8
NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 1 2010 Chaufför i Guds rike sid 4 Människorna bakom katastrofernas rubriker sid 5 Tove Monnberg vill samla resurspersoner sid 3 Församlingens duktiga musikledare Sirpa Lilius och Rebecka Björk håller i programmet. Kom med på en trevlig kväll för hela familjen! Alpha-kurs för vuxna Musikgrupp för barn 3–6 år Barnpassning för barn 1–3 år Såhär ser kvällarna ut: 17.15 Middag – vi äter en enkel måltid tillsammans 17.45 Föredrag – dagens ämne presenteras 18.15 Samtal i mindre grupper om dagens tema 19.00 Slut – vi respekterar er tid och slutar alltid i tid! Barnen har eget program efter middagen. Hemma och borta Din insats är viktig Paul Jeffrey sid 4–5 Varför kyrklig begravning? sid 7 Påsk- programmet sid 8

Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

NYH ETE R

F RÅN PETRUS

FÖRSAMLI NG

1 2010

Chaufför i Guds rikesid 4

Människorna bakom katastrofernas rubrikersid 5

Tove Monnberg vill samla resurspersonersid 3

Församlingens duktiga musikledare Sirpa Lilius och Rebecka Björk håller i programmet.

Kom med på en trevlig kväll för hela familjen!Alpha-kurs för vuxnaMusikgrupp för barn 3–6 årBarnpassning för barn 1–3 år

Såhär ser kvällarna ut: 17.15 Middag – vi äter en enkel måltid tillsammans17.45 Föredrag – dagens ämne presenteras18.15 Samtal i mindre grupper om dagens tema19.00 Slut – vi respekterar er tid och slutar alltid i tid!Barnen har eget program efter middagen.

Hemma och borta

Din insats är viktig

Pa

ul J

effrey

sid 4–5 Varför kyrklig begravning?sid 7

Påsk- programmetsid 8

Page 2: Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G2

Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer. Den stora jordbävningen i Los Angeles den 18 april 1906 mätte 8,3 på Richterskalan. Många omkom och 250 000 människor blev hemlösa.

Det nationella uppvaknan-det i Europa ledde indirekt till det första världskriget. Börs- kraschen på Wall Street 1929 blev upptakten till den svåra eko-nomiska krisen på 1930-talet. Under andra världskriget fick 50 miljoner människor sätta livet till. Efter kriget fick många län-der leva under kommunistiskt förtryck.

Vi har haft olje- och energikri-ser och just nu är jordens upp-

värmning ett hot mot hela vår existens. Efter chocken med tsu-namin kom den fruktansvärda jordbävningen i Haiti. I vårt land kämpar vi med den pågående globala ekonomiska krisen.

Kriser och katastrofer har mänskligheten alltid drabbats av så i ett längre perspektiv är inte de senaste hundra åren så speci-ella.

Hur möter vi stora kriser i da-gens värld? Det finns en större beredskap än tidigare och ett effektivare nätverk att sätta in konkreta hjälpåtgärder. Det ser

vi i Haiti där hjälpen nu når den lidande befolkningen. Det intres-santa är att årets Gemensamt ansvar insamling går till Haiti. Beslutet gjordes inte nu utan i mars 2009!

Vi hjälper men samtidigt frå-gar vi oss: Varför måste jordbäv-ningen för några veckor sedan drabba ett område som hör till de fattigaste i världen? Vi ställer den klassiska frågan: Var är Gud? Kunde inte han som är allsmäk-tig ha förändrat detta? Jag kan inte ge ett uttömmande svar på dessa frågor, men ett svar är kär-leken som inte blir handlings-förlamad på grund av alla obe-svarade frågor. Kärleken tar tag i problemen och handlar för att rädda liv och lindra nöden. Det är

det mönster som vi ser i Jesus liv och i den kristna församlingen. Jesus sökte sig till de utslagna, de lidande och till de sörjande anhöriga för att trösta.

Vi måste alltid stå på de lidan-des sida. Vi måste försöka göra det bästa av en svår situation istället för att enbart klaga och anklaga. Jesus Kristus vill vara där nöden är som störst. Han möter oss när vi i vår nöd ropar till honom och genom den med-människa som möter dig. Vår kris, medmänniskornas kris, kan bli ett möte med Kristus. Låt oss be att Kristus får bli världens hopp och ljus som vi sjunger om nu på söndag, kyndelsmässoda-gen.

Låt oss i Petrus församling

möta varandra, stöda varandra och de lidande och de hungran-de både i vår egen närmiljö och i andra länder.

Jag önskar Dig en välsignad vintertid!

Bengt Lassuskyrkoherde

LedareHundra år av kriser

Lin

ne

a Ekstra

nd

Vill du vara med och stöda missionsarbetet? Inbetalningar kan göras till Petrus församling till kontonumret 405515-231190 (Aktia). Anteckna något av följande referensnummer:

25603 Finska Missionssällskapet, allmänt25629 Heidi Tyni25632 Arla Ljungqvist25690 Rut Åbacka25658 SAT-7

Understöd till Anna och Magnus Dahlbacka kan göras till kontot 209218-2738, med referensnumret 3405.

Missionsringen

Stöd Nepal – banta!Vill du understöda lärarutbildningen i Nepal och samtidigt själv komma i bättre form? Under våren koordinerar Institutet för Välfärd och Hälsa en bantningskampanj riktad till alla i Finland permanent bosatta myndiga personer. En anonym privatperson ”köper fläsk” för 15 €/kg upp till 10 miljoner euro, dvs betalar för varje kilo kampanjdeltagarna gått ner, och den insamlade summan går oavkortad till utbildning av lärare i Nepal. Kom med och gör vårens goda gärning, mot dej själv och mot invånarna i Nepal! Invägning bland annat i samband med gudstjänsterna på fastlags-söndagen, 14.2 i Munkshöjden kyrka kl. 9.30 och i Åggelby gamla kyrka kl. 10. Man kan också komma till pastorskansliet och väga sig under februari månad. Utvägningen blir i slutet av maj och vi hoppas bli dyra! Mera info ger Bodil Sandell, 2340 7227 och Tove Monnberg, 2340 7228.

Bibeldagar på HoutskärUnder veckoslutet före midsommar (19-23 juni) arrangeras våra traditionella bibeldagar i Hout-skärs kyrkliga folkhögskola. Eget program för barnen.Medverkande: kyrkoherde Helge Pahus (Danmark), lektor Ulla-Christina Sjöman m.fl.Närmare information och anmälningar till kansliet, tfn 09-23407100 eller e-post: [email protected].

BibelstudierKom med på bibel-studier i Malms kyrka!Vi studerar Petrus-breven.

Pricka in följande söndagar kl. 18: 7.2, 21.2, 7.3, 21.3 & 11.4.

Välkommen!

Bibelträffar

Bibelträffarna i Månsas kyrka måndagar kl. 18 fortsätter. Träffarna är fristå-ende, det går bra att komma med när som helst. Välkomna!

8.2 De fyra evangelierna.8.3 Vad Paulus säger, säger den Helige Ande. En kväll kring Paulus brev.22.3 De yttersta tiderna och Jesu återkomst enligt Nya testamentet.19.4 Hur Kyrkan började. Kyrkan och Bibeln.3.5 Med Bibeln genom livet.

Hur kan jag bättre nå min tonåring?Har du någongång funderat på varför det kan vara problematiskt att nå din ton-åring? Använder du kanske fel tillvägagångssätt för att nå henne eller honom?Kom med, så funderar vi tillsammans och kanske även hittar "verktyg" för att lösa eventuell problematik mellan föräldrar och växande ungdom.

Vi ordnar en gemensam kväll för alla intresserade, den 23.3 kl. 18.30–20.30 i Lukascentret (Vespervägen 12 A).

Vi dricker kvällste och lyssnar på en kort presentation av Anne och Tom Sten-mark om temat Ungdomars fem kärleksspråk.

Efter inledningen är ordet fritt för diskussion på svenska eller finska.

DU ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN!

Paavo Norkko till MellanösternProsten Paavo Norkko åker på en månadslång resa till Mellanöstern den 2 mars. Han är tacksam för förbön, både för sig själv men också för de mänskor som han möter. Många kristna slavarbe-tare befinner sig i stor nöd och vi får be Gud leda resan enligt sin plan.

Page 3: Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G 3

Dagens stres-sade mänskor är rädda för att binda sig, men en handräckning till en medmän-ska kan också handla om en punktinsats. – Min dröm är att vid pro-jektets slut lämna efter mig ett datakartotek med en förteckning på behov och personer som kan stäl-la upp med olika insatser, säger Tove Monnberg som är projektanställd med uppgift att utveckla för-samlingens frivilligverk-samhet.

Tove blir ögonblickli-gen entusiastisk när hon lägger ut texten.

– Det gäller nu att hitta vägar, kanaler och mäns-kor. Vilka är behoven? Och vilka vill göra en insats? Jag hörde om en man som sa att det enda han kunde göra var att bära stolar. Men det är ju fantastiskt! Det är ju ofta vi måste möblera om inför en sam-ling och sedan ställa allt i ordning igen.

– Hjälpbehoven kan se ut hur som helst. Det finns pensionärer som behöver skjuts till kyrkan eller hjälp med apoteksärenden. Det behövs kaffekokare för kyrkkaffet och talkodel-tagare på lägergården. En datakunnig person kunde ge en handräckning till nå-gon som inte vet hur man söker info på webben …

Oanade resurser

Toves projektanställning är en tre års grej och i det här skedet befinner hon sig halvvägs i jobbet.

– Projektet slogs fast före församlingssamman-slagningen så av praktiska skäl fortsätter det främst i Markus distrikt. Men jag hoppas ju att resultatet blir till nytta för hela Petrus församling.

– Sammanslagningen kom emellan så det har blivit att hugga tag i litet av ett och varje, säger Tove men ser glad ut när berät-tar om allt hon varit med om. Det har varit nyttigt att se hur diakonissan arbetar och allt ansvar hon bär på. Vi har följts åt.

Projektet ska alltså i all

enkelhet skaka om gamla tankesätt och bredda på församlingens diakonala input. Och samtidigt när-ma mänskor till varandra.

– Att i dag hitta mänskor till exempelvis väntjäns-ten är svårt. Man känner sig osäker på vad man rik-tigt orkar med och klarar av. Men det finns så myck-et man kan hjälpa med och en punktinsats vågar man sig kanske på.

– Tipsa mig! uppmanar hon. Berätta vad du behö-

ver hjälp med eller vad du kan göra för en annan!

Tove kastar sig ut i fun-deringar om terminologin. Är ”frivillig medhjälpare” eller ”lekman” det rätta ordet i detta diakonisam-manhang. Kanske ”resurs-person” skulle vara närma-re sanningen?

Drog föräldrarna till kyrkan

Tove har vuxit upp som Lukasbo för att som tonår-

ing flytta till Markus. Med i församlingen kom hon då föräldrarna tyckte att ett barn behöver få gå i sön-dagsskola.

– Det fanns en söndags-skola i Munkshöjdens kyr-ka och dit kom jag. På det sättet kom också mina för-äldrar med till kyrkan. Det går ju ofta den vägen!

Tove har alltid varit de-battglad och i församling-ens ungdomsverksamhet fanns det många möjlig-heter att diskutera. Hon

argumenterade sig också genom en rad av Ungdo-mens kyrkodagar och fort-satte under studietiden att diskutera på Studentmis-sionen i Vasa.

– Det var ett ekumeniskt sammanhang och det var intressant att konfron-teras med olika sätt att tänka.

Efter lärarutbildningen drog Tove västerut och gick i bibelskola i Norge. Återkommen till hemlan-det har hon arbetat som

ungdomsarbetsledare i Markus och femton år som lärare. Hon är gift med Ro-bert Lindholm och har två tonårsdöttrar, Sofia, 18 och Anna, 17.

Ombedd att säga ett ord till andra tonårsföräldrar, ler hon glatt.

– Dagens ungdomar vågar ju säga ifrån långt mera än min generation och äldre generationer gjort och det är ju bra, men visst kunde de tänka efter ibland innan de säger något! Vi är tre tempera-mentsfulla kvinnor i famil-jen, men jag tror faktiskt att kommunikationen fungerar, och det är vikti-gast.

Konsten att diskutera har visst gått i arv …

Att släppa taget

Tove har på nära håll fått uppleva hur livet föränd-ras då en allvarlig sjukdom drabbar familjen.

– Mamma fick Parkin-sons sjukdom vid den tiden då jag flyttade he-mifrån. Först märkte man inte så mycket, hon levde ett nästan normalt liv, men sjukdomen var aggressiv och hälsan försämrades. Pappa skötte henne och vi såg hur tungt det små-ningom blev för honom, men som så många an-dra i hans generation var pliktkänslan oerhört stark. Han ville inte ge upp men han tvingades till det då en lunginflammation förde mamma till sjukhuset.

– Jag var tacksam för den lunginflammationen med tanke på pappas kraf-ter och tror att man i såda-na här fall får och ska släp-pa taget i tid. Det låter hårt och det handlar om svåra och komplicerade beslut. Men man måste få vila om man ska orka vidare.

– Att tanka krafter gäller för övrigt också i allt frivil-ligt arbete i kyrkan. Det har jag lärt mig, säger Tove. Allt flyter – också kyr-kan – därför är det viktigt att förankra hela sitt liv i Guds Ord. Mina subjektiva upplevelser och känslor förändras från dag till dag, det absoluta måste finnas utanför mig och det finns i Guds Ord. Vi får tillsam-mans lyda, älska och tjäna – i den ordningen. Då blir det bra.

Kristina Fernström

Tove Monnberg:

Gör en punktinsatsi församlingen!

Tove Monnberg, Maj-Britt Ruotsalainen och Berit Lindman studerar material som församlingsfaddrarna tar med på sina besök.

Bo

dil S

an

de

ll

Page 4: Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G4

Peter Lindström är pen-sionär, änkling och supp-leant i distriktsrådet för Markusdelen av Petrus församling. Petrusbladet har fått en liten intervju med honom där han glatt

berättar om sin insats. Peter berättar att han

för några år sedan bad till Gud att han skulle få en uppgift i församlingen som passar honom. Och det har han och hans Vol-

vo av äldre och outslitlig modell fått: Att skjutsa pensionärer, som har svårt att ta sig till och från olika evenemang i försam-lingen. Han trivs alldeles tydligt med denna uppgift

och berättar att han alltid har roligt med till exem-pel Margareta Granvik när han skjutsar henne. Hon brukar säga att ”skall vi gå och dansa masurka nu?” Och med det menar

hon att de skall åka till K-Masurka i Kottby.

Allt som allt har Peter tre till fyra äldre perso-ner som han regelbun-det skjutsar. Dessutom brukar han besöka några

pensionärer på Blomster-fondens servicehem och sin egen mor på Brum-merska hemmet.

Göran Lindén

Peter Lindström trivs som körkarl åt församlingens pensionärer

Margareta Granvik sjunger innerlig med på julfesten i Månsas kyrka. Bredvid henne sitter Peter Lindström som agerar chaufför på frivilligbasis.

På Markussidan ordnas vin-tern 2009–2010 bibelträffar varannan måndag i Månsas kyrka. Besökarnas ålder va-rierar mellan tonåren och 90+. Jag har haft tillfälle att ha en pratstund med Mar-gareta Granvik som fyllde 97 år i september 2009.

Margareta har fortfa-rande ett ypperligt minne och berättar livfullt om sina upplevelser under in-bördeskriget då familjen

bodde i Tammerfors. Mor-fadern var läkare i staden och verkade i ett krigssjuk-hus som inrättats i en skola. Dit flyttade också Margare-tas familj och föräldrarna hjälpte till med sjukhus-sysslorna. Barnen var in-stängda i ett klassrum och fick inte gå ut, men genom nyckelhålet såg Margareta hur sårade röda soldater bars in. Efter en tid kom också sårade vita.

Efter att de vita erövrat staden avtackades över-befälhavaren Manner-heim. Margareta samt en skolkamrat från Svenska samskolan fick i uppgift att överlämna blommor åt honom. Den språkkunnige Mannerheim hade inga svårigheter att uttala Mar-garetas tillnamn som då var Charpentier. Värre var det med kamratens namn som var finskt.

Så pass traumatisk var artilleribeskjutningen i Tammerfors, att när vinter-kriget 21 år senare bröt ut kändes det mycket obehag-ligt för Margareta att höra ljudet av bombkrevaderna i Helsingfors, där hon då arbetade som bokförerska. Hon lämnade staden för en tid och flyttade till Hauho, där hennes farbror inne-hade Hahkiala gård.

Hon gifte sig krigsvin-

tern 1943 då hennes bli-vande man fick en kort permission från fronten.

Familjen var bosatt på Sörnäs församlings om-råde och kom automatiskt med i församlingen. Mar-gareta minns med värme kyrkoherde Åke Lindholm som hon upplevde att per-sonligen intresserade sig för alla sina församlings-medlemmar.

För tjugo år sedan flyt-

tade familjen till Krä-mertsskog, som hörde till Markus församling. Snart kom Margareta med i lektor Outi Krooks pen-sionärskrets där hon triv-des. Mannen, som nu är avliden, deltog i Markus bibelstudiegrupp för män. Och nu trivs Margareta på Markussidans bibelträffar dit hon brukar skjutsas av Peter Lindström.

Göran Lindén

Margareta – äldst på Bibelträffarna

Tom

my M

ikkon

en

Page 5: Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G 5

Pa

ul J

effrey

Pa

ul J

effrey

Katastrofen i Haiti har vi-sat att människor är villiga att dela med sig. Enbart Kyrkans utlandshjälp hade i slutet av januari fått in ca 2 miljoner euro. Återupp-byggnaden kommer att kräva ett långsiktigt arbete och mycket fortsatt stöd. Om man vill ge det stödet kan man varje år delta i till exempel Gemensamt ansvar-insamlingen.

Kyrkans diakoniarbete delade ifjol ut bidrag för nästan 6 miljoner. Det är framför allt ensamma äld-re som bara har folkpen-

sion, unga män som inte hittat sin plats i livet och ensamförsörjande föräld-rar som behöver konkreta bidrag för att få det att gå ihop med mat, mediciner och förnödenheter. Långt större betydelse verkar det ändå ha att det har funnits en diakoniarbetare som sett och lyssnat när någon kommit med ett problem. Undersökningar visar att pengarna inte är det vikti-gaste utan att få bli bekräf-tad som människa.

Ändå står vi inför stora utmaningar. Enligt FN:s

beräkningar hungrar en miljard människor, ca 20 miljoner dör i svält i år. Recessionen drabbar i Fin-

land delvis samma män-niskor som på 1990-talet och bidragen släpar efter. Antalet barn som place-ras utanför hemmet har stadigt ökat på 2000-talet. För två år sedan hade drygt 61 000 unga i åldern 17–24 lämnat grundskolan eller låtit bli att söka till andra stadiet. Ensamheten spri-der sig. Depressionen ökar. Listan kunde göras lång.

Vi är del av ett samhälls-system som förespråkat välfärd och jämnare för-delning av inkomsterna. Under en lång tid har vi

blivit vana att liksom den barmhärtige samariern sagt till värdshusvärden: ”Vi betalar”. Så har vi has-tat vidare och lämnat åt värdshusvärden att förbin-da såren och ge den slagna mannen mat. Samariern är ett exempel för oss, men en alltför ensidig uppfölj-ning av hans barmhärtig-hetspolitik kan göra våra attityder obarmhärtiga. Om vi enbart betalar, blek-nar bilden av mannen som ligger i bädden.

Vi kunde bli bättre på att se människorna bakom

Den första söndagen i februari startar årets Ge-mensamt ansvar-insam-ling med TV-tal av repu-blikens president Tarja Halonen, som även är in-samlingens beskyddare. I år går insamlingsresul-tatet till att hjälpa hung-rande barnfamiljer både i Finland och i Haiti.

Efter kriget gick intäk-terna från Gemensamt ansvar till ändamål i hem-landet, det kunde gälla att stöda krigsänkor eller lantbrukare i norra Fin-land då skörden slagit fel. Nuförtiden går 60 % av in-täkterna till olika projekt i u-länderna, medan 20 % går till något större projekt i hemlandet. 10 % går till

projekt på stiftsnivå med-an den egna församlingen får använda 10 % till egna diakonala ändamål. Ett un-dantag har kyrkostyrelsen gjort i år: Alla pengar som kommer in på Gemen-sant ansvar-kontot före det officiella startdatumet 7.2.2010 går oavkortat till jordbävningsoffren i Haiti.

I hemlandet kommer man att i samarbete med Martaförbundet hjälpa nödställda barnfamiljer.

All upplysning är till nytta (vilket martorna är bra på) när det gäller att välja hälsosam och billig

mat. Indirekt hjälper vårt matval även de allra fat-tigaste u-länderna. För att producera ett kilo kött går det åt 10 kg spannmål – något att tänka på för dem som propagerar för kolhy-dratfattiga proteindieter!

Under tidigare år har Lukas församling skickat Gemensamt ansvar-in-betalningsblanketter till församlingsborna medan Markus församling har nöjt sig med att ha GA:s in-betalningskontonummer

på synlig plats i Markus-bladet. I år har Petrus för-samling skickat ut infor-mation om insamlingen till alla hem tillsammans med ett brev från kyrko-herden.

Göran Lindén

Gemensamt ansvar 2010

Sångaren Kari Tapio deltog i välgörenhetskonserten för Haiti som hölls i domkyrkan 24.1. Med i publiken fanns republikens president som är insamlingens beskyddare.

Bakom rubrikerna

rubriker som Arbetslösa kostar miljarder eller so-cialutgifter som Missbru-karvård. Vi har möjlighe-ten att både se dem och engagera oss i deras fall. Påverka marknads- och skattepolitiken, kräva bätt-re vård för dem som inte orkar kämpa. Möta alla an-dra med respekt och tron att de är lika mycket värda som vi. Att be.

Det är medmänskligt att dela med sig. Enligt Nya testamentet och det kristna synsättet är det till och med där vi hittar en mening med livet. Det hjälper oss när vi hjälper en medmänniska i ett rui-nerat land. Det hjälper oss när vi stöder en ung män-niska att hitta fotfästet. Det hjälper oss, därför att vi hittar vår medmänsklig-het och kärlek: Älska din nästa såsom dig själv. Vi ger inte efter för förtvivlan eller hat. I stället är vi med och bygger upp.

Moral handlar om vad vi säger och vad vi gör. Ingen har monopol på moralen, men alla har ansvar för den. Allas val varje dag på-verkar riktningen på sam-hället i någon form, på våra egna och andras barns och barnbarns framtid.

Pia Kummel-MyrskogDiakoni och samhällsansvar,

KyrkostyrelsenMedlem i Petrus församlingsråd

Kirkko

pa

lvelu

t

Vardagen före katastrofen i Haiti – regnvattnet flödar på torget på grund av det bristfäl-liga avloppssystemet.

Page 6: Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G6

VAD ÄR ALPHA?Alpha-kursen är ett tillfälle att undersöka den kristna tron. Den är avslappnad, lättillgänglig och enkel.

Kvällarna börjar med en måltid tillsammans som följs av ett kort föredrag och samtal i mindre grupper.

Lyssna, lär, diskutera och upptäck tillsammans. Och fråga vad som helst. På alpha är alla frågor och åsikter välkomna.

Du är i gott sällskap. Över 14 miljoner människor har gått en Alpha-kurs. Alpha-kursen används av kristna kyrkor och samfund i 169 länder.

Kursen består av tio kvällar och en trevlig helg tillsammans på en mysig lägergård.

FÖR VEM?Alphakursen är till för alla. Den lämpar sig särskilt väl för sådana som inte är vana att gå i kyrkan.

KOSTNAD?Kursen är gratis, men en liten kostnad för ma-ten tillkommer. Övernattning på Alpha-helgen tillkommer också.

NÄR & VARKursen hålls nio torsdagkvällar, kl. 17.15–19.00. Plats: Lukasgården, Munkstigen 2En övernattning på en lägergård ingår också i kursen. Start: 4 mars 2010. Avlslutning: 6 maj

ANMÄLANAnmäl dig nu till Sirpa per telefon 050 591 8795 eller per e-post: [email protected]: Petrus församling

Vem är du?Jag är en av de många fri-villiga i församlingen. Jag är utbildad musiklärare och har flyttat till Södra Haga för ett halvt år se-dan tillsammans med min man Daniel som är pastor i församlingen. Förutom musikgruppen för barn är jag också engagerad i PULS-gudstjänsterna för unga vuxna och en tjej-grupp för tonåringar.

Vad är din uppgift under Familjetorsda-gen?Jag kommer att ha en jät-tehärlig musikstund med barnen efter maten.

Vad kommer barnen att få vara med om på kvällarna?I musikgruppen kommer vi att göra en massa ro-liga saker med musik och rörelse. Vi spelar, sjunger, dansar, lyssnar, leker och lär. Det är en grupp som passar för alla barn! Så kom med och ha roligt till-sammans med oss.

I mars och april blir torsdags-kvällar en kväll för hela famil-jen i Munksnäs. En ny musik-grupp för barn startar och för föräldrarna ordnas den po-pulära Alpha-kursen. Under många år har Sirpa Lilius haft en väldigt om-tyckt föräldra och barn-grupp i Munksnäs. Unga familjer med nyfödda barn har träffats och umgåtts kring kaffe.

Nu kommer en ny mu-sikgrupp att startas för barn under skolåldern.

“Det är föräldrarna själva som frågat efter denna verksamhet”, berättar Sirpa. “Vissa av familjerna kommer nu till föräldra-gruppen med sitt andra eller tredje barn och de skulle gärna ha någon verksamhet även för de äldre barnen.” Musikgrup-pen för barn mellan tre och sex år kommer att träffas i Lukasgården, som är ett välbekant ställe för många familjer.

Samtidigt kommer den populära Alpha-kursen att ordnas för föräldrar och andra intresserade. Alpha

är en enkel och lättilläng-lig kurs om tro. Det är ett tillfälle att umgås med an-dra och samtala om viktiga frågor i livet.

Kvällarna börjar med att alla äter en enkel middag tillsammans. Sen går bar-nen till sitt program och de vuxna till sitt. För de all-ra yngsta ordnas barnvakt och eget program.

3. Alpha reklam

(såhär ser framsidan ut på flyern vi delar ut. Den kunde vara som en stor “annons” i Petrusbladet. Jag skickar med grafiken så kan du pussla ihop den, Jenni.)

FonterHuvudrubrik Boris Black Boxx, regular, 56. Färg: CMYK 89,0,11,0 (RGB 0, 153, 189)Underrubrik Futura, smal extrafet, 18. Färg: CMYK 21,89,0,0 (RGB 161, 38, 115) Helvetica Neue, normal, 24. Färg: svart Optimus Princeps, regluar, 18 Färg: svart

(fonterna är Apple standard eller kan hittas på www.dafont.com)

Grafik Alpha - logo.tiff eller Alpha - logo.eps

_________________

4. Faktaruta om Alpha

FonterRubriker Boris Black Boxx, regular, 12. färg: CMYK 89,0,11,0 (RGB 0, 153, 189)Löptext Gill sans, normal, 12. färg: svart

Härliga musikstunder med Rebecka

Trevliga torsdagskvällar för hela familjen

Alpha-kursen och musikgruppen för barn hålls på torsdagkvällar kl. 17.15–19.00.

Första träffen är torsdag 4 mars.

Intresserade kan anmäla sig redan nu till Sirpa, tfn 050-591 8795 eller på e-post: [email protected]

Sirpa ser framemot att köra igång med torsdagkvällarna i Munksnäs.

Rebecka är tjänstledig i år och tar ut sitt musikstipendium från kulturfonden.

Page 7: Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G 7

SEDERMÅLTID – messiansk påskmåltid Lö 3.4 kl. 17.00 i Hagasalen, Vespervägen 12 A Medverkande: Magnus & Gunilla Riska, Majvor Sjövall, Ronny Thylin m.fl. Pris: vuxna 10 €, barn 5 € Anmälan till kansliet senast må 29.3, tfn: 09-2340 7100 eller e-post: [email protected]

SEDERMÅLTID – messiansk påskmåltid Lö 3.4 kl. 17.00 i Hagasalen, Vespervägen 12 A Medverkande: Magnus & Gunilla Riska, Majvor Sjövall, Ronny Thylin m.fl. Pris: vuxna 10 €, barn 5 € Anmälan till kansliet senast må 29.3, tfn: 09-2340 7100 eller e-post: [email protected]

SEDERMÅLTID – messiansk påskmåltidLö 3.4 kl. 17.00 i Hagasalen, Vespervägen 12 A

Medverkande: Magnus & Gunilla Riska, Majvor Sjövall, Ronny Thylin m.fl.Pris: vuxna 10 €, barn 5 € Anmälan till kansliet senast må 29.3, tfn: 09-2340 7100 eller e-post: [email protected]

De tre kyrkliga förrättning-arna; dopet, vigseln och begravningen är mycket viktiga i vårt samhälle. Genom dem kommer präs-terna i kontakt med en stor del av befolkningen. Det är värdefulla möten som det gäller att ta vara på för många av de här personer-na träffar man inte i något annat sammanhang.

Förrättningarna är en del av vår kultur. Det hör till att barn döps. Det hör till att man gifter sig i kyrkan för att det skall kännas att det är på riktigt. När någon dött kallar man vanligen på en präst. Det här inne-bär att förrättningarna tar en stor del av prästernas tid och att man ofta kon-fronteras med människors litet olika uppfattningar om vad förrättningarna egentligen handlar om.

Jag har ibland blivit förvånad över att det är så självklart att det skall

vara en kyrklig begravning trots att det varit uppen-bart att man inte räknat med Guds existens. Detta hänger antagligen ihop med att man inte känner till något annat sätt. I Fin-land är det ju kyrkan som sköter gravgårdarna och kyrkan och prästerna upp-fattas ofta vara experter på hur man hanterar döden. Vid några tillfällen har en-skilda personer efter en begravning tackat för min medverkan och framfört sin önskan om att vi aldrig skulle träffas igen. Jag tror att de egentligen menat att de hoppats att vi inte skul-le träffas i samma tecken igen.

Det är viktigt att vi tar hand om våra avlidna på ett värdigt sätt. Det är vi skyldiga dem med tanke på deras människovärde och allt det som de betytt för oss. Även i de fall då det inte finns någon kropp att

begrava brukar man ordna med en jordfästning. Den situationen kommer högst antagligen att uppstå i Haiti efter jordbävningen i Port-au-Prince. Anledning-en är att vi som blir kvar behöver jordfästningen som ett viktigt led i bear-betningen av det som hänt. Däremot behöver inte de avlidna själva begravning-en för att få frid. För dem räcker det att vi ser till att de på ett värdigt sätt förs till en sista viloplats här på jorden.

Med frid avser jag något

mera än inre harmoni och frånvaro av smärtor och rädslor. Frid är i kristen tro ett tillstånd då vår skuld är förlåten och vi har vår sak klar med Gud. Ingen präst och ingen begravning kan åstadkomma detta. På den här punkten upplever jag att vi behöver vara tydliga. En kyrklig begravning är i sig inte en garanti för att jag har en plats i himlen. Den saken avgörs innan jag dör. Är min sak inte klar med Gud när jag dör, så kan inte en präst korrigera den saken efteråt för min

del. Det är inte heller vår sak att avgöra hur det går för de avlidna. Det gör Gud.

Gud vill att alla skall ha frid med honom, men det finns bara ett sätt. Jesus säger att den som tror på Sonen (= honom) den har evigt liv. (Joh. 3:36) Den personen har också frid och en plats i himlen. En person som har sin sak klar med Gud har frid även om han eller hon omkom-mer i en olycka och man aldrig hittar kroppen.

Kristna har i alla tider stannat upp och vänt sig

till Gud i olika situationer i livet, både enskilt och till-sammans med andra krist-na. Det har varit särskilt viktigt när någonting om-välvande hänt, t.ex. när ett barn fötts, när man ingått äktenskap och när någon av ens närmaste dött. Man har tackat, man har gett ut-tryck för sin sorg, man har bett om kraft och ledning.

Om man ser på hur den kyrkliga begravningen är uppbyggd så är det uppen-bart att den är en av dessa gemensamma andakts-stunder då vi stannar upp inför Gud. Vi tar avsked av våra närmaste och för dem till deras sista viloplats på jorden. Vi stannar upp in-för det Gud sagt till oss om liv och död genom Bibeln. Just där finns löftet om frid med Gud och evigt liv tack vare Jesus. Inte ens döden kan ändra på detta.

Ronny Thylin

Varför en kyrklig begravning?

Tack!Tack Eva Björklöf för din fina insats i Petrusbladet!

Redaktionen

VesperVesper firas i Åggelby gamla kyrka kl. 19 en torsdag i månaden.

Den lilla kvällsgudstjäns-ten räcker 35–45 min. och består av traditionella delar från tidebönen ves-per samt psalmsång och förbön.

Datum: 18.2, 18.3, 15.4.

Du behövs!Kaffedoften ringlar i rummet, ett sorl av röster bubblar genom dörren. Klingande toner från ett piano dansar i den tidiga morgonstunden. En röst kallar på några lekande barn. Vår Gemenskap kan ha många aktörer.

Känner du dig delaktig i församlingslivet? Har du gett din talang i Guds tjänst? Vad tycker du om att göra? Du är en del av församlingen. Du kan vara med och bidra.

Kanske du har en längtan att göra något i försam-lingen. Det finns konkreta behov, som att leda en sön-dagsskolgrupp och att koka kaffe, men du kan också komma med din längtan. Var inte rädd att ge dig till känna. Hjälp oss att hitta en plats för dig – berätta vad du skulle vilja göra! Kontakta någon medarbetare du har förtroende för, kom till kansliet eller tala med projektarbetaren Tove Monnberg.

Sopplunch i Månsas kyrkaPå Runebergsdagen, fredag 5.2, kl. 13 inleds vårens soppluncher i Månsas kyrka. Förutom soppa och bröd, bjuds det på program och kaffe med tilltugg. Till luncherna är alla som har möjlighet hjärtligt välkomna. Priset på lunchen är 3 €. Övriga datum är 5.3, 9.4 och 7.5. Vårens första gäst är Henrik Perret.

Litteraturkretsen i Petrus Litteraturkretsen fortsätter under våren med tre träffar i Markusrummet i Mån-sas kyrka. Efter en kort inledning följer en fri diskussion över en bok eller ett ämne. Man behöver inte ha läst den aktuella boken eller vara insatt i litteratur för att delta, men man får förstås ut mera av träffen om man läst boken. Kaffe och te serveras. Ansvariga är Aicka och Micke Nyström.

To 4.2 kl. 19 Med egna ögon av Bo Giertz (Församlingsförlaget 2003). En levande beskrivning av händelserna omkring Jesus utgående från evangelietex-terna. Inledning av Göran Lindén.

To 18.3 kl. 19 Långsamhetens lov av Owe Wikström (Natur och Kultur 2001). Om längtan efter långsamhet i vår jäktade tid. Inledning av Carola Sundius.

To 15.4 kl. 19 Tvivel växer på oväntade ställen men det gör tron också av John Ortberg (Libris 2009). En uppmaning till närkamp med tvivlet som är en del av tron. Inledning av Aicka Nyström

Sopplunch till förmån för missionenefter högmässani Munksnäs kyrka. Observera platsen!

Sö 18.4 kl. 9.30

Page 8: Din insats är viktig · 2016-10-05 · 2 NYH ETE R FRÅN PETRUS FÖRSAMLI NG Nittonhundratalet och början av tjugohundratalet har känneteck-nats av kriser, krig och katastro-fer

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G8

Nyh

eter

från

Pet

rus,

årg

ång

2, n

r 1/1

0 U

tgiv

are:

Pet

rus

förs

amlin

g, V

espe

rväg

en 1

2 A

, 003

20 H

elsi

ngfo

rs. A

nsva

rig

utgi

vare

: Ben

gt L

assu

s. R

edak

tion

: Am

anda

Aud

as-K

ass,

Kri

stin

a Fe

rnst

röm

, Stig

-Olo

f Fer

nstr

öm, H

anna

Fri

is, G

öran

Lin

dén,

Mik

ael N

ystr

öm.

Layo

ut: J

aago

n A

b/Je

nni S

igne

ll

Baggis, Baggbölev. 17Björkebo sommarhem, NummelaGrindis, Skaldestigen 2Kottby kyrka, Metsolav. 14Kånala kapell, Plöjarv. 4Kårböle kyrka och kapell, Gamlasv. 6Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2Lukasgården, Munkstigen 2Malms kyrka, Kommunalv. 1

Munkshöjdens kyrka, Raumov. 3Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6Månsas kyrka, Skogsbäcksv. 15Norra Haga kyrka, Tolariv. 1Seuris, Månsasv. 21Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4Södra Haga kyrka, Vepserv. 12, vån 3Viks kyrka, Agronomg. 5Åggelby gamla kyrka, Brofogdev. 12

Tfn (09) 2340 7100, Fax (09) 2340 7101E-post [email protected] Hemsida www.petrusforsamling.netE-post till anställda: [email protected] (inte åäö)

Kansliet öppet må-ti 9–13, on 13–17 och to-fr 9–13. Dessutom kvällstid enl. överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Förböns-e-post [email protected] Förbönsämnen må, ti, fre 10–12 tfn (09) 2340 7171

Pro Markus församling rf 134730-412282 Björkebo sommarhem rf 209220-110115Pro Lukas rf 405515-227669 Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin 25399Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser.

Petrus församling

Verksamhetspunkter

Medarbetare i Petrus församlingPräster Björk Daniel, församlingspastor 2340 7128 050 432 3305

Kass Fredrik, församlingspastor 2340 7127 050 380 3552

Lassus Bengt, kyrkoherde 2340 7110 050 551 4807

Sandell Halvar, kaplan 2340 7221 050 380 3920

Thylin Ronny, kaplan 2340 7121 050 380 3548

Kantorer & musikledare Hilli Peter, kantor 2340 7224 040 831 4876

Lehtoaho Anna-Maria, vikarierande kantor 2340 7225 050 433 2760

Lilius Sirpa, musikledare 2340 7124 050 591 8795

Söderström Olav, kantor 2340 7123 040 547 5356

Diakoniarbetare Monnberg Tove, projektarbetare inom diakonin 2340 7228 050 358 9310

Nybergh Nina, diakonissa 2340 7126 040 821 5983

Riska Gunilla, diakonissa 2340 7125 050 576 8643

Sandell Bodil, diakonissa 2340 7227 050 380 3925

Barnledare Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka 2340 7142 050 381 5952

Hustad Hans-Peter, hjälpledare i Sockenbacka 2340 7142 050 381 5952

Koivurinta Serena, hjälpledare i Lukasgården 2340 7141 050 323 2909

Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet 2340 7230 050 560 9157

Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården 2340 7141 050 323 2909

Martikainen Anne-Marie, ansvarig barnledare, fritidshemsledare i Tallkotten 2340 7140 050 409 0601

Sinko Alice, dagklubbsledare 040 090 5987

Sekreterare Cecilia Wester, vikarierande projektsekreterare 2340 7135 050 436 7406

Friis Hanna, informationssekreterare 2340 7100

Nygård Annabella, ekonomisekreterare 2340 7100

Ungdomsledare Järveläinen Hanna 2340 7100

Myrskog Johan 2340 7132 040 822 9540

Nybergh Charlotta 2340 7134 050 388 6777

Sandell Benjamin 2340 7231 050 414 7338

Wennerstrand Fredrik 2340 7133 050 388 8500

Övriga Anderson Monica 040 763 2628

Fernelius Taru, vaktmästare 2340 5350

Perret Christoffer, frivillig teamledare 040 844 3250

Ulfvens Gunilla, vikarie på fritidshem 2340 7100

Sjövall Majvor, värdinna 2340 7131 050 343 5990

FEBRUARI Sö 7.2 kl. 10 Gudstjänst med söndagsskola i Månsas kyrka. Obs tiden!Sö 7.2 kl. 15.30 PULS i Månsas kyrkaTi 9.2 kl. 19 Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka

Sö 14.2 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrkaSö 14.2 kl. 10 Högmässa i Åggelby gamla kyrkaTo 18.2 kl. 19 Vesper i Åggelby gamla kyrka

Sö 21.2 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrkaSö 21.2 kl. 10 Högmässa i Åggelby gamla kyrka Sö 21.2 kl. 12 Högmässa i Kårböle kapellSö 21.2 kl. 12 Högmässa i Malms kyrkaSö 21.2 kl. 15.30 PULS i Månsas kyrkaTi 23.2 kl.19 Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka

Sö 28.2 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrkaSö 28.2 kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrka

MARSSö 7.3 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrkaSö 7.3 kl. 10 Högmässa i Åggelby gamla kyrkaSö 7.3 kl. 15.30 PULS i Månsas kyrka Ti 9.3 kl.19 Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka

Sö 14.3 kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrkaSö 14.3 kl. 12 Högmässa i Malms kyrkaSö 14.3 kl. 17 Gudstjänst och fest i Munksnäs kyrka To 18.3 kl. 19 Vesper i Åggelby gamla kyrka

Sö 21.3 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrkaSö 21.3 kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrkaSö 21.3 kl. 12 Högmässa i Kårböle kapellSö 21.3 kl. 15.30 PULS i Månsas kyrkaTi 23.3 kl. 19 Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka

PÅSK Sö 28.3 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrkaSö 28.3 kl. 12 Gudstjänst med söndagsskola i Malms kyrkaMå 29.3 kl. 19 Passionsandakt i Åggelby gamla kyrkaTi 30.3 kl. 19 Passionsandakt i Åggelby gamla kyrkaOn 31.3 kl. 19 Passionsandakt i Åggelby gamla kyrkaTo 1.4 kl. 16 Nattvard i Kånala kapellTo 1.4 kl. 17 Nattvard i Norra Haga kyrkaTo 1.4 kl. 18.30 Nattvard i Kårböle kapellTo 1.4 kl. 18.30 Nattvard i Munksnäs kyrkaTo 1.4 kl. 19 Nattvard i Åggelby gamla kyrka Fr 2.4 kl. 9.30 Långfredagens gudstjänst i Munksnäs kyrkaFr 2.4 kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrkaFr 2.4 kl.16 Passionsmusik i Kottby kyrkaLö 3.4 kl. 17 Sedermåltid i Hagasalen

Sö 4.4 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrkaSö 4.4 kl. 12 Högmässa i Malms kyrkaSö 4.4 kl. 15.30 PULS i Månsas kyrkaMå 5.4 kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrkaMå 5.4 kl. 18 Musikandakt i Hagasalen

APRILTi 6.4 kl. 19 Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka

Sö 11.4 kl. 10 Högmässa i Åggelby gamla kyrkaSö 11.4 kl. 12 Gudstjänst i Malms kyrkaSö 11.4 kl. 16 Gudstjänst och fest i Munksnäs kyrkaTo 15.4 kl. 19 Vesper i Åggelby gamla kyrka

Sö 18.4 kl. 9.30 Högmässa i Munksnäs kyrka. Sopplunch till förmån för missionen.Sö 18.4 kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrkaSö 18.4 kl. 15.30 PULS i Månsas kyrka Ti 20.4 kl. 19 Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka

Sö 25.4 kl. 9.30 Högmässa i Munkshöjdens kyrkaSö 25.4 kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrkaSö 25.4 kl. 12 Högmässa i Kårböle kapell

Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ annonseringen i Kyrkpressen!

Gudstjänster