer 2.7


Namn Riinge, syd

Beskrivning I sider ett ganska långsmalt firgrenat, alrikt dråg delvis ingärdat av annan livskog, oftast bok. Bitvis tallinslag i boket. Firekomst av did ved, mest bok, lågor. Viss blockighet och något berg i dagen. Relativt konventionell skitsel. Svagt kuperat.

Källa


Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar en av skogsstyrelsens nyckelbiotoper, alsumpskog, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2965691 och två sumpskogar varav den ena är samma som nyckelbiotopen.

Nummer 2.8


Namn Gulastorp

Beskrivning Askdominerad fuktskog med stundtals mycket riklig buskvegetation, med hägg, hassel mm. Humleblomster och älgirt vanliga. Trevlig bäck genom området. Även alträd. Hel del hassel ibland. Även tvåskiktad, delvis fuktig livskog dominerad av ask och delvis bok. Underväxt med hassel och hägg. Stora gärdsgårdar. Torrare parti i nordväst med bok och avenbok (ganska rikligt).






Naturvårdsarter

Övrigt Sammanfaller delvis med skogsstyrelsens område med naturvärden, livsumpskog, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2962327

som i sin tur innefattar två sumpskogar.

Nummer 2.9


Namn Grantinge syd

Beskrivning Stirre sammanhängande betesmark med god struktur som sten, tuvighet, gärdsgård, ruiner. Vissa partier har med stor säkert tidigare varit åker. Delvis fin betesmark med inslag av äng och hagmarksarter.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar två ängs- och betesmarker.

Nummer 2.10


Namn Attarp

Beskrivning Omväxlande betesmark med damm och alpartier. Mycket fina trädindivider, främst ekar. Svagt gidslat, tuvig betesmark (någon del ogidslad). I ister fina lindar, avenbokar, någon skogslinn. Blitare mittparti med klibbal och bjirk. Norra dungen (nyckelbiotop) med flertal grova, fina ekar. Även avenbok och lind.



Naturvårdsarter Ridven, stenmåra, gråfibbla, stagg, tuvtåtel, blåtåtel, älgirt, gulplister

Övrigt Innefattar en av skogsstyrelsens nyckelbiotoper, hagmark, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2870278

samt tre ängs- och betesmarker.

Nummer 2.11






Område Våtmarksinventeringen objekt 404

Namn Torvmossesjin 1,5 km S Stoby

Beskrivning Våtmark

Källa Shapefil, Länsstyrelsen Skåne


Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 2.12


Namn Skea

Beskrivning Våtmark



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 2.13


Namn Namn saknas

Beskrivning Alsumpskog med hig och jämn luftfuktighet, stillastående vatten och allmän firekomst av livträd på socklar samt did ved.



Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Nyckelbiotoperna sammanfaller med två sumpskogar.

Gränsar till ett av skogsstyrelsens områden med naturvärden, Livskogslund/Hagmarksskog, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2895080

Nummer 2.13









Namn 500 m SO Finjasjin (heter den norra, den sidra saknar namn)

Beskrivning Hagmark och skogsbryn med betespåverkan, källa som går i dagen med stora botaniska värden. Riklig till allmän firekomst av ek och hassel.



Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Den norra nyckelbiotopen sammanfaller med område med naturvårdsavtal SK 339-2012, Ädellivskog ek, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2841322

Nummer 2.15

Område Två av skogsstyrelsens områden med naturvärden

Namn Hässleholmsgården

Beskrivning Objekt av livskog och ädellivträd.



Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 2.16

Område Länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 13b

Namn Västra delen

Beskrivning saknas

Källa Shapefil. Länsstyrelsen Skåne

Naturvärdesklass 3 (länsstyrelsen)

Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 2.17












Område Länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 17c

Namn Tykarpsgrottorna

Beskrivning saknas

Källa Shapefil. Länsstyrelsen Skåne


Naturvårdsarter

Övrigt


1.3. Blad 3

Nummer 3.1


Namn Myrarp, higmosse i NV

Beskrivning Stor, ippen higmosse utan synliga spår av täktverksamhet. Dike i nordost. Tallmosse runt om, även bjirkmosse. Denna är till stora delar gallrad. Öppna kärrdråg i ister. Bergknalle med torrare tallskog i sider.



Naturvårdsarter Tall, tuvull, ljung, klockljung, lingon, blåbär, ängsull, flaskstarr

Övrigt Norr om myren finns Myrarp Norr, kommunens naturvärdesobjekt 251101, klass 1, samt objekt 251102, klass 3, Inom objekt 251101 finns en av skogsstyrelsens nyckelbiotoper, ädellivnaturskog, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2940987 samt ett området med naturvårdsavtal, naturskogsartad livskog, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2978811 Myren har klass 2 i länets våtmarksinventering, objekt 298, myren utgir också länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 9, Myrarpsmyren, klass 2.I området finns även ett tiotal av skogsstyrelsens sumpskogar. Området fortsätter i Hiirs kommun, se nr 3.27.

Nummer 3.2


Namn Myrarp ädellivskog i NO

Beskrivning Stor, olikåldrig ädellivskog med mycket did ved. Stirre delen domineras av hedbokskog. Östra delen domineras av hedekskog. Flera alsumpskogar ingår. Delar av skogen biotopskyddad, delar naturvårdsavtal. Fyra stora spärrgreniga bokar i norra delen, ca 90 cm i diameter. Strax sider om dessa, mångstammiga, uppvuxna alsocklar.



Naturvårdsarter hultbräken, missne, kärrsilja, liksvamp, bokvårtlav

Övrigt I sider angränsar kommunens naturvärdesobjekt 1108, Ekhage Myrarp, klass 2. Området innefattar tre av skogsstyrelsens nyckelbiotoper, N 18-2000, Alsumpskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2940978, N 24-2000 Ädellivnaturskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-









parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2940984 samt N 23-2000 Ädellivnaturskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2940983 och två områden med naturvårdsavtal SK 393-2000 http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2978807 och SK 394-2000 http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2978809 , ädellivskogar. Området innefattar fyra av skogsstyrelsens sumpskogar. Området utgir även länsstyrelsens naturvårdsobjekt nr 10, Myrarp, klass 3.

Nummer 3.3


Namn Myrarps mosse 9,5 km S Tyringe

Beskrivning Higmosse, starkt påverkad av tidigare torvtäkt, speciellt de centrala delarna, samt dränerad runt ån. Långa, raka torvvallar I SV-NO riktning med äldre, lägre liggande täktområden emellan. Både vallar och täkter är delvis tall och bjirkbeväxta.



Naturvårdsarter

Övrigt Samma område är kommunens objekt 1101, klass 3. Öster om mossen finns kommunens objekt 1102, Ädellivskog Matterids-Svenstorp. Väster om mossen finns kommunens objekt 1105, Ädellivskog SV Myrarp, klass 2 , objekt 1106, Livskog S. Myrarp, klass 3

Nummer 3.4 se objekt 1.18

Område

Namn

Beskrivning

Källa

Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 3.5


Namn Sider om Stora Kampholma









Beskrivning Öppna flacka gräsmarker utmed ån. Området är under igenväxning och måste rijas fir att inte ivergå till sumpskog. Restaurering av slåtter i området kan giras.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 3.6


Namn Naturbete Attarp

Beskrivning Varierad naturbetesmark. Stor del av området utgirs av en betad higirtsäng med veketåg och älgirt, men de lite torrare partierna hyser en välbetad och rik flora. Stor del av området är fuktigt och flackt, men en stor och brant sandig backe reser sig i sidra delen.



Naturvårdsarter

Övrigt Sider och väster om området finns våtmarksinventeringens objekt 390, Mosse 7 km SO Perstorp, klass 3.

Nummer 3.7


Namn Fjärhusmossen 9 m SO Perstorp

Beskrivning Mosse med tallskog.



Naturvårdsarter

Övrigt Tre objekt från kommunens naturvårdsprogram, med klass 2, ingår i området:

nr 3132 Skogsmyr Fjärhusmosse är en tallskog med stort inslag av glasbjirk som utgir kantskogen till Fjärhusmossen. Även ett centralt parti av troligen igenväxt mosseplan är medräknat. Skogen är relativt orird och det finns endast ett fåtal äldre diken. Blåtåtel är karaktärsväxt på stora ytor

nr 3133 Fattigkärr Fjärhusmosse är en del av ett myrkomplex med rirligt markvatten, så att ett vidsträckt kärr bildas. Myrlilja är


dominerande och täcker mycket stora områden. Odikat med intakt hydrologi.

nr 3134 Fjärhusmosse är en higmosse som är glest bevuxen med martallar och enstaka glasbjirkar. I Norr ligger det en liten gil med omgivande gungfly och tallskog. Opåverkad hydrologi. Stirsta delen av området ligger i Klippans kommun.

Nummer 3.8


Namn Rävamossen 5,5 km S Torup

Beskrivning Higmosse



Naturvårdsarter

Övrigt Ett objekt från kommunens naturvårdsprogram, med klass 2, ingår i området: nr 3107 Rävamossen. Higmosse med stort trädfritt mosseplan, torvtäckt har troligen firekommit men hydrologin verkar vara helt återhämtad, stirre diken saknas. Hydrologiskt intakt mosse med stort trädfritt mosseplan.

Nummer 3.9


Namn Bokskog Häringstorp

Beskrivning Gles bokskog som är välgallrad och tämligen likåldrig.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 3.10


Namn Bokskog, Västra Hjortarid

Beskrivning Hedbokskog med olikåldriga träd, flera mindre, sumpiga områden finns i området.



Naturvårdsarter


Övrigt En liten sumpskog angränsar i SO.

Nummer 3.11


Namn Maglehult

Beskrivning Kulturlandskap i form av olika betesmarker. Flertal marker är gamla åkrar som omfirts till gräsmark. Det finns även tuviga hagmarker som ibland är ganska gidselpåverkade. Inslag av trädbestånd, ex. bjirk, bok, al. Några fristående ekar.



Naturvårdsarter


Nummer 3.12

Område Skogsstyrelsens nyckelbiotop N 132-2012

Namn saknar namn

Beskrivning Hedäldellivskog med värdefull kryptogamflora och higa zoologiska värden. Rikliga firekomster av gammal bok, firekomster av vedsvamp, insektshål, hackmärken efter hackspett, block och bergväggar.


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Sider om nyckelbiotopen finns ett litet område med klass 2 i kommunens naturvårdsprogram, Fattigkärr Attarp.

Nummer 3.13


Namn saknar namn

Beskrivning Ädellivskog av bok med odlingsrisen, rikligt med did ved och värdefull kryptogamflora, allmänt med higstubbar, lågor, firekomster av block och bergväggar.


Naturvärdesklass






Naturvårdsarter

Övrigt Sammanfaller med objekt 2510 i kommunens naturvårdsprogram, Isakstorp väster, med klass 2. I området finns också två sumpskogar.

Nummer 3.14

Område Klippan kommuns naturvårdsprogram objekt 24

Namn Syrkhultamossen

Beskrivning Mossen ligger i Klippan kommuns istra del på gränsen till Hiirs kommun. I sider gränsar den till Syrkhultasjin. Den består av en mosaik av tre stirre och trädfria mosseplan, kärr och sumpskogar. Den ippna mossen domineras av risvegetation med ljung, klockljung, kråkbär och rikligt med tuvull. Det finns även ganska gott om småtallar. I sumpskogar och kärr finns gott om multnande ved av i firsta hand bjirk liksom en artrik flora med missne, dvärghäxirt, kärrfibbla, kransrams och rankstarr, samt ett rikt insektsliv. Fågellivet är också typiskt fir miljin med arter som orre, trana, spillkråka och korp.

Källa Klippan kommuns naturvårdsprogram, shapefil


Naturvårdsarter spillkråka, gringiling, orre, missne, dvärghäxirt, kärrfibbla, kransrams, rankstarr.

Övrigt Objektet ingår i länsstyrelsens naturvårdsobjekt nr 8 Syrkhultamossen, klass 2.

Inom objektet finns våtmarksinventeringens objekt 291 Syrkhultamossen 11 km VNV Sisdala, klass 2.

Inom objektet finns också två sumpskogar.

Nummer 3.15


Namn Rinne å dalgång 2,5 km SV Färingtofta

Beskrivning Strandkanter, våtmaker och fuktiga strandbetesmarker

Källa Länsstyrelsen Skåne


Naturvårdsarter

Övrigt Området innefattar ett tiotal ängs- och betesmarker. Området ingår i länsstyrelsens naturvårdsobjekt 1a, Anderstorp-Rinne å, klass 2; kommunens vattenmilji klass 1 Rinne å; kommunens landskapsobjekt Rinneåns dalgång; särskilt värdefullt vattendrag


enligt Hav- och vattenmyndigheten. Huvuddelen av Rinne å finns väster om utredningsområdet.

Nummer 3.16


Namn Mader vid Norrlycke

Beskrivning Öppna betes/slåttermader som idag sannolikt främst hävdas genom bete. Floran är tämligen trivial med arter som älggräs, läkevänderot, gul svärdslilja, kråkkliver, flaskstarr och rirflen. Området har dock ett rikt fågelliv med arter som ängspiplärka, buskskvätta och enkelbeckasin. Fläckvis firekommer även videbuskage och partier med al och bjirk varav en hel del diende bjirkar.

Källa Klippan kommuns naturvårdsprogram


Naturvårdsarter ängspiplärka, buskskvätta

Övrigt

Nummer 3.17


Namn Bokskog vid Tranhult

Beskrivning Livdominerad skog med fyra små knallar med gammal bokskog. I de fuktiga och blita sänkorna växer en äldre livsumpskog. Området är kuperat med klippor, sten och block. I bokskogarna finns inslag av avenbok och sumpskogen utgirs av al, bjirk och gran. Jordmånen är fläckvis näringsrik med arter som vispstarr och gulplister i bokbackarna och småvänderot och kärrfibbla i sumpskogen. Det finns mycket gott om multnande ved och även flera ihåliga träd. På de gamla träden växer en artrik lavflora med bokvårtlav, bokkantlav, havstulpanlav och den mycket ovanliga arter liten ädellav. De higsta värdena är knutna till bokskogen men även sumpskogen är mycket värdefull och bidrar med en jämn och hig luftfuktighet.



Naturvårdsarter småvänderot, kärrfibbla,vispstarr, liten ädellav, bokvårtlav, bokkantlav, havstulpanlav, gulnål, platt fjädermossa, trädporella, guldlockmossa, jättesvampmal

Övrigt På imse sidor av bokskogen finns våtmarksinventeringens objekt 381 0ch 382, Norra och Sidra Älgmossen, med klass 3.


Nummer 3.18


Namn Betesmarker vid Koholma

Beskrivning Stort och varierat beteslandskap med en mycket stor mängd stenmurar. Kultiverade fodermarker dominerar men med insprängda mindre ytor med mer artrik flora med hävdgynnade arter som slåttergubbe, backtimjan och jungfrulin. Variationen innebär att även det biologiska värdet varierar inom området. Markerna har en svagt kuperad och biljande karaktär med ett glest trädskikt av bjirk, ek, rinn, linn och bok. En och slån firekommer i buskskiktet.



Naturvårdsarter slåttergubbe, jordtistel, blåsuga, jungfrulin, svinrot, tagg, knägräs, ängsvaxskivling, hagfingersvamp

Övrigt Området innefattar fyra ängs- och betesmarker.

Nummer 3.19


Namn Betesmark i Klingstorp

Beskrivning Varierad och i huvudsak trädbärande betesmark med ekdominans på torra hijder och al i fuktiga/blita sänkor. Däremellan finns en varierad livskog med bjirk, avenbok, bok och även ek och al. Framfir allt bland ekarna finns flera grova träd. I norra och västra delen finns ippna ytor medan ivriga delar har slutet trädskikt och begränsad hävd. Buskskiktet är ställvis väl utvecklat med slån, hagtorn, enar och hassel. Det finns tämligen gott om did ved. I de ippna delarna finns hävdgynnade arter som brudbrid, ängshavre, svinrot, åkervädd och stagg. Violettkantad guldvinge och hagtornsfjäril flyger i de blomrika och ippna miljierna. I de mer skogsklädda delarna hittas bland annat tandrot, bäckbräsma och kärrfibbla men också gott om igenväxningsvegetation.



Naturvårdsarter jordtistel, bäckbräsma, gullviva, småvänderot, ängsvädd, svinrot, tandrot, ängsvädd, kärrfibbla, jungfrulin, brudbrid, grinvit nattviol, jungfru Marie nycklar, stagg, knägräs, violettkantad guldvinge, bokpraktbagge

Övrigt Området innefattar två ängs- och betesmarker.

Objektet gränsar till ett av skogsstyrelsens objekt med naturvärden, N 692-2012, Livskogslund/Hagmarksskog



Nummer 3.20


Namn Betesmark i Rignarid

Beskrivning Variationsrikt och trädbärande beteslandskap med både torrbackar och betade kärr. Trädskiktet består av al och firhållandevis grov ek med inslag av bjirk och bok. I nordost finns även gran. Hävden är ganska svag och området är under igenväxning. I fältskiktet dominerar arter som smirblomma, veketåg, älggräs, hundkäx och vitsippor tillsammans med triviala gräs. Hävdgynnade och naturvårdsintressanta arter finns fläckvis i form av backtimjan, jordtistel, jungfrulin, ängsbräsma, ängsvädd, stagg m.fl. arter. Buskskiktet är tämligen välutvecklat med fläder, hassel, slån och vide. I de fuktiga betesmarkerna flyger den violettkantade guldvingen tillsammans med flera andra fjärilsarter.



Naturvårdsarter backtimjan, jordtistel, jungfrulin, kattfot, ängsbräsma, ängsvädd, svinrot, grinvit nattviol, stagg, knägräs, violettkantad guldvinge

Övrigt Inom objektet finns en ängs- och betesmark.

Sider om objekt 15 finns kommunens objekt 16 Rignarid sidra, klass 3

Nummer 3.21


Namn Betesmarker vid Fågelsång

Beskrivning Tydligt kuperat beteslandskap med både torra och fuktiga/blita partier. Betesmarkerna är till stora delar kultiverade och det finns gott om stenmurar, diken och trädridåer. Det finns även ett mindre alkärr i västra delen. Markerna är iverlag välhävdade och det finns inslag av hävdgynnade arter som gråfibbla, bergsyra, liten blåklocka, stenmåra och stagg i de annars kultiverade gräsmarkerna. Slåttergubbe finns sparsamt längst i väster. Jordmånen är sandig och det finns även en del sandblottor och sandtag. Det finns ett tämligen stort antal vidkroniga ekar. Huvuddelen av dem bedims vara under 100 år, ett fåtal ekar och skogslindar är dock äldre. Hassel, hagtorn och slån firekommer spritt men ganska sparsamt.






Naturvårdsarter slåttergubbe, hirsstarr, stagg, knägräs

Övrigt Innefattar tre ängs- och betesmarker. Strax i väster finns en annan ängs-och betesmark samt två sumpskogar.

Nummer 3.22

Område Klippan kommuns naturvårdsprogram, objekt 12-14

Namn 12. Avenbokskog NO Djupadalsmilla 13. Avenbokskog O om Rignarid 14. Blandädellivskog NO om Rignarid

Beskrivning Avenbokdominerad dalgång ner mot Snälleridsån. Firutom avenbok finns linn, skogslind, ek, bjirk och i de fuktigare delarna även al. Flera av träden är gamla och vissa av träden har håligheter med mulm. Det finns också måttliga mängder multnande ved. Den mullrika jorden bidrar till en praktfull vårflora med stora mattor av vitsippa, gulsippa, gulplister och skogsbingel tillsammans med bland annat blåsippa och tandrot. På några de gamla träden växer ovanliga kryptogamer som orangepudrad klotterlav och bokvårtlav. Stenknäck firekommer i skogen. Den norra delen är nyckelbiotop.

Äldre avenbokdominerad skog på båda sidor av Snälleridsån. Firutom avenbok finns inslag av skogslind, bok, ek och bjirk liksom ett mindre inslag av gran. Flera av träden är gamla och senvuxna. Både higstubbar och lågor finns men ganska sparsamt. I en boklåga med fniskticka hittades rikligt med utgångshål från den ovanliga jättesvampmalen. Terrängen är kuperad och bitvis finns klippor och block i branterna. Den västra delen, med gott om vidkroniga ekar, hävdas sannolikt med bete. Vitsippsmattorna är särskilt framträdande vid ett besik under våren. Där jordmånen är rikare växer en lundartad flora med skogsbingel, tandrot, blåsippa och mirk lungirt. På barken av de gamla träden växer ovanliga lavar och mossor. Den centrala delen är nyckelbiotop.

I den branta sluttningen ner mot Snälleridsån växer en ganska higvuxen skog med grova bokar och ekar. Det finns även inslag av bjirk, skogslind och avenbok och i buskskiktet finns gott om hassel. Fläckvis finns en mycket rik bokfiryngring. Flera av träden är gamla och har skador och vissa står som dida torrträd. Några ekar har håligheter med mulm. Fältskiktet domineras av vitsippor och i rikare partier växer sparsamt med tandrot. Norra delen är utpekad som nyckelbiotop.



Naturvårdsarter skogslind, mirk lungirt, blåsippa, gulsippa, gullpudra, vårärt, lundviol, kärrfibbla, tandrot, ormbär, storrams, skärmstarr, vispstarr, lundelm, orangepudrad klotterlav, bokvårtlav, linnlav,


platt fjädermossa, trubbfjädermossa, guldlockmossa, klippfrullania.

Övrigt Snälleridsån ligger i de allra sydligaste delarna av Klippans kommun. Den är starkt påverkad av mänsklig aktivitet. Drygt halva vattendraget ligger inom ett markavvattningsfiretag, vilket indikerar att påverkan genom rätning, rensning och firdjupning är stor. Trots det finns fina strimsträckor och livsumpskogar längs med vattendraget. Klassificerat som Måttlig ekologisk status enligt vattendirektivet i VISS.

Området omfattar även en av skogsstyrelsens nyckelbiotoper, bergbrant, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2898909

skogsstyrelsens områden med naturvärden, ”Avenbokskogen” http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2951959

tre områden med naturvårdsavtal, ädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2985515



Området ligger också inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt 1b, Snällerid-Snälleridsån, klass 3.

Nummer 3.23


Namn Namn saknas

Beskrivning Objektet omfattar ädellivskog av avenbok med kulturhistoriska värden på berggrund av grinstenar med vattendrag och värdefull kryptogamflora. Rikligt med gamla livträd och allmänt med mossklädda block, väen bergväggar och lodytor.


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt I området finns skogsstyrelsens område med naturvärden, bokskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2876190

Ligger inom länsstyrelsens område 1b samt vid Snälleridsån, se objekt 3.22.
















Nummer 3.24

Område Klippan kommuns naturvärdesobjekt 22

Namn Blandlivskog ister om Koholma

Beskrivning Blandlivskog med bok, al, bjirk och ek på fuktig mark i svag sluttning. Det finns stenmurar och stengrunder som vittnar om en tidigare torpmilji. Flera av alarna växer på sockel och det finns gott om multnande ved. I fältskiktet finns bland annat dvärghäxirt, mellanhäxirt, missne och skärmstarr. På fnisktickor finns utgångshål av den ovanliga jättesvampmalen. Källflidet och den rika tillgången på did ved är särskilt värdefullt. Objektet är en nyckelbiotop.



Naturvårdsarter dvärghäxirt, mellanhäxirt, missne, skärmstarr, gulnål, pulverklubba, jättesvampmal

Övrigt Området sammanfaller med två av skogsstyrelsens nyckelbiotoper



I närheten finns flera sumpskogar.

Nummer 3.25

Område Hiir kommuns naturvårdsprogram objekt 1a

Namn Svale mosse

Beskrivning Svale mosse är en av få intakta higmossar inom den sydliga livskogsregionen. Mossen omges av skog och rester av ett småskaligt odlingslandskap vid Syrkhultasjin. Ute på mossen växer bland annat ljung, klockljung, kråkbär, rosling och tuvsäv, samt vitag och rundsileshår i de blitare hiljorna. Delar av mosseplanet är bevuxet med bjirk och tall. Igenväxning pågår. Mossen och dess omgivningar bjuder i stor utsträckning på en fir området typisk skogsfågelfauna, med talltita, tofsmes och dubbeltrast. Orre och trana firkommer. Även tjäder har observerats i anslutning till mossen. Mossen är det enda objektet i Hiir som finns upptaget i den nationella myrskyddsplanen, bortsett från Hjortaridsmosse, som huvudsakligen ligger i Hässleholms kommun. Mossens kanter, laggzonen, domineras av starr, men här växer även myrlilja. De perifera delarna av mossen är något påverkade av dikning och det finns även några mindre torvgravar. Den sydligaste delen består av bjirksumpskog med stort inslag av higstubbar och did ved.






Källa Hiir kommuns naturvårdsprogram


Naturvårdsarter orre, trana, tjäder, myrlilja, oxtungssvamp, liten sinderfallslav

Övrigt Sammanfaller med våtmarksinventeringens objekt 294, Svale mosse, klass 1, och länsstyrelsens naturvärdesobjekt 3 Svale mosse, klass 1.

Nummer 3.26

Område Hiir kommuns naturvårdsprogram objekt 1b

Namn Svale mosses omgivningar

Beskrivning Odlingslandskap och skog kring Syrkhult och Svale mosse. Området omfattar en mosaik av fuktiga livskogar ister om Syrkhultasjin och skogsranden kring Svale mosse, samt odlingslandskapet kring gården Syrkhult i sydväst. Här står Syrkhulta-eken, en riktig bjässe som numer är ensam i sitt slag i den här trakten. De ippna markerna och delar av de trädklädda delarna runt gården betas fortfarande.



Naturvårdsarter

Övrigt Sammanfaller med länsstyrelsens naturvärdesobjekt 2 Syrkhult, klass 3.

Inom objektet finns ett antal sumpskogar.

Nummer 3.27

Område Hiir kommuns naturvårdsprogram objekt 2

Namn Hjortarids mosse

Beskrivning En i stort sett opåverkad mosse som omges av kärr och sumplivskogar. Stirre delen av den ippna mossen ligger i Hässleholms kommun, medan de omgivande sumplivskogarna sträcker sig in i Hiirs kommun, längs en bäck i Snälleridsbäckens vattensystem som rinner till Rinne å. Själva mossen visar endast svaga igenväxningstendenser. På mossen växer bland annat klockljung, vitag, små- och rundsileshår.I norra delen finns också ett mindre skogsområde utpekat som naturvärdesobjekt i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.



Naturvårdsarter


Övrigt Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 1 Hjortarids mosse, klass 2.

Inom objektet finns fyra sumpskogar.

Nummer 3.28


Namn Sjibäcken

Beskrivning Hagmarker, igenväxande hagmarker och andra spännande kulturpåverkade trädmiljier med relativt stort inslag av grova träd och did ved. Närmast den ivergivna gården i väster står några stora topphuggna bokar. Skogen ivergår sedan i bokskog med inslag av ek och avenbok, samt en mindre del fortfarande betad hagmark i ister. I området finns grov bok, grov ek och flera grova boklågor och bokhigstubbar. Vedtäkt fir husbehovstäkt pågår, i ivrigt liten negativ påverkan. Längst i sider en fin bäckmilji med omgivande alskog.



Naturvårdsarter gulnål

Övrigt Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 4, utan namn, med klass 1.

Nummer 3.29


Namn Holmagård

Beskrivning Beteslandskap med trädklädda kullar, enbuskmarker och däremellan betade mossar och kärr. I områdets centrala delar ligger ett glest bjirkkärr med många solexponerade diende träd av stort värde fir insekter och svampar. Floran är relativt artrik, men utan riktigt speciella inslag. Andra delar av de låglänta markerna har karaktär av mosse med land annat hjortron och tuvull. De omgivande hijderna har omväxlande karaktär av enefälad och trädklädd hagmark. Floran är gidselpåverkad i vissa delar, men även i de mer opåverkade delarna är inslaget av lite ovanligare naturbetesväxter firvånansvärt sparsamt. Hela området betas.



Naturvårdsarter knägräs, stagg, borsttåg, jungfrulin, slåttergubbe, sommarfibbla

Övrigt Innefattar sju ängs- och betesmarker och två sumpskogar.


Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 4, utan namn, med klass 1.

Nummer 3.30


Namn Hagstadberg

Beskrivning Basaltkulle med bokskog och lite planterad gran. En mindre del är utpekat som naturvärdesobjekt. Den basiska berggrunden ger firutsättningar fir stor artrikedom, men då skogen är påtagligt påverkad av skogsbruk saknas många av de arter som firekommer i mer orirda skogar på basaltberggrund. Did ved och riktigt gamla träd firekommer bara i liten utsträckning. Hagstadberg är i naturvårdssammanhang mest känt som den enda kvarvarande växtplatsen i Skåne fir ormbunken hällebräken. En växt som är vanlig längre norrut, men ovanlig i sider. Berget är iverhuvudtaget rikt på olika klippormbunkar, med bland annat stenbräken, svartbräken och gaffelbräken. En mindre del av området är utpekat som naturvärdesobjekt i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.



Naturvårdsarter stenbräken, svartbräken, gaffelbräken, hällebräken, bokvårtlav, bokkantlav

Övrigt Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 4, utan namn, med klass 1.

Gränsar till två sumpskogar.

Nummer 3,31


Namn Bjirklunda (Biljensborg)

Beskrivning Betad, trädrik hagmark med naturvärden främst i trädskiktet. På hijderna närmast gården domineras trädskiktet av ek och lind. Träden är relativt unga, men har stor potential på sikt. Den norra, låglänta delen har karaktär av betad mosse. Trädskiktet är här tätare och domineras av bjirk, varav en del grov bjirk. Bjirnbärssnår täcker stora delar av markytan. I området som helhet finns en del hålträd och did ved i form av bjirkhigstubbar och ädellivlågor. De botaniska värdena är begränsade. På de magra gruskullarna finns partier med bland annat knägräs, gråfibbla och ärenpris, men merparten är trivialt med arter som lentåtel och ängssyra. Nere i mossen firekommer bland annat blodrot och kärrtistel.




Naturvårdsarter knägräs

Övrigt Utgir stirre delen av länsstyrelsens naturvärdesobjekt 5, Naturbetesmark vid Biljensberg, klass 3.

Nummer 3.32


Namn Trulstorp

Beskrivning Beteslandskap med betesvallar, träddungar och solitära träd. Stora delar utgirs av mer eller mindre naturaliserade betesvallar med stridda träd, främst ek. Riktiga trädjättar saknas. Trädskiktet är relativt ungt men har potential fir framtiden. Områdets främsta värden ligger i de solitära, solexponerade träden och i beteslandskapet som helhet. I den sidra delen av området ligger en väl bevarad linbastu. Fastigheten ister om området betas inte längre, varfir hagmarkskaraktären är på väg att firsvinna, liksom de små insprängda åkerlyckorna.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar tre ängs- och betesmarker.

Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 7, Odlingslandskapet kring Trulstorp, klass 3.

Nummer 3.33


Namn Eket

Beskrivning Gammal bokskog och små värdefulla betesmarker. Huvuddelen av området utgirs av ett hjorthägn. Hjortarna betar både i skogen och i de ippna markerna i nordost. Bokskogen är på sina ställen mycket gammal med inslag av avenbok och gamla ekar. Här finns flera sällsynta lavar och skalbaggar. På en gammal bok växer den starkt hotade arten liten ädellav. I de ippna, betade markerna finns en rik flora med bland annat slåttergubbe, ängsskallra och backtimjan. Här finns också en rik insektsfauna med sällsynta arter som violettkantad guldvinge och väddsandbi. I området finns fyra nyckelbiotoper och två naturvärdesobjekt.




Naturvårdsarter backsippa, slåttergubbe, backtimjan, jungfrulin, ängsskallra, ängshavre, knägräs, liten ädellav, stiftklotterlav, getlav, rosa lundlav, liten lundlav, dvärgbägarlav, bokkantlav, orangepudrad klotterlav, bokvårtlav, violettkantad guldvinge, liten bastardsvärmare, allmän metallvingesvärmare, hagtornsfjäril, ängsnätfjäril, jättesvampmal, Ptenidiemngressneri, Synchitanvariegata, stor vedsvampbagge

Övrigt Innefattar en ängs- och betesmark och två sumpskogar.

Innefattar en av skogsstyrelsens nyckelbiotoper, ädellivskog, http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2876400

Innefattar också länsstyrelsens naturvärdesobjekt 8, Naturbetesmark vid Eket, klass 2.

Nummer 3.34


Namn Rumperid

Beskrivning Kuperat beteslandskap med värdefulla rester av fäladsmark, dungar, stengärden och odlingsrisen. Stora delar av de ippna markerna i norr utgirs av fäladsmark med stridda enbuskar och några vidkroniga, grova bokar. De flackare delarna utgirs dels av tidigare odlad mark, dels av fuktängar och kärr. Floran i fäladspartierna är artrik med bland annat knägräs och slåttergubbe. Även ängssvampsfloran är intressant. I sider ligger en fårbetad del som dels består av betespräglad, luckig och olikåldrig skog, dels av en ippnare kulle som bitvis är helt klädd i ljung. Kullen klassades som mycket värdefull i samband med Ängs- och hagmarksinventeringen, som bland annat noterade backsippa och slåttergubbe. Sedan dess har kullen stått obetad under ett antal år. Nu har betesdriften återupptagits vilket är positivt. Varken slåttergubbe eller backsippa kunde dock återfinnas i den här delen.



Naturvårdsarter


Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 11, Naturbetesmarker vid Toftarid och Rumperid, klass 2.

Nummer 3.35





Namn Toftarid

Beskrivning Artrika fäladsmarker och trädklädda hagmarker i ett vackert och tydligt kuperat landskap. Norra delen består av välhävdade fäladsmarker med en artrik flora och troligen även intressant insektsfauna. I sider vidtar trädrika hagmarker dominerade av ung ek, med en trivialare flora. Området bjuder i sin helhet på stor variation med fuktiga bäckdalar, solstekta kullar, äldre hägnader, odlingsrisen och andra kulturhistoriska spår.



Naturvårdsarter slåttergubbe, svinrot, grinvit nattviol, violettkantad guldvinge

Övrigt Innefattar fem ängs- och betesmarker och tre sumpskogar.

Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 11, Naturbetesmarker vid Toftarid och Rumperid, klass 2.

I norra delen finns våtmarksinventeringens objekt 286, Mossar N Toftarid 4 km NO Norra Rirums kyrka, klass 4.

Nummer 3.36


Namn Åkarp

Beskrivning Vacker, trädklädd hagmark, med ett system av stenmurar, odlingsrisen och många stora stenblock. Marken firefaller ogidslad, men innehåller ändå inga väldigt speciella hagmarksväxter, vilket kan bero på en period med kraftigare igenväxning. Naturvårdsprogrammet från 1999 nämner att området restaurerats 1984. Mossa, ridven och stenmåra dominerar fältskiktet, med inslag av arter som ärenpris och ljung. Landskapet är kuperat med många välbevarade murar och en stor mängd odlingsrisen. Några grova bokar och många välväxta avenbokar finns i betesmarken. Flera stirre flyttblock firekommer.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar två ängs- och betesmarker och en sumpskog.

Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 12, utan namn, klass 1.

Nummer 3.37



Namn Orsjin

Beskrivning saknas



Naturvårdsarter

Övrigt Sammanfaller med våtmarksinventeringens objekt 290, Myr 500 m S Orahultet 4 km NNV Norra Rirums kyrka, klass 3. I närheten ligger våtmarksinventeringens objekt 295 och 943, även dessa av klass 3.

Nummer 3.38

Område Tre våtmarksobjekt, nr 287, 299 och 300

Namn

Beskrivning saknas


Naturvärdesklass 3 och 4 (VMI)

Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 3.39


Namn Mosse vid Lindhaga fritidsby 3 km NO Norra Rirums kyrka

Beskrivning Mosse



Naturvårdsarter

Övrigt Sider om ligger VMI-objekt 281, klass 3, och sumpskogar. Norr om ligger en annan sumpskog.

Nummer 3.40


Namn Vägasked rullstensås

Beskrivning Hedädellivskog av ek och avenbok med grova träd på fire detta ängsmark vid rullstensås, rikligt med did ved och värdefull kryptogamflora, firekomster av hålträd och lågor.



Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Sammanfaller med område med naturvårdsavtal, SK 651-2002, Ädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2981995

Gränsar i väster till en sumpskog.

Nummer 3.41


Namn Osinga hall

Beskrivning Bokskogsbevuxen bergknalle med diabasgångar, rasbranter, klippor, block och stenskravel. I områdets branter finns gott om gamla träd och ganska rikligt med multnande ved, både liggande och stående. På de gamla bokarna växer sällsynta kryptogamer som bokvårtlav, bokkantlav och stiftklotterlav och på firvedat blåbärsris finns den ovanliga kvistlaven. Området har sannolikt stort värde även fir vedlevande insekter. Nordsluttningen av hallen är utpekad som nyckelbiotop.



Naturvårdsarter stiftklotterlav, bokvårtlav, bokkantlav, orangepudrad klotterlav, kvistlav, gulnål, olivklotterlav, havstulpanlav, slät kvistlav, trädporella, trubbfjädermossa

Övrigt Innefattar en nyckelbiotop, Bergbrant/rasbrant http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2882076

Nummer 3.42

Område Hav- och vattenmyndigheten, särskilt värdefullt vattendrag M2270

Namn Brinnestadsån

Beskrivning Ån rinner genom ädellivsskog och kulturmarker. Strimmande vatten iver sandig, stenig och blockig botten. Vattendraget har ett naturligt fall som är ca 25 m higt, ån har dämts här och merparten av vattnet går i en lång tub till kraftverket 1 km nedstrims. Flodkräfta i ivre delar av ån. Rikligt bestånd av flodpärlmussla.

Källa Hiir kommuns naturvårdsprogram, shapefil HaV

Naturvärdesklass








Naturvårdsarter flodkräfta, flodpärlmussla.

Övrigt Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 12, utan namn, klass 1.

Nummer 3.43


Namn Mosse vid Lilla Skuddarp 5,5 Km NNO Norra Rirums kyrka

Beskrivning Mosse



Naturvårdsarter

Övrigt Gränsar till en sumpskog, Svenstorps kanal. Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 4, utan namn, klass 1. Norr om objektet finns våtmarksobjekt 301, klass 4.

Nummer 3.44


Namn Tallskog SO Tommaholma

Beskrivning 135-årig tallskog. Underståndare av livträd. Ingen tallfiryngring. Tallarna jämngamla, annars olikåldrig struktur. Rikligt med did ved. En del likåldriga granar. Gallrad. Relativt ippen karaktär. Stora topografiska skillnader, troligen rullstensås.

Källa Hässleholm kommuns naturvårdsprogram


Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 3.45

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram, objekt 110401 och 110402

Namn Bokskog SO Matterids-Svenstorp resp. Ädellivskog SO Matterids-Svenstorp

Beskrivning Hedekskog med inslag av bok, bjirk, tall, (gran). Eken relativt ung, ca 50-60 år. Ljus skog med heltäckande fältskikt, dominerat av blåbär och kruståtel.

Källa



Naturvårdsarter

Övrigt en del är även nyckelbiotop, hedädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2943817

Kring objekten finns flera sumpskogar.

Nummer 3.46


Namn Saknar namn

Beskrivning Ädellivnaturskog av bok med värdefull kryptogamflora och stort inslag av senvuxna träd, allmänt med hålträd, firekomster av bergväggar, block och vedsvamp.


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Är en del av en sumpskog.

Nummer 3.47


Namn Bokskog S. Magli

Beskrivning Hedbokskog med bitvis rika inslag av ek. Stora delar likåldrig gallrad, äldre skog. Bok och ek hundraårig. Kuperad terräng. Relativt ont om did ved. Jätteekar, jättebokar och "ädelgranar" i norr, väster om Åkarpsvägen.

Källa Hässleholm kommuns naturvårdsprogram


Naturvårdsarter

Övrigt






1.4. Blad 4

Nummer 4.1


Namn Hovdala betesmark och Hovdala gräsmark

Beskrivning Ridvensäng, mosaik av buskar och mindre dungar med välutvecklade bryn. En blit träddunge med välutvecklade bryn. Rikligt med bjirkuppslag i norra delen. Mosaik av fuktigare, torrare partier. Betesmark med en något betesgynnad flora. Svag hävd.

Igenväxande vall. Enstaka träddungar med välutvecklade bryn. Spridda buskar av bindvide, hägg, vårtbjirk och ek. Buskar är betespåverkade. Firdelaktigt fir landskapsbilden och biologiska värden om marken hävdas. En frivuxen ek, grov.



Naturvårdsarter

Övrigt 4207 sammanfaller med två ängs- och hagmarksobjekt.

I sider ligger objekt 4204 Hovdalaslott, Boketorp, med klass 2.

Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 11 Hovdala, klass 3.

Nummer 4.2

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram, sju sammanhängande objekt

Namn Hovdala och Äspehijden

Beskrivning 4203 Hovdalaån, fd sidvall sider om slottet, klass 1, kraftigt meandrande å, som kantas av flerstammiga alar. Mycket hägg i buskskiktet. Öppet till 50 %. Alsumpskog i sidra och sydistra delen. Stirre ippet parti som kantas av bindvide, kraftiga i ist, al-hägg längs ån.

4216 Hovdala, SO slottet, klass 1, higirtsäng omgiven av artrika, välutvecklade bryn. Enstaka träd: ek och ask, varav ekarna är grova. En del buskuppslag som bir rijas. Fuktigt utom på hijden i sydväst. Ej hävdad på 2-3 år. Torrt i sydväst. Fin torrängsflora. Rikligt med fjärilar.

4205 Hovdala, gräsmark, klass 2, ippen gräsmark med enstaka träd. En mindra dunge med vårtbjirk, hägg, bindvide. I den nordistra delen täcker vårtbjirk och bindvide-buskar 50 % av arealen. Sandigt i NO, artrikt fältskikt. Varierande fukt - torrt. Sandblottor med stekar.


4217 Åspehijden kring offerstenen, klass 2, uppväxande skog ca 15 år gammal. Mest bjirk. Längst i norr igenvuxen hagmark med fd frivuxna ekar och tät grässvål, fläckvis. Igenväxande hagmark mitt i området med ett flertal spärrgreniga grova ekar med håligheter och lite mulm. Mycket klen did ved.

4220 Äspehijden, bete, klass 2, betesmark med mycket vacker utsikt iver Hovdalafältet och Finjasjin. Mosaikartat landskap i norr med dungar av buskage och träd.

4218 Hovdala, klass 3, grustag. Mycket troligt att det finns en rik lägre fauna i den blottade sanden.

4219 Hovdala. Åspehijden, klass 3, askskog med ett mindre parti avenbok, iversilat. Grov ask i norr, firmodligen hamlad. Mindre partier alskog. I norr har Ellestorps by legat, tom ca 1940, militären demonterade då byn. Flerskiktad, ogallrad, tät. Välutvecklade skikt.


Naturvärdesklass 1, 2 och 3 (kommun)

Naturvårdsarter

Övrigt Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 11 Hovdala, klass 3.

Kommunens objekt 4220 sammanfaller med två ängs- och hagmarksobjekt.

Inom områdena finns tre av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper: N 2264-2005 Örtrika bäckdråg, N 2267-2005 Ädellivträd och N 2638-2005 Ädellivnaturskog; samt skogsstyrelsens naturvärde N 2268-2005 Ädellivskog.

Nummer 4.3


Namn Hovdalaåns dalgång

Beskrivning Huvudsakligen hedbokskog. En ravin i ist-västlig riktning med vattendrag, mycket blockigt och fuktigt samt rikligt med lavar och mossor. I de centrala delarna väster om Hammarmilledamm en del mycket fuktiga partier med klibbal, enstaka med permanent vattenspegel.



Naturvårdsarter gullpudra, skärmstarr, gulplister, strimstare, forsärla, stenknäck, rosa lundlav, bokvårtlav, bokkantlav, koralltaggsvamp, kungsfiskare, fiskgjuse, skogsduva

Övrigt Området omfattar två av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper N 1726-2003 Hedädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-



parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2952103 och N 1767-2003 Bäckdal http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2952144

I västra delen av objekt 4202 finns tre sumpskogar.

Intill ligger kommunens objekt 4201 Brinnestadsån/Hovdalaån, klass 1.

Ligger till stor del inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 11 Hovdala, klass 3.

Hela vattendraget Brinnestadsån är särskilt värdefullt enligt Hav- och Vattenmyndigheten, objekt M 2270

Nummer 4.4


Namn Bokskog S. Magli

Beskrivning Hedbokskog med bitvis rika inslag av ek. Stora delar utgirs av likåldrig gallrad, ca hundraårig skog. Kuperad terräng. Relativt ont om did ved. Jätteekar, jättebokar och jätteädelgranar i norr, väster om Åkarpsvägen.



Naturvårdsarter

Övrigt Objektet gränsar till tre andra kommunala objekt med klass 2:

1137 Ädellivskog S. Magli , 1136 Ekskog S. Magli, 1111 Ekskog SV Magli

Norra delen av objektet samt objekt 1111 ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 6, Magli, klass 3.

Objektet gränsar till/innefattar också 8 sumpskogar.

Nummer 4.5


Namn Ädellivskog SO Magli och Ekskog NO Magli

Beskrivning Heterogen ädellivskog. Hedekskog dominerar men med stort inslag av hedbokskog, liksom mellanformer. I nordväst blandskog, tall/bok/ek/bjirk. Olikåldrighet dominerar, dock är vissa delar gallrade och mer likåldriga. Grova spärrgreniga bokar i sider. Hedekskog längs vägen Magli - Brinnestad. Sträcker sig längs firmodad rullstensås. Ekar 90-100 år. Relativt många grova bokar, 60-90 cm i diameter. Även en del grova ekar, 60-70 cm i diameter. Grova träden utspridda i området. Gott om torrakor.







Naturvårdsarter

Övrigt I NO ligger våtmarksinventeringens objekt 385, 1 KM SV LILLSJÖDAL 2 KM NV SÖSDALA, klass 4.

Inom objekt 1138 finns två sumpskogar.

Nummer 4.6


Namn Magli ekar

Beskrivning Hagmarksbete med många mycket grova ekar. Ekarna står relativt glest med ippen gräsmark emellan. En mindre del av området är naturreservat. Reservatet är dåligt skyltat. Markvegetationen är kvävepåverkad. Östra delen av området är obetad, ca 70-årig ädellivskog (ek, bok, avenbok).



Naturvårdsarter flikig skildlav, grå skärelav

Övrigt Objektet innefattar fyra ängs- och hagmarksobjekt.

Ligger delvis inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 6, Magli, klass 3.

Nummer 4.7


Namn Bokskog V. Horrid

Beskrivning Stor, olikåldrig hedbokskog, med inslag av andra trädslag. Stora delar av skogen har karaktär av plockhuggningsskog. Många bokar ca 75 - 110 år. Flerstammiga, spärrgreniga bokar i NO. Liten askskog i väster. Delar av skogen gallrad och mer likåldrig.



Naturvårdsarter

Övrigt Gränsar till tre andra kommunala objekt:

1149 Ekskog N. Ängavången, klass 3,1116 Betesmark SV Horrid, klass 2, 1117 Ekskog SV Horrid, klass 2.

I och kring dessa objekt finns ett tiotal sumpskogar.


Nummer 4.8


Namn Bokskog Linnebjär

Beskrivning Mycket stor, långsträckt hedbokskog. Relativt likåldriga bestånd, 30-40 cm diameter. Rationell skogsskitsel.


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt I norr finns det kommunala objektet 1142, Alsumpskog N. Linnebjär, klass 2

Delar av 1142 är även nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen, N 1997-2004. Alsumpskog. http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2956123

I och kring dessa objekt finns fem sumpskogar.

Nummer 4.9


Namn Bokskog Johanneshus och Blandskog SV Johanneshus

Beskrivning Blandlivskog dominerad av hedbokskog och alsumpskog. Utmarksbetesskogskaraktär med olikåldrig struktur. Mycket did ved. Många flerstammiga och knotiga träd, framfirallt bok. Många flerstammiga alar med mycket grova socklar. I den sidra delen av området firekom skogsbete firhållandevis nyligen. I ister ligger en alsumpskog som klassats som nyckelbiotop. I norra delen finns en gran med omkretsen 277 cm. Hackspettshål på higstubbar. Många higa odlingsrisen i norr. Mycket hassel i sydväst.

Blandskog dominerad av tall, bjirk, bok och klibbal. Alsumpskog i delar av området. Rikligt med did ved. Många träd, framfirallt bok, flerstammiga. Utpräglad olikåldrig karaktär. Gammal utmarksbokskog. Fägata i sydväst. Gammal kvarnruin i istra delen med damm igenväxt med kaveldun. Många flerstammiga alar med stora socklar. Tallar 40-0 cm i diameter. Fire detta kraftledningsgata i sider - enefälad.



Naturvårdsarter strandklo, frossirt, nitskrika

Övrigt I området finns två av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper N 1439-1994 och N 874-2014, Alsumpskogar http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2871083






http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-

parlor/Nyckelbiotop/?objektid=3137668

Nyckelbiotopen 874 omfattas även av naturvårdsavtal SK 311-2014 Naturskogsartad livskog.

I och kring dessa objekt finns ett tiotal sumpskogar.

Nummer 4.10


Namn Äldre bokskog Ö Horrid

Beskrivning Ädellivskog dominerad av äldre hedbokskog. Ca 100-åriga bokar, stora, mäktigt intryck. Mycket rikt på higstubbar och lågor. I sydistra delen dominerar ek med ett fuktigare och rikare fältskikt. Grusvägen till/från Brinnestad passerar genom området. Många fågelholkar uppsatta i skogen. Rovfågelbo i stor bok. Sydligaste delen utgirs av en relativt smal remsa skogsbete med stora ekar och bokar. Norr om vägen är bokskogen gallrad med stort buskslyuppslag och delvis vilthägnad. I nordväst en albjirksumpskog med stora socklar och rikt på lågor.



Naturvårdsarter gulplister, majbräken, kattuggla, spillkråka

Övrigt Objektet gränsar till flera andra kommunala objekt med klass 2.

1131 Ädelivskog O Horrid, 1133 Ekskog NO Horrid, 1123 Ekskog 1 SV Brinnestad, 1132 Ekbacke O Horrid

I området finns ett av Skogsstyrelsens områden med naturvärden N 161-2002 Livskogslund/Hagmarksskog, fem sumpskogar samt två ängs- och hagmarksobjekt.

Nummer 4.11


Namn Bokskog Ö Horrid

Beskrivning Äldre hedbokskog, delar olikåldriga, delar gallrade. En del torrakor och higstubbar. Skåneleden går genom skogen. 90-åriga bokar. Rullstensås genom området. Hedekskog i sydvästra delen av området. Bjirksumpskog med stora flerstammiga socklar finns i området.



Naturvårdsarter




Övrigt Gränsar till två andra kommunala objekt med klass 2:

1130 Ädellivskog NO Lillsjidal,

1113 Bok/ekskog NV Lillsjidal

Nummer 4.12


Namn Betesmark S Brinnestad

Beskrivning Betesmark längs rullstensås. Utvidgning norrut av ängs- och hagmarksobjekt. Norra och sidra delen av rullstensåsen betad, ej mellandelen. Norra och mellandelen täckt av grova träd, framfirallt ekar. En fristående ek i mittpartiet, 390 cm i omkrets. Delar av betesmarken gidslingspåverkad.



Naturvårdsarter backtimjan, borsttåg, knägräs, stagg, svinrot, ängsvädd, blåtåtel, ek, spillkråka

Övrigt Innefattar ett ängs- och hagmarksobjekt.

Öster om objekt 1121 finns kommunens objekt 1122, Betesmark SO Brinnestad, klass 3

Detta objekt sammanfaller med tre ängs- och hagmarksobjekt.

Nummer 4.13


Namn Ekskog 2 SV Brinnestad och Skogsbete SV Brinnestad

Beskrivning Olikåldrig ekskog med inslag av bok, avenbok, bjirk och gran. Många stående och liggande dida träd. Rikt på tickor. Äldre ekar 110-åriga. Luckig struktur. Meterhiga bokar betade. Hackspetthål i higstubbar.

Skogsbete på en hijdknalle, beväxt med äldre ekskog med slutet krontak. Rika inslag av bok och avenbok. Glest fältskikt. Många bokar, stora, ca 80 - 90 cm i diameter. Olikåldrig struktur. Nordistra delen mer ippen karaktär med ca 100-åriga ekar och många enar. Gidselpåverkat fältskikt.



Naturvårdsarter

Övrigt


Nummer 4.14


Namn Ekskog O Lillsjidal

Beskrivning Relativt likåldrig, till stora delar gallrad hedekskog med inslag av bok av samma ålder. 110-åriga träd. Stor areal. Markerade vandringsstigar genom området. En del torrakor och higstubbar. Kuperad terräng. Skogsbete i sidra delen - ekbacke.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 4.15


Namn Skogsbete Vannarid

Beskrivning Betad, olikåldrig ek - hasselskog. Stort område med många grova, spärrgreniga träd, främst ek men även bok. Rikligt med did ved. Gulplister dominerar fältskiktet. Öppen betesmark ingår också - gidselpåverkad. Mest ridvenäng, men i norr tuvtåteläng. Skarpa gränser mellan ippen/sluten mark. Bäck i gränsen i nordist/sydist, relativt igenväxt med vass. Hackspetthål i higstubbar. Vannarids ängskrona – litet slåttrat naturvårdsområde, skitt av GBF, ligger i området. Rikt på odlingsrisen.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar ett av Skogsstyrelsens områden med naturvärden N 168-1994 Livskogslund/Hagmarksskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2869812

Gränsar till ett ängs- och hagmarksobjekt samt kommunens naturvårdsobjekt 1114, Ekhage norr om Sisdala, klass 2.

Nummer 4.16


Namn Skogsbete V. Sisdala

Beskrivning Skogsbete beklätt med ca 80-årig ekskog. Inslag av bok, en del 60-75 cm i stamdiameter. Området ligger längs en ås, troligen




rullstensås. Mycket stenigt, rikligt med odlingsrisen. Brinnestadån skär genom området i en dalgång.

Källa Shapefil Hässleholm kommun


Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 4.17


Namn Ekstig V. Sisdala

Beskrivning Ekskog, likåldrig, ca 40-50 år (20-30 cm stamdiameter). Norr om Rirumsvägen, hundraåriga, gallrade bestånd av hedbokskog och ekskog. I nordost bjirkskog på utdikad mossmark. I nordväst olikåldrig blandlivskog med äldre ekar.



Naturvårdsarter

Övrigt Gränsar i sider till kommunens naturvårdsobjekt 1148, Alsumpskog V. Sisdala, klass 2

Innefattar en sumpskog.

Nummer 4.18


Namn Matterid

Beskrivning Betesmark intill kyrkan, centralt i Matterid. Stengärdsgård. Bitvis mycket al, alskog. Välbetat av highland cattle. Bäck slingrar fram i betesmarken. Ca 10 fina ekar. En del gidselpåverkat. I väster f.d. åkrar. Vildapel, hassel.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar och gränsar till sumpskogar.

Nummer 4.19


Namn Lilla Oberid


Beskrivning Alsumpskog med inslag av bjirk. Äldsta alar 60 år. Svagt utvecklade alsocklar. Öppet dike.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar två sumpskogar.

Nummer 4.20


Namn Filesjin

Beskrivning Sji med vassruggar, runt 60 % av sjin. Gungfly av bunkestarr. Livskogsstrand (liten del).



Naturvårdsarter

Övrigt I norr och sider ligger våtmarksinventeringens objekt 309 Filesji norra strand 4,2 km SO Matterid, klass 2, samt objekt 384 Filesjin sidra strand 4,7 km SO Matterid, klass 3

Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 11 Hovdala, klass 3.

Sjin omges av ett tiotal sumpskogsobjekt.

Nummer 4.21


Namn saknar namn

Beskrivning Hjortbete. Öppen karaktär med spridda träd och träddungar. Ridvenäng/hed dominerande vegetationstyp. Välhävdat område. Många betade slånbuskar. Gott om hasselbuskage. Stenigt. Fällda träd i higar. Många grova ekar och bjirkar.



Naturvårdsarter

Övrigt En stor del av objektet är också ängs- och hagmarksobjekt.

Nummer 4.22



Namn Tormestorpsån Vid Näsdala

Beskrivning Mest alridå närmast ån, utanfir igenväxande fd. åkrar och beten, eventuellt iversilade marker. Mycket svår att gå utmed från Råbockamillan, normalt till träskofabriken (fd.) i Nisdala. I sider svagt hävdad betesmark, med liten alsumpskog.



Naturvårdsarter

Övrigt I norr finns kommunens objekt 4069, Asmoarp, klass 2,

Detta är samma område som Skogsstyrelsens nyckelbiotop N 422-2008 Ädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2964086

Norr om nyckelbiotopen finns kommunens objekt 4068, Asmoarp, klass 3

I området finns också fem sumpskogar.

Nummer 4.23


Namn Tormestorpsån vid Nisdala

Beskrivning Mest alridå närmast ån, utanfir igenväxande fd. åkrar och beten, eventuellt iversilade marker. Mycket svår att gå utmed från Råbockamillan, normalt till träskofabriken (fd.) i Nisdala. I sider svagt hävdad betesmark, med liten alsumpskog.



Naturvårdsarter

Övrigt Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 12b, Västra delen, klass 3.

Nummer 4.24


Namn Nisdala Giingeåsen

Beskrivning Ekskog i sluttning. Vaga spår av gallring. Flerskiktat, välutvecklat busk- och fältskikt. Relativt stenigt. Ingår i ett stirre sammanhängande ädellivsskogsområde på Giingeåsen.



Naturvårdsarter




Övrigt I ister ligger kommunens objekt 4066 Spraglerid Giingeåsen, klass 3.

I NV ligger en stirre nyckelbiotop, N 135-1994 Spragleryd, Ädellivnaturskog samt tre mindre nyckelbiotoper: N 9197-1998 Spraglerids Hallar, Bergbrant, N 237-2004 O Spraglarids hallar , N 248-2004 Bergbrant, Giingeåsen. Väster om nyckelbiotoperna finns Skogsstyrelsens objekt med naturvärde N 128-1994 Spragleryd, Livskogslund/Hagmarksskog. I området finns också fem sumpskogar. Områdena ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 12c, Spragleryd, klass 2, samt objekt 12b, Västra delen, klass 3.

Nummer 4.25


Namn Domänreservat (Svea skog)

Beskrivning Sluttning mot vägen med ofta resliga, grova bokar. Hel del blockighet, ibland mycket. Vissa inslag med did ved i olika ålder. Delvis olikåldrig skog. Äldre gallring.



Naturvårdsarter


Omfattar en sumpskog.

Nummer 4.26

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram objekt 406703, 406704 och 4032 som delvis iverlappar varandra

Namn Tormestorpsån vid Nisdala och Tormestorp

Beskrivning Mest alridå närmast ån, utanfir igenväxande fd. åkrar och beten, eventuellt iversilade marker. Mycket svår att gå utmed från Råbockamillan, normalt till träskofabriken (fd.) i Nisdala. I sider svagt hävdad betesmark, med liten alsumpskog. Aluppslag. Sidra delen: betesmark och skogsbete. Norra delen: alsumpskog med ask.



Naturvårdsarter gulplister, långsvingel, åkermynta, flenirt, vattenmåra

Övrigt Innefattar en ängs- och betesmark samt två sumpskogar.

Norr om området finns fler ängs- och betesmarker.



Nummer 4.27

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram objekt 407601, 407602 och 407302

Namn Sandåkra (alla tre har samma namn)

Beskrivning Hedbokskog, relativt olikåldrig, krontäckning 60 %, gallrat fir 30 år sedan. Fältskikt svagt utv. Buskskikt något utv. En del sten. Amfibolitberggrund i väst - dock ingen speciell flora.

Hedbokskog, välgallrad, relativt stenig, krontäckning 60 %. Välutvecklat fältskikt. Svagt utvecklat buskskikt. Något olikåldrigt.



Naturvårdsarter

Övrigt I västra delen av objekt 407302 angränsar kommunens objekt 4075, även detta heter Sandåkra, klass 2

Detta objekt sammanfall med en sumpskog.

Nummer 4.28


Namn Rammen Nävlinge

Beskrivning Alsumpskog, ogallrat, ca 50 år, flerstammiga socklar. Relativt slutet krontak, fuktigt mikroklimat. Flerskiktat, olikåldrigt, många higstubbar, lågor och rotvältor. Stenigt. Alsumpskogen längre norrut är yngre. En del hedbokskog. Olikåldrig med relativt slutet krontak, mycket glest fältskikt.



Naturvårdsarter Småvänderot, mannagräs, stor vattenmåra, strandklo, svalting, nordbräken, kärrfibbla, kärrsilja, stor igelknopp, missne, stirre hackspett

Övrigt I närheten finns sex kommunala objekt av klass 3:

4074 Sandåkra, 407301 Sandåkra, 4050 Attarp Nävlinge,

4051 Nävlinge, 4052 Nävlinge, 4049 Attarp Nävlinge

samt av klass 2:

4070 Attarp Sandåkra

I området finns 12 nyckelbiotoper (ädellivnaturskog, alsumpskog och betad skog), samt ett tiotal sumpskogar.


Nummer 4.29


Namn Sandåkra

Beskrivning Alsumpskog, blockigt, sommartorr bäck, omgivande bokskog.

Hedbokskog, gallring 30 år sedan, relativt olikåldrigt, något utvecklat buskskikt. Många träd 40 cm i diameter, ca 110 år. Obefintligt fältskikt.



Naturvårdsarter

Övrigt I väster finns två av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, N 223-2015 500 m V Fjärhanamossen, alsumpskog samt N 221-2015 250 m SO Slättemossen, alsumpskog. Inom området finns tre sumpskogar.

Nummer 4.30


Namn N. Mellby

Beskrivning 75 årig bokskog, mycket sparsamt fält- och buskskikt, ganska stenigt. Gallrats fir ca 20 år sedan med en viss firsiktighet. Några långsträckta välhållna stengärden.

Källa Shapefil, Hässleholm kommun, samt naturvårdsprogram


Naturvårdsarter

Övrigt Ett mindre område i väster är kommunens objekt 4057, N. Mellby, klass 2

Här finns också kommunens objekt 4058, N. Mellby, klass 1

Inom objekt 4058 finns en nyckelbiotop N 1184-1994 Livskogslund/Ädellivskog. Sider om det stirsta objektet 4056 finns ett annat område av kommunens klass 1, nr 4009 Nyckelbiotop 1.5 km NO Adseke. Objekt 4009 sammanfaller med Skogsstyrelsens nyckelbiotop N 11245-1998, Livnaturskog

Nummer 4.31


Namn Mellby Gård

Beskrivning Lind- linn- avenbokskog med skogsbingel och blåsippa. Översilande vatten i ister, dock sommartorrt. Flerskiktat. Rikt fältskikt. En del ljusinsläpp. En del flerstammiga träd.




Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar Skogsstyrelsens nyckelbiotop N 719-1994, Livskogslund

Nummer 4.32


Namn Fridhem

Beskrivning Västra delen: Låglandsgräsmark, tuvtåtel i svackorna. En hel del stengärden välbevarade och synliga. Enstaka ekar, svagt kuperat. Området hänger ihop med betesmarker i NV. Stenigt bitvis. Östra delen: Relativt stor sammanhängande naturbetesmark.



Naturvårdsarter

Övrigt Inom objektet finns en ängs- och betesmark. Öster om objektet finns kommunens objekt 4007 (namnlis) samt 4008 (namnlis)

Nummer 4.33


Namn S. Adseke by

Beskrivning Väl hävdad ippen torr naturbetesmark.



Naturvårdsarter

Övrigt Intill finns kommunens objekt 4005, S. om Adseke by, klass 3. Inom områdena finns även ängs- och betesmark. Norr om 4004 finns kommunens objekt 4029, Adseke kvarn, klass 2

Nummer 4.34

Område Hiir kommuns naturvårdsprogram objekt 22d

Namn Ella

Beskrivning Brukad ädellivskog med stort inslag av ask. Stora delar är påverkade av rirligt markvatten, med askfiryngring och mycket hassel. Näringsrikt. En del av de huggna och gallrade ytorna ser ut som higirtängar med träd på. Trots att de här ytorna är mycket tydligt påverkade av skogsbruk har de ändå ett naturvärde som


hänger samman med den rika jordmånen och det rirliga markvattnet, som skapar mycket speciella firutsättningar. Många arter i den här miljin bedims klara firyngringsfasen och filja med in i nästa skogsgeneration. Mindre delar av området består av granplanteringar.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 4.35


Namn Ekskog SO Sisdala

Beskrivning Äldre ekskog med ca 125-åriga grova ekar. Olikåldrig skog med ett rikt utvecklat buskskikt med hassel, ask, brakved, rinn och hagtorn. Marken relativ fuktig.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 4.36


Namn Ljungarum utmed ån

Beskrivning Vattendraget är uppdämt och reglerat. Vattendraget vid nyckelbiotopen är blockigt har berg i dagen samt tre vattenfall. Trollsländor och flicksländor firekommer i anslutning till vattendraget. Limnologiskt värdefullt område. Grusbotten på mer än 20 kvadratmeter.

Källa Shapefil, Hiir kommun


Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar en sumpskog.

Ligger delvis inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 4b, Ljungarumsdeltat, klass 3.

NO om området ligger några ängs- och betesmarker.



Nummer 4.37


Namn Axelboda

Beskrivning Bokskog, 60 år. Naturligt gles i istra beståndet, gallrad i väst. Yngre ogallrat bokbestånd i bryggan mellan ist och väst. Ganska liten firyngring, en del higstubbar och lågor med rikliga mängder tickor.



Naturvårdsarter

Övrigt Gränsar till en av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper N 3005-2004, Hedädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2957131

Nummer 4.38


Namn Vinne Mosse

Beskrivning Bruten nemoral mosse med bjirk och al i randskogen. Den ippna brutna mossen har ett glest trädskikt, främst ca 2 m hig bjirk med ca 20% krontäckning. Enstaka tallar 1 m higa. En del tuvull. Liten i centralt belägen, med bjirk, ca 30-årig.



Naturvårdsarter

Övrigt I SÖ kanten ligger en sumpskog.

Nummer 4.39


Namn Nävlinge bokskog

Beskrivning Bokskogar på rullstensåsar, främst betad skog med slutet krontak. Fältskikt saknas nästan helt och buskskiktet är mycket glest. En del yngre träd. Rikligt med tickor.



Naturvårdsarter

Övrigt Väster om objektet ligger kommunens naturvårdsobjekt 405401, Nävlinge Rammen, klass 3


I SV ligger kommunens naturvårdsobjekt 4055, Gulemossen, klass 3

Gulemossen utgir också våtmarksinventeringens objekt 388, klass 4.

I området finns fyra nyckelbiotoper: N 1687-1999 Ädellivnaturskog, N 1679-1999 Ädellivnaturskog, N 1680-1999 Livträdsrika skogsbryn samt N 1533-2003 Ädellivnaturskog

Nummer 4.40


Namn Nävlinge

Beskrivning Stort sammanhängande naturbete, mosaikartat. En del betade skogsdungar. Välbetat, beteshorisont tydlig i dungar. Mindre partier med alkärr. Enefälad i ist. Vattendrag – i ist sommartorrt, i väst däremot sommarflide, ca 1 m brett. Källflide till Vinne å. Kantat av klibbal. Vattendraget rinner i sin naturlig fåra och slingrar sig genom omgivande betesmarker



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar/gränsar till sex av Skogsstyrelsens områden: Nyckelbiotoper N 907-2000 Sider Nygård, N 505-2019 Bjirklunda, Område med naturvärden N 234-2008 C 400 m Ö Nävlinge kyrka, Livskogslund/Hagmarksskog, detta omfattas också av naturvårdsavtal SK 203-2009. Område med naturvärden N 5686-1994 Ädellivskog. En sumpskog. Objektet innefattar även sex ängs- och betesmarker.

Nummer 4.41


Namn Attarp Nävlinge

Beskrivning 70 årig bokskog. Välgallrad bitvis. Till stirre del enskiktat, (iverståndare) sparsam firyngring. Stor areal. Lite stenigt.



Naturvårdsarter

Övrigt Gränsar till två sumpskogar.

Nummer 4.42



Namn Vinneå

Beskrivning Ån meandrar, bitvis forsande, ibland mer stilla, i omväxlande livskog, betesmark och åker. Alsumpskogar, tidvis iversvämmade, är vanliga längs ån. Stränderna har tidigare varit sidvallsängar på långa sträckor. Stranderosion i betesmark pga. drickande djur, på enstaka platser. Relativt näringsrika firhållanden i omgivande marker. Vid Dammhuset är vattendraget omväxlande meandrande och forsande där vissa partier har stensatta kanter. Ett dämme utgir dock ett vandringshinder. Vattendraget omges av biotopsskyddad ädellivskog.



Naturvårdsarter skogsbingel, gulplister, gullpudra, skavfräken, strutbräken, stirre hackspett, gärdsmyg

Övrigt Inom 4044 finns en av Skogsstyrelsens naturvärden N 2068-1994 Å eller bäckmilji http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2871712 samt en sumpskog.

Inom 4046 finns en nyckelbiotop N 4580-1994 Bäckdal, ädellivnaturskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2874224

Objekt 4044 ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 8c, Dammhuset, klass 3.

Nummer 4.43


Namn Nävlinge

Beskrivning Något fuktigt stråk med ask. Askfiryngring god. Stirsta askar ca 40 år.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar en nyckelbiotop, N 1127-1994 Bergbrant, ädellivnaturskog samt ett område med Skogsstyrelsens naturvärden N 1156-1994 Alsumpskog, Två sumpskogar. Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 8b, Higaberg, klass 3.

Nummer 4.44







Namn Nävlinge

Beskrivning Välhävdad betesmark med mycket svag gidselpåverkan. Mosaikartat bete med uppvuxen ekdunge, bärande betespräglade träd, tex. hassel, vildapel. Exponerad sten firekommer sparsamt.



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 4.45


Namn Rie Gård Nävlinge

Beskrivning Fuktig bokskog, sluttande, troligen iversilande ytvatten. Dock inget ytligt vatten om sommaren. Mycket tät flerskiktad skog, ogallrad. Grova alar, 35 cm omkrets. Ett mindre granbestånd insprängt i området.



Naturvårdsarter

Övrigt 4042 innefattar en nyckelbiotop N 5872-1994 Livnaturskog/irtrika bäckdråg. Sider om objektet finns kommunens objekt 4043, klass 3

Nummer 4.46

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram, objekt 260802

Namn Ilasjin, gyl

Beskrivning Cirkulär gyl omgiven av tall och bjirk med en gungflybård som domineras av flaskstarr, även livskog med al, bjirk och bok. Området är delvis dikat.



Naturvårdsarter

Övrigt Ö om sjin finns kommunens objekt 260803 Ilasjin, SO, klass 3 samt objekt 260804 Ilasjin, ister, klass 3. Här finns en av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, N 6730-1995 Sekundär livnaturskog. NV om objektet finns komunens objekt 260801 Ilasjin, norr, klass 2. I området finns även tre sumpskogar.


Nummer 4.47

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram, objekt 260901

Namn Ignaberga syd

Beskrivning Ekdominerad skog med hel del hassel underväxt. Även bjirk och enstaka bokar. Ofta blåbärsinslag. Mindre fuktigare parti med några askar. Skogsväg och gärdsgård (i SO). Mindre inslag av did ved. Ekarna ofta ganska fina.



Naturvårdsarter


Sider om objektet finns kommunens objekt 260902, Ignaberga syd, klass 3

Detta sammanfaller med Skogsstyrelsens område med naturvärden N 6579-1995 Livskog

Nummer 4.48

Område Hässleholm kommuns naturvårdsprogram, fem små objekt

Namn Snärjet (alla fem)

Beskrivning 4059 (klass 2): Relativt tät bokdominerad skog med litet ljusnersläpp och därav obefintligt fältskikt. Relativt olikåldrigt och ogallrat. Medelålder bok ca 100 år. Higstubbe, 50 ca diameter, med stor firekomst av tickor.

4063 (klass 2): Askskog med ca 20 år gamla gallringsrester i form av ditt klenvirke. Relativt olikåldrigt, dock äldsta träd ca 70 år. Rikt busk- och fältskikt. Ganska lite ljusnersläpp. Marken iversilas, dock sommartorrt.

4061 (klass 3): En viss gidselpåverkan. Välbetat, mycket vackert landskap. Skog norr och väster om med beteshorisont i kanten. Stengärdet väl synligt. Sambete med fd. vall. En del sten. Solitära träd: fågelbär 1+2 stammig à 30 cm omkrets., 1 ask, askdunge.

4060 (klass 3): Ängsbokskog, olikåldrig, rel. slutet krontak, obefintligt fältskikt, svagt buskskikt. Relativt välutvecklat bryn norrut. Motiv fir klassning: ligger på kalkberggrund och nära nyckelbiotop.

4062 (klass 3): Bok- och askskog. Rikt fält- och buskskikt. Relativt olikåldrigt. Ganska stort ljusinsläpp. Granbestånd intill SO, bir fasas ut. Nyckelbiotop intill. (SV).


Naturvärdesklass 2 och 3 (kommun)


Naturvårdsarter

Övrigt 4063 är också nyckelbiotop N 6563-1995 Sekundär ädellivnaturskog. 4062 är även den en nyckelbiotop N 2864-2002 Ädellivskog

Nummer 4.49


Namn Ignaberga Snärjet

Beskrivning Mycket artrik ängsbokskog med inslag av andra ädelliv, en del alm och lind. Rikt fältskikt. Kalkberggrund. Gallrat firsiktigt. Luckiga partier, troligen på grund av att gran gallrats bort. Bäck som ivergår i dike. Frodigt och artrikt i stirsta del, men i norr artfattigare, mest kruståtel, en del grivre bokar, välgallrat. Buskskikt i NV hirnet tätt av sykomorlinn med 70-åriga bokar som iverståndare.



Naturvårdsarter Gulplister, hålnunneirt, lundslok, blåsippa, skogsbingel, hässleklocka, nässelklocka, lungirt, strävlosta, stor häxirt, trolldruva, bok, ask, lind, trädkrypare, mindre hackspett

Övrigt Även länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 17b, Vedhygge-Oretorp, klass 3.

Nummer 4.50


Namn Sandåkra

Beskrivning Hedbokskog, gallrat ca 20 år sedan. Krontäckning 60 %. Relativt välutvecklat fältskikt. Svagt utvecklat buskskikt. En del sten. Något olikåldrigt.



Naturvårdsarter

Övrigt Ligger delvis inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 12b, Västra delen, klass 3.

Nummer 4.51


Namn Bleke Mosse


Beskrivning Relativt torr mosse med 75 % krontäckning av ca 3.5 m higa tallar. Randskog med bjirk och blåbär, enstaka tall. Ingen industriell brytning, endast mindre torvgravar i kanten, gamla.



Naturvårdsarter

Övrigt Även våtmarksinventeringens objekt 387, Bleke mosse 5 km NO N Mellby, klass 4.

Gränsar till en sumpskog.

Nummer 4.52


Namn Bodarpamossen

Beskrivning Relativt tätt med tall och bjirk, klockljung, blåvinge, revlummer.



Naturvårdsarter

Övrigt Även våtmarksinventeringens objekt 379, Bodarpa mosse 5 km O N Mellby, klass 4.


Nummer 4.53


Namn V Ejaryd 4,5 km O N Mellby

Beskrivning Mosse



Naturvårdsarter

Övrigt Gränsar till två sumpskogar.

Nummer 4.54


Namn 500 m O Gylleboda 1,7 km SO Matterid

Beskrivning Mosse




Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 4.55


Namn 2 km O Brinnestad

Beskrivning Mosse



Naturvårdsarter

Övrigt Gränsar till en sumpskog.

Nummer 4.56

Område Skogsstyrelsens område med naturvärde N 518-2012

Namn Klinten

Beskrivning Ädellivskog

Källa http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2969206 samt shapefil

Naturvärdesklass

Naturvårdsarter


Nummer 4.57


Namn saknar namn

Beskrivning Betespåverkad ädellivskog av ek och avenbok med fläckar av gräsmarksväxter, rikligt med grova träd och värdefull kryptogamflora.

Källa http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2960401 samt shapefil

Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt






Nummer 4.58

Område Skogsstyrelsens värden, tre områden

Namn Oskarsfarm

Beskrivning Nyckelbiotop N 171-1994, ädellivskog av ek med grova träd och värdefull kryptogamflora, firekomster av lågor, torrakor, vedsvamp och bergväggar.

Område med naturvärden N 175-1994, ädellivskog med hagmarksskog




Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Även en sumpskog.

Öster om skogsobjekten finns två ängs- och betesmarker.

Nummer 4.59


Namn 400 m O Mellby kyrka

Beskrivning Ädellilvskog med värdefull kryptogamflora och rikligt med gamla ekar.


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt Omfattas även av naturvårdsavtal SK 973-2004 http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2987481 och ett intilliggande område SK 972-2004 http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/NVAvtal/?objektid=2987479

Nummer 4.60


Namn saknar namn














Beskrivning Livskogslund av ek, bok, klibbal och asp med vindfällen, gamla ekar och betespåverkan samt ymnigt mosstäcke.


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt I närområdet finns fyra ängs- och betesmarker och fem sumpskogar.

Omfattas av länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 7, Nävlinge sydist, klass 3.

Nummer 4.61


Namn Oskarsfarm 600 m S gården

Beskrivning Ädellivskog av ek med jätteträd, rikligt med bärande buskar, stora botaniska värden påverkade av källa i dagen, även stora zoologiska värden.


Naturvärdesklass

Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 4.62

Område Länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 12d

Namn Ebbjirnarp

Beskrivning saknas

Källa Shapefil länsstyrelsen Skåne


Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar två sumpskogar och två ängs- och betesmarker.

Nummer 4.63

Område Länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 12

Namn saknas

Beskrivning saknas








Naturvårdsarter

Övrigt


1.5. Blad 5

Nummer 5.1

Område Länsstyrelsens naturvärdesobjekt 1p

Namn Jällabjär med omnejd

Beskrivning saknas



Naturvårdsarter

Övrigt Området innefattar våtmarksinventeringens objekt 192 Våtmark vid Jällabjär, klass 1.

Området innefattar även sex ängs- och betesmarker och en sumpskog.

Nummer 5.2


Namn Hallens mosse och angränsande myrar 1,5 km OSO Ristånga kyrka

Beskrivning Kärr, mosse och myrar



Naturvårdsarter


Nummer 5.3


Namn Våtmark kring Garvarebäcken 250 m NO Ask kyrka

Beskrivning Våtmarker och fuktängar



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 5.4


Namn Sumpskog 300 m S Hejdekroken 10,3 km ONO Svalivs kyrka


Beskrivning Sumpskog



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar skogsstyrelsens område ned naturvärden N 24-1995 Hejdekroken, livsumpskog.

Nummer 5.5


Namn Ramstorp 3,4 km NNV Trolleholms slott




Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 5.6


Namn Öppen hagmark vid Rikaholm

Beskrivning Hagmark



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar en ängs- och betesmark

Nummer 5.7

Område Esliv kommuns skogsinventering objekt 526, nr 107 i naturvårdsprogram

Namn Bokskog på åsbildning vid Nya Värslätt (107 Ås sider om Ekerid)

Beskrivning Trädbärande ädellivskog med lång kontinuitet dir enstaka träd är grova på en ryggformig isälvsavlagring. Området är av lokalt intresse fir naturvård och friluftsliv och ingår i ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” (2004), som del av ett stråk med betydelse fir den biologiska mångfalden.

Den bokskogsbevuxna rullstensåsen mellan Hjortshaga och Nya Värslätt hijer sig iver det omgivande landskapet. Bokskogen som


omsluter åsen består av relativt gammal bok med en viss oliklikåldrighet, flera grova bokar finns. I kanten mot den ippna marken i sider står två äldre ekar. I skogens fältskikt kan man hitta arter som myskmadra, gulplister, kirskål och lundgrie, vilket tyder på att marken är relativt näringsrik. En isälvsavlagring som ansluter till åsen på dess norra sida har tidigare använts som grustäkt. Täkten är numera efterbehandlad och planterad med lärkträd. Den branta brytningskanten har sparats fir att gynna backsvalornas häckning.

Källa Shapefil och rapport, Esliv kommun


Naturvårdsarter myskmadra, gulplister, lundgrie

Övrigt

Nummer 5.8

Område Esliv kommun skogsinventering objekt 528, nr 110 i naturvårdsprogram

Namn Mosse sider om Stririd

Beskrivning Mosse som håller på att växa igen till bjirksumpskog. I birjan av 1900-talet var mossen nästan dubbelt så stor som idag. Dess sidra delar har dikats och planterats med gran. Idag är hela mossen omgiven av dikad granskogsmark, från att i birjan av 1900-talet varit omgiven av livskog. Rester av den äldre livskogen finns i kanten av mossen på några ställen, där det står några enstaka gamla bokar (diameter kring 60 cm). Igenväxning av mossen sker med framfir allt bjirk, men till viss del även tall och gran. Mindre ippna ytor finns fortfarande kvar. På mossen växer typiska arter som tuvull, ängsull, blåtåtel och olika starrarter. Bland risen märks framfir allt ljung, odon och tranbär.


Naturvärdesklass 3 i shapefil, 2 i rapport (kommun)

Naturvårdsarter

Övrigt Sammanfaller med en sumpskog.

Nummer 5.9

Område Esliv kommun skogsinventering objekt 527

Namn Alsumpskog norr om Stririd

Beskrivning Klibbalskog av iversilningstyp

Källa Shapefil, Esliv kommun



Naturvårdsarter

Övrigt

Nummer 5.10

Område Esliv kommun landskapsobjekt, nr 106 i naturvårdprogram

Namn Billabäckens dalgång

Beskrivning Billabäcken slingrar sig fram i dalgångens istra kant. Väster om Aspakull ansluter en mindre bäck som kommer från Värslätt. Strax innan bäckarna rinner ihop finns en anlagd bevattningsdamm. I bäcken blottas den underliggande skifferberggrunden. Dalgången är speciellt markerad på bäckens istra sida som utgirs av en ganska brant livträdsbevuxen slänt. I slänten växer framfir allt ask, alm och ek i trädskiktet samt till exempel fläder och benved i buskskiktet. Även bäckens närmaste omgivning är trädbevuxen. Dessa mer låglänta och fuktiga delar domineras av al, ask och bjirk i trädskiktet. I fältskiktet kan man hitta smirbollar. Sider om bevattningsdammen finns en ippen betesmark med relativt artrikt fältskikt men med spår av att den gidslats. Man hittar arter som ridven, ridsvingel, liten blåklocka, gråfibbla, blodrot och teveronika. Betesmarken är i kanterna rikligt träd- och buskbevuxen medan de centrala delarna endast hyser enstaka stirre träd (bjirk, ek) och buskar (enar, rosor). Centralt genomkorsas området av en mindre grusväg. Sider om vägen finns ytterligare två betesmarker. Den ena utgirs av en ek-ask-hage med relativt stora ekar och askar (diameter kring 40 - 50 cm). Fältskiktet är artfattigt och tydligt påverkat av gidsling men träden är potentiella livsmiljier fir insekter, mossor och lavar. Ävenden andra har en trivial och gidselpåverkad flora, men det finns inslag av artrikare torrängs- och fuktängsflora. Marken är blockrik. Här finns endast enstaka träd sånär som på en mindre asklund, omgiven av en stengärdesgård. Centralt i betesmarken liper ett ippet dike, i ist-västlig riktning, omgivet av något fuktigare mark. Området har en historia som ängsmark närmast bäcken och i ivrigt betesmark.



Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 4, Billabäckens dalgång, klass 3.

Detta innefattar en ängs- och betesmark.

Nummer 5.11



Namn Naturbetesmark vid Toarp

Beskrivning Fäladsmarken vid Toarp har varierad topografi med omväxlande låglänta fuktiga partier och torra hijdryggar. En diabasgång skär genom området från nordväst till sydost. I områdets västra kant rinner en bäck som fortsätter siderut mot ett område som på 1800-talets mitt fanns markerat på kartan som Toarp mosse, mossen finns inte kvar idag. Genom en tillbakablick på historiska kartor kan man se att Toarps fäladsmark var betesmark i mitten av 1800-talet. Området har alltså minst 150 års kontinuitet som gräsbärande mark, sannolikt ännu längre. 1912 års karta visar att det då var en betesmark med livträd. Betesmarken är i sin helhet stenig och tuvig. Floran är relativt artrik och här växer få kväveindikerande arter. Exempel på vanliga arter är jordtistel, smultron, gulmåra, gråfibbla, fårsvingel och ridven. Arterna tyder på att området varit gräsmark under många år och att gidsling skett i begränsad utsträckning. I sydvästra kanten finns ett alkärr. Kärret breder imsom ut sig imsom smalnar det av. Socklarna på alarna är väl utvecklade och flera av alarna är flerstammiga. I kanten mot kärret står enstaka stirre ekar och i områdets sidra kant finns några stora fina hasselbuskar. I ivrigt finns enstaka solitära träd samt enstaka ros- och slånbuskar på den ippna marken. Området är huvudsakligen välbetat, vilket syns på det korta gräset och på en tydlig beteshorisont på träden. Längst i norr är området något mer igenvuxet. Här finns stora enbuskar, buskage av rosor och slån samt flera bjirkar, både stora och små. I norr ligger också en damm, där man kan hitta bland annat igelknopp, jättegrie och starrarter.

Källa Shapefil, länsstyrelsen skåne


Naturvårdsarter

Övrigt


1.6. Blad 6

Nummer 6.1

Område Klippan kommuns naturvårdsprogram, objekt 6

Namn Anderstorps eneskog

Beskrivning

Ett betesmarksområde med ett stort antal grova, higa och mycket spektakulära enebuskar. Markerna är idag igenväxta avframfir allt bjirnbär, och mycket av den betesmarksfloran är tillbakaträngd. Istället upplevs stora delar av området mer som skog med bok, ek och bjirk som växer tillsammans med enebuskarna. I den centrala delen finns ett mindre bestånd med mycket grova bokar. De biologiska värdena är framfir allt knutna till ännu ippna ytor med hävdgynnad kärlväxtflora och till de gamla träden. Det finns gott om dagfjärilar i området och fågellivet är rikt. I området finns en nyckelbiotop.

Ängs- och betesmark/enefälad med kontinuitet av grova träd, did ved.

Källa https://www.klippan.se/download/18.3eb352d6127315cce6180002426/1358344563606/Naturv%C3%A5rdsprogram.pdf

Naturvärdesklass

2

Naturvårdsarter

backtimjan , ängsbräsma, grinvit nattviol, stagg, knägräs, skillerticka, blodsopp.

Övrigt Innefattar två av Skogsstyrelsens områden med naturvärden, betad skog: N 5537-1996 och N 5538-1996. Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 1a, Anderstorp - Rinne å, klass 2.

Nummer 6.2

Område Flera objekt i Klippans naturvårdsprogram

Namn Rinneåns dalgång inom blad 6 i Klippan och Hiir kommun

Beskrivning

Objekt nr 10, Klippans kommun. Djupadalsmilla sider om Snälleridsån, klass 1:

Kuperad och lundartad blandädellivskog sider om Snälleridsån. Utmed vattendraget finns stora och spektakulära basaltkupper med mycket intressant flora. Trädskiktet domineras av avenbok, med inslag av ek, skogsskogslind, linn och bjirk. Flera av träden är gamla, grova eller senvuxna. Buskskiktet med benved, olvon och hagtorn, dock relativt sparsamt. Grov hassel firekommer i buskskiktet. Kärlväxtfloran är artrik med rik firekomst av lundarter som blåsippa, gulsippa, tandrot, mirk lungirt och vätteros. På flera av de gamla träden växer ovanliga lavar och mossor. Det finns även en intressant och artrik marksvampflora med

https://www.klippan.se/download/18.3eb352d6127315cce6180002426/1358344563606/Naturv%C3%A5rdsprogram.pdf


ovanliga arter som saffransspindling, dystersopp och stor lilariska. Stirre delen är utpekad som nyckelbiotop.

Objekt nr 11, Klippans kommun. Djupadalsmilla norr om Snälleridsån, klass 2:

Lundartad blandädellivskog. Trädskiktet domineras av avenbok, ek och skogslind med inslag av ask, linn och al. Flera träd är gamla och grova men det finns ganska sparsamt med multnande ved. Grov hassel firekommer i buskskiktet. Terrängen är småkuperad och det finns rasbranter ner mot ån. Området är varierat och fina partier firekommer fläckvis. Det finns bland annat en artrik flora med lundarter som skogs-bingel, gulsippa, blåsippa, tandrot och vätteros. På några av de gamla träden växer ovanliga kryptogamer som orangepudrad klotterlav och liten sinderfallslav. Längst i norr firekommer bete. Stirre delen är utpekad som nyckelbiotop.

Objekt nr 8, Klippans kommun. Natthall, klass 2:

Natthall är kanske mest känt fir sin spektakulära utsikt iver Rinneås dalgång men också fir områdets rika flora. Området utgirs av en hijd med diabas som bidrar till en mull- och mineralrik jordmån. Den välmarkerade hijden är skogsklädd med en varierad ädellivskog av bok, avenbok, ek, linn och skogsskogslind, där många av träden är gamla. I branterna längst i sider finns ett stort inslag av krokiga och senvuxna träd. Det finns fläckvis gott om multnande ved. I buskskiktet finns framfir allt hassel och hagtorn. Floran är mycket artrik med lundarter som vårärt, ormbär, tandrot, svart trolldruva och blåsippa. Glansnäva och ritt oxbär är två andra värmegynnade specialiteter som växer bland klipporna längst i sider. Här lever också den sällsynta bräsmabärfisen. Det finns även flera ovanliga lavar och mossor som växer på stammarna av de äldre ädellivträden. Skogen har också ett rikt fågelliv med gott om hackspettar och andra hålträdslevande arter som kattuggla och skogsduva. Naturvårdsarterna finns spridda i hela området men med en firtätning i områdets sidra del. Stirre delen är utpekad som nyckelbiotop.

Objekt nr 24, Hiirs kommun. Rinneås dalgång vid Natthall, klass 2:

Markerad del av Rinneåns dalgång, med fortfarande ippna fire detta slåtter- och betesmarker i dalgångens botten, inramade av trädklädda sluttningar. Skogen i sluttningen består i huvudsak av bok, ek och avenbok, där ek är vanligare i vissa delar, bok i andra. Bitvis är skogen betespräglad, med glest stående äldre träd, omgivna av en yngre trädgeneration. I norra delen finns ett relativt stort inslag av grova, gamla träd. Näringsrikedomen varierar. Bitvis finns gott om hassel och ett fältskikt med bland annat ridblära, tandrot och skogsbingel. Andra delar är magrare med brakkved och rinn samt ett fältskikt med bland annat liljekonvalj och ekorrbär. De fire detta slåttermaderna i dalgångens botten betas inte längre och är under igenväxning med vass och jättegrie. Här växer även älggräs, flädervänderot och kärrfibbla, där den sistnämnda kan sägas utgira en rest av slåtterfloran på ängarna.

I området finns ädellivskog, sitvattenstrandäng, higirtäng, gamla träd, grova träd, did ved, hålträd, trädkontinuitet, betespräglad skog. Det är


irtrikt (higirtäng). Riksintresse fir naturvård, landskapsbildsskydd, strandskydd (delar). En mindre del är utpekad som nyckelbiotop.

Källa https://www.klippan.se/download/18.3eb352d6127315cce6180002426/1358344563606/Naturv%C3%A5rdsprogram.pdf

https://www.hoor.se/wp-content/uploads/klk_naturvardsprogram_20130227.pdf

Naturvärdesklass

1-2

Naturvårdsarter

Skogsskogslind, tibast, smirbollar, blåsippa, gulsippa, gullpudra, vätteros, tandrot, mirk lungirt, myskmadra .klosterlav ,blek kraterlav, rosa lundlav, saffransspindling, dystersopp, stor lilariska, oxtungssvamp , dvärgbägarlav, orangepudrad klotterlav , bokvårtlav , bokkantlav, stiftklotterlav, lunglav, grå skärelav, linnlav, trädporella, platt fjädermossa, guldlockmossa, klippfrullania, fällmossa, trubbfjädermossa, bläcksopp, blodsopp, bittersopp, tandrot, kransrams, kärrfibbla, bokvårtlav,Fåglar: gringiling, spillkråka, skogsduva, , hålnunneirt, ritt oxbär, glansnäva, skogsskogslind, blåsippa, gulsippa, vätteros, tandrot, gullviva, vårärt, mirk lungirt, underviol, ormbär, smirbollar, gullviva, storrams, myskmadra, S:t Pers nycklar, vispstarr, rosa lundlav , bokvårtlav , bokkantlav, stiftklotterlav, orangepudrad klotterlav, linnlav, stor knopplav, havstulpanlav, gulnål, grå skärelav, platt fjädermossa, fällmossa, grov baronmossa, klippfrullania, trädporella, guldlockmossa, bräsmabärfis, snok.

Övrigt Rinne å är särskilt värdefullt vattendrag enligt Hav- och Vattenmyndigheten, område M 2126, mycket skyddsvärd bottenfauna. Hig till mycket hig naturvärdesbedimning enligt BFB. Lång sammanhängande strimsträcka. Naturliga forsar. Ursprungligt fiskbestånd. Reproduktions och uppväxtområde fir iring och havsvandrande lax. Fisk: sandkrypare, lax.

Vattenmilji av klass 1 i Klippan kommuns naturvårdsprogram Rinne å är det stirsta vattendraget i Klippans kommun. Samtliga ivriga vattendrag som tas upp i Naturvårdsprogrammet är bifliden till Rinne å.

Uppstrims Klippan rinner Rinne å i en väl avgränsad dalgång. Miljierna är omväxlande men domineras av längre lugnflytande sträckor som är omgivna av tydliga svämplan. Påverkan består främst i reglering, uträtning, rensning och fysisk påverkan på svämytorna. Klassificerat som Måttlig ekologisk status enligt vattendirektivet i VISS. Utpekat som nationellt särskilt värdefullt vattendrag.

Längs Rinneå på denna sträcka finns ett våtmarksobjekt av klass 2,

Området omfattar också sex av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, två av Skogsstyrelsens områden med naturvärden och ett naturvårdsavtal, samt fyra sumpskogar. Det finns också tre ängs- och betesmarksobjekt. Ingår i Länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 1a, Anderstorp - Rinne å, klass 2.

Nummer 6.3




Område Eslivs kommuns skogsinventering objekt 523 (101 i naturvårdsprogram) Eslivs kommun

Namn Fångerids mosse

Beskrivning Våtmarken är ett ippet vitmossedominerat kärr med blita gungflyn och fastare partier omgiven av ett alkärr. Den är en av få mossar i Eslivs kommun som är relativt opåverkad av torvtäkt. På de fastare partierna växer bland annat ljung, tranbär och bjirnmossa. Vitmossa dominerar i plana och sanka partier, här växer också blåtåtel, tuvull, ängsull, kärrsälting, sileshår och vitag. Ute på mossen finns gillikande vattensamlingar som firmodligen har uppkommit genom torvbrytning fir länge sen. Runt hela mossen liper ett dike. Mossen hade samma utbredning i birjan av 1900-talet som den har idag, och redan då fanns det livträd på mossen. I anslutning till mossen finns en rasbrant, där basaltberggrunden framträder. Den är ädellivträdsbevuxen. I slänten ligger stora och mindre stenar som genom frostsprängning brutits loss och rullat ner i slänten.

Källa https://eslov.se/wp-content/uploads/naturv-progr-omradesdel_ok.pdf

Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Mossen är även länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 2 (klass 1), våtmarksinventeringens objekt 187 (klass 1) och omfattar två sumpskogar.

Objektet omges av länsstyrelsens stirre naturvärdesobjekt nr 1. Billinge skog, klass 3.

Nummer 6.4

Område Länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 5a

Namn 5a. Rinne å nedstrims Billingemilla

Beskrivning

Objekt inbegriper Rinne å och dess dalgång mellan Billingemilla och gränsen mot Klippans kommun. På vissa ställen meandrar ån kraftigt och sluttningarna ovanfir ån är branta, steniga och bevuxna med bjirk- och blandlivskogar. Det finns gott om stengärden i området. Nere vid ån finns det både betade, slåttrade och ohävdade strandängar.

Källa Länsstyrelsen i Skåne läns naturvårdsprogram

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e53172f/1529321303790/Fr%C3%A5n%20Kullaberg%20till%20Sandhammaren.pdf

Naturvärdesklass

1

https://eslov.se/wp-content/uploads/naturv-progr-omradesdel_ok.pdf


Naturvårdsarter

-

Övrigt Inom området finns en av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, ett objekt med naturvärden och tre sumpskogar. Det finns också fem ängs- och betesmarker. Rinne å är särskilt värdefullt vattendrag enligt Hav- och Vattenmyndigheten, område M 2126, se objekt 6.2.

Nummer 6.5


Namn Ängs- och hagmarker uppstrims Brostugan

Beskrivning

Ådalen är här djupt nedskuren med branta sluttningar. Den hävdade marken karakteriseras av ippen hagmark ochsitvattensstrandäng. Slåttermarken domineras av jättegrie och revsmirblomma. Stirre delen av området hävdas väl och det har flera stenmurar och odlingsrisen.

Källa Länsstyrelsen i Skåne län naturvårdsprogram

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e53172f/1529321303790/Fr%C3%A5n%20Kullaberg%20till%20Sandhammaren.pdf

Naturvärdesklass

2

Naturvårdsarter

-

Övrigt Inom området finns två ängs- och betesmarker. Rinne å är särskilt värdefullt vattendrag enligt Hav- och Vattenmyndigheten, område M 2126, se objekt 6.2.

Nummer 6.6

Område Eslivs kommuns naturvärdesobjekt 109

Namn Kulturlandskap vid Sidra Hultserid

Beskrivning Sidra Hultserid ligger i ett kuperat landskap ister om Rinneås dalgång. Markanvändningen utgirs av åker-, betes- och skogsmark, vilket skapar ett varierat och innehållsrikt landskap. . I sydvästra delen går en hijdrygg. Den är till stora delar klädd av ädellivträd och hasselbuskar. I den västra delen finns en grustäkt. Norr om åsen rinner Kolebäcken, till denna ansluter en mindre bäck siderifrån. Bäckarna omges av stirre eller mindre fuktiga betade partier. Sider om åsen är de till stora delar bjirkbevuxna medan norr om åsen är de trädfria. Delar av dem har en artrik flora. Här finns bland annat kabbeleka, kråkkliver, humleblomster, sumpmåra, stagg, darrgräs och hirsstarr. De fuktiga markerna avlises av åkrar. Därefter tar skogsmarken vid. I den finns inspränga åkrar och betesmarker. Skogsmarken utgirs till stora


delar av granskog men även ädellivskog och fuktlivskog med al och bjirk. Flera av träden, längs Kolebäcken och kring Bigerup, är spärrgreniga som ett spår av att markerna tidigare har betats. Vid Bigerups gård är landskapet relativt ippet med åkrar och betesmarker närmast gården. Det finns flera grova ekar (stamdiameter 50 -60 cm). Även kring en gammal åker som ivergått till betesmark men inte betats på ett antal år finns stora kraftiga bjirkar, ekar och bokar (stamdiameter bjirk 60 cm ek och bok 40 cm). Även delar av skogen är betad. Inne i skogen ligger en gammal äppleodling, även den omgiven av en stengärdesgård. Nordväst om Bigerup finns en betesmark. Den är huvudsakligen ippen med enstaka buskar och träd. Marken är mycket stenig och tuvig och floran relativt artrik.

Källa Eslivs kommuns naturvårdsprogram

Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Stirre delen av området ingår i länets naturvårdsprogram, klass I och 3. Sumpskogen är inventerad av Skogsstyrelsen. Inom området finns en av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper. I ängs- och betesmarksinventeringen finns nio delområden upptagna. Området ingår i ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” (2004), både fir sina higa rekreations- och naturvärden som fir sin betydelse fir den biologiska mångfalden, samt som utvecklingsstråk.

Hela området utgir också Eslivs kommuns landskapsobjekt Kolebäcken med omgivande kulturlandskap.

Nummer 6.7

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt nr 5d

Namn Lilla Skäralid

Beskrivning Öster om Klockaregården ligger ett 20 hektar stort område med främst ädellivskog, där de dominerande trädslagen är ek eller bok. Centralt finns också en ganska stor åker och i sidra kanten av den en betesmark. Mellan betesmarken och åkern rinner en bäck. Bäcken har i ister kvar sitt naturliga firlopp, och letar sig fram på betesmarken fir att i väster ivergå till ett grävt dike. Längst i sider ligger Galgbacken, en bokskogsbeklädd hijd, med ett gravfält från järnåldern på toppen. I norr finns varierade ekskogar. Två av bestånden är drygt 100-åriga och har tidigare utgjorts av trädbevuxna betesmarker. Här finns flera grova ekar men också stora avenbokar. Ekarna är mestadels 50 - 60 cm i diameter, några till och med upp till 1 meter. Träden är rikligt beväxta med mossor och lavar, bland annat finns rosa lundlav, bokkantlav och bokvårtlav. Buskarna utgirs huvudsakligen av hassel men också hagtorn, rosor och fågelbär. Did ved firekommer rikligt. Arterna i fältskiktet indikerar att näringstillgången varierar och är ställvis


god. Längst i norr finns ett område med sumpskog. Här växer bjirk, gran och bok. På marken växer vitmossa, ormbunkar, och starrarter.

Ädellivskog med bok och delvis grov ek på platån och i sluttningen ned mot Rinne å. Avenbok, al och ask firekommer även. I den sidra kanten har det bildats en liten ravin i anslutning till bäcken.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Rosa lundlav, bokkantlav och bokvårtlav

Övrigt Innefattar ett av Skogsstyrelsens områden med naturvärden.

Omfattar ungefär samma område som kommunens naturvärdesobjekt 108 Ädellivskogar vid Klockaregården, klass 1.

Delar ingår i länets Naturvårdsprogram, klass 2. Stirre delen av en ekskog med higa naturvärden, inventerat av Skogsstyrelsen (1996), ingår. Betesmarker ingår i ängs- och betesmarksinventeringen fir länet (2004). Området ingår i ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” (2004), som del av ett stirre område med betydelse fir den biologiska mångfalden och som område med stora rekreations- och naturvärden.

Nummer 6.8

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt nr 5e

Namn Hagmarker vid Gunnarids gård

Beskrivning Öppen betesmark och sitvattensstrandäng. Den ippna betesmark ligger i sluttningen ner mot ån och bär spår av gidselpåverkan. Den är dock välhävdad, har en del solitära ekar och alar, samt vegetation av ridven- och tuvtåteltyp. Sitvattensstrandängen nere vid ån har solitära träd. Vegetationstyperna är desamma som fir den ippna betesmarken, men higstarräng firekommer också.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar en av Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, tre områden med naturvårdsavtal, två områden med naturvärden.

I området finns också kommunens naturvärdesobjekt 3 Betesmarker vid Gunnarid, klass 2.

Nummer 6.9

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt nr 8


Namn Fuktlivskog vid Knorrenborg

Beskrivning Sider om Stockamillan ligger Graneborg och MickelborgOmrådena kring gårdarna är variationsrika och innehåller ett flertal naturtyper och har kvar flera strukturer från ett äldre kulturlandskap. Stirre delen av området nyttjas som betesmark, där markerna kring Mickelsborg tidigare varit åkermark. Betesmarken är indelad i mindre enheter genom staket och stengärden. Runt betesmarkerna vid Mickelborg liper stengärden som på några ställen har en imponerande bredd. Strax norr om gården finns också en fägata kvar. Här gick djuren när de skulle ut till den forna betesmarken. Kring Graneborg är betesmarkerna mer varierade. De har inte gidslats och har därmed en artrik flora. Här finns bland annat slåttergubbe, en växt som inte finns på så många ställen i kommunen. Andra arter är darrgräs, stagg, jungfrulin, jordtistel, backtimjan och ljung. Här växer ett flertal buskar och på sina ställen står enarna relativt tätt. Andra buskar är främst rosor och slån. Benved kan ses i skogsbryn. I och vid stengärden i hela området växer buskar och träd bland annat enstaka grova ekar, fågelbär och bjirk. Norra delen är beskogad. Spridda äldre träd av ek och bjirk tyder på att området tidigare utgjorts av en trädbärande betesmark. Skogen i ivrigt domineras av livträd men har också inslag av både tall och gran. Genom den rinner en mindre bäck (Pysslingabäcken) som till stora delar har kvar sitt naturliga firlopp. Bäcken har varierad botten som är både stenig och sandig, och här finns både forsande och lugnare partier. Längst i väster rinner bäcken i en skarpt markerad liten ravin. Kring den finns fuktigare partier bevuxna med al, somliga med välutvecklade socklar. Närmast bäcken växer bland annat al och ask, och på sina ställen rikligt med ormbunkar och murgrina som växer upp i träden. Även i sydistra hirnan av området rinner en bäck. Den är dock rätad sedan någon gång kring sekelskiftet och har ett utjämnat flide. Vattendraget rinner firbi ett låglänt område som idag är igenvuxet av al, men som var ippen betesmark i birjan av 1900-talet. Detta stråk med fuktig livskog är lokal fir firgyllt metallfly och nätådrig parkmätare.

Källa Länsstyrelsens naturvårdsprogram

Naturvärdesklass 1 (lst)

Naturvårdsarter Ask, backtimjan, murgrina, slåttergubbe, darrgräs,

Övrigt Skogsstyrelsens sumpskog Knorrenborg, strandskog vid vattendrag.

Området ligger inom landskapsobjekt Stockamillan med omgivande kulturlandskap, detta motsvarar ungefär kommunens naturvårdsobjekt 112 Kulturlandskap vid Gustavslund, klass 1.

Länets våtmarksinventering har bedimt de fuktiga områdena till klass 3 (1993). Ingår i länets naturvårdsprogram, klass 3 (1996). Två delområden ingår i ängs- och betesmarksinventeringen(2004).


Området ingår i ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” (2004), som del av ett stirre område med betydelse fir den biologiska mångfalden.

Nummer 6.10


Namn Odlingslandskap vid Bålamillan

Beskrivning Firutom åkermark ingår fälad, ippen betesmark och blandlivskogar i området. Fäladen är småtuvig och stenig. Utiver enbuskar finns barr- och livträd. Den heddominerade vegetationen är av ljungtyp, ridventyp samt staggtyp. Floran innehåller en del betesindikerande arter. Den ippna betesmarken består av en sluttning med mosaikartad vegetation och en aldunge i bottnen, respektive en tydligt gidslad del. Blandlivskogen består av ogidslad och igenvuxen fäladsmark. Även här är vegetationen mosaikartad.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar våtmarksinventeringens objekt 181, Hasslebro 3,6 km SO Billinge kyrka, sumpskog, klass 3. Även Skogsstyrelsens sumpskog.

Nummer 6.11

Område Klippan kommuns naturvärdesobjekt nr 9

Namn Kole mosse

Beskrivning Myrkomplex med mosse och sumpskogar. På den delvis dikade mossen växer små tallar och bjirkar och fältskiktet domineras av tuvull med risvegetation av ljung, klockljung och kråkbär samt små- och rundsileshår. I den omgivande sumpskogen är trädskiktet mer omfattande med tall, bjirk, al, asp och gran. En del av träden är gamla och det finns gott om multnande ved. Bland fåglar finns skogsarter som duvhik, spillkråka, sparvuggla, tofsmes och talltita. I sumpskogen finns även goda firutsättningar fir ett rikt insektsliv

Multnande ved, gammal tall, fuktstråk. Undvik rationellt skogsbruk, lämna kvar multnande ved och gynna gamla träd. Undvik även ytterligare negativ hydrologisk påverkan på mossen.

Källa Klippans naturvårdsprogram

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Gulsparv, duvhik, spillkråka, sparvuggla, missne.


Övrigt Även Skogsstyrelsens sumpskog.

Nummer 6.12

Område Hiir kommuns naturvärdesobjekt nr 34

Namn Allarps bjär

Beskrivning Allarps bjär är ett vulkanrestberg, en basaltkupp, täckt av en äldre ädellivskog med rik flora. Särskilt vårfloran är magnifik med skånsk nunneirt, vårärt och ramslik. Inverkan av basalt, en vulkaninsk bergart med higt pH, i främst den norra delen ger också firutsättningar fir en rik svampflora med många intressanta och ovanliga arter, däribland cinnoberspindling, dystersopp och elfenbensvaxing. Lavfloran på de gamla senvuxna ädellivträden innehåller flera ridlistade arter, däribland askvårtlav, violettgrå porlav och rosa lundlav. Också mossfloran är artrik, liksom faunan av småfjärilar. Firgyllt metallfly har tidigare påträffats i området, men betraktas numer som utdid i Sverige. Fladdermusarten Barbastell har konstaterats firekomma i området sommartid. Barbastellen är mycket ovanlig och hir till de arter som åtnjuter särskilt skydd inom hela EU. Området sider om själva basaltkuppen utgirs av ett igenväxande odlingslandskap klätt av olika typer av livskog.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Barbastell, växter: strävlosta, hålnunneirt,vårärt, blåsippa, lavar: askvårtlav, stiftklotterlav , violettgrå porlav , lunglav , blek kraterlav , bokkantlav , orangepudrad klotterlav , bokvårtlav, klosterlav, liten lundlav , rosa lundlav , lunglav , mossor: stor bandmossa , västlig husmossa, mjuk planmossa, skärbladsmossa, skuggspritmossa, platt fjädermossa, späd frullania, guldlockmossa, klippfrullania, stor stinkbrosking, cinnoberspindling, dystersopp, Plectophloeesnnebingena , vasspetsad sikelvinge.

Övrigt Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 22. Landskapet vid Allarpsbjär, klass 1.

Nummer 6.13

Område Esliv kommun naturvärdesobjekt nr 43

Namn Rugerup

Beskrivning Naturbetesmarker med artrik flora och många ovanliga dagfjärilsarter. Stora delar av området är fuktigt, vilket ger en speciell karaktär. Nordistra delen består av ippen, fuktig betesmark med glest stridda enbuskar och tydliga drag av kalkfuktäng, där orkidéer, darrgräs och vildlin är vanliga. Längst i sider finns solitär ek och varma, irtrika gläntor. Däremellan olika


varianter av naturbetesmarker varvat med fire detta åkermark och alskog.

Källa Esliv kommuns naturvårdsprogram

Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Loppstarr, ängsstarr, slåttergubbe , vildlin, ängsnycklar, darrgräs, jungfrulin, svinrot, stagg, silversmygare , bredbrämad bastardsvärmare , sotnätfjäril, violettkantad guldvinge, slåttergräsfjäril, ängspärlemorfjäril

Övrigt Innefattar sju ängs- och betesmarksobjekt.

Innefattar ett av Skogsstyrelsens naturvårdsavtal och två sumpskogar. Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 28. Naturbetesmarker vid Rugerup och Våtserid, klass 2.

Nummer 6.14

Område Länsstyrelsen i Skåne länsnaturvärdesobjekt nr 29

Namn Rugerup-Kråkeboområdet

Beskrivning Området är till stor del skogbevuxet med en del bokskog och fuktlivskog med al och bjirk. Jordlagren är tunna och på några ställen går berggrunden - Hiirsandsten - i dagen. Viss täktverksamhet har firekommit. Området är en av de få lokaler i landet där den underjurassiska sandstenen kan studeras.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.15

Område Esliv kommuns naturvärdesobjekt nr 42

Namn Vittserid

Beskrivning Betesmarker, skogsdungar, grova ädellivträd och en damm i anslutning till gården Vittserid. I Vittserid finns en välbevarad gårdsmilji som omges av ippna och i några fall igenväxande betesmarker, träddungar och en del äldre solitära ädellivträd. En damm finns ister om vägen som går genom området. Betesmarkerna väster om vägen är hedartade till friska och hyser en värdefull kärlväxtflora med arter som jordtistel, jungfrulin, nattviol, ridklint, stagg, svinrot och ängsskära. I norra delen finns en nyckelbiotop med gamla ädellivträd, bland annat några mycket grova ekar. Här växer ovanliga kryptogamer som bland annat rosa lundlav.


Källa Eslivs kommuns naturvårdsprogram

Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Ängsskära, brudborste, jordtistel, jungfrulin, knägräs, nattviol, ridklint, stagg, svinrot, ängsbräsma, ängsvädd, murgrina. rosa lundlav, linnlav, stor huvmossa, platt fjädermossa

Övrigt Även våtmarksinventeringens objekt 179, Våtmark vid Vitserid 8,5 km SO Ristånga kyrka, klass 2.

Nummer 6.16

Område Eslivs kommuns naturvärdesobjekt nr 53

Namn Agerid

Beskrivning Runt Agerids gård är naturen variationsrik med stora naturvärden knutna till den ädellivskog på näringsrik mark som finns väster om gården. Bok dominerar i norra delen medan de sidra delarna är mer varierade med ask, bok, avenbok, lind, al och bjirk i trädskiktet. De blitare partierna är oftast askdominerade eller helt trädfria. Floran är mycket rik och frodig med bland annat kransrams, storrams, ormbär, aklejruta, Sankt Pers nycklar, skogsstarr och vispstarr. Det finns gott om grov, multnande ved och sannolikt sällsynta vedlevande insekter. Utmed vägar och vid gården finns grova ekar, askar och linnar och i buskskiktet finns gott om hagtorn. Sider om gården finns en liten sumpskog med ett fint kärr.

Källa Esliv kommunes naturvårdsprogram

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Skogsduva, kransrams, storrams, ormbär, aklejruta, Sankt Pers nycklar, skogsstarr, vispstarr, glansfläck

Övrigt Innefattar fyra sumpskogar inventerade av Skogsstyrelsen.

Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 30a. Området nordväst om Agerids mosse, klass 3

Nummer 6.17

Område Klippan kommuns naturvärdesobjekt nr 55

Namn Klingstorp

Beskrivning Varierat beteslandskap norr om Agerids mosse.. I ister ligger två stirre grävda dammar, Munkarpsdammarna. Området består av fire detta åkermark, betesmarker och fuktängar. Tuvtåtelängarna ut mot Slabältorna är av artrika typen med kärrsilja, kärrtistel,


kärrviol och inslag av olika starr- och tågarter. I betesmarker står i huvudsak yngre ek, med inslag av enstaka grivre ekar. Kring gården i ister finns även grov bok och bjirk. Munkarpsdammarna i norra delen ligger i ett område med lätta jordar vilket gir floran spännande, med arter som monke och åkervädd i vägrenar och betesmarker. Sångsvan och backsvala har åtminstone tidigare häckat vid den västra dammen.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Backsvala, slåttergubbe , stagg, ängsvädd, åkervädd, monke, bockrot, kransrams, Apionnvicinem

Övrigt I området finns en av Skogsstyrelsens inventerade sumpskogar.

Ingår delvis i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 30a. Området nordväst om Agerids mosse, klass 3, se ovan.

Nummer 6.18


Namn Slabälta ängar

Beskrivning Stort, sammanhängande område med ippna, fuktiga betes- och slåttermarker i ett flackt landskap. Området är av värde framfirallt fir fågellivet, både som rast- och häcklokal. Ängarna består till ivervägande del av artfattiga tuvtåtelängar. Genom området rinner Hålsaxabäcken i ett rätat och firdjupat lopp. I brinkarna häckar ibland kungsfiskare. En damm är anlagd i ett av biflidena.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Storspov, gulärla, kungsfiskare, tofsvipa, enkelbeckasin


Nummer 6.19


Namn Agerids mosse

Beskrivning Torvmosse med tydliga spår av tidigare täktverksamhet. Stirre delen är igenväxt med skog. Det utbrutna mosseplanet är i huvudsak klätt av bjirk med inslag av al och asp samt spridda granar och tallar. Vegetationen är mestadels mager med arter som tuvull, odon, blåtåtel, ljung och klockljung. Vissa djupare torvgravar är fortfarande ippna och vattenfyllda, med bland annat sprängirt, svärdslilja och vattenkliver. I kanterna växer pors. Till häckfåglar på Agerids mosse hir bland annat trana, sångsvan, skogssnäppa, mindre hackspett och stjärtmes. Mossen har även


viss betydelse som rastlokal fir bland annat änder och som fidosiksområde fir svalor. Utiver sina naturvärden är mossen känd som en väl undersikt och dokumenterad stenåldersboplats.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Mindre hackspett

Övrigt Mossen omges av Skogsstyrelsens sumpskog.

Nummer 6.20


Namn Bykärret

Beskrivning Stort, sammanhängande område med ippna fuktängar längs Hålsaxabäcken. Värdet utgirs av att det är en stor sammahängande ippen fuktäng.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.21


Namn Munkarpsskogen och Knivshall, tre delobjekt

Beskrivning Stort ädellivskogsområde med varierande ålder och med inslag av sumpskogar. Flackt skogsområde med dominans av ek. På några äldre ekar växer den sällsynta laven liten sinderfallslav. Även lunglav och bokvårtlav firekommer. Floran är fläckvis rik. I fuktsänkor växer gullpudra. Det finns äldre, biologiskt värdefulla skogsbestånd men också mer triviala. På gamla bokar firekommer bokvårtlav och stiftklotterlav. Längst i norr finns gamla ekar med grå skärelav. Bland skyddsvärda insekter kan nämnas gulringad vedharkrank, en spektakulär och sällsynt art som lever i ritskadade livträd. Det finns en ädellivlund med mycket gamla träd. Floran är rik med arter som hålnunneirt, blåsippa och vårärt. Det finns också sällsynta kryptogamer. Brun lundlav växer här på sin enda skånska lokal.


Naturvärdesklass 1 och 2


Naturvårdsarter Hålnunneirt, skärmstarr, lind, gullpudra, bäckbräsma, storrams, blåsippa, brun lundlav , stiftklotterlav , liten sinderfallslav , rosa lundlav , orangepudrad klotterlav , bokvårtlav , bokkantlav , dvärgbägarlav , lunglav , grå skärelav ,fällmossa, klippfrullania, trubbfjädermossa, sexfläckig fallbagge , gulringad vedharkrank

Övrigt

Nummer 6.22


Namn Lilla Svenstorp

Beskrivning Trädklädd betesmark med ek och alkärr. Precis vid gården står områdets enda jätteek. I ivrigt bär betesmarkerna ett trädskikt av relativt ung och higstammig ek. Flera av träden har dock sprickor, savfliden och stamskador som redan nu gir dem intressanta fir till exempel insekter. I västra delen gränsar betesmarkerna till en skarp avsatt liten basaltkupp, som fungerar som en del av hägnaden. I bäckdalen väster om vägen växer bland annat kärrfibbla. I sider ivergår området i betade alkärr som genomkorsas av flera bäckar.



Naturvårdsarter Grinvit nattviol, kärrfibbla

Övrigt Innefattar en sumpskog (Skogsstyrelsen).

Nummer 6.23


Namn Säteklev

Beskrivning Skogsbeklädda vulkanrester, rikkärr och alsumpskogar. Säreget område med två ädellivskogsbevuxna basaltkupper omgivna av äldre brukad bokskog. Firutom bok och avenbok finns ask, linn och lind i branterna. De higsta värdena är knutna till själva basaltkupperna men även de omgivande bokskogarna har en intressant flora. I branterna växer olika ängssvampar som hagfingersvamp och trubbfingersvamp, tillsammans med de sällsynta skogsarterna igelkottsriksvamp och grå kantarell. På de gamla ädellivträden växer bland annat lunglav och den mycket ovanliga askvårtlaven. Områdets sidra del är låglänt och fuktigt. Här ligger ett rikkärr med firekomst av bland annat majnycklar och loppstarr. Rikkärret omges av en värdefull alsumpskog.


Naturvärdesklass 1


Naturvårdsarter Majnycklar , loppstarr , ängsstarr , strävlosta , lind, blåsippa, långstarr, vispstarr, myskmadra, lungirt, nästrot, lundbräsma, jungfrulin, ängsvädd, kärrsälting, knagglestarr, näbbstarr, trubbfingersvamp, violett fingersvamp , ängsvaxskivling, svavelmusseron, kruskantarell, grå kantarell, igelkottriksvamp, lavar: askvårtlav , violettgrå porlav , bokvårtlav bokkantlav , lunglav , blek kraterlav , stor knopplav, traslav, havstulpanlav, platt fjädermossa, stenporella, trädporella, guldlockmossa

Övrigt -

Nummer 6.24


Namn Helgaskogsbjäret

Beskrivning Variationsrikt beteslandskap med träddungar och stenmurar. Helgaskogsbjäret är en markerad hijd väster om Norra Rirum. På själva bjäret finns spridda ekar och bokar, bjirkdungar, grov hassel och alskog. I buskskiktet finns slån och hagtorn som är värdefulla fir insekts- och fågelfaunan. Floran är fläckvis rik med blodrot, brudbrid och ängsvädd. Norr om vägen, finns ytterligare betesmarker i ett kuperat åslandskap. Den sandiga jordmånen gir området intressant fir grävande insekter som solitära bin och andra gaddsteklar. Området är ganska svagt hävdat med det finns fortfarande partier med en fin flora, bland annat backtimjan, blåmunkar och jungfrulin. I den nordistra delen finns ohävdade men blomrika marker med rik insektsfauna, med bland annat väddsandbi och mindre bastardsvärmare. Här ligger även några mindre dammar.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Hämpling , backtimjan, blåmunkar, brudbrid, jungfrulin, knägräs, ängsvädd, mindre bastardsvärmare, gaddväddsandbi

Övrigt Nycklbiotoper inventerade av Skogsstyrelsen.

Nummer 6.25

Område Hiir kommuns naturvärdesobjekt nr 16, tre delområden

Namn Norra Rirum

Beskrivning Ett kuperat, varierat och ålderdomligt odlingslandskap med åkrar, våtmarker och betesmarker. I ister vidtar en ädellivskog med blomrika bryn. Området ligger på sandig jordmån i varmt läge vilket gynnar värmekrävande arter. Här finns bland annat en skyddsvärd fauna av vildbin. Hit hir det sällsynta väddsandbiet och dess ännu mer ovanliga parasit väddgikbiet, båda knutna till


åkervädd, spetsandbi som är beroende av sälg samt vialsandbi. Bland intressanta och hävdgynnade kärlväxter finns backsippa, blåmunkar och ängshavre. På fälten i sidra delen odlas vall. Fälten är tämligen blomrika och genomkorsas av ett par sandiga markvägar med irtrika renar. Här finns gott om fjärilar, bland annat den sällsynta violettkantade guldvingen. Litet men värdefullt ädellivskogsområde med i huvudsak ek men även bok, avenbok och lind. Flera av träden är gamla och det finns tämligen gott om lågor och dida träd vilket gynnar insekter och svampar. Många vedlevande insekter besiker blommor och blommande buskar i gläntor och bryn på jakt efter pollen och nektar. En av de mer sällsynta arterna är den vackra sexfläckiga blombocken vars larver utvecklas i gamla ekgrenar.


Naturvärdesklass 1 och3

Naturvårdsarter Backsippa , backtimjan, knägräs, ljungfrulin, stagg, svinrot, ängshavre, ängsvädd, småfruktig ljungfrukam, dagfjärilar: violettkantad guldvinge, insekter: väddgikbi , väddsandbi , spetsandbi, sexfläckig blombock, vialsandbi, lind

Övrigt Norra delen av skogen är utpekad som nyckelbiotop.

Nummer 6.26


Namn Ågerup (Åkeshus)

Beskrivning Vackert, ålderdomligt och variationsrikt beteslandskap med higa naturvärden. I området finns såväl ippna betesmarker som trädklädda betesmarker. Grov ek och bok firekommer. Det finns även en yngre generation med spärrgreniga ekar av stort värde fir framtiden. I den ippna betesmarken i områdets västra del finns en fin flora med bland annat slåttergubbe och stagg. Även ängssvampsfloran är artrik med bland annat scharlakansrid vaxskivling och sammetsmusseron. På några av de äldre bokarna finns flera ridlistade lavar däribland bokkantlav, liten lundlav och liten ädellav. Beteslandskapet innehåller även betade kärr, avenbokskog, fuktängar och fire detta åkermark som betas.. Några mindre delar av området är frånstängslade och innehåller bland annat värdefull bokskog.

Källa Kommunens naturvårdsprogram

Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Slåttergubbe , stagg, ängsvädd, scharlakansrid vaxskivling , praktvaxing, sammetsmusseron (obest), liten ädellav , bokkantlav, bokvårtlav , rosa lundlav , liten lundlav, sotlav



Övrigt Innefattar två av Skogsstyrelsens områden med naturvärden N 7265-1994 Ädellivträd och N 7227-1994 Ädellivträd

Nummer 6.27

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 28

Namn Länghult

Beskrivning Ett kuperat och delvis trädklätt beteslandskap på lätta jordar.

Trädskiktet består bland annat av relativt unga ekar. Delar av området utgirs av ett återställt grustag, som till ivervägande del består av lätta jordar, vilket gir det intressant. Floran är relativt trivial, bland annat beroende på gidsling, men tack vare de lätta jordarna kan olika irter ganska snabbt återkolonisera. Sandjordarna i kombination med slitage av betesdjur gir också området till en potentiellt intressant milji fir olika insekter som till exempel vildbin och marklevande skalbaggar.. Ett par anlagda dammar i området bidrar till variation. Växten åkerkulla är funnen i närområdet, vilken utgir ett exempel på en relativt konkurrenssvag och ovanlig växt som trivs på lätta jordar, gärna med stirning och omrirning av till exempel betande djur.

Källa Hiir kommun naturvårdsprogram

Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.28


Namn Mosse 750 m norr om Nitarp, 1,8 km sydväst om om Norra Rirums kyrka.

Beskrivning Saknas fir detta område

Källa Shapefil, länsstyrelsen http://gpt.vic-metria.nu/vmi/

Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt

Nummer 6.29


Namn Fårabjärshallar

http://gpt.vic-metria.nu/vmi/


Beskrivning Äldre ädellivskog med skyddsvärd flora. Ett skogsområde som delas av vägen mellan Nitarp och Norra Rirum. Öster om vägen finns en brant med äldre bokskog, denna ivergår i en mer blandad ädellivskog väster om vägen med bland annat äldre träd av bok, avenbok, ek, lind och linn. Marken är fläckvis källpåverkad vilket ger en lundartad flora med arter som tandrot, myskmadra, blåsippa och vårärt. I källdrågen växer även den sällsynta dunmossan. På de gamla träden växer ovanliga lavar som rosa lundlav, blek kraterlav och bokvårtlav. Det finns gott om gamla ekstubbar som vittnar om att ek funnits i området också tidigare. På ekstubbarna växer den sällsynta dvärgbägarlaven. Området har sannolikt också ett stort värde fir svampar och den lägre faunan.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Vårärt, kärrfibbla, skogsbräsma, bäckbräsma, blåsippa, gulsippa, vätteros, myskmadra, tandrot, skärmstarr, bokvårtlav , bokkantlav , blek kraterlav , dvärgbägarlav, orangepudrad klotterlav , rosa lundlav , olivklotterlav, grynig lundlav, glansfläck, traslav, havstulpanlav

Övrigt Innefattar ett av Skogsstyrelsens områden med naturvärden N 2621-1995 Ädellivskog

Nummer 6.30


Namn Knisen

Beskrivning Åsformation med kärna av fast berg. I sydvästra delen ligger en naturbetesmark, i nordost en värdefull, orird bokskog på berggrund av basalt. Betesmarken i sydväst är mycket artrik med bland annat backsippa, jordtistel och backtimjan. Även ängssvampfloran är artrik. Skogen på den resterande delen av åsen har higa naturvärden, särskilt den nord-istligaste delen. Här finns gammal senvuxen bokskog och gott om higstubbar och did ved. Mossfloran är mycket rik, med flera arter som indikerar värdefull natur och lång skoglig kontinuitet.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Backsippa,backtimjan, darrgräs, ängsskallra, bockrot, jordtistel,sepiavaxskivling , trådvaxskivling , dadelvaxskivling , rodnande lutvaxskivling , lila vaxskivling , grå vaxskivling, gul vaxskivling, blodvaxskivling, toppvaxskivling, papegojvaxskivling, vit vaxskivling, liten ädellav , stiftklotterlav , savlundlav , lunglav , liten lundlav,rosa lundlav , klosterlav, bokkantlav, bokvårtlav,


fällmossa, platt fjädermossa, trädporella, Plectophloeesnnebigena , Synchitanvariegata

Övrigt Innefattar ett område med naturvårdsavtal SK 879-2004 Kantzon, korridor, bäck, ravin och en sumpskog.

Innefattar en ängs- och betesmark.

Nummer 6.31

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 11 och 12

Namn Ljungadal och Stjärneholm

Beskrivning Liten rest av naturbetesmark med ganska trivial flora men en artrik ängssvampsflora. Området närmast vägen är tydligt kvävepåverkat. Längre in arter som liten blåklocka, ljung och ärenpris. Däremot visar sig ängssvampsfloran vara rik med fynd av 10 olika arter, däribland den ridlistade arten scharlakansrid vaxskivling. Betesmarken avgränsas i väster av en bäck kantad av alskog. I ivrigt är den klädd av enbuskar och solitär gran, tall och bjirk.



Naturvårdsarter Slåttergubbe, jordtistel och backtimjan, scharlakansrid vaxskivling, lutvaxing, jordtistel, ängsvädd


I nordväst ligger en sumpskog.

Ljungadal ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 6. Naturbetesmarker vid Ljungadal, klass 3.

Nummer 6.32

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 35a

Namn Dagstorps naturreservat

Beskrivning (Gemensam beskrivning fir 6.32-6.38 firutom de områdesspecifika)

Runt Dagstorpssjin utbreder sig ett stort och kuperat bokskogsområde med en sällsynt stor andel intressanta skogsmiljier. Orsaken till detta är bland annat den ansamling av gamla vulkanrester som finns i området. Vulkanresterna består av en stelnad, hård basaltkärna. Basalten är basisk och påverkar omgivande markers flora och fauna positivt. Det kuperade landskapet har också firsvårat avverkningar, vilket gir att flera kärnområden är relativt opåverkade av modernt skogsbruk. I området finns flera fina bäckmiljier, rasbranter, kärr och betesmarker. Områdets stora areal ger gott hopp om att många av de hotade och känsliga arterna ska kunna iverleva även på längre


sikt. Den varierade naturen, flera vandringsleder och de svamprika skogarna har tillsammans med den vackra Dagstorpssjin gjort området till ett välbesikt friluftsområde.

Dagstorpssjin hyser även en mycket rik fauna av trollsländor med bland annat den ovanliga tvåfläckiga trollsländan. Hela området har mycket stora naturvärden med flera exklusiva biotoper och arter. Områdets stora areal, dess rika uppsättning av exklusiva och känsliga arter samt den varierade naturen gir att Dagstorpsområdet sannolikt tillhir ett av Skånes mest värdefulla bokskogsområden. I området finns 15 nyckelbiotoper och fyra naturvärdesobjekt. (detta gäller 6.32)

Reservatet ligger i områdets nordvästra del och är ett varierat område med flera olika naturtyper. Här finns livskogom råden med bok, ek, avenbok i anslutning till ippna betesmarker. I de finaste betesmarkerna finns hävdgynnade arter som stagg, knägräs och ovanliga svampar. Det finns även flera kulturhistoriska lämningar.

Motiv: Friluftsliv, ädellivskog,



Naturvårdsarter -

Övrigt Även länsstyrelsens naturvårdsobjekt 23a. Dagstorpsområdet, klass 3

Området är beläget vid Dagstorpssjins norra strand. Inom området finns en omväxlande natur med livskogsområden som inramar rester av hagmarker och forna ängar med inslag av ek och hassel. Dagstorpsområdet är ett utomordentligt värdefullt naturvårdsobjekt främst fir det rirliga friluftslivet. Här erbjuds goda mijligheter till promenader och bad i en tilltalande natur.

Nummer 6.33

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 35b

Namn Dagstorp, Hästhallarna

Beskrivning (Gemensam beskrivning 6.32-6.38 se 6.32 b. Hästhallarna (Rian))

Ädellivskogsklätt område med bergknallar och rasbranter. Berggrunden utgirs av vulkanrester med basalt, vars basiska sammansättning påverkar floran. I trädskiktet dominerar bok, med inslag av avenbok, lind, linn, ask och ek. I rasbranterna är träden mycket gamla och det finns tämligen gott om multnande ved. De gamla träden är hemvist fir en lång rad exklusiva lavar och skalbaggar, med arter som rosa lundlav, bokvårtlav och violettgrå porlav. I den rika jordmånen växer bland annat kransrams, myskmadra och gulplister. Även svampfloran är rik och i framfir



allt rasbranterna finns många ovanliga arter. Till dessa hir igelkottsriksvamp, cinnoberspindling och den mycket sällsynta säckjordstjärnan. Även vedsvampfloran är rik med bland annat koralltaggsvamp och skinntagging på multnande boklågor.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Igelkottsriksvamp, cinnoberspindling, säckjordstjärna, koralltaggsvamp, skinntagging

Övrigt Innefattar två nyckelbiotoper N 5507-1995 Bergbrant

och N 5458-1995 Rasbrant

Nummer 6.34

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 35c

Namn Dagstorp, Odlingslandskap

Beskrivning (Gemensam beskrivning 6.32-6.38 se 6.32 c. Odlingslandskap kring Stenkilstorp, Rian och Långstorp Nordost och ost om Dagstorpssjin)

Vid Rian, Stenkilstorp och Långstorp finns ett stort och varierat odlingslandskap med åker och betesmarker. I de ippna markerna och runt gårdarna finns gott om äldre livträd. Det finns ganska stora ytor av tidigare betes- och slåttermark där flera delar inte hävdas längre. Flera av dessa har dock kvar higa naturvärden med arter som slåttergubbe, jungfrulin, stagg och darrgräs. Även insektsfaunan är rik i dessa ofta blomrika miljier. Vid Stenkilstorp ligger ett rikkärr.

Källa Hiirs kommuns naturvårdsprogram https://www.hoor.se/wp-content/uploads/klk_naturvardsprogram_20130227.pdf

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Även länsstyrelsens naturvårdsobjekt 23e. Landskapet nordost om Frostavallen, klass 1

Nummer 6.35

Område Hiirs kommuns naturvärdesobjekt nr 35e

Namn Dagstorp, Skogar sider om Dagstorpssjin

Beskrivning (Gemensam beskrivning 6.32-6.38 se 6.32 e. Skogar sider om Dagstorpssjin)



Sider om Dagstorpssjin finns ett stort och varierat bokskogsområde med gamla träd, kärr och rasbranter. Vissa delar är brukade medan andra, ofta kärr eller rasbranter, visar fina naturskogskvalitéer med mycket multnande ved och stor artrikedom, inte minst bland kryptogamer och vedlevande skalbaggar. I de mer orirda delarna växer bokvårtlav, bokkantlav, rosa lundlav och många andra sällsynta och krävande arter. Även den vedlevande skalbaggsfaunan är intressant med firekomster av sällsynta arter. Även svampfloran hyser higa kvalitéer med bland annat fynd av grå kantarell och den vedlevande svampen skillerticka.

Källa Hiir kommuns naturvårdsprogram https://www.hoor.se/wp-content/uploads/klk_naturvardsprogram_20130227.pdf

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter bokvårtlav, bokkantlav, rosa lundlav, grå kantarell, skillerticka.

Övrigt I nordväst finns våtmarksinventeringens objekt 260, sumpskog, klass 2. Sammanfaller delvis med sumpskog enligt Skogsstyrelsen. Intill finns en nyckelbiotop N 3643-1995 Bergbrant

I S finns ett annat våtmarksobjekt, nr 264, sumpskog, klass 3. Sammanfaller delvis med sumpskog enligt Skogsstyrelsen. Även här finns en nyckelbiotop nära, N 1173-2012 Bergbrant

Nummer 6.36

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 35f

Namn Dagstorp, Bjäret

Beskrivning Gemensam beskrivning 6.32-6.38 se 6.32 f. Bjäret (Ulfsbjär)

Bjäret är en stor, nordvänd och spektakulär basaltkupp som delvis är tunt moräniverlagrad. Hela branten är småkuperad och i ister finns en stor talusbrant. Trädskiktet utgirs av bok med inslag av avenbok, ek och lind. Träden är gamla och det finns rikligt med lågor och higstubbar. Den multnande veden är viktig fir många av områdets hotade insekter och svampar. Skogen var tidigare ett utmarksbete. Fältskiktet är relativt sparsamt i själva branten men blir rikligare i fuktigare och ofta lägre partier. Till de mer skyddsvärda arterna hir gräset skogssvingel som växer i branterna. Lavfloran i området är mycket skyddsvärd med flera arter som indikerar lång skoglig kontinuitet. Även svamp- och mossfloran är rik på ovanliga och specialiserade arter.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Skogssvingel



Övrigt Innefattar en nyckelbiotop, N 5256-1995, Bjäret, Ädellivnaturskog och Rasbrant http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2884713

Nummer 6.37

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 35g

Namn Dagstorp, Hålsaxabäckens dalgång

Beskrivning (Gemensam beskrivning 6.32-6.38 se 6.32 g. Hålsaxabäckens dalgång)

Nedanfir Bjärets rasbranter rinner Hålsaxabäcken som här är omgiven av aldominerad sumpskog och bokskog. Vattendraget är en firutsättning fir många arter knutna till sumpiga skogsmiljier. Fältskiktet är frodigt med arter som aklejruta. Intill ån finns ett par små basaltkupper med gammal bokskog. På de äldre träden växer sällsynta kryptogamer och veden är utvecklingssubstrat fir flera ovanliga skalbaggar. I sumpskogens blita al- och boklågor utvecklas larven till den getingliknande och sällsynta boktigerflugan. På skadade bokar växer den ovanliga skillertickan.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Boktigerfluga, skillertickan.

Övrigt Innefattar en nyckelbiotop N 3692-1995 Bergbrant http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2883149

Nummer 6.38

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 35d

Namn Dagstorp, Stenkilstorp-Silverdalen

Beskrivning (Gemensam beskrivning 6.32-6.38 se 6.32 d. Stenkilstorp-Silverdalen)

Från Stenkilstorp till Silverdalen sträcker sig en bokdominerad skog. Längst i väster, vid Stenkilstorp, finns en basaltkupp (Gryalid) med en stor rasbrant med gamla ädellivträd av bok, avenbok, linn, ask och lind. I branten finns en mycket rik kryptogam- och skalbaggsfauna. Bland de särskilt sällsynta arterna kan nämnas liten ädellav, stiftklotterlav samt skalbaggarna Carphacisnstriates och Platycisncosnardi. Vid foten av rasbranten finns ett alkärr med ett stort bestånd av den spektakulära skunkkallan som härstammar från Nordamerika. Österut, ovan branten, är skogen mer bokdominerad och brukad. Trots detta finns gott om gamla träd och multnande ved. På spridda stammar






växer ovanliga arter som bokvårtlav och svampen pulverklubba. Längst i ister ligger Silverdalen, en ravin som på istsidan kantas av äldre bokskog med ganska gott om higstubbar och lågor. Även här finns gott om ovanliga kryptogamer.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Platycisncosnardi. nPlatycisncosnardi.,nlind, ädellav, stiftklotterlav, bokvårtlav

Övrigt Västra delen är länsstyrelsens naturvärdesobjekt 23d. Stenkilstorp, klass 2.

I ister finns en nyckelbiotop N 1138-2001 Silverdalen, Ädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2943612

och ett område med naturvärden, N 1137-2001 Silverdalen, Alsumpskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Naturvarde/?objektid=2943611

Nummer 6.39


Namn Dagstorpssjin

Beskrivning Hela terrängen kring Dagstorpssjin är mycket värdefull som strivområde. Här finns livskogsområden med inslag av bokskogar, planterade äldre granskogar, betesmarker och fuktstråk. Området är av geovetenskapligt värde. Dagstorpssjin har dessutom stort limnologiskt värde eftersom att den är en av länets få näringsfattiga sjiar och inte särskilt påverkad av firoreningar. I sjin firekommer groplija.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Groplija

Övrigt Sjin är värdefull enligt Hav- och Vattenmyndigheten, område M 2262,

Nummer 6.40


Namn Äskerid med Tystnadens dal

Beskrivning Artrik bokskog i kuperad terräng intill bergtäkten i Äskerid. Området är en rest av ett tidigare stort bokskogsområde där bokskogen fått ge vika fir granplanteringar. Terrängen är kuperad






och varierad med berg i dagen, sumpskogar och bokskog. I istra delen, nära den stora bergtäkten, ligger en mindre basaltkupp där några senvuxna och mycket gamla bokar med en synnerligen rik lav- och mossflora växer. I väster ligger Tystnadens dal, en bäckdal med al och gamla bokar. På undersidan av grenarna på en grov bok växer den mycket ovanliga klippzonlaven på en av sina få kända lokaler i landet. Området är av mycket stort värde fir flera av våra mest hotade bokskogslavar. I området finns fem nyckelbiotoper.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Skärmstarr, klippzonlav, liten ädellav , kort parasitspik, rid pysslinglav, stiftklotterlav, violettgrå porlav, ädelkronlav, blek kraterlav, bok-kantlav, bokvårtlav, liten lundlav, lunglav , orangepudrad klotterlav, rosa lundlav, rosa skärelav , havstulpanlav, kornig nållav, kupig skrynkellav, mjilig klotterlav, olivklotterlav, platt fjädermossa,

Övrigt Delvis länsstyrelsens naturvärdesobjekt 16. Tystnadens dal vid Äskerid, klass 3.

Innefattar en nyckelbiotop N 2480-1995, Loshall, Bergbrant http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2881937

Nummer 6.41


Namn Prästtorpasjin

Beskrivning Prästtorpasjin med omgivande skogar med i huvudsak äldre ädellivskog med bok, avenbok och ek. I fuktiga partier finns bland annat bjirk och al med inslag av ask. Sjin är endast glest bevuxen med vass i kanterna. De stirsta naturvärdena är knutna till den nordostvända bokskogssluttningen väster om vägen. Här finns gott om mycket gamla bokar med inslag av avenbok. Flera av träden är senvuxnaoch mycket gamla och har en rik kryptogamflora. Bland sällsynta arter finns tämligen gott om bokvårtlav och havstulpanlav medan bokkantlav och liten lundlav endast firekommer sparsamt. Flera ovanliga mossor växer också på stammarna.

Önskad skitsel och åtgärder: Fri utveckling. Skogen i nordostsluttningen bir undantas från skogsbruk.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Bokkantlav, bokvårtlav, liten lundlav, stor knopplav, olivklotterlav, trubbfjädermossa, trädporella, guldlock-mossa.




Övrigt Delar av branten är utpekad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen LÄNK.

Nummer 6.42


Namn Slättarid

Beskrivning Betesmarker och små åkrar som tillsammans bildar ett småskaligt och mosaikartat beteslandskap. Området präglas av variation och småskalighet, med träddungar och betesmarker stengärden samt odlingsrisen. I de träd- och buskrika delarna finns bland annat flera grova bjirkar. Här finns bland annat gikärt, liten blåklocka och knägräs. I den västligaste delen är floran mer opåverkad, med karaktär av stagghed. Till intressanta kulturhistoriska spår hir stengärden, fägator och gamla husgrunder.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Stagg, ängsvädd, knägräs

Övrigt Delvis länsstyrelsens naturvärdesobjekt 13. Naturbetesmarker vid Slättarid, klass 3.

Nummer 6.43


Namn Bille mosse (Svenstorps mosse)

Beskrivning Myr bestående av två mosseplan avgränsade av en fastmarksholme. På mossen växer bland annat tuvull, ljung, rosling och tranbär. I laggkärret runt mossen finns ett stort bestånd av myrlilja samt ormbunkar av arterna skogs- och granbräken. Mossen är ganska tydligt påverkad av dikning men ändå representativ. I områdets istra del ligger enbokskog med flera sällsynta lavar knutna till äldre, obrukad bokskog, däribland liten lundlav.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Myrlilja, granbräken, lavar: bokvårtlav, bokkantlav,orangepudrad klotterlav, liten lundlav, olivklotterlav

Övrigt Även länsstyrelsens naturvärdesobjekt 17. Svenstorps mosse, klass 2.


Nummer 6.44


Namn Svenstorp

Beskrivning Ädellivskog och igenväxta betesmarker med grov bok, men även lind, avenbok och enstaka grova ekar. Längst i ister ligger en restbiotop med mycket grov bok och påfallande mycket did ved av grova dimensioner. På stående, torr bokved växer bland annat laven gulnål och svampen pulverklubba. I väster och sider ligger mer blandade skogsbestånd med odlingsrisen och en kvardrijande betesmarkskaraktär och relativt grova träd av ek och bok. Sider om gården finns fortfarande gläntor med slån och en did jätteek som står inväxt bland yngre träd. I vägkanter och sydvända slänter finns en relativt artrik torrmarksflora av intresse fir insektsliv. Även ett bestånd svinrot firekommer i vägrenen.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Svinrot, storrams, lind, dvärgbägarlav,gulnål, glansfläck, rostfläck, sotlav, grynig blåslav, gammelgranslav, pulverklubba

Övrigt Innefattar tre av Skogsstyrelsens områden med naturvärden N 8047-1994 Ädellivträd, N 1960-1995 Ädellivskog och N 2017-1995 Ädellivskog.

Norr om området finns en nyckelbiotop N 14-2001 Ädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2942488

Nummer 6.45


Namn Torup

Beskrivning Ålderdomligt kulturlandskap med stenmurar, markvägar samt betes- och odlingsmarker. Gårdsmiljierna omges av äldre bokskog med skyddsvärda arter. Firutom bokskog finns fläckvis inslag av ek, lind, avenbok, grov hassel och kärrmiljier med i huvudsak al. I anslutning till odlingslandskapet och gårdsmiljierna finns även ask och alm. I betesmarkerna växer hävdgynnade arter som gikärt, blodrot, blåsuga och gråfibbla. Det finns flera värdefulla strukturer som stenmurar och grova buskar av hassel, hagtorn och fläder. På gamla bokar och avenbokar i de äldre bokskogarna växer sällsynta arter som bokvårtlav och bokfjädermossa. I fuktiga skogspartier med al växer gullpudra, kärrfibbla och skärmstarr. Hela området är dessutom påtagligt kuperat, vilket ger området en spännande karaktär.






Naturvårdsarter Kärrfibbla, gullpudra, blåsippa, gulsippa, tandrot, bäckbräsma, skogsbingel, skärmstarr, bokvårtlav , kvistlav, gulnål, glansfläck, rostfläck, bokfjädermossa, platt fjädermossa, guldlockmossa, ask, alm

Övrigt Även länsstyrelsens naturvärdesobjekt 25. Torupsområdet - Hiir, klass 3.

Innefattar två nyckelbiotoper, ädellivskog N 1665-1999 http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2940836

och N 1609-1999 http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2940780

I området finns också en ängs- och betesmark.

Nummer 6.46


Namn Sjunnerup

Beskrivning Mosaik av betesmarker, betespräglad skog och gamla åkrar. Delar av de gamla betesmarkerna är fortfarande i ett tidigt igenväxningsstadium, medan andra snarast kan kallas skog. Skogen har dock fortfarande tydlig betesprägel. Den är olikåldrig och flerskiktad, med inväxta ekar, flerstammig bok, grova bjirkar och gläntor. I fuktigare delar finns grov al på sockel. . Blomningen i de ippna markerna och variationen mellan ippet, halvslutet och slutet är värdefull, inte minst fir många insektsarter. I västra delen finns också några halvippna kärr, som ytterligare bidrar till variation. Bitvis är marken näringsrik vilket avspeglar sig i firekomst av hassel, ridblära, kransrams och grinvit nattviol. Området är rikt på kirvägar, stengärden och andra strukturer; ett kulturlandskap som är på väg att helt sjunka in i grinska.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Åkervädd, grinvit nattviol, kransrams, skogsnätfjäril

Övrigt -

Nummer 6.47


Namn Bikestorp






Beskrivning Damm och bäckmilji omgiven av äldre livskog med higa biologiska värden. Området utgirs av en stor damm i huvudsak kantad med aldominerad sumpskog. Dammen är värdefull fir fågellivet och sångsvan har häckat under flera år. Alsumpskogen fortsätter uppstrims dammen. Jordmånen är rik och det finns en intressant kärlväxtflora med bland annat strutbräken och kärrfibbla. I ister gränsar dammen mot en sluttning med mycket gammal bokskog med inslag av avenbok, lind och ek. På de gamla och ofta senvuxna träden finns gott om sällsynta arter som bokvårtlav, olivklotterlav, stiftklotterlav och bokkantlav, men även exklusiva arter som liten ädellav och savlundlav. Även svampfloran är rik med bland annat koralltaggsvamp och den starkt hotade igelkottstaggsvampen. I skogen finns också en stor mängd multnande ved vilket är gynnsamt fir såväl svampar som insekter. Till häckfåglarna hir arter som skogsduva och stenknäck.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Skogsduva, Phloeophagus thomsoni , liten ädellav , stiftklotterlav , savlundlav , violettgrå porlav , rosa lundlav , bokkantlav , bokvårtlav , liten lundlav , lunglav , orangepudrad klotterlav , mjilig klotter-lav, olivklotterlav, stor knopplav, gulnål, kornig nållav, kupig skrynkellav, havstulpanlav, igelkottstaggsvamp , koralltaggsvamp , pulverklubba, borstskildning, trubbfjädermossa, trädporella, klippfrullania, platt fjädermossa

Övrigt Innefattar våtmarksinventeringens objekt 272, Bikestorps milla 5 km NV Hiirs kyrka, klass 2.

Innefattar en nyckelbiotop N 1659-1995 Kobbenosabäcken,

Även en sumpskog.

Nummer 6.48

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 48a och 48b

Namn Ekastiga

Beskrivning 48a. Utgirs av ett system av bokskogsklädda rullstensåsar. Bokskogen är bitvis grov och higstammig. Inslag av ek, avenbok och linn. Enstaka higstubbar och hålträd firekommer. Tillgången på did ved är relativt sparsam. Floran är sparsmakad med vitsippor och smalbladiga gräs. I anslutning till åsarna finns fuktiga och vattenfyllda åsgropar, som skapar spännande vattenmiljier. Åsgroparna har bildats där isblock drijt sig kvar när inlandsisen smälte.

48b. Utgirs av en flerskiktat bokskog på näringsrik mark med enstaka grova och gamla träd. Visst inslag av did ved.



Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter skogsduva, bokkantlav , guldlockmossa

Övrigt Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt 36. Ekastiga, klass 1.

Hiir kommuns objekt 48 b ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt 35. Odlingslandskapet Kärrarp-Lillasäte-Maglasäte, klass 3

Naturreservatet Ekastiga berir området.

Nummer 6.49


Namn Holma

Beskrivning Öppet beteslandskap norr om Holma gård, med välbevarade rester av ängs- och betesmarker. Områdets mest värdefulla del utgirs av en stor hårdvallsäng (äng på fast mark) som fortfarande hävdas med slåtter. I området finns flera mer eller mindre ovanliga växter som hir hemma i äldre, ogidslade ängs- och betesmarker. Även ängssvampsfloran är intressant. Här finns även låga odlingsrisen, grunden till en ängslada samt spår av en äldre väg.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Backsippa , slåttergubbe , svinrot, lädervaxskivling , scharlakansrid vaxskivling , hagfingersvamp

Övrigt Innefattar två inventerade ängs- och betesmarker.

Nummer 6.50


Namn Klevahill-Ekerid

Beskrivning Varierat och mosaikartat landskap med allt från ippna betesmarker till skog. Skogen utgirs i stor utsträckning av betesmarker i olika igenväxningsstadier. Sammantaget visar området higa värden. Trädskiktet är i stor utsträckning mångformigt och olikåldrigt, med inslag av såväl utmarksbokskog som irtrika blandädellivskogar. Påverkan av modernt skogsbruk är begränsad. Rester av värdefulla naturbetesmarker finns med flera olika ängs- och betesmarksväxter. Den sydvästligaste spetsen av området utgirs av basaltkuppen Anneklev. Här växer bland annat gaffelbräken och ängshavre. Skogen på bergknallen är ung och markvegetationen tyder snarast på att området tidigare varit ippet och betespåverkat.



Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Gringiling, lind, stor käringtand, brudborste, svinrot, stor blåklocka, vårstarr, småvänderot, åkervädd, ängsvädd, blåsuga, nattviol, myskmadra, tandrot, bäckbräsma, gullpudra, ängshavre, gaffelbräken, mossor: takskruvmossa, murskruvmossa, kuddäppelmossa

Övrigt Innefattar en sumpskog och två ängs- och betesmarker.

Strax norr om objektet finns ett område med naturvärden enligt Skogsstyrelsen, N 11922-1995 Ädellivskog

Nummer 6.51


Namn Munkarp-Osarp

Beskrivning Ett betes- och åslandskap med naturreservatet Munkarps fälad i den västra delen. Öster om naturreservatet tar ytterligare arealer med fäladsmark vid. Genom denna del rinner en bäck med en damm. I de hedartade betesmarkerna finns solitära ek, bjirk, al och tall. I buskskiktet finns en, hagtorn och hassel. Markerna varierar från torra hedar till blita kärr. I de oftast välhävdade och kalkpåverkade markerna finns en mycket exklusiv flora och fauna med en lång rad sällsynta och fir biotopen karaktäristiska kärlväxter. Här firekommer exempelvis backsippa, slåttergubbe och granspira. Även svampfloran är exklusiv med flera sällsynta arter. Fjärilarna silversmygare, ridfläckig blåvinge och allmän metallvingesvärmare hir till områdets mer sällsynta insektsarter. Längst i väster finns ett betat alkärr där den ovanliga irlaven växer på en av sina få skånska lokaler.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Backsippa , ängsstarr , granspira , slåttergubbe , slåtterfibbla, stagg, jungfrulin, tätirt, småvänderot, svampar: Lycoperdon radicatum , sepiavaxskivling , hedriksvamp , scharlakansvaxskivling , praktvaxskivling , lädervaxskivling, fager vaxskivling, ängsvaxskivling, kantarellvaxskivling, mirkfjällig vaxskivling, gul vaxskivling, sprid vaxskivling, vit vaxskivling, honungsvaxskivling, papegojvaxskivling, toppvaxskivling, broskvaxskivling, minjevaxskivling, fjällig jordtunga, svart jordtunga, gråbrun sammetsmusseron, ängsfingersvamp, hagfingersvamp, aprikosfingersvamp, irlav , silverlav, fjärilar: silversmygare , ridfläckig blåvinge , allmän metallvingesvärmare, allmän purpurmätare


Övrigt Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt 34. Munkarpsområdet, klass 1

Naturreservat: Munkarps fälad

Innefattar fem sumpskogar och tolv ängs- och betesmarker. Flera sådana finns i närområdet.

I norra delen finns våtmarksinventeringens objekt 261, sumpskog, klass 3.

Nummer 6.52


Namn Hänninge

Beskrivning Naturbetesmark som i delar har en artrik flora med växter typiska fir äldre, ogidslade fodermarker. Andra delar är något gidselpåverkade, med en mer trivial flora. Området har karaktär av fälad med stridda enbuskar. Marken varierar från torrare gräshed till fuktängar och fukthed. I området finns även en grävd kräftdamm som är frånstängslad. Sider om dammen ligger ett mycket fuktigt parti av betesmarken som är under igenväxning med framfirallt al.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Revig blodrot , slåttergubbe , backtimjan, darrgräs, knägräs, stagg, ängsvädd

Övrigt Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt 34. Munkarpsområdet, klass 1, se 6.51

Innefattar sju ängs- och betesmarker.

Nummer 6.53

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 61 (a-e)

Namn Lillasäte

Beskrivning Sammanhängande odlingslandskap med stor variation, men vissa genomgående karaktärsdrag. Området är iverlag näringsrikt, vilket ger speciella firutsättningar. Här finns mycket värdefulla och irtrika rester av ängsmark, fäladsmarker, trädrika betesmarker och mycket kanter, renar och brynmiljier.

61a. Betad, trädrik fäladsmark Längst i nordost är fäladen helt ippen, men med viss kvävepåverkan. I den trädrika mellandelen finns främst ek men även grov bjirk, grov oxel och en solitär alm. Buskskiktet är artrikt, med bland annat fläder, slån, en, nypon och


hassel. Här är även fuktigare och i ippna gläntor finns bland annat en fin gräs-lågstarräng.

61b. Fuktiga och bitvis irtrika, fire detta ängsmarker kring en bäck. I norra delen av området finns ippen higirtäng dominerad av älgirt, med inslag av plattstarr och skogssäv samt ett bestånd av smirboll. I sider omges bäcken av en ung alskog med frodigt fältskikt av älgräs, humleblomster, kabbleka, bäckbräsma, kärrfibbla och ridblära. Öster om bäcken finns torrare, fortfarande ippen ängsmark med bland annat svinrot, ängsvädd och stagg. Mitt i den ippna delen står en ståtlig jätteek.

61c. Mycket särpräglad, ippen betesmark, med ett buskskikt av bland annat hagtorn och avenbok. . Området är en värdefull rest av slåttermarkerna till Lillasäte by.

61d. Betesmarker och fire detta åkermarker med spridda träd och buskar, kantade av trädridåer. Gidsling och tidigare uppodling gir att floran mestadels är ganska trivial.

61e. Varierad betesmark med bokskogar, askkärr, alkärr, ippna kärr, och blandlivskogar. Enbart den stora variationen, med en mängd olika naturtyper, i kombination med betespåverkan, gir området intressant.. I norr finns en anlagd damm. Hela området utgir en väl bevarad rest av ett småskaligt och mosaikartat jordbrukslandskap. Runt flera av de små åkrarna finns väl bevarade åkerrenar, med en irtrik flora.


Naturvärdesklass 1-3

Naturvårdsarter Smådopping, växter: revig blodrot , ängsskära , gullviva, smirboll, ängsvädd, svinrot, småvänderot, jungfrulin, brudbrid, St Pers nycklar, grinvit nattviol, blåsuga, stagg, ridblära, kransrams, stor blåklocka, kärrfibbla, bäckbräsma, skärmstarr, insekter: sotnätfjäril

Övrigt Ligger inom länsstyrelsens stora naturvärdesobjekt 35. Odlingslandskapet Kärrarp-Lillasäte-Maglasäte, klass 3, se 6.48

Innefattar fem ängs- och betesmarker och en sumpskog.

Nummer 6.54

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 59 (a-c)

Namn Rovelyckan

Beskrivning Mycket värdefull och artrik naturbetesmark (a) omgiven dels av igenväxande fälader (c), dels av mer triviala betesmarker av betydelse fir helhet och landskapsbild (b).

59a. I området finns ett flertal ridlistade och hotade arter. Stor irtrikedom i allmänhet och väldigt rik firekomst av ängsvädd gir området intressant fir bland annat insekter. Stora delar består av


en mosaik av fuktäng och fukthed, med torrare hedvegetation uppe på tuvorna. Dessutom finns ett litet rikkärr.

59b. Trivialare beten, mest på fire detta åkrar, med värde fir helheten och vissa värden i trädskiktet.

59c. Igenväxande delar av fäladsmarken.I ister ippen fuktig mark och alkärr. I väster ett bjirkbestånd med diende enbuskar.


Naturvärdesklass 1-3 (kommun)

Naturvårdsarter Loppstarr (VU), ängsstarr (NT), slåttergubbe (NT), granspira (NT), kattfot, darrgräs, svinrot, borsttåg, blåsuga, knägräs, jungfrulin, småvänderot, ängsvädd, slankstarr, , nattviol, grinvit nattviol, ängsnycklar, Jungfru Marie nycklar, silversmygare (NT), sotnätfjäril (NT)

Övrigt Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt 34. Munkarpsområdet, klass 1, se 6.51

Innefattar tre sumpskogar och en ängs- och betesmark.

Nummer 6.55


Namn Bjirkåsen och Yxnaholma

Beskrivning Objekt 62 är Bjirkåsen trädklädda betesmarker med bjirk, grov tall, enbuskar och mager hedvegetation. Sidra delen utgirs av betesmarker avgränsade av stengärden och trädridåer. Objektets mellersta del består av enkuperad naturbetesmark. Äldre tallar ger karaktär åt området. I ister går berget i dagen i flacka hällar. Floran består i huvudsak av mager hedvegetation med ljung, lingon, stenmåra och kruståtel. Slåttergubbe och stagg firekommer, men sparsamt. I norra delen ligger ett kärr glest bevuxet med bjirk.

Objekt 63 ärYxnaholma vilket är ettmåbrutet och varierat kulturlandskap med träd- och buskrika betesmarker, fuktängar och fire detta åkermark. I norra delen finns en ädellivskog med ek, lind och ask. Den rika jordmånen gynnar arter som hassel, skogsbingel, kransrams och stinksyska. Siderut vidtar en snårig alsumpskog utmed ett fuktdråg. Här växer bland annat skärmstarr men även smirboll, småvänderot och svinrot vilket indikerar att området varit mer ippet och sannolikt tidigare varit slåtteräng. I ivriga delar är landskapet omväxlande ofta med ek och bjirk, samt gott om solexponerad grov hassel. Små fläckar med ogidslad betesmark firekommer också. Området är låglänt och i flera delar fuktigt eller blitt. Det finns flera fina stenmurar och andra kulturhistoriska spår.



Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Slåttergubbe , stagg, lind, smirboll, svinrot, småvänderot, kransrams, sotlav, svampar: korallticka


Innefattar två sumpskogar och fem ängs- och betesmarker.

Nummer 6.56


Namn Magleäng

Beskrivning Ängsmarker till Maglasäte by som numer betas. Stora delar är fuktiga och domineras av olika starr- och gräsarter. De higsta botaniska värdena finns i de fuktiga delarna, med flera slåttergynnade arter och en mängd olika starrarter, däribland den sällsynta hartmansstarren. Torrare partier är mer triviala. I ivrigt finns ett värdefullt buskskikt med grov hassel, mängder av hagtorn och andra blommande buskar. I trädskiktet firekommer solitär ek och grov al och ask.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Hartmansstarr , slankstarr, hirsstarr, darrgräs, stagg, knägräs, ridklint, gikblomster, dvärgbägarlav , flikig skildlav, ängsvaxskivling


Innefattar fyra ängs- och betesmarker.

Nummer 6.57


Namn Fogdarid och Alkärr vid Klevahill

Beskrivning Variationsrikt område med trädklädda betesmarker med ek, äppellundar, betesmarker, pelarsalar med bok- och avenbokskog, alkärr och rester av ängsmark. Trädskiktet är värdefullt med grov bok, ek och bjirk, stora lindar, gammal sälg, al på sockel och bitvis stort inslag av avenbok. Buskskiktet är artrikt med hassel, fläder, hagtorn, nypon och hägg. I området finns också många intressanta kulturspår. Delar av området betas. Än stirre områden skulle helst betas i syfte att bevara en variation med solvarma gläntor och rester av hagmark.

Artrika alkärr och alsumpskogar med al på sockel, grova träd, did ved och hålträd. Delar av alkärren är av higirtstyp. Floran är artrik


med växter som kärrfibbla, kärrsilja, kabbleka, vattenkliver och humleblomster.



Naturvårdsarter Mindre hackspett, stjärtmes, växter: gullpudra, bäckbräsma, stor blåklocka, smirboll, glansfläck, Stenesnprovides, Athetanaqeatilis, västlig husmossa, stenporella, maskfingersvamp, liten bokdyna, , bäckbräsma, småvänderot, kärrfibbla

Övrigt -

Nummer 6.58


Namn Fogdaridsskogen

Beskrivning Del av en ädellivskogsdominerad trakt ister om Hiir. Fogdarid är ett friluftsområde med i huvudsak bokdominerad skog. På sina ställen är i inslaget av ek stort. Genom området rinner Lerbäcken via ett dammsystem. Runt och i anslutning till dammarna liksom utmed Lerbäcken växer hassel, sälg, bjirk och al. Skogen är till stora delar skitt fir produktion med det finns kvarlämnade gamla träd liksom små partier gammal och senvuxen skog. I området finns flera rullstensåsar, kullar och även berg i dagen. Detta gir området kuperat och skogen får ett varierat fältskikt från torr ristyp till mer frodigt med skogsbingel, gulplister och hässlebrodd. I de rikare partierna växer även lind. Flera sällsynta arter har dokumenterats i de äldre skogspartierna och på gamla träd.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Stiftklotterlav, orangepudrad klotterlav , bokvårtlav , violettkantad guldvinge

Övrigt Innefattar ett område med Skogsstyrelsens naturvärden N 5902-1995 Brant, NV om objektet ligger ett område med naturvårdsavtal, SK 368-2005 Ädellivskog,

Nummer 6.59


Namn Mosse mellan Allarpsdala och Hiirs kyrka

Beskrivning Svagt välvd mosse.




Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.60

Område Våtmarksinventeringen objekt 190 och 191

Namn Kärr och fuktäng vid sidra Hultarp

Beskrivning Topogent kärr; Fuktäng.



Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.61


Namn Mosse vid Sidra Ljungadal.

Beskrivning Obestämbar mosse



Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.62


Namn Mosse vid Prästatorpasjin

Beskrivning Svagt välvd mosse



Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.63

Område Våtmarksinventeringen objekt 266, 267, 285

Namn Myr och kärr vid Giransborg

Beskrivning Myrkomplex


Sumpskog


Naturvärdesklass 3, 4, 4 (VMI)

Naturvårdsarter -

Övrigt Sammanfaller med Skogsstyrelsens sumpskogar.

Nummer 6.64


Namn Sumpskog vid Hädensji




Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.65


Namn Sumpskog vid Tjirnarp




Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.66


Namn Myr vid Karlarp och mosse vid sidra Tjirnarpssjin

Beskrivning Myrkomplex, Obestämbar mosse



Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar tre sumpskogar.

Nummer 6.67



Namn -




Naturvårdsarter -


Innefattar också en nyckelbiotop N 3642-1995 Hallarid 2:3

Nummer 6.68


Namn Mosse vid maglasäte gård

Beskrivning Obestämbar mosse



Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar tre sumpskogar. Ligger till stor del inom länsstyrelsens stora naturvärdesobjekt 35. Odlingslandskapet Kärrarp-Lillasäte-Maglasäte, klass 3, se 6.48

Nummer 6.69


Namn -




Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar tre av Skogsstyrelsens sumpskogar.

Nummer 6.70


Namn Fuktäng vid Hallaskog och mossar vid Ridehall.

Beskrivning Fuktäng, Svagt välvd mosse




Naturvårdsarter -


Nummer 6.71

Område Länsstyrelsens naturvärdesobjekt nr 23f

Namn Ullstorp

Beskrivning Landskapet är variationsrikt såväl beträffande terrängformer som skogs- och jordbruksmarkens firdelning och sammansättning. Skogsområdena består huvudsakligen av livblandskog med bok som dominerande trädslag. Bokskogarna är huvudsakligen av hedtyp. Då området ingår i ett stirre strivområde kring Frostavallen har det stora värden fir rekreation och friluftsliv.

Källa Länsstyrelsen i Skåne läns naturvårdsprogram och shapefil

Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.72


Namn Jeppavallen-Järabacken

Beskrivning Betesmarker med stort inslag av grova ekar och ett artrikt buskskikt. På den fire detta åkermarken har nya, unga ekar planterats som efterträdare. Området sider om vägen genomkorsas av en motionsslinga.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Liten sinderfallslav , grå skärelav , dvärgbägarlav , puderfläck, sotlav, flikig skildlav, kornig nållav, insekter: Anitys rubens , bred tickgnagare, blankknäppare

Övrigt Innefattar en nyckelbiotop N 1153-1998 Ädellivskog http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2929019

Nummer 6.73

Område Tre av skogsstyrelsens nyckelbiotoper




Namn Onsvalakällan och Ö Onsvalakällan

Beskrivning Ärendebeteckning: N 3071-1996, N 3139-1996, N 3140-1996




Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -


Ingår även i våtmarksinventeringens objekt 245

Nummer 6.74


Namn Naturbetesmark vid Allarp

Beskrivning Liten betesmark som idag ligger som en i i ett i ivrigt helt skogsdominerat landskap. Delar av området har en intressant och artrik flora. I sin helhet är området av intresse både biologiskt och kulturhistoriskt. Den mest intressanta delen ligger i den nordistra delen av området och utgirs av fuktäng och kärr, på gränsen till rikkärr. Stora delar är en gräs-lågstarräng med olika mossor i botten. Darrgräs och stor käringtand hir till de mest intressanta arterna. Älggräs firekommer som enstaka blad och stänglar, vilket är ett tecken på bra hävd under lång tid. Omgivande mer higlänta marker har en mer trivial flora dominerad av gräs. Delar är gammal åkermark. Området bär spår av tidigare dikning och är organiserat i remsor. I ivrigt firekommer mycket sten, sten-gärden, odlingsrisen och gamla vägar. Hela området visar intressanta äldre strukturer kopplade till tidigare markanvändning och det intilliggande torpet.


Naturvärdesklass 3(kommun)

Naturvårdsarter Stor käringtand, darrgräs, toppvaxing

Övrigt Även länsstyrelsens naturvärdesobjekt 20. Naturbetesmark vid Allarp, klass 2

Innefattar våtmarksinventeringens objekt 274 fuktäng, klass 4.

Innefattar också två ängs- och betesmarker och gränsar till en sumpskog.








Nummer 6.75

Område Två av Skogsstyrelsens objekt med naturvärden

Namn saknas

Beskrivning Ärendebeteckning: N 7264-1994, N 7406-1994



Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.76


Namn Romstihallar

Beskrivning Rikligt med did ved och blockrikt. Stort inslag av senvuxna träd och värdefull kryptogamflora.Ansluter till mindre vattendrag.

Källa Skogsstyrelsen. http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2881936

Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.77


Namn saknas

Beskrivning Hig och jämn luftfuktighet med higa hydrologiska värden. Rikligt med ormbunkar.


Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 6.78











Namn Naturbetesmarker ister om Trumpetarebostället

Beskrivning Naturbetesmarker i form av ippen betesmark och enefälad i olika igenväxningsstadier. Markerna är svagt hävdade och vegetationen indikerar delvis en svag gidselpåverkan. Öster om fäladsmarken finns en sumpbjirkskog som ivergår i en fuktäng med spridda buskar och träd.

Källa Länsstyrelsen i Skåne läns naturvårdsprogram och shapefil

Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar våtmarksinventeringens objekt 189, fuktäng, klass 2 (VMI)


1.7. Blad 7

Nummer 7.1

Område Hiir kommun naturvårdsprogram objekt 22 a–d

Namn Ella

Beskrivning Gammal bokskog, betad ädellivskog, betesmarker och yngre ädellivskogar i en markerad sluttningszon med källsprång, rirligt markvatten och näringsrika jordar. Området har delats in i fem delområden, där det norra och sidra liknar varandra och beskrivs under bokstaven d.

22a. Betesmarker

Betesmarker och någon äldre åkermark. Artrikt träd- och buskskikt med bland annat lind, vidkronig avenbok, äldre ek, grov asp, hassel, slån, fläder och hagtorn. Källkärr firekommer på flera ställen.

22b. Bokskog

Grov, gammal och higvuxen bokskog som särskilt i den sydvästra delen har ett stort inslag av higstubbar och did ved. Lind firekommer. Örtrikt fältskikt med bland annat skogsbingel och kransrams.

22c. Betad ädellivskog

Betad ädellivskog med al, ask, bjirk, bok och ek. Mycket hagtorn. Gott om did ved. Rirligt markvatten. Omväxlande fuktigt och torrt. Även en del ek- och bokskog på torrare mark, med hassel och enstaka vidkroniga utmarksbokar. Många odlingsrisen.

22d. Ädellivskog

Ädellivskog med stort inslag av ask. Stora delar är påverkade av rirligt markvatten, med askfiryngring och mycket hassel. Näringsrikt.

Källa Shapefil och rapport Hiir kommun

Naturvärdesklass 2–3

Naturvårdsarter Lind, gullpudra, kransrams, skärmstarr, rostfläck, kupig skrynkellav, dvärgbägarlav, koralltaggsvamp, mollusker: slät spolsnäcka

Övrigt Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 14. Odlingslandskapet vid Ella, klass 1.

Nummer 7.2

Område Hiir kommun naturvårdsprogram objekt 23

Namn Lergravarna


Beskrivning Lertäkt som lämnats fir fri utveckling. Tegeltillverkningen och därmed täktverksamheten upphirde helt på 1950-talet. I de sydvästra delarna har utvecklingen mot skog nått längst. Här finns en fuktlivskog med al, grov asp, stort inslag av ädla livträd och ett väl utvecklat buskskikt. I de nordistra delarna, där täktverksamheten pågick längst, finns områden med ippna vattenspeglar och vass. Den näringsrika leran gir att bland annat flera orkidéer växer i området. Smalfräken och nålsäv har tidigare funnits men kan vara utgångna på grund av igenväxning. Fågellivet är rikt i allmänhet med en intensiv fågelsång på våren. Hackspettar är vanligt firekommande, främst stirre hackspett, men även mindre hackspett och gringiling. I dammar och vassområden häckar bland annat sångsvan och brun kärrhik. Rirhina och vattenrall har observerats under häckningstid.



Naturvårdsarter Mindre hackspett , brun kärrhik, rirhina, vattenrall, växter: desmeknopp, sårläka, myskmadra, igonpyrola, skogsknipprot, tvåblad, grinvit nattviol, vätteros, bäckbräsma, strutbräken, smalfräken,nålsäv, scharlakansrid vårskål, guldlockmossa, baronmossa, fjädermossa

Övrigt Även länsstyrelsens objekt 15. Tegelbruksdammarna, klass 3.

Nummer 7.3


Namn Prästbonnaskogen

Beskrivning Kuperat skogsområde klätt av i huvudsak bokskog, med relativt stort inslag av did ved. Bitvis finns gott om grova träd, grova lågor och higstubbar. Koralltaggsvamp är funnen på bokhigstubbar i området. Lavfloran innehåller flera sällsynta arter. Utiver bok finns även lind, ek och bjirk i trädskiktet. I sluttningen ner mot järnvägen i områdets nordistra del finns planterad lärk samt en relativt ung blandlivskog med inslag av äldre träd. Trädskiktet är artrikt med bland annat ek, bjirk, bok, kirsbär och rinn. I områdets sydistra del ligger en mosse med tydliga spår av torvtäkt. I de utbrutna delarna växer en sparsam flora med tranbär och tuvull i en matta av vitmossa. På de kvarlämnade torvsträngarna finns risvegetation med ljung och blåbär.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Bokvårtlav, bokkantlav, stiftklotterlav, rosa lundlav , grå skärelav , koralltaggsvamp


Övrigt Innefattar våtmarksinventeringens objekt 271 svagt välvd mosse, klass 4.

Innefattar två nyckelbiotoper, N 9181-1996 Ädellivnaturskog

N 9103-1996 Ädellivnaturskog

Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 18. Prästgårdsskogen och Tjirnarpssjin, 16. Prästgårdsskogen och Tjirnarpssjin

Nummer 7.4

Område Hiir kommun naturvårdsprogram objekt 40c

Namn Korsaridssjin, hagmarker i sider

Beskrivning Korsaridssjin är en spännande men lite svåråtkomlig sji. I det omgivande landskapet finns vackra betesmarker med både natur- och kulturvärden.

Sider om sjin ligger ett vackert, ålderdomligt kulturlandskap kallat Paradisets ängder, med betad bokskog och betesmarker.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Mindre hackspett , brun kärrhik, rirdrom, nattviol, darrgräs, slåttergubbe, vattenaloe, citronfläckad kärrtrollslända

Övrigt Öster om kommunens objekt ligger länsstyrelsens naturvärdesobjekt 27. Betad skog sydist om Korsaridssjin, klass 3.

Nummer 7.5


Namn Kolstrarp

Beskrivning Fuktäng i sänkerna dominerad av tuvtåtel och veketåg. Var skogsbete 1934. Låglandsgräsmark på higlänta delar, med frivuxna ekar, betespräglad hassel och en. En grov spärrgrenig, en gång betad bok. Relativt stor areal, måttlig firekomst av flora som gynnas av hävd och utarmning.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 7.6



Namn Kolstrarp

Beskrivning Ängsbokskog av lågirttyp, higstammig på en mindre hijd. Ek i sydistra delen. En del avenbok och lind. Riklig firyngring av bok bitvis. Artfattigt fältskikt. Nordistra sluttningen fuktig nertill, artrikare. Artrikt stråk av alsumpskog i norra kanten.En del bjirk i norra delen. Mycket gammal hassel, flerstammig, några dida stammar med utgångshål av vedinsekter, knotig, hårt betespåverkad. Sydistra delen utgirs av låglandsgräsmark.. Källflide till Vramsån rinner i norra kanten.

Källa Shapefil och rapport Hässleholm kommun

Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar två sumpskogar och gränsar till en ängs- och betesmark.

Nummer 7.7

Område Hässleholm kommun naturvårdsprogram objekt 4436 och 4437

Namn Ynglingarum och Vramsån

Beskrivning Flera mindre områden, med relativt gammal änsbokskog på hijder, inslag av ek och avenbok. God firyngring av framfirallt avenbok och bok. I sydistra området spärrgreniga bokar, varav ett par grova och ett jätteträd. Enstaka jätteträd, spärrgrenig bok, grova träd, utvecklade bryn.

Meandrande skogsbäck, uppdämd till liten damm. Rikt alkärr nedstrims damm. Relativt tätt och uppvuxet albestånd. Några små socklar. Alsocklar, blitt, artrikt alkärr, litet område.


Naturvärdesklass 2-3 (

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 7.8


Namn Kolstrarp

Beskrivning Varierad och mosaikartad betesmark, en del skogsbeten med al och bjirksumpskog. Delar med trivialare flora. Delar stenigt. Det finns en alsumpskog medvälbevarad hydrologi.



Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Gränsar till våtmarksinventeringens objekt 375, obestämd våtmark, klass 4.

Våtmarksobjektet sammanfaller med två av Skogsstyrelsens sumpskogar. Fler sådana finns i närområdet. Det finns också en ängs- och betesmark.

Nummer 7.9

Område Hässleholm kommun naturvårdsprogram objekt 4433, 4434, 4435

Namn Vessmantorps gamla gård och Ebbarp

Beskrivning Här finns en grov ek, 5 meter i omkrets. En del dida grenar, står på gamla Vessmantorps gårds tomt. På tomten står även en grov kastanj och sälg. Grov frivuxen ek.

Här finns även ett stenigt naturbete. Fuktigt bitvis med aluppslag.

En alsumpskog finns..


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt 4433 innefattar länsstyrelsens objekt 2e, Ebbarp, klass 3.

I området finns fyra sumpskogar och en ängs- och betesmark.

Nummer 7.10


Namn Ynglingarum

Beskrivning Låglandgräsmark med en hel del buskar somhassel och en. Hävdberoende flora.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar länsstyrelsens objekt 2d, Ynglingarum, klass 2.

Nummer 7.11

Område Hässleholm kommun naturvårdsprogram objekt 1118, 1119, 4467

Namn Linnebjär


Beskrivning Det finns en basaltkupp täckt med livblandskog, där ekar dominerar. Även ganska mycket bjirk. Olikåldrig struktur p.g.a. igenväxning av tidigare betesmark. Många grova ekar, tallar och bokar. Stor utsikt iver omgivning.Mycket basalt i dagen. Gravhig på toppen. Området omges av en stor alsumpskog i väster, norr och ister, samt av en fin naturbetesmark i sider. Hustomt ligger i anslutning till området.

Det finns en stor, långalsumpskog. Relativt stora socklar med många stammar. Delar av skogen likåldrig struktur, andra delar mer olikåldrig. Rikt fältskikt med skogsbingel. Östra delen mindre fuktig och med ett stirre askinslag. Mer did ved här.

Linnebjär ligger norr om Häglinge i en flack småbruten dalgångsbygd med mossar och omgivande skogsmarker. Betesmarken består av ett vackert kuperat beteslandskap, där alsumpskog och skog med ek, tall och bok på torrare partier firekommer omväxlande med ippnare välbetade områdenfina buketthasslar. Det finns fuktstråk i de ippna partierna. I buskskiktet finns även spridda enar och rosor samt livfiryngring. Linnebjär innehåller många hävdberoende och kvävekänsliga arter, vilket tyder på att området troligen betats under en längre tid. En stor basaltkupp på Linnebjär visar på äldre vulkanisk aktivitet.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Delvis även länsstyrelsens objekt 2f, Linnebjär, klass 2.

Innefattar två områden med Skogsstyrelsens naturvärden, två områden med naturvårdsavtal och två sumpskogar.

Nummer 7.12

Område Ett 15-tal objekt i kommunens naturvårdsprogram i området mellan Ebbarp och Häglinge

Namn

Beskrivning Stor hedbokskog med varierande bestånd. Många bokar 90–125 år. Basaltstenar i sydostsluttningen - avenbok och gulplister växer där. Basaltklippa i dagen, med välutvecklad sprickbildning

Här finns även ett småskaligt, mosaikartad odlingslandskap med ett stort antal mindre betesmarker med en hävdberoende flora. Även en del skogsdungar med äldre träd. Mycket små tegar omgärdade av välhållna, väl synliga stengärden.

Ett område som iversvämmas om våren ligger utmed Vramsån. Upplijt ända fram till åbrinken. Fler diken i området, med buskar och träd.Rastande trana och sångsvan.


Det finns även ett mosaikartat välhävdat beteslandskap, med betesmarker med lång hävdkontinuitet och med en hel del träd och buskar. Alsumpskogar omger de ippna partierna. Flerstammiga bokar. Många kraftigt betespåverkade träd och buskar.

Grov hamlad lind med håligheter och mulm.



Naturvårdsarter -

Övrigt I området finns ett 15-tal sumpskogar och två ängs- och betesmarker.

Nummer 7.13


Namn Lille Mosse

Beskrivning Bruten higmosse, med steril naken torv. En del starr- och vasspartier. Östra delen blitare, vasstäckt, enstaka videbuskage. Exempel på arterv. blåvinge (vit ytterkant) ängsull, vass, ärtstarr, flaskstarr, näbbstarr


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Öster om objektet finns en ängs- och betesmark.

Nummer 7.14


Namn Bokskog Risliv och Alskog Risliv

Beskrivning Ängsbokskog med mycket rikt fältskikt. Variationsrik skog, delar av skogen utpräglat olikåldrig karaktär. Delar av området helt bokdominerat, andra delar med rika inslag av ek, avenbok och bjirk. Delar av skogen gallrad och mer likåldrig. Ekens inslag ikar mot nordväst och dominerar stundtals. Området fortsätter på nordvästra sidan av alsumpskogen.

Alsumpskog med alsocklar. Inslag av andra livträd som ek, bjirk, ask, skogslinn, bok. Alen yngre i sider men fortfarande flerstammiga stora socklar.



Naturvårdsarter -



Nummer 7.15


Namn Häglinge, Store Mosses sluttning

Beskrivning Ängsbokskog med inslag av hedbokskog. Relativt olikåldrigt, 90% krontäckning. Torrt i sydost och mycket sparsamt fältskikt. Artrikt fuktdråg med alsocklar utmed meandrande skogsbäck som är kulverterad under Häglingevägen,.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 7.16


Namn Lunden

Beskrivning Basaltkupp med brukad ängsbokskog med enstaka grova träd. Bitvis rikligt buskskikt med bok och ask. Relativt artrikt fältskikt, dock huvudsakligen glest.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Även länsstyrelsens objekt 2c, Lunden, klass 3.


Nummer 7.17


Namn Store Mosse

Beskrivning Higmosse där torvbrytning skett till området brann. Mossen är omgiven av livskog huvudsakligen. Bjirkskog växer på torvbankarna och vass i torvgravarna. Öppet vatten finns bitvis, med rikt fågelliv. Bland de häckande arterna finns ridbena, kricka, tofsvipa, enkelbeckasin, fisktärna, grågås, skrattmås, skogssnäppa, mindre strandpipare, skäggdopping, sångsvan, rirdrom, grinbena, brun kärrhik.



Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Fisktärna, trana, brun kärrhik, grinbena, sångsvan, rirdrom

Övrigt Även länsstyrelsens objekt 2a, Store Mosse, klass 3.

Nummer 7.18


Namn Grustaget i Ljungarum

Beskrivning Här har sand brutits och nu har det bildats en sandstäpp med fuktiga partier.

Hot: Täktverksamhet, otillräcklig hävd, dränering.

Andra beteckningar /klassningar: Natur- och kulturmiljivårdsprogram fir Kristianstad län (199), Natur klass 3.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Ängsnycklar, borsttistel, snok

Övrigt I ister ligger kommunens objekt 4013, Ljungarum, klass 3.

I sider ligger fyra ängs- och betesmarker.

Ligger inom länsstyrelsens objekt 4b, Ljungarumsdeltat, klass 3.

Nummer 7.19

Område Hässleholm kommun naturvårdsprogram objekt 4402, 4403 m.fl

Namn 4402 Haraldsfält 1, klass 1

4403 Haralsdfält 2, klass 1

4034 Ljunga, klass 1

Beskrivning Kuperat landskap med sammanhängande betesmarker och åkrar. Omgivningen utgirs av en flack småbruten dalgångsbygd. Betesmarkerna på Haraldsfält är inramade av stengärden och en uträtad bäck. Enstaka träd och buskar firekommer i kanterna.

En betesmarken ligger i ett kuperat landskap med flera sammanhängande betesmarker och åkrar. Omgivningen utgirs av en flack småbruten dalgångsbygd med mossar omgivna av skogsmarker. I sydväst finns en liten ås. Vramsån rinner genom området och sider därom växer enstaka träd och buskar, framfirallt i kanterna. Enarna står tätt. Bitvis fuktigt. Tuvigt av tuvtåtel främst i fuktiga partier, vilka är mindre hävdade. Relativt rik naturbetesflora. Enstaka gran och bjirk.

Karaktäristiska arter:


Naturbetesmark, mycket stenig, bitvis enefälad, stengärden väl synliga, friväxande träd (ek, rinn, asp, sälg). Linbastua med stenvalv iver ingång. Berg i dagen där. Smalbladiga gräs, dock svag kvävepåverkan. Ligger i ett område med mycket betesmarker.

Frutsättningar fir bibehållande av värden: Fortsatt bete

Andra beteckningar /klassningar: Natur- och kulturmiljivårdsprogram fir Kristianstad län, 199, Natur klass 3 (norra delen av området)

Det finns ävenMycket välhävdade betesmarker på åsar. Bitvis skogsarbete. Fuktäng i norra delen, kvävepåverkad, välhävdad. Öppet småskaligt beteslandskap, mosaikartat med skogsbetespartier med gläntor. Betat alkärr i mitten.



Naturvårdsarter Stagg, knägräs, borsttåg, slåttergubbe, borsttåg, blodrot, stenmåra, vårbrodd, ängsvädd, blåtåtel, hirsstarr,

Övrigt I området finns också tre objekt av klass 3, två sumpskogar och sex ängs- och betesmarker.

Nummer 7.20


Namn Ballran Häglinge

Beskrivning Ek- avenbokskog av ängstyp. Basaltkupp med branta kanter. Glest fältskikt och buskskikt. 75% krontäckning. Enstaka higstubbe med mulm. Utgångshål av vedinsekter. Stengärde i norr. Inslag av gran, bjirk och rinn, enstaka bokar i ister. Bitvis fuktigt.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter

Övrigt Även länsstyrelsens objekt 2g, Ballran, klass 2.

Innefattar en nyckelbiotop, N 344-1995 Ädellivskog och Bergbrant

Nummer 7.21


Namn Ljunga

Beskrivning 80 årig skog, bjirk, tall, enstaka gran, en del did bjirk 15 cm. Higstubbar och lågor. Grova tallar.



Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar tre sumpskogar.

Nummer 7.22


Namn Ankhult

Beskrivning Betesmark med stora inslag av flora som hir till ett naturbete. En del aspsly i sidra kanten. En yngre frivuxen ek. Mindre parti i mitten, i sänka, mer igenvuxet, en del buskar, mycket åkertistel (restaureringbehov) och tuvtåtel, e

Även gallrad hedbokskog, relativt gles, riklig firyngring av bok till stirre del. En del ek. Ån dikad, uträtad, enstaka unga alar utmed ån. Relativt god spridning i åldrar. Ingen sparad skogsridå utmed vattendraget.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 7.23


Namn Sjiberga

Beskrivning På hijder i ister och väster hedbokskog, gallrad, relativt gles, stenig, en del grova. Fältskikt domineras av kruståtel, 75% täckningsgrad. Obefintligt buskskikt i istra bokskogen. En del träd iver hundra år. I svackan alsumpskog, ung men på socklar.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Intill finns ett område med Skogsstyrelsens naturvärden N 1486-2015 Sjiberga, Ädellivnaturskog

Nummer 7.24



Namn Sjiberga

Beskrivning Nyligen avverkad ängsbokskog. Endast enstaka bokar återstår. Mycket tätt med nyligen uppkomna bokplantor. En mycket smal remsa skog är sparad utmed vägen. I sydistra delen en lodrät brant mot norr.Skyddsvärd flora och mindre hackspett.


Naturvärdesklass 3


Övrigt -

Nummer 7.25


Namn Sjibergasjin

Beskrivning Flikig sji med en rand av alsumpskog, även strandbete och ädellivskog. Damm är grävd , utmed tillflide i nordväst. Många undersikningar är gjorda av sjin eftersom den drabbades av giftalgblomning i slutet av 1990-talet.

Flikig sji med ett biljande sluttande landskap norr om sjin. Omväxlande alsumpskog, ädellivskog och strandbete i strandkant.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Ligger inom länsstyrelsens objekt 1, Sjibergasjin, klass 3.


Nummer 7.26


Namn Sjiberga

Beskrivning Ett biljande ippet småskaligt beteslandskap som sluttar ner mot Sjibergasjin. Välhållna och väl synliga stengärden. Välhållen gård centralt i området. Solitära träd och buskar utmed stengärden. Julgransodling på ett mindre stycke, gles.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar våtmarksinventeringens objekt 378, sjistrand, klass 3.


Ligger inom länsstyrelsens objekt 1, Sjibergasjin, klass 3.


Nummer 7.27


Namn Giingeholm

Beskrivning Ängbokskog, riklig firyngring av bok. Inslag av andra ädla livträd. Några mindre områrde alsumpskog, en del bjirk i nordost.. Ett kärrflide till Vramsån rinner genom alsumpskogen.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Ligger delvis inom länsstyrelsens objekt 1, Sjibergasjin, klass 3.


Nummer 7.28


Namn Askarehuset

Beskrivning Något kuperad betesmark, delvis skogsbete, en hel del enar. Dammar anlaggda i området. Betesmark med skyddsvärd hävdberoende flora.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 7.29


Namn Giingeholm

Beskrivning Livlund, antagligen fire detta hävdad mark med stora ekar och mycket lind, varav ett fåtal är grova.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -


Övrigt Även Skogsstyrelsens naturvärde N 1906-1994

Omfattas också av naturvårdsavtal SK 147-1999.

Nummer 7.30


Namn Giingeholm 2

Beskrivning Ängsbokskog i ist på platån. Lind-linnskog i och nedanfir västliga branten, stirre inslag av ek mellan grusväg och asfaltväg. Medelåldern på skogsbestånden är cirka 100 år.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Lind

Övrigt -

Nummer 7.31


Namn Giingeholm

Beskrivning Urberg i dagen med tunt jordtäcke med hedbokskog. Norr om brant, nedanfir, fuktigare skog, en del al och ask med enstaka socklar, flerskiktad, tät. Här finns senvuxen bok, linn, ek, lind.. Lind-linnskog i sluttning. En del tysklinn.

Did ved, senvuxna gamla ekar, bokar och lindar. Många stirre utgångshål i didved. Artrik flora i norr.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Lind, ask

Övrigt -

Nummer 7.32


Namn Giingeholm 1

Beskrivning Urbergshijd med berg i dagen, brant västsluttning. En cirka 100 år gammal ängsbokskog, som är flerskiktad.



Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Omfattar en nyckelbiotop N 1907-1994, ett område med naturvårdsavtal SK 148-1999

Nummer 7.33


Namn Ett tillflide till Vramsån på Giingeholm. (klass 2) och Giingeholm (klass 3)

Beskrivning Två områden varav den ena utgir ettmeandrande parti av Vramsån. Krävande flora längs stränderna dock få individer, exempelvisaklejruta och häxirt. En slåtteräng har legat i området utmed ån. Bitvis steniga raviner med fuktigt mikroklimat. Mestadels omgivna av gran. Grov ek i anslutning till omr

Det andra området utgirs av en brant kulle med mycket lind, ek och bok. Relativt väl utvecklade skikt. Grova ekar med utgångshål (av vedinsekter stor), stam delvis did, även grov bok (varav en 255 cm i omkrets).

Mycket lind i olika åldrar, grova ekar och bokar.



Naturvårdsarter Lind

Övrigt Intill 4458 finns ett område med Skogsstyrelsens naturvärden N 1867-1994 och en sumpskog.

Nummer 7.34


Namn Tranemosse

Beskrivning Bjirk och tallskog, risartad, många grova tallar, flerskiktat. Berg i dagen i ister. Rasbrant i sydost. Bitvis sumpskog i sider och ister. Många relativt grova lågor och higstubbar.



Naturvårdsarter Revlummer, svartbräken


Nummer 7.35


Område Hässleholm kommun naturvårdsprogram objekt 4404 m.fl.

Namn Ankhult

Beskrivning Öppet odlingslandskap med välhållen gård centralt i området. Naturbetesmarker och ett skogsbete som består av alsumpskog och torrare partier med ek, avenbok. Det ippna området omgärdas av väl utvecklade bryn i sydost.

Det finns även ung alsumpskog med inslag av bjirk, längst i ister.

En bäck finns med en bjirksumpskog med veketåg, kärrviol och flaskstarr...


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Inom 4410 finns en nyckelbiotop N 3304-1994 Ädellivskog

I området finns också sju sumpskogar.

Nummer 7.36

Område Hässleholm kommun naturvårdsprogram objekt 4405 m.fl.

Namn 4405 Sjiviken (Bosarpasjin)

4406 Vramsån

4415 Ankhult

Beskrivning Vid sjiviken (Bosarpasjin) finns en

ädellivskog medhig medelålderoch en krontäckning av 80%, skogskontinuitet sedan 1830. En del alm i ravinen. Rikligt med higstubbar, bok, alla med tickor. Kuperat, ravin utmed Vramsån, åsar intill ravin. Långt nedbrutna higstubbar och lågor av bok, rikligt med tickor och hackspettshack efter vedinsekter. Alla skikt välutvecklade. Det finns stigar i skogen, breda välanvända. Områdets västra del gallrad något. Mycket vackert slingrande vattendrag i ravinen. Alsumpskog utmed ån i norra delen. Kärnområdet ligger utmed ån, som utgir ett tillflide till Vramsån (utloppet från Bosarpasjin). Alsumpskog utmed bäck även i NO delen.

Vramsån är omgiven av ädellivskog och alsumpskog. Många hotade arter finns nedstrims, stor sannolikhet att flodpärlmussla finns i ån.

4415 Ankhult klass 2

Vid Ankhult finns en enefälad med en del träd.En liten brant grusbank i mot norr, mitt i området. Relativt litet men värdefulla


arter, värdefulla skogar och betesmarker i anslutning, mosaikartat, strandbete, välhävdat.



Naturvårdsarter -

Övrigt I området kring Vramsån finns fyra nyckelbiotoper och en sumpskog.

Nummer 7.37


Namn Bosarpasjin

Beskrivning Flikig oligo-mesotrof sji omgiven av främst ädellivskog med mycket väl utvecklade bryn. Skogen utgirs av hedbokskog, ängsbokskog och alsumpskog. Varsamt skogsbruk. En liten i med diende ung skog. Sjin ligger higst upp i avrinningsområdet. Kemiska och fysikaliska värden i sjin är bra.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter snok

Övrigt Intill sjin finns ett område med Skogsstyrelsens naturvärden N 3306-1994 Livskogslund/Hagmarksskog

och några sumpskogar.

Nummer 7.38

Område Hässleholm kommun naturvårdsprogram objekt 4421-4424

Namn Vessmantorp m.fl

Beskrivning Väster om Brosarpsgården finns enhedbokskog som är cirka 90 år meden del did. Riklig firyngring av bok. Kuperat. Grova dida bokar, en del äldre träd.

Vessmantorp är ett mosaikartat beteslandskap. Har till stirre del troligen varit uppodlat ganska sent. En del dungar med skogsbete. Ett fåtal stirre, kraftigt betespåverkade buskage. Beteshorisont på träden. Bryn rika på lind.

Vid Vassmantorp finns även en al- och bjirksumpskog. Relatívt ung skog, ogallrat. Alsocklar, små. Relativt trivial sumpskog.

4424 Giingeholm klass 3


Vid Giingeholm finns en 80 årig hedbokskog, ,. Busk- och fältskikt finns fläckvis. Kuperat. I sydvästra delen finns ett parti med ek- avenbokskog av måratyp.



Naturvårdsarter -Lind

Övrigt I området finns sju sumpskogar.

Nummer 7.39


Namn Öster om Bosarpasjin.

Beskrivning Alsumpskog med stort inslag av bjirk, utmed bäck, mager mark. Granplanteringar står bitvis mycket tätt inpå bäcken. Övergår i myr längst i ister, dominerad av bjirk. Alsocklar. Äldre hedbokskog. God firyngring, relativt välutvecklade skikt. Enstaka grova bokar. Mycket få grova eller dida träd.



Naturvårdsarter -

Övrigt 4420 innefattar och gränsar till flera sumpskogar.

Nummer 7.40

Område Hirby kommun naturvärdesintresse nr 44b

Namn Odlingslandskapet Trulstorp - Fundersed - Hagstad

Beskrivning Mosaikartat mellanbygdsområde är till stor del bevuxet med bok- och ekskogar, fuktlivskogar och planterade granskogar, men innehåller många olika hagmarkstyper, betad utmarksskog, gamla åkrar och våtmarker. Det utgir ett landskapsbildsmässigt tilltalande och ålderdomligt odlingslandskap. Bland de intressantare växtarterna firekommer slåttergubbe, stagg, nattviol, svinrot och ängsskallra. I byarna Trulstorp, Fundersed och Hagstad finns genuin och välbevarad bebyggelse och gott om kulturhistoriska element som stengärden, odlingsrisen, fägator, brytestugor och hamlade träd. En mycket välbevarad brytestuga, byggd i stenvalvskonstruktion finns vid Hagstad. I flera av de små vattendragen finns spår av kvarnanläggningar, som med stor sannolikhet utgjorts av skvaltkvarnar. I den nordvästra delen ligger Sjibergasjin. I dess utlopp har skal av flodpärlmussla påträffats. Vid Trulstorp och väster om Fundersed finns omfattande fritidsbebyggelse.


Källa Shapefil Hirby kommun

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Ligger tillsammans med 7.41 och 7.42 inom länsstyrelsens stora område nr 1 Odlingslandskapet Trulstorp -Fundersed - Hagstad – Ekastorp, klass 2

Nummer 7.41

Område Hirby kommun naturvärdesintresse nr 44b


Beskrivning Ängs- och och betesmark.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Ligger tillsammans med 7.40 och 7.42 inom länsstyrelsens stora område nr 1 Odlingslandskapet Trulstorp -Fundersed - Hagstad – Ekastorp, klass 2, se 7.40.

Nummer 7.42

Område Hirby kommun naturvärdesintresse nr 44e


Beskrivning Ängs- och betesmark.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Ligger tillsammans med 7.40 och 7.41 inom länsstyrelsens stora område nr 1 Odlingslandskapet Trulstorp -Fundersed - Hagstad – Ekastorp, klass 2, se 7.40.

Inom området ligger våtmarksinventeringens objekt 253, Svagt välvda mossar, klass 1. Mossen är också en sumpskog 3:5, Kärrskog. Området innefattar även åtta ängs- och betesmarker och sju andra sumpskogar.

Nummer 7.43

Område Hirby kommun naturvärdesintresse nr 14 och 14b

Namn Mosse vid Kvesarum samt kärr och sumpskog som finns sider om Kvesarums mosse.


Beskrivning Mosse vid Kvesarum samt kärr och sumpskog som finns sider om Kvesarums mosse.



Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 7.44

Område Hirby kommun naturvärdesintresse nr 23

Namn Betesmark norr om Kvesarumssjin

Beskrivning Ängs- och betesmark


Naturvärdesklass 4

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 7.45

Område Våtmarksinventeringens objekt 251

Namn Mosse vid Kvesarumssjin

Beskrivning Svagt välvda mossar.



Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 7.46

Område Hiir kommun naturvårdsprogram objekt 40 a och b

Namn Korsaridssjin

Beskrivning Korsaridssjin är grund och till stor del igenväxt med vass och flytande vegetation. I sjin finns ett stort bestånd av vattenaloe och även gott om kransalger. Nuvarande vattenyta är resultatet av en restaurering som genomfirdes under 1990-talet. Norr om sjin finns en trädklädd betesmark och ett alkärr närmast sjin.




Naturvårdsarter Mindre hackspett , brun kärrhik, rirdrom , nattviol, darrgräs, slåttergubbe , vattenaloe, citronfläckad kärrtrollslända

Övrigt Även våtmarksinventeringens objekt 270, klass 2.

Innefattar en sumpskog och en ängs- och betesmark.

Nummer 7.47


Namn -




Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar två sumpskogar. Intill ligger en ängs- och betesmark.

Nummer 7.48


Namn Tore mosse

Beskrivning Mosse



Naturvårdsarter -

Övrigt I området finns flera sumpskogar.

Nummer 7.49


Namn Äsphults ora

Beskrivning Här finns odlingsrise och rikligt med did ved. Det är blockrikt och det finns spärrgreniga grova träd.


Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt I SV ligger område med naturvärden N 3105-1994 Bokskog

I området finns två sumpskogar.




Ligger inom länsstyrelsens naturvärdesobjekt 39, Norra Pårup, klass 3.

Nummer 7.50

Område Länsstyrelsen i Skåne län naturvärdesobjekt 37e

Namn Råbockarp - Duckarps kvarn

Beskrivning Naturskog med stengärdesgård och rikligt med dida träd och higstubbar. Det finns även rikligt med lågor. Stark sluttning, Ansluter till mindre vattendrag och det finns en värdefull lägre fauna. Flodpärlmussla i vattendraget.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Flodprälmussla

Övrigt Innefattar en nyckelbiotop N 4052-1996 Ädellivnaturskog

Norr om objektet finns fyra ängs- och betesmarker.

Länsstyrelsens objekt 37a, Norra delen av Linderidsåsen, klass 3, ligger intill.


1.8. Blad 8

Nummer 8.1

Område Länsstyrelsen i skåne läns naturvärdesobjekt nr 15

Namn 15. Saxåns dalgång vid Trollenäs

Beskrivning Betesmarker utmed Saxån, som här flyter fram i ett naturligt, meandrande lopp i de finkorniga sedimentjordarna i ådalen. Omgivningarna är helt uppodlade och har präglats av storgodsdriften på Trollenäs. Kungsfiskare är en av de fågelarter som emellanåt påträffas längs ån. Ådalen är inte sällan tillhåll fir ivervintrande rovfåglar, bland annat glada och kungsirn. I ån firekommer både elritsa, grinling och iring

Saxån västra gren kommer från norr, där den har sina källor strax utanfir kommungränsen i Svalivs kommun. Den rinner genom ett i huvudsak ippet jordbrukslandskap och omges framfir allt av åkermark men också betesmarker. I Eslivs kommun är det endast där Saxån rinner upp vid Farstorp samt vid Trollenäs slott som ån omges av trädbevuxen mark. Det är främst fuktlivskogar men också ädellivskogar av ask som omger ån, men i dalgångens slänter och en bit från ån växer livskogar dominerade av alm/ask samt ek. Kring Trollenäs firekommer också huvuddelen av de betesmarker som finns längs ån. Nedstrims Västra Stri meandrar Saxån kraftigt, i sin starkt markerade ådal, och omges av betesmarker. På betesmarkerna finns enstaka korvsjiar och fossila åfåror som snirpts av när ån genom årtusendena tagit ny väg. Nedstrims Trollenäs slott går enn å genom igenvuxna ängs- och betesmarker och mindre skogsområden, fir att vid Trollenäs kvarn åter omges av hävdad betesmark. En betesmark norr om slottet utmärker sig med en något artrikare flora. Här finns bland annat ridven, grusstarr, rilleka, smirblomma och teveronika.

Saxån rinner fram genom ett i huvudsak ippet jordbrukslandskap och omges framfir allt av åkermarker.

Saxån är särskilt värdefullt vattendrag. Ringlande med inslag av meanderlopp, erosionsdal. Viktig vandringsled fir havsiring. Stort geovetenskapligt intresse genom de naturliga landskapsfirändringar som sker i dalen.

Källa Shapefil och rapport (länsstyrelsen Skåne)

Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Kungsfiskare

Övrigt Även kommunens objekt 202 Saxån kring Trollenäs slott, klass 1.

Nummer 8.2

Område Eslivs kommun naturvårdsprogram objekt 113


Namn Ädellivskogar vid Farstorp

Beskrivning Trädbärande mark, ädellivskog, med lång kontinuitet. Variation av naturtyper. Artrik flora. Många grova träd. Relativt mycket did ved. Djup bäckravin. Vattendrag med naturligt firlopp. Varierade strimfirhållanden. Rikt fågelliv. Damm.

Farstorps gård ligger i kommunens nordvästra del på gränsen till Svalivs kommun. Fir bara 100 år sedan var landskapet här betydligt mer ippet. Då betades de områden som idag är skogbeklädda, och utgjordes av trädbevuxna ek- och bokhagar. Stengärden finns på flera ställen. De har tidigare avgränsat betesmarken från åkermarken. Området som helhet är kuperat och skogsmarken avbryts med ippna betesmarker och åkrar, vilket skapar ett varierat och vackert landskap. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla delarna är de trädbevuxna områdena kring vattendragen, Farstorpsbäcken i väster och Vallabäcken i ister samt ädellivskogar. Dominerande trädslag i ädellivskogarna varierar mellan ek och bok. Här finns ekskog med en ålder av 120 år. I beståndet står enstaka stora ekar med en diameter på kring 1 meter, som alltså är äldre. Här växer också enstaka stora avenbokar (70 cm i diameter) och lindar varav en mycket stor som bär spår av hamling. Rikligt buskskikt med fläder. I sider, där bete har firekommit i senare tid än i ädellivskogen i ivrigt, utgirs buskskiktet av hassel och hagtorn.I ett område växer firutom äldre ekar rikligt med hassel samt hagtorn och fläder. Inslaget av did ved både stående och liggande är stort. På marken växer t.ex. skogsbingel, skogsstjärnblomma och skogsstarr. Ekarna har en stamdiameter på upp till 1 meter. Farstorpsbäcken kommer norrifrån i områdets västra kant. Två fire detta ippna betesmarker ligger utmed bäcken, strax norr om en damm. Sider om dammen breder ett våtmarksområde ut sig kring bäcken. Öster om Farstorps gård skär Vallabäcken fram i en bitvis mycket djup ravin med branta sluttningar. I de fuktiga områdena kring bäcken finns bestånd dominerade av ask eller al . Näringstillgången är god och här växer arter som gullpudra, lungirt, kåltistel och gulplister. Träden i sluttningarna är äldre bok, ek, lind, ask, avenbok och gran. Här finns rikligt med did ved, både som står och ligger. Bäcken har kvar sitt naturliga firlopp och slingrar sig fram i ravinens botten. Fallet är ganska gott och på flera ställen forsar vattnet fram. Bäckbotten är mestadels stenig och grusig. Kungsfiskare har setts vid bäcken. Vid Trollemilla ansluter ett biflide som kommer uppifrån Trolleholm. . I Vallabäcken ses rester av anläggningen som en bro och ett dämme.

Källa Shapefil och rapport Eslivs kommun

Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Området ingår i ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” (2004), delar av objektet är länsstyrelsens naturvärdesobjekt 12.


Farstorpsområdet, klass 1.Ingår i länets Naturvårdsprogram klass1, (1996). Fyra nyckelbiotoper och tre områden med naturvärde är inventerade av Skogsstyrelsen (1996). Delområde ingår i Skyddsvärda trädmiljier i Skåne (2000). Tre objekt i området ingår i länets Ängs- och betesmarksinventeringen (2004). Innefattar två nyckelbiotoper, N 1033-1996 Ädellivskog N 1245-1996 samt ett område med Skogsstyrelsens naturvärden N 654-1996 Ädellivskog. Objektet omfattar en sumpskog.

Nummer 8.3

Område Länsstyrelsen i Skåne länsnaturvärdesobjekt 18

Namn Bäckravin vid Trolleholm

Beskrivning Bäcken Läppan ansluter till Vallabäcken, som utgir gräns mot Eslivs kommun. Bäcken har skurit sig djupt ner i skifferberggrunden. I ravinsluttningarna framträder lerskifferlagren. Bokskog täcker stirre delen av ravinsidorna, men längs bäcken växer även al och ask. Väster om ravinen finns i områdets nordistra del ett iversilningskärr med uppträngande kalkrikt grundvatten. Ravinområdet berir även Eslivs kommun (Farstorpsområdet, se Eslivs kommun nr 12).


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar tre nyckelbiotoper, N 1271-1996, N 1659-1996

Nummer 8.3

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt 19

Namn Trolleholm

Beskrivning Stor, blockig, ippen betesmark med framfir allt bjirk och ek sydost om Trolleholm. Ett stirre viltvatten har anlagts i betesmarken. Området innehåller stenmursrester, drivningsfålla, jakttorn och smådiken. Tuvtåteläng dominerar vegetationen. Betesmarken är den sista resten av den firr vidsträckta fäladsmark som utbredde sig sider och sydost om Trolleholm, men som nu är uppodlad eller skogsplanterad.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar nio ängs- och betesmarker.


Nummer 8.5


Namn -


Källa 3 (VMI)

Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt Omfattar en av Skogsstyrelsens sumpskogar.

Nummer 8.6

Område Eslivs kommun skogsinventering nr 572

Namn Ekskog vid Kullagården

Beskrivning Ekskog av lågirttyp

Källa Shapefil Eslivs kommun

Naturvärdesklass 3 (kommunen)

Naturvårdsarter -

Övrigt Även Skogsstyrelsens område med naturvärden N 592-2000

Nummer 8.7

Område Eslivs kommun skogsinventering nr 529

Namn Diabaskullar vid Långarid

Beskrivning Bokskog av lågirttyp.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -


1.9. Blad 9

Nummer 9.1

Område Länsstyrelsen i Skåne län naturvärdesobjekt 16a

Namn Bosarps jär

Beskrivning Bosarps jär är en smal men på flera ställen starkt markerad och välformad rullstensås, en så kalladgetryggsås. Det är den centrala åsen i ett omfattande, i terrängen mer eller mindre tydligt framträdande system av åsar som bildats i en smältvattenkanal framfir den aktiva isfronten. De omgivande kullarna och fälten avsattes på och mellan stillaliggande didisblock i samband med att smältvattenkanalen iversvämmades. Åsens dominerande karaktär i den eljest flacka terrängen firstärks av att den är bevuxen med ädellivskog med bok och ek.

Åsen är firskonad från stirre ingrepp då gruset är starkt uppblandat med lera. Norr och sider om Bosarps jär är markerna uppodlade och har så varit från tidigt 1900-tal. Åsen är idag till stora delar ädellivskogsklädd. Skogen utgirs huvudsakligen av bokskog. I centrala och västra delar finns betesmarker. Här finns stora grova ekar och bokar men också andra träd som exempelvis bjirk, lind och linn. Hassel i knippen firekommer fläckvis. I fältskiktet hittar man bland annat blåsippa, svalirt, histfibbla, ängssyra, teveronika, gullris och gikärt.

Källa 1 (lst)

Naturvärdesklass Shapefil och rapport (länsstyrelsen Skåne)

Naturvårdsarter Lind, blåsippa,

Övrigt Även objekt 306 i kommunens naturvårdsprogram, klass 1. Ingår i länets Naturvårdsprogram, klass 1 (1996). Tre delobjekt ingår i länets Ängs- och betesmarkinventering (2004). Ingår i Riksintresse fir naturvård (N54). Ingår i Skyddsvärda trädmiljier i Skåne (2000). I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” ingår området i ett stirre område som är viktigt fir biologisk mångfald och som utvecklingsstråk (2004). Området beskrivs i Skånes flora - vegetation och utflyktsmål (2003). Ingår i kommunens landskapsobjekt Stehag med omgivande kulturlandskap.

Nummer 9.2

Område Länsstyrelsens naturvärdesobjekt 16d och 16e

Namn Hagmark ister om Pingmillan och Hagmarker vid Värlinge

Beskrivning Omväxlande delvis steniga betesmarker på botten av en bitvis skarpt markerad dalgång i nordostlig-sydvästlig riktning i ett annars flackt landskap med enstaka skogklädda hijder. Markfuktigheten varierar och inom de blitare partierna karaktäriseras vegetationen av täta alstråk medan ivriga delar har


solitärer eller små dungar av al, ask, ek och bjirk. Området är väl mulbetat och floran kännetecknas av arter som bland annat backtimjan, knägräs, jordtistel, kärrsälting, darrgräs och gikblomster. I en närbelägen granodling växer humlesugan ännu på sin klassiska lokal.

Källa 1 och 3 (lst)

Naturvärdesklass Shapefil och rapport (länsstyrelsen skåne)

Naturvårdsarter -ask, backtimjan, knägräs, jordtistel, darrgräs, kärrsälting

Övrigt Motsvarar ungefär kommunens naturvårdsprogram objekt 308 Kulturlandskap kring Hemmingsberga och 309 Hagmarker vid Värlinge, båda klass 1.

Innefattar våtmarksinventeringens objekt 50, klass 2.

Innefattar två av skogsstyrelsens områden med naturvärden, sex områden med naturvårdsavtal och en sumpskog. Innefattar fem ängs- och betesmarker.

Innefattar fem objekt i kommunens skogsinventering.

Ingår i kommunens landskapsobjekt Stehag med omgivande kulturlandskap.

Nummer 9.3

Område Flera av länsstyrelsens naturvärdesobjekt, hagmarker och odlingslandskap

Namn

Beskrivning Vid Ljusekullen finns ippen betesmark och en trädklädd betesmark med bjirk. Kullen sluttar på norrsidan ned mot en bäck och är i varierande grad bevuxen med diverse livträd och buskar. Den har också mycket gamla stenmurar, men få helt stenrijda partier. Svackan där bäcken rinner har branta men numera bevuxna erosionsslänter. Vegetationen utgirs huvudsakligen av ridven- och tuvtåteläng.

Vid Hemmingsberga finns en ippen betesmark i en mindre sänka intill järnvägen i ett flackt ippet landskap med enstaka skogklädda hijder. Den karaktäriseras av spridda bjirkar och några kraftiga ekar samt en tät aldunge i sänkan. Hagtorn, nypon och slån firekommer utspritt. Rikligt med smirbollar

Öster om Hemmingsberga finns en ippen betesmark med stengärden och ett stort odlingsrise. I den nordistra delen finns en blandlivhage med unga livträd. Vegetationen domineras av ridvenäng, firutom i nordistra delen där det finns ett vattenhål med omkringliggande fuktäng av higirt- och higstarrtyp.

Sydväst om Stehags kyrkby finns betesmarker med ek och med inslag av purror, odlingsrisen och husgrunder. Området längs den


meandrande bäcken i områdets nordistra del är svagt hävdat och under igenväxning. Vegetationen är av higirtskaraktär med dominans av älgirt och kåltistel.

Nordost om Ullstorp finns en trädklädd betesmarke med bjirk och med inslag av asp, ek och någon al. I omgivande brynzoner finns hägg. Den sidra delen utgirs av en ippen betesmark med trädsolitärer. Den istra delen är ängsartad med rik flora och många växtarter som indikerar tidigare slåtter- och betes-hävd. Bland annat finns här Sankt Pers nycklar, jungfrulin, smirbollar och klasefibbla.

Öster om Ullstorp

Finns en betesmark som ligger runt Blekebäcken, vilken skurit sig fem-sex meter ned i den svagt kuperade terrängen. Utmärkande fir vegetationen är ek, bjirk, al och apel samt kraftiga slånsnår. I sluttningen ned mot bäcken växer arter som jordtistel, bockrot och ängsskära samt humlesuga.

En ippen ängs- och betesmark vid Lilla Kastberga i en liten svacka ner mot Blekebäcken. Ängen är bevuxen med solitära ekar och bjirkar och längs bäcken även med enstaka alar samt hagtorn, slån och nypon. Vegetationen utgirs i de fuktigare delarna av higirtäng och higstarräng med arter som smirbollar, ängsskära, ängsnycklar och vasstarr. 22. Hagmark vid

Vid Stora Kastberga finns en flack igenväxande blandlivhage och en ippen betesmark i anslutning till denna i ett i ivrigt svagt kuperat åkerlandskap med en del skogsplanteringar. Blandlivhagen är bitvis mycket sluten med dungar av ask, bok, ek, bjirk, rinn och apel. I svackor finns al-aspdungar. Solitärt firekommer hagtorn, hassel, slån och nypon, där flera exemplar har trädform.

Ett omväxlande odlingslandskap finns vid Haga med små åkrar och betesmarker omgivna av stengärdesgårdar på hijderna väster om Ringsjin. Den sidra delen utgirs av en flack, stening betesmark med en liten aldunge med grova socklar samt solitärer av ask, ek, bjirk och rinn. Vegetationen kännetecknas i ivrigt av solitära hagtornar, slånbuskar, nyponrosor och ett flertal hävdberoende vegetationstyper med arter som knägräs, borsttåg och jordtistel. Vällagda stenmurar omger och avdelar betesmarken. I områdets nordvästra del finns en igenväxt blandlivhage med en tydligt gidselpåverkad markvegetation. Området har en värdefull helhetskaraktär och den hävdade marken i sidra delen har sannolikt lång beteskontinuitet, då den inte är stenrijd.



Naturvårdsarter Sankt Pers nycklar, jungfrulin, smirbollar och klasefibbla, smirbollar, ängsskära, ängsnycklar, stagg,


Övrigt Innefattar 13 ängs- och betesmarker. Ingår i kommunens landskapsobjekt Stehag med omgivande kulturlandskap.

Nummer 9.4

Område Fem områden i Esliv kommun skogsinventering

Namn -

Beskrivning Gyabjär är ett stirre sammanhängande skogsområde i utkanten av Stehag. En diabasgång skär genom skogsområdet från nordväst till sydost och området är mycket kuperat. Längst i sider dominerar den branta Gyatoppen som även är ett vattenmagasinI Gyabjärs sydvästra delar finns ett fornlämningsområde kallat Guldkullen med gravfält från järnåldern, dommarringar och fornåkrar. Området har lång kontinuitet som trädbärande mark och även under 1800- och 1900-talen dominerade livskogen. Den stirsta delen av skogen utgirs av livskog, både ädellivskogar och fuktlivskogar. I de nordvästra och centrala delarna finns även granskog.. I de norra och de sydvästra delarna finns de stirsta ädellivskogsområdena. Här dominerar bok, avenbok, ask och ibland även alm och ek.

På Gyabjär finns också flera artrika och busktäta fuktlivskogar. Här finns både mindre vanliga arter som nattviol, Jungfru Marie nycklar, myskmadra, långssvingel och mer vanliga arter som kärrfibbla, springkorn, skogsstarr, humleblomster, gulplister, skogsskräppa, tuvtåtel, älggräs, hässlebrodd, rirflen,, kåltistel samt olika ormbunks- och starrarter.

Källa -

Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter Jungfru Marie nycklar, springkorn, nattviol, myskmadra

Övrigt Motsvarar ungefär objekt 305 i kommunens naturvårdsprogram, Gyabjär, klass 2.

Ingår i kommunens landskapsobjekt Stehag med omgivande kulturlandskap.

Nummer 9.5


Namn Stavrids mosse

Beskrivning Stavrids mosse utgir en ovanlig naturtyp i denna del av länet. Mossen har påverkats av flera dikningsfiretag och har numer karaktären av en sumpskog med kärrvegetation. Den har en karakteristisk vegetationszonering från randområdena in mot en centralt liggande ippen vattenyta. Den ippna vattenspegeln firsvinner inte sällan under sommarhalvåret. Den omgivande


sumpskogen utgirs främst av sälg, al och bjirk. Den är rik på did ved. I vegetationen växer också gul svärdslilja, kabbeleka och kärrviol. Norr om mossen längs med väg 17 finns en gammal betesmark med växter som Sankt Pers nycklar, skogsknipprot och gullviva.

Källa 3 (lst)

Naturvärdesklass Shapefil och rapport (länsstyrelsen Skåne)

Naturvårdsarter Sankt Pers nycklar, skogsknipprot och gullviva.

Övrigt Även våtmarksinventeringens objekt 45, klass 2.

Även kommunens skogsinventering Stavrids mosse, klass 2, och kommunens naturvårdsprogram objekt 324 Stavrids mosse, klass 3. I länsstyrelsens rapport ”Närmare till naturen i Skåne” (2003) om tätortsnära natur som skall skyddas fir rekreation och naturvård finns detta område med. Ett delområde finns med i länets Ängs- och betesinventering (2004). I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” ingår området i stråk som är viktiga fir biologisk mångfald och utvecklingsstråk (2004). Ingår i utikat strandskyddspmråde. Ingår i kommunens landskapsobjekt Snärjet och Skarhults kronopark.

Nummer 9.6


Namn Rinneholms mosse

Beskrivning En del av Rinneholms mosse där täktverksamheten avslutats. Här finns en stirre damm som utgirs av en gammal torvgrav. Dammen har ett rikt fågelliv. Man ser spår av att brytning skett i strängar. Denna del är bevuxen med bjirkskog. Skogen har olika ålder och täthet i olika delar, eftersom områdena lämnats att växa igen vid olika tider. I fältskiktet finns blåtåtel, revlummer, lingon, ljung och klockljung. Närmast dammen är marken mycket blit och här hittar man ängsull, kråkkliver, vattenkliver och kärrsilja. På tuvor av olika vitmossor växer tranbär. Rinneholms mosses historia kan sägas birja vid den senaste istidens avsmältning, fir cirka 14 000 år sedan, då smältvatten från den firsvinnande isen samlades i Ringsjibassängen. Detta vattenområde utgjorde ett långt stirre område än vår nuvarande Ringsji och vattenståndet var flera meter higre. Under de årtusenden som senare filjde firändrades både klimat och vattenstånd i omgångar, first till varmare och torrare med mer igenväxning, sedan till blitare med stigande vattennivåer och iversvämning vilket ledde till firsumpning av vegetationen, vitmossetillväxt och torvbildning. Den grunda delen av den forntida stora sjin växte så småningom igen och firvandlades first till kärr och sen till torvmosse med riklig växt av vitmossa. Under yngre stenåldern var mossytan torr och trädvegetation etablerades.


I birjan av järnåldern, cirka 500 år fire Kristus, blev återigen nederbirden rikligare, träden firsvann och vitmossan tog iver.



Naturvårdsarter

Övrigt I sidra delen finns objekt 541 i kommunens skogsinventering, Del av Rinneholms mosse, klass 2. Samma område som kommunens naturvårdsprogram objekt 311 Del av Rinneholms mosse, klass 3.

Nummer 9.7

Område Eslivs kommun naturvårdsprogram objekt 312 (avgränsning finns inte på kartan)

Namn Hagmarker vid Rinneholms mosse

Beskrivning Ett stort sammanhängande område med fuktiga till våta gräsmarker sider om Rinneholms mosse. Sidra stambanan delar området i två delar. Området har fir länge sedan, liksom Rinneholms mosse, varit del av en stirre fornsji. Enligt häradskartan från år 1912 utgjordes ivervägande delen av området av ängs- och betesmarker och mindre skogsdungar. Den ivervägande delen av området sider om järnvägen är bete på åkermark. I området finns ett flertal mindre ädellivträdsdungar. En av dem är Bjälkibacke, en markerad livträdsklädd kulle. Tre av dungarna har inventerats av Skogsstyrelsen och bedimts som skogsobjekt med higa naturvärden. Deras innehåll av stora grova livträd och relativt gott om did ved gynnar arter som exempelvis insekter, lavar och svampar. Vid en insektsinventering i kommunen år 2003, identifierades tre ridlistade skalbaggsarter i området. Dessa var kardinalfärgad ridrock (NT), smalknäppare (NT) samt Anitys ruben (NT).

Källa Eslivs kommun rapport


Naturvårdsarter kardinalfärgad ridrock, smalknäppare, Anitysnreben

Övrigt Inom området finns tre av Skogsstyrelsens naturvärden:

N 5677-1995, Bjälkibacke, Ädellivträd

N 1771-1999, Öster om Bjälkibacke, beskrivning saknas. Detta motsvarar kommunens skogsinventering objekt 542 Parkartad bokskog vid sjiholmen, Bokskog av lågirt, klass 3.

N 5630-1995, Bokskog

Ingår i kommunens landskapsobjekt Ringsjin och Rinneholms mosse med omgivande våtmark.


Nummer 9.8


Namn Betesmarker och strandskog sider om Ringsjiholm

Beskrivning Ett väl utbildat strandhak visar på Ringsjins strandlinje fire sänkningarna på 1800-talet. Utmed stranden växer en strandskog med främst al och bjirk, men även någon tall. Skogen innanfir utgirs dels av granplanteringar eller rakstam-mig bokskog. I den norra delen av området finns ippna, huvudsakligen fuktiga betesmarker. Inom området finns fornlämningar, bland annati form av ett block med sliprännor. Området har betydelse fir landskapsbilden och är viktigt fir turismen runt Ringsjin. Det sträcker sig utmed Ringsjins sydvästra strand och berir även Hiirs kommun.

Enstaka mycket stora ekar, bokar och askar finns spridda i området, liksom längs stengärdsgården i skogsområdets västra kant. Stora bokar finns också som skärm fir bokskog i olika firyngringsstadier. Marken i området är näringsrik vilket ses i ädellivskogen som har ett artrikt fältskikt. Speciellt artrik är ask- och bokskogen centralt i området. Ett urval av de växter som finns här är ramslik, trolldruva, storrams, kransrams, skogsbingel, Jungfru Marie nycklar, tvåblad och grinvit nattviol. Nedanfir strandvallen är skogsmarken markant fuktigare och utgirs framfirallt av täta, buskrika livskogar. De domineras av al med inslag av bjirk och ask. I vissa delar ingår även lind i livskogen. Där är fältskiktet speciellt artrikt med lungirt, ormbär, tvåblad, kåltistel och aklejruta. Buskskiktet är tätt och domineras av olika videarter. I strandkanten finns ett tätt bälte med olika videarter och alsnår där vass, svärdslilja och älgirt finns i fältskiktet. Strax intill markvägen i områdets sidra delar står en kraftig ek där man har hittat den hotade skalbaggen Anitysnrebens (NT).

Källa Shapefil och rapport länsstyrelsen Skåne

Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter skalbaggen Anitysnrebens, lind, ask, ramslik, trolldruva, storrams, kransrams, skogsbingel, Jungfru Marie nycklar, tvåblad, grinvit nattviol, lungirt, ormbär, kåltistel

Övrigt Motsvarar ungefär kommunens naturvårdsprogram, objekt 320 Strandskog vid Ringsjin, klass 2. Innefattar fyra objekt i kommunens skogsinventering och en sumpskog. Ingår i kommunens landskapsobjekt Ringsjin och Rinneholms mosse med omgivande våtmark.

Nummer 9.9



Namn Eklandskap i Hänninge

Beskrivning Beteslandskap med inslag av glesa ekhagar samt mer eller mindre igenväxta betesmarker och hässlen på näringsrik mark. I de ippna betesmarkerna finns artrika partier med bland annat stagg, gikblomster, darrgräs och kärrfibbla. I ivrigt är betesmarkerna mer eller mindre gidselpåverkade. Värdena ligger främst i träd- och buskskiktet och i landskapets variation och olika småbiotoper. I ekhagarna finns firutom ek, även gamla lindar, alar, askar och bjirkar. I den sidra betesmarken finns flera ekindivider med hig ålder, många ihåliga eller med stamskador, vilket är värdefullt fir många eklevande insekter. Blommande hagtorn och vildapel firekommer. På några av ekarna växer sällsynta arter som grå skärelav och ekticka. Även askarna hyser en intressant kryptogamflora med lavar som gulnål, kornig nållav och flikig skildlav. Delar av området är obetat och består av igenväxta hagmarker med stora ekar och askar som sticker upp ur ett hav av hassel och hägg. Vid gården ister om vägen ligger en mindre igenväxt, men obetad ekhage.

Naturtyper: ekhage, träd- och buskrik hagmark, naturaliserade betesvallar, betesvallar

Värderingsgrunder: gamla träd, grova träd, hålträd, potential i trädskikt, hävdgynnade arter, landskapsbild

Riksintresse och områdesskydd: Riksintresse fir naturvård, landskapsbildsskydd, strandskydd (delvis)

Önskad skitsel och åtgärder: Fortsatt betesdrift i de hävdade hagmarkerna. Gamla, grova träd sparas, liksom efterträdare. De igenväxande hagmarkerna bir antingen restaureras och betas eller lämnas till fri utveckling.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Stagg, gikblomster, kärrfibbla, darrgräs, grå skärelav, gulnål, kornig nållav, flikig skildlav, platt fjädermossa, guldlockmossa, klippfrullania, ekticka

Övrigt Innefattar tre ängs- och betesmarker i norra delen.

skNummer 9.10


Namn Ormanäs

Beskrivning Varierat odlingslandskap kring reningsverkets anläggning, med strandskog, små åkrar, betesmarker och grova ekar. Sider om vägen ligger fina, buskrika betesmarker och en betespåverkad fuktig skog som sammantaget har higa värden. Floran är något gidselpåverkad men innehåller en del hävdgynnade arter. I en


betesmark intill Stanstorpsvägen finns fynd av den ridlistade, hävdgynnade växten revig blodrot. På den gamla gårdstomten står flera jätteekar med många hotade arter. Även sider om reningsverket ligger en värdefull ekhage, även om träden inte nått en fullt lika aktningsvärd ålder. Från den finns fynd av den ovanliga nejlikväxten bokarv.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Bokarv, revig blodrot, matt pricklav, sydlig blekspik, grå skärelav, Anitysnrebens

Övrigt Innefattar två ängs- och betesmarker

Nummer 9.11


Namn Stenskogen väst

Beskrivning Alkärr som genomkorsas av flera mindre bäckar, med gott om did ved och hålträd. I slänten mot sydost växer äldre bokskog med stort inslag av grova, vidkroniga bokar, På en fastmarksi i alkärret finns ännu en värdefull rest av utmarksskog dominerad av bok och ek. På in finns även spår av stenbrytning. Mindre delar av området består av fuktängar.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar/gränsar till två sumpskogar.

Innefattar delar av våtmarksinventeringens objekt 239, sumpskog, klass 3.

Nummer 9.12

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 70–72

Namn Ekekullshus, Stenskogen, Stenskogen ist

Beskrivning Kuperad träd- och buskrik betesmark med äldre bjirk, enstaka tallar och grova granar och bokar. Marken är mest mager med en representativ men ganska artfattig hedvegetation. I den sidra delen ligger ett rikkärr samt ett fint alkärr. Hedvegetationen på hijderna karaktäriseras av bland annat ljung, ärenpris och stenmåra. I de higlänta delarna finns också gott om låga odlingsrisen samt spår efter småskalig stenbrytning. Mot sider blir landskapet flackare och fuktigare. Här ligger ett betat alkärr som är källpåverkat, med rirligt markvatten. Här finns al på sockel och relativt gott om gamla träd och did ved. Det ippna rikkärret intill är ett av sex i


kommunen som finns upptagna i Länsstyrelsens rapport iver Skånes rikkärr.

Stenskogen är ett område med bokdominerade skogar samt alkärr, med relativt stor olikåldrighet, luckighet och en viss kvardrijande betesprägel. Inslaget av did ved är bitvis stort och på flera ställen i skogen står grova, vidkroniga bokar. Delar av området har inslag av grov gran, vilket också bidrar till en kvardrijande känsla av betesskog. Området har varit betat långt in på 1900-talet. Mest iigonfallande är spåren av stenbrytning; brotten och skrotstenshigarna som ger en mycket speciell karaktär åt skogen, framfirallt sider om Stenskogsvägen. I sydistra delen, vid Drakarir, ligger ett värdefullt, hydrologiskt opåverkat kärr.

Stenskogen, ist, är ett småskaligt och varierat odlingslandskap med skog, betesmarker, träddungar och gamla åkerlyckor. Träd- och buskskiktet är generellt varierat med ett ganska stort inslag av grova träd och bitvis gott om did ved. Området är påtagligt rikt på hackspettar. Gamla kvarnstensbrott finns i både norr och sider.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Slåttergubbe , näbbstarr, knagglestarr, kärrsälting, ängsvädd, kärrbryum, guldspärrmossa, källmossa, dunmossa, mindre hackspett , skogsduva, gringiling, stenknäck, insekter: Eeplectesnbonvoeloiri, , Ptenidiemngressneri (NT), Plectophloeesnnebigena , Pyrrhidiemnsangeineem , Eeryesancastanoptera

Övrigt Innefattar länsstyrelsens naturvärdesobjekt 39 och 40

Innefattar våtmarksinventeringens objekt 239 och 240, klass 3.

Innefattar även våtmarksinventeringens objekt 241, klass 1.

Innefattar fem skogliga nyckelbiotoper, fem sumpskogar och fyra ängs- och betesmarker.

Nummer 9.13


Namn Stenskogen vid Hiirs milla

Beskrivning Ädellivskog dominerad av ek samt al- och bjirkskog närmast Hiirsån. Stirre delen av området är kuperat och klätt av ekdominerad skog på relativt mager mark.. Centralt i området finns en utdikad mosse bevuxen med livsumpskog. Närmast Hiirsån, som avgränsar området i ister, är de tidigare ippna, fuktigare markerna igenväxta med al- och bjirkskog sedan länge. Buskskiktet är artrikt och väl utvecklat med brakved, hägg, fläder och hassel.. Området har sammantaget relativt higa naturvärden främst knutna till trädskiktet, som bland annat har inslag av äldre träd och grov ek.



Naturvärdesklass 3



Nummer 9.14


Namn Stanstorp och Nyby

Beskrivning Stanstorp är ett beteslandskap med omväxlande ippna och trädklädda delar samt i ister mer eller mindre igenväxande betesmarker. Bitvis stort inslag av grova träd.

De ippna betesmarkerna närmast gårdstomterna består i huvudsak av betade vallar, med vissa partier naturlig fuktäng. Stengärden, buskridåer och dungar bryter upp området och skapar variation. Skogen i norr har tills nyligen varit betad och inte särskilt intensivt brukad, vilket gett en speciell karaktär av betesskog. Längst i nordost ligger ippna, betade fuktängar med sluttningskärr och en bitvis fin gräs-lågstarrvegetation, även om merparten utgirs av tuvtåteläng. Norr därom finns en trädklädd del med spår efter sandstensbrytning. Det finns även igenväxande betesmarker med ett artrikt och värdefullt träd- och buskskikt, med stort inslag av grov ek och lind. I områdets centrala del finns bland annat ett betespåverkat alkärr med al på socklar, som ivergår i en tät hassellund med grov hassel och fin lundflora. I delar av området finns rester av slåtterflora med arter som svinrot, smirboll och kärrfibbla. I de fortfarande mer ippna delarna finns både artrika delar och mer triviala, kvävepåverkade delar. Inslaget av did ved är sparsamt, men däremot finns gott om grova träd och några hålträd. Längst i sydost ligger en, ädellivskogsklädd ravin med en mycket rik lundflora.

Hela området är betespåverkat. Inslaget av did ved är sparsamt, men däremot finns gott om grova träd och några hålträd. Längst i sydost ligger en vacker, ädellivskogsklädd ravin med en mycket rik lundflora

Vid Nyby finns en ädellivdominerad skog på Orupsbergets sydsluttning med en tidigare historia som slåttermark. Området visar en kvardrijande betesprägel. Längst i norr växer gles granskog med stort livinslag på relativt mager mark. Längre ner i sluttningen blir det allt näringsrikare och fuktigare. I sider finns fina al-askkärr. Däremellan firekommer en zon med igenväxta ekhagar. Buskskiktet är artrikt, med stort inslag av hagtorn. Grov bjirk och vidkronig ek och bok firekommer. Inslaget av did ved är bitvis relativt stort. Markvegetationen har inslag av orkidéer och


olika bredbladiga lundväxter. Moss-, lav- och svampfloran är relativt artrik med flera krävande och ovanliga arter.



Naturvårdsarter Grinvit nattviol, skärmstarr, kärrfibbla, stor häxirt, ormbär, Sankt Pers nycklar, glansfläck, atlantärgmossa, västlig husmossa, skuggspritmossa, blåsflikmossa, trädporella, rutlungmossa, källtuffmossa, hasseldyna grå larvklubba

Övrigt Inom Nyby finns en nyckelbiotop N 1359-2006

Objekten innefattar också två sumpskogar.

Nummer 9.15


Namn Orup

Beskrivning Ädellivskog, betesmarker och igenväxande betesmarker på Orupsbergets sydsluttning. Stirre delen av området består av betesmarker i olika stadier av igenväxning. I de flesta fall har de hunnit omvandlas till fullsluten skog, som fått utvecklas fritt till olikåldriga och varierade bestånd. Stora delar består av bokskog, men här finns även ekhagar, alkärr, askkärr och lind-linnskog. Gamla, grova träd och hålträd av en mängd olika arter firekommer. Buskskiktet domineras av hassel. Läget i en sydsluttning ger ett gynnsamt lokalklimat. Inslaget av linn, avenbok och det värmekrävande trädslaget lind är stort. I väster finns små rester av ippen betesmark med bland annat bergmynta och jungfrulin. I ivrigt utgirs de i dag ippna betesmarkerna av tidigare åkermarker till Orupsgården (Orups by).



Naturvårdsarter Mindre hackspett lind, kransrams, kärrfibbla, grinvit nattviol, skärmstarr, hässleklocka, lundelm, lungirt, bergmynta, jungfrulin, St Pers nycklar, blåsippa, liten sinderfallslav (VU), orangepudrad klotterlav , bokvårtlav, grå skärelav, dvärgbägarlav, rosa lundlav, syd-/barkkvastmossa , ridtandad hättemossa , trubbfjädermossa, trädporella, fällmossa, guldlockmossa, källtuffmossa, rutlungmossa, sipperkrypmossa, Anitysnrebens, svartbrun brunbagge , blankknäppare, hinnskivling, limsk flugsvamp, lindskål, gulgrå sotdyna

Övrigt Innefattar fyra nyckelbiotoper N 541-2005, N 540-2005 , N 551-2005, N 909-2005. Innefattar också ett område med naturvårdsavtal SK 190-2016


Nummer 9.16

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 73–75, flera små områden

Namn Tassahus, Karlslund och Ekhagar sydost tätorten

Beskrivning Tassahus utgirs av en igenväxande trädklädd betesmark med gott om hassel och ett flertal grova ekar. Bland de grova träden finns även en grov lind samt en riktigt grov mulmek. Fältskiktet är glest och sparsamt med harsyra och lundslok. Lättare gallring samt återupptaget bete vore inskvärt. Området är utpekat som nyckelbiotop.

Karlslund är en ädellivskog med relativt stort inslag av äldre träd och did ved. Den västra delen består av bok, ek och avenbok med ett stort inslag av ek i 80–100 årsåldern. Vissa av bokarna och avenbokarna är grova. Åt nordost ivergår skogen i mer renodlade ekbestånd, med bitvis stort inslag av lind. Sydost om dammen, i områdets istra kant, ligger ett källpåverkat kärr med rik flora.

Syd ost om tätorten finns ett bälte med rester av ekhagar strax utanfir tätorten. Delområdena visar var fir sig higa naturvärden. Tillsammans har de mycket higa värden, särskilt som avståndet emellan dem inte är långt. Riktigt stora ekjättar saknas men firekomsten av äldre ek och vidkroniga ekar är god. Did ved och hålträd firekommer, liksom flera ovanliga arter knutna till ek. En mindre del av det sydligaste området utgirs av ett värdefullt alkärr. I vissa delar finns fortfarande rester av en slåttergynnad flora, med bland annat svinrot och stor blåklocka.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter lind, tandrot, lavar: bokvårtlav , grå skärelav, skriftlav, skärmstarr, blåsippa, hässleklocka, storrams, liten stinksvamp, dvärgbägarlav , glansfläck, rostfläck, klippfrullania, platt fjädermossa, svinrot, brudbrid, stor blåklocka, krans-

rams, grå skärelav , dvärgbägarlav,, puderfläck, rostfläck, kolsvart kamklobagge, blanksvart trämyra, oxtungssvamp , korallticka

Övrigt -

Nummer 9.17

Område Små områden med skogliga värden

Namn -

Beskrivning Nyckelbiotoper N 5834-1995, N 5796-1995, N 1007-2002. Ett område med naturvårdsavtal SK 984-2003, samt en sumpskog.

Källa Shapefil (skogsstyrelsen)

Naturvärdesklass -


Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 9.18


Namn Naturskog vid Afrika

Beskrivning Bokskog av naturskogskaraktär med inslag av fuktlivskog med al och bjirk.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt I eller nära området finns en nyckelbiotop N 8891-1995, två områden med naturvårdsavtal SK 240-1999, SK 906-2004 samt fem sumpskogar.

Nummer 9.19


Namn Sätofta hed

Beskrivning Öppet beteslandskap med fuktiga betes- och slåttermarker längs Hiirsån. Värdet består främst i den stora sammanhängande arealen ippna, fuktiga marker. Stirre delen består av relativt artfattiga tuvtåtelängar. En mindre del består av en artrik, mer naturlig fuktäng med strätta, gikblomster och olika starrarter. Området har stor potential som häcknings- och rastplats fir bland annat vadare.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Kungsfiskare , enkelbeckasin, ridlånke


Nummer 9.20


Namn Fuktängar vid Kvesarumsån

Beskrivning Låglänta, ippna och fuktiga marker. Merparten består av higirtängar med älggräs, strätta och higvuxna starrarter. Videbuskar birjar krypa in iver de ippna markerna, annars står bjirk och viden mest i kanter och längs diken. I norra delen finns ett system av grävda kräftdammar.



Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Gräshoppssångare, enkelbeckasin (spel)

Övrigt -

Nummer 9.21

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 84a

Namn Bosjiklosterhalvin, Lilli

Beskrivning På Bosjiklosterhalvin finns flera olika naturmiljier med higa naturvärden, bland annat ekhagar, strandängar och strandskog med ädellivträd. På halvin finns också ädellivskogar, sumpskogar och ett stort antal grova ekar i betesmarker och kring bebyggelsen Det är framfir allt det stora antalet grova och gamla ekar som gjort området välbekant. Den stirsta ansamlingen, med bland annat den 1000-åriga eken, finns i Bosjikloster park. Ett mycket stort antal ridlistade och andra sällsynta arter har observerats på Bosjiklosterhalvin. Flera av arterna, inte minst bland insekter och kryptogamer, är knutna till de gamla ekarna. I håligheter och ved lever sällsynta skalbaggar som läderbagge och på barken växer sällsynta lavar som gammelekslav och matt pricklav. Den basiska berggrunden har medfirt att floran ofta är frodig och relativt rik på mineral- och kalkkrävande arter som blåsippa, tandrot, trolldruva, storrams och kransrams samt ett flertal ovanliga mossor. I sumpskogarna finns ofta ett stort inslag av ask. På hävdade marker finns bland annat den sällsynta orkidén majnycklar. Trots att svampfloran inte undersikts närmare har många sällsynta arter rapporterats från området. Bosjiklosterhalvin är en av Skånes mest värdefulla område fir kryptogamer och insekter knutna till gamla ekar. I området finns ett flertal nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, varav flera utgirs av enskilda jätteträd.

Lilli är en halvi som sträcker sig ut i den nordistra delen av Västra Ringsjin. På den centrala hijdryggen finns betesmarker med glest spridda ekar medan omgivande, lägre och med strandnära delar utgirs av livrika strandskogar. På halvin finns även en vulkanrest (basalt) med rik flora och ett diende bestånd av alm. Det ippna beteslandskapet i halvins centrala del skapar variation och solvarma brynmiljier. Även strandskogarna är intressanta och relativt orirda. Sammantaget finns mycket higa värden kopplat till framfirallt trädskiktet och de speciella markfirhållanden som basalten ger. Längst ut på udden finns naturreservatet Lilli med beträdnadsfirbud. De kända naturvärdena är främst knutna till Lillis gamla ädellivträd och i firsta hand till ekarna. Bland vedlevande skalbaggar finns bland annat läderbagge och kardinalfärgad ridrock. Kryptogamfloran på de gamla ekarna är rik på ovanliga arter som matt pricklav och tårticka.




Naturvårdsarter Rirdromrapphina, brun kärrhik, åkerkulla, majnycklar , trolldruva, blåsippa, tandrot, kransrams, storrams, svartbräken, tårticka , oxtungssvampmatt pricklav , savlundlav , stiftklotterlav , liten blekspik , grå skärelav , rosa lundlav , skuggorangelav , stenporella, getinglik glasvinge , Eeplectesnbonvoeloiri smalknäppare , ekbrunbagge , gulbent kamklobagge , kardinalfärgad ridrock , mindre svampklobagge , Phloeophagesnlignaries , läderbagge , gul strandlipare , aspigonbagge .

Övrigt Innefattar en nyckelbiotop N 5-2010 Blommerid

Nummer 9.22

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 84c

Namn Bosjiklosterhalvin,ippna marker

Beskrivning Öppna odlingsmarker med gamla ekar. Odlings- och betesmarker som består både av fuktängar och mer torra sandmarker. Sandmarkerna längs sjin är intressanta bland annat fir insekter som trivs på varma, lätta jordar med blommande irter. Här finns bland annat fynd av sällsynta sandmarkslevande skalbaggar. Även floran på sandiga marker har en speciell karaktär. På spridda platser finns mindre träddungar och även gamla solitärer, bland annat värdefulla ekar. Bland skyddsvärda insekter har kardinalfärgad ridrock och den i Skåne extremt sällsynta fjärilen getinglik glasvinge noterats. Längst i nordost finns gården Karlsholm med flera grova ekar.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Även länsstyrelsens naturvärdesobjekt 43b. Strandängar och sumpskog vid Västra Ringsjin

Nummer 9.23


Namn -

Beskrivning Sjistrand

Källa Shapefil (länsstyrelsen Skåne)



Naturvårdsarter -

Övrigt Omfattar även en del av kommunens naturvärdesobjekt nr 84c, se 9.22 ovan

Nummer 9.24

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 84g

Namn Bosjikloster, skog 2

Beskrivning Strandskog och strandnära skog på landvinningsmark och angränsande mark. Området är varierat och det finns både mycket skyddsvärda skogsbestånd och mer triviala. I de finare partierna domineras trädskiktet av ek, bok, ask och alm samt i vissa partier al. Det finns gott om did ved vilket gynnar en lång rad organismer. Jordmånen är på flera platser näringsrik med firekomst av bland annat blåsippa, häxirt och hässleklocka. I närheten av Tidels näbbe på den istra sidan växer dessutom den ytterst sällsynta växten gullstånds. I kvarstående gamla och ihåliga ekar finns en skyddsvärd fauna med arter som ekbrunbagge och brokig barksvartbagge. I buskskiktet finns gott om hassel och fläder. Öster om den västra strandskogen finns en stor fuktig odlingsmark med kärrliknande partier. Här är fågelrikt och området besiks ofta av jagande brun kärrhik.

Källa Shapefil och Hiir kommun


Naturvårdsarter Gullstånds, blåsippa, hässleklocka,

Övrigt Innefattar tre nyckelbiotoper N 1315-1994, N 346-1994, N 511-1994

Nummer 9.25

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 84f

Namn Bosjikloster, golfbanan

Beskrivning Golfbana med stor variation. Här finns dammar, gamla ekar, buskage och andra miljier som kan vara biologiskt värdefulla. Området är dåligt undersikt men har stor naturvårdspotential med tanke på sitt läge.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 9.26


Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 84e

Namn Bosjikloster park och kyrkogård

Beskrivning I slottets omgivningar och inte minst i slottsparken finns ett stort antal mycket grova och gamla ekar. Detta område tillhir ett av Skånes biologiskt mest värdefulla ekområden. Här finns bland annat den 1000-åriga eken med en stamomkrets på 926 cm . Firutom att ekarna är gamla och grova har dessutom många av dem, uppskattningsvis minst 25 stycken, stora håligheter, Dessa håligheter är av stort värde fir många starkt specialiserade insektsarter. Firutom ek finns det även flera grova almar, askar och bokar. Väster om väg 23 ligger Bosjikloster kyrkogård med en handfull mycket grova och ihåliga ekar. Inom området har ett mycket stort antal ridlistade arter noterats och slottsparken med Bosjiklosters kyrkogård utgir kärnområdet fir många av Bosjiklosterhalvins specialiserade ekarter. Till de mest exklusiva arterna kan nämnas läderbagge, brokig barksvartbagge, skeppsvarvsfluga, matt pricklav, gammelekslav, tårticka och tungticka.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Läderbagge, brokig barksvartbagge, skeppsvarvsfluga, matt pricklav, gammelekslav, tårticka och tungticka, alm

Övrigt Även länsstyrelsens naturvärdesobjekt 43c. Bosjikloster (innefattar delar av kommunens 84f och 84g)

Nummer 9.27

Område Hiir kommun naturvärdesobjekt nr 84d

Namn Bosjiklosterhalvin, skog 1

Beskrivning Väster om väg 23 sträcker sig ett skogsområde ner mot Bosjikloster kyrkogård. Skogen är varierad med i huvudsak yngre blandskog i norr, dock med inslag av äldre ekar samt en liten mosse, vilken längst i sider ivergår i äldre bokskog. Området sträcker sig sedan iver väg 23 och omfattar ett skogsparti med yngre blandskog norr om Ängsbyn. Här finns insprängda äldre ekar med firekomst av de hålträdslevande skalbaggarna kardinalfärgad ridrock och smalknäppare.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Även våtmarksinventeringens objekt 154, innefattar sju sumpskogar.


Nummer 9.28


Namn Västra Ringsjistranden

Beskrivning Äldre ädellivskogar, hässlen, askkärr, bäckmiljier och strandskogsmiljier utmed västra Ringsjistranden. Lerskiffer i marken ger speciella firutsättningar fir en intressant flora. I de äldre ädellivskogarna, huvudsakligen dominerade av bok med inslag av ek, alm och ask, firekommer ovanliga arter som månviol, stor häxirt, ramslik och strävlosta. Även längs bäckarna är floran rik med ibland stora bestånd strutbräken. På några platser är även lavfloran rik. I en ravin vid Mellangården växer sällsynta arter som bokvårtlav, stiftklotterlav och grå skärelav. Ringsjiarna är sänkta och bit från dagens strandlinje finns den tidigare, 1–4 meter higa strandvallen. Däremellan finns en landvinningszon med bland-livskog och hassel på mycket näringsrik mark. Svampfloran är exklusiv med vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor. På bar jord bland hassel och bok växer bland annat den vackra och ovanliga saffransfingersvampen. I savfliden på almar lever den hotade almsavbaggen.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Skogsveronika, månviol, strävlosta, stor häxirt, strutbräken, stiftklotterlav,bokvårtlav, grå skärelav, saffransfingersvamp, bokspindling, korallticka, koppnopping, ljus ängsfingersvamp, maskfingersvamp, hagfingersvamp, aprikosfingersvamp, igelkotts-riksvamp, fjällsopp, hasselticka, borstskilding, kantarellvaxskivling, minjevaxskivling, fjällig jordtunga, slemjordtunga, snivit fingersvamp, naggnopping, insekter: almsavbagge, alm, ask

Övrigt Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 44. Västra Ringsjins sydvästra strand

Innefattar två nyckelbiotoper N 5685-1994, N 1109-2003

Innefattar ett våtmarksobjekt nr 153 sumpskog, klass 3.


Nummer 9.29


Namn Ekhult

Beskrivning Ädellivskogar och betesmark på näringsrik mark. Ädellivskogarna i norr varierar från delar med ett olikåldrigt och artrikt träd- och buskskikt till mer ensartade och gallrade bestånd av bok och ask. Näringsrika och fläckvis fuktiga firhållanden gir området intressant i sin helhet. I trädskiktet dominerar bok med inslag och


mindre bestånd av avenbok, ek, lind, linn, ask och al. Det finns ganska gott om äldre träd och grov hassel men endast måttliga mängder multnande ved, dock några grova bokar med fniskticka. I fältskiktet finns bland annat skogsbingel, stor häxirt, trolldruva och annan lundvegetation. I nordvästra delen, nära bebyggelsen, finns ett skogssnår med den mycket sällsynta kärrnävan. Bland svampar finns gott om den annars sällsynta fjällsoppen. Floran är fläckvis artrik med bland annat ängsskära, gullviva, jungfrulin och småvänderot.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter Kärrnäva , ängsskära , stor häxirt, trolldruva, kransrams, gullviva, nattviol, jungfrulin, skogsstarr, skärmstarr, svampar: fjällsopp, rävsvansmossa.


Nummer 9.30


Namn Klinta väst

Beskrivning Betesmarker med ek och ett artrikt buskskikt samt ett litet alkärr med grov al. Flera ekar är i åldern 100–200 år, några är ännu yngre, med ett spärrgrenigt växtsätt. De flesta träden står i kanter, stengärden och odlingsrisen tillsammans med en mängd olika blommande buskar, däribland hagtorn, slån och fläder. Betesmarken är tydligt gidselpåverkad och floran därfir ganska artfattig. I kanter finns några av de mindre kräsna betesmarksväxterna, som liten blåklocka och knippfryle, annars dominerar bredbladiga gräs, maskrosor, tistlar och andra kvävegynnade arter. Alkärret i nordväst är ganska opåverkat med grova alar, en hel del did ved samt enstaka äldre ekar som står i albeståndet.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 9.31


Namn Klintaskogen

Beskrivning Äldre, higstammig bokskog på näringsrik lera och en mindre del yngre ekskog. Närmast sjin finns en smal remsa med strandskog


på sjisänkningsmark. Området har en tidigare historia som slåttermark. Idag är stirre delen klätt av bokskog på birdig moränlera. Näringsrikedomen avspeglas i floran, som bitvis är frodig med inslag av krävande arter som vitskråp och ramslik. Området är även geologiskt intressant på grund av en skärning med sandsten och fossilrik skiffer ur den så kallade Öved-Ramsåsa-serien.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Månviol , kransrams, ramslik, stor häxirt, vitskråp, mossor: platt fjädermossa, stiftklotterlav , orangepudrad klotterlav , bokvårtlav , Cryptophagesnpallides

Övrigt Ingår i länsstyrelsens naturvärdesobjekt 45. Klinta, klass 1. 43. Klinta

Nummer 9.32


Namn Klinta gård och ekhagar

Beskrivning Område med stor variation, där kärnområdet utgirs av en betad ekhage med higa naturvärden. I norra delen ligger en våtmark, som ytterligare hijer områdets värden, med bland annat häckande ridbena och tofsvipa. Även storspov har observerats under häckningstid. Träd- och buskskiktet är intressant, med en mängd olika ridlistade och hotade arter knutna till främst ek. Firutom i ekhagen står ett antal mycket värdefulla, grova ekar dels på gårdstomten i väster, dels vid sommarstugebyn i sider. I området ingår även ett par mindre dungar ädellivskog, som i sig inte har väldigt higa värden, men som i sammanhanget ändå är av betydelse på grund av områdets sammantagna naturvärden.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Storspov , drillsnäppa , getinglik glasvinge , svart hålblomfluga , Trinodes hirtus , kardinalfärgad, ridrock,smalknäppare , svartbrun brunbagge , ridhjon ,fyrfläckad vedsvampbagge,, jordhumlefluga, grå skärelav, liten blekspik, oxtungssvamp

Övrigt Innefattar en nyckelbiotop N 58-2001


Nummer 9.33



Namn Ås vid Älvhem

Beskrivning En i terrängen markerad, livskogsklädd grusås intill Kvesarumsån. Åsen, som är densamma som vid Byamossen, är av geovetenskapligt värde och området i sin helhet är intressant fir friluftslivet.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Även kommunens objekt nr 6 Ås vid Älvhem, Skog och träd, klass 2

Innefattar en nyckelbiotop N 4229-1994

Innefattar två sumpskogar.

Nummer 9.34

Område Hirby kommun objekt nr 8

Namn Fälad vid Ludvigsborg

Beskrivning Äng och betesmark


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -


Nummer 9.35


Namn -

Beskrivning -



Naturvårdsarter -

Övrigt Kommunens naturvärdesobjekt 2b, Häggenäsområdet, Skog och träd, klass 2. Iområdet finns tre sumpskogar och fyra ängs- och betesmarker. Ingår i länsstyrelsens objekt 7a, se nedan.

Nummer 9.36

Område Länsstyrelsen i Skåne länsstyrelsen objekt 7a

Namn Odlingslandskap vid Häggenäs


Beskrivning Området norr om själva Häggenäsudden omfattar botaniskt och landskapsestetiskt värdefulla betesmarker och sumpskogar. Kvesarumsån utgir kommungräns mot Hiir och har träd- och buskrika stränder som hyser ett rikt fågelliv. Vid Ringsborgs fritidsby finns en kulle som troligen är en rest av samma ås som finns vid Byamossen och längs Kvesarumsån. Sider om kullen finns en mäktig strandvall från istiden. Längs vägen från udden till kommungränsen i norr liper en strandvall från tiden fire Ringsjins sänkning.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar kommunens objekt 2c, Häggenäsområdet, Igenväxningsmark, klass 3.

Nummer 9.37

Område Länsstyrelsen i Skåne objekt 7b

Namn Fulltoftaområdet

Beskrivning Landskapet har en omväxlande topografi och varierade natur- och vegetationstyper. Öppna fält sluttar ned långsamt mot Östra Ringsjins strand, medan terrängen i norr är mera oregelbunden och kullig med stirre inslag av skogs- och hagmarker. Vid Nunnäs finns i en gles ekdunge ett framträdande järnåldersgravfält med bland annat skeppsättningar, domarring och resta stenar. Gravfältet är ett av de få som finns bevarade i länet från denna tidsperiod. Stora delar av området har i forna tider betats eller varit slåttermarker. Under senare århundraden har stora ytor iverfirts till åker. Åkrarna tillsammans med resterna av det äldre kulturlandskapet i form av skogs- och betesmarker, som avgränsas med långa stengärdesgårdar, skapar ett omväxlande landskap. På de higre belägna och näringsfattigare moränkullarna firekommer ek och enebuskar samt torrängs- eller hedvegetation. Väster om Fulltofta finns gamla ekar i den till ädellivskog igenvuxna betesmarken. De gamla ekarna är biotop fir flera vedlevande skalbaggar, bland anantläderbagge. Fågellivet är rikt i hela området. Västra delen av Häggenäs är en smal och flack udde som skiljer Sätoftasjin och Östra Ringsjin åt. Genom sitt läge och sin utformning är udden av geologiskt intresse och som naturtyp bedimes området vara av stort såväl botaniskt som zoologiskt och limnologiskt intresse. Tillsammans med de allékantade vägarna, mäktiga stenmurar och den ippna odlingsmarken utgir odlingslandskapet kring Fulltofta ett område av higsta värde fir turism, friluftsliv och kulturminnes-vård. Betesmarkerna med bjirkhagar, fäladsmarker och alstråk längs små vattendrag i områdets sydistra del är av en karaktär som är ovanlig i länet. De


är representativa fir de naturtyper som firekommer i ivergången mellan skogs- och slättbygd (risbygden). I området finns gott om odlingsrisen och stenmurar. Närmast Hirby tätort ligger Hirby fälad med Lågedammen. Denna är av betydelse fir fågellivet.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar kommunens objekt 11, Fulltoftaområdet, klass 1. Delobjekt 11a objektnamn: fälad väster om kistekullen naturtyp: äng och betesmark, klass 2. Delobjekt 11b objektnamn: ekskog och fälad vid fiskarehuset naturtypskog och tred, klass 2. Delobjekt 11c objektnamn: betesmarker vid kruddarehus naturtyp: äng och betesmark , klass 2. Delobjekt 11d objektnamn: fälad nordväst om kalvhagahus naturtyp: äng och betesmark, klass 1. Delobjekt 11e objektnamn: fälad sydväst om kalvhagahus naturtyp: äng och betesmark, klass 2. Innefattar tre våtmarksobjekt: 144 våtmark vid istra ringsjin 4,2 km vnv hirbys kyrka, objtyp: stranlik, klass 2. 159 Våtmark Kring Hejdebäcken 5,5 Km Nv Hirby Kyrka, Objtyp: Fuktkomp, Klass 2. 160 våtmarker 1,2 km nnv fulltofta kyrka 5 km nv hirby kyrka, objtyp: fuktkomp, klass 3. Innefattar två nyckelbiotoper N 4283-1994, N 4160-1994. Innefattar även 23 ängs- och betesmarker.

Nummer 9.38

Område Hirby kommun naturvärdesobjekt nr 17

Namn Hirbyåns dalgång väster om tätorten

Beskrivning Äng och betesmark.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 9.39

Område Hav- och Vattenmyndighetens objekt M 2126

Namn Rinne å

Beskrivning Mycket skyddsvärd bottenfauna. Hig till mycket hig naturvärdesbedimning. Lång sammanhängande strimsträcka. Naturliga forsar. Ursprungligt fiskbestånd. Reproduktions och upppväxtområde får iring och havsvandrande lax. Fisk: sandkrypare, lax.


Källa Shapefil (HaV)

Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 9.40

Område Hav- och Vattenmyndighetens objekt M 2127

Namn Ringsjin

Beskrivning Eutrofa slattsjiar. Unik skärning i siluriska åveds-Ramsisalager. Sjiarna är sänkta och reglerade i sitt utflide. Ishavsrelikter. Reservvattentäkt.

Källa Shapefil (HaV)

Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 9.41


Namn Diabaskulle vid Hjortsås

Beskrivning Strax norr om Hjortsås fritidsby ligger en åsformad diabaskulle som till stor del är bokskogsbevuxen. Inslag av ek firekommer. Floran är påfallande rik till filjd av den näringsrika berggrunden. På sydsidan av hijden har brytning av diabas firekommit och upp till sju meter higa och lodrätta kanter har uppstått. Området avgränsas i norr av en liten bäck.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 9.42


Namn saknas

Beskrivning -

Källa Skogsstyrelsen http://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/Nyckelbiotop/?objektid=2887399




Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt Även sumpskog. Även kommunens skogsinventering objekt 530 Alsumpskog väster om Hagalund, Klibbalkärr av iversilningstyp, klass 2. Ingår i kommunens objekt 116, se ovan.


1.10. Blad 10

Nummer 10.1


Namn Bondemilla 3,0 km vsv s. rirums kyrka




Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar en nyckelbiotop N 740-2004 och en sumpskog. I NO ligger VMI objekt 247, Sumpskog, klass 3.

Delar av området är en del av kommunens objekt 26, Odlingslandskapet kring Sidra Rirum och vid Mann, klass 2.

I närheten finns en ängs- och betesmark och flera sumpskogar.

Nummer 10.2


Namn -

Beskrivning Mosse



Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 10.3


Namn Odlingslandskapet kring Sidra Rirum

Beskrivning Området ligger i ett mer eller mindre småkuperat åslandskap kring Sidra Rirums by och innefattar många olika hagmarkstyper, bok- och ekskogar samt granskogar. Två geologiskt intressanta element iområdet är en bokskogsklädd urbergsdrumlin med vackra branter samt en smal och relativt långsträckt rullstensås vid Kvesarum, med i huvudsak nord-sydlig sträckning. Strax norr om Sidra Rirums kyrka finns ett litet fragment av en i sen tid hävdad ängsmark med mycket artrik flora som domineras av svinrot. Floran i naturbetesmarkerna, som är välhävdade, innefattar arter som stor blåklocka, svinrot, grinvit nattviol, Sankt Pers nycklar och gullviva. Väster om byn finns ett stort bokskogsområde med gott om lågor och higstubbar. I detta område firekommer flera


ovanliga vedsvampar och skalbaggar knutna till gammal did bokved. Faunan är i ivrigt relativt rik, speciellt i sumpskogsområdet vid Byamossen. Byamossen har uppkommit i en sänka, som troligen bildats av ett stort didisblock, som legat i en smältvattenkanal framfir den aktiva isfronten. I denna kanal har en dubbelryggad ås avsatts och den sidra delen, som är platåliknande, kan vara en deltabildning. Bildningen har ett mycket stort geovetenskapligt värde fir tolkningen av den lokala isavsmältningen samtidigt som den också har ett stort pedagogiskt värde.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter svinrot, grinvit nattviol, Sankt Pers nycklar, gullviva.

Övrigt Delar av området är en del av kommunens objekt 26, Odlingslandskapet kring Sidra Rirum och vid Mann, klass 2. Innefattar tre våtmarksobjekt, 248, 249 och 250, mossar klass 3. Innefattar två nyckelbiotoper N 10382-1995, N 10444-1995. Innefattar tre områden med Skogsstyrelsens naturvärden N 11630-1995, N 10446-1995 Detta sammanfaller med kommunens objekt 26a Farfars skog vid Sidra Rirum, Skog och träd, klass 1. N 11684-1995 Ädellivskog. Innefattar även sex sumpskogar och nio ängs- och betesmarker.

Nummer 10.4


Namn Ädellivskogar och odlingslandskap i Mannarps by

Beskrivning Markerna norr om byn utgirs främst av bok/ek-skogar i varierande åldersklasser. Skogarna är av hedtyp med blåbär och kruståtel. Skogarnahar firr varit betesmarker. Många stengärden vittnar om det tidigare utnyttjandet. Nordist om byn en ippen betesmark omgiven av kulturbeten och åker. Flera vegetationstyper uppträder och floran innefattar slåtterindikerande växter som darrgräs, gikblomster, smirbollar och kärrfibbla, även om hävden upphirt sedan en tid. Sider om byn karakteriseras odlingslandskapet av betesmarker och rester av representativa fäladsmarker samt ädellivskogar med bok och ek. Flera gamla och storvuxna träd finns i anslutning till bebyggelsen eller i de forna hagmarkerna.

Källa Shapefil och rapport länsstyrelsen, Skåne

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter darrgräs, gikblomster, smirbollar,

Övrigt Delar av området är en del av kommunens objekt 26, Odlingslandskapet kring Sidra Rirum och vid Mann, klass 2.

Innefattar tre sumpskogar och sex ängs- och betesmarker.


Nummer 10.5

Område Länsstyrelsen i Skåne länsnaturvärdesobjekt nr 8

Namn Sjimossahus

Beskrivning Våtmarksobjekt med mosse, tjärn och topogent kärr samt ippen betesmark. Området hyser en mycket rik firekomst av dystarr och vegetationszoneringen från blitt gungfly till mossevegetation är ovanlig i denna del av Skåne. Mossen är skogbevuxen. Tjärnen med sitt gungfly är en av de få opåverkade som finns kvar i denna del av länet. Kärrområdet är dikat och inbegriper gamla mossodlingar. I den ippna hagmarken finns utmarksträd, bokpurror och stengärden.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar våtmarksinventeringens objekt 163, myr vid sjimossahuset 5,7 km nno hirby kyrka, Våtmark, klass 1.

Innefattar kommunens objekt 24, Sjimossahus, Äng och betesmark, klass 4.

Innefattar två sumpskogar och en ängs- och betesmark.

Nummer 10.6


Namn Odlingslandskap vid Mjälastri

Beskrivning Omväxlande kulturlandskap som innefattar små åkrar, fuktiga betesmarker, våtmarkspartier, vattendrag, livskogskullar och en fire dettaslåttermark av higt botaniskt värde. En del av objektet utgirs av en grund svacka med fäladsmark och ett stort fuktängsområde. I närheten finns några låga kullar och hela landskapet sluttar svagt åt sydväst. Områdets vegetation inbegriper många olika hed- och ängstyper, och delar av området hyser en mycket artrik flora med betes- och slåtterindikatorer. Bland firekommande arter kan nämnas brudborste, ängsskära, smirbollar, hartmansstarr, ängsstarr, slåttergubbe och svinrot. Utmarksträd och purror firekommer. Fuktängsområdet iversvämmas vid flidesperioder av den genomstrimmande bäcken. Vegetationen domineras i fuktängen av higvuxna gräs och irter samt en del videbuskage.




Naturvårdsarter brudborste, ängsskära, smirbollar, hartmansstarr, ängsstarr, slåttergubbe, svinrot

Övrigt Innefattar våtmarksinventeringens objekt 162 våtmark vid gården mjälastri 4,8 km n hirby kyrka, Fuktigt, klass 2.

V om objektet ligger våtmarksobjekt 161 fuktäng 1 km vnv gården mjälastri 4,7 km n hirby kyrka, Fuktäng, klass 4.

Innefattar kommunens objekt 28 Mjälastri med kringliggande odlingslandskap, klass 3.


Nummer 10.7

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt nr 7c

Namn Ädellivskog vid Ramstorp

Beskrivning Gammal bokskog med inslag även av ek, lind, ask och linn. Flera bokar är av utmarkskaraktär, grova och spärrgreniga. Higstubbar och lågor firekommer. Markvegetationen är av rik irttyp med arter som storrams, kransrams, tandrot, mysk-madra och skogsbingel. Även lav- och mossfloran samt svampfloran är påfallande artrik. Evertebratfaunan är rik med firekomst av taggbock. Odlingsrisen och stenmurar indikerar den tidigare markanvändningen. Delar av området hålls ännuippna genom betesdrift.



Naturvårdsarter storrams, kransrams, tandrot, myskmadra, skogsbingel, taggbock

Övrigt Ingår i kommunens objekt 18, Äldre odlingslandskap sider om Kvarrid, Skog och träd , klass 1.

I området finns två nyckelbiotoper N 3436-1993, N 2175-1994, I området finns också ett objekt med Skogsstyrelsens naturvärden N 2962-1994 Livskogslund/Hagmarksskog

Nummer 10.8

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt nr 7b


Beskrivning Se 9.37, stirre delen av objektet ligger på blad 9. Gäller även kommunens objekt 11.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -


Övrigt Inom blad 10 finns delar av kommunens objekt nr 11 och hela delobjektet 11f, Fälader vid Landerid, Äng och betesmark, klass 2. Innefattar en nyckelbiotop N 2966-1994. Innefattar 22 ängs- och betesmarker och en sumpskog.

Nummer 10.9

Område Del av kommunens naturvärdesobjekt nr 11, utanfir länsstyrelsens objekt 7b


Beskrivning Se 9.37, stirre delen av objektet ligger på blad 9.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter

Övrigt Innefattar två nyckelbiotoper N 2965-1994, N 3005-1994

Nummer 10.10


Namn Hagmarker vid Skogahuset-Boddahus

Beskrivning Landskapet är ett småbrutet odlingslandskap med många risen och stenmurar. Stora delar av de närmaste omgivningarna är granplanterade. I området ingår åkermark, fälad, betat alkärr, ippen hagmark och blandlivhage. Floran i betesmarkerna är representativ fir ogidslade, äldre betesmarker i skogsbygden.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Även kommunens objekt 32 Hagmarker vid Skogahuset – Boddahus, Äng och betesmark, klass 2.

Nummer 10.11

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt nr 1a

Namn Naturbetesmarker norr om Västantorp

Beskrivning Betesmarkerna och fäladsmarkerna ligger norr om Västantorp i ett småkuperat åslandskap med barrskog på hijderna och odlad mark och beten i svackorna. Vegetationstyperna är många, irtrik ljunghed firekommer. Floran är artrik och innehåller slåtterfibbla, knägräs, svinrot, borsttåg och gikblomster. Kulturhistoriska element finns i form av en fägata, odlingsrisen, stengärden, grund till backstuga och utmarksträd. Vid Speletorp finns exempel på ett


flätat risgärde i anslutning till den välhävdade och mycket representativa fäladsmarken.



Naturvårdsarter slåtterfibbla, knägräs, svinrot, borsttåg, gikblomster.

Övrigt Även kommunens objekt 44a Hagmarker norr om Västantorp, Äng och betesmark, klass 2.

Innefattar fem ängs- och betesmarker.

Nummer 10.12

Område Hirby kommun naturvärdesobjekt 44f




Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -


Nummer 10.13

Område Hirby kommun naturvärdesobjekt 44c




Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 10.14

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt nr 4 (del av)

Namn Odlingslandskap vid Gunnarps by

Beskrivning Landskapet är småkuperat och barrskogsdominerat, men runt byn Gunnarp finns kultiverat bete och naturliga fodermarker i form av ippna betesmarker, blandlivhagar samt fälader. Här är landskapet mosaikartat, med en ålderdomlig prägel. Hedbokskog och åker ingår också i området. Vegetationstyperna i betesmarkerna är framfir allt ridvenäng och ridvenhed, men eftersom många


arealer är gidselpåverkade är hävdfloran till ivervägande del firsvunnen. Ett ippet fastmattekärr ingår i ett av de betade områdena. De kulturhistoriska elementen är intressanta; risfirstärkt stengärde, torpgrund, frivuxna utmarksträd, purror och odlingsrisen. Gunnarps by är en av de värdefulla resterna av det gamla odlingslandskapet på Linderidsåsen.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Även kommunens objekt 52 Odlingslandskap kring Gunnarps by, klass 2.


Nummer 10.15


Namn -

Beskrivning Mosse

Källa Shapefil (länsstyrelsen Skåne)


Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 10.16

Område Nyckelbiotoper

Namn Fulltofta

Beskrivning Ädellivskog, rikligt med grova träd och värdefull kryptogamflora



Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt Även kommunens objekt 22, Skärängen, Skog och träd, klass 2.






1.11. Blad 11

Nummer 11.1


Namn Eslivs allmänning (Fäladen)

Beskrivning Eslivs allmänning, som numera praktiskt taget omsluts av bebyggelse, är av betydande geologiskt värde. Enskarp gräns finns utbildad mellan den blockrika skiffer-urbergsmoränen i norr och den kalk- och lerrika moränen i sider. Området är skogbevuxet med ek som dominerande trädslag, men med inslag av alm och ask. Buskskiktet är välutvecklat med hassel, hagtorn och slån.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter

Övrigt Objekt 321 i kommunens naturvårdsprogram

Nummer 11.2


Namn Abullahagen

Beskrivning Abullahagen är geologiskt speciellt, då två typer av glaciala avlagringar mits här. Det är dels den blockrika skiffer-urbergsmoränen, dels den blockfattiga men mer kalk- och lerrika moränen. Naturtyperna, vegetation och flora är resultatet av en mycket lång beteskontinuitet och Abullahagen utgir en rest av det gamla fäladslandskapet i en numera fir ivrigt helt uppodlad bygd. Fäladsmarken, som är delvis ippen, är ogidslad, vilket medfir att artrikedomen är stor. Karakteristiska arter som kattfot, jungfrulin, backtimjan, svinrot, slåttergubbe, backsippa, Sankt Persnycklar, darrgräs, knägräs, ängsstarr och vårstarr firekommer. Till de ovanliga växterna hir klasefibbla och giknycklar. Centralt i området ligger Långakärr, en liten sji som har ornitologiska värden med häckande gråhakedopping. Här växer också sjiranunkel.



Naturvårdsarter kattfot, jungfrulin, backtimjan, svinrot, slåttergubbe, backsippa, Sankt Persnycklar, darrgräs, knägräs, ängsstarr, giknycklar, klasefibbla

Övrigt Objekt 322 i kommunens naturvårdsprogram.

Nummer 11.3


Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt nr 28a

Namn 28a. Hagmark vid Kristineberg-Borlunda

Beskrivning En ippen betesmark med ridvenvegetation i sluttningen ner mot den meandrande ån. I den istra delen finns en brant erosionsbrink. I dalgångens botten ligger en svagt hävdad och dikad sitvattensstrandäng. Landskapet är estetiskt tilltalande.

Källa Shapefil och rapport länssyrelsen Skåne

Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Ingår i kommunens landskapsobjekt Brååns dalgång.

Innefattar två ängs- och betesmarker.

Nummer 11.4

Område Hav- och Vattenmyndigheten värdefullt vattendrag, objekt M2117

Namn Bråån

Beskrivning Flack slattedal. Bitvis kraftigt påverkad av rätningar men har i vissa

delar ett meandrande och naturligt lopp. Erosionsdal, forssträcka i fossilrik ravin. iversvämningsmarker, beteshagar hijt landskapsbildsmässigt värde. Reproduktionsområde fir havsiring.

Källa Shapefil Havs- och vattenmyndigheten

Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter Havsiring


Brååns dalgång är länsstyrelsens naturvärdesobjekt 28, klass 1.

Nummer 11.5

Område Kävlinge kommun naturvårdsprogram objekt 23

Namn Perslund

Beskrivning Ett ippet kärr. Våtmarken håller en rik vegetation samt ett rikt och fir kommunen ovanligt fågelliv med gråhakedopping och smådopping i spetsen. Området hyser också ett rikt insektsliv.

Källa Shapefil och rapport Kävlinge kommun

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -


Nummer 11.6

Område Kävlinge kommuns naturvärdesobjekt nr 25 och 26

Namn Kävlingeån mellan Hoby milla och golfbanan resp. Betesmark sider om Kävlinge golfklubb

Beskrivning Fire detta betesmarker finns utmed Kävlingeån. Rester av äldre hägnsavgränsningar finns. Bitvis finns utmed ån en bård av klibbal. Markerna har ännu värden fir faunan och som ett närområde fir rekreation.

Två välhävdade betesmarker med mycket värdefull och artrik vegetation, framfir allt i de istra delarna, orkidéer men även arter som sumpskräppa, dikesveronika och den ridlistade blåtågen. I slänterna mot ån sipprar vatten fram här och var och dessa områden får karaktär av kärr- och fuktängar.



Naturvårdsarter blåtåg


Nr 26 innefattar länsstyrelsens objekt 7b Rinnebäck, klass 2.

I Lunds kommun finns naturvärdesobjekten (7.2.3) 5 V Hoby – Rinnebäcks stamp (2), och (7.2.3) 4 Krutmillan (2), klass2. Källa kommunens shapefil och rapport.

Nummer 11.7

Område Kävlinge kommuns naturvärdesobjekt nr 24

Namn Håleravinen

Beskrivning En betesmark i den markerade Håleravinen. Ravinens slänter är tämligen torra och branta men i de lägre delarna bildas av framträngande grundvatten en liten bäck som omges av alar och här och var värdefull fuktängsvegetation. Betesmarken breder i sider ut sig längs med Kävlingeån varav den västra delen fortfarande hyser en mycket värdefull fuktängsflora med arter som blåtåg, källgräs, dikesveronika och ängsnycklar. Nedanfir Håleravinen finns en mindre fuktlivskog med stora värden fir flora och fauna. Denna fortsätter som en lummig bård av stora livträd västerut längs med Kävlingeån ner till Hoby milla.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter blåtåg, källgräs, dikesveronika, ängsnycklar.

Övrigt -


Nummer 11.8

Område Lunds kommuns naturvärdesobjekt nr (7.2.3) 3

Namn Håstads ängar

Beskrivning Mellan Bisamillan och Håstadmilla finns ett flackt område intill ån som delvis betas. De norra delarna närmast ån har lång hävdkontinuitet medan de sidra stirre delarna nyligen varit uppodlade. I kanten av den norra betesmarken finns en framträdande trädridå med främst pil och ask.

Källa Shapefil och rapport Lunds kommun

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter

Övrigt I västra delen finns länsstyrelsens objekt 1a. Naturbetesmark vid V Hoby, klass 2. Ingår i länets Naturvårdsprogram (1996), klass 3. I länsstyrelsens rapport ”Närmare till naturen i Skåne” (2003) om tätortsnära. Natur som skall skyddas fir rekreation och naturvård finns hela Kävlingeådalen med. Strandängarna ingår i länets Ängs- och betesmarkinventering (2004).I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” finns Kävlingeån med som ett viktigt stråk fir biologisk mångfald och som utvecklingsstråk (2004).Ingår i länets Kulturmiljiprogram (2006 nätversion).

Nummer 11.9

Område Lunds kommuns naturvärdesobjekt nr (7.2.3) 1

Namn Tågarp - Örtofta

Beskrivning Mellan Örtofta och Tågarp (mellan stambanan och E22) rinner Kävlingeån i dalgångens norra del och en stor flack dalbotten breder ut sig mot en tydlig dalkant i sider. Hela landskapet är ippet med en del trädbestånd längs ån. Här dominerar al med inslag av pil, ask och alm. I anslutning till ån finns även en hel del gräsmarker som tidigare varit hävdade men som nu håller på att växa igen. Siderut utbreder sig ett ippet åkerlandskap, där i den centrala delen sex st. sedimentdammar har anlagts fir rening av processvatten från Örtofta sockerbruk. Vattennivån varierar i dammarna vilket attraherar många våtmarksfåglar.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt I Eslivs kommun ingår området i kommunens landskapsobjekt Kävlingeåns dalgång.

Nummer 11.10



Namn Kävlingeåns mader

Beskrivning Meandrande å


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Ingår i Lunds objekt Tågarp – Örtofta, se ovan. Ingår i Våtmarksinventeringen fir länet (1994), klass 2. Hela området ingår i länets Ängs- och betesmarksinventering (2004). I länsstyrelsens rapport ”Närmare till naturen i Skåne” (2003) om tätortsnära natur som skall skyddas fir rekreation och naturvård finns hela ådalen med. I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” finns Kävlingeån med som ett viktigt stråk fir biologisk mångfald och som utvecklingsstråk (2004). Ingår i länets Kulturmiljiprogram (2006 nätversion). Ingår i riksintresse fir kulturmiljivård (K45).

Nummer 11.11


Namn -

Beskrivning Skog, vattendrag



Naturvårdsarter

Övrigt Ingår i Lunds objekt Tågarp – Örtofta, se ovan. Ingår i Våtmarksinventeringen fir länet (1994), klass 2. I länsstyrelsens rapport ”Närmare till naturen i Skåne” (2003) om tätortsnära natur som skall skyddas fir rekreation och naturvård finns hela ådalen med. I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” finns Kävlingeån med som ett viktigt stråk fir biologisk mångfald och som utvecklingsstråk (2004). Ingår i länets Ängs- och betesmarksinventering (2004). Ingår i länets Kulturmiljiprogram (2006 nätversion). Ingår i riksintresse fir kulturmiljivård (K45).

Nummer 11.12

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt 30a

Namn Betesmark vid Gårdstånga kyrka

Beskrivning Öppen betesmark med fuktängsvegetation, firutom på vallen med årensningsmassor där friskäng dominerar. En mindre del slåttras


och betas, medan hela den sydvästra delen är ohävdad. Intill den meandrande ån finns en vattensamling.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter

Övrigt Ingår i kommunens landskapsobjekt Kävlingeåns dalgång. Här finns också kommunens naturvärdesobjekt 208 Kävlingeåns dalgång mellan Gårdstånga och Flyinge, klass 1. Hela Kävlingeåns dalgång ingår i länets Naturvårdsprogram (1996), klass 1. Betesmarker vid Gårdstånga kyrka nämns speciellt, klass 3. I länsstyrelsens rapport ”Närmare till naturen i Skåne” (2003) om tätortsnära natur som skall skyddas fir rekreation och naturvård finns hela ådalen med. I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” finns Kävlingeån med som ett viktigt stråk fir biologisk mångfald och som utvecklingsstråk (2004). Åtta delområden ingår i länets Ängs- och betesmarksinventering (2004). Ingår i länets Kulturmiljiprogram (2006 nätversion). Ingår i riksintresse fir kulturmiljivård (K45).

Nummer 11.13

Område Eslivs kommun skogsinventering objekt S90

Namn Livdungar och alléer vid Viderup

Beskrivning Parker, alléer och vårdträdsmiljier. Blandädellivlund, Bokskog av lågirttyp


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 11.14

Område Eslivs kommun naturvärdesobjekt 207

Namn Ridabäcks dalgång

Beskrivning Ridabäck rinner fram i en markerad och till stora delar relativt djup dalgång ute på slätten. I dalgången har bäcken kvar sitt naturliga firlopp medan ivriga delar av den är rätade. Utloppet i Kävlingeån rätades en extra gång när motorvägen från Gårdstånga mot Lund byggdes. Inom Kävlingeåprojektet har denna sträcka nu återfått en mer naturlig sträckning, samtidigt som strandzonen har flackats ut. I både bäcken och den nya dammen/våtmarken har det under år 2005 konstaterats att iringen har lekt. På dalgångens branta slänter växer huvudsakligen alm och sykomorlinn, på några


ställen med inslag av bjirk och fläder. Flera av almarna är dida. På norra sidan är trädskiktet tätare och fältskiktet därmed glesare. Vanliga arter i hela dalgången är blekbalsamin och nässlor. Bäcken omges av fuktiga marker där al dominerar i trädskiktet. I fältskiktet finns äkta firgätmigej, vattenmynta, kåltistel, igelknopp och älgirt. Längre isterut ivergår området till att domineras av buskar, framfir allt slån och videarter. Innan bäcken rinner under vägen mot Örtofta omges den av betesmarker. Betesmarken har en trivial flora, men ger en tilltalande landskapsbild. Stirre delen av dalgången har tidigare använts som betesmark.

Källa Shapefil och rapport Eslivs kommun

Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt Även Eslivs kommun landskapsobjekt.

Nummer 11.15

Område Lunds kommun naturvärdesobjekt (7.2.2) 2

Namn Hoby backar

Beskrivning Hoby backar utgirs av en markant dalgång med branta sluttningar. Markfirhållandena är sandiga och i de erosionsutsatta partierna är den sandiga jorden blottlagd. I dalbotten, som tidigare varit uppodlad, flyter bäcken fram i en slingrande fåra. De branta sluttningarna har aldrig varit uppodlade och har lång kontinuitet som slåtter- och betesmark med mycket rik torrängsflora. Här växer bland annat darrgräs, stor blåklocka, brudbrid, ridklint, piggtistel, puktirne, flentimotej, timjan, fågelarv, blekarv, grusbräcka, vårfirgätmigej och käringstand. Längs bäcken växer bl.a. blåtåg, bäckveronika och mannagräs. Hela dalgången har en mycket tilltalande landskapsbild. Även bronsåldershigarna i ister har en rik flora med t.ex. blåklocka, vårbrodd, ljung, gråfibbla och gulmåra. Längs bäcken i norr finns en del hamlade pilar. I ivrigt är den higre vegetationen sparsam med en del buskage och enstaka träd i norra delen och längst i sider.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter darrgräs, brudbrid, piggtistel, puktirne, flentimotej, timjan, fågelarv, blekarv, grusbräcka, vårfirgätmigej, blåtåg, bäckveronika, mannagräs.

Övrigt Ingår i länsstyrelsens objekt 2a. Stångby mosse, klass 1.

Nummer 11.16



Namn Stångby mosse

Beskrivning Stångby mosse är ett rikkärr som ligger nere i en dalgång vilken avvattnas norrut mot Kävlingeån. I sluttningarna kring kärret finns näringsrika moräner som iverlagrar ett mer svåreroderat moränskiktvilket blottlagts genom erosionen som bildat dalgången. Mellan dessa båda moräner finns ett mellanskikt där grundvatten rir sig lättare och iversilar marken där vattnet tränger fram i kanten av kärret. Under lång tid har kärret hävdats genom slåtter och en mycket rik flora har utvecklats. Det kalkrika grundvattnet utgir grunden fir mindre partier extremrikkärr, med speciell sammansättning på floran. I kärret har bedrivits torvtäkt, främst under 1700- och 1800-talen, vilket skapat variation i markfirhållandena och även några ippna vattenspeglar. På en karta från 1777 iver Kättemossen (Stångbysidan) var delar av kärret markerat som uppskuren torvmark. Vid laga skifte 1852 framgår också att ett stort antal avlånga torvgravar fanns spridda iver området. Delar av kärrområdet har också odlats upp kring firra sekelskiftet, fir att sedan ha återfirts till betesmark. Från att ha varit en allmänning skiftades kärret i ett stort antal ägor som bestått in i våra dagar då fortfarande ett 50-tal markägare ingår i området. Hävden är idag svag och stora områden i de centrala delarna domineras av bladvass med inslag av rosendunirt, blåtåtel och vippstarr. Två partier i livsumpskogen består av planterad klibbal I istra delen finns en mycket rik flora med gulyxne, majviva, honungsblomster, kärrknipprot, sumpgentiana, ängsnycklar m.m. Här firekommer även stor igontrist, slåtterblomma, kärrspira, tätirt, stor käringtand, vippstarr, trindstarr, ängsstarr, agnsäv och tagelsäv. I kanterna av området växer bland annat skärblad och ängsnäva. Fågellivet har firändrats genom igenväxningen vilket gynnat arter som kärrsångare, talgoxe, livsångare och tirnsångare medan arter som enkelbeckasin, tofsvipa och gulärla har minskat.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter gulyxne, majviva, honungsblomster, kärrknipprot, sumpgentiana, ängsnycklar stor igontrist, slåtterblomma, kärrspira, tätirt, stor käringtand, vippstarr, trindstarr, ängsstarr, agnsäv och tagelsäv.

Övrigt Innefattar kommunens objekt (7.2.2) 3 Hoby mosse, klass 3. Innefattar våtmarksinventeringens objekt 38, klass 1. Innefattar en sumpskog. Ingår i länsstyrelsens objekt 2a. Stångby mosse, klass 1, se ovan.

Nummer 11.17


Namn Svenstorp


Beskrivning Park- och gårdsanläggningen kring Svenstorps slott har ett stort antal äldre träd som utgir en värdefull milji fir flora och fauna. Artvariationen är stor med inslag av många exotiska trädslag. Flera av träden är gamla och har håligheter som är viktiga fir många djur. Kring godset finns alléer med äldre träd som också är betydelsefulla.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -


1.12. Blad 12

Nummer 12.1


Namn Askkärr norr om Djurgården

Beskrivning Sekundär livskog av fuktig typ (askkärr), Klibbalskog av iversilningstyp ochblandädellivlund


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter ask

Övrigt Ingår i kommunens landskapsobjekt Snärjet och Skarhults kronopark. Snärjet är också kommunens naturvärdesobjekt 323, klass 3. I länsstyrelsens rapport ”Närmare till naturen i Skåne” (2003) om tätortsnära natur som skall skyddas fir rekreation och naturvård finns detta område med. En nyckelbiotop i området är inventerad av skogsstyrelsen (1995). En sumpskog i området, Skogsstyrelsen. I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” ingår området i stråk som är viktiga fir biologisk mångfald och utvecklingsstråk (2004).

Nummer 12.2


Namn Ädellivskog i Skarhults kronopark

Beskrivning Ekskog av lågirttyp


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Ingår i kommunens landskapsobjekt Snärjet och Skarhults kronopark. Skarhults kronopark är också kommunens naturvärdesobjekt 325, klass 2. I länsstyrelsens rapport ”Närmare till naturen i Skåne” (2003) om tätortsnära natur som skall skyddas fir rekreation och naturvård finns detta område med.

Nummer 12.3


Namn Bokskog i Skarhults kronoskog

Beskrivning Bokskog av lågirttyp


Naturvärdesklass 3


Naturvårdsarter

Övrigt Ingår i kommunens landskapsobjekt Snärjet och Skarhults kronopark. Skarhults kronopark är också kommunens naturvärdesobjekt 325, klass 2, se ovan.

Nummer 12.4

Område Länsstyrelsens objekt 27

Namn Östra Stri fälad

Beskrivning En naturbetesmark med enstaka trädsolitärer av ek, alm och bok i ett svagt kuperat landskap utan markanta hijder. Norr om området finns stora granplanteringar medan det ivriga landskapet till stirsta delen är uppodlat. Östra Stri fälad är välbetad och ogidslad med mycket lång kontinuitet i hävden. Vegetationen är mångformig med många hävdindikerande arterkattfot, backtimjan, vårstarr, slåttergubbe och smirbollar. Dessutom finns backsippa och Sankt Pers nycklar.



Naturvårdsarter kattfot, backtimjan, vårstarr, slåttergubbe, smirbollar, backsippa, Sankt Pers nycklar

Övrigt Innefattar fyra ängs- och betesmarker.

Även kommunens objekt 326 Östra Stri fälad, klass 1. Området ingår i riksintresse fir naturvård (N55). Området ingår i riksintresse fir kulturvård (K 58). Området ingår i länets naturvårdsprogram (1996), klass 1. Området är ett delområde i länets Ängs- och betesmarksinventering (2004). I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” ingår området i stråk som är viktiga fir biologisk mångfald (2004).

Nummer 12.5

Område Eslivs kommun landskapsobjekt

Namn Gryby med omgivande kulturlandskap

Beskrivning saknas


Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt -


Nummer 12.6


Namn Trulstorps gård

Beskrivning Bokdominerad ädellivskog med gamla träd och ovanliga kryptogamer. Strax ister om Trulstorps gård, vid gränsen till Eslivs kommun, ligger denna bokdominerade ädellivskog som en i i ett omgivande åkerlandskap. Skogen är till stora delar brukad men det finns partier med mycket gamla träd och gott om multnande ved och ihåliga träd. Firutom bok finns linn, alm, ask, fågelbär och ek i trädskiktet. Fältskiktet är rikt med skogsbingel, buskstjärnblomma, storrams och gulplister. I buskskiktet dominerar hassel, fläder och hägg. På de gamla ädellivträden finns en skyddsvärd lavflora med sällsynta arter som bokvårtlav, olivklotterlav och orangepudrad klotterlav. Träden är också hemvist fir flera ovanliga insekter.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Skogsbingel, storrams, sydlig sotticka , backnopping, stor tratticka , dystersopp, mjilmusseron , stiftklotterlav , bokvårtlav, orangepudrad klotterlav , glansfläck, olivklotterlav, gulnål, Uleiotanplanata , bokoxe, enfärgad barksvartbagge,

Övrigt -

Nummer 12.7


Namn Finnshult med Snogeridsdammen

Beskrivning Strandskog och fuktängar längs Ringsjin. I området finns två anlagda dammar; Finnhultsdammen i ister och Snogeridsdammen i väster. Snogeridsdammen anlades år 2004 och har visat sig bli en fin rast- och häckningslokal fir en rad olika fågelarter. Något som bidrar till Snogeridsdammens attraktivitet är den omedelbara närheten till Ringsjin. Under hist och vår rastar stora mängder änder, gäss och måsfåglar. Även vadare attraheras av dammen. I higirtängarna sider om Snogeridsdammen sjunger bland annat gräshoppsångare och buskskvätta. Strandskogarna består omväxlande av al- och ädellivskog med ett väl utvecklat buskskikt, vilket gynnar många fågelarter. Mindre delar av området betas. Längs de sandiga stränderna växer bland annat spjutskråp. Sammanfattningsvis visar området variation och artrikedom, kanske främst med tanke på fågellivet.


Naturvärdesklass 2


Naturvårdsarter Årta , kornknarr , snatterand, ridbena, svampar: Hymenochaete ulmicola prakttagging grynig dagglav , platt fjädermossa, guldlockmossa

Övrigt -

Nummer 12.8


Namn Pinedalen

Beskrivning Markerad dalgång med ippna betesmarker och vallar i dalgångens botten och dalsidor klädda med rik ädellivskog på kalkhaltiga jordar. Dalgången har bildats av ett smältvattenstråk under den senaste istidens slutskede. Ädellivskogarna i slänterna har iverlag en väl utvecklad och värdefull lundflora, med hålnunneirt, månviol, ramslik och skogsbingel. I rapporten Skånes skogar (Länsstyrelsen 2005) anges Pinedalen som enda område i Hiir med särskilt artrik lundflora. Skogarna består av bok, men även ek och linn med ett buskskikt av bland annat hagtorn och hassel. I norra delen, kring gården Lunnarna, har flera ovanliga skogsmossor hittats, bland annat skånsk spritmossa. Endast en mindre del av skogen är utpekad som nyckelbiotop. De ippna markerna har vissa botaniska värden, med arter som knilsmir-blomma och jordtistel. I dalens sidra del firekommer den mycket ovanliga kärrnävan.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter Mindre hackspett , skogsduva, kärrnäva , hålnunneirt , månviol , storrams, jordtistel, knilsmirblomma, stor häxirt, hässleklocka, lind, ramslik, jordtistel, skir lansmossa , skånsk spritmossa

Övrigt Innefattar sex ängs- och betesmarker.

Innefattar en nyckelbiotop N 4444-1994

Nummer 12.9

Område Hirby kommun naturvårdsprogram objekt 1

Namn Betesmark vid Brunstorp



Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -


Nummer 12.10

Område Hirby kommun naturvårdsprogram objekt 10

Namn Skottskog och betesmark norr om Lyby

Beskrivning Skog och träd


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter -

Övrigt Endast en mindre del ligger inom utredningsområdet.

Nummer 12.11

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvårdsprogram objekt 7e

Namn Odlingslandskap vid Sextorp

Beskrivning Odlingslandskapet kring Sextorp präglas firutom av åkermarker av en liten fäladsmark, livskogsdungar och några vattensamlingar. Riklig firekomst av stenmurar och odlingsrisen, utmarksåkrar, fägator samt en allé med ek är kulturhistoriska element. I bokskogen ister om herrgården finns en 10–15 meter djup ravin i berggrunden. Bokskogen är av ängstyp, men med relativt sparsam vegetation. Landskapsupplevelsen är betydande. Från de higt belägna partierna sider om herrgården är utsikten iver Ringsjin enastående.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Även kommunens objekt nr 3, Sextorpsområdet, klass 2.

Innefattar våtmarksinventeringens objekt 143 klass 2. Detta sammanfaller i stort sett med en nyckelbiotop, N 4372-1994

Nummer 12.12


Namn Brååns dalgång

Beskrivning Markerad dalgång där Bråån på sina ställen skurit sig en ravin ner genom berggrunden av skiffer. Området har naturvärden kopplade både till vatten, skog och ippna marker. Själva vattendraget är mycket värdefullt med klart, strimmande vatten och stenbottnar, vilket bland annat gynnar fiskar som elritsa och iring. Dessutom firekommer den mycket sällsynta tjockskaliga målarmusslan. Ravinens sidor är klädda av en äldre bokskog på kalkhaltig mark, med gott om gamla och grova träd. Svampfloran är artrik och


spännande med många sällsynta och hotade arter, däribland flera arter fingersvampar och likspindlingar. Även lavfloran är artrik med många hotade arter. Dalbottnen har tidigare sannolikt varit helt ippen, idag finns delar av fuktängarna kvar, medan resten vuxit igen till alskog. I fuktängarna växer bland annat de mycket ovanliga arterna kärrnäva och tistelsnyltrot. Här finns även ett av kommunens få rikkärr, med bland annat ängsnycklar, kärrsälting och tätirt


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter Mindre hackspett , tjockskalig målarmussla , tistelsnyltrot , revig blodrot , skogssvingel , kal knipprot, strävlosta, hålnunneirt, vitskråp, myskmadra, ramslik, storrams, blåsippa, vippstarr, näbbstarr, ängsnycklar, kärrsälting, tätirt, bäckbräsma, insekter: mindre strimvapenfluga , boksavblomfluga), boktigerfluga ekbrunbagge almsnabbvinge liten rävspindling gringul vaxskivling, balsamvaxskivling, blå likspindling , gulbrämad flugsvamp , rodnande musseron blek fingersvamp, fläckfingersvamp , violfingersvamp , lundvaxskivling, gulprickig vaxskivling, rävspindling, saffransspindling, jättespindling, bananspindling, muskotspindling, jättekamskivling, räfflad, nagelskivling, skarp rikriska, ridbandsriska, druvfingersvamp, rosenfingersvamp, vit vedfingersvamp, oxtungsvamp, avenbokskremla, brunluddig roting, ridfotad nagelskivling, kalkkällmossa, källtuffmossa, guldspärrmossa, kärrbryum, dunmossa, baronmossa, krusig ulota, violettgrå porlav, stiftklotterlav, almlav, orangepudrad klotterlav, rosa lundlav, dvärgbägarlav, bokvårtlav, bokkantlav, liten lundlav, liten blekspik, blek kraterlav

Övrigt Även länsstyrelsens objekt 47, klass 1. 45. Brååns dalgång mellan Rolsberga och Bingstorp. Naturreservat: Rivarekulan 45 ha (1975). Innefattar våtmarksinventeringens objekt 1035, klass 2. Innefattar tre ängs- och betesmarker. Bråån är särskilt värdefullt vattendrag, objekt 1522, enligt Hav- och Vattenmyndigheten

Nummer 12.13

Område Esliv kommun skogsinventering objekt S86 och S87

Namn Skarhults slottspark och Livskog vid Skarhults kyrka

Beskrivning Bokskog av lågirttyp, Park, alléer och vårdträdsmiljier. Parker, alléer och vårdträdsmiljier

Källa Shapefil Esliv kommun


Naturvårdsarter -



Bråån är värdefullt vattendrag enligt Hav- och Vattenmyndigheten, objekt M2117.


1.13. Blad 13

Nummer 13.1

Område Länsstyrelsen i skåne läns naturvärdesobjekt nr 3

Namn Fels mosse – Lund (en mindre del ligger i Lomma kommun)

Beskrivning Didisgrop där torvtäkt bedrivits. Området är till stor del igenvuxet med bladvass och videbuskage, men bete firekommer i kantzonerna. Vegetationen är artrik med flera ovanliga arter, bl a hiskallra och ängsnycklar. Fågellivet är synnerligen rikt och bidrar till ikad variation i de i ivrigt helt uppodlade omgivningarna.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Även kommunens objekt (7.2.1) 4 Fels mosse, klass 3.

Innefattar våtmarksinventeringens objekt 35, klass 2.


Nummer 13.2


Namn Nibbelivs mosse

Beskrivning Nibbelivs mosse var firr gräsbevuxen och hävdades genom slåtter och bete, men är numera till stor del uppodlad. Torvtäkt har firekommit. Bete sker ännu i vissa delar. Gunnesboängen är en kvarvarande rest av den ursprungliga våtmarken och hyser en rik och varierad flora med slåtterblomma, dvärglin, näbbstarr, myskgräs och ängsnycklar. Centralt i området har en ippen vattenyta tillskapats och givit upphov till ett rikt fågelliv. Mossen har en mäktig senglacial lagerfiljd och är av värde fir den vetenskapliga forskningen. Hela området har mycket stor betydelse som närrekreationsområde.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter slåtterblomma, dvärglin, näbbstarr, myskgräs och ängsnycklar

Övrigt Även kommunens objekt (7.2.1) 3 Nibbelivs mosse, klass 2.

Innefattar tre ängs- och betesmarker.

Nummer 13.3


Namn Kungsmarken


Beskrivning Kungsmarken med Maskängen är sedan gammalt en ängs- och betesmark. De kulturhistoriska och botaniska värdena är mycket stora. Ängsmarkerna är mycket artrika och hyser flera av landets ridlistade arter, bland ananthumlesuga, smalbladig lungirt, revsuga och rosenlik. Därtill finns flera arter orkidéer, rikligt med ängsskära, smirbollar, sommarfibbla, brudborste och blodnäva. Andra arter är backkliver, praktnejlika, gullviva och svinrot. En markerad dal skär genom området där Glomsbäcken rinner fram. I den ivre delen är bäcken uppdämd till Glomsjin. De varierade markfirhållandena medfir variation också i vegetation och flora. Trots blomrikedomen är dagfjärilsfaunan påfallande artfattig och trivial. Fågellivet på betesmarkerna, i skogsområdena och i Glomsjin är rikt och varierat med häckande arter som tofsvipa, storspov, enkelbeckasin, gräsand, knilsvan, sothina samt många arter trastar, näktergal och sångare. Kungsmarken är ett område med mycket lång kontinuitet som slåtter- och betesmark. Odlingsspår, gravfält och hägnadsrester finns från järnåldern.


Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter humlesuga, smalbladig lungirt, revsuga, rosenlik, ängsskära, smirbollar, sommarfibbla, brudborste, backkliver, praktnejlika, gullviva , svinrot

Övrigt Även kommunens objekt Kungsmarken, klass 1, Öppen ängs och betesmark, trädrik ängsmark samt golfbana, Kungsmarken V, klass 2, Naturbetesmark, och Kungsmarken N, klass 3, livskog.

Innefattar 32 ängs- och betesmarker.

Nummer 13.4

Område Länsstyrelsen i Skåne länsnaturvärdesobjekt nr 6a

Namn Linnebjer

Beskrivning Linnebjer är en ek-hasselskog med inslag av lind och bok i ett område med lerrik skiffer-urbergsmorän. Markvegetationen är artrik och välutvecklad. Vegetationens aspektväxling är uttalad. Öppna higirtängar på vattengenomsilad mark nyttjades firr fir slåtter,. I denna fuktängsvegetation firekommer hartmansstarr, smirbollar och kärrnäva. Fågellivet är mycket artrikt med många arter sångare, mesar, svartvit flugsnappare, bofink, näktergal, trastar, skogsduva och sommargylling. Norr om skogen finns ippna, men stenbundna betesmarker som är avgränsade med jordvallar och stenmurar. Jordvallarna är bevuxna med hagtornsbuskar. Utsikten iver det mot Kävlingeån sluttande odlingslandskapet är hänfirande.



Naturvärdesklass 1

Naturvårdsarter

Övrigt Även kommunens objekt Linnebjär, klass 2, Naturtyp, Livskog, hagmark och äng


Nummer 13.5

Område Lunds kommun objekt

Namn Frueräften

Beskrivning Liv- och barrskog

Källa Shapefil Lunds kommun

Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 13.6

Område Lunds kommun objekt (7.3.4) 5

Namn Flyinge ängar

Beskrivning Intill ån vid Flyinge Kungsgård finns omfattande fuktängar där tuvtåtel och vasstarr dominerar med inslag av blåtåg, stor käringtand och majnycklar. Vid Skatteberga finns några mindre dungar med al och ask. Gamla muddermassor ligger som vallar längs ån men rester av en meandrande åfåra och korvsjiar kan fortfarande ses. Under 1990-talet har inom Kävlingeåprojektet grävts flera dammar intill ån på båda sidor om Kungsgården. En stor damm/våtmark har också anlagts vid Stora Skatteberga. Parken vid Flyinge Kungsgård är gammal och har både biologiska och kulturhistoriska värden. Vid Kungsgården finns även ett storkhägn och flera friflygande storkpar häckar numera på taken, liksom de gjorde i birjan av 1900-talet.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt Innefattar två ängs och betesmarker.

Delen i Eslivs kommun ingår i kommunens landskapsobjekt Kävlingeåns dalgång.


Nummer 13.7


Namn Flyinge ängar - Esliv

Beskrivning Norr om ån utbreder sig en stor isälvsavlagring, som till stor del är utbruten. Denna del kan karakteriseras som en ippen betesmark. På de torra, sandiga partierna dominerar torrmarksberoende vegetationstyper med arter som fårsvingel, backsippa, backnejlika, backtimjan, bockrot och sandnarv. Den utbrutna täkten har gidslats och såtts in med kulturgräs. En gles tall- och bergtallskog med rik underväxt av fläder omger det tidigare täktområdet.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter backsippa, backnejlika, backtimjan, bockrot, sandnarv

Övrigt Innefattar länsstyrelsens objekt 30c. Växtlokal fir klippnejlika, klass 1. Även kommunens objekt 334 Flyinge ängar, klass 1. Området ingår i länets naturvårdsprogram (1996), Kävlingeåns dalgång klass 1, Flyinge ängar klass 2 och Växtlokal fir klippnejlika klass 1. Tolv delområden finns med i länets Ängs och betesmarksinventering (2004). En sumpskog i området, Skogsstyrelsen (2004). Del av området ingår i riksintresse fir kulturmiljivård (K 45). Kävlingeån ingår länets Kulturmiljiprogram (kulturmiljistråk) (2006, nätversion). I länsstyrelsens rapport ”Närmare till naturen i Skåne” (2003) om tätortsnära natur som skall skyddas fir rekreation och naturvård finns Flyinge ängar med. I ”Strategi fir en grin struktur i Skåne” ingår området i ett stirre område och stråk som är viktiga fir biologisk mångfald (2004). Innefattar sex ängs- och betesmarker. Ligger inom kommunens landskapsobjekt Sandmarker Flyinge och Holmby samt Kävlingeåns dalgång.

Nummer 13.8

Område Eslivs kommun landskapsobjekt 14

Namn Sandmarker Flyinge och Holmby

Beskrivning saknas


Naturvärdesklass -

Naturvårdsarter -

Övrigt -


Nummer 13.9

Område Länsstyrelsen i Skåne läns naturvärdesobjekt 1a (Staffanstorp kommun) och 5a (Lunds kommun)

Namn 1a. Naturbetesmarker väster om Trolleberg samt 5a. Betesmarker vid Trolleberg och Ö Kanik

Beskrivning Betesmarker vid Trolleberg och Ö Kanik är delvis hävdade, men gidselpåverkade betesmarker längs Hije å. Karakteristiskt är firekomsten av tidigare hamlade pilar längs ägoslagsgränserna, särskilt i anslutning till Trolleberg. Vegetationen präglas av regelbundna iversvämningar i ån och på ohävdade partier dominerar higirtvegetation och higvuxna gräs som jättegrie och rirflen. Vissa partier är bevuxna med bestånd av vasstarr medan merparten är av fuktängskaraktär. De hävdade partierna är av betydelse fir vadarfåglar och änder, särskilt vid higvattenperioder. Vid Trolleberg finns rester av ett gammalt silängssystem.

Naturbetesmarker väster om Trolleberg Väster om Trolleberg finns längs Hije å fuktängsmarker som nyttjas fir bete. Genom åns regelbundna iversvämmningar vattendränks delar av betesmarkerna och vegetationen karaktäriseras därfir i vissa partier av higstarrområden och higirtvegetation. På flera ställen finns gamla meanderslingor. I gränsen mot åkermarken firekommer enstaka pilar.


Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt Även del av kommunens objekt Hijeådalen, se 13.10.

Nummer 13.10

Område Lund kommun naturvärdesobjekt (7.2.1) 1

Namn (7.2.1) 1 Hijeådalen, SV Lund

Beskrivning Hije å rinner sider om Lund på gränsen till Staffanstorps kommun. Kommungränsen filjer ån långa sträckor men sider om St. Larsparken sträcker sig Lunds kommun en bit sider om ån. Vid E22 viker kommungränsen av norrut och åns sträckning uppstrims går genom Staffanstorps kommun. Ån flyter genom en markant dalgång som till stirre delen är ippen med betesmarker, dammar och buskmarker. Vid platsen fir den nu rivna Källby milla har en ny damm anlagts inom Hijeåprojektet. I den centrala delen av dalen rinner ån firbi Lunds avloppsreningsverk som med sina stora efterpoleringsdammar utgir en viktig rastlokal fir änder och andra simfåglar. Hela dalgången är varierad med många olika naturtyper som hyser en rik flora och fauna. Nedstrims Värpinge ivergår dalgången i ett flackt odlingslandskap. Åfåran är delvis


meandrande och väster om Värpinge finns spår av ängavattning/iversilning.

Källa Shapefil och rapport Lund kommun

Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 13.11

Område Lund kommuns naturvärdesobjekt (7.2.1) 2

Namn Rinnebäcksravinen

Beskrivning Rinnebäcksravinen ligger i västra kanten av Lunds stad och sträcker sig 700 meter i sydvästlig riktning mot Värpinge by. Rinnebäcksravinen har betats i många hundra år och även använts som fägata från byn ut till den gemensamma betesmarken i norr. Den 5–8 meter djupa ravinen har uppstått vid inlandsisens avsmältning då stora vattenmassor skurit sig ner i moränlagren. Berggrunden ligger en bit ned i jordlagren och består av danienkrita. I den betade ravinen växer spridda hagtorn, fläder, unga ekar, fågelbär m.m. som gynnar ett rikt småfågelliv med arter som tirnsångare och hämpling. Fältskiktet är firhållandevis artrikt med . gulmåra, mandelblom, jordtistel, ängshavre, piggtistel, ridklint, knilsmirblomma och den ridlistade arten busktirne Onornis spinosa. Stora ytor består dock av trivial kvävepåverkad vegetation. Ravinen fungerar som ett viktigt utjämningsmagasin fir dagvattnet från stora delar av västra Lund. Kraftiga regn medfir stora fliden i bäcken med risk fir erosion i kanterna.


Naturvärdesklass 2

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Nummer 13.11

Område Lund kommun naturvärdesobjekt (7.2.1) 5

Namn Stora Råby

Beskrivning Stora Råby är en äldre kyrkby med uppväxta trädgårdar och en hel del gamla träd. Sydist om byn ligger en bronsåldershig med intressant ängsflora. Längs vägen ister om Stora Råby finns en grund damm på fire detta åkermark. Dammen har flacka stränder som utvecklats till värdefulla våtmarksmiljier och här häckar redan en hel del fågelarter, bland anant gråhakedopping och mindre strandpipare.



Naturvärdesklass 3

Naturvårdsarter -

Övrigt -

Documents

Bilaga 2. Övriga naturvärden - Startsida - Trafikverket · 2020-05-29 · Bilaga 2. Övriga naturvärden Övrigt Innefattar också två skogliga nyckelbiotoper, ett skogligt naturvärde