F9: sid. 1

Blanchard kapitel 16-17Blanchard kapitel 16-17

Förväntningar och stabiliseringspolitik Förväntningar och stabiliseringspolitik

Förväntningarnas roll för konsumtion och Förväntningarnas roll för konsumtion och investering.investering.

Förväntningar i IS-LM modellen.Förväntningar i IS-LM modellen. Mer om stabiliseringspolitik.Mer om stabiliseringspolitik.

Senast uppdaterad 21 april -09

F9: sid. 2

KonsumtionKonsumtion16-1

Modern teori för vad som Modern teori för vad som bestämmer konsumtionen bestämmer konsumtionen började utvecklas på 50-talet. började utvecklas på 50-talet.

Milton Friedman – Milton Friedman – permanentinkomstteorin permanentinkomstteorin

Franco Modigliani – Franco Modigliani – livscykelteorin.livscykelteorin.

F9: sid. 3

Den förutseende konsumentenDen förutseende konsumenten

Om en konsument har tillgång till en perfekt kapitalmarknad bestäms ett Om en konsument har tillgång till en perfekt kapitalmarknad bestäms ett hushålls konsumtionsutrymme av den hushålls konsumtionsutrymme av den totala förmögenheten totala förmögenheten ((total total wealthwealth) som består av:) som består av: Finansiell och real förmögenhet Finansiell och real förmögenhet VVFF ((nonhuman wealth)nonhuman wealth), dvs. summan av , dvs. summan av

finansiell förmögenhet och fasta egendomar (hus/lägenhet) minus finansiell förmögenhet och fasta egendomar (hus/lägenhet) minus eventuella skulder. eventuella skulder.

Hennes humankapital Hennes humankapital VH ((human human wealth), dvs. summan av alla (diskonterade till realräntan rt it - t) nutida och framtida arbetsinkomster och bidrag

1 1 2 2

01

...1 1 1 1

Lt t Lt t Lt s t sH Lt t s

st t t t s

Y T Y T Y TV Y T

r r r r

Om en konsumenten är perfekt förutseende har tillgång till en perfekt Om en konsumenten är perfekt förutseende har tillgång till en perfekt kapitalmarknad borde den totala förmögenheten, inte den nuvarande kapitalmarknad borde den totala förmögenheten, inte den nuvarande inkomsten, bestämma konsumtionsnivån. inkomsten, bestämma konsumtionsnivån.

( )t F HC C V V Ofta antas att konsumenten önskar en jämn konsumtion. Vid konstant Ofta antas att konsumenten önskar en jämn konsumtion. Vid konstant

ränta är ränta är CCtt = = rr((VVFF+V+VHH) är den högsta konsumtion som kan hållas för evigt ) är den högsta konsumtion som kan hållas för evigt om inte skulden ska explodera. Man lever på (den implicita) om inte skulden ska explodera. Man lever på (den implicita) avkastningen av sitt kapital, men äter inte av det.avkastningen av sitt kapital, men äter inte av det.

F9: sid. 4

Ett räkneexempelEtt räkneexempel

Antag att nuvarande arbetsinkomst inkomst är Antag att nuvarande arbetsinkomst inkomst är YYLtLt. . I framtiden I framtiden

förväntas en konstant arbetsinkomst förväntas en konstant arbetsinkomst YYLLe e och konstanta räntor och konstanta räntor rr. .

Värdet på humankapitalet är dåVärdet på humankapitalet är då

2

1

...1 1

1

e eL L

H Lt

eL

Lt ss

eL

Lt

Y YV Y

r r

YY

r

YY

r

Humankapitalet ökar i Humankapitalet ökar i YYLtLt och och YYLLee men minskar i men minskar i r.r.

F9: sid. 5

KonsumtionsteoriKonsumtionsteori

Permanentinkomsthypotesen och livscykelteorin säger att en konsument Permanentinkomsthypotesen och livscykelteorin säger att en konsument väljer en konsumtion så att, givet förmögenhet och framtida inkomster, väljer en konsumtion så att, givet förmögenhet och framtida inkomster, konsumtionen kan hållas ungefär konstant över hela konsumtionen kan hållas ungefär konstant över hela planeringshorisonten.planeringshorisonten.

Enligt teorin ska dåEnligt teorin ska då Individer som förväntar sig ökande inkomster låna.Individer som förväntar sig ökande inkomster låna. Individer som förväntar sig fallande inkomster spara. Individer som förväntar sig fallande inkomster spara.

Teorin bygger på Teorin bygger på rationella individer,rationella individer, tillgång till kapitalmarknader där de kan låna eller spara så mycket de vill till tillgång till kapitalmarknader där de kan låna eller spara så mycket de vill till

samma ränta för in och utlåning,samma ränta för in och utlåning, Ingen osäkerhet.Ingen osäkerhet.

Mer realistiska antaganden om osäkerhet, imperfekt rationalitet och Mer realistiska antaganden om osäkerhet, imperfekt rationalitet och imperfekta kapitalmarknader leder till att nuvarande inkomster får större imperfekta kapitalmarknader leder till att nuvarande inkomster får större betydelsebetydelse (total förmögenhet , )t t Lt tC C Y T

F9: sid. 6

Inkomst, förväntningar och konsumtionInkomst, förväntningar och konsumtion

Som vi sett påverkar förväntningarna konsumtionen på Som vi sett påverkar förväntningarna konsumtionen på flera sätt. Förändrade förväntningar om framtidaflera sätt. Förändrade förväntningar om framtida inkomster, inkomster, realräntor (ränta – inflation) ochrealräntor (ränta – inflation) och transfereringar (skatter och bidrag) transfereringar (skatter och bidrag)

förändrar humankapitalet och därmed konsumtionen. förändrar humankapitalet och därmed konsumtionen. Förändrade förväntningar om framtida räntor, vinster mm Förändrade förväntningar om framtida räntor, vinster mm

påverkar värdet av den finansiella och reala påverkar värdet av den finansiella och reala förmögenheten och därmed konsumtionen.förmögenheten och därmed konsumtionen.

Detta kallas ibland psykologi, men är ju fullständigt Detta kallas ibland psykologi, men är ju fullständigt rationellt i en värld med ofullständig information.rationellt i en värld med ofullständig information.

F9: sid. 7

SlutsatserSlutsatser

Konsumtionen påverkas normalt mindre än 1 till 1 av Konsumtionen påverkas normalt mindre än 1 till 1 av förändrad inkomst (marginell konsumtionsbenägenhet förändrad inkomst (marginell konsumtionsbenägenhet mindre än 1).mindre än 1). Temporära inkomstförändringar, t.ex, vid normala ned- eller Temporära inkomstförändringar, t.ex, vid normala ned- eller

uppgångar i konjunkturen leder till konsumtionsförändringar uppgångar i konjunkturen leder till konsumtionsförändringar som är mindre än inkomstförändringarna.som är mindre än inkomstförändringarna.

Ju mer permanent in inkomstförändring kan antas vara desto Ju mer permanent in inkomstförändring kan antas vara desto mer bör den påverka konsumtionen.mer bör den påverka konsumtionen.

En helt permanent inkomstförändring kan förväntas påverka En helt permanent inkomstförändring kan förväntas påverka konsumtionen ungefär 1 till 1. konsumtionen ungefär 1 till 1.

Konsumtionsnivån kan förändras (kraftigt) utan att Konsumtionsnivån kan förändras (kraftigt) utan att inkomsten förändras om förväntningarna förändras.inkomsten förändras om förväntningarna förändras.

F9: sid. 8

InvesteringarInvesteringar16-2

Framåtblickande företag med tillgång till välfungerande Framåtblickande företag med tillgång till välfungerande kapitalmarknader investerar om investeringsvaran generar mer kapitalmarknader investerar om investeringsvaran generar mer vinster under sin livstid än vad den kostar. vinster under sin livstid än vad den kostar.

Med andra ord: Är nuvärdet av vinsterna högre än priset?Med andra ord: Är nuvärdet av vinsterna högre än priset? En maskin deprecierar, förlorar produktionskapacitet (eller kräver En maskin deprecierar, förlorar produktionskapacitet (eller kräver

mer servicekostnader) över tiden. mer servicekostnader) över tiden. Låt oss igen anta en konstant deprecieringstakt, Låt oss igen anta en konstant deprecieringstakt, , som mäter hur , som mäter hur

stor del av produktiviteten (användbarheten) en maskin förlorar stor del av produktiviteten (användbarheten) en maskin förlorar per år. per år.

Rimliga värden för Rimliga värden för är mellan 4 och 15% för maskiner och är mellan 4 och 15% för maskiner och mellan 2 och 4% för byggnader.mellan 2 och 4% för byggnader.

F9: sid. 9

Nuvärde av vinstNuvärde av vinst

Låt Låt ttee beteckna förväntad vinst per enhet kapital (per maskin) i tidpunkten beteckna förväntad vinst per enhet kapital (per maskin) i tidpunkten t. t.

Antag att en maskin installeras i tidpunkt Antag att en maskin installeras i tidpunkt t t för att generera sin första vinst i för att generera sin första vinst i tidpunkt tidpunkt t+t+1.1. I tidpunkt I tidpunkt t+t+1 är den förväntade vinsten 1 är den förväntade vinsten ee

t+t+1.1.

I tidpunkt I tidpunkt t+2 t+2 finns (1-finns (1-) enheter kvar så den förväntade vinsten blir då (1-) enheter kvar så den förväntade vinsten blir då (1-) ) eet+t+2.2.

I tidpunkt I tidpunkt t+3t+3, finns (1-, finns (1-) ) 22 enheter kvar och den förväntade vinsten blir (1- enheter kvar och den förväntade vinsten blir (1-))22 eet+3.t+3.

I tidpunkt I tidpunkt t+st+s är den förväntade vinsten (1- är den förväntade vinsten (1-))ss-1-1eet+s.t+s.

Nuvärdet av vinsten sett från tidpunkt Nuvärdet av vinsten sett från tidpunkt t, t, betecknat betecknat VVt t , , blir då den diskonterade blir då den diskonterade summan av alla dessa vinstflödensumman av alla dessa vinstflöden

2

1 2 3

1 1 2

11 1

1 1 1 1 1 1e e e

t t tt e e e

t t tt t t

Vr r r r r r

Om vi nu tänker på Om vi nu tänker på ttee som den genomsnittliga vinsten per maskin i hela som den genomsnittliga vinsten per maskin i hela

ekonomin så är det rimligt att anta att investeringarna ökar i nuvärdet av ekonomin så är det rimligt att anta att investeringarna ökar i nuvärdet av dessa vinsterdessa vinster

( )t tI I V

F9: sid. 10

A enkelt specialfallA enkelt specialfall

Antag att framtida vinster och räntor förväntas vara som idag, dvs Antag att framtida vinster och räntor förväntas vara som idag, dvs ee

t+st+s = = tt..

Då får viDå får vi 2

2 3

1 (1 ) (1 )

1 (1 ) (1 )t t t t

t

Vr r r

r

Diskonterade nuvärdet av vinsterna ökar i vinsten per period och Diskonterade nuvärdet av vinsterna ökar i vinsten per period och minskar i räntan. minskar i räntan.

Eftersom investeringarna ökar i nuvärdet kommer dessa att öka i Eftersom investeringarna ökar i nuvärdet kommer dessa att öka i vinsten och minska i räntan.vinsten och minska i räntan.

F9: sid. 11

Lönsamhet och Cash FlowLönsamhet och Cash Flow

Lönsamhet Lönsamhet ((ProfitabilityProfitability) avser den diskonterade ) avser den diskonterade nuvärdet av den förväntade vinsten i förhållande till nuvärdet av den förväntade vinsten i förhållande till anskaffningspriset på kapitalet. anskaffningspriset på kapitalet.

Löpande inkomster Löpande inkomster eller eller Cash flowCash flow avser den avser den nuvarande vinsten eller den löpande flödet av nuvarande vinsten eller den löpande flödet av inkomster.inkomster.

Dessa faktorer tenderar att samvariera.Dessa faktorer tenderar att samvariera.

F9: sid. 12

Nuvarande respektive förväntade vinsterNuvarande respektive förväntade vinster

Som vi sett påverkas investeringarna av förväntade framtida Som vi sett påverkas investeringarna av förväntade framtida vinster. I praktiken påverkar dock också löpande vinster vinster. I praktiken påverkar dock också löpande vinster investeringsnivån (jämför resonemanget on konsumtion ovan). Vi investeringsnivån (jämför resonemanget on konsumtion ovan). Vi skriver det som (lite annorlunda notation jfr m Blanchard)skriver det som (lite annorlunda notation jfr m Blanchard)

( ( ), )et t tI I V

( , ) +

Varför?Varför? En förklaring är att företagen inte har tillgång till perfekta En förklaring är att företagen inte har tillgång till perfekta

kapitalmarknader. Enklare och billigare att investera egna kapitalmarknader. Enklare och billigare att investera egna vinstmedel än att låna på kapitalmarknaden, t.ex. på vinstmedel än att låna på kapitalmarknaden, t.ex. på grund av asymmetrisk information.grund av asymmetrisk information.

F9: sid. 13

Investeringar och VinsterInvesteringar och Vinster

Förändringar i Förändringar i vinstnivå och vinstnivå och investeringsnivå i investeringsnivå i USA, 1960-2000USA, 1960-2000

Observation: Löpande vinster och investeringar tenderar att samvariera.

F9: sid. 14

Investeringar och aktiemarknadenInvesteringar och aktiemarknaden

Enligt den så kallade Tobins Enligt den så kallade Tobins qq modellen finns det ett modellen finns det ett nära samband mellan aktiemarknaden och nära samband mellan aktiemarknaden och investeringsnivån.investeringsnivån.

Logiken i Tobins resonemang är följande: Logiken i Tobins resonemang är följande: Aktiepriset talar om hur mycket marknaden värderar redan Aktiepriset talar om hur mycket marknaden värderar redan

installerat kapital i företaget. Hur mycket vinster kapitalet installerat kapital i företaget. Hur mycket vinster kapitalet förväntas generera i framtiden.förväntas generera i framtiden.

Om aktiepriset är högre än inköpspriset för kapital bör Om aktiepriset är högre än inköpspriset för kapital bör företaget investera, annars inte.företaget investera, annars inte.

Kvoten mellan värdet av total aktiestock och Kvoten mellan värdet av total aktiestock och återanskaffningspriset på kapitalet kallas återanskaffningspriset på kapitalet kallas Tobins q.Tobins q.

Högt Tobins q bör leda till höga investeringar och Högt Tobins q bör leda till höga investeringar och vice vice versa.versa.

F9: sid. 15

Investeringar och Tobins q.Investeringar och Tobins q.

Tobins q och Tobins q och investeringar i USA – investeringar i USA – Årliga förändringar, Årliga förändringar, 1960-19991960-1999

Observation: Tobins q och investeringsflödet tenderar att samvariera – röra sig åt samma håll. Aktieprisförändringar kommer före investerings-förändringarna.

Årlig förändring i Tobins q laggad ett år (högra skalan)

Årlig förändring i investeringsflödet (vänstra

skalan)

F9: sid. 16

Konsumtionens och Investeringarnas Konsumtionens och Investeringarnas variabilitet (volatilitet)variabilitet (volatilitet)

16-3

Investeringarna är mer volatila än konsumtionen. Investeringarna är mer volatila än konsumtionen. Konsumenterna tenderar att öka konsumtionen mindre Konsumenterna tenderar att öka konsumtionen mindre än ett-till-ett när inkomsten går upp. Investeringarna å än ett-till-ett när inkomsten går upp. Investeringarna å andra sidan, kan öka mer än ett-till-ett när försäljningen andra sidan, kan öka mer än ett-till-ett när försäljningen ökar.ökar.

Konsumtionen är en större del av aggregerade Konsumtionen är en större del av aggregerade efterfrågan än investeringarna.efterfrågan än investeringarna.

Konsumtion och investeringar samvarierar för det Konsumtion och investeringar samvarierar för det mesta. De båda komponenterna bidrar ungefär lika mesta. De båda komponenterna bidrar ungefär lika mycket till fluktuationer i aggregerade efterfrågan och mycket till fluktuationer i aggregerade efterfrågan och produktionen över tiden. produktionen över tiden.

F9: sid. 17

Konsumtionens och Konsumtionens och investeringarnas volatilitetinvesteringarnas volatilitet

Procentu<ell Procentu<ell förändring i förändring i konsumtion och konsumtion och investeringar investeringar sedan 1960sedan 1960Observation: Mätt som procentuella förändri<<ngar är variabiliteten betydligt större för investeringar än för konsumtion.

F9: sid. 18

Förväntningar, konsumtion och Förväntningar, konsumtion och investeringarinvesteringar

17-1

Framtida inkomst efter skatt

Framtida Realräntor

Framtida vinster efter skatt

Framtida Realräntor

Framtida utdelningar

Framtida Realräntor

Framtida nominella räntor

Förväntningar Förmögenhetsvärden Beslut

Nuvärde av framtida

vinster efter skatt

Förmögenhet i form av humankapital

(human wealth)

Finansiell förmögenhet

Aktier

Obligationer

Konsumtion

Investeringar

F9: sid. 19

En förväntningsutvidgad IS-LM-modellEn förväntningsutvidgad IS-LM-modell

Konsumtions- och investeringsbeslut beror på förväntningar om framtiden. Konsumtions- och investeringsbeslut beror på förväntningar om framtiden. Låt oss försöka formalisera detta.Låt oss försöka formalisera detta. I vår tidigare varumarknadsjämvikt påverkade räntan I vår tidigare varumarknadsjämvikt påverkade räntan ii aggregerad aggregerad

efterfrågan via investeringarna. I en mer realistisk modell med flera efterfrågan via investeringarna. I en mer realistisk modell med flera perioder är det realräntan perioder är det realräntan r r i - i - ee som påverkar investeringarnasom påverkar investeringarna. .

Investeringarna beror också på framtida räntor, en ökning av räntan Investeringarna beror också på framtida räntor, en ökning av räntan minskar investeringarna mer om också förväntade framtida räntor minskar investeringarna mer om också förväntade framtida räntor ökar. ökar.

På samma sätt beror både investeringar och privat konsumtionen på På samma sätt beror både investeringar och privat konsumtionen på såväl produktionen/inkomsten idag som i framtiden. såväl produktionen/inkomsten idag som i framtiden.

Vår tidigare Vår tidigare ISIS (varumarknadsjämvikt för en sluten ekonomi) sa att (varumarknadsjämvikt för en sluten ekonomi) sa att Y = C+ I + G.Y = C+ I + G.

Låt oss definiera aggregerad (privat) efterfrågan Låt oss definiera aggregerad (privat) efterfrågan AA(.)(.) CC(.)(.) + I + I(.)(.),, där (.) betyder att variabeln beror på något ännu där (.) betyder att variabeln beror på något ännu ospecificerat.ospecificerat.

Vi kan då skriva Vi kan då skriva IS-IS-relation som relation som Y Y = = AA(.) + (.) + G. G. Låt oss nu diskutera vad som ska ersätta punkterna i A(.).Låt oss nu diskutera vad som ska ersätta punkterna i A(.).

F9: sid. 20

Förväntningar i Förväntningar i IS-IS-relationenrelationen

Investeringarna beror på räntor idag och i framtiden. Investeringarna beror på räntor idag och i framtiden. Investeringar och privat konsumtion beror på produktion/inkomst idag och Investeringar och privat konsumtion beror på produktion/inkomst idag och

i framtiden.i framtiden. Vi kan inkorporera detta i den aggregerade efterfråganVi kan inkorporera detta i den aggregerade efterfrågan

Y A Y T r Ge e e ( , , , ' , ' ' ) T r Y( , , ) , + ,

där där Y’Y’ee, , T’T’ee, r’, r’ee är indikerar förväntad framtida produktion/inkomst, skatt och är indikerar förväntad framtida produktion/inkomst, skatt och ränta.ränta.

eller ' AeY Y

eller ' AeT T

eller ' Aer r

Tecknen indikerar hur efterfrågan förändras när respektive argument Tecknen indikerar hur efterfrågan förändras när respektive argument förändras.förändras.

F9: sid. 21

Förväntningar i Förväntningar i IS-IS-relationenrelationen

Den nya IS-kurvanDen nya IS-kurvan

Givet konstanta förväntningarna om framtida räntor och produktion/inkomst, så leder en minskning i den reala räntan idag till en ökning i investeringarna och därmed i dagens produktion.

( , , , ' , ' ' )e e eY A Y T r Y T r G ( , , ) , + ,

Produktion i innevarande period, Y

Rän

ta in

neva

rand

e pe

riod,

r

IS, ' 'e eT T r

' ,eY G

Slutsats:

IS-kurvan är nedåtlutande som tidigare.

F9: sid. 22

Förväntningar i Förväntningar i IS-IS-relationenrelationen

IS—kurvan är brantare än tidigare. Med andra IS—kurvan är brantare än tidigare. Med andra ord, en sänkning av räntan i innevarande ord, en sänkning av räntan i innevarande period ganska liten effekt på period ganska liten effekt på produktion/inkomst. Varför?produktion/inkomst. Varför?1.1. IS kurvan är ritad för IS kurvan är ritad för givna givna (konstanta) förväntningar. (konstanta) förväntningar.

Att bara ändra räntan i innevarande period har då Att bara ändra räntan i innevarande period har då små effekter på investeringarna.små effekter på investeringarna.

2.2. Multiplikatorn är liten eftersom om enbart inkomsten Multiplikatorn är liten eftersom om enbart inkomsten i innevarande period ökar så ökar inte konsumtionen i innevarande period ökar så ökar inte konsumtionen särskilt mycket.särskilt mycket.

F9: sid. 23

Skift i förväntningarnaSkift i förväntningarna

Den nya IS-kurvanDen nya IS-kurvanFörändrade förväntningar om framtida produktion/inkomst, skatter och/eller räntor påverkar efterfrågan redan idag.

( , , , ' , ' ' )e e eY A Y T r Y T r G ( , , ) , + ,

Produktion i innevarande period, Y

Rän

ta in

neva

rand

e pe

riod,

r

IS, ' 'e eT T r

' ,eY G

Slutsats:

En ökning i förväntade framtida skatter eller i förväntade framtida räntor skiftar IS-kurvan till vänster.

En ökning av förväntad framtida produktion/inkomst skiftar IS-kurvan till höger.

Effekten av skift i T och G är som tidigare.

F9: sid. 24

LMLM – kurvan med förväntningar – kurvan med förväntningar

LM - LM - kurvan påverkas inte alls av att vi inkluderar kurvan påverkas inte alls av att vi inkluderar förväntningar i modellen. Varför?förväntningar i modellen. Varför? Alternativkostnaden av att hålla pengar i plånboken beror Alternativkostnaden av att hålla pengar i plånboken beror

bara på bara på dagen dagen ränta, inte framtida räntor. ränta, inte framtida räntor. Efterfrågan på pengar beror bara på dagens Efterfrågan på pengar beror bara på dagens

transaktionsbehov, inte framtida. transaktionsbehov, inte framtida.

M

PY L i ( )

Men, i Men, i LM-kurvan LM-kurvan ingår den nominella räntan, inte den ingår den nominella räntan, inte den reala. Inflation ökar alternativkostnaden av att hålla reala. Inflation ökar alternativkostnaden av att hålla pengar, även om realräntan inte skulle påverkas.pengar, även om realräntan inte skulle påverkas.

F9: sid. 25

Penningpolitik med förväntningarPenningpolitik med förväntningar

En ökning av penningmängden En ökning av penningmängden minskar minskar dagens nominalränta, dagens nominalränta, ii. Hur mycket realräntan . Hur mycket realräntan r r faller beror på:faller beror på: Hur aktörerna på de finansiella marknaderna Hur aktörerna på de finansiella marknaderna

förändrar sina förväntningar om inflationen.förändrar sina förväntningar om inflationen.

En ökning av penningmängden kan också En ökning av penningmängden kan också påverka förväntningar om framtida realräntor. påverka förväntningar om framtida realräntor. Hur, beror på:Hur, beror på: Hur aktörerna ändrar sina förväntningar om Hur aktörerna ändrar sina förväntningar om

framtida nominalräntor och framtida inflation.framtida nominalräntor och framtida inflation.

17-2

πer i= - πe e er' i' '= -

F9: sid. 26

IS-LM med förväntningarIS-LM med förväntningar

Den nya IS-LM-modellenDen nya IS-LM-modellen

LM-kurvan är densamma som tidigare och alltså uppåtlutande och IS-kurvan är nedåtlutande.

IS A Y T r Y T r Ge e e: ( , , , ' , ' , ' ) Y L MM

PY L r: ( )

Produktion i innevarande period, Y

Rän

ta in

neva

rand

e pe

riod,

r

IS

LM

Slutsats:

Där IS och LM kurvorna korsar varandra är både varumarknaden och penning-marknaden i jämvikt.

F9: sid. 27

Penningpolitik med oförändrade Penningpolitik med oförändrade förväntningarförväntningar

Vad händer med Vad händer med produktion och ränta produktion och ränta om om M M ökar utan att ökar utan att förväntningarna förväntningarna ändras?ändras?Slutsats:

Eftersom IS-kurvan är brant blir effekten på produktion liten.

Produktion i innevarande period, Y

Rän

ta in

neva

rand

e pe

riod,

r

IS

LM

M ökar

Y0 Y1

F9: sid. 28

Penningpolitik med förändrade Penningpolitik med förändrade förväntningarförväntningar

Vad händer om den Vad händer om den sänkta räntan leder till sänkta räntan leder till förväntningar om lägre förväntningar om lägre räntor och högre räntor och högre produktion i framtiden?produktion i framtiden?

IS-kurvan skiftar utåt om förväntad framtida ränta faller och/eller förväntad framtida produktion/inkomst ökar.

Produktion i innevarande period, Y

Rän

ta in

neva

rand

e pe

riod,

r

IS

LM

Y0 Y1

Y’e ökar, r’e minskar

IS

M ökar

Slutsats:

Effekten på produktion blir stor.

F9: sid. 29

Rationella förväntningarRationella förväntningar

När individerna i en modell har förväntningar som är När individerna i en modell har förväntningar som är framåtblickande och som stämmer med vad som i framåtblickande och som stämmer med vad som i genomsnitt händer i modellen kallas det genomsnitt händer i modellen kallas det rationella rationella förväntningarförväntningar ( (rational expectationsrational expectations).). T.ex. om modellen säger att när riksbanken ökar T.ex. om modellen säger att när riksbanken ökar

penningmängden så stiger framtida produktion, så ska penningmängden så stiger framtida produktion, så ska individerna inse detta i sin förväntningsbildning.individerna inse detta i sin förväntningsbildning.

Ett krav på att modellen ska hänga samman logiskt. Ett krav på att modellen ska hänga samman logiskt. Rationella förväntningar är rimlig utgångspunkt även om den Rationella förväntningar är rimlig utgångspunkt även om den

kanske inte alltid stämmer exakt. Ett bättre alternativ är svårt kanske inte alltid stämmer exakt. Ett bättre alternativ är svårt att hitta.att hitta.

F9: sid. 30

Rationella förväntningar i MakroteorinRationella förväntningar i Makroteorin

Fram till 1970-talet modellerades oftast Fram till 1970-talet modellerades oftast förväntningar som:förväntningar som: Exogena, sk.Exogena, sk. Animal spirits. Animal spirits. Enligt Keynes var Enligt Keynes var

förväntningarna viktiga för ekonomiska utfall men förväntningarna viktiga för ekonomiska utfall men de förklarades inte i modellerna.de förklarades inte i modellerna.

Bakåtblickande (Bakåtblickande (adaptiveadaptive) eller konstanta.) eller konstanta.

Antaget att individerna har rationella Antaget att individerna har rationella förväntningar är nu det allra vanligaste och förväntningar är nu det allra vanligaste och införandet av detta i makroekonomisk teori är införandet av detta i makroekonomisk teori är en av de viktigaste förändringarna under de en av de viktigaste förändringarna under de senaste 25 åren.senaste 25 åren.

F9: sid. 31

Finanspolitisk med förväntningar Finanspolitisk med förväntningar

På På kortkort sikt har vi i tidigare föreläsningar sett sikt har vi i tidigare föreläsningar sett att en minskning av offentliga sektorns att en minskning av offentliga sektorns budgetunderskott leder till ett fall i budgetunderskott leder till ett fall i produktionen.produktionen.

På På medellångmedellång sikt har vi också sett att effekten sikt har vi också sett att effekten på produktionen försvinner, men räntan går på produktionen försvinner, men räntan går ner och investeringarna går upp.ner och investeringarna går upp.

På På långlång sikt leder högre investeringar till en sikt leder högre investeringar till en större kapitalstock och därmed till större kapitalstock och därmed till högre högre produktion. produktion.

17-3

F9: sid. 32

Finanspolitisk med förväntningarFinanspolitisk med förväntningar

En minskning av budgetunderskottet bör leda till att En minskning av budgetunderskottet bör leda till att förväntningar om förväntningar om lägre räntor, lägre räntor, mer investingerar och mer investingerar och högre framtida produktion/inkomst. högre framtida produktion/inkomst.

Detta en positiv effekt på dagens produktion genom att Detta en positiv effekt på dagens produktion genom att det ökar konsumtion och investeringar. det ökar konsumtion och investeringar.

När regeringen minskar budget underskottet får vi När regeringen minskar budget underskottet får vi därmed två effekter,därmed två effekter, Ökningen i Ökningen i T T och/eller minskningen i och/eller minskningen i GG skiftar skiftar IS-IS-kurvan till kurvan till

vänster.vänster. De mer positiva förväntningarna om framtiden skiftar De mer positiva förväntningarna om framtiden skiftar IS-IS-

kurvan till höger.kurvan till höger.

F9: sid. 33

Direkta effekter av en Direkta effekter av en finanspolitisk saneringfinanspolitisk sanering

Vad händer med Vad händer med produktionen efter en produktionen efter en finanspolitisk sanering?finanspolitisk sanering?

Slutsats:

Om förväntningarna om framtiden förändras när budgeten förstärks är det inte säkert att de direkta negativa effekterna dominerar. Produktionen kan faktiskt öka och arbetslösheten falla! Produktion i innevarande period, Y

Rän

ta in

neva

rand

e pe

riod,

r

IS

LM

Y’e ökar, r’e minskar

T ökar, G minskar

F9: sid. 34

När fungerar finanspolitisk expansion När fungerar finanspolitisk expansion stimulerande?stimulerande?

Sänkta skatter och ökade transfereringar kan Sänkta skatter och ökade transfereringar kan leda till förväntningar om högre skatter leda till förväntningar om högre skatter och/eller lägre transfereringar i framtiden. och/eller lägre transfereringar i framtiden.

Under vissa omständigheter kan dessa Under vissa omständigheter kan dessa effekter helt ta ut varandra o konsumtionen effekter helt ta ut varandra o konsumtionen påverkas inte alls. Detta kallas påverkas inte alls. Detta kallas Ricardiansk Ricardiansk Ekvivalens. Ekvivalens.

I praktiken har vi dock normalt inte fullständig I praktiken har vi dock normalt inte fullständig Ricardiansk ekvivalens. Varför? Ricardiansk ekvivalens. Varför?

F9: sid. 35

När fungerar finanspolitisk expansion När fungerar finanspolitisk expansion stimulerande?:2 stimulerande?:2

Verkar i data som ökade budgetunderskott och Verkar i data som ökade budgetunderskott och högre offentlig konsumtion högre offentlig konsumtion INTE INTE stimulerar stimulerar efterfrågan om statsskulden är för stor och efterfrågan om statsskulden är för stor och budgetunderskottet för stort. budgetunderskottet för stort.

Trolig orsak är att osäkerheten och Trolig orsak är att osäkerheten och förväntningar om framtida åtstramningar förväntningar om framtida åtstramningar förstärks. förstärks.