Embed Size (px)
DESCRIPTION
En samling arbeten genom åren.
Citation preview
1
Följande arbeten är utförda de senaste fyra åren i de skolor och olika städer där jag på ett eller annat sätt varit verksam. Dessa arbeten är i huvudsak skolarbeten, men jag har utöver detta valt att ta med några projekt som betytt mycket för mig. Majoriteten av de ritningar, skisser och visualiseringar i denna portfolio är gjorda av mig. Vid de fall då jag inte till fullo står för materialet markerar jag detta med följande symbol: En förklaring följer då längst nere på sidan över vad som inte gjorts av mig. På samma plats finns allmänna förklaringar över listade material. Jag har valt att ha med processkisser i ett löst häfte som skiljer processen från det färdiga arbetet. Detta för att illustrera på ett mer självständigt sätt de tankar jag haft under de olika projektens gång. Trevlig läsning. Carl Arvidsson
2
Skolprojekt:A - Institutionen för Arkitektur, Lunds Tekniska Högskola, LTHB - Ecole Nationale Superieure d’Architecture de Bretagne, ENSAB, RennesC - Arkitekturhögskolan i Umeå - UMA
Tävlingar, praktik och egna projekt:D - Tävling med Tengbom Karlstad & eget projekt på Hammarö E - Kakeltävlingen 2015 - Björkhagen, StockholmF - Eget projekt i Saint Symphorien en Sarthe
Projektsammanfattning
3
Kursen Arkitektur i samtid har i syfte att utforska nutida teknologier för att åstadkomma större kreativitet vad gäller arkitektonisk utformning. Uppgiften gick ut på utforma ett krematorium i Limhamns kalkbrott, beläget i södra Malmö. Döden i Centrum, är ett panreligiöst centrum i monumental skala som sätter den avlidne i mitten av arkitekturen. På så sätt utforskar arkitekturen ett annorlunda sätt att ta farväl. Det kroppsliga sätts i relation till det själsliga under ceremonihallens glaskupol där allt, likt ett solsystem, kretsar kring den avlidne.
1. Läge i Malmö. Cirkeln representerar 1 500 m i diameter.2. Limhamns Kalkbrott. Längd från väster till öster: c:a 1 300 m.3. Situationsplan vid östra änden av Kalkbrottet på mellanplatån.
1 2 3
4
4. Kalkbrottet sett från västra sidan.
Döden i CentrumA
Institutionen för Arkitektur, Lunds Tekniska Högskola AAHF30, Arkitektur i Samtid - KandidatexamensarbeteTermin 6 - Individuellt
4
3
1. Receptionens tak fungerar som en väntplats samt utsiktspunkt.2. Grafik på ceremoni. Ceremonisalen, samt de sörjande kretsar likt ett solsystem runt kistan. 3. Tvärsektion AA’ genom klippan som visar personalhuset samt ceremonisalen. Nedanför salen befinner sig krematoriet.
2
1
N
20
20
20 m
20 m
5
Krematoriet består av en välkomst- och personaldel, två ceremonirum, samt de tekniska lokaler krematoriet kräver för sin verksamhet. Beläget på och i kalkbrottets östra platå, tillåter arkitekturen att i och med en ceremoni genomgå en resa, inte bara genom sorgen, men även rent fysiskt genom landskapet. Slutet, skulle i slutändan möta öppet då ceremonihallens inre kärna öppnar upp till ett större kolumbarium. Dessa lager förstärks i och med den sista kretsen som kilar sin väg ut ur platån, för att visa det öppna landskapet. Gränsen mellan ute och inne saknar tröskel så att man längst den böjda kolumbariumväggen leds ut i landskapet som sätter byggets monumentala skala i ett annat, större perspektiv. Det världsliga.
1. Entrén till receptionen med kalkbrottet vilandes nedanför.2. Konceptuell skiss av ceremonihallen.3. Nere på botten av ceremonihallen under pågeående ceremoni.4. Den stora spiralen tar de sörjande närmre den avlidne.
1
32
4
61. Exploderad axonometri över begravningscentrat.2. Grafik över männikans relation till cirkeln.
1
2
Rumsbeskrivning:A - PersonalhusB - SörjekupolC - KistaltareD - KolumbariumhallE - KrematoriumF - KistleveransG - Hiss
A
BC
D
E
F
G
7
Inne i platåen finns kolumbariet som likt ett yttre skal skyddar den inre verksamheten. Det är ett rum som ofelaktligen leder ut ur byggnaden. Samtidigt är det ett rum som bevarar och agerar register över de som begravts här. Salen är stor, vilket förhöjer kolumbariets kapacitet. I mitten av denna sal, i arkitekturens centrum, befinner sig altaret varpå kistan läggs. Arkitekturen blir på så sätt vid varje begravningsceremoni ett temporärt monument över den enskilde. Under detta monument vilar krematoriet. Den sista anhalten innan kropp blir till aska. Krematoriet är tillgängligt från
kolumbariet via en trappa utifall en sörjande vill komma närmre kremeringen. Krematoriet, med sitt maskineri, är den del av bebyggelsen som är mest sluten och diskret. Det strikt funktionella underordnas bildligen det direkt estetiska då moderniteten rent idéhistoriskt representerar en motpol till de religiösta traditioner som människor haft sedan urminnes tider. Fokus ligger istället på det som ger ett mer långvarigt intryck om det som fanns innan den moderna människan. Av detta skäl avlutas varje begravningsceremoni i det övergivna kalkbrottets råa natur.
81. Den stora kolumbariumsalen.
1
9
Denna öppna plats som tiden tycks ha glömt, är full av liv om man vet var man ska titta. Liv i form av en unik natur som kan ge hopp till de sörjande om en fortsättning. Kanske till och med om ett liv efter detta. Jag anser att arkitekturens roll i begravningssammanhang främst är till för de levande. Att byggnaden hedrar den döde genom att sätta denne i centrum talar för varje människas värde och berättar för de anhöriga att dennes liv har haft betydelse. Arkitekturens monumentala och ceremoniella utformning har som avsikt att agera som en sorgekatalysator. Starka uttryck
väcker starka känslor. Samtidigt försöker platsen vara neutral gentemot alla trosåskådningar, vilket återigen sätter individen i fokus. Frågan om människans plats i universum ställs i arkitekturens skala och form, samt i dess speciella läge.
101. Ceremonihallens tunga betongfasad tränger sig igenom fasaden.2. Kalkbrottets natur. Tusch på papper.
1
2
11
Studiecentret Babylon är beläget i kvarteret Paradis i centrala Lund. Det är en byggnad som strävar efter att vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar i sitt utförande. Dessa tre värden överlappas oftast och grundas i att byggnaden brukas under lång tid. Materialet min arbetskamrat och jag valde var limträ av främst ekologiska skäl. Limträ har bra hållfasthet, brandsäkerhet och är ett relativt billigt byggnadsmaterial.
Dessutom är det ett material som agerar som en koldioxidbank så länge som det står intakt. Byggnaden anlades melland Universitetsbiblioteket och Domkyrkan som ett led i detta populära vandringsstråk för studenter. Vi ville skapa en plats de kunde stanna upp för att äta, studera eller helt enkelt få en bättre utsikt över domkyrkan och universitets biblioteket än den som är tillgänglig från marken. Samtidigt ville vi återskapa den frånvarande gatukänslan vid Sandgatan. Gatusten anlades som en förlägning på de små gatorna i centrum där det tidigare var anlagt asfalt. Babylon blir på så sett en del av staden som bejakar det äldre bebyggelsenätet.
BabylonInstitutionen för Arkitektur, Lunds Tekniska Högskola AAHF10, Hållbar Arkitektonisk GestaltningTermin 5 - Grupparbete
A.
1. Studiecentret Babylon i kvarteret Paradis.
1
12
1. Byggnadens läge i Kv. Paradis, Lund, Skåne. Det röda gångstråket sträcker sig från Universitetsområdet i norr ner till centrum förbi Domkyrkan och korsar det gråa bilstråket. Ursprunglig skala 1:10002. Situationsmodell över Kv. Paradis med vårt förslag i mörkbrunt trä. 1:1000. Jag stod delvis för modellens topgrafi.
1
2
N
20100 m
13
1. Entréplan med omnejd. Ursprunglig skala 1:100.2. Källarplan: Hiss, trappa till köket och förvaring.3. Våning 2: Studieplatser, WC, konferrensrum & balkong.
1
32
N
2020 m
14
1. Axonometrisk sprängdiagram.
1
Rumsbeskrivning:A - EntréB - MatsalC - KökD - Källare/FörrådE - W.C./R.W.C.F - Stora StudierummetG - KonferensrumH - StudierumI - Balkong
A
B
C
D
E
E
F G
H
I
15
1. Matsalens ljusare trä och högre takhöjd ger ett öppet intryck som med sina glaspartier bjuder in utsidan.2. Tvärsektion, AA’. Ursprunglig skala 1:100.
1
2
20 m
16
1. Studierummet på andra våningen är mer privat och introvert. Det följer därför en mörkare färgskala.2. Sektion BB’. Ursprunglig skala 1:1003. Sektionsorientering
1
2 3
B
A
A’
B’
20 m
17
Denna vertikala byggnad är ett torn för fritidshamnen i Port Louis. Den innefattar ett väntrum för färjeturer till kringliggande hamnar, lägenheter för de arbetande sjömännen och ett kontrollrum längst upp. Byggnaden har en kvadratisk bas på 7 x 7 meter och dess utmärkande karaktärsdrag är att trappan rör vid en ny vägg vid varje våning som i en spiral. Detta öppnar upp för utsikt åt alla håll och gör så att varje våning blir de andra olik. Det hela kan kortfattat beskrivas som en övning i vertikalitet.
Ecole Supérieure Nationale d’Architecture de Bretagne - ENSAB Habiter DurableTermin 4 - Individuellt
La Tour de Port LouisB.
1. Situationsplan över hamnen i Port Louis.2. Visualisering av tornet, sedd från gamla stadens vall.
1
2
N
2020 m
18
1. Sektionsperspektiv genom tornet. Ursprunglig skala: 1:502. Byggnadens planer. A = Entréplan; B = A+1; C = A + 2; [...] Ursprunglig skala: 1:50. Skalstock tillhör plan B-E samt bild 3.3. Sektion AA’. Ursprunglig skala 1:100.
1
2 3
N
2010 m
A
A’A
B C
D E
19
La bibliothèque de Port Louis är ett förslag till en horisontell byggnad som befinner sig mellan ett villaområde och havet i det bretonska samhället Port Louis. Byggnaden förhåller sig därmed till de kringliggande husens låga byggnadshöjd samt havets horisontalitet. Biblioteket, som även rymmer en utställningssal och konferensrum, sträcker sig framåt som ett landskap, för att inledningsvis introvert fokusera på de inre byggnadselementen
som takens ljusinsläpp och lobbyns spegelklara vatten. Landskapet delar mot slutet av byggnaden upp sig i två partier med två olika vyer. En något upphöjd mot skogen samt en närmre jorden som blickar norrut, mot det lilla skogsparti som ligger framför byggnaden. De olika ramperna förstärker det inre landskapets föränderliga känsla samt anpassar huset till terrängen. Exteriört anpassar sig fasadens vita puts till de kringliggande vita husen. Det moderna formspråket gör sig, i sin enkelhet, i naturens närhet, som en åskådare av havet och den bortomliggande äldre stadskärnan.
Ecole Supérieure Nationale d’Architecture de Bretagne - ENSAB Habiter DurableTermin 3- Individuellt
La Bibliothèque de Port LouisB.
1. Biblioteket sedd utifrån. Det upphöjda rummet tittar mot havet.2. Kartong och plexiglasmodell. Ursprunglig skala: 1:50.
1
2
20
1. Situationsplan.2. Fotografi av planritning. Ursprunglig skala plan och sektion 1:100; sektionsperspektiv 1:50.3. Fotografi av Axonometrisk teckning. Ursprunglig skala 1:50.
2 3
1
N
N
20
20
20
20 m
21
Detta grupparbete där mina klasskamrater och jag fick tillfället att bygga i verklig skala var ett nyttigt strukturellt experiment. Baserat på en kamrats dansstudio fick vi i uppgift att ta fram en sektionsmodell. Vi bestämde oss för att göra en del av fasaden med en rätblocksformad nisch. Inledningsvis diskuterade vi med hjälp av modeller i skala 1:20 hur man skulle kunna rent materialmässigt samt strukturellt gå
tillväga. Dessa experiment samt endel geometriska uträkningar ledde oss till en form. Av estetiska skäl prioriterades trä som konstruktionsmaterial. Valet av trä gav oss också en frihet att på plats göra justeringar i designen för att anpassa den till kontexten. I ritsalen kan man föreställa sig att ens projekt är på ett visst sätt. På byggplatsen inser man direkt de begränsningar som finns och på ett sätt är problemlösningen enklare även om denna blivit mer komplex och detaljrik. Ett av de mest påtagliga elementen av att bygga i 1:1 är att den annars ganska frånvarande ekonomiska aspekten blir essentiel för projektet.
1:1Arkitekturhögskolan i Umeå - UMA Moment 4 Termin 2 - Grupparbete
C.
1. Elevationer med kraftanalys
1
22
1. Det färdiga bygget, 1:1. Genomgående gruppinsats. 4. Färdig skalmodell 1:10. Genomgående gruppinsats.2. Modell 1:10 med metallchassi. Genomgående gruppinsats. 5. Vy från nischen.3. Modell 1:10 helt i trä. Under uppbyggnad. Genomgående gruppinsats.
5
1 4
3
2
23
I denna tävling där jag, tillsammans med kollegor på Tengbom, tog fram ett förslag till hur ett bostadshus, på gränsen mellan två distinkta kvarter, skulle kunna se ut. Eftersom det rörde sig om en markanvisning ville kommunen endast ha funktionsytor för entréplanet, samt visualiseringar på hur huset skulle se ut. Mitt första projekt på kontoret och jag fick tillsammans med två av mina chefer en ledande roll i projektet. Jag framställde
tillsammans med mina kollegor allt material medan de gav goda råd och synpunkter. Huset är sju våningar högt och huserar butiker, förråd och parkering på bottenplan. De resterande sex våningarna består av hyresrätter samt en upphöjd terrass för att kompensera den markyta parkeringsplatserna tar i anspråk. På så sätt bevarar vi en befintlig lönn som sticker upp genom terrassgolvet. Hela huset är i detta träds anda. Det är ett hus med trästomme, som använder sig av material med naturlik känsla. Det tidigare nämda terrassgolvet böjer sig uppåt och blir till den östra fasaden. Denna fasad böjer sig i sin tur västerut över taket
Sundsta Torg -Tengbom Karlstad Markanvisningstävling för det nya området Sundsta TorgPraktikarbete - Grupparbete
D.
1
1. Vy från torget. En öppen fasad möter en mer stängd gavel.
24
och skapar en mycket gedigen och stark form. Huset får därför österifrån en tydlig identitet, som kompletteras av den mer utblickande och öppna västersidan med sina stora inglasade franska balkonger. Det bästa söderläget på sjunde våningen har blivit till en gemensam terrass där alla boende har tillgång till en utsikt mot centrala Karlstad. På gaveln under terrassen finns solpaneler som tar i anspråk utrymmet som enligt brandkraven till ihopsittande fastighet skall vara fönsterlösa. Husets relation till den lägre bebyggelsen åt sydost är som ett trappsteg till den kommande högre bebyggelsen norrut.
1. Byggnaden och dess omgivning vid entréplan. Baksidan bjuder på förråd och cykel- samt bilparkering. Plan: Jonas Haglund, Ingela Marberg och jag.2. Vy från Hagaborgsgatan. Husets östra fasad böjer sig nertill och blir till en upphöjd terrass åt de boende. Upptill blir fasaden till ett tak.
1
2
N
2020 m
25
En abstraktion av kaklets beståndsdelar. Sand, Sten och Lera är ett ingrepp i tre delar på Björkhagens tunnelbanestation. Ingreppet består av att ge den nuvarande tunneln en organisk form som med sin kakelsättning refererar till en sanddyn. Det består av att ge marken utanför tunneln en kakelsättning som för tankarna textur- och färgmässigt till torkad lera.
Slutligen består förslaget i att inrätta ett litet café i en befintlig lokal bredvid gångtunneln. På så sätt är tunneln och cafét enskilda objekt, som trots detta utifrån sett står i tydlig relation till varandra. Vi refererade till ett texturmässigt arbete i tävlingsbidragets beskrivning och hänvisade till Sigurd Lewerentz Markuskyrka som är nära belägen. Juryns omdöme belyser även andra kontextuella länkar till Stockholms tunnelbana på ett vackert sätt.
Sand, Sten och LeraVinnare av Kakeltävlingen 2015 - Henrik Yang & JagAnordnad av Byggkeramikrådet och Sveriges Arkitekter - November 2015
E.
1
2
1. Visualisering föreställande tunnelns nya uttryck. Den bildar tillsammans med cafét en fasadsituation.2. Kollage efter/före av tunneln. Tunnelns dimensioner i bredd och längd: 7 x 18 m.
26
Juryns motivering:
“Förslaget förstärker gångtunnelns dramaturgi. Med den gyllengula kakelsättning på organiskt formade tak- och väggytor blir upplevelsen att röra sig mellan östra och västra sidan av Björkhagen något alldeles unikt. Stationen ges en ny värdighet som kan mäta sig med de allra finaste tunnelbanestationerna längs SL:s blåa linje. Genom att lägga caféet i befintlig lokal vid sidan om tunneln kan båda funktionerna fungera flexibelt och de kommersiella ytorna konkurrerar inte med stationsrummet.”
Sand
Sten
Lera
1
2
3
1. Axonometrisk plansektion genom tunnelbanestationen. Gemensam modellering. Rendering: Henrik Yang.2. Abstraktion av materialpaletten samt juryns omdöme.3. Skiss av tunneln efter ingreppet. Från öster.
N
27
Shadow Lost
Evolo Skyscraper CompetitionTermin 5 - Grupparbete
A.
Vad är skyskrapans största problem?- Dess skugga.
Med denna utgångspunkt gav sig min klasskamrat Raphael Andreolli och jag in i Evolos Skyskrapetävling. Vårt bidrag till tävlingen är mer ett komplement till befintlig arkitektur än ett förslag på en ny byggnad. Tanken är att skapa ett system som kan tillämpas på vilken byggnad som helst. Genom att använda redan existerande teknologi för
innemiljöer, tillämpar vi optiska fiberpaneler för att samla in solljuset på ena sidan av byggnaden och skicka ut det genom liknande paneler på byggnadens motsatta sida. På så sätt tar sig ljuset vidare som om huset inte fanns och suddar bort skuggan. Man skulle kunna jämnföra det med en “cloaking device”. Byggnaden blir ur ett solljusperspektiv osynlig och även om gångtrafikanter inte kan se solen bakom huset, så kan de se dess ljus och känna dess strålar. Shadow Lost är således en potentiell lösning för städer som New York, Hong Kong och numera Londons alltmer skuggiga gator. Det är en vision om en solig framtid i morgondagens täta megastäder.
1. En skyskrapa i New York förlorar sin skugga.
1
28
2
3
41
1. Ljuset finner återigen New Yorks gator. 2. Plandiagram över ljusets färd genom fasaden. Grafik: Raphael Andreolli3. Detalj av de optiska fiberpanelernas funktion. Grafik: Raphael Andreolli
4. Ljusets resa i sektion. Grafik: Raphael Andreolli5. Fasadsystemets huvudsakliga beståndsdelar. Där ABC visar fiberoptikens skyddande hölje, glas, samt fiber.
5
CB
A
29
Ett hus, en trappa
Ett uterum till en villa på Hammarö i Värmlands län saknade en trappa till sin dörr. Lösningen på detta var en trappa som stod på egna ben. Jag ville inte göra några ingrepp i husets befintliga fasad och jag ville att trappans trä skulle vara mer eller mindre avskiljd från marken. Trappan som rakt framifrån ger intrycket av att sväva, har en synlig struktur från sidan, vilket refererar till uterummets öppna sockelstruktur.
Eget projekt - Hammarö, Värmlands LänSommaren 2015
D.
1. Två elevationer och en axonometri på trappan.2. Den färdiga trappan i trä, limträ står på en grund av fyra betongplintar.3. Under byggprocessen. Materialprov gjordes i skala 1:1 för att fastställa trappans stabilitet och brädornas sviktstyrka.
1 2
3
30
En brunn i Sarthe
En brunn från 1800-talet i franska Sarthe behövdes renoveras med ett nytt skyddande tak. Med tanke på den gamla gårdens historia, där brunnen länge inte bara givit vatten, men även hus och därmed liv till de boende, så var min ambition att med hjälp av lokala hantverkare och återanvänt virke skapa en extension i den hemtrevliga kontextens anda.
Eget Projekt - Förslag till ombyggnad av befintlig brunnMaupertuis, St Symphorien, la Sarthe, FranceSommaren 2013
F.
1. Skissförslag på ett nytt brunnstak.2. Brunnen med spår av det gamla taket synligt på fasaden.
1
2
