Eastern European Outlook 1303: Fortsatt hyfsad tillväxt i norra Östeuropa

7/29/2019 Eastern European Outlook 1303: Fortsatt hyfsad tillvxt i norra steuropa

1/24


2/24

Eastern European Outlook Mars 2013 | 3

Ekonomisk Analys

Eastern European Outlookutkommer tv gnger per r. Denna rapport publicerades den 20 mars 2013.

Rapporten skrevs av Mikael Johansson (cheredaktr), Andreas Johnson, Ruta Arume, Dainis Gaspuitis och Vilija Tauraite.

Robert Bergqvist Hkan FrisnCheekonom Che r Ekonomisk Analys+ 46 8 506 230 16 + 46 8 763 80 67

Daniel Bergvall Mattias BrurEkonom Ekonom+46 8 763 85 94 + 46 8 763 85 06

Ann Enshagen Lavebrink Mikael JohanssonRedaktionsassistent Ekonom, che steuropa-analys+ 46 8 763 80 77 + 46 8 763 80 93

Andreas Johnson Tomas LindstrmEkonom Ekonom+46 8 763 80 32 + 46 8 763 80 28

Gunilla Nystrm Ingela HemmingPrivatekonom Fretagarekonom+ 46 8 763 65 81 + 46 8 763 82 97

Susanne Eliasson Johanna WahlstenAnalytiker privatekonomi Analytiker retagarekonom+ 46 8 763 65 88 + 46 8 763 80 72

SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm

Ruta Arume Dainis GaspuitisEkonom, SEB i Tallinn Ekonom, SEB i [email protected] [email protected]+372 6655578 +371 67779994

Gitanas Nauseda Vilija TauraiteCheekonom, SEB i Vilnius Ekonom, SEB i Vilnius

[email protected] [email protected]+370 5 2682517 +370 5 2682521


3/24

Sammanattning

4 | Eastern European Outlook Mars 2013

Konjunkturen i steuropa har bottnat ur de senaste tre-sex mnaderna, likt bilden i vstvrlden. Och precis som mnstret iVsteuropa utvecklas norra delen av steuropa bttre n den sdra. Frmst Baltikum men ven Ryssland och Polen ortstterunder 2013-2014 att uppvisa en hysad BNP-tillvxt, medan Ukraina r ast i stagnation ven i r. Lnder i centrala/sdra steuropasom Tjeckien och Ungern reser sig ytterst lngsamt ur recession och Kroatien och Slovenien visar ortsatt krtgng.

Att norra delen av steuropa visar relativt god motstndskrat mot global avmattning och skuldkris i eurozonen beror i hg gradp att ekonomierna och banksektorerna dr r i relativt gott undamentalt skick, och att Ryssland gynnas av ortsatt hgt oljeprisp runt 110 USD/at. stlnderna i syd har strre interna obalanser och bankerna dr r mer pressade av problemen i Vsteuropa.

Arbetslsheten ortstter gradvis nedt i Baltikum och Ryssland men den stiger i Polen i r och astnar p hg niv i Ukraina.Senaste rens stora emigration rn Baltikum leder till vissa askhalsproblem p arbetsmarknaderna. ven om lnekningarnagenerellt tilltar s r kostnadslget under kontroll, med viss reservation r Estland. Exportens konkurrenskrat r drmed ortsattgod eter de tidigare interndevalveringarna. I Ryssland har arbetslsheten redan gtt under jmviktsnivn, vilket skapar kostnads-

tryck och vxtproblem allmnt. Inationen ortstter i r att sjunka i Baltikum och Polen men stiger ngot i Ryssland och vnderuppt tydligt i Ukraina trots ekonomisk kris.

Detta r BNP-prognoserna r de sex lnder som Eastern European Outlooktcker:

Rysslands tillvxt varvar ned ngot till 3,0 procent i r och 3,5 procent 2014. Ekonomin slr redan i resurstaket och omattandereormer krvs r att lyta tillvxtpotentialen till president Vladimir Putins ml p 5-6 procent.

Polen repar sig rn en djup inhemsk svacka, delvis med std av senaste halvrets stora rnteall centralbanken har docksnkt rdigt. BNP kar i r i unger samma takt som i ol, med 2,1 procent, och 2014 stiger tillvxten till 3,5 procent, docknnu under potentialen p runt 4 procent.

Ukraina r ven i r nolltillvxt och 2014 kar BNP med 1,8 procent. Ekonomin r hrt pressad av ett stort bytesbalansunder-skott och sviktande rtroende. Ett nytt ndln rn IMF behvs och en devalvering vntas andra kvartalet i r.

Estlands tillvxt strks rn 3,2 procent i ol till 3,8 respektive 3,7 procent de nrmaste ren. Detta r nnu under potentielltillvxt som r alla baltstater bedms ligga runt 4 procent. Tillvxten blir som i vriga Baltikum relativt balanserad.

Lettland ortstter att vxa snabbast av alla EU-lnder. En temporr dmpning rn 5,5 procent i ol till 3,8 procent sker i roch 2014 r tillvxten ter 5 procent.

Litauens BNP kar med 3,2 procent i r och 3,5 procent 2014, eter olrets tillvxt p 3,6 procent.

Lettland konverterar planenligt till euron 2014. Landet uppyller med god marginal alla Maastrichtkriterier. Men ngon vg av nyaanslutningar rn st-lnder i EU r inte att vnta; r de esta drjer euro-intrden era r. Det rmsta sklet r att regeringarna,med undantag av Litauens, prioriterat ned euro-ambitionerna p g a krisen i eurozonen.


4/24

Internationellt


Tillvxtbotten passerad men trg terhmtning Skuldsanering och politisk oskerhet

Eurozonen kvar i recession ven i r

Euron rsvagas

Vrldsekonomin rr sig t rtt hll eter en mycket svagavslutning p 2012 i mnga lnder, rmst i Vsteuropa. Mendet sker i lngsam takt och det r rmst tillvxtekonomiernasom ger std t den rbttrade tillvxten. I Europa ortstterarbetslsheten att ka i r.

terhmtningen hmmas av rhjd ekonomisk-politiskoskerhet och av att mnga stater, hushll och banker, rmsti vst, nnu inte r i ml med att sanera sina skulder eternanskrisen. Den politiska oskerheten inbegriper bl a USA:sbudgetpolitik, Kinas nya lngsiktiga tillvxtmodell, eurozonensstapplande steg mot en politisk union, Spaniens stdbehovsamt risken r grekiskt euro-uttrde p sikt. I denna ovissa ochekonomiskt krva milj ortstter retagen i r att tveka ominvesteringar. Men en viss islossning r investeringarna i USAr att vnta redan eter vren d nanspolitiken klarnat; vi spr

en kompromisslsning mellan demokrater och republikanersom innebr att den nanspolitiska tstramningsefekten totaltblir ca 2,0 procent av BNP i r, att skuldtaket varaktigt hjs ochatt skulden slutar vxa 2015 vid ca 115 procent av BNP.

Samtidigt r ett ertal positiva tillvxtkrater i rrelse.Centralbankerna stter nya rekord i monetr stimulans 2013.Utrymme nns d stora lediga resurser ger ortsatt lg krn-ination. Dessutom har centralbanker under senaste ret gettbesked om att de r beredda att slppa ram mer ination, t exrst Bundesbank och p senare tid BoJ och BoE. Den nan-siella stressen i eurozonens krislnder har lttat en heldel eter stora lngrntenedgngar sedan rra sommaren och

brser har stigit relativt kratigt p bred global ront. Industri-indikatorer har sedan tre-sex mnader tillbaka rsiktigt br-jat vnda uppt; inkpschesindex i t ex USA var 54 i ebruari,medan Kina och Tyskland lg strax ver expansionsgrnsen 50.terhmtningen i USA och Kina vilar p allt astare mark. IUSA stttas tillvxten av att hushllens skuldanpassning kom-mit lngt och att bo- och byggmarknader senaste ret varaktigtrepat sig eter krisen; bopriserna sps stiga med 5 procenti r. Japans nysatsning p stimulansdriven tillvxt gerkortsiktigt global lytkrat. En kad exibilitet i bde globalbudgetsaneringoch genomrande av Basel III-regler germindre negativa tillvxtefekter. Till de positiva aktorerna kan

lggas att obalanserna inom Europa minskar; krislndernarbttrar konkurrenskraten via snkta lner och de storabytesbalansunderskotten har redan krympt ptagligt.

Sammanvgt strks global tillvxt gradvis till 3,7 procent2013 och 4,1 procent 2014, det senare r i l inje med trend.

I eurozonen ortstter dock BNP att alla i r, med 0,3 pro-cent vilket bara r en aning mindre nedgng n i ol. Sklet rden negativa utvecklingen i krislnderna. Frst nsta r nstillvxt i eurozonen. Tyskland, som har relativt sm obalanseroch som genomr viss nanspolitisk stimulans i r, klarar sigortsatt undan recession och BNP kar med 0,6 respektive1,6 procent 2013-2014. Att tysk ekonomi vxer r viktigt r

srskilt den centraleuropeiska delen av steuropa, t ex strTyskland r ca 30 procent av polsk och tjeckisk export.

Eterrgan inom steuropastrks ocks ngot rn bot-tenmrken i slutet av 2012 i mnga lnder. Barometrar har psenare tid stabiliserats och ljusnat en aning. Men den regiona-la divergens som prglat steuropa i ett-tv r bestr ven ir. Fundamentalt sett starkare Ryssland och Polen upprtthl-ler tillvxt bttre n mnga andra lnder, ven om utvecklingeni polsk inhemsk eterrgan och drmed BNP-tillvxt var en klarbesvikelse andra halvret 2012. Delar av centrala och rmstsdra regionen r ortsatt mer pressade; t ex reser sig Tjeckienoch Ungern ytterst lngsamt ur recession 2012 och bde Slo-

venien och Kroatien vntas visa nnu ett minusr 2013 eter ca2-procentiga BNP-nedgngar i ol.

stbankernas kreditrsrjning och nansieringskostnaderhar ptagligt rbttrats sedan rra sommaren, som i vst.Men kreditvillkoren mot kund tinar likvl bara upp lng-samt. Krediteterrgan r ocks generellt lg, med undantagr enstaka lnder som Ryssland.

Globala nyckeltal

BNP, rlig procentuell rndring

2011 2012 2013 2014USA 1,8 2,2 2,1 2,7Eurozonen 1,4 -0,5 -0,3 0,9Vrlden 3,8 3,3 3,7 4,1Oljepris USD/at 112,3 111,8 109,9 110,0EUR/USD, dec 1,29 1,32 1,28 1,20Klla: IMF, SEB

EUR deprecierar ter mot USD eter apprecieringen sedanrra sommaren som i hg grad rklaras av ECB:s bestmdasignaler och beredskap (OMT-programmet) att rdda euron,kat rtroende r krislndernas skuldsanering samt USA:snya monetra lttnader. Fr en ny eurorsvagning talar krisln-

dernas kvarvarande behov att reparera konkurrenskrat. Dol-larn repar sig allmnt av USA:s relativa tillvxtrdelar samt avatt marknaden p sikt brjar prisa in Feds stegvisa exit rn denultraltta penningpolitiken.


5/24

Tema: Euro-tidtabellen


Euro-intrde drjer era r r de esta stlnder Eurokris ger politisk avvaktan i eurorgan

F klarar inations- och valutakrav

Bara Lettland redo r tidigt intrde 2014

Den 5 mars 2013 lmnade Lettland i Bryssel in en ormell ans-kan om euro-medlemskap 2014. Anskningen var vntad. Denlettiska regeringen har nda sedan 2009, d premirministerValdis Dombrovskis tilltrdde och d landet var i djup eko-nomisk kris, tydligt hat siktet instllt p intrde i eurozonen.De senaste tv ren har mldatumet 2014 deklarerats. Vrbedmning har sedan lnge varit att Lettland ocks rgrnt ljus eter vrens utvrderingsrapporter av ECB ochEU. Drmed blir Lettland den 1 januari 2014 den 18:e euro-medlemmen, varav den rde nationen rn steuropa eterEstland (2011), Slovakien (2009) och Slovenien (2007).

Men ngon anslutningsvg av ytterligare sex stnationerrn EU in i eurozonen r inte att vnta de allra nrmasteren. Sklen r era:

1. Skuldkrisen i eurozonen har lett till att ertalet regeringarunder de senaste ren prioriterat ned eurorgan i den po-litiska agendan. Krisen har skapat oklarhet i vilken riktningeurozonen rr sig i termer av bl a verstatlighet inom nans-politik samt eurons stabilitet i allmnhet. Drmed har ocksvissa av regeringarna dragit ned p ambitionerna att ra enekonomisk politik som snabbt leder till konvergens r att levaupp till Maastrichtkraven se mer om kriterierna i otnoten tilltabellen hr intill.

2. Det r bara Lettland och Litauen som r med i vxel-kursmekanismen ERM (2005 respektive 2004) och det krvsminst tv rs deltagande dr inr en euro-anslutning. Att inte

er lnder gtt med i ERM r nog just ett tecken p att euror-gan svalnat politiskt enligt punkt 1.

3. De senaste rens rsvagade ekonomiska utveckling som delvis r en ljd av krisen och recessionen i eurozonen- med sviktande BNP-tillvxt ven i st och i ol t o m recessioni de tv potentiella eurokandidaterna Ungern och Tjeckien grdet svrare att uppn Maastrichts budgetkrav. Skattein-komster dmpas och t ex arbetslshetsutgiter stiger.

4.Inationen r i de esta lnder i dagslget r hg i rhl-lande till kravet som r rrligt (dvs berknas p senaste till-gngliga data inr EU:s och ECB:s utvrderingar) och som vid

en utvrdering utgr rn de tre EU-lnder med lgst inationplus ett pslag p 1,5 procentenheter. Det kan bli ortsatt tuftatt n detta krav de nrmaste ett-tv ren d inationen inomEU sannolikt pressas ned ytterligare i spren av stora lediga

resurser i ekonomierna bl a till ljd av i r ortsatt stigandearbetslshet.

Vi har granskat hur vl de potentiella euro-kandidaternarn steuropa i dagslget klarar de centrala intrdeskra-ven; de tre som tcker prisstabilitet och sunda ofentliga nan-ser. Genomgngen baseras p 2012 rs utall/prognoser rnEU-kommissionen r ination, budget och skuld.

S uppyller EU:s stlnder utanr EMU

de centrala Maastrichtkriterierna*Utall/prognoser r 2012, enligt EU-kommissionens vinter-rapport 2013. Rda sifror r missade krav

Ination Budget Skuld% % av BNP % av BNP

Bulgarien 2,4 -0,1 18,9Lettland 2,3 -1,5 41,9Litauen 3,2 -3,2 41,1Polen 3,7 -3,5 55,8Rumnien 3,4 -2,9 38,0Tjeckien 3,5 -5,2 45,5Ungern 5,7 -2,4 78,6

*Inationen r vid utvrderingen vara max 1,5 procenten-heter ver rsgenomsnittet r de tre EU-lnder med lgstination; 2,77 procent r 2012 vid vr utvrdering. Ofentligabudgetunderskottetr ej verstiga 3 procent av BNP. Ofentli-ga skulden r ej verstiga 60 procent av BNP eller mste rrasig ned mot denna niv i tillredsstllande takt. Utver dessatre centrala krav nns ytterligare tre: Lnga rntan r varamax 2 procentenheter ver rntan i de tre EU-lnder medlgst ination. Vxelkursen ska ha varit stabil i tv r, medmedlemskap i ERM och utan devalvering.Centralbanken skavara politiskt oberoende. Notabelt r att vid ECB:s och EU:sutvrderingar av Maastrichtkriterierna granskas ven om det

bedms ha skett en bestende nedvxling i landets inationoch budgetunderskott.

Klla: SEB, EU-kommisionen

Fljande slutsatser kan dras av denna konvergens-kontroll.Bara tv av sju stlnder uppyller de tre viktigasteMaastrichtkraven: Lettland och Bulgarien. Lettland upp-yller ocks vriga krav, medan Bulgarien allerar p attlandet ej deltar/deltagit i ERM. Hela em lnder verstigerinationsgrnsen, samtliga relativt mycket och srskilt Ungern.Fyra klarar budgetgrnsen och av vriga tre r det bara Tjeck-ien som missar stort. Dr det ser bst ut i st-konvergensenr gllande det ofentliga skuldkriteriet; dr aller bara Ungernur ramen med sina nra 80 procent av BNP och de esta lnderhar mycket god marginal till grnsen 60 procent. stlnderna


6/24


Tema.: Euro-tidtabellen

har dremd en betydligt bttre ofentlig skuldposition n deesta vsteuropeiska lnder, inklusive nuvarande euro-nationer.

Nedan ljer vr prognos r euro-tidtabellen r stln-derna, i kronologisk ordning.

Lettland 2014Lettland konverterar planenligt till euron 2014. Landet uppyllermed god marginal alla Maastrichtkriterier. Det blir ocks svrtatt anklaga Lettland r att regeringen med quick-x-politikskulle ha tvingat ned ination och budgetunderskott; senasterens nedvxling ramstr som bestende, om man blickarett-tv r ramt. Notera ocks att konvergens mot ett ramtidaeuro-intrde var ett centralt delml i det EU/IMF-ledda interna-tionella stdlnpaketet 2008-2011. Ytterligare ett skl till att vitror att Lettland slpps in r att EU sannolikt vill visa att euro-processen lever trots nuvarande kris i era lnder i eurozonen.

Litauen tidigast 2015Chanserna r 50-50 att Litauen klarar mldatumet 2015 somden nya vnsterledda regeringen satte kort tid eter att dentilltrdde eter parlamentsvalet i hstas den rra regeringenhade det verambitisa intrdesmlet 2014. Landet liggerhyggligt till i budgetkriteriet, men det kan bli knepigt att underdet nrmaste ret ned inationen tillrckligt mycket; utvr-deringen sker p rsgenomsnittet r perioden mars 2013 tillmars 2014.

Polen tidigast 2016Har inget mldatum. Premirminister Tusk har i vinter upprepat

Polens avvaktande hllning i euro-rgan: Polen ska strvaeter att snarast mjligt ulllja kriterierna men helt avgrander beslutet att g med i zonen r nr det r 100 procent skertr Polen, dvs euro-omrdet mste ocks vara redo, rklaradehan inr parlamentet den 19 ebruari 2013. Vr bedmning ratt kriterierna r vl inom rckhll r en euro-anslutning 2016,rutsatt att Polen senast 2014 vljer att g med i ERM.

Bulgarien tidigast 2016Har inget mldatum. Frre premirministern Borisov sade 2010att Bulgarien d siktade p euro-anslutning 2013. Entusiasmenr euro-rgan hlls uppe ram till hsten 2012 d Borisov ochdvarande nansminister Djankov ppet och rankt gjorde

klart att Bulgarien hade lagt ned planerna p att g med ieuron: Fr tillllet ser jag inga rdelar med att g in i euro-zonen, bara kostnadersade Djankov till Wall Street Journalden 3 september. Han tillade att oenighet mellan euro-lnder iatt hantera skuldkrisen samt oklarhet om nya regler gjorde detalltr riskabelt r Bulgarien att medverka i eurozonen. Denpolitiska euro-ambitionen har allts svalnat rejlt. Det r inteheller troligt att den nya Raikov-regeringen, eter det pltsligaskitet i ebruari d Borisov-regeringen tvingades bort p g akratigt olkligt missnje med tstramningspolitiken, vljer attdriva rgan om euro-intrde. Bulgarien klarar i och r sig re-dan Maastrichtkriterierna (utom ERM), men en politiskt osker

situation gr att ett tidigare intrde n 2016 ej r troligt.

Rumnien tidigast 2016Har inget mldatum. Tidigare mlet 2015 strks hsten 2012.Centralbankscheen Isarescu sade d mycket bestmt att euro-rgan nu var borta rn agendan, ven om han tillade att lan-det borde ortstta att strva eter att uppylla Maastrichtkrite-rierna r att uppvisa god disciplin. Landet ligger ocks redan

vl till i uppyllande, rutom att inationen r r hg. Men dentydliga nedprioriteringen av eurorgan gr att ett rumnsktintrde re 2016 ej r troligt.

Ungern 2018-2020Har inget mldatum. De politiska signalerna senaste ren ratt euro-rgan r iskall och ett intrde tminstone inte ska skere 2018. Lgg drtill att Ungern politiskt just nu r inne i svraspnningar med EU eter Orban-regeringens omtvistade nd-ringar i grundlagen, som EU-kommissionen och Europardetmenar bl a hotar rttsskerheten. Ungern ligger ocks dligt tillvad gller kriterierna, med alldeles r hg ination och ofent-

lig skuld.

Tjeckien 2018-2020Har inget mldatum. Precis som i Ungern r euro-ambitionernaklart nedtonade. Regeringen har sagt att den rst vill haolkomrstning i rgan och att korunan ska bytas ut till eurotidigast 2020. Notabelt r ocks att centralbanken och nans-ministeriet i ett gemensamt uttalande p centralbankens hem-sida p Internet i december 2012 mycket tydligt gjorde klart atteuro-medlemskap inte ska prioriteras; det ska inte sttas ngotmldatum under 2013 och Tjeckien ska inte g med i ERM2013. Ekonomiskt sett har Tjeckien allt r hg ination menramr allt ortsatt stora budgetunderskott som gr att euro-

anslutning knns mycket avlgset.


7/24

Estland


Inhemsk eterrgan motstndskratig, exporten skakig Fortsatt skuldavveckling i hushllssektorn

Vxande emigration en stor utmaning

Inationen planar ut, hg lnetillvxt enupptrisk

Tvrtemot utvecklingen i eurozonen och de nordiska lndernaaccelererade Estlands tillvxt under andra halvret 2012, eteren inbromsning under olrets rsta hlt. I kvartalsmssigjmrelse bottnade ekonomin ur under rsta halvret ochrstakten kade till 3,7 procent under rde kvartalet. Inhemsketerrgan rblev den rmsta drivkraten. Under sista kvarta-let 2012 stod ven exporten rtt ramgngsrikt emot inbroms-ningen p de strsta exportmarknaderna och recessionen ieurozonen, och vxte med 7,1 procent i rstakt. Exportutveck-lingen r ganska skakig och srbar r pltsliga bakslag, menmed antagandet om gradvis ljusnande utsikter p exportmark-naderna blir vrt huvudscenario en mttlig kning av export ir ljt av en starkare utveckling 2014. Inhemsk eterrgan rmotstndskratig. Investeringar gav det klart strsta bidragettill den ekonomiska tillvxten 2012. Men de kommer troligen att

minska i betydelse under 2013 till ljd av lgre ofentliga in-vesteringar. Samtidigt vntas privata konsumtionen ge ett kattillvxtbidrag. Sammantaget br ekonomin uppvisa ett relativtbalanserat tillvxtmnster. Vi rknar med att BNP kar med3,8 procent i r och 3,7 procent 2014.

Den balanserade tillvxten resulterar i ett litet bytesbalansun-derskott. Under det rde kvartalet 2012 vidgades underskot-tet ngot som en ljd av att varuimporten strktes medan ex-porten av varor bara vxte mttligt. Orsaken var stark inhemsketerrgan, ven om det blev en viss inbromsning i privatkonsumtion och mer tydlig dmpning av investeringstillvxten.Byggsektorn rngick rollen som en tillvxtkrat. Det som lyteinhemsk eterrgan var privat konsumtionstillvxt, ngot somvntas bli temporrt.

Byggandets volymtillvxt avtog skarpt under det andra halvret2012. Vid sidan av tilllliga ofentliga utgitskningar komtillvxtimpulserna under rde kvartalet rn sektorerna IKT,transport och jordbruk.

En kning av investeringar i privat sektor kommer lgligt un-der 2013, d de ofentliga investeringarna vntas minska. Etttecken p kad investeringsaktivitet r den livliga utlningen tillretag under andra halvan av 2012 och inledningen p 2013.

Hushllen r tvrtom ganska rsiktiga med att ta nya ln. Dentotala utlningen till privatpersoner ortsatte att minska ijanuari 2013 och antalet beviljade ln per mnad upphrde attka i slutet av 2012. Hushllens skulder som andel av BNP steg

ren re krisen rn runt 20 procent 2004 upp till en kulmenp 54 procent 2009. Sedan dess har denna skuldkvot minskattill 41 procent i slutet av 2012. Nivn r nnu ngot hgre nden var i slutet av 2006 d den ekonomiska boomen pgick rullt. Nr det gller bostadsln kan hushllen i r komma attstoppa sin skuldavveckling och det nns tidiga signaler p atteterrgan p ln ter brja komma igng.

Reallnetillvxten har gradvis kommit tillbaka, men det varnnu sista kvartalet i ol en ganska modest kning p 2,4

procent mtt i rstakt. Vi rknar med ortsatta reallne-kningar under 2013, vilket kommer att ge std t privatkonsumtion. Disponibla inkomster strks ocks av en snkningav skatten p arbetslshetsrskring och kade sociala trans-ereringar, som bl a barnbidrag, rldrabidrag och pensioner.De sociala bidragen kar med 6 procent. Sammantaget rknarvi med att privat konsumtion vxer med 4 procent 2013 och 3procent 2014.

Fastighetspriserna repar sig successivt och kar r tilllletmed 7-8 procent i rstakt. Ngon boom r dock inte sannoliki nrtid. Att priserna stiger beror inte rmst p kad kredite-terrgan rn hushll utan mer p att astigheter ses som eninvesteringsmjlighet i en milj med mycket lga rntor. Mer-parten av astighetstransaktionerna sker utan bankln.

Det allmnna ekonomiska sentimentet var relativt stabilt under2012. Estland ortsatt att var bland de mest optimistiskalnderna i Europa, strax eter Lettland. Nringslivets ramtids-tro har varit stabil, med undantag r tillverkningsindustrin drrtroendet ll i slutet av ret. Konsumentrtroendet rsva-gades ngot under rde kvartalet men strktes ter i brjan

av 2013.

Tillverkningsindustrin mter ortarande en relativt krv om-vrldsmilj. Med gradvis rbttrad extern eterrgan br


8/24


Estland

exporten vara kapabel att uppvisa ortsatt mttlig tillvxt 2013,ven om riskerna rblir hga och bakslag kan intrfa.

Det strsta makroekonomiska problemet i Estland rvxande emigration och vilken resulterar i spnningar parbetsmarknaden. Under 2012 steg emigrationen tvrt till nra10 900 personer, 4 600 er n ret dessrinnan. Det var detstrsta utdet p ett decennium. Samtidigt har nedgngen ibeolkningen rvrrats under de senaste tv ren. Detta kom-mer att pverka den tillgngliga arbetskraten negativt bde pkort och lng sikt. Arbetskratsbrist r redan det strsta hindretr att ka afrerna i Estland. Den mest akuta arbetskrats-bristen gller r enklare jobb i tjnstesektorn, dr rikare nrlig-gande lnder lockar till sig arbetskrat som kan utra dessalgavlnade jobb.

Produktiviteten har rblivit praktiskt taget orndrad desenaste tv ren; detta till ljd av att sysselsttningen kat isamma takt som produktionen. Samtidigt har lnetillvxtenverstigit produktivitetskningen. Det r hg tid att vnda den-na trend, och de rsta tecknen p stigande produktivitet kanredan avlsas. Breda lnekningar vntas ocks, t ex i ofentligasektorn som en konsekvens av strejker i sjukvrdssektorn ochbland piloter. Kollektiva lneavtal har slutits i energisektorn,jmte minimilner. Ofentliganstllda utgr unger en rde-del av den totala arbetskraten. Det ortstter ocks att ske enlneanpassning i den privata sektorn eter krisen. Situationenvarierar dock mellan branscher. Utsikterna till lnehjningar r

lgre i branscher med sm chanser till produktionstillvxt, somi tillverkningsindustrin och byggbranschen.

Samtidigt nns ortarande en stor reserv av arbetslsa per-soner. Arbetslsheten minskade under loppet av 2012 till 9,3procent det rde kvartalet. Ytterligare viss nedgng vntas,om n i en lngsammare takt. De strsta lediga vakansernanns r tjnstejobb, rsljningspersonal och lgutbildade ar-betare. Just lgutbildad arbetskrat r en av huvudkategoriernabland de arbetslsa. Utbud och eterrgan mts ej, kanske pg a lneniver eller kvaliceringshinder. Den genomsnittligalnen vxte med 5,9 procent under 2012 och vntas kamed 7-8 procent 2013 och 5-6 procent 2014.

kade lner bidrar till inationsrisker r 2013. I vrigt r in-ationskraterna relativt dmpade. Den importerade ina-tionen blir nedpressad och rvarupriser kommer inte att trycka

upp inationen. I januari 2013 var den totala inationen p denlgsta nivn p tv r, trots att en strre elprishjning hade enbetydande inverkan p inationstakten; 0,9 procentenheter.Underliggande inationskrater r slunda ganska svaga, venom det nns en kvardrjande risk r spridningsefekter rnelprishjningen. Inationen vntas ka med 3,3 procent bda

ren.

Den ekonomiska tillvxten under andra halvret 2012 varmycket bttre n vad nansministeriet hade prognosticerat.Utallet p statsbudgeten blev slunda bttre n planerat. In-komsterna blev 3,4 procent hgre n vntat, vilket ledde till ettmindre budgetunderskott n berknat r 2012. Fr 2013antar regeringen ett underskott p 0,7 procent av BNP.

I r r det ocks lokalval, vilket kan komma att sp p kom-munernas underskott och samtidigt ka svl hushllsinkoms-ter som investeringsprojekt. En mrkbar efekt kunde noterasi inledningen av 2013 i orm av ria allmnna transporter i Tal-linn. Detta gynnar disponibelinkomsten hos lginkomsttagarnaav beolkningen och kar popularitetsstdet r stadens rege-rande Centerparti, vilket ingr i den parlamentariska oppositio-nen p nationell niv.

Det parlamentariska stdet r regeringen har minskat underde senaste sex mnaderna eter en skandal gllande partinan-siering kopplad till det strsta styrande paritet Reormpartiet.Samtidigt har den konservativa koalitionspartnern IRL kat i

popularitet. Sammantaget knner sig hger-regeringen intesrskilt hotad av det kade stdet r vnster-oppositions-partierna. Detta skit speglar delvis ett utbrett missnje medinkomstniver och den senaste hjningen av elpriserna. Under2012 var det er strejker n ngonsin tidigare i Estlands histo-ria. Nsta parlamentsval r planerat att hllas 2015.


9/24

Lettland


Tillllig inbromsning 2013 Inhemsk eterrgan ger std t tillvxt

Svagt pristryck

Lettland ansluter planenligt till euron 2014

Trots svag global tillvxt blev 2012 nnu ett starkt r r Lett-land, som r andra ret i rad lyckades vxa snabbast av allaEU-lnder. Arbetslsheten ortsatte att minska. Samtidigt r-blev inationen lg vilket bidrog till rbttrad kpkrat. Dessagynnsamma trender bidrog till att lyta privat konsumtion. Godekonomisk tillvxt medrde ocks att regeringens inkomstplanverskreds, vilket resulterade i ytterligare budgetnansiering tillstora sektorer. Landets makroekonomiska stabilitet ledde tillatt internationella kreditvrderingsinstitut hjde Lettlands ra-ting. I och med att rtroendet kade s kunde Lettland ordnanansiering till aldrig tidigare s lga rntor.

Under det rde kvartalet 2012 kade BNP med 5,1 procenti rstakt och helrssifran blev 5,6 procent. Detaljhandel, till-verkningsindustri och byggande uppvisade stark tillvxt. Kriseni eurozonen ortstter att rmrka den globala bilden 2013,s de lettiska tillvxtutsikterna mste ortarande bedmasmed viss rsiktighet. Hittills har dock den lettiska ekonominvisat exibilitet och en rmga att ta sig an mjligheter p nyamarknader. Vi rutser att nuvarande ekonomiska trender ort-stter, om n i en mer moderat takt. Vi rknar med att BNPkar med 3,8 procent i r och att tillvxten accelererar till5 procent nsta r. Under 2013 kommer BNP-tillvxten rmstatt upprtthllas av investeringar och privat konsumtion, som

r krat av hgre lner och kpkrat samt av relativt stabiltsentiment. Transitsektorn kommer att mta konkurrens ochkapacitetsbegrnsningar vilka sannolikt kommer att resulterai lngsammare tillvxt. Aktiviteten p astighetsmarknaden

vntas ka sakta rn en lg niv. Denna r ortarande pver-kad av oskra lngsiktiga utsikter och den senaste krisen. Byg-gandet ortstter att repa sig men i en lngsammare takt n iol under det att nans- och rskringsindustrin ortstter attanpassa sig till rhllanden eter krisen.

Under 2012 kade tillverkningsindustrin en stor arbetsgivareoch drivkrat r tillvxt sin rsljning med 11,9 procentmtt i lpande priser och jmrt med 2011. Exporttillvxtenstudsade upp under rde kvartalet trots global svaghet.

Under olret steg exporten med 15 procent, medan importenkade med 12,7 procent. Med hjlp av god konkurrenskratortstter tillverkningsindustrins produktion samt exportenatt ka. Oskerhet pverkar investeringar och nringslivetmste nnu arbeta mycket efektivt och undvika att bygga uppstora lager. Denna rsiktighet hmmar Lettlands lngsiktigautvecklingsmjligheter. Fr 2013 rknar vi med att investe-ringsaktiviteten strks gradvis, delvis som en efekt av kadeutlndska investeringar inr Lettlands rvntade anslutningtill eurozonen 2014.

Bytesbalansunderskottet minskade i ol till 1,7 procent av BNPrn 2,2 procent 2011. Orsakerna var att exporten stod upp

bttre n vntat och att tvekan om investeringar dmpadeimport. Vi spr att bytesbalansunderskottet kar mttligt underde kommande ren i spren av hgre import.

Med syte att hja konkurrenskraten och minska skatten parbetskrat s snktes den privata inkomstskatten i januari2013 med en procentenhet till 24 procent. En snkning med tvprocentenheter ljer i januari 2014 och ytterligare en lttnad

ret senare.

Uppmuntrade av kommande skatterndringar och den posi-tiva ekonomiska utvecklingen rblev konsumenterna mycket


10/24


Lettland

aktiva under andra halvan av 2012. Under helret 2012 kadedetaljhandeln sin rsljning med 9,7 procent i asta priser.Hushllen vntas heller inte under 2013 dra ned p spender-viljan s mycket och vi rknar drr med en ortsatt relativtrobust kning i konsumtionen bde i r och nsta r .

Inationen har ortsatt att sakta in, drivet av globala trenderoch moderat lnetillvxt. Den rliga inationstakten minskadetill 0,3 procent i ebruari. Inverkan rn externa aktorer rblirsvag. Det vill mjliggra ytterligare rbttring av hushllenskpkrat och rmja konsumtion. Den ortsatta ekonomiskaterhmtningen kommer bara gradvis att brja ka trycketuppt p priser. Detta tryck blir begrnsat beroende p hgarbetslshet och mttlig men kande lnetillvxt. Vi rut-spr en genomsnittlig ination p 1,4 procent i r, menljt av en acceleration till 3 procent 2014. Den rvntadeeuro-anslutningen den 1 januari 2014 vntas addera 0,2-0,3procentenheter till inationen till ljd av hamstring av varorinr anslutningen och avrundningsefekter vid exempelvis

restauranger och kaer.

Under de tre rsta kvartalen 2012 var den rliga lnetillvxten3,7 procent och takten accelererade troligen ngot under detsista kvartalet. Lnetillvxten r de nrmaste tv ren rblirmoderat; 4,5 respektive 5,5 procent. Under de drp ljanderen vntas dock ett vxande inationstryck pressa upp l-nerna snabbare. Lnekningar i ofentlig sektor kommer att haen inverkan p detta, ven om de blir mycket selektiva och blirbegrnsade av budgetkapacitet. Statligt och kommunalt gdaretag vntas slppa ram strre lnekningar.

Frra rets gradvisa rbttring av arbetsmarknaden vn-

tas ortstta. Under rde kvartalet 2012 steg arbetslshetenmed 0,3 procentenheter till 13,8 procent, ramr allt p g assongsefekter. D ekonomin ortstter vxa nra trend kring4 procent vntas dock eterrgan p arbetskrat ortstta kaven om den strukturella arbetslsheten gr att arbetslshetenligger kvar p hg niv lng tid ramver. Arbetsmarknadslgetser olika ut i olika delar av landet och understryker behovet aven hgre rrlighet r arbetskraten. Vi bedmer att bristen parbetskrat med vissa typer av specialkompetens kommer attleva vidare. Detta gller rmst retag inom tillverkningsindu-strin, inormationsteknologi samt byggindustrin.

Eter viss rdrjning har den ekonomiska tillvxten skapatrutsttningar r en stabilisering r banksektorn. Eteren trersperiod med rluster gick sektorn med vinst 2012.Andelen problemln r dock ortsatt hg, ramr allt rhushllen. Av de totala banklnen till hushll lg 24,5 procenteter med betalningarna vid slutet av 2012 vilket var nstan 5procentenheter lgre n 2011. Bankernas totala lneportljortsatte krympa 2012; minskningen var nstan 10 procent.Lnevolymen har dock brjat stabilisera sig med hjlp av enkning r nya ln vilket till strsta delen drivs av ln till retag.Totala krediteterrgan r dock ortarande lg. Fr att kaeterrgan behvs nationella stdmekanismer, exempelvisgenom att ge unga hushll std i samband med det rstabostadskpet. P medellng sikt kommer utlningen till retagortstta dominera medan utlningen till hushll kommerortstta att utvecklas svagare.

Lettlands ofentliga nanser r i gott skick. Den 20 december2012 terbetalade nansdepartementet 493,3 miljoner lats tillIMF. Drmed har Lettland ullgjort terbetalningen av IMF:s delav det internationella krisln som lpte december 2008-2011.Lettlands terstende skuld till EU ska terbetalas till 2025.Tack vare stabil ekonomisk tillvxt kunde regeringen vertrfarra rets budgetml. Underskottet hamnade p 1,4 procent avBNP 2012 jmrt med mlet p 1,9 procent. Vr bedmningr att budgetunderskottet hamnar p 1,4 procent av BNP2013 och p 0,8 procent 2014.

Lettland uppyller gott och vl samtligaMaastrichtkriterier och rberedelserna r en anslutning tilleurosamarbetet ortstter. Budgetkriteriet, dr underskottetinte r verstiga 3 procent av BNP, uppylls med god

marginal. I januari 2013 var genomsnittet r den senastetolvmnaderperioden 2,0 procent, klart under kriteriet p2,7 procent. I januari var den lngsiktiga avkastningen pstatspapper 4,35 procent, kriteriet var 5,74 procent. Vrbedmning r att ofentliga skulden hamnade p 39,4 procentav BNP 2012, klart under kriteriet p 60 procent av BNP.Lettland har dessutom deltagit i ERM II sedan maj 2005.

EU-kommissionen och ECB vntas rberedakonvergensrapporter r Lettland i april. Om rapporterna gergrnt ljus kommer Rdet r ekonomiska och nansiella rgor(Ekon) att erbjuda lettland medlemskap i eurozonen. I junikommer Europeiska rdet att ta beslut att bjuda in Lettland.

I juli tar Ekon det slutgiltiga beslutet om Lettlands intrdeoch bestmmer ven vxelkursen vilken vntas ligga kvar p0,702804 lats per euro.

Oavsett spekulationer kring de politiska motiven bakominbjudan rn eurozonen och den ortsatta utvecklingen rsamarbetet ramver hller vi ast vid vr bedmningatt Lettland blir det 18:e medlemslandet i eurozonen ijanuari 2014. D eurokampanjen nu intensieras vxer venstdet r medlemskap, om n i lngsam takt. Den senasteopinionsunderskningen visar att endast 33 procent avbeolkningen stder en anslutning till eurosamarbetet.


11/24

Litauen


Ytterligare ett r med mttlig och balanserad tillvxt God konkurrenskrat r exporten

Lnekningarna accelererar

Inationen mste tmjas r att neuromlet 2015

Under 2012 var tillvxten i Litauen stabil och ck std rnbde export och inhemsk eterrgan. BNP steg med 3,6 pro-cent vilket var bland de hgsta tillvxttakterna i EU. Samtidigthar de ekonomiska obalanserna ortsatt d handelsbalansun-derskottet och inationstrycket varit lgt.

Exporten utvecklades rvnansvrt vl, speciellt underandra halvret, trots recession i eurozonen och lngsammaretillvxt r andra viktiga handelspartners ssom Ryssland ochPolen. Den stadiga exporttillvxten ortsatte r tredje ret irad och den totala exporten steg med 11 procent mtt i astapriser. Drmed vertrfades nivn innan den nansiella krisenmed omkring 30 procent. Under slutet av ret steg exporten avjordbruksvaror rejlt tack vare en rekordhg spannmlsskrdmen exporttillvxten var nd bredbaserad.

En av rklaringarna till den starka exportutvecklingen r attkostnaderna har hllits kvar p en lg niv. Exempelviskade de nominella lnerna med strax ver 2 procent vilketvar betydligt lgre n i jmrbara ekonomier. Reallnerna harortsatt alla sedan brjan av 2009 medan den reala efektivavxelkursen rsvagades ytterligare rra ret.

Samtidigt utvecklades den inhemska eterrgan relativt trgt2012 vilket reekteras i en svagare terhmtning r detaljhan-deln och en minskning av handelsbalansunderskottet, specielltunder andra halvret. Lnetillvxten var r svag r att dra uppden privata konsumtionen i ngon strre utstrckning samti-

digt som oskerheten kring eurozonskrisen hade en dmpandeefekt p spenderviljan. Under 2013 vntas accelererandelnetillvxt och stigande sysselsttning ge std till konsumtio-nen men samtidigt har beolkningsminskningen samt rsiktigahushll en dmpande efekt. Vr bedmning r att den pri-vata konsumtionen kar med 4 procent 2013 och med 5procent 2014.

P bostadsmarknaden anns positiva tecken under 2012.Enligt det EU-harmoniserade bostadsprisindexet steg priserna

endast marginellt med 0,1 procent under de rsta tre kvarta-len. Priset p nybyggda lgenheter steg ngot medan priset pexisterande lgenheter ortsatte alla. Bostadsutbudet brjadeka och antalet bygglov r bostadshus steg vilket innebr attprispressen rn utbudssidan kommer att vara ortsatt begrn-sad under 2013; bostadspriserna vntas inte ka med mer n 5procent. Eter att ha stigit under 2011 minskade byggandet avkommersiella astigheter, vgar och annan inrastruktur under2012.

Investeringarna ortsatte att utvecklas svagt rr ret p grundav kvardrjande oskerhet som hller tillbaka tillvxtpoten-tial och produktivitetsrbttringar p medellng sikt. Sedanbrjan av andra kvartalet 2012 har investeringarna allit mtt irstakt. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsin-dustrin nstan ntt tillbaka till nivn re krisen. Givet attraktivalnerutsttningar och en lng period med nedpressade inves-teringar vntar vi oss en rsiktig terhmtning under 2013.

Sammantaget bedms 2013 bli ytterligare ett r med mttligoch balanserad ekonomisk tillvxt. Exportens konkurrenskratkommer att en utmaning genom hgre lnekningar menterhmtningen i eurozonen vntas skapa bttre rutstt-ningar under andra halvret. BNP r std rn stigande kon-sumtion och investeringar och vntas ka med 3,2 procent

2013 och med 3,5 procent 2014. I ljuset av den balanseradeutvecklingen r ekonomin vntar vi oss att bytesbalansun-derskottet ligger kvar p mttliga 3 procent av BNP 2013 och 4procent 2014.

Frra ret steg inationstakten ngot jmrt med 2011 ochhelrsgenomsnittet hamnade p 3,2 procent. Inationenortsatte att drivas av globala rvarupriser medan det eterr-gedrivna pristrycket i stort sett var obentligt. Under slutet av2012 mattades inationstrycket och vergick i en tre mnaderlng deationsperiod. Inationen var ortsatt lg under inled-ningen av 2013 trots att hushllens elpriser steg med 9-10 pro-cent samtidigt som punktskatterna p diesel och tobak hjdes.

Efekten av elprishjningarna vntas bli begrnsad etersomretagens elpriser sedan rsskitet inte lngre r regleradeutan bestms genom rhandlingar. HIKP-inationen mttsom helrsgenomsnitt vntas hamna p 2,5 procent 2013


12/24


Litauen

och 2,8 procent 2014 drivet av globala rvarumarknader samthjningar av skatter och reglerade priser.

Eter att ha allit med 13 procent i reala termer under en yra-rsperiod ndde lnerna sannolikt en vndpunkt i ol. I januari2013 hjde regeringen minimilnen till 290 euro. Detta bidrarmed minst tv procentenheter till lnekningarna. Anstlldamed lner som verstiger miniminivn vntas begra hjningarr att lnediferentieringen ska bibehllas. Samtidigt verkarbristen p arbetskrat ka. Under 2012 emigrerade 43 000personer vilket visserligen var rre n under 2011 men somnd innebr en betydlig minskning av arbetskraten. Vi vntaross drr att de nominella lnekningarna kommer attaccelerera och vertrfa inationen 2013. Arbetslshetenbedms ortstta alla, rn 13,2 procent 2012 till 11,5 procent2013 och till 10,0 procent 2014.

Utvecklingen r statsnanserna gr t rtt hll. Under dersta tre kvartalen 2012 var budgetunderskottet 2,9 procentav BNP. Underskottet bedms hamna p 2,8 procent av BNP2013 och 3,0 procent 2014. Statsskulden bedms stabilisera signra komortabla 40 procent av BNP.

I det parlamentsval som Litauen genomrde i oktober 2012stod mitten-vnsterpartier som segrare. Fyra partier, Socialde-mokraterna, Arbetarpartiet, Ordning och Rttvisa samt ett partisom representerar polacker i Litauen, bildade en regeringskoali-tion. Samtidigt ck Fosterlandsrbundet-Litauiska kristdemo-

krater som gjort sig knda r sina anstrngningar att strkastatsnanserna relativt starkt std med en rdedel av platser-na i parlamentet. I ebruari 2013 aviserade Arbetarpartiet samtOrdning och Rttvisa att de bda partierna ska sls samman.Det nya partiet skulle en plats mer n Socialdemokraternasom i nulget r det strsta partiet i parlamentet.

Den nya mitten-vnster regeringen har visat sig mer inriktadp att bibehlla goda statsnanser n vad som vntades innanvalet. Inga stora rndringar av den regende regeringensbudget har genomrts. I ljuset av skuldkrisen i eurozonen rdet sannolikt att regeringen upprtthller budgetdiscipli-nen ramver. Den nya regeringen har ocks lutat idn om att

inra ett progressivt inkomstskattesystem men implemente-ringen r mycket osker. Samtidigt har regeringen visat sig varabetydligt mindre angelgen n vntat att inra nya undantag

rn mervrdesskatten. Endast ett undantag r persontran-sporter inrdes i brjan av 2013.

Regeringen har meddelat att mlsttningen r att Litauenska ansluta sig till eurosamarbetet 2015, ett r senare nregende regering. Vr bedmning r att mlsttningenr rimlig men kommer att krva politisk vilja och genom-tnkta beslut. Inations- och budgetkriterierna kommer attkrva mest av regeringens uppmrksamhet. P grund av densvaga ekonomiska tillvxten i eurozonen riskerar Maastricht-kriteriet r inationen att alla till niver som blir svra att nutan specialtgrder. Samtidigt r inationen i Litauen merknslig r energiprisrndringar n lnder i Vsteuropa denergipriser vger tyngre i KPI-korgen.

Litauen har ven genomrt en vgledande olkomrstning ombyggandet av ett nytt krnkratverk. Trots ett resultat med 65procent nej har regeringen ortsatt de politiska diskussionernaoch ett slutgiltigt beslut har nnu inte attats. Ett annat viktigtenergiprojekt i orm av upprande av en naturgasterminal iKlaipeda pgr redan. De bda projekten r centrala r attLitauen ska kunna minska sitt importberoende av rysk energioch skapa mjligheter r lgre energipriser.

I ebruari 2013 stngde centralbanken ned verksamheten hosUkio bankas, Litauens sjtte strsta bank p g a bankens svaganansiella stllning. Bankens tillgngar har delats upp ochde goda tillgngarna har kpts av Siauliu bankas, den sjunde

strsta banken mtt enligt tillgngar. Vr bedmning r attefekterna p statsnanserna och bankmarknaden r minimalasamtidigt som banksystemet som helhet har verskott plikviditet.


13/24

Polen


Tillvxten repar sig i hst eter den inhemska tvrniten Stabilisering i indikatorbilden

Lg ination men inga er rntesnkningar

Ofentliga nanser ter under kontroll

Polens ekonomi har bottnat ur eter den ovntat djupa tillvxt-svackan andra halvret 2012. Aktiviteten rblir lg rstahalvret i r nr vxande arbetslshet, ortsatt stram nans-politik (om n minskad stramhet) och svag global eterrganhmmar. Andra halvret ljer en gradvis acceleration avtillvxten. terhmtningen blir varaktig och bredbaserad.Privata konsumtionen r nring av tervndande reallne-tillvxt till ljd av inationsraset. Investeringarna stabiliserasi r av bl a en kratig och bred rntenedgng sedan i hstas.Exporten strks av rbttrad tysk eterrgan och Polens godamarknadsposition.

Det svaga slutet p 2012 och starten p 2013 gr att BNP-till-vxten r helret 2013 bara blir en tiondel hgre n i ol;2,1 procent. Under 2014 kar BNP med 3,5 procent, ett lytmen nnu under potentiell tillvxt p ca 4 procent. Prognoser-

na ligger drygt en halv procentenhet ver konsensus bda ren.Vr ganska optimistiska tillvxtbild grundas p att Polensekonomi och banksektor r i undamentalt relativt starkt skick.Nr tillvxten brjar rra sig uppt vntas retags och hushllsramtidstro ocks brja lyta i en positiv spiral. Drtill ser vi enunderliggande god investeringspotential.

Tillvxten ll i ol rn en rstakt om 3,6 procent rsta kvarta-let till bleka 1,1 procent sista kvartalet. Inbromsningen beroddermst p sviktande privat konsumtion samt rekyler eter

en bygg- och investeringsrush ret inr otbolls-EM-arrang-emanget med Ukraina sommaren 2012.

2013 har inletts med tendenser till stabilisering i t ex indu-stri och detaljhandel. Industriproduktionen kade med 0,3

procent i januari eter ett decemberall p hela 10,6 procent.Detaljhandelns rsljning steg med 2,4 procent i januari eteren nedgng p 3,6 procent i december. Allt detta mtt i rstakt.Industrins inkpschesindex har sedan i hstas legat ngraenheter under tillvxtgrnsen 50 men har i vinter stigit ngottill 48,9 i ebruari. Barometrar r detaljhandels- och bygg-branschen har de senaste mnaderna planat ut p lga niver.Konsumenternas lga ramtidstro har ljusnat en aning men rp lg niv ven den.

Exporttillvxten hlls lnge hyggligt uppe trots vikande externeterrgan. Men i slutet av 2012 dmpades exporten tydligt,med ett stort all i december. Vi spr svag men ngot kandeexporttillvxt det nrmaste ret. Fr en ljusning talar en hgintegration med tysk industri (som bl a sljer bra i Asien) samten god konkurrensposition nr eterrgan rn Vst- ochsteuropa gradvis kar. Sedan 2008 d vrldsekonomin varitpressad har Polen varje r ortsatt att vinna marknadsandelar,om n i en lgre takt de senaste tre ren, visar EU-kommis-

sionens data. Dremot r exporten ingen valutadraghjlpramver; zlotyn vntas gradvis appreciera mot euron rnde senaste tv mnadernas stabila niv 4,10-4,20 till 3,95 idecember 2013 och till 3,80 i slutet av 2014.

Tidigare livlig investeringstillvxt avtog snabbt eter otbolls-EM; under de sista tv kvartalen i ol ll investeringarna irstakt. kad ekonomisk oro och minskat byggande bidrogtill nedgngen. Senare i r stagas investeringsaktivitetenupp av det rnteall som varit. Dessutom gr regeringen i roch ren ramver en extra satsning p inrastruktur. Det nnsenligt vr bedmning ven ett etersatt/uppdmt strukturelltinvesteringsbehov i polsk ekonomi eter en lng period med re-

lativt lg investeringskvot; senaste tio ren ca 20 procent avBNP i snitt. Sett mot den bakgrunden kommer mer EU-pengarlgligt. Polen r en av vinnarna i den preliminra uppgrelsenom EU:s lngtidsbudget 2014-2020 (som r rsta gngen


14/24


Polen

ska krympa). Landet lyckades till en kning p 7,5 procent istruktur- och sammanhllningsonder. Investeringarna vntasta hygglig art 2014.

Privat konsumtion har successivt tappat art under det senasteret, med ett all sista kvartalet 2012 den rsta nedgngensedan inrandet av marknadsekonomi. Det rmsta skletr nog att hushllen pressats av lgre realinkomster. Fallandelnetillvxt och dvarande hg ination (nda lngt in i hstas)ledde till negativ reallnetillvxt under en stor del av 2012.Samtidigt steg arbetslsheten rn 9,6 procent 2011 till 10,2procent 2012. Ngon snar ljusning p arbetsmarknaden r ejatt vnta; tvrtom kar arbetslsheten till 11 procent i r drden kulminerar. Men hushllen har i vinter tertt reallne-kningar och kopplingen mellan reallner och konsumtion rrelativt stark. Vidare gr rnteallet att trycket lttar p hushl-lens balansrkningar och att kreditillvxten ter gradvis vnderuppt eter senaste halvrets avkylning. Konsumtionen reparsig gradvis under 2013 och kar med runt 1 procent i r och

2,5 procent 2014.

En potentiell risk i konsumtionsprognosen, och drmed i BNP-prognosen, r att hushllen har en historiskt lg sparkvotp under 2 procent i ol; bara ngot ver 2 procent 2011, attjmra med 8-9 procent 2009-2010. Detta i kombination meddarrande huspriser trenden har varit svagt sjunkande senastetv ren gr att hushllen kan ortstta att tveka med nyainkp och ta nya ln lngre n vad vi rknat med.

Ett stort bytesbalansunderskott, p ver 4 procent av BNP2010-2011, har varit en av plumpar i Polens undamenta-protokoll. Det har gjort att Polen behvt lna en hel del kortris-tigt kapital. Dmpad import gr att bytesbalansunderskottetkrympte till ca 3,5 procent i ol och hamnar p lngsiktigt merhllbara ca 3,0 procent av BNP 2013-2014. Finansieringstrycketlttar. Underskottet i bytesbalansen r dock i sig en signalom behov av att ka den mttliga exportandelen i ekonomin.Envist hg ination ver 4 procent var under 2011 och rstahalvan av 2012 ett dilemma r svl hushllen som central-banken vars ml r 2,5 procent +/-1 procentenhet. Men sedanseptember i ol har inationen rasat till 1,3 procent i ebruari i

r. Snkt lnetillvxt, minskad eterrgan och lugnare rvaru-och energipriser ligger bakom detta skit i inationstrenden.Inationen vntas rbli nedtryckt i r med tanke p svaghets-tendenserna i eterrgan och p arbetsmarknaden. Dessutom

hller en rvntad zlotyuppgng tillbaka importpriserna. Ina-tionen blir i snitt 1,8 procent 2013 och 2,5 procent 2014.

Centralbanken NBP lade i november 2012 om penningpolitikeneter (den ondiga) rntehjningen i maj samma r. Sedan desshar styrrntan snkts rn 4,75 procent till 3,25 procent, detsista i ett 50-punkterssteg. Drmed r styrrntan under kris-nivn 3,5 procent som rdde under den globala krisen2009-2010.Vi rutser inga ytterligare rntelttnader.

Ofentliga nanser r ter under kontroll eter regeringensprioriterade budgetkonsolidering de senaste ren, som bl ainneattat en pensionsreorm med hjd pensionslder och av-skafande av rmner r vissa grupper samt rysta ofentligalner. Regeringen har varit pressad till spartgrder rn delsEU-kommissionen, dels rn nationella ofentliga skuldgrnser.

tstramning och hygglig tillvxt har lett till att budgetunder-skottet som andel av BNP minskat rn 7,9 procent 2010 till ca3,5 procent i ol. Skuldkningen har stoppats runt den knsligagrnsen 55 procent, som om den verskrids automatiskt ut-lser hrdare tstramning. Polen har tt berm r politiken.T ex hjde Fitch i ebruari utsikterna r kreditbetyget A- tillpositiva. EU-kommissionen sade samma mnad att Polen r ettav sex EU-lnder som i vr troligen avrs rn stabilitetspak-tens svarta lista; underskottet lg ver 3-procentgrnsen i olmen det berodde p pensionsreormen, och d den ofentligaskulden understiger grnsen 60 procent av BNP kan undantaggras, hette det.

Den nanspolitiska tstramningen minskar nu gradvis men vispr att budgetunderskottet nd ortstter nedt till 3,2procent av BNP i r och 2,8 procent 2014. Att Polen drmed2014 uppyller Maastrichtkraven innebr inte att landet sjlv-klart snabbt vill konvertera till euro. Euro-mldatumet r poli-tisk oklart, ven om statsminister Tusk sagt att Polen ska siktap att snarast mjligt uppylla Maastrichtkraven (se tema). Detr ocks ovisst om center-hger-regeringen verkligen sitterkvar hela mandatperioden ut till nsta val 2015. Regeringenblev omvald i valet hsten 2011 men har sedan dess tappat ipopularitet eter spartgrder och olrets omtvistade pen-sionsreorm. Det nns ocks spnningar i Tusks parti Medbor-

garplattormen i t ex rgan om att tillta registrerat partner-skap r homosexuella par dr parlamentet i januari i r n engng rstade ned ett sdant rslag.


15/24

Ryssland


Hysad tillvxt men rsvagad potential Svag avslutning p 2012 och start p 2013

Tillvxten har dmpats till trend

Inhemsk eterrgan har rsvagats menortsatt hgt oljepris ger tillvxtstd

Lttare penningpolitik i hst

BNP bedms ha stigit med omkring 2 procent i rstakt under

rde kvartalet. Drmed ortsatte inbromsningen r tredjekvartalet i rad och r helret 2012 hamnade tillvxten kring 3,4procent. Tillvxtdmpningen drevs av en tydlig inbromsning rinvesteringar tillsammans med en dlig skrd som slagit motproduktionen i jordbrukssektorn. Samtidigt har ven hushllenskonsumtion som de senaste ren varit en grundlggande driv-krat r tillvxten brjat rsvagats. Den ekonomiska aktivite-ten har bromsat in ytterligare ngot under brjan av 2013. Vrbedmning r dock att oljepriset (Brent) kommer att liggakvar nra 110 USD per at, mtt som rsgenomsnitt, underbde 2013 och 2014 vilket ger stabila export- och skattein-komster och drmed ven visst tillvxtstd. BNP vntas ka

med 3,0 procent 2013 och med 3,5 procent 2014.

Tillvxten nu nra trendTrots att tillvxten dmpats tydligt r arbetslsheten histo-riskt sett mycket lg samtidigt som kapacitetsutnyttjandet rhgt. Tillvxtdmpningen r drr strukturell och ekonominvxer nu nra trend som vi uppskattar till omkring 3 procent.Tillvxten har de senaste ren inte ntt tillbaka till de niveromkring 7 procent som rdde re den nansiella krisen 2008-

2009.

Som vi ramhllit i tidigare rapporter r vr bedmning att detkommer krvas omattande reormer r att tillvxten skakunna n de 5-6 procent som president Vladimir Putinsatt som ml. Reormsteg har tagits bland annat genom WTO-medlemskapet rra ret, en ny budgetregel, inationsml samtett ambitist privatiseringsprogram p 10-15 miljarder dollarper r de kommande tre ren som godkndes i september i ol.Mycket terstr att gra. Den ryska ekonomin r ortarandemycket srbar r oljeprisall, staten har alltjmt ett r stortinytande ver ekonomin samtidigt som retagsklimatet rdligt. ven demogran dmpar tillvxten genom en ortsattminskning av beolkningen.

Den nuvarande relativt hga nivn p oljepriset gr dessvrreatt det vlknda problemet med lg reormvilja lever vidare vil-ket rvrras av att det saknas utmaningar mot den nuvarandepolitiska ordningen (se ruta sid 18). Utan mer genomgendereormer riskerar tillvxten att astna kring 3-4 procent. Ett allr oljepriset skulle innebra att tillvxten blir n lgre.

Oljeprisets stora betydelse r exporten gr att prisrndringarr tydliga efekter p ekonomin. Olja str r omkring 60 pro-cent av totala exporten. Under 2012 lg oljepriset p omkring110 dollar per at mtt som helrsgenomsnitt och lg drmedp unger samma niv som under 2011. Drmed gavs visserli-gen ingen extra skjuts till tillvxten men oljepriset bidrar ndtill att hlla uppe den ekonomiska aktiviteten. Samtidigt brom-sade exporttillvxten in rejlt under 2012 och hll s ig kringnollstrecket mtt i rstakt under andra halvret. Vr prognos ratt oljepriset ligger kvar kring 110 dollar per at bde 2013 och2014 vilket r i linje med konsensus. Drmed ger oljepriset visststd till tillvxten ven ramver. Exporten r stimulans d

den globala tillvxten ortstter rbttras och exportvolymenvntas accelerera under andra halvan av 2013 och in i 2014.


16/24


Ryssland

Svag inledning p 2013De esta indikatorer pekar p en trg inledning p 2013. Det

sammanvgda inkpschesindexet (PMI) har rrt sigsidledes de senaste mnaderna men ligger kvar ver ex-pansionsgrnsen 50. PMI r tjnstesektorn ligger visserligennnu betydligt hgre n r tillverkningsindustrin men har allittillbaka senaste tiden vilket stdjer bilden av en avmattningr den inhemska eterrgan. ven konsumentrtroendet gersamma bild. Frn en relativt hg niv vnde rtroendet nedtunder andra halvret 2012 och nedgngen vntas ortsttaunder innevarande kvartal i linje med dmpningen av hushlls-konsumtionen.

Bde investeringar och industriproduktion har utvecklats svagtde senaste mnaderna. I januari ll industriproduktionen mtti rstakt r rsta gngen sedan 2009 och allet ortsatte iebruari. Investeringarna bromsade in tydligt under 2012 ochden svaga utvecklingen vntas ortstta de nrmaste mna-derna drivet av basefekter. I januari kade investeringarna med1,1 procent i rstakt. P lite lngre sikt ser dock utvecklingenstarkare ut. Inr vinter-OS i Sochi nsta r samt otbolls-VM2018 nns ett stort behov av inrastrukturinvesteringar. venden uttalade ambitionen att utveckla den stra delen av landetgr att det kommer att behva genomras omattande inves-teringar i inrastruktur kommande r.

Detaljhandeln har slaknat. Mtt i rstakt kade detaljhan-deln visserligen med hysade 3,5 procent i januari men k-

ningen ligger lngt under tillvxten kring 7 procent under rstahalvan av 2012. Dmpningen har gt rum trots att arbetsls-heten legat p en historiskt sett lg niv. De nominella lnernahar ortsatt stiga med ver 10 procent i rstakt men den sti-gande inationen har gjort att reallneutvecklingen dmpatsden senaste tiden. kat hushllssparande samt en ngot mer

restriktiv kreditgivning har sannolikt ocks bidragit till rsvag-ningen av detaljhandeln.

Kredittillvxten mattas avKreditledd hushllskonsumtion har under de senaste ren variten viktig drivkrat r den ryska tillvxten. Utlningen till hus-hllen kade med omkring 40 procent 2012 Centralbanken haruttryck oro och har redan vidtagit vissa tgrder r att dmpakningen. P lngre sikt r nd vr bedmning att riskerna rbegrnsade. kningen sker rn en mycket lg niv. Hushllensskuldkvot i rhllande till BNP ligger kring 10-12 procent vilketkan jmras med omkring 30 procent r andra ekonomier iregionen.

Nr ekonomin bromsar in vntas ven kredittillvxten mattasav. Bankerna verkar dessutom instllda p att inria centralban-kens nskan att utlningen till hushllen inte ska vxa med mern 30 procent under 2013. Dessutom har den totala utlningensom inkluderar ln till retag redan brjat dmpas mtt i rs-takt. ven om dmpningen av utlningen och den ekonomiskaaktiviteten nu stter press p bankerna ser utsikterna p litelngre sikt ljusare ut. Det stora investeringsbehovet kommer attskapa god eterrgan p ln ramver.

Inationen nra toppenSedan rra vrens mycket lga niver har inationstaktenstigit rejlt. Uppgngen har i rsta hand drivits av stigandelivsmedelspriser men ven tarifhjningar som senarelades pgavalen har bidragit. Eter en stabilisering mot slutet av 2012 harinationen skjutit ny art och ndde 7,3 procent i ebruari; tyd-ligt ver centralbankens ml p 5-6 procent. Inationstaktenbedms dock nu vara nra toppen. Livsmedelsinationenbrjar stabiliseras och regeringen vntas genomra mindrenya tarifhjningar n vad som tidigare aviserats. Inationenbedms alla tillbaka under andra halvret 2013, rmst drivet

av basefekter rn livsmedelspriserna. Ngot kratigare all rinationen vntas dock inte. Krninationen har envist hllitsig kvar strax under 6 procent de senaste mnaderna, trots


17/24


Ryssland

dmpningen av aktiviteten i ekonomin. Detta understryker atttillvxtdmpningen till stor del r strukturell och svagare tillvxtunder 2013 vntas drr inte leda till ngot stort all r ina-tionen. Mtt som rsgenomsnitt hamnar inationen p 6,3procent 2013 och 5,2 procent 2014.

Centralbanken i svr sitsInation klart ver mlet kombinerat med allande tillvxt harsatt centralbanken i en svr sits. Frn regeringshll kommertydliga krav p en uppmjukning av penningpolitiken r attstimulera ekonomin. Oskerheten kring penningpolitiken r-strks av att den nuvarande centralbankscheen Sergei Ig-natiev ersttas av presidebt Putins ekonomiska rdgivareElvira Nabiullina nr hans mandat gr ut i juni. Valet av cen-

tralbanksche som ofentliggjordes i brjan av mars kommer att betydelse r penningpolitikens inriktning ramver. Nabiul-lina var ett ovntat val och hon har inte unnits med bland denamn som nmnts p rhand. Eter beskedet har oron r attcentralbankens oberoende kan komma att rsvagas och attNabiullina kommer att ra en mer expansiv penningpolitik i

linje med regeringens nskeml kat.

Sedan hjningen i september i ol har styrrntan legat kvar p8,25 procent. Februaris acceleration i inationstakten mins-kade sannolikheten r en rntesnkning i nrtid ytterligare ochstyrrntan vntas ligga kvar p nuvarande niv de nrmastemnaderna. D inationen aller tillbaka lngre ram under2013 skapas dock ett visst utrymme r rntesnkningar. Vrbedmning r att styrrntan snks med 50 punkter underandra halvret och drmed ligger p 7,75 procent vid slutetav 2013.

I samband med nanskrisen 2008-2009 tappade rubeln nra

en tredjedel av sitt vrde mot USD/EUR-korgen (55 procentUSD och 45 procent EUR). Trots en terhmtning sedan dessligger rubeln i nulget omkring 15 procent under nivn innankrisen. Under 2013 nns era aktorer som talar r en ap-preciering av rubeln. Eter inrandet av Euroclear-systemethar det blivit enklare r utlndska investerare att kpa ryskastatsobligationer vilket skapar ett inde av utlndsk valuta.Rubeln stttas ven av ett ortsatt verskott i bytesbalansen.Ytterligare aktorer r det ortsatt hga oljepriset samt att deomattande valutautdena vntas bromsa in drivet av mins-kad politisk oskerhet. Rubeln bedms drr apprecieramed runt 4 procent ram till slutet av 2013 och ligger d p

Tuf hllning i utrikespolitiken ger Putin std iinrikespolitikenRyssland har under senare r skrpt sin utrikespolitiska hll-ning, ramrallt gentemot USA men ven mot grannlnder.Frhllandet till Ukraina r ortsatt komplicerat. Ukraina harrskt omrhandla sitt importavtal r rysk naturgas r attrska ned priset. Ryssland har dock svarat med krav patt Ukraina ska g med i den Rysslands-ledda s k CIS-tullu-nionen dr ven Vitryssland ock Kazakstan ingr. Rysslandrsker drmed knyta Ukraina nrmare till sig; ett ukrainsktdeltagande i tullunionen skulle rsvra Ukrainas ambition atti stllet utka samarbetet med EU.

Samtidigt ortstter Rysslands relation med USA att vararostig. Den rmsta orsaken r Rysslands veto mot FN-leddasanktioner gentemot Syrien. Den s k Magnitskylagen somtrdde i krat i december i ol och som rhindrar utvaldaryska topptjnstemn inresa till USA samt att anvnda ame-rikanska banker har ocks bidragit till att ka spnningenmellan lnderna. Ryssland har i sin tur kontrat med en egenlista p amerikanska topptjnstemn och har rbjudit adop-tioner till USA.

Putins ovilja att samarbeta med USA och den tufa utri-kespolitiska hllningen har strkt hans stllning; detta motbakgrund av en utveckling dr de inhemska protesterna kati styrka under senare r. Putins std bland beolkningen harvisserligen allit tillbaka rn ett std p ver 70 procent i

brjan av 2011 men har terigen strkts ngot de senastemnaderna och ligger nu kring tv tredjedelar. Andelen somuppger att de skulle rsta p Putin i nsta presidentval harocks minskat men avsaknaden av en person med tillrckligkarisma r att kunna utmana honom kombinerat med enragmenterad opposition gr att det i nulget inte nns ngrastrre risker mot den politiska ordningen. Frslag till rnd-ringar av valsystemet till Duman som vntas genomraskommer dessutom sannolikt att gynna Putins parti EnadeRyssland. D bde nsta val till Duman (slutet av 2016) och

nsta presidentval (2018) ligger lngt ram i tiden r den po-litiska oskerheten i nulget begrnsad. Drmed vntas inteheller ngon mer omattande rndring av den ekonomiskapolitiken.

P lngre sikt nns dock rutsttningar r politiska omvlv-ningar. Opinionsunderskningar visar att omkring 50 procentav beolkningen redrar ett ekonomiskt system baserat pplanekonomi. ven det tidigare sovjetiska politiska systemethar omattande std. Sdana stmningar skapar grundrut-sttningar r att kommunistpartiet, som i nulget har om-kring 20 procent av platserna i Duman, radikalt skulle kunna

ka sitt std med en karismatisk ledare.


18/24


Ryssland

33,8 mot USD/EUR-korgen. Vxelkursen kommer att ortsttaatt gradvis rigras genom bandbreddning rn det nuvarandebandet p +/- 10 procent. Som en konsekvens kommer rntor-na att ortstta bli mindre volatila vilket underlttar ekonomiskplanering. Den reala efektiva vxelkursen har strkts rejltsedan i hstas och riskerar att sl mot konkurrenskraten.

Finanspolitiken ska bli mindre expansivDen statsbudget r 2013-2015 som presenterades i oktoberi ol har som mlsttning att nanspolitiken ska bli betydligtmindre expansiv ramver. Det r i rsta hand utgiterna somska hllas tillbaka. En ny budgetregel har inrts r att dmpadessa. Enligt regeln kan inte utgiterna verstiga intkternamed mer n 1 procent av BNP berknat p ett genomsnitt avoljepriset under de regende em ren. Fr att prognostiserastatens budgetintkter anvnds det rvntade oljepriset. Dintkter rn olje- och gassektorerna str r omkring hlten avstatens intkter blir alla budgetprognoser mycket knsliga rrndringar i oljepriset.

Ett verskott i statsbudgeten rs till tv statliga onder; Re-servonden och National Wealth Fund (NWF). I rsta hand grverskottet till Reservonden men om denna verstiger 7 pro-cent av BNP rs verskottet i stllet till NWF. Reservonden kani sin tur anvndas r att tcka ett budgetunderskott medanNWF ungerar som std till pensionssystemet.

Regeringens prognos r att statsbudgeten gr rn ett mtt-ligt underskott p strax under 1 procent av BNP i r till balans2015.Vr bedmning r dock att budgeten baseras p alltroptimistiska prognoser r BNP-tillvxten. Regeringen vntarsig att tillvxten hamnar kring 4-5 procent per r vilket r be-tydligt hgre n vra prognoser. Det kommer dessutom att blituft att hlla igen p utgiterna. Under presidentvalkampanjenrra vren lovade president Putin att ka de ofentliga utgi-terna, bl a genom kade rsvarsanslag och lnehjningar iden ofentliga sektorn. ven rberedelserna inr vinter-OS iSochi 2014 kommer att krva kade utgiter. Samtidigt lederinbromsningen r aktiviteten i ekonomin till krav p en merexpansiv politik. Vr bedmning r att underskottet kommer attbli strre n regeringens prognos och att budgetunderskottet

hamnar p 0,5 procent av BNP 2013 men stiger dreter tillomkring 1 procent 2014.

Den nya budgetregeln och ambitionen att ra en mindre ex-pansiv nanspolitik r visserligen steg i rtt riktning men plite lngre sikt r statsnanserna ortarande beroende av etttresifrigt oljepris. Rensat r oljeintkter berknas budget-underskottet till omkring 10 procent av BNP enligt regeringenoch budgeten balanseras vid ett oljepris p strax under 120

dollar per at. Med en statsskuld s lg som omkring 10 procentav BNP nns dock inget akut hot. P lngre sikt vntas dockbytesbalansen rsvagas drivet av kad import av kapitalvarori linje med den rvntade kningen av investeringarna. By-tesbalansverskottet r dessutom starkt beroende av ortsatthga oljepriser och ett prisall riskerar drmed att leda till ensituation med underskott i bde budget och bytesbalans. Enrsvagning av bytesbalansen r speciellt allvarlig i ljuset avortsatt omattande kapitalutden. ven om utdena dm-pats senaste tiden r de ortarande omattande och rsvagarRysslands bytesbalansposition.


19/24

Ukraina


Svra policybeslut ortsatt svag tillvxt Devalvering rycker nrmare

IMF-avtal bsta alternativet men ingensjlvklarhet

Fortsatt politisk balansgng mellan EU ochRyssland

Ekonomin utvecklades mycket svagt under andra halvret 2012och tillvxten bromsade in rejlt; mtt i rstakt ll tillvxtenbde tredje och rde kvartalet. Fr helret 2012 hamnadeBNP-tillvxten p 0,2 procent, en kratig inbromsning jmrtmed en tillvxt p 5,1 procent 2011. Inhemsk eterrgan hllsuppe hyggligt under 2012 men rsvagas i r. Inte heller rnextern eterrgan vntas ngot strre tillvxtstd; exportenkommer att ortstta att pressas av den svaga utvecklingen iEuropa och dmpad eterrgan p stl.

Frutom den tydliga inbromsningen riskerar ekonomin atthamna i en nnu djupare kris. Huvudproblemet r det storaunderskottet i bytesbalansen och den press det stter p valu-tan. Vi hller ast vid bedmningen att hryvnian kommer attdevalveras. ven om rtt policybeslut attas och en allvarligkris undviks kommer tillvxten nd att bli mycket svag. Under2013 vntas nolltillvxt, dreter kar BNP med 1,8 pro-cent 2014, prognoser klart under konsensus.

Regeringen behver snabbt atta beslut i era svra rgor ratt minska risken r att ekonomin dras ned i en omattandekris. Regionernas parti lyckades med knapp marginal behllamajoriteten i parlamentet eter valet i slutet av oktober i ol.

Den politiska oskerheten har drmed minskat och med tre rtill nsta val (presidentval) nns ett nster r att genomraimpopulra reormer ssom minskade gassubventioner.

Den svraste policyrgan r valutapolitiken. Hryvnian pres-sades under hsten i ol av det stora bytesbalansunderskottetsamt spekulationer om devalvering. Den ukrainska staten skadessutom betala tillbaka omkring 9,6 miljarder USD p sinautlandsln under 2013, inklusive en strre terbetalning tillIMF. Dessutom har den privata sektorn en relativt stor utlands-skuld med kort lptid. Trots att Ukraina har en lg statsskuld pomkring 40 procent av BNP nns drr p kort sikt ett stortexternt nansieringsbehov.

Fr att motverka valutapressen inrde regeringen i november2012 en lag som tvingar exportretag och privatpersoner attkonvertera sina valutavinster till hryvnia. Lagen bidrog till enappreciering under slutet av 2012 men sedan rsskitet harvalutan terigen rsvagats; mot dollarn med omkring 1 pro-cent. Valutareserven har sedan mitten av 2011 minskat medmer n en tredjedel och understiger normalt kritiska grnsvr-den. I takt med att valutareserven minskar kar risken ren okontrollerad devalvering. I december snkte dessutomMoodys och S&P Ukrainas kreditbetyg till B3 respektive B.

Pressen mot hryvnian skulle kunna mildras genom ett nyttndln rn IMF. Ukraina har sedan sommaren 2010 ett avtalmed IMF men detta har varit ryst sedan vren 2011 och gickut i december 2012. Under rsta halvan av ebruari beskteen IMF-delegation Ukraina r att utrna mjligheterna till ettnytt stand by-avtal. Sttestenarna med IMF r vlknda sedantidigare. Det handlar om landets omattande subventioner avgaspriserna till hushll och retag, budgetunderskottet (om-kring 3 procent av BNP 2012), krav p en mer exibel vxelkursoch solvensen i banksystemet. Vr bedmning r att ett nyttavtal med IMF r det bsta alternativet r Ukraina ochdet r ven vrt huvudscenario. Ett avtal skulle skapa stabi-litet och minskad oskerhet och drigenom ge rutsttningar


20/24


Ukraina

r en varaktig terhmtning. En verenskommelse r docklngtirn ngon sjlvklarhet. Risken r att Ukraina vljer attavst rn ett avtal r att undvika IMF:s politiskt svrsmltareormkrav och i stllet p egen hand rsker lsa situationengenom de internationella lnemarknaderna. Detta r dockett hgriskscenario dr Ukraina i vrsta all stngs ute rn de

internationella kapitalmarknaderna vilket allvarligt skulle r-svra en lsning av det externa nansieringsbehovet.

Oavsett om ett avtal med IMF kommer till stnd eller inte r vrbedmning att en devalvering kommer att genomras; rganr om denna blir kontrollerad eller okontrollerad. Vi hller astvid vr tidigare bedmning att devalveringen mot USD blirminst 10 procent. Devalveringen vntas komma mot slutet avandra kvartalet i r. En devalvering skulle stta stopp r erode-

ringen av valutareserven tack vare ett minskat behov r cen-tralbanken att intervenera r att hlla vxelkursen stabil kring8 mot USD men medr samtidigt era negativa efekter ssomimportpriskning och drmed stigande inationstakt samt enrdyring av hanteringen av Ukrainas utlandsskuld.

Underskottet i bytesbalansen bedms ha stigit till ver 8procentav BNP 2012 och drivs av ett kande underskott i han-delsbalansen. Ngon betydande rbttring av handelsbalan-sen r inte i sikte; exporten ortstter att pressas av svag inter-nationell eterrgan p stl. Bytesbalansunderskottet vntasminska till 6 procent av BNP 2013. En devalvering bedms liten efekt p exporten p g a den svaga eterrgan och det r

drr oskert om en devalvering skulle ngon strre positivefekt p bytesbalansen.

Inhemsk eterrgan ger endast litet tillvxtstd. Industri-produktionen ortstter utvecklas svagt, i januari ll produk-tionen med 3,2 procent jmrt med samma mnad 2012. venbyggsektorn utvecklas svagt. En ljuspunkt r dock detaljhan-deln som ortsatt ka med omkring 10 procent i rstakt drivetav goda reallnekningar som en ljd av obentlig ination.En devalvering skulle dock sl mot hushllen d dessa har mern en tredjedel av sin upplning i utlndsk valuta. Banksektornsom helhet pressas av Ukrainas problem med nansieringenav underskottet i bytesbalansen och utlningen r ortsatt svag.

Frn sommaren 2011 ram till mitten av 2012 ll inationstak-ten tillbaka kratigt drivet av lgre matpriser (KPI-korgen utgrstill omkring 50 procent av livsmedel) och basefekter. Sedan

i vras i ol har inationstakten hllit sig nra nollstrecket; iebruari var inationstakten -0,5 procent. ven krninationenhller sig kring noll. Inationstakten vntas dock stiga ramverdrivet av kande livsmedelspriser som ett resultat av den dligaskrden 2012. Den vntade devalveringen kommer att dra uppimportpriserna och bidrar tillsammans med hjningar av gas-

priset och basefekter till stigande inationstakt. Inationenvntas hamna p 5,5 procent 2013 och 6,5 procent 2014.

Relationerna till bde EU och Ryssland r ortsatt anstrngda.Ukraina slt under 2011 ett handels- och integrationsavtal medEU dr ett rihandelsavtal r en viktig del. Avtalet har legat p isi ver ett r d oron i Bryssel ver demokratiutvecklingen kat.Oron kopplas ramr allt till behandlingen av den tidigare pre-mirministern Julia Tymosjenko men ven till parlamentsvaleti ol som kritiserats. President Janukovitj menar att rdjupade

relationer med EU r prioriterat och ven stora delar av beolk-ningen stder en sdan utveckling.

Om nrmandet till EU inte kommer vidare r ett alternativ attUkraina istllet sker sig mot Ryssland. En sdan utvecklingverkar dock mindre sannolik; relationerna strs av spnningarkopplade till Ukrainas import av naturgas. I slutet av januarikrvde Ryssland en betalning p 7 miljarder dollar rn detstatliga, ukrainska gasbolaget Natogaz som kompensationr att Ukraina 2012 importerade r lite gas och drmed brtingngna avtal. Gaskonikten vntas leva vidare ven omUkraina har ambitionen att minska beroendet av rysk gas (seruta). Det troligaste scenariot r drr att Ukraina prioriterarsin strvan att ka utbytet med EU samtidigt som manrsker bibehlla goda relationer med Ryssland.

Frsta steget mot minskat beroende av rysk gasUkrainska staten slt i slutet av januari 2013 ett avtal medRoyal Dutch Shell om utvinning och produktion av gas iUkraina. Afren omattar potentiellt mer n 10 miljarderdollar och r ett rsta steg i Ukrainas ambition att utvecklade egna gasreserverna och drmed minska beroendet av ryskgas. Avtalet handlar rmst om att utveckla yndigheternaav skifergas och drmed p ett liknande stt som USA rejlt

ka den inhemska energiproduktionen. Ukraina bedms hade tredje strsta tillgngarna av skifergas i Europa men detkommer att drja innan avtalet r efekt; ambitionen r dockatt det inhemska gasbehovet ska kunna tckas inom tio r.


21/24

Nyckeltal


ESTLAND 2007 2008 2009 2010 2011 2012(p) 2013(p) 2014(p)BNP, % 7,5 -4,2 -14,1 3,3 8,3 3,2 3,8 3,7Ination, rsgenomsnitt, % 6,6 10,4 -0,1 3,0 5,0 3,9 3,3 3,3Arbetslshet, % 4,6 5,5 13,8 16,9 12,5 10,2 9,8 9,7Bytesbalans, % av BNP -15,9 -9,2 3,4 2,9 2,1 -1,2 -0,3 1,3Fin sparande, of sektor, % av BNP 2,4 -2,9 -2,0 0,2 1,1 -1,0 -0,7 0,0Skuld, ofentlig sektor, % av BNP 3,7 4,5 7,2 6,7 6,1 10,5 12,0 11,73-mnaders rnta, rets slut 7,2 7,8 3,3 1,1 1,4 0,2 0,4 0,6

LETTLAND2007 2008 2009 2010 2011 2012(p) 2013(p) 2014(p)

BNP, % 9,6 -3,3 -17,7 -0,9 5,5 5,6 3,8 5,0Ination, rsgenomsnitt, % 10,1 15,3 3,3 -1,2 4,2 2,3 1,4 3,0Arbetslshet, % 6,1 7,5 16,9 18,7 16,2 14,9 13,3 12,2Bytesbalans, % av BNP -22,4 -13,1 8,6 3,0 -1,2 -1,7 -2,4 -3,0Fin sparande, of sektor % av BNP -0,4 -4,2 -9,7 -8,1 -3,4 -1,4 -1,4 -0,8Skuld, ofentlig sektor, % av BNP 9,0 19,8 36,7 44,5 42,2 39,4 36,7 35,4

EUR/LVL, rets slut 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 -Styrrnta, rets slut 6,5 6,0 4,0 3,5 3,5 2,5 0,75 0,75

LITAUEN

2007 2008 2009 2010 2011 2012(p) 2013(p) 2014(p)BNP, % 9,8 2,9 -14,8 1,5 5,9 3,6 3,2 3,5Ination, rsgenomsnitt, % 5,8 11,1 4,2 1,2 4,1 3,2 2,5 2,8Arbetslshet, % 4,3 5,8 13,7 17,8 15,3 13,2 11,5 10,0Bytesbalans, % av BNP -14,5 -12,9 3,7 0,1 -3,7 -2,0 -3,0 -4,0Fin sparande, of sektor, % av BNP -1,0 -3,3 -9,4 -7,2 -5,5 -3,0 -2,8 -3,0Skuld, ofentlig sektor, % av BNP 16,8 15,5 29,4 38,0 38,5 40,0 40,0 40,0EUR/LTL, rets slut 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,453-mnaders rnta, rets slut 6,65 9,89 3,90 1,50 1,66 0,68 0,80 0,905-rs rnta, rets slut 4,80 13,10 6,60 4,60 5,40 2,40 2,60 2,80

(p) = prognos


22/24


Nyckeltal

POLEN 2007 2008 2009 2010 2011 2012(p) 2013(p) 2014(p)BNP, % 6,8 5,1 1,6 3,9 4,3 2,0 2,1 3,5Ination, rsgenomsnitt, % 2,6 4,2 4,0 2,7 3,9 3,7 1,8 2,5Arbetslshet, % 9,6 7,1 8,1 9,6 9,6 10,2 11,0 10,8Bytesbalans, % av BNP -6,2 -6,6 -3,1 -4,3 -4,5 -3,6 -2,9 -3,2Fin sparande, of sektor, % av BNP -1,9 -3,7 -7,4 -7,9 -5,0 -3,5 -3,2 -2,8Skuld, ofentlig sektor, % av BNP 45,0 47,1 50,9 54,8 56,4 55,8 54,0 54,0EUR/PLN, rets slut 3,6 4,1 4,1 4,0 4,5 4,1 4,0 3,8Styrrnta, rets slut 5,25 4,00 3,50 3,75 4,50 4,25 3,25 3,755-rs rnta, rets slut 6,13 5,34 5,91 5,52 5,34 3,21 3,60 4,20

RYSSLAND 2007 2008 2009 2010 2011 2012(p) 2013(p) 2014(p)BNP, % 8,5 5,2 -7,8 4,3 4,3 3,4 3,0 3,5Ination, rsgenomsnitt, % 9,0 14,1 11,7 6,8 8,5 5,1 6,3 5,2Arbetslshet, % 6,5 6,2 8,4 7,5 6,6 5,7 5,6 5,3

Bytesbalans, % av BNP 5,9 6,1 4,0 4,8 5,3 4,3 3,1 2,2Fin sparande, of sektor, % av BNP 6,8 4,9 -6,3 -3,5 1,6 0,8 -0,5 -1,0Skuld, ofentlig sektor, % av BNP 8,7 6,6 10,2 11,6 11,6 11,9 12,3 12,6USD/RUB, rets slut 24,58 29,57 30,10 30,50 32,08 30,36 30,50 30,30Rubeln mot eurodollarkorg 29,7 34,8 36,0 35,2 36,4 34,7 33,8 33,0

UKRAINA 2007 2008 2009 2010 2011 2012(p) 2013(p) 2014(p)BNP, % 7,9 2,3 -14,8 4,1 5,1 0,2 0,0 1,8Ination, rsgenomsnitt, % 12,8 25,2 16,0 9,4 8,0 0,6 5,5 6,5Arbetslshet, % 6,4 6,4 8,8 8,1 8,5 7,8 8,2 8,4Bytesbalans, % av BNP -3,7 -7,1 -1,5 -2,2 -5,6 -8,4 -6,0 -5,0Fin sparande, of sektor, % av BNP -2,0 -3,2 -6,3 -5,7 -2,7 -3,0 -3,1 -2,5Skuld, ofentlig sektor, % av BNP 12,3 20,5 35,4 40,1 36,5 36,0 36,4 35,8USD/UAH, rets slut 5,05 7,80 8,00 7,97 8,00 8,04 9,20 9,50

(p) = prognos


23/24


Innehllet i denna rapport r baserat p uppgiter rn kllor som av Banken bedms vara plitliga. Banken lmnar dock ingen garanti r ullstndigheten

eller riktigheten i dessa uppgiter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut p underskningar de sjlva bedmer vara nd-

vndiga.

Ekonomisk Analys tillgnglig p InternetEastern European Outlooknns ocks tillgnglig p Internet: www.seb.se under Ekonomi, Nyheter & rapporter och Ekonomiska rapporter.

Fr att tillgng till vrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer r Merchant Bankings kunder g in p www.seb.se/research.Hr krvs ett lsenord som r exklusivt r dessa kunder.

Om Ni nskar tillgng till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga r att lsenordet.


24/24

SEB r en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuderSEB i Sverige och de baltiska lnderna rdgivning och ett brett utbud avfinansiella tjnster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamhetenen stark inriktning p fretagsaffren och investment banking utifrn ett

fullservicekoncept till fretagskunder och institutioner. Verksamhetensinternationella prgel terspeglas i att SEB finns representerad i ett 20-tal lnder runt om i vrlden. Den 31 december 2012 uppgick koncernensbalansomslutning till 2 453 miljarder kronor och frvaltat kapital till 1 328miljarder kronor. Koncernen har cirka 16 500 anstllda. Ls mer om SEB pwww.sebgroup.com.

Med kapital, kunskap och erfarenhet skapar vi vrden t vra kunder ettarbete dr vi har stor nytta av vr analysverksamhet.

De makroekonomiska bedmningarna grs av enheten Ekonomisk Analys.Utifrn konjunkturlget, ekonomisk politik och finansmarknadens lngsiktigautveckling ger banken sin syn p det ekonomiska lget lokalt, regionalt ochglobalt.

En av de centrala publikationerna r kvartalsskriften Nordic Outlook. Drredovisas analyser som tcker in den ekonomiska situationen i vrlden samtEuropa och Sverige. I Eastern European Outlook behandlas Baltikum, Polen,Ryssland och Ukraina. Den utkommer en gng i halvret.

www.seb.seB

01072013.0

3

Beijing

Shanghai

New York

So Paulo

Singapore

Moskva

St: Petersburg

Geneve

London

Luxemburg

Warszawa

Kiev

New Delhi

Tyskland

Estland

Ryssland

Litauen

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Polen

Ukraina

Moskva

St. Petersburg

Lettland

Dublin

Hong Kong

Documents

Eastern European Outlook 1303: Fortsatt hyfsad tillväxt i norra Östeuropa