SEB-rapport: Måttlig tillväxt väntar i Östeuropa

8/8/2019 SEB-rapport: Mttlig tillvxt vntar i steuropa

1/25


2/25

3 | Eastern Eruopean Outlook Oktober 2010

Eastern European Outlook utkommer tv gnger per r. Denna rapport publicerades den 6 oktober2010.

Rapporten skrevs av Mikael Johansson (chefredaktr), Dainis Gaspuitis, Andreas Johnson, Hardo Pajulaoch Vilija Tauraite.

Robert Bergqvist Hkan FrisnChefekonom Chef fr Ekonomisk Analys+ 46 8 506 230 16 + 46 8 763 80 67

Daniel Bergvall Mattias BrurEkonom Ekonom+46 8 763 85 94 + 46 8 763 85 06

Ann Enshagen Lavebrink Mikael JohanssonRedaktionsassistent Ekonom, chef steuropa-analys+ 46 8 763 80 77 + 46 8 763 80 93

Andreas Johnson Tomas LindstrmEkonom Ekonom+46 8 763 80 32 + 46 8 763 80 28

Gunilla Nystrm Ingela HemmingPrivatekonom Fretagarekonom+ 46 8 763 65 81 + 46 8 763 82 97

Susanne Eliasson Johanna WahlstenAnalytiker privatekonomi Analytiker fretagarekonom+ 46 8 763 65 88 + 46 8 763 80 72

SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm

Hardo Pajula Dainis GaspuitisEkonom, SEB i Tallinn Ekonom, SEB i [email protected] [email protected]

+372 6655173 +371 67779994

Gitanas Nauseda Vilija TauraiteChefekonom, SEB i Vilnius Ekonom, SEB i Vilnius

[email protected] [email protected]+370 5 2682517 +370 5 2682521

Ekonomisk Analys


3/25

Sammanattning

4 | Eastern European Outlook Oktober 2010

Det senaste rets exportledda terhmtning i steuropa - som p mnga hll varit starkaren i Vsteuropa - fortstter. Men den exportorienterade industrikonjunkturen gr nu in ien mognare fas till fljd av sviktande global tillvxt. Samtidigt vaknar inhemsk efterfrgantack vare tervndande reallnetillvxt, stabiliserande arbetsmarknader samt en gradvisupptining av alltjmt krva kreditfrhllanden. steuropa var den region i vrlden somdrabbades hrdast av den globala kreditkrisen, frmst p grund av relativt stora utlandsln.

BNP-tillvxten fortstter att ka i de esta stlnder 2011-2012. Tillvxten i de sex lndersom denna rapport tcker tergr dock inte till tidigare hga takt vilken ledde till svraobalanser utan nr knappt potentiell tillvxt. Det nns strukturella tillvxtbromsar sombetydande arbetsmarknads- och emigrationsproblem i samtliga baltiska lnder samt en lgreformtakt i Ryssland. Dessutom stramas nanspolitiken t i Polen och Ukraina samt vertiden ven i Ryssland. I Baltikum fortstter Lettland den nanspolitiska tstramningen.

Rysslands BNP, som kar med 4,6 procent i r, vxer med 4,5 respektive 4,8 procent

2011-2012, med std av fortsatt hga men utplanande rvarupriser.

Polens tillvxt blir alltmer investeringsdriven och varvar upp ytterligare frn 3,5 pro-cent i r till 4,0-4,5 procent de kommande ren.

Ukrainas tillvxt, som blir goda 5,2 procent i r, gr mot strmmen och mattas avngot, till 4,4-4,2 procent 2011-2012, i spren av tstramnings- och reformkrav stlldaav kreditgivaren IMF.

Estlands BNP stiger med 2,3 procent i r och kar drefter med 4,0 procent per r.Euro-intrdet 2011 kan dock ge ngot hgre tillvxt via mer utlandsinvesteringar. Den

strama nanspolitiken mjukas upp nsta r. Litauens tillvxt hamnar p 1,0 procent 2010 och vxlar upp till 4,0 och 4,5 procent.

Finanspolitiken blir mer neutral efter hrd tstramning.

Lettland, som slpar efter Estland och Litauen i terhmtningen och vars BNP sjunkermed 1,5 procent som rsgenomsnitt ven 2010, terfr rlig tillvxttakt nu i hst. BNPkar med 4,0-5,0 procent 2011-2012, trots fortsatt relativt tuff budgetkonsolideringefter parlamentsvalet i brjan av oktober.

Inationen vnder nu gradvis uppt, frn historiskt lga niver i Ryssland och Ukraina, ochBaltikum terfr mttlig ination efter tidigare deationstryck. Budgetunderskotten rhga men minskar successivt. Offentliga skulder fortstter att stiga ngot men r mttliga

eller lga jmfrt med vstlnder; alla sex lnder hamnar t ex under Maastrichtkravet gl-lande skulder fr eurolnder p max 60 procent av BNP.

Fr de stkandidater som tcks av rapporten sps intrde i Euro-zonen 2014 fr Lettlandoch Litauen samt 2015 fr Polen.

En srskild temaartikel behandlar Baltikums interndevalveringar och slutsatserna r attlnesnkningsprocessen nu i stort sett r ver samt att lnderna tertar marknadsandelar iexporten.


4/25

Internationellt

Eastern European Outlook Oktober 2010 | 5

terhmtning med kade USA-risker Hyfsad vrldstillvxt tack vare Asien

Tysk styrka stagar upp Euro-zonen

Inhemsk efterfrgan vaknar i steuropa

Vrldsekonomins terhmtning, som inleddes fr ett rsedan, har gtt in i en lugnare fas, mycket till fljd avatt tidigare stora nanspolitiska stimulanser nu klingar

av och att lageruppbyggnad inte lngre stttar tillvx-ten. Men bilden spretar delvis. USA har sedan i vrassviktat betnkligt. I snabbvxande Asien har ertaletlnder bromsat in ngot, men frn hg niv och i mngafall nd med ovntat starka BNP-utfall andra kvartalet.I Europa har det uppsttt en divergens mellan fortsatttillvxtstyrka i Tyskland och nord men svagheter i syddr stora budgetsaneringsprogram sjsatts.

P global niv signalerar svajande barometrar sedan isomras att konjunkturuppgngen fortstter att tappaviss kraft nrmaste halvret. Detta beror frmst p USA,dr svaghet p arbets- och husmarknader frhindrar en

traditionell terhmtningsdynamik. I Nordic Outlook islutet av augusti skrev vi kraftigt ned USA-prognosernaoch spr att tillvxten ligger kvar under trend andrahalvret 2010 och ven frsta kvartalet 2011. Det gratt arbetsmarknaden bara frbttras lngsamt. USA kandock undg en ny recessionsartad utveckling, av tvskl: 1. Investeringarna brjade komma i gng i vrasoch nedpressad investeringsniv, starka balansrkningari storfretag samt kat kapacitetsutnyttjande talar frfortsatt uppgng. 2. Fed drjer med rntehjningarnda till brjan av 2012 och dess beredskap att vidtanya kvantitativa lttnader bidrar till att hlla nere ven

lngrntor.Asien har klart mindre skuldanpassningsbehov n mognavstekonomier som USA. Det gr att regionen frbliren essentiell drivkraft fr vrldstillvxten. Kina lyckasocks mjuklanda ekonomin efter tstramningstgrdersedan slutet av 2009. Resurser nns ven att skerstllaen fortsatt ordnad avkylning p delvis verhettadefastighetsmarknader.

Euro-zonen frblir splittrad till fljd av skilda bal-ansproblem och tstramningsbehov. Tyskland fortstteratt verprestera ven om tillvxten dmpas frn ver 3

procent i r till ca 2 procent de kommande tv ren.Sammanvgt kar vrlds-BNP med ca 4 procent per r2011-2012, vilket r i linje med trenden. Nedtriskervervger dock. Konjunkturrisker samt fortsatt press

nedt p krninationen de nrmaste sex-tolv mnad-erna i mnga vstlnder, bl a USA och Euro-zonen, gr isin tur att de stora centralbankerna ej genomfr ngrarntehjningar det nrmaste ret.

EUR/USD-kursen vntas stiga ytterligare nrmaste ret,efter de senaste rens stora uktuationer. Dollarnsstora och ndvndiga anpassning nedt har i huvudsakgt rum. Det senaste ret har USD ter rekylerat upptoch EUR nedt, och bda valutorna har ntt lngsiktigt

mer neutrala niver mtt i reala effektiva vxelkurser.Nominellt har euron det senaste ret frsvagats medrunt 10 procent, ngot som gynnat euro-kopplade Bal-tikum i sin kostnadsanpassning. I hst har euron p nyttapprecierat och dollarn deprecierat, bl a p tron attFed kan komma med nya stimulanstgrder.

Globala nyckeltalBNP, rlig procentuell frndring

2009 2010 2011 2012

USA -2,6 2,6 2,2 2,9

Euro-zonen -4,1 1,6 1,3 1,5Vrlden -0,6 4,4 3,8 4,3

Oljepris USD/fat 61,9 76,2 80,0 80,0

EUR/USD, dec 1,43 1,40 1,43 1,30

Klla: SEB

Fr steuropas del r handelsutbytet med USA litet.Lnderna har max 5 procent av sin export dit. Tysklandr desto viktigare. De centraleuropeiska ekonomierna tex har 20-30 procent av sin export till Tyskland. Samti-digt som den negativa globala riskbilden kat kommerer tecken p att konjunkturuppgngen r p vg att

breddas i steuropa den region som p g a av storautlandsln drabbades vrst av den globala kreditkrisen.Hittills har uppgngen p mnga hll varit starkare n iVsteuropa vilket tyder p god konkurrenskraft.

Den exportdrivna industrikonjunkturen gr nu in i enmognare fas. Samtidigt har hushllens konsumtion pera hll brjat haka i terhmtningen via stabiliseradarbetsmarknad samt tervndande reallnetillvxt.ven fretagens investeringsutsikter har ljusnat ngot.Vi fortstter dock att sp en ganska trg uppgng iinhemsk efterfrgan. Huvudsklen r en mttlig nans-politisk tstramning i en rad lnder samt en kreditsitu-

ation som endast lngsamt tinar upp. Till steuropasfrdel hr att offentliga skulder r lga eller mttliga.Vi spr en hyfsad BNP-tillvxt i steuropa 2011-2012,som dock i de esta fall knappt nr potentiell takt.


5/25

Tema: Baltikums interndevalveringar


Lneanpassningen snart ver Modest lnetillvxt i privat sektor 2011

God konkurrenskraft i exporten

men ej s stark som andra stlnders

De senaste tv rens tuffa kostnadsanpassning i Bal-tikum efter tidigare verhettning gr mot sitt slut.Mycket talar fr att det i hg grad lnedrivna dea-

tionstrycket brts i vras i Estland och Litauen, ochgr detsamma i Lettland i hst. Vr bedmning r attlnenivn i privat sektor bottnade i alla lnder underfrsta halvret i r. Detta enligt ofciell statistik ochmed brasklapp fr att ssongseffekter och temporraeffekter kan ha snedvridit bilden ngot kvartal. Lnernahar ocks brjat stiga mtt som kvartalsfrndring. Mende sjunker alltjmt i rstakt och bilden spretar mellanbranscher; den frsiktiga terhmtningen i lner ledshelt klart av de exportinriktade industrierna.

Vi spr en modest total lnetillvxt 2011, driven av pri-vat sektor. Lnesnkningarna i offentlig sektor upphr

men inga hjningar, i s fall marginella, vntas d allaregeringar planerar fr frysta lner.

Sklen till gradvis stigande privata lner r era: BNP-tillvxten tervnder (sedan andra och tredje kvartaleni r) om n i mttlig takt. Arbetslsheten (som kulmin-erade frsta halvret) sjunker om n lngsamt. Arbetsk-raftsbrist uppstr tidigare n normalt p g a kande, ochtroligen relativt omfattande, emigration under krisen.Konkurrenskraften har terstllts; lnderna vinner till-baka tappade marknadsandelar i exporten.

Lnerna rusade under verhettningsren 2004-2008,

med i snitt 16 procent i Estland och Litauen och med 20procent i Lettland. Den lettiska rstakten var nra 35procent under 2007 och inationen drevs i klvattnet avdetta upp till i snitt 15,3 procent 2008.

Lndernas strategi att med interndevalveringar, dvssnkta lner och priser, bryta denna ohllbara trendvxte fram under 2008. Att vlja interndevalveringframfr devalvering av de fasta valutorna (euro-peg-garna) var logiskt sett till sjukdomsbilden. De explod-erande bytesbalansunderskotten p mellan 14 och22 procent av BNP ren 2006-2007 (jmfrt med vidden tiden uthlliga niver p kanske 6-7 procent) varprimrt inte tecken p dlig konkurrenskraft i exportenutan alltfr stark, delvis kreditdriven, inhemsk efter-frgan som drev upp importen. Att devalvera valutori ekonomier dr fretag och hushll hade ca 70-90

procent av lnen i utlndsk valuta (frmst euro) hadekunnat skapa kaos och kortsiktigt pressat upp inatio-nen kraftigt. Dessutom var externa efterfrgan mycketsvag vilket minskade utsikterna fr en kick-start frexporten via valutadevalvering.

Genomsnittlig mnadsln i EEK per kvartal

Estland: Lner

Klla: Statistics Estonia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

1100012000

13000

14000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

1100012000

13000

14000

Genomsnittlig mnadsln i LVL per kvartal

Lettland: Lner

Klla: Central Statistical Bureau, Latvia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

100

150

200

250

300

350

400

450

500

550

100

150

200

250

300

350

400

450

500

550

Genomsnittlig mnadsln i LTL per kvartal

Litauen: Lner

Klla: Statistics Lithuania

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

1000

1250

1500

1750

2000

2250

2500

1000

1250

1500

1750

2000

2250

2500


6/25


Tema: Baltikums interndevalveringar

En genomgng av lnestatistiken visar bl a fljande:

En genomsnittlig bruttoln i hela ekonomin har frntopparna i slutet av 2008 sjunkit med 12 procent iEstland och Litauen och med 19 procent i Lettland.

Lneanpassningen i privat sektor har varit relativt

sett hrdare i Estland och Litauen n i Lettland somredovisat de strsta snkningarna i offentlig sektor.

Tillverkningsindustrin har justerat ned lnerna medungefr 10 procent i alla lnderna. Notabelt r attindustrins lneniv i Estland under andra kvartalet ir var tillbaka vid toppnivn andra kvartalet 2008.

Lnepressen har varit strre i byggsektor ochdetaljhandel n i industri, och klart strst i by-ggnringen, dr ett fall p hela 34 procent uppvisasi Litauen men mer mttliga 12 procent i Lettland.

Vad har d hnt med lndernas konkurrenskraft och

hur har exporten pverkats?

Ett mtt p konkurrenskraft r real effektiv vxelkurs.Frn 2005 till och med kulmen under vintern 2008/2009apprecierade de reala effektiva vxelkurserna (som idenna jmfrelse visar inationsjusterad kursutvecklingmot 58 ekonomier) kraftigt: med 30 procent i Lettland,20 procent i Litauen och 15 procent i Estland. Detta or-sakades frmst av de snabba lnestegringarna men venav dvarande apprecieringstrend i euron samt valutafalli nromrdet under den akuta globala krisen i slutet av2008.

Index 100 = 2005Reala effektiva vxelkurser

Estland, EEK Lettland, LVL Litauen, LTLKlla: BIS

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

85

90

95

100

105

110

115

120

125

130

135

85

90

95

100

105

110

115

120

125

130

135

De senaste rens lnesnkningar i kombination medrets vndning nedt fr euron har lett till att ungefrhlften av ovan nmnda apprecieringar r tertagnai Lettland och Litauen samt ungefr en tredjedel iEstland. Vr syn har sedan tidigare varit att de realaeffektiva vxelkurserna ej behver pressas ned nda tillde niver som gllde fr fem-sex r sedan d ekonomi-erna brjade spra ur. Dels r viss lngsiktig trendms-sig appreciering rimlig i ekonomier under utveckling dr

priser och lner naturligt rr sig snabbare uppt n imer mogna ekonomier och dr produktivitetskningarnar hgre. Dels tyder tervunna marknadsandelar p att

den baltiska exporten ter r konkurrenskraftig, inteminst Litauens.

En sammanstllning av utvecklingen av marknadsand-elar i exporten senaste fem ren (se tabell nedan) visaratt lnderna redan i fjol tervann en hel del frluster.Litauen brjade redan 2008 och ligger redan p nettoplus efter ett stort tapp 2007. Estland och Lettland haren liten bit kvar dit men vr bedmning r att samtligalnder ven i r kommer att gra vissa framsteg i vunnamarknadsandelar.

Sett ver femrsperioden har alla de tre baltiskastaterna tagit marknadsandelar, med i genomsnitt 1-2procent, med Litauen i tten. Jmfrt med andra ste-konomier i EU har dock Estland, Lettland och Litauenvarit mindre framgngsrika. Hr ternns Ungern ochTjeckien i toppen med rliga vinster p i genomsnitt5 respektive 4 procent. Denna skillnad i exportpresta-

tion mellan Baltikum och vriga stlnder r dock intetillrckligt stor fr att hvda att de reala effektivavxelkurserna i Baltikum fortfarande skulle vara funda-mentalt felvrderade.

Frndring av marknadsandelar i exportenrlig procentuell frndring

2005 2006 2007 2008 2009

Estland 8,1 3,6 -8,5 -2,4 7,9

Lettland 10,2 -4,7 1,0 -4,9 3,7

Litauen 6,8 0,0 -7,3 9,4 1,4

Klla: EU-kommissionen

Frndring av marknadsandelar i exportenGenomsnitt ren 2005-2009, procent

Ungern 5,2 Litauen 2,1

Tjeckien 4,3 Estland 1,7

Rumnien 3,9 Lettland 1,1

Slovakien 2,7 Bulgarien 0,4

Polen 2,5 Euro-zonen -0,8Slovenien 2,2

Klla: EU-kommissionen


7/25

Estland


Obalanserad terhmtning terhmtningen fortfarande exportdriven

Arbetslsheten fortstter vara hg

Svaga euroeffekter p kort sikt

Den starka terhmtningen vid slutet av frra ret harnu utvecklats till en obalanserad terhmtning. Fretagsom gynnas av uppgngen fr handelsdena i Baltikum

utvecklas starkt medan fretag som r beroende avhemmamarknaden nnu inte riktigt kommit ur start-groparna. Knslan av tillfrsikt frstrktes i juni dEU:s nansministrar godknde Estlands anskan ommedlemskap i Euro-zonen 2011. Godknnandet har bdegett koalitionen rg i ryggen och samtidigt vertygatvljarna om att deras uppoffringar under 2009 inte varfrgves.

Den ovntat starka terhmtningen fr Estlands vikti-gaste handelspartners har redan haft en mer ptagligeffekt n den frvntade effekten av den kommandeeuroanslutningen p indet av direktinvesteringar. Den

rliga kningstakten fr importen till Estlands tre vikti-gaste exportmarknader - Finland, Sverige och Ryssland- har under innevarande r legat runt 20 procent ochSveriges och Rysslands import har utvecklats srskiltstarkt. Detta har ftt Estlands export att terhmta sig.I maj steg den rliga kningstakten fr export exklusiveolja till 37 procent. Exportkningen har fungerat som enkatalysator fr tillverkningsindustrin; den nu viktigastetillvxtmotorn.

Lageruppbyggnad bakom tillvxtenTillvxten har terkommit, till och med p aggregerad

niv och jmfrt med fregende r. Andra kvartalet2010 steg BNP med 3,1 procent, den frsta kningenp tv och ett halvt r. En noggrannare genomgng avtillvxtens kllor avsljar dock att bidraget till tillvx-ten frn nettoexporten var negativt. Detta faktumkontrasterar mot bilden av en exportledd terhmtning.Denna synbara paradox kan dock lsas genom att tittanoggrannare p komponenterna i den inhemska efter-frgan. Den enda komponent som kade var lagerupp-byggnad som bidrog med hela 8,1 procentenhetertill tillvxten under andra kvartalet. Fr att f BNP-statistiken att g ihop med statistiken fr utrikeshandeloch industriproduktion mste man frmoda att lagren

i frsta hand byggdes upp fr att mta efterfrganfrn utlandet. Tillvxten kommer drfr att skifta frnlageruppbyggnad till export kommande kvartal. Dennateknikalitet reekterar en fundamental frga i denna

fas av konjunkturcykeln, nmligen hur motstndskraftigden exportledda terhmtningen r och om inhemskefterfrgan kommer att kunna plocka upp stafettpinnend exporttillvxten dmpas.

rlig procentuell frndring, procentBNP och arbetslshet

BNP ArbetslshetKlla: Statistics Estonia

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

Vr bedmning r att den viktade genomsnittligatillvxttakten fr Estlands nio viktigaste handelspart-

ners frvntas bli 3,1 procent 2011. ven om vrbedmning av den regionala tillvxten inte ndratssedan mars-rapporten frvntar vi oss nu att arbet-slsheten kommer att falla i klart lngsammare takt.Estlands arbetslshet har fallit mycket mindre n vad vifrvntat oss i tidigare prognoser. Under andra kvartaletfll arbetslsheten med 1,2 procentenheter till 18,6procent. Vi har drfr reviderat upp prognoserna frarbetslsheten med 3 procentenheter bde fr 2010och 2011 till 18 respektive 16 procent. 2012 frvntasarbetslsheten hamna p 15 procent.

Eftersom revideringarna innebr att stdet frn inhemsk

efterfrgan blir svagare n tidigare frvntat justerarvi ned BNP-prognosen fr 2011 med 1 procentenhettill 4,0 procent. ven fr 2012 bedms tillvxten bli4,0 procent. Upptrisk dominerar och r kopplad tillutlndska direktinvesteringar som kan spela en strreroll fr tillvxten nr medvetenheten om euron sjunkerin. Indet av direktinvesteringar har redan frbttratsngot jmfrt med bottenniverna 2007-2008. Dessu-tom krvs inte s stora inden fr att ge stor effekt.Samtidigt har vi reviderat upp BNP-prognosen fr 2010med 0,3 procentenheter till 2,3 procent baserat p enovntat snabb terhmtning i omvrldsefterfrgan. Vrbedmning r dock att kningen av den utlndska efter-frgan till stor del baseras p lageruppbyggnad och dr-fr r tillfllig. Nr lagereffekten brjar klinga av i br-jan av 2011 kommer de faktorer som hmmar tillvxten


8/25


Estland

och som hrrr frn den trga arbetsmarknaden ochanstrngningarna i den privata sektorn att snka skuld-niverna terigen att hamna i frgrunden. Den totalakreditstocken faller med en rlig takt p 5 procent.

Arbetsmarknaden speglar ekonomins uppdelade naturmed kande skillnader mellan de olika industrierna. Un-der andra kvartalet fll den totala sysselsttningen med5,7 procent jmfrt med samma kvartal fregender. Samtidigt steg den genomsnittliga nominella lnenmed 1,2 procent. Lnekningstakten var ngot hgren s i tillverkningsindustrin men fll i vriga sektorer. Ibyggsektorn ligger nu sysselsttningen 53 procent undertoppnivn. Detta betyder att Estland kan st infr enutdragen period med strukturell arbetslshet d devertaliga byggnadsarbetarna endast gradvis fngas uppav andra sektorer. Totalt har er n 100 000 jobb frs-vunnit under tv rs nedgng vilket motsvarar omkring17 procent av den totala sysselsttningen.

rlig procentuell frndringInflation och penningmngd

HIKP (v axel) M2 (h axel)Klla: Statistics Estonia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

terhmtningen och ven en viss frbttring p arbets-marknaden har pverkat konsumentpriserna. Estlandlmnade i mars en nio mnader lng deationsperiodoch de senaste mnaderna har inationen legat omkring3 procent i rstakt. Skattehjningar r en frklaring.Baserat p en snabbare terkomst fr inationen nvntat har vi reviderat upp prognosen fr 2010 till 2,5procent. Vr bedmning r att euroanslutningen kom-

mer att pressa upp priserna ngot p kort sikt.

Fr prognosen 2011 till 2012 nns era faktorer att tahnsyn till. Effekterna frn skattehjningar kommer attklinga av ven om skatten p tobak hjs i januari 2011.Situationen p arbetsmarknaden kommer knappast attbidra till att ka inationen. Dremot kan askhalsarinom vissa delar av arbetsmarknaden leda till kostnads-tryck. Om dessa omvandlas till en hgre inationstaktberor i slutnden p penningmngden. Euroanslutningen1 januari kommer att medfra en fundamental om-svngning fr penningpolitiken och frmodligen ven frden ekonomiska politiken som helhet. Den frsta bety-

dande skillnaden r en gradvis snkning av bankernasreservkrav frn 15 procent till 2 procent i januari. venom detta i princip skulle kunna f en kraftig effekt plikviditetstillfrseln tror vi att frndringen endast mar-

ginellt kommer att pverka penningmngden eftersomden extra likviditeten frsvinner ur systemet genom deutlndska banker som dominerar banksystemet. Kredit-tillvxten frvntas vara fortsatt svag. Penningmngdenkommer att vxa i takt med real BNP-tillvxt underkommande r och ger drmed inte ngot bidrag till in-

ationen. Vi har justerat ned inationsprognosen med 1procentenhet till 2,0 procent 2011. Prognosen fr 2012ligger ocks p 2,0 procent.

Mot mer neutral fnanspolitikEn av de mest dramatiska effekter som uppsttt isamband med den ekonomiska krisen 2008 till 2010r att det stora underskottet i bytesbalansen p 17,2procent av BNP 2007 i stllet vergtt till ett verskottp 4,5 procent tv r senare. Vr bedmning r attbytesbalansen kommer att uppvisa ett verskott p 2,0procent 2010. Vrt scenario med en lngsamt sjunkandearbetslshet, svag inhemsk efterfrgan och en export-

ledd terhmtning pekar p att bytesbalansen p detstora hela kommer att vara i balans 2011-2012. Dettafrutstter att det inte blir ngra stora frndringar avnanspolitiken. Vi frvntar oss en neutral nanspolitik2011 efter tv r med tstramningar.

Bedmningen r att den sittande koalitionen kommeratt kunna rida p eurovergngen 1 januari. D terstrendast tv mnader till valet i mars. S lnge det inteblir ngot strre debacle kommer den sittande koali-tionen frmodligen att verleva och kunna bilda en nyregering. Denna mste hantera en mindre skattebas och

ett tidigare lfte att teruppta statens betalningar tillandra steget i pensionssystemet. I s mtto att Estlandslga skuldniv och EMU-medlemskap kommer mjliggrafr regeringen att under tminstone en tid lna till rela-tivt lga rntor frvntar vi oss en gradvis vergng motmjukare nanspolitik. Finansdepartementet prognosti-serar ett konsoliderat budgetunderskott p 1,6 procentrespektive 2,3 procent av BNP fr 2011 och 2012. Givetvr mer pessimistiska syn p utvecklingen p arbets-marknaden och p tillvxten s har vra prognoser frunderskotten reviderats upp till 2,5 procent 2011 ochtill 3,0 procent 2012.


9/25

Lettland


P en skakig vg mot tillvxt Svag terhmtning i inhemsk efterfrgan

Strukturella arbetsmarknadsproblem

Fortsatt fnanspolitisk tstramning

Sedan frra EEO-rapporten i mars har Lettlands ekono-mi stabiliserats och uppvisar mer tydliga signaler pterhmtning. BNP har vuxit tv kvartal i fljd i kvar-

talsmssig jmfrelse, men Lettland slpar fortfarandeefter Estland och Litauen. Oskerhet bestr ven omsentimentindikatorer har frbttrats klart sedan brjanav 2010. terhmtningen r ojmn och frmst export-driven och arbetsmarknaden r svag.

Fasta priser, tusentals LVL

BNP

Klla: Central Statistical Bureau, Latvia, SEB

96 98 00 02 04 06 08 10 12

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000Prognos

SEB

BNP sjnk med 2,1 procent i rstakt under det andrakvartalet. Sedan dess har det kommit fortsatta positivasignaler i de esta exportorienterade sektorer. Tjn-stesektorn har frblivit svag p grund av klen kpkraft.Fortfarande r det en betydande nedgng i byggsektornoch denna sektor blir den sista att terhmta sig. Vispr BNP-tillvxt p rsbasis under det tredje kvartalet den frsta kningen sedan det frsta kvartalet 2008.

Den strsta utmaningen r lngsiktig tillvxt. Denrelativt lngsamma terhmtningen utgr en risk frstagnation p arbetsmarknaden och fortsatt emigra-tion. Dessutom kar Lettland sitt beroende av exportvilket gr att ytterligare tillvxt till stor blir pverkadav externa faktorer. BNP vntas sjunka med 1,5 procent2010 och ka med 4 respektive 5 procent 2011-2012.

Exporten kvarstr som central drivkraft p medelfristigsikt. Privat konsumtion och investeringar strks endastgradvis.

rlig procentuell frndringStark export - konsumtionen bottnar

Total export Privat konsumtionKlla: Central Statistical Bureau, Latvia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-30

-20

-10

0

10

20

30

-30

-20

-10

0

10

20

30

Exporten rusar tack vare Lettlands frbttrade konkur-renskraft och gynnsamma externa frhllanden. Underrets sju frsta mnader kade exporten med 26 pro-cent i rstakt och mtt i lpande priser. Samtidigt vxerven importen, om n i lngsammare takt, och uppvi-sade en 12-procentig kning. Trots exploderande export

var det nnu ett handelsunderskott p 550 miljoner LVL.Den rdande exportboomen r inte uthllig och tillvx-ten vntas kylas av en del nsta r. Lga investeringaroch lgt frdlingsvrde fortstter att ventyra lngsik-tig tillvxt, bde i tillverkningsindustri och export.

Bytesbalansverskottet krympte med 16 procent underde frsta sju mnaderna jmfrt med motsvarande pe-riod 2009. verskottet fortstter att minska beroendep hgre import, som r en fljd av tillverkningsindus-trins behov och andra faktorer som en gradvis uppgngi inhemsk efterfrgan. Bytesbalansen slr om till ettunderskott under andra halvret 2011.

Konsumtionen hller nu p att bottna, trots hg ar-betslshet och minskade inkomster. Detaljhandelnsfrsljning minskade med 0,5 procent i juli jmfrt medjuni, och sjnk med 2 procent i rstakt. Orsaken till atthushllen har blivit mindre terhllsamma med sinautgifter r att den generella ekonomiska utvecklingenblivit mer stabil. Mot slutet av ret kan det nd attbli vissa bakslag som fljd av hjda rkningar fruppvrmning samt nya budgetkonsolideringstgrder.

Priserna p fastighetsmarknaden har fallit skarpt sedanmitten av 2007, med uppt 70-80 procent frn topp

till botten. De brjade stabiliseras i mitten av 2009.Den nuvarande aktiviteten p husmarknaden r kvarp samma niv som frra ret, men priserna uppvisar


10/25


Lettland

en liten kning. Efterfrgan mter dock inte riktigt ettvxande utbud p grund av prisnivn och lg kvalitet.

Bankutlningen visade i augusti fortfarande en 7-pro-centig nedgng i rstakt. Det var en ngot hgre aktiv-itet i fretagssektorn. Andelen dliga ln av de totalalneportfljerna uppgick till 19,3 procent. Lejonpartenav detta r bostadsln till hushll och mklare. Underde kommande mnaderna vntas en fortsatt stabiliser-ing. Den allmnna skuldavvecklingsprocessen kommeratt fortstta och vi rknar inte med tillvxttrend i dentotala utlningen frrn under det andra halvret 2011.

Den heta arbetslshetsfrganArbetslsheten sjnk till 19,4 procent under det andrakvartalet frn toppnivn 20,7 procent frsta kvartalet.Uppgngen i ekonomisk aktivitet har lett till minskadarbetslshet, men en stor frklaring r ssongsarbete.Samtidigt har det brjat uppst en diskrepans mellan

utbildningsniv som efterfrgas av arbetsgivare ochdet arbetsutbud som str till frfogande. Den r enefterfrgan p hgt kvalicerad personal, medan major-iteten av de som sker jobb r lgutbildade. Trots ter-hmtningen frutspr vi inte ngon snabb frbttring parbetsmarknaden. Arbetslsheten kommer att frbli hgunder era r. Emigrationen fortstter och arbetsgivarekommer att mta en brist p lmpliga kandidater frjobben. Mjligheter till omskolning kommer slunda attspela en kritisk roll. Lsningar p detta mste skas ireformering av utbildningssystemet.

Lnerna visar tecken p att bottna efter hftiga snkn-

ingar under 2008-2009. Under det andra kvartalet 2010jmfrt med frsta steg genomsnittliga bruttolnermed 2,9 procent. Detta berodde p lnefrndringar iden offentliga sektorn, inkluderande tillflliga bonusaroch kade ersttningar, till exempel inom utbildnings-vsendet. I den privata sektorn steg lnerna bara med0,6 procent under andra kvartalet. Mtt i rstakt fll detotala lnerna med 6,3 procent. Vissa pressade nringarsom jordbruk, skog, gruvbrytning och elproduktion rap-porterade sm lnekningar. Detta illustrerar att veni en situation med svr arbetslshet s r hgt kval-icerad arbetskraft en knapp resurs och snkta lner fr

denna kategori r knappast tillmpligt.

rlig procentuell frndring och procentInflationen terkommer - hg arbetslshet

Arbetslshet, LFS (v axel) HIKP (h axel)Klla: Central Statistical Bureau, Eurostat

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

27,5

Hittills har nringslivet frbttrat sin konkurrenskraftgenom att minska arbetskraftskostnader. Det tidigareackumulerade gapet mellan lner och produktivitet harkrympt. Denna metod att ka konkurrenskraften r dockfrbrukad. Nu mste arbetsgivare fokusera p att hjaproduktiviteten. Under det fjrde kvartalet i r kommer

den privata sektorn troligen att brja visa en viss kningav lnerna i rstakt.

Perioden med deation har visat sig bli mer kortlivadn frvntat, frmst beroende p administrativa ochexterna faktorer. I slutet av 2010 tervnder inationeni rstakt. Tecken nns p hgre livsmedelspriser. Menmed antaganden om en gradvis ekonomisk terhmtningoch mer mttlig global tillvxt vntas konsumentpris-erna inte skjuta ivg, men de kommer att pverkas aveventuella hjningar av moms, konsumtionsavgifter ochfastighetsskatt. Mjliga frndringar i avtal med energi-leverantrer kan ocks pverka priser p naturgas. Vr

inationsprognos r 1,3 procent 2011 och 1,5 procent2012.

Nsta test av bugdetkonsolideringenLettland har redan genomfrt tuffa tstramningst-grder, vilket ftt budgetunderskottet att krympa till 9procent av BNP 2009. Detta rs ml r ett underskottp 8,5 procent, enligt en verenskommelse med landetsinternationella lngivare IMF och EU. Under rets frstatta mnader var budgetunderskottet 257 miljoner LVL.Det var mycket lgre n planerat. Budgetens inkomsterverskred planen med 1,5 procent. Vi rknar dock med

kade utgifter mot slutet av ret. Till fljd av ljusnandetillvxtutsikter har regeringen justerat ned sin ofciellaprognos fr behovet av budgetnedskrningar fr 2011till 350-395 miljoner LVL (ca 3 procent av BNP) frn tidi-gare 395-440 miljoner. Fortsatt konsolidering ns bdevia hgre inkomster och snkta utgifter. Denna uppgiftr extremt svr. Varje sdant beslut kommer att mtaett kat motstnd frn den offentliga sektorn och frnsamhllet i stort.

Hittills har Lettland tagit emot 4,2 miljarder euro avtotalt 7,5 miljarder frn det internationella stdlne-programmet som lper 2008-2011. Av detta har ca 2,5

miljarder euro anvnts och 1,6 miljarder har slussatstill nansdepartementet. Lettland skrev nyligen underavtal med Danmark, Estland, Finland, Norge och Sverigeom mjligheten att lna 1,9 miljarder euro men baraom ett ndlge uppstr.

Centralbankens reserver uppgick i augusti till 5,8miljarder euro, en kning med 4,8 procent undermnaden. Uppgngen berodde p ett inkommande IMF-ln samt nansiering frn EU. Den utlndska valutar-eserven kade med 22 procent under rets tta frstamnader. Tillgngen p lats verskrider klart efterfr-gan och den allmnna situationen har lett till ett ter-

stllt frtroende p nansmarknaderna. Interbankrn-torna har fallit till historiskt lga niver. Dessa rntorkan komma att studsa upp igen om politisk turbulensuppstr. Annars frutser vi inga dramatiska frndringar.


11/25


Lettland

Stor box om helgens parlamentsval kommer p mndag!

kad politisk stabilitet efter ovntadvalutgngLettlands regerande center-hgerkoalition vann detp frhand s ovissa parlamentsvalet i brjan avoktober. Och detta med verraskande bred marginal.Premirminister Dombrovskis, som sedan i vrasregerat i minoritet efter att ett stort parti (PeoplesParty) hoppat av, kan nu bilda en majoritetsregering.

Treparti-koalitionen ck totalt 63 av de 100 platsernai parlamentet mot tidigare 47. Det strsta regering-spartiet Unity ck 33 platser, de tv vriga koalitions-brderna Union of Green and Farmers och nation-alistiska Everything For Latvia/For Fatherland andFreedom tilldelades 22 respektive tta platser.

Detta skingrar en stor portion politisk oskerhet somvid en annan valutgng kunde ha lett till att viss nymarknadsoro blossat upp runt Lettland som i dagtillsammans med vriga baltstater tnjuter ett relativtrobust marknadsfrtroende.

ven om opinionsbilden strax fre valet svngde ngoti positiv riktning fr regeringen, vgde det tidigare ien rad opinionsmtningar oerhrt jmnt mellan Unityoch det proryska vnsterorienterade blocket HarmonyCenter (HC). Inget av alternativen sg heller ut attkunna bilda regering med komfortabel majoritet utanstd frn era andra partier.

Vad som gjorde frhandslget extra oskert var atten stor del av vljarna signalerade att de inte hadebestmt sig. De senaste rens tuffa tstramningspoli-tik, med bl a skarpa lnesnkningar i offentlig sektor,innebar ocks att det kunde nnas ett potentielltstort missnje med den sittande regeringen samt attmnga vljare blivit uppgivna. Valdeltagandet p 62,6procent var dock med lettiska mtt verraskande hgtoch till och med ngot hgre n vid frra valet d detuppgick till 61,0 procent.

En viktig ekonomisk slutsats av valutgngen r attbudgetkonsolideringen och eurospret nu fortstterenligt plan. HC var kritiskt till det pgende stlbadetoch hade vid en strre valframgng sannolikt verkat

fr en mjukare nanspolitik samt troligen ven frsktbryta samarbetet med landets internationella lngi-vare IMF och EU, vilka HC anser har fr stor inverkanp lettisk politik de senaste ren.

Man kan nu rkna med att regeringen Dombrovskisfortstter med budgetnedskrningarna. P sikt rmlet med konsolideringen euro-intrde 2014, vilketfrutom en ytterligare underskottsminskning 2011krver max 3 procent i budgetunderskott 2012. Dettar ett tufft euroml. Men ekonomin har stabiliseratsoch tillvxten r nu p vg tillbaka. Dessutom kan nuen majoritetsledd regering lttare f igenom kvar-

varande ndvndiga besparingstgrder. Fr att yt-terligare frstrka kontrollen ver parlamentet ochskerstlla att viktiga frgor gr igenom parlamentetkan Dombrovskis komma att vidga samarbetet medoppositionspartier i viktiga frgor, till och med medHC. Redan frsta dagen efter valet inbjd premirmin-istern till sdana diskussioner.

Den omvalda regeringskoalitionen har allts nu ettstarkt utgngslge fr att skapa mer bestende sta-bilitet i lettisk politik som annars i historien prglatsav tmligen tta, och ibland ovntade, regeringsskif-ten. Det faktum att betydande saneringsbehov i budg-eten kvarstr utgr frsts fortfarande en risk ochutmaning.


12/25

Litauen


Tillvxten ter - emigration en utmaning Inhemsk efterfrgan visar livstecken

Interndevalveringen avslutas snart

Euroanslutningen kan frsenas ett r

Recessionen har upphrt i Litauen som nu r p vg in ien expansiv fas. Under andra kvartalet 2010 vxte BNPmed 1,3 procent i rlig kningstakt efter sex kvartal

i rad med fallande tillvxt. terhmtningen r fort-farande beroende av efterfrgan frn utlandet, bdefrn euroomrdet och frn CIS-lnderna. ven deninhemska efterfrgan brjar strkas.

Exporten visar tecken p terhmtning ledd av starkareutlndsk efterfrgan. Konkurrenskraften frbttradesefter interndevalveringen och eurons frsvagning motUSD. Under perioden januari till juli 2010 steg exportenmed 26 procent i lpande priser jmfrt med sammaperiod fregende r. Exporten av tr, papper, gummioch plast verstiger redan toppniverna innan krisen.Strsta hotet mot exportutvecklingen r en mer mark-

erad dmpning i euroomrdet n den milda avmattningvi frutspr.

rlig procentuell frndringBNP och industriproduktion

Real BNP IndustriproduktionKlla: Statistics Lithuania

Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q107 08 09 10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

Den inhemska efterfrgan kommer att brja vxa 2011.Minskningen av den privata konsumtionen under andrakvartalet var den minsta sedan brjan av 2009. Falletfr fasta investeringar var det minsta sedan tredjekvartalet 2008 och investeringar i fordon och maskinerhar redan brjat stiga.

ven byggnadssektorn frbttrades under andrakvartalet. Minskningen i rstakt var den minsta p sexkvartal. Prisfallet fr bostder upphrde under som-maren efter en nedgng med 40 procent frn toppen

i december 2007. Under 2010 kommer utbudet av nyabostder att vxa mycket lngsamt men detta skaparfrutsttningar fr en terhmtning i byggnadssektorn2011. Vi frvntar oss en mttlig kning av bostadspris-erna nsta r.

Potentiellt lngsammare tillvxt i euroomrdet, ter-hllsam bankutlning, stram nanspolitik och en svagarbetsmarknad frsvrar terhmtningen. Vrt sce-nario r dock att utlndsk efterfrgan kommer att vara

tillrcklig fr att f lite bttre fart p konsumtion ochinvesteringar under nsta r. En viktig faktor r att 2010frmodligen blir det sista ret med nanspolitisk t-stramning. Vr prognos r att BNP vxer med 1 procenti r, med 4 procent 2011 och med 4,5 procent 2012.Prognosen fr 2010 och 2011 frn mars-rapporten liggerdrmed fast.

Tunga moln ver arbetsmarknadenSituationen p arbetsmarknaden r fortsatt svr. enasidan var arbetslsheten p 18,3 procent andra kvar-talet en av de hgsta bland EU-lnderna. andra sidan

blir problemet med emigration allt mer akut. Medanarbetslsheten har brjat stabiliseras och antalet ledigaplatser stiger fortstter samtidigt emigrationen att ka.Trots den hga arbetslsheten r det redan svrt atthitta personer med specialkompetens inom IT-, trans-port- och byggnadssektorerna. Andelen lngtidsarbet-slsa och andelen arbetslsa ungdomar ligger kvar runt40 procent och bidrar till emigrationen.

Tusental, kvartalsdataArbetslsa och emigranter

Arbetslsa (v axel)Emigranter per kvartal (h axel)

Klla: Statistics Lithuania

01 02 03 04 05 06 07 08 09 100

5

10

15

20

25

30

35

50

75

100

125

150

175

200

225

250

275

300

Enligt departementet fr migrationsfrgors prognoserkommer det totala antalet anmlda emigranter att n87 000 under 2010, fyra gnger s mnga som under2009. Under den ekonomiska krisen 2008-2009 stegantalet ofciella emigranter till 45 000. Totala arbet-


13/25


Litauen

skraften var i december 2009 1,6 miljoner. Vrt attnotera r att de ofciella siffrorna fr emigrationenrusade efter april 2010 d gamla emigranter insg attde mste fortstta gra inbetalningar till det litauiskahlsosystemet om de inte anmler sin emigration. Mel-lan 40 och 50 procent av antalet anmlda emigranter

innevarande r beror p att personer som emigrerattidigare nu ven ofciellt registrerats som emigranter.Trots detta bedms nd 50 000 personer ha lmnatlandet under 2010. Det blir dessutom vanligare att manlmnar landet permanent n under en tidsbegrnsadperiod. Denna minskning av arbetskraften underminerarallvarligt terhmtningen och frsmrar de lngsiktigafrutsttningarna fr en positiv utveckling fr denlitauiska ekonomin.

Fr att mildra problemen p arbetsmarknaden mjukaderegeringen upp arbetsmarknadslagstiftningen i augustigenom att tillta strre exibilitet i hanteringen av

arbetstid och tillflliga anstllningar samt arbete pdistans. Regeringen infrde ven skattelttnader frarbetsgivares sociala avgifter fr unga anstllda utanarbetslivserfarenhet.

Interndevalveringen brjar nu nrma sig sitt slut. Underandra kvartalet steg lnerna med 1,2 procent jmfrtmed fregende kvartal. Trots det lg lnerna 5,4 pro-cent under nivn andra kvartalet 2009. Totala lneut-betalningarna fll med 29 procent frn toppnivn undertredje kvartalet 2008 till botten under frsta kvartalet2010 och berodde bde p fallande lner och fallandesysselsttning. Vi frvntar oss sm lnekningar under2011.

De esta problemen kring konkurrenskraften harbleknat och frbttringen av bytesbalansen har varitspektakulr senaste ren. Underskottet i bytesbal-ansen var 2008 13,1 procent av BNP men under frstahalvan av 2010 uppnddes ett verskott p 3 procent.Det frmsta sklet var en skarp frbttring av handels-balansen.

Under 2010 understds bytesbalansverskottet av storainden frn EU:s strukturfonder. Vi rknar med smunderskott nrmaste ren, baserat p terhmtningen iinhemsk efterfrgan som ger snabbare importtillvxt.

Ljus i budgettunnelnEfter ngra r med hjda skatter och snkta utgifter harregeringen lyckats stoppa frsmringen av de offentligananserna. Frsta kvartalet 2010 var budgetunderskot-tet 8,3 procent av BNP, 1,3 procentenheter lgre nunder frsta kvartalet 2009. Dessutom versteg budget-intkterna de frvntade med 8,4 procent fr periodenjanuari till augusti 2010. Det nns tv huvudanlednin-gar till detta: lga frvntade intkter samt ett strrebidrag frn momsintkter n vntat. Socialfrskrings-

fonden Sodra str fr en betydande andel av denoffentliga skulden men gr inte s dligt som befarat.

Under perioden januari till augusti 2010 blev Sodrasutgifter 4,6 procent hgre n mlet p grund av hgreutgifter fr arbetslshet men ven intkterna verstegmlet med 3,9 procent.

Det bttre n frvntade budgetutfallet minskar Litau-ens upplningsbehov. Mellan obligationsemissionernap den internationella kapitalmarknaden i februari ochseptember har balansen mellan nyupplning och ter-betalning varit negativ men s var det inte 2009.

Euroanslutningen kan frdrjasVi frvntar oss ingen ytterligare nanspolitisk ts-tramning 2011 tack vare goda intkter, en acceler-erande terhmtning och den politiska cykeln (lokalval2011 och parlamentsval 2012). Det skulle rcka med attfrysa utgifterna p 2010 rs niv fr att snka undersko-ttet till 3 procent av BNP 2013 och drmed kvaliceraLitauen fr medlemskap i euroomrdet 2015. Regerin-

gen behller sin ambition att g ver till euron 2014men riskerna fr frsening kar.

n s lnge r inationen helt och hllen kostnads-driven. D den inhemska marknaden terfr styrka2011-2012 kommer efterfrgedrivna krafter att blitydliga. Man kan drfr inte utg frn att uppfyllandeav budgetkriteriet enligt Maastrichtfrdraget innebratt ven inationskriteriet kommer att uppfyllas.Vi frvntar oss ingen kning av inationstakten pmedellng sikt men ven ganska lg ination kan varatillrckligt fr att verstiga taket i Maastrichtfrdraget.P kort sikt frvntar vi oss stigande matpriser p grund

av den dliga skrden. Inationen frvntas hamna p2,0 procent 2011 och 3,0 procent 2012. Vid brjan av2011 kommer EU-harmoniseringen av skatter p dieseloch cigaretter att bidra till inationen.

rlig procentuell frndringInflation, HIKP

Klla: Eurostat

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

Trots kvarvarande politiska spnningar samtpremirminister Andrius Kubilius impopularitet brminoritetsregeringen kunna hllas intakt. Oppositionenvill undvika att beckas av impopulra beslut menhoppas nd kunna bevara sitt politiska inytande fram

till parlametsvalet 2012. Oppositionen r inte redo attbrja utmana den styrande koalitionen, tminstone intep kort sikt.


14/25

Polen


Fortsatt upp trots budgettstramning Fundamenta betalar sig

Investeringar kommer i gng

Neutralvrderad zloty strks

Polen var ett av de lnder som bst stod emot denglobala recessionen och kreditkrisen. Det var den endaekonomin i EU som vxte i fjol, med 1,7 procent. Det

fanns era orsaker till denna motstndskraft: Moderatskuldsttning i privat sektor. Beskedlig exponering iutlndska valutaln sett i ett stperspektiv, ven omandelen sdana ln stigit relativt snabbt. Expansivnanspolitik. Konkurrenskraftig export som ck extranring via valutans superdepreciering p 30 procentperioden juli 2008-februari 2009. Lgg drtill att polskekonomi i grunden r mindre ppen n mnga andraekonomier under utveckling; exportens andel av BNPhar under 2000-talet legat p 35-40 procent.

Fundamenta ser gynnsamma ut. Inationen har efteren puckel 2008-2009 ter vxlat ned till lg niv och

bedms vara under kontroll d lnetillvxten frblirterhllsam. Underskottet i externbalansen har samti-digt vxlat ned till lg niv och stiger lngsamt. En av fplumpar i protokollet r att det offentliga budgetunder-skottet snabbt svllt till 7 procent av BNP i fjol klarthgre n jmfrbara lnder i Centraleuropa. Detta ren konsekvens av att regeringen frt en aktiv stimulans-politik men ocks ltit automatiska stabilisatorer verkaunder omvrldskrisen.

Ett fortsatt stort budgetunderskott skulle driva upp denoffentliga skulden frn ca 50 procent av BNP till dengrns p 55 procent (enligt nationell denition, ngotskild frn Maastrichts fr EU-lnder) som skulle tvingafram en tuffare tstramningspolitik s att inte den kon-stitutionella sprren p 60 procent smningom bryts.Regeringen har insett denna risk och lade i somras framen fyrarig budgetsaneringsplan 2011-2014, efter atttidigare i r brjat agga fr utgiftstak samt bl a skrai pensioner. tstramningarna r mttfulla och innefat-tar hjd allmn moms frn 22 till 23 procent, tak frutgiftskningar, frysta lner fr offentliganstllda samtsnabbare privatiseringar. Vr syn r att dessa tgrder ikombination med stigande tillvxt r tillrckliga fr attmed nd och nppe klara 55-procentgrnsen. Ytterlig-

are momshjning kan dock ligga i korten. Regeringensml r att snka underskottet till 3 procent av BNP2013, infr ett eventuellt EMU-intrde 2015. Dettaframstr som realistiskt.

BNP kade med 3,5 procent i rstakt andra kvartalet ir, en uppgng frn 3,0 procent under frsta. Inhemskefterfrgan brjar ta ver nettoexportens tidigare rollsom pdrivande kraft. Nedgngen i investeringar ser utatt ha upphrt. Positiva lagereffekter kommer dock attklinga av framver. Vi spr en fortsatt gradvis kningav BNP-tillvxten, trots att nanspolitiken stramas toch att tillvxten dmpas ngot i omvrlden. Frmstadrivkraft blir en stark och varaktig vndning i invester-ingskonjunkturen som nu r p vg. Privat konsumtionoch export vxer framver i hyfsad takt. BNP kar med3,5 procent 2010 och med 4,0 respektive 4,5 procent2011-2012. Drmed fortstter vi att ligga ver konsen-susbilden, s som vi gjort de senaste ett-tv ren.

Barometrar pekar ocks p fortsatt terhmtning.Uppgngarna dr har varit bredbaserade sedanbottenlgena frsta halvret 2009, om n med vissdmpning fr byggsektorn senaste kvartalet. Industri-och tjnsteenkter har i hst tergtt till niverna frn2008 innan konjunkturnedgngen satte in.

rlig procentuell frndringMild svacka i detaljhandeln under krisen

Detaljhandelns omsttning, fasta priserNybilsregistrering

Klla: Central Statistical Office Poland, ACEA

06 07 08 09 10

-20

-10

0

10

20

30

40

-20

-10

0

10

20

30

40

Svackan i privat konsumtion har varit klart lindrigare ni vriga steuropa. Ett viktigt skl r att polska hushllej utsattes fr negativ reallnepress, som var kraftigi mnga andra lnder. Lnetillvxten vxlar upp ngotmen blir fortsatt modest p grund av det freslagnalnestoppet i offentlig sektor samt att arbetsmarknadenfrbttras lngsamt. Arbetslsheten kulminerade p13 procent i vintras och lg i augusti p 11 procent.Jobbtillvxten framver hmmas en del av att mngafretag troligen medvetet undvek uppsgningar nr deinsg att svackan inte skulle bli s djup. Allt detta ochmomshjningen gr att konsumtionstillvxten blir mt-tlig framver. Notabelt r ocks att hushllens fram-


15/25


Polen

tidstro tenderat att plana ut p medelmttig niv efteren stegring sedan botten i brjan av 2009.

Investeringarna backade marginellt i fjol. nd r vrbedmning att det nns betydande potential i justinvesteringarna de nrmaste ren. Sklen r era:

Investeringarnas andel av BNP r relativt lg, bde iett lngre perspektiv och jmfrt med andra ekon-omier i utveckling. Kvoten har under 2000-talet igenomsnitt varit 21 procent.

Industrins kapacitetsutnyttjande har det senasteret vnt uppt frn knappt 70 till 74 procent.Det r en bit kvar till tidigare toppar vid 80 pro-cent, men frndringar i sig brukar vara invester-ingsdrivande. Dessutom r realrntorna lga.

Regeringen verkar vilja fortstta att nyttja en heldel EU-fondmedel fr satsningar i infrastruktur.

Frberedelserna fr fotbolls-EM 2012, ett samar-rangemang med Ukraina, krver extra investeringar,delvis i infrastruktur.

Kreditfrsrjningen fr investeringar och konsumtion rdock nnu relativt krv. Nya tecken p det kom i cen-tralbankens bankenkt fr tredje kvartalet. Bankernaaggade dr fr ytterligare stramare villkor p konsum-tionsln, ter stramhet fr husln och ln till sm- ochmedelstora fretag. Enda lttnaden rapporterades frstora fretag. Vi spr en gradvis upptining av kredit-frhllandena.

rlig procentuell frndringLugnare lner och inflation

Konsumentprisindex Lner i hela ekonominKlla: Ce ntral Statistical Office, Poland

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 100,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

Inationstakten har de senaste tv ren sjunkit frn entopp p nra 5 procent till 2 procent. Denunderliggande takten har gtt ned frn 3 till 1 procent.Botten r nu nra och inationstakten stiger successivtframver, frmst p grund av hjda matpriser i slutet av2010 och drefter ven av momshjning. Med en lugnlneutveckling och starkare valuta som antaganden sprvi en ination p i snitt 2,7 procent 2011 och 2,9procent 2012.

Upptrrelsen p kort sikt, till ca 3 procent i vinter, gratt inationstakten tydligt hamnar i det vre toleransin-tervallet p centralbankens ml p 2,5 procent +/-1procentenhet. Det utlser en frsta styrrntehjningfrsta kvartalet 2011. Rntan hjs gradvis frn 3,5 till5,0 procent i december 2012.

Index 100=2005 resp EUR/PLN, mnadsdataZlotyn p vg upp

EUR/PLN (v axel)Real effektiv vxelkurs jmf 58 lnder (h axel)

Klla: Reuters EcoW in, BIS

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

80

85

90

95

100

105

110

115

120

1253,00

3,25

3,50

3,75

4,00

4,25

4,50

4,75

5,00

Zlotyn har terhmtat sig en del efter vrens relativtskarpa nedgng, vilken dock kunde kopplas till glo-bal riskovilja under Sydeuropas akuta skuldkris. Vi r,liksom tidigare, lngsiktigt positiva till zlotyn, som rnormalvrderad sett i ett lngre historiskt perspektiv.Det nns utrymme fr appreciering med argument somrelativa tillvxtfrdelar och relativt goda fundamenta,det senare srskilt som budgetproblemet nu attackerasav regeringen, ven om strukturella grepp i hg gradlyser med sin frnvaro. Vad som talar fr zlotyn r ocksatt Polen, tillsammans med Tjeckien, sannolikt blirfrst ut av stlnderna att strama t penningpolitiken.Zlotyn strks mot euron till 3,75 i slutet av 2010 och till3,60 i december 2011.

Politiken prglas av ett relativt lugn. Nye presidentenBronislaw Komorowski, som valdes i somras efter den ien ygkrasch frolyckade Lech Kaczynski, kan tillfraen kad politisk stabilitet. Han r partibroder medpremirminister Donald Tusk. Kaczynski, som tidigaregrundade och ledde det konservativa och nationalistiska

oppositionspartiet PiS, blockerade under sin tid vissareformer och lagndringar. nd tror vi inte p ngonstrre politisk kursndring. Lokalval i hst och parla-mentsval 2011 gr att regeringen vljer att g frsiktigtfram med reformer.


16/25

Ryssland


Inhemsk efterfrgan p uppgng Lnetillvxt och ljusare arbetsmarknad

Inationen vnder gradvis upp

Stabil politik men lngsam reformtakt

Efter ett BNP-fall p nstan 8 procent 2009 och nedgn-gar under samtliga fyra kvartal steg BNP under frstakvartalet 2010 med 3,1 procent i rlig procentuell

frndring. terhmtningen frstrktes under andrakvartalet d BNP vxte med 5,2 procent. Hgre r-varupriser drev upp tillvxten men ven detaljhandeloch industriproduktion utvecklades starkt under frstahalvret. En annan frklaring till terhmtningen rnanspolitiken som under krisen varit en av de mestexpansiva i vrlden.

rlig procentuell frndringterhmtning fr BNP och industriproduktion

BNP IndustriproduktionKlla: Federal State Statistics Servi ce

05 06 07 08 09 10

-15,0

-12,5

-10,0

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

-15,0

-12,5

-10,0

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

Dmpningen av den globala terhmtningen kommerdock att f effekter p tillvxten genom en frsvagn-ing av exportefterfrgan och utplanande rvarupriser.Rysslands stora rvaruberoende gr att ekonomin rknslig fr utvecklingen i omvrlden. Dessutom kommerbaseffekterna att vara mindre frdelaktiga under tredjeoch fjrde kvartalet 2010 eftersom BNP-fallet varsom kraftigast under frsta halvret 2009. En starkareefterfrgan i den inhemska ekonomin kommer dock atthjlpa till att hlla uppe tillvxten.

Sammantaget blir bedmningen att tillvxttakten underandra halvret 2010 kommer att bli ngot lgre nunder andra kvartalet. BNP vntas stiga med 4,6 pro-cent 2010. Dmpad exporttillvxt och mindre expansiv

nanspolitik kombinerat med en fortsatt kning avefterfrgan i den inhemska ekonomin resulterar i mt-tlig tillvxt under de fljande tv ren. BNP stiger med4,5 procent 2011 och med 4,8 procent 2012, klart lgren vad som uppnddes innan den nansiella krisen.

Ryssland nr drmed knappt upp till IMF:s skattning avden potentiella tillvxten p 5 procent. Vr bedmningr att en fortsatt lngsam reformtakt gr att den poten-tiella tillvxten riskerar att ligga kvar runt denna niv.

Indikatorer pekar p en fortsatt terhmtning. Indus-trins inkpschefsindex (PMI) har lngsamt frbttratssenaste mnaderna och ligger frankrat ver 50-stecketsom indikerar positiv BNP-tillvxt. I september fll dockPMI till 51,2. ven de ledande indikatorerna fr enskilda

branscher ligger nu ver det nollstreck som indikerarfortsatt positiv tillvxt. Speciellt indikatorn fr tjn-stesektorn har frbttrats kraftigt sedan slutet av 2009och strker bilden av god inhemsk efterfrgan.

Kortsiktigt industritappIndustriproduktionen har under frsta halvret ter-hmtat sig starkt efter det kraftiga fallet 2009. ter-hmtningen dmpades dock under sommaren och i julisjnk kningstakten till 5,9 procent vilket var den lgstasedan november 2009. Den lga kningstakten frklarasdelvis av det extrema vdret som bland annat tvingade

bilfabriker att stnga p grund av hettan. Effekternap industriproduktionen r dock tillflliga och produk-tionstakten kan dras upp under hsten fr att kom-pensera fr sommarens bortfall. Ett tecken p detta ratt kningstakten terigen steg i augusti och ndde 7procent. Industriproduktionen vntas stiga med straxunder 9 procent i r och med omkring 7 procent 2011.

Sommarens hetta och omfattande brnder har ftt storaeffekter p jordbruksproduktionen, frmst genom dendliga spannmlsskrden. I augusti fll produktionenmed ca 19 procent jmfrt med augusti 2009. Rysslandinfrde i augusti ett exportfrbud fr spannml. Frbu-

det ska glla fram till slutet av 2011 fr att skydda deninhemska marknaden. Jordbrukssektorn str dock frmindre n 5 procent av den totala ekonomin s effek-terna p tillvxten frvntas nd bli sm.

Aktiviteten i tjnstesektorn verkar ocks ha pver-kats d befolkningen stannat inomhus fr att undvikabrandrken. ven hr vntas dock en terhmtning.Sammantaget blir effekterna av brnderna och hettanbegrnsade och vergende. BNP-prognosen fr 2010 iNordic Outlook augusti justerades ned med 0,5 procen-tenheter fr att ta hnsyn till brandeffekterna.

Exporten har terhmtat sig frn bottennivn vidrsskiftet 2008/2009 men ligger fortfarande klart underde niver som uppnddes sommaren 2008 med hjlp avdet d rekordhga oljepriset. Oljepriset har under 2010


17/25


Ryssland

rrt sig inom intervallet 70 till 90 dollar. De nrmastetv ren vntas oljan handlas i samma intervall. Utanstimulans frn stigande oljepris vxer exporten i mttligtakt framver.

Ljusningen p arbetsmarknaden och hjda lner hargett skjuts t detaljhandeln och bilfrsljningen somstigit under 2010. Detaljhandeln stimuleras ven avhushllens lga skuldsttning samt hjningar av pen-sionerna men den svaga kreditgivningen r fortfarandeen terhllande kraft. Detaljhandeln bedms ka i godtakt de nrmaste ren men nr inte upp till kningstak-terna innan krisen.

Importen har utvecklats klart starkare n exportensenaste mnaderna. verskottet i handelsbalansen harfallit tillbaka och var i augusti strax ver 8 miljarderdollar. En fortsatt kning av den inhemska efterfrganvntas stimulera importen. ven om stora verskott i

handelsbalansen vntas ven framver ligger re-kordverskotten frn 2008 lngt borta.

Index 100 = 2000Export och oljepris

Export Oljepris (Brent)Klla: Federal State Statistics Servi ce

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 100

100

200

300

400

500

600

700

0

100

200

300

400

500

600

700

Bytesbalansen vntas visa ett verskott p 5,0 procentav BNP 2010, 4,0 procent 2011 och 3,5 procent 2012.Valutareserven fll kraftigt under slutet av 2008 ochbrjan av 2009 och har nnu inte ntt tillbaka till nivninnan den nansiella krisen. Den har dock fortsatt stigaunder 2010 och uppgr nu till strax under 450 miljarderdollar vilket r den tredje strsta i vrlden. Valutar-eserven fortstter att ka i mttlig takt de nrmasteren.

Ljusning fr jobbenArbetsmarknaden har fortsatt att frbttras och harutvecklats starkare n i bedmningen i mars-rapporten.Arbetslsheten har fallit och var i augusti 6,9 procent.Sysselsttningen var ovntat stabil under krisen och harbrjat terhmta sig. I augusti var antalet sysselsattanstan 1 procent hgre n ett r tidigare. Reallnernafll med omkring 3 procent 2009. I r har reallnernastigit och de senaste mnaderna har den rliga kning-stakten legat omkring 6 procent. Arbetslsheten fortst-

ter falla och bedms ligga p strax ver 6 procent vidslutet av 2011.

rlig procentuell frndringReallner och detaljhandel stiger

Detaljhandel ReallnKlla: Ministry for Economic Development of the Russian Federation

05 06 07 08 09 10

-10

-5

0

5

10

15

20

-10

-5

0

5

10

15

20

Inationstrycket har minskat avsevrt frn de hganiverna senaste ren och sjnk till rekordlga 5,5

procent i juli. Det stora produktionsgapet, rubelap-precieringen och det fallande oljepriset har pressat nerinationstakten frn tidigare kningstakter p mellan10 och 15 procent till under 10 procent. I augusti stegdock inationen till 6,1 procent. Mnadsfrndringenjmfrt med juli var +0,6 procent. Stigande spannml-spriser bidrog till kningen och kommer att fortsttahja inationen under hsten.

rlig procentuell frndringInflationen vnder uppt igen

Inflation KrninflationKlla: The Central Bank of the Russian Federation

06 07 08 09 10

45

678

910

1112

1314

1516

45

678

910

1112

1314

1516

Producentpristrycket har mattats av senaste mnad-erna och kningstakten bedms bli mttlig framver.KPI-inationen har passerat botten men en tergng tillde hga niver som gllt senaste ren r inte sannolik.Centralbanken presenterar rliga riktlinjer fr pen-ningpolitiken och dr ingr mlintervall fr inationen.Enligt riktlinjerna ska inationen pressas ned till inter-vallet 5 till 6 procent vid slutet av 2012. Det nns ventecken p att centralbanken brjat frbereda fr attinfra ett formellt inationsml och ytande vxelkursunder 2011 eller 2012. Detta tyder p att man intetnker lta inationstakten tervnda till tidigare hganiver. Fr helret 2010 frvntas inationen hamnap 6,8 procent och fr 2011 och 2012 p omkring 7,5procent per r.


18/25


Ryssland

Centralbanken har nu upphrt med sina rntesnknin-gar, senast styrrntan ndrades var i juni d den snktestill 7,75 procent. Den stigande inationen gr att ingaer rntesnkningar r att vnta under resten av 2010.

Stabilisering av rubeln

Rubeln har fortsatt strkas under 2010 och har sedanbotten i februari 2009 strkts med omkring 20 procent.Den reala vxelkursen ligger nu p ungefr sammaniv som innan den nansiella krisen. Sedan i vrashar rubeln dock frsvagats ngot. Den internationelltkonkurensutsatta icke-rvarubaserade industrin miss-gynnas av en stark rubel. En ytterligare frstrkningav valutan skulle leda till press p centralbanken attintervenera fr att undvika en frsmring av konkurren-skraften. kad volatilitet fr rubelkursen r ett teckenp att centralbanken brjat rra sig mot en mer exibelvalutakurspolitik men det r nd oskert om den skullekunna st emot en sdan press.

Mot valutakorgen som bestr av 55 procent USD och 45procent EUR, strks rubeln till 34,8 i slutet av 2010 ochtill 33,5 vid slutet av 2011.

Index 100 = 2005Real rubelkurs nra nivn fre krisen

Klla: Reuters EcoWin

05 06 07 08 09 10

100

105

110

115

120125

130

135

140

100

105

110

115

120125

130

135

140

Den ryska banksektorn stod emot den nansiella krisenovntat vl men var beroende av omfattande likviditet-sstd frn centralbanken. Riskerna i banksektorn har

minskat jmfrt med i vras. Ett tecken p kat frtro-ende r den kraftiga kningen av hushllens inlning.Viss oskerhet bestr dock. Trots frbttringar hvdadeIMF i somras att terstende svagheter i vervakningen

Stabil inrikespolitik men svagtreformtryckDen inrikespolitiska situationen prglas av fortsatt sta-bilitet. Premirminister Putin och president Medvedev

har starkt std bland allmnheten; opinionsunderskn-ingar pekar p ett std runt 70 procent. Detta baserassannolikt p en uppfattning om att vissa framsteg hargjorts men ven p en brist p reella politiska alterna-tiv. Opinionsunderskningar visar ven att allmnhetenhar en uppgiven instllning till inrikespolitiken. Nstaparlamentsval blir i december 2011.

Utrikespolitiken har under 2010 prglats av frbt-trade relationer med Polen och Ukraina. Flygkrascheni samband med det polska statsbesket i april har frtlnderna nrmare varandra. I Ukraina har president

Janukovitj verkat fr strkta relationer. Dispyten mel-lan Ryssland och Ukraina om gaspriser och kontrollenver den viktiga gasledning som gr genom Ukrainaverkar dock terkomma ven denna hst. De frbt-trade relationerna lnderna emellan innebr dock attdet br nnas goda mjligheter att lsa frgan.

Sammantaget r risken fr politisk instabilitet lg pkort sikt. Det nns tecken p att Putin kommer attdelta i presidentvalet i mars 2012 och att Medvedevi sdant fall inte deltar vilket understryker Putinsdominans ver den mer reforminriktade Medvedev.Resultatet blir visserligen politisk stabilitet men ven

stagnation och dliga frutsttningar fr reformar-betet. Viktiga reformer behver genomfras fr attkunna upprtthlla den makroekonomiska stabiliteten

och hja den lngsiktiga BNP-tillvxten. Fretagskli-matet r dligt och konkurrensen behver bli bttre.

Staten har fr stort inytande ver ekonomin och denoffentliga sektorn behver reformeras, utbildningssys-temet och rttsvsendet r tv exempel. Srbarhetenfr ett oljeprisfall r fortsatt stort. Den demograskautvecklingen med en minskande befolkning oroar.

Ett exempel p trgheter i reformarbetet r denkommande privatiseringsreformen som omfattar 50miljarder dollar. En stor del av reformen bekrfta-des av nansminister Kudrin i slutet av juli 2010 menannonserades redan i september 2009. Det kan drjatill slutet av november innan beslut om ett formelltgodknnande fattas. Investerare vlkomnade frstreformen men brjar nu uttrycka frustration verfrseningarna. Dessutom kommer staten att behllaett gande p minst 51 procent i samtliga fretagvilket drastiskt har minskat investerarnas intresse attdelta.

Sammantaget verkar det tyvrr varken hos politikereller allmnhet nnas ngon strre vilja till reformer.Det reformtryck som den nansiella krisen skapadebrjar nu frsvinna i takt med att terhmtningenfortstter. Ryssland ser drmed ut att f nja sig meden tillvxttakt som ligger klart under den takt som

potentiellt skulle kunna uppns med hjlp av ett med-vetet och vergripande reformarbete.


19/25


Ryssland

och regleringen av banksystemet frsvrar bedmnin-gen av systemrisker, omfattningen av dliga ln ochbankernas kapitaltckning. Likviditeten r hg menbankutlningen har hllits tillbaka av oskerheten kringdliga ln. Utlningen har dock brjat terhmta sig desenaste mnaderna. kningen av utlningen i utlndsk

valuta i brjan av 2009, mitt under krisen, r ett re-sultat av att ln i dollar och euro rknas om till rubel.

rlig procentuell frndring

Bankutlningen har brjat terhmta sig

Inhemsk valuta Utlndsk valutaKlla: The Central Bank of the Russian Federation

jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr08 09 10

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

En av styrkorna med den ryska ekonomin r den lgastatsskulden som var omkring 5 procent av BNP innankrisen. Tidigare stora verskott i statsbudgeten vndesdock under 2009 till ett underskott p omkring 6procent av BNP. Under sommaren satte regeringen uppml fr budgetunderskotten nrmaste ren. Fr 2010siktar regeringen p ett underskott p 5,4 procent. Fr

2011 och 2012 r mlen 3,6 respektive 3,1 procent.Budgeten ska vara i balans 2015. Vr bedmning r attbudgetunderskottet i r sjunker till ca 5 procent och tillca 4 procent 2011. Statsskulden kommer att stiga menhller sig kring 10 procent av BNP.

Stora budgetverskott ren innan krisen gjorde detmjligt att mta den nansiella krisen med expansivnanspolitik motsvarande omkring 10 procent av BNP.Den strsta delen av stimulanserna genomfrdes underandra halvret 2009. En stor del representerar per-manenta tgrder som exempelvis pensionshjningar.Det kommer drfr att bli en utmaning att avveckla

de omfattande stimulanserna och reformering av denoffentliga sektorn kommer att bli ndvndigt. Det plan-eras redan fr uppsgningar av 100 000 statsanstlldade nrmaste tre ren vilket kan ses som en signal omen stramare nanspolitik. En annan tgrd som kommeratt bidra till ett krympande budgetunderskott r denprivatiseringsreform som nyligen presenterats.


20/25

Ukraina


Nedvxling efter stark uppgng i r tstramning dmpar inhemsk efterfrgan

IMF-paketet stttar brcklig banksektor

Spannml och gas hjer inationen

Under 2010 har den ukrainska ekonomin terhmtat sigovntat snabbt efter det kraftiga fallet 2009 d BNP fllmed 15 procent. Frsta kvartalet 2010 steg BNP med

4,9 procent. Tillvxttakten steg under andra kvartalettill 5,9 procent. Stigande reallner strkte detaljhan-deln och en konkurrenskraftig valuta samt hga stl-priser gynnade stlindustrin.

Tillvxten kommer dock att brja mattas av ngotunder resten av 2010. Budgettstramningar, vilket rett krav fr utbetalning av IMF:s stdln, kommer denrmaste ren att dmpa den privata konsumtionensom redan p kort sikt hlls tillbaka av neddragna gas-subventioner som ger stigande ination. Inbromsningenfr den globala terhmtningen kommer ven att ha endmpande effekt p den viktiga stlsektorn. Stdpake-

tet strker dock banksystemet och skapar frutsttnin-gar fr en terhmtning fr bankutlningen. Invester-ingarna fortstter att terhmta sig frn det kraftigafallet 2009 och stimuleras ven av frberedelserna frEM i fotboll 2012 som arrangeras med Polen. BNP vxermed 5,2 procent i r och med 4,4 procent 2011. 2012stiger BNP med 4,2 procent, strax ver trend.

Efter frhandlingar med den ukrainska regeringen god-knde IMF i slutet av juli ett nytt stdpaket till Ukrainap 15 miljarder dollar, med en lptid p tv och etthalvt r. Den frsta utbetalningen har redan genomfrtsoch en andra vntas under innevarande r. Resten avlnet kommer att betalas ut i omgngar efter kvartal-svisa genomgngar av IMF. Den frsta genomgngen skeri slutet av november i r.

Stdpaketet innebr att IMF och regeringen satt uppera ml fr Ukraina. Det viktigaste r att f ordningp statsnanserna. Under hsten 2009 frs utbetalnin-garna frn det tidigare stdpaketet inne p grund avfr stora budgetunderskott. Det offentliga underskottetska nu reduceras till 5,0 procent av BNP 2010, till 3,5procent 2011 och till 2,5 procent 2012. tstramningarnakommer att bli omfattande men det nns relativt goda

chanser att underskottsmlen kan ns.IMF har lnge velat minska Ukrainas omfattande ener-gisubventioner till hushll och fretag och priset p gas

ska hjas gradvis och p sikt n paritet med import-priset. Banksystemet ska strkas genom fortsatt terka-pitalisering av bankerna och stramare vervakning.Vxelkurspolitiken ska bli mer exibel och centralbank-en ska gras mer oberoende. Stdpaketet innefattarven krav p reformering av pensionssystemet samt denoffentliga administrationen. Reformerna r lngtgendeoch kommer att utmana srintressen.

Risken fr betalningsinstllelse har i och med stdpa-

ketet sjunkit ytterligare och r lg. Standard & Poorshjde Ukrainas kreditbetyg till B+ nr stdpaketet blevklart. Ukrainska CDS (Credit Default Swaps) har fallittillbaka ytterligare jmfrt med i vras och ligger nuomkring 200 punkter ver Lettland.

rlig procentuell frndringBNP fljer industriproduktionen

BNP IndustriproduktionKlla: National Bank of Ukraine, State Statistics Committee of Ukraine

05 06 07 08 09 10

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

Industriproduktionen har dmpats senaste mnadernafrn en rlig kningstakt p ver 17 procent i april till9,2 procent i augusti. Frsvagad global efterfrgan pstl och fallande stlpriser har bidragit. Fortsatt svag

efterfrgan och baseffekter gr att kningstakten kom-mer att falla ytterligare ngot under resten av 2010.Frsvagad utveckling i stlsektorn har bidragit till attunderskottet i handelsbalansen kat de senaste mnad-erna. Bde exporten och importen har dock terhmtatsig jmfrt med 2009. Exportsektorn frvntas vxa imttlig takt de nrmaste ren baserat p utplanandervarupriser och en konkurrenskraftig valuta. Samtidigtleder den stigande importen till att underskottet frhandelsbalansen kar.

Som vi frutspdde i mars-rapporten har hryvnian sta-biliserat sig p en kurs kring 8 mot USD. Centralbanken

har intervenerat p valutamarknaden fr att hllakursen kring 8 USD. ven mot euron har valutan hllitsig ganska stabil p en kurs strax ver 10 de senaste


21/25


Ukraina

mnaderna. Vi frvntar oss att hryvnian kommer attvara fortsatt stabil resten av 2010. Huvuddelen av retsutbetalningar frn stdpaketet kommer att anvndastill att strka centralbankens valutareserv vilket brstdja valutan. ven stigande spannmlspriser ger un-derstd. Lngsiktigt sett r dock valutan nnu relativt

svag. Om valutapolitiken blir mer exibel kommervolatiliteten att stiga.

Stabilisering av hryvnian

USD/UAH EUR/UAHKlla: Reuters EcoWin

05 06 07 08 09 10

45

6

7

8

9

10

11

12

13

45

6

7

8

9

10

11

12

13

Den historiskt lga inationstakten steg frn 6,8 pro-cent i juli till 8,3 procent i augusti efter att ha fallittillbaka under vren och sommaren. Mnadsfrndrin-gen jmfrt med juli var +1,2 procent och drmedbrts trenden med fallande priser. kningen frklarastill stor del av den frsta hjningen av hushllensgaspris med 50 procent den 1 augusti. Torka gr attspannmlsskrden i r blir minst 10 procent mindre nnormalt och spannmlspriserna har stigit. ven dettabidrog till kningen av inationstakten. Till skillnadmot Ryssland har Ukraina valt att inte infra exportbe-grnsningar. En nackdel r dock att beslutet att tilltaexport kan bidra till inhemska prishjningar. Livsmedelutgr mer n 50 procent av varukorgen fr ett hush-ll i Ukraina och stigande livsmedelspriser fr stortgenomslag p KPI-inationen. Inationen vntas fort-stta stiga under resten av 2010, fr att toppa underfrsta halvan av 2011 och sedan brja falla tillbaka.

Reallnerna fll kraftigt 2009 men har sedan dess ter-

hmtat sig. kningstakten fr reallnerna dmpadesngot i juli men lg fortfarande ver 10 procent mttsom rlig procentuell frndring. Den frvntade dmp-ningen av den ekonomiska aktiviteten och den stigandeinationen kommer att dmpa reallnerna ytterligare.Arbetslsheten har sjunkit tillbaka jmfrt med 2009och vi rknar med en fortsatt minskning under 2011 och2012.

Stigande ination innebr att det frmodligen inte blirer rntesnkningar 2010. Under 2010 har central-banken snkt styrrntan frn 10,25 till 7,75 procent.Den senaste snkningen genomfrdes i augusti. Med en

ination p ver 8 procent innebr det att den realastyrrntan r negativ och penningpolitiken r drfrackommoderande.

Banksektorn r fortfarande brcklig. Centralbankensstresstester som publicerades i juli visade att minsten tredjedel av bankerna behver kapitalinjektioner.En av frutsttningarna fr utbetalning av stdpaketetr att centralbanken fortstter att terkapitalisera dekommersiella bankerna. Bankernas balansrkningar

har strkts sedan tredje kvartalet 2009 men ett tydligttecken p att banksektorn fortfarande har problem ratt kredittillvxten r mycket svag. Lg utlning harhmmat bde fretagens investeringar och hushllensefterfrgan. Under de senaste mnaderna nns docktecken p en stabilisering fr bankutlningen och vi troratt IMF-paketet skapar frutsttningar fr en fortsattterhmtning.

rlig procentuell frndringKredittillvxten brjar stabilisera sig

Totalt Lokal valuta Utlndsk valutaKlla: National Bank of Ukraine

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-20

0

20

40

60

80

100

-20

0

20

40

60

80

100

Inrikespolitiken har stabiliserats sedan presidentvaleti brjan av ret. President Janukovitj och RegionernasParti har tillsammans med era smpartier etableraten majoritetskoalition i parlamentet. Janukovitj harfrbttrat relationen till Ryssland men frsker vennrma sig EU. I brjan av juni presenterade Janukovitjett femrigt reformpaket som verkar fr en hjning avhushllens levnadsstandard, frbttringar av fretagsk-limatet och modernisering av bland annat energi- ochtransportsektorerna. Programmet r ambitist mendet terstr att se om reformerna kan genomfras ipraktiken.

Nsta ordinarie parlamentsval r planerat till septem-

ber 2012. Ett orosmoln r dock de regionalval som skagenomfras i slutet av oktober. Janukovitj anklagas fratt frska strka presidentmakten p bekostnad avparlamentet. I brjan av oktober underknde hgstadomstolen tidigare ndringar av konstitutionen vilketminskar parlamentets makt. Detta tillsammans med ef-fekterna av IMF-paketet skulle kunna leda till protesteroch missnje. Oppositionen r dock splittrad och harfr tillfllet svagt std bland allmnheten. Regerin-gens mjligheter att driva igenom de reformer som IMFkrver ser drfr relativt goda ut.


22/25

Nyckeltal


ESTLAND 2005 2006 2007 2008 2009 2010(p) 2011(p) 2012(p)BNP, % 9,4 10,6 6,9 -5,1 -13,9 2,3 4,0 4,0Ination, rsgenomsnitt, % 4,1 4,4 6,7 10,6 0,2 2,5 2,0 2,0Arbetslshet, % 7,9 5,9 4,7 5,5 13,8 18,0 16,0 15,0Bytesbalans, % av BNP -10,0 -15,3 -17,2 -9,7 4,5 2,0 0,0 -1,0Fin sparande, off sektor, % av BNP 1,6 2,3 2,6 -2,8 -1,7 -2,2 -2,5 -3,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 4,6 4,5 3,8 4,6 7,2 9,0 14,0 17,0EUR/EEK, rets slut 15,6 15,6 15,6 15,6 15,6 15,6 - -3-mnaders rnta, rets slut 2,6 3,9 7,3 7,9 3,1 1,2 1,1 2,0

LETTLAND2005 2006 2007 2008 2009 2010(p) 2011(p) 2012(p)

BNP, % 10,6 12,2 10,0 -4,6 -18,0 -1,5 4,0 5,0Ination, rsgenomsnitt, % 6,9 6,6 10,1 15,3 3,3 -1,2 1,3 1,5Arbetslshet, % 8,7 6,8 6,0 7,5 16,9 19,2 17,5 15,5Bytesbalans, % av BNP -12,5 -22,5 -22,3 -13,1 8,6 5,8 -0,5 -2,0Fin sparande, off sektor % av BNP -0,4 -0,5 -0,3 -4,1 -9,0 -8,2 -6,0 -3,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 12,4 10,7 9,0 19,7 36,6 49,0 52,0 53,0

EUR/LVL, rets slut 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7Styrrnta, rets slut 4,0 5,0 6,5 6,0 4,0 3,5 3,5 4,0

LITAUEN 2005 2006 2007 2008 2009 2010(p) 2011(p) 2012(p)BNP, % 7,8 7,8 9,8 2,9 -14,7 1,0 4,0 4,5Ination, rsgenomsnitt, % 2,7 3,8 5,8 11,1 4,2 1,0 2,0 3,0Arbetslshet, % 8,3 5,6 4,3 5,8 13,7 16,5 16,0 15,0Bytesbalans, % av BNP -7,1 -10,6 -14,5 -13,1 4,3 0,5 -1,0 -3,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -0,5 -0,4 -1,0 -3,3 -9,2 -8,0 -5,0 -4,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 18,4 18,0 17,0 15,6 29,6 39,0 44,0 45,0EUR/LTL, rets slut 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,453-mnaders rnta, rets slut 2,54 3,79 6,65 9,89 3,90 2,00 2,20 3,005-rs rnta, rets slut 3,10 3,90 4,80 13,10 6,60 4,10 3,80 3,80

(p) = prognos


23/25


Nyckeltal

POLEN 2005 2006 2007 2008 2009 2010(p) 2011(p) 2012(p)BNP, % 3,6 6,2 6,8 5,0 1,7 3,5 4,0 4,5Ination, rsgenomsnitt, % 2,2 1,0 2,5 4,2 3,5 2,5 2,7 2,9Arbetslshet, % 18,2 16,2 12,7 9,8 11,0 11,6 10,7 10,2Bytesbalans, % av BNP -0,9 -2,1 -3,6 -3,9 0,0 -2,0 -3,0 -3,5Fin sparande, off sektor, % av BNP -4,3 -3,6 -1,9 -3,6 -7,1 -7,5 -5,0 -3,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 47,1 47,7 45,0 47,1 51,0 54,9 54,5 54,5EUR/PLN, rets slut 3,85 3,83 3,60 4,12 4,10 3,75 3,60 3,50Styrrnta, rets slut 4,50 4,00 5,00 5,00 3,50 3,50 4,25 5,005-rs rnta, rets slut 5,00 4,98 6,13 5,34 5,91 4,80 5,20 5,40

RYSSLAND 2005 2006 2007 2008 2009 2010(p) 2011(p) 2012(p)BNP, % 6,4 7,7 8,1 5,6 -7,9 4,6 4,5 4,8Ination, rsgenomsnitt, % 12,5 9,8 9,0 14,2 11,7 6,8 7,5 7,4Arbetslshet, % 7,6 7,0 6,6 6,8 8,2 7,5 6,5 5,9Bytesbalans, % av BNP 10,9 9,5 5,8 6,1 4,0 5,0 4,0 3,5Fin sparande, off sektor, % av BNP 7,5 7,4 5,4 4,1 -5,9 -4,9 -3,9 -2,7Skuld, offentlig sektor, % av BNP 14,1 8,2 7,4 6,5 8,1 9,5 9,8 10,1USD/RUB, rets slut 28,7 26,3 24,6 30,5 30,3 29,5 28,1 29,1Rubeln mot eurodollarkorg, rets slut 29,3 27,2 29,7 35,4 36,1 34,8 33,5 33,0

UKRAINA 2005 2006 2007 2008 2009 2010(p) 2011(p) 2012(p)BNP, % 3,0 7,4 7,6 2,3 -15,1 5,2 4,4 4,2Ination, rsgenomsnitt, % 13,5 9,1 12,8 25,2 15,9 9,4 10,9 10,1Arbetslshet, % 7,2 6,8 6,4 6,5 8,6 7,8 7,5 7,3Bytesbalans, % av BNP 2,9 -1,5 -4,1 -7,0 -1,5 -0,4 -1,2 -1,8Fin sparande, off sektor, % av BNP -2,3 -1,4 -2,0 -3,2 -9,8 -5,0 -3,5 -2,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 17,7 15,7 12,8 19,9 36,9 39,3 42,0 43,5

USD/UAH, rets slut 5,05 5,05 5,05 7,80 8,00 7,90 7,90 7,90

(p) = prognos


24/25


Innehllet i denna rapport r baserat p uppgiter rn kllor som av Banken bedms vara plitliga. Banken lmnar dock ingen garanti r ullstndigheten

eller riktigheten i dessa uppgiter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut p underskningar de sjlva bedmer vara nd-

vndiga.

Ekonomisk Analys tillgnglig p InternetEastern European Outlookfnns ocks tillgnglig p Internet: www.seb.se under Ekonomi, Nyheter & rapporter och Ekonomiska rapporter.

Fr att tillgng till vrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer r Merchant Bankings kunder g in p www.seb.se/research.

Hr krvs ett lsenord som r exklusivt r dessa kunder.

Om Ni nskar tillgng till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga r att lsenordet.


25/25

SEB r en nordeuropeisk fnansiell koncern som betjnar 400 000 retag,

institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjnster

i Sverige och de tre baltiska lnderna Estland, Lettland och Litauen. Banken

har ocks lokal nrvaro i vriga Norden och Tyskland och har genom sitt

internationella ntverk global nrvaro i ledande fnansiella centra. Den 30juni 2010 uppgick koncernens balansomslutning till 2 318 miljarder kronor

och rvaltat kapital till 1 328 miljarder kronor. Koncernen har cirka 19 000

anstllda. Ls mer om SEB p www.sebgroup.com.

Med kapital, kunskap och erarenhet skapar vi vrden t vra kunder ett

arbete dr vi har stor nytta av vr analysverksamhet.

De makroekonomiska bedmningarna grs av enheten Ekonomisk Analys.

Utirn konjunkturlget, ekonomisk politik och fnansmarknadens lngsiktiga

utveckling ger banken sin syn p det ekonomiska lget lokalt, regionalt ochglobalt.

En av de centrala publikationerna r kvartalsskriten Nordic Outlook. Dr

redovisas analyser som tcker in den ekonomiska situationen i vrlden samt

Europa och Sverige. I Eastern European Outlook behandlas Baltikum, Polen,

Ryssland och Ukraina. Den utkommer en gng i halvret.

www seb se 00432010.0

2

Beijing

Shanghai

New York

So Paulo

Singapore

Moskva

St: Petersburg

Geneve

Nice

London

Luxemburg

Warszawa

Kiev

New Delhi

Tyskland

Estland

Ryssland

Litauen

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Polen

Ukraina

Lettland

Dublin

Documents

SEB-rapport: Måttlig tillväxt väntar i Östeuropa