1

HANDELSHÖGSKOLANS i GÖTEBORG STUDENTKÅRNo. 3 2011

2

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, bakgrund och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats för bolaget framåt och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Läs mer på www.grantthornton.se/student eller följ oss på Facebook, sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Pontus LöngrenRevisorsassistent

Fot

o: H

åkan

Mål

bäck

3 Nästa Nummer kommer ut i December!

Innehåll

4 Ledare

6-7 DetärdagsattVakna(upp) Göteborg!

8-9 KPMGInternationalCase Competiontion

10-11 Extremsport

12 Ordfejdentaröver

13 Konjunkturkollen

14-15 ShoppingfeberniUSA

16-17 Nollning2011

18-19 Envågadutflykt

20 Enutbytesstudenstsbekännelser

21-23 EkonanalyserarHHGS-katalogen

24 TheGothenburgexperience –forbetterorworse?

26-27 EKONEyeCandy

28-29 Kårenssidor

30 SlutetförKeynesianismen?

31 Skolanssida

NO 3.2011HANDELSHÖGSKOLANS i GÖTEBORG STUDENTKÅR

Chefredaktör Charlotte Lindberg

Bildredaktör Rasmus Wilhelmsson

Layout & Design Charlotte Lindberg Victor Berglund

Foto framsida Victor Berglund

Foto mittuppslag Sandra Molin

Skribent Ellen Andersson

Skribent Guillaume Jourdain

Skribent Carl Leander

Skribent Alexander Boukaras

Skribent Elias Eriksson

ekoN - HHGsBox680,40530Göteborgekon@hhgs.sewww.ekonmagasin.se

| RedaktionenSkribent Emma-Lovisa Renström

Skribent Arvid Raa

Skribent Martin Hertzman

Skribent Caspar Sjöstrand

Kontakt ekon@hhgs.se

4

Text: Charlotte LindbergIllustration: Rasmus Wilhelmssom

Jag är nyss hemkommen från en vän och trots ett par drinkar så är detta en av mina mest seriösa och givande kvällar. Vi har dis-kuterat mycket om min och EKON: s fram-tid. Jag har både fått kritik och beröm. Så här är mina slutsatser med utgångspunkt från mig själv och att jag tror att många kommer att känna igen sig, framförallt kvinnor (förk-laring nedan).

Jag kandiderar i dagarna som chefredaktör för EKON, som den enda kandidaten. Ni kan rösta Blankt, Ja eller Nej. Enligt källor har det ytters sällan att någon kandidat fått fler Nej än Ja. Ändå skrämmer detta mig. Egentligen är detta bara en formalitet för mig då jag redan har tagit över både ansvar och arbetsuppgifter (och lite till) från föregående chefredaktör. Men ni kan faktiskt välja Nej. Ni kan välja att jag inte är tillräckligt bra för att leda EKON.

Jag är egentligen glad att det inte är ett öp-pet val där alla kan kandidera. Nu fick jag ett mail att jag skulle skicka in min motivering till varför jag skulle bli vald (under extra val väljer styrelsen ut en kandidat för varje po-sition som skall fyllas). Jag vet inte om jag

hade vågat annars, även att jag vet att jag är för tillfället är jag den mest lämpade.

Så det är detta jag vill ha fram, jag tror att framförallt vi kvinnor är för rädda för att ta för sig. För att ta ett exempel så gillar jag per-sonligen kåren, men varför? Jo, det ger mig så mycket “gratis” och jag slipper personligt ansvar när det går snett. Jag förlåts för att jag vågar testa och jag får beröm när jag lyckas. Det är en trygghet och jag behöver inte ut-sätta mitt självförtroende för några större på-frestningar. Jag jämför mig med mina jäm-nåriga killkompisar. Några av mina närmsta manliga vänner har startat eget företag, men jag känner inte en enda kvinna som har star-tat sitt eget.

Är detta bara en tillfällighet eller ligger det faktiskt något i det? Jag tror att vi kvinnor är lite för rädda för vad vi kanske kan förlora i förmån för vad vi kan vinna, för att våga satsa. Jag tror att det är en större andel kvin-nor som nöjer sig med det de får.

Samtidigt tycker jag inte heller att detta är något konstigt. Jag var på jubileumet för spexet i år och bland gästerna fanns ensem-

blister från första uppsättningen. En av dem berättade att när han togs in på Handels för 50 år sedan då bestod klasserna av ca 100 män och 5 kvinnor. i dagsläget så lig-ger (utan exakt fakta) medelåldern på högt uppsatta positioner runt 40-50 år. Och som vi alla vet så gäller devisen desto större bredd desto starkare spets. Så om vi då går tillbaka ca 20-30 år så är det de personer som exam-inerades då som sitter på dessa poster idag. Jag tror att det speglar verkligheten rätt bra.

Jag tänker även på GADDEN 2010. Jag var på en föreläsning med tidigare, idag framgångsrika, studenter från Handels i Göteborg. Två kvinnor och två män. Den ena mannen hade inte avslutat sina studier, den andra hade med god vilja kämpat sig igenom sista året fullt med omtentor. Båda kvinnorna hade däremot gått ut med topp-betyg. Så vad är det jag vill säga, att man inte skall satsa på skolan? Givetvis inte. Men det är inte den enda vägen och jag tror att det är mycket de egna gränser man har som sätter nivån för hur långt man kan nå.

Så våga ta ett Nej!

If life gives you lemons. You have lemons.Jag har funderat på vad jag skall skriva om, hur jag skall skriva, för att inte ens nämna hur många gånger jag faktiskt har skrivit om detta. Men detta kommer, som mitt för-sta nummer som chefredaktör, bli ett helt subjektivt inlägg med lite spridda tankar.

5

6

Detta var frågor som diskuterades på semi-nariet Vakna Göteborg som ägde rum den 5 september i RunAn i Chalmers kårhus. Vakna Göteborg är ett projekt med syfte att öka tillväxten för att få ett bättre Göteborg i framtiden. Projektet drivs av Hans- Olov Olsson, vice styrelseordförande Volvo Cars och styrelseordförande Chalmers, Karin Wingstrand, VP och Head of Clinical De-velopment på AstraZeneca, Anders Björnek, regionchef NCC Construction Sverige AB och Oscar Boldt- Christmas, partner McK-insey & Company. Vakna Göteborg hade sitt startskott i slutet av maj och är en samverkan mellan näringslivet och studenter på högsko-lorna och kommer att pågå i två år. intresset har varit stort och på detta inledande semi-narium var uppslutningen god.

Seminariet inleddes med att initiativtagar-na berättade om varför de valt att engagera sig. De redovisade även vilka slutsatser som kunde dras av den undersökning som anmäl-da till seminariet gjort. Frågorna handlade om deras syn på Göteborg och dess utveck-ling. Undersökningen visade främst att vi som göteborgare trivs i vår stad och är posi-tiva till dess framtida utveckling. Dessutom genomfördes tre paneldiskussioner under namnen Hjärna, Hjärta och Öga. inom varje diskussion gavs konkreta förslag på projekt.

Den första paneldiskussionen Hjärna han-dlade om en stad med utveckling och kun-skapsutveckling i världsklass. Panelen bestod av bland annat forne statsministern ingvar Carlsson och kårordförande för Chalmers Emilia Liljeström. Förslagen bestod i att göra regionen ledande inom matematik samt att

gynna starkare entreprenörskap. För att öka matematikkunskaperna föreslogs ett matte-centrum med läxstugor där elever kan få ex-tra hjälp för att lära sig matematiken. Gynna starkare entreprenörskap ska man göra genom att skapa nya företag utifrån redan befintliga. Med hjälp från ett redan befintligt företag kan det vara lättare för till exempel en grupp studenter att starta ett eget företag. Detta samarbete finns redan idag och har hittills skapat 300 nya arbetstillfällen.

innan dagens andra paneldiskussion talade Bo Ekman, grundare och styrelseordförande i Tällberg Foundation om hur nätverk gör skillnad. Han talade om den gamla ”Göte-borgsandan” som på sin tid var ett tätt och effektivt samarbete. Dock finns den inte kvar idag och skulle förmodligen inte heller fungera. Hans förslag för att få Göteborgsre-

Text: Ellen Andersson Foto: Charlotte Lindberg

Det är dags att Vakna (upp) Göteborg!Göteborgsregionen har historiskt varit framgångsrik, haft hög tillväxt och varit attraktiv för investeringar. På senare tid har regionen tappat både na-tionellt och internationellt. Varför tappar Göteborg i tillväxttakt jämfört med Malmö, Stockholm och andra europeiska städer? Vad är orsaken till detta och vad ska vi göra åt det?

7

gionen i gammalt gott slag är att skapa ett globalt Almedalen. Detta för att dra till sig de ledande diskussionerna som dominerar staden under en tid, exempelvis en vecka för att skapa nyfi kenhet runt regionen. Han avs-lutade med att säga att Göteborg redan har en korsväg men att Göteborg kan göras till en korsväg för utbyte och en mötesplats för tankar, idéer och människor.

Den andra paneldiskussionen för dagen, Hjärta handlade om att skapa unika kop-plingar till övriga världen. Här deltog bland annat SKF:s VD Tom Johnstone och vår egen kårordförande Parham Zadeh. Försla-gen handlade främst om att förbättra kon-takterna med Asien genom ett Asiahouse här i Göteborg där kompetens, kunskap och erfarenheter kan utbytas för att skapa ett djupare samarbete. En annan viktig åtgärd är

att få direktfl yglinjer mellan Kina och Göte-borg. Det är en väldigt viktig del för att öka samarbetet med Asien.

Dagens sista paneldiskussion hade namnet Öga och tog upp ämnet infrastruktur. infra-strukturen är ett sätt att använda staden och vill man minska barriärerna mellan männi-skor måste det byggas fl er broar över Göta Älv så att Hisingen knyts närmare stadskär-nan. Här gavs inget konkret förslag, utan det kretsade mer kring att eftertanke och lång-siktighet behövs innan beslut fattas. Att man bör börja med stadsplaneringen innan man försöker förbättra kollektivtrafi ken till ex-empel. Det diskuterades också att studenter borde få en större del i stadsplaneringen.

Under denna regniga måndagseftermiddag varvades talare, paneldiskussioner, mingel och underhållning. Attityden var alltigenom

positiv och genomsyrades av en väldig fram-tidstro och vilja att förändra. Publiken som bestod av mer än 300 personer var aktiva och med i diskussionerna som fördes och det sms:ades och twittrades ivrigt på Vakna Göteborgs forum.

Konferensens nyckelord var helt klart KONKRET! Projektet skall leda till konk-reta åtgärder och inte bara peka på befi nt-liga utmaningar. Att Göteborg som stad har många tillgångar och att det gäller att se dessa och utifrån det agera var en stor del av budskapet.

Nu ska idéerna som kom upp under semi-nariet drivas vidare i olika projektgrupper för att sedan redovisas vid en första avstämning i mitten av december.

8

Då var det dags igen! En av de mest stim-ulerande utmaningarna som vår kära skola, tillsammans med kunskapsföretaget KPMG, har att erbjuda går återigen av stapeln den 20 oktober. Vi pratar självklart om världens största case-tävling, KPMG international Case Competition! i Sverige är det åtta skolor som har privilegiet att låta sina mest kreativa, talföra och kunniga studenter bilda lag om tre eller fyra och göra upp om en plats i den nationella finalen i Lund. Sveriges bästa lag vinner 40 000 kr och representerar sedan Sverige i den internationella finalen som hålls i Hong Kong detta år.

Vad är då en case-tvälning? Case-tävling är ett väldigt brett begrepp som kan utformas på många olika sätt. Den röda tråden genom alla olika typer är dock att det handlar om att applicera teoretisk kunskap på ett komplext problem och att genom detta finna en prak-tisk lösning på det. Ofta är det verkliga prob-lem som används som underlag, vilket bidrar än mer till upplevelsen. Just KiCC är utfor-mad på det viset att man under tre timmar som lag ska läsa caset man tilldelas, identi-fiera vad man anser är ett nyckelproblem, komma fram till en lösning på problemet och sedan förbereda en 20 minuters pres-entation av sin lösning. Låter det stressigt? Med erfarenhet från förra året kan jag säga att även om det är tidspress så hinner man med allt med bra time-management, utan att behöva hafsa sig igenom någon del. Vilken lösning man sedan har är inte det mest rel-

evanta, utan istället hur man kommer fram till sin lösning. Det finns många olika sätt att angripa problemen på, och det är fram-förallt viktigt att som lag tro helhjärtat på sin idé. Somliga lag bygger sina lösningar på visioner, medan andra använder sig mer av kvantifierbar data. Vad som premieras beror väldigt mycket på underlag, presentation och domare, men en lösning bör alltid sträva efter att vara så konkret som möjligt.

Det vinnarna sedan står inför är sanner-ligen en upplevelse utöver det vanliga. En resa till Lund och en chans att mäta sig mot några av Sveriges mest talangfulla studenter. Dagarna där är väldigt hektiska, då man ska lösa tre olika case under de första två dagarna samt vara med på sittningar under kväll-skvisten. Efter de två första dagarna går de tre bästa vidare till en final efterföljande dag, samtidigt som de utslagna lagen kan dränka sorgerna med en härligt studentikos utekväll. Efter finalen hålls en stor bankett på kvällen, där sedan vinnarna och Sveriges representan-ter koras.

Det som dock imponerade på mig förra året var inte tävlingen i sig (även om den är otroligt givande och välorganiserad) utan främst de andra deltagarna. Atmosfären som skapas när man placerar 30 extremt ambitiö-sa och inspirerande människor på samma yta är svår att beskriva, men det ger en otrolig näring till själen och man bokstavligen ser hur nya möjligheter och perspektiv öpp-

nar upp sig framför en. Varje gång man har chansen att sätta sig själv i en sådan situation bör man göra det.

Det här är en tävling som förbereder dig för framtiden. Ett case ger en otrolig förbät-tring på allt från analysförmåga och besluts-fattande till säljande presentationer. Det gäller verkligen att utmana sig själv och om-vandla sin teoretiska kunskap till praktiska lösningar. Den som finns kvar efter alla run-dor på onsdagspuben, vill säga. Slutligen är det värt att poängtera att detta en bra träning inför framtida arbetsintervjuer. På dagens jobbmarknad kommer man inte undan case-intervjuer, så man bör se till att ta vara på varje tillfälle man får att öva på denna spe-ciella teknik.

Jag vill avsluta med att säga att det finns en viktig orsak till den väldigt positiva ton som genomsyrar denna artikel. i fjol var det en ren slump att jag och mina vänner ansökte till tävlingen, bokstavligen minuter innan registreringen stängde. ingen av oss hade tidigare gjort case på detta sätt och vi var väldigt tveksamma till hela erfarenheten. Det var inte förrän en klasskamrat övertalade oss att söka som vi gjorde det. Att vi verkligen tvekade är retrospektivt helt vansinnigt. Vi vann på skolan och fick en otrolig upplevelse i Lund.

Nu försöker jag vara den klasskamraten.

Anmäl dig!

Text: Alexander Boukaras

KPMG International Case CompetitionAtt utmana sig själv och upptäcka att man klarar mer än vad man tror. Det kan vara en av de bästa upplevelserna man kan få erfara. Nu får DU den möjligheten serverad på ett silverfat. Är du redo att ta den?

9

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION

Start in yourclassroom,

finish inHong Kong.Challenge yourself and students from

around the globe in the world’s biggest university case competition. Use everything

you’ve learned and all your skills to solve tough business problems in real time.

The winner of the national competition will travel all expenses paid to Hong Kong for a

chance to win the global final.

Apply now at facebook.com/KPMGCase

Tävlingen arrangeras i samarbete med Lundaekonomerna.

HIL

AN

DE

RS

© 2011 K

PM

G A

B, a Sw

edish limited liability com

pany and a mem

ber firm of the K

PM

G netw

ork of independent mem

ber firms affiliated w

ith KP

MG

International Cooperative (“K

PM

G International”), a Sw

iss entity. All rights reserved.

10 11

Kl 0

6:00

den

9:e

sept

embe

r fyl

ls en

bus

s m

ed 4

6 pe

rson

er s

om s

ka n

er t

ill s

ödra

Fr

ankr

ike,

till

Biar

ritz,

Euro

pas s

urfm

ecka

fö

r att

fram

för a

llt lä

ra si

g ko

nste

n ba

kom

su

rfnin

g m

en äv

en fö

r att

njut

a lite

extr

a av

livet

och

den

nu

lite

förlä

ngda

som

mar

en.

40 s

tyck

en s

uper

tagg

ade

härli

ga m

änni

-sk

or o

ch se

x sty

cken

lika

tagg

ade m

en äv

en

väld

igt n

ervö

sa st

yrel

sem

edle

mm

ar i

HES

. Fö

r det

ta v

ar n

ämlig

en fö

rsta

gån

gen

HES

kö

rde

en su

rfres

a oc

h fö

rvän

tnin

garn

a va

r hö

ga o

ch d

e vi

ll så

klar

t lev

erer

a en

så

ball

resa

som

möj

ligt.

34

timm

ar

sena

re,

väl

fram

me,

he

lt om

edve

tna

om a

tt vi

har

en

helt

suve

rän

veck

a fra

mfö

r os

s, sti

ger

vi u

t ur

bus

sen,

de

lar i

n os

s i ru

mm

en fö

r att

lite

sena

re ta

os

s til

l res

taur

ange

n dä

r vi

ska

ha

geno

m-

gång

om

hur

vec

kan

kom

mer

se u

t. So

len

skin

er o

ch a

lla fr

ån S

urfa

kade

min

bem

öter

os

s m

ed s

tora

leen

den

och

alla

i sty

relse

n ka

n än

tlige

n sla

ppna

av

då d

e än

tlige

n in

-se

r att

de h

ar e

tt sa

mar

bete

med

ett

riktig

t sk

önt g

äng

av su

rfins

truk

töre

r.

Sol,

bad,

vol

leyb

oll,

fest

och

fram

för

allt

surfi

ng fy

ller v

i dag

arna

med

och

var

je

dag

är d

en b

ästa

dag

en. V

arje

dag

bet

yder

oc

kså

stora

fram

steg

för

alla

när

det

gäl

ler

surfn

inge

n, t

ekni

ken

slipa

s oc

h vi

får

all

hjäl

p vi

beh

över

av v

åra i

nstr

uktö

rer f

ör at

t gå

ng p

å gå

ng s

imm

a ut

mot

våg

orna

och

fö

rsök

a fån

ga d

e bäs

ta vå

gorn

a och

kom

ma

upp

ståen

de p

å br

ädan

. När

vi l

ycka

s, de

vå

gorn

a ko

mm

er a

llt tä

tare

, får

vi u

pple

va

en k

änsla

som

är n

äst i

ntill

obe

skriv

lig.

Vi

besö

ker

ocks

å Sp

anie

n oc

h Sa

n Se

-

basti

an,

käka

r på

olik

a ta

pasb

arer

, su

rfar

främ

st i H

enda

ye, g

år p

å pu

bar

i Bia

rritz

oc

h ba

ra ä

lskar

live

t.

Veck

an a

vslu

tade

s m

ed e

n sit

tnin

g i

stran

dtem

a dä

r al

la b

runb

ränd

a ba

r vi

ta

kläd

er.

Det

del

ades

ut

prise

r frå

n stö

rsta

bl

åmär

ke, t

ill d

en m

est h

jälp

sam

ma

unde

r re

san

och

envi

saste

krig

aren

ute

på

vågo

r-na

. Vi fi

rade

en

fant

astis

k ve

cka

ända

fram

til

ls de

ss a

tt bu

ssen

hem

till

Göt

ebor

g gi

ck

kl 0

8:00

på

mor

gone

n.

Det

va

r fö

rsta

gå

ngen

Su

rfaka

dem

in

hade

en så

stor

grup

p so

m o

ss o

ch H

ES k

an

inty

ga a

tt de

t int

e va

r de

n sis

ta d

å de

t ga-

rant

erat

kom

mer

bli

en fa

vorit

i rep

ris n

ästa

år

. Ett

extr

a sto

rt ta

ck ti

ll al

la su

rfins

truk

-tö

rer

för

en o

förg

löm

lig r

esa

som

är

svår

at

t bes

kriv

a m

ed o

rd. T

änk

att H

HG

S stu

-

dent

liv

kan

vara

så k

ul.

Nu

blic

kar

vi

fram

åt

mot

nä

sta

stora

ev

ent

med

H

ES,

skid

resa

n so

m b

är a

v m

ot

Tign

es/V

al d

´isé

re

veck

a fy

ra o

ch s

om

vi k

an g

aran

tera

kom

-m

er b

li re

san

man

int

e vi

ll m

issa.

Men

fra

m t

ills

dess

så

hän

der d

et så

klar

t en

hel d

el a

nnat

m

ed H

ES.

Kol

la u

pp H

ES p

å fa

cebo

ok e

ller m

aila

he

s@hh

gs.se

.

Te

xt:

Jose

fin

Ho

lmst

röm

, Ro

be

rt C

arls

son

och

O

scar

Jo

hn

sso

n F

oto

: H

ES

Live

you

r dre

am -

Live

Ext

rem

eH

op

pa

från

fly

gp

lan

, klä

ttra

i b

erg

, gli

da

run

t p

å p

ud

er m

ed s

kid

or

och

sn

ow

-b

oar

ds,

pai

ntb

all

och

ku

nd

vag

nsr

ace

i al

l är

a m

en v

ad g

ör

lite

so

l o

ch s

kö

na

våg

or

emel

lan

åt! S

å re

son

erar

i a

lla f

all H

and

els

Ext

rem

e S

po

rts

som

pac

kad

e d

et a

llra

nö

dv

änd

igas

te f

ör

att

med

en

sam

lin

g g

oa

gu

bb

ar o

ch g

um

mo

r d

ra

till

fran

ska

atla

ntk

ust

en o

ch s

urf

a.

10 11

12

mening

slös

Om man innan sommaren satte sig längst bak i föreläsningssalen strax innan under-visningen skulle starta bestod utsikten mest av bärbara datorer med nyhetsflöden från Facebook. Kanske någon förstasida från Dagens industri eller Sportbladet här och var. Efter semestern verkar det istället som att alla plockat upp sina smartphones och förvandlat bänkraderna till ett enda stort korsord. Wordfeudtrenden slog ner som en blixt i somras och det verkar som att inte ens Handels blev skonat. Alla spelar det. Typ. För er som mot all förmodan ännu inte gör det handlar det om en variant på Alfapet i mobilen.

Vad är det egentligen som lockar med spe-let? Tävlingsmomentet? Man vinner ju inget. Att spela med sina kompisar? Man väljer väl ändå oftast “Random Opponent”. Bara en stunds avkoppling? Men är det verkligen sååå kul? Mina egna erfarenheter säger att det allt som oftast är en känsla av maktlöshet och matthet som sköljer över en när man startar appen och upptäcker att man har tjugo nya ord att lägga. Jag tror varken att det är lätt eller särskilt intressant och viktigt att försöka

reda ut varför vi spelar, och varför vi gör det i den ärligt talat på gränsen till överdrivna mängd vi i gör det. Man får väl bara anta att tiden helt enkelt var mogen för harmlösa masspsykoser sommaren 2011. Se bara på Veronica Maggio.

Oavsett varför spelet blivit så populärt och hur det egentligen fick fäste i våra med-vetanden från allra första början står det i alla fall klart att den yngre generationen har bör-jat intressera sig för ett spel som mest påmin-ner om korsorden mormor och morfar sitter och klurar på framför Fråga doktorn. ingen kan väl egentligen anklaga Wordfeud för att vara särskilt coolt eller hippt. Därför känns det ändå lite, om än väldigt lite, speciellt att det lyckats få fäste på Handels som väl ändå får anses ligga ganska högt upp på hipster-skalan. Fast det kanske bara bevisar att kärle-ken till Wordfeud är universell och spänner över alla samhällsgrupper.

Frågan är om den här flugan kommer påverka livet på skolan, eller om den kom-mer förbli just en fluga. Kommer vi i framti-den att få fem minuters extra rast per timme

för att vi skall hinna lägga ett extra ord i varje paus? Kommer Svenska Akademiens Ordlista bli Handelsbodens nya storsäljare? Kommer GU att ge efter för kårens krav på att vissa frågor på tentan ska ge möjlighet till dubbel eller tredubbel poäng? Så många frågor, och svaren kan väl endast tiden utvisa. Men ärligt talat tror jag inte vi ska hoppas på för myck-et. Men visst måste det väl i alla fall påverka oss något om en av våra högsta prioriteringar under skoldagarna blir att bestämma oss för ifall ”Zon” eller ”Fez” är det bästa sättet att bli av med den jobbiga z-brickan på? Kanske borde vi ta och fundera på hur mycket tid och energi vi lägger ner på vårt bokstavspus-slande och om vi verkligen behöver ännu fler saker som distraherar oss från studierna. El-ler så kan vi bara luta oss tillbaka och ha det lite gött på rasterna med en rejäl dos härlig, avslappnande pensionärshjärngympa.

PS. Jag vill som sagt inte göra anspråk på att den här texten ska vara särskilt aktuell. Vem vet, när tidningen trycks kanske Word-feudmanin har dött ut lika fort som den bör-jade?

Ordfejden tar överHär kommer en inte allt för fräsch spaning: Vad populärt det

har blivit med Wordfeud!

ipho

S

ek

afropo

Text: Carl Leander Illustration: Charlotte Lindberg

självd

ösakti

g

e

13

När Riksbanken den sjunde september lämnade reporäntan oförändrad - och sköt fram sin tidigare förutspådda räntehöjning - skickde man ett budskap. inte bara till lånta-garna som haft anledning att oroa sig en tid utan till hela Sverige. Det är samma budskap som kommit från många av landets chefse-konomer under sensommaren - att vi varit optimistiska i våra prognoser om framtiden. istället ser man en något mer avtagande BNP-tillväxt. Denna kommer hand i hand med en inflation som bedöms kunna hållas i schack även utan akuta räntehöjningar - t.o.m. bostadspriserna har stabiliserats. Sam-tidigt är det ett paradoxalt år nu när 2011 inleder sitt sista kvartal. Hälften av de mest omsatta företagen på Stockholmsbörsen har ökat sina vinster, ändå har samma aktier i skrivande stund fallit med över 20 % sedan årsskiftet

Kanske har nu EMU-samarbetet målat in sig i ett hörn. Den vanliga penningpolitiska åtgärden vid en recession är att sänka Cen-tralbankens styrränta, och på så vis stimulera investeringar och konsumtion. Problemet är att den Europeiska Centralbanken har mån-ga olika konjunkturer att ta hänsyn till när man gör bedömningar om åt vilket håll rän-tan ska gå. Medan Grekland behöver knuffas i ryggan med låg ränta och stimulanspaket behöver länder som Tyskland bromsas för att undvika en accelererande prisstegring. När Paul Krugman, neo-keynesian och vinnare av Nobelpriset i ekonomi 2009, intervjuades i SVT häromveckan pratade han om att EMU-samarbetet var och är, om inte ett stort misstag så åtminstone ett förhastat initiativ. Enligt honom behövs bland annat en mycket mer integrerad och flexibel arbetsmarknad inom euroområdet för att integrera ekon-omierna. Detta för att inte situationer ska uppstå som idag, där en ekonomi i högtryck och risk för inflationspress, som inte kan

tacklas med en självständig centralbank, kan tvinga Tyskland att minnas tiderna då man tryckte miljardsedlar.

i folkomröstningen 2003 röstade sven-skarna nej till euron. Kanske är det våra egna dåliga erfarenheter från valutasamar-beten (hej devalveringar, hej 90-talskrisen) som gjort oss extra skeptiska till euron, till skillnad från våra nordiska vänner (frånsett Norge som ju inte alls gillar det här med unioner). Faktum är att Finland var med på eurotåget redan från början och danskarna likaså sedan man direkt knutit sin danska krona till euron. Detta innebär att central-banken i Köpenhamn istället för att fokusera på inflationsmål arbetar för att upprätthålla sin växelkurs, samtidigt som största delen av Finlands penningpolitik styrs från Frankfurt.

Det är som vanligt lätt att vara efterk-lok. Men när Stefan ingves i detta osäkra ekonomiska läge nu lämnat sitt besked är jag tacksam. inte för att den ekonomiska tillväxten riskerar att avta och en recession hotar återigen. inte heller för vad som verkar vara SAABs begravningsceremoni (på tal om skuldberg). Jag är tacksam, inte bara för min kära mors bostadslån, utan framförallt för att vi har en riksbank som har makt och befogenhet att kontrollera åt vilket håll man kommer styra ekonomin.

ingves lämnade fler besked den sjunde september. Han sade att trots Riksbank-ens prognoser att fortsätta höja räntan län-gre fram, är det idag extremt osäkert var ekonomin tar vägen och han bedömer att räntan inom något år i praktiken kan hamna vartsomhelst mellan noll och sju procent. Det kan han och Sveriges Riksbank reglera, oavsett vart konjunkturen svänger. Det kan inte Finland, Danmark eller Tyskland. inte Grekland heller.

Stefan Ingves fruktar skuldkrisen som lamslår eurosamarbetet och tvingar Obama att gå till sängs med fienden i desperata kon-gressförhandlingar om skuldtak.

Text: Arvid Raa Foto: Rasmus Willhelmsson

Konjunkturkollen

14

Text: Guillame Jourdian Foto: Rasmus Wilhelmsson

Shoppingfeber i USA

Men det är en sak som man ofta inte tänker på, och som även kan komma som en överraskning för amerikanerna: Klädshopping! Och då är det inte frå-gan om att köpa två klädesplagg, utan att man köper flera kilo kläder.

Varför har européerna blivit så galna i amerikanska kläder? Priserna är helt enkelt låga i jämförelse med Europa, speciellt i outlet-varuhusen. Ett bra ex-empel är ett par Levis-jeans. Normalt kostar sådana jeans i Sverige ungefär 900 kr medan samma jeans i USA kan kosta 300 kr. Vem kan i ett sådant läge motstå att shoppa? Även en person som är allergisk mot shopping kan i en sådan situation plötsligt förändras till en ro-bot med bara två funktioner: Att prova och att köpa kläder.

Under shoppingfebern kan man märka att turisterna handlar i två olika sorters klädaffärer. Den första sortens affärer är sådana som kan hjälpa fattiga studenter att visa att även de kan se ut som rika Krösus. Sådana affärer är ett paradis för alla brats och wannabes.

Dags att presentera några klädmärken som hör till denna grupp:

Ralph Lauren: Märket, som skapades 1967, tillverkar lyxiga och halv-formel-la kläder, bland annat den så kallade polon. En klassik polo kostar 40 dollar, vilket inte är mycket för ett tröja om man vill förmedla en lyxig image - el-ler hur! Det värsta exemplet är en bad-handduk som kostar omkring 15 dollar, vilket är nära priset för en badhandduk som man kan köpa på iCA Maxi.

Tommy Hilfiger: Det röd-vita mär-ket skapades 1982 och som är känt för

sina fina skjortor och tröjor. i en outlet kan man köpa en trendig skjorta för 35 dollar eller en tröja för 55 dollar. Även om H&M är billigt har man definitivt råd att köpa Tommy Hilfigers kläder i USA.

Calvin Klein: Företaget, som grun-dades 1968, är nog det bästa exemplet på hur billiga lyxiga kläder kan vara. Ett par jeans kostar bara tio dollar, det vill säga ungefär 65 kronor. Försök att hitta sådana priser i Nordstan!

Den andra sortens affärer är där man kan köpa kläder vars varumärk-en lyser med sin frånvaro i Europa. Den enda möjligheten till att hitta dessa varumärken här är att gå till de-ras flaggskeppsbutiker som ligger i det europeiska modets huvudstäder: Paris, London eller Milano. Sådana kläder är trendiga och överför bara ett budskap till omgivningen: ”Jag har varit i USA” - en trend som också kommer mer och mer med Facebook-generationen. Kort, kläder, föremål - allt är bra om det kan visa upp budskapet ”jag har varit i USA och inte du”. Varför skulle man inte köpa trendiga amerikanska kläder i detta syfte?

Första märket som jag vill presentera och som tillhör denna grupp är:

Abercrombie and Fitch (A&F): Kan-ske det mest kända märket bland eu-ropéerna. Det grundades i New York 1892 och målgruppen är kunder mellan 18 och 30 år. Varumärket hör till fast-fashion branschen och konkurrerar med H&M. Kommer ni ihåg priserna för de lyxiga märkena? Det är dags att drömma om artiklarna som säljs i fast-fashion branschen: En tröja kan kosta 20 dollar

utan märke och 25 med, och en trendig T-shirt kan kosta omkring sju dollar.

Aéropostale: Ett fast-fashion var-umärke som grundades 1987 och som har samma målgrupp som A&F. Mär-kets namn kommer från ett fransk-amerikanskt bolag med anor från 20-talet. Det betyder flygpost på fran-ska - ett språk som alltid låter coolt för engelsktalande människor. Aéropostale marknadsför kläder med ungefär samma priser som A&F.

Hollister: Grundades år 2000 och är ett dotterbolag till A&F. A&F har by-ggt upp en historia för att ge en mening till märket. John M. Hollister bodde i New York och vägrade att följa sin fars livsstil i Manhattan. Han flyttade till Kalifornien med sin fru Meta 1919. Där föddes hans son John Hollister Jr, som senare fick en passion för Stilla Havet och dess möjligheter till surfing. Kort sagt försöker A&F förmedla andan på den amerikanska östkusten medan Hol-lister snarare förmedlar västkustens. i Hollisters affärer kan man köpa en tröja eller en skjorta för omkring 20 dollar och en T-shirt kan kosta tio dollar.

Sammanfattningsvis var jag i USA med fyra kompisar och i genomsnitt köpte alla omkring tolv kilo kläder. Vanligtvis är ett bagage begränsat till 23 kilo så jag råder er till att åka dit med en nästan tom väska, någonting som inte alla tänker på. Gissa hur vår grupp löste platsbristen i våra väskor? Vi köpte en väska till för hela gruppen! Sådant kan hända när man drabbas av shoppingfe-bern. Tyvärr kan din läkare inte göra någonting åt detta.

Att besöka USA någon gång i livet är en dröm som många européer har. Det finns så många saker att titta på - som Hollywoodstjärnor i Kalifornien, frihetsgudinnan i New York, eller man kan kanske vill besöka något kasino i Las Vegas.

15

16

NOLLNINGEN

17

NOLLNINGEN 2011

18

Onsdagens storm hade dragit över och lämnat efter sig stora vågor med lite vind. i seglingens värld hade det omvända varit att föredra, men en näst intill klarblå himmel vägde upp den lilla olägenheten. Kunskapsspannet hos besättningarna var markant, då besät-tningen på Hit&Dit har SM-seglingar i bagaget, medan besättningen på Gula Bananen bara hade sett båten på bild ti-digare. Men de rutinerade seglarna bis-tod glatt med uppmuntrande ord såsom ”När ni ser att lä-pontonen börjar dyka måste ni göra någonting, annars tar det bara ett par sekunder innan båten lig-ger uppochner”. Team Gula Bananen drog snabbt slutsatsen att en båt som är åtta meter hög men bara fem meter lång framförs bäst med rätt sida upp.

Efter ytterligare några givande in-struktionen bar det av mot första stop-pet, Marstrand. Seglingen dit gick över-

raskande felfritt, även om en besättning – ingen nämnd – seglade aningen lång-sammare än den andra. Till Gula Ba-nanens försvar bör dock tilläggas att en Hobie Cat (båtmodellen som seglades) har två parallella skrov istället för det mer konventionella enkelskrovet. Utan att snöa in på detaljer kan man säga att det är som att segla en vanlig båt fast tvärtom.

Marstrand sommartid brukar vara som Göteborg i miniatyr. Restauranger, klädaffärer, hotell, badhus och konsert-er är bara några av de saker som ryms på ön under sommarmånaderna. Fast nu var det september. Så ett kort lunch-stopp på det enda öppna gatuköket fick det bli innan de resterande 50 sjömilen skulle tacklas.

En båt som väger under 150 kilo men har en segelyta stor som ett studentrum

är inte den stabilaste av farkoster att korsa Västkusten i. Trots det klarades både Stenafärjor och militärfartyg på ubåtsjakt av utan större fadäser. Ett och annat bad får man ju räkna med under 10 timmars segling.

När det började skymma och båtarna knappt hade nått Hallandsgränsen var det dags att ”kötta”, som man säger i folkmun. Med en klockad topphas-tighet på 22 knop (strax över 40 km/h) i havets svar på longboarden klarades nattens inbrott med ett par minuters marginal.

Såhär i efterhand kan man, trots in-validiserande träningsvärk och russinf-ingrar i veckor framöver, konstatera att det kanske inte var det bästa sättet att ta sig från Orust till Kungsbacka, men det klart roligaste!

En vågad utflyktText: Tobias Ahlquist Foto: HSS

Klockan är 07:00 torsdagen den 15 september. Platsen är Mollösund och någons iPhone spelar en glad trudelutt. Fyra tappra HSS-seglare lyckas till slut ta sig upp ur sängen, trots gårdagens Wordfeud-batalj. Dagens mål är Gottskär, en hamn utanför Kungsbacka, cirka 60 sjömil från Mollösund. En sträcka på ungefär 12 mil i landkrabbornas värld.

Handels Segelsällskap (HSS) är en förening inom HHGS. Föreningens

syfte är att tillvarata medlemmarnas seg-lings- och seglingsrelaterade intressen. Verk-

samheten innefattar allt ifrån tävlingssegling till kräftskivor, där medlemmarnas önskemål avgör vad som händer!

Det finns fortfarande några lediga platser i sty-relsen, så oavsett om du har seglat sedan barnsben eller bara sett en Stena-färja på bild ska du söka till styrelsen nu.

Gå in på handelssailing.se för mer infor-mation om föreningen och hur du

söker till styrelsen.

19

20

Efter något års studier på Handelshög-skolan vid Göteborgs universitet har de flesta bildat sig en uppfattning av utbytess-tudenterna. Att många av associationerna är till deras fördel vore dessvärre att förbise san-ningen. Redan som nolla fick man bekanta sig med begreppet utisar, vilket är ett uttryck som kategoriserar och kastmärker våra intet ont anande medmänniskor. inte nog med att de baktalas, de förstår inte vad som sägs om dem! Att urskilja och särbehandla våra internationella gäster behöver i sig inte vara något negativt, men det kan tyckas att det kulturella utbytet inte är optimalt. Man mis-sar målet med att uppnå det integrations-önsketänkande som är grunden till studen-tutbyte.

En annan utbytesstudentsfason är den hänsynslösa alkoholkonsumtion som sker

varenda onsdag i vår studentpub. Även om vi är partyglada studenter så har vi ändå gränser och förmågan att tänka på handlingar och konsekvenser. Avsaknaden av denna talang leder utisarna till en party-like-there’s-no-tomorrow-situation. Att gå ut och ta någon öl görs inte för den sociala delen utan för att bli dyngrak som självändamål. Detta illustre-ras väl med den påskyndande kommentar jag fick mellan handelspuben och avenyn av en utbytesstudent brytandes på österrikiska – Come on, i am getting sober!

Det är inte underligt beteende och av-saknaden av Do’s & Don’ts som är prob-lemet, utan angreppssättet till det. Det finns positiva aspekter i skillnaderna– ett överskott på utbytesstudenter i Handelspuben leder till inflation -det finns mycket som kan vara exotiskt hos det motsatta könet både socialt

och biologisk, och är studieplatser i källaren verkligen eftertraktade?

Att kommunikation med utbytesstu-denterna skulle vara omöjligt är en myt, många av dem genomgår grundliga engel-skatester för att få privilegiet att komma till Handels i Göteborg. Under min korta tid som utbytesstudent har jag själv fått erfara att den här kulturella friktionen även upp-står utbytesstudenter sinsemellan, och därför bör man som värduniversitet inte distansera sig ännu mer från utbytesstudenter. Lite av charmen med utbytet är just att inte ta seden dit man kommer, utan att vara på sitt säregna vis.

Avslutningsvis är det trots allt ER part-neruniversiteten får i utbyte för ”utisarna”, so be nice!

Text: Martin Herzman Foto: Rasmus Wilhelmsson

En utbytesstudents bekännelser

”De tar våra tjejer”, ”De invaderar puben”, ”De borde betala hyra för allt tid de tillbringar i källaren”

21

EKON analyserar

KAtALOGEN2011

22

Handels Extreme sports: Det mest extrema med Handels Extreme Sports är deras namn. Detta är inte förening som, namnet kanske missleder er att tro, spontant drar ihop B.A.S.E jumping från skol-taket, utan föreningen som varje år arrangerar en mysig skidresa till franska alperna.

Handelsspexet:Sjunger du falskt i duschen? Är du en misslyckad författare? Kan du dricka rödvin ur box och gå barfota 11 månader om året? Ville du börja på folkhögskola men blev skickad till privatskola? Om svaret är ja på minst en av ovanstående frågor är Handelsspexet defini-tivt en förening för dig!

Tre Ess:Detta är förening för dig som: A) inte kom in på Chalmers B) Kom in på Chalmers men hoppade av för att Handels är mycket bättre C) Ville gå på Chalmers men struntade i att söka när du kom på att även Tre Ess har overall på sig när de super. Föreningen handlar om att bära overall och det är helt enkelt allt de gör.

Fulla människor är odrägliga, studenter i allmänhet och handels-studenter i synnerhet. inför utsikten att jobba varje onsdag i puben framstår alkoholism som det sunda alternativet. Välkom-men att söka till sexet när det bästa du vet är att skovla ner lasagne i truten på matglada, spritfeta tonåringar.

DJ Team Götes:Detta är alltså inte Swedish House Mafia.

Få skolor har ett så rikt föreningsliv som Handelshögskolan. Denna snåriga djungel av klubbar och sällskap kan kännas både läskig och svårnavigerad. Dock är det både roligt och viktigt att engagera sig under sin studietid. Direktionen tog fram en katalog för att underlätta elevernas möjligheter att välja och vraka på detta smörgåsbord och EKON ser det nu som sin självklara uppgift att med egna ord tolka de kryptiska omskrivningarna och avslöja de nakna sanningarna om Handels föreningsliv.

Sexmästeriet:

Text och Illustration: Rasmus Wilhelmsson

EKON analyserarHHGS katalogen

23

Börsgruppen:Söker glad person som vill hänga med grabbarna och springa med pizza till Karl Kwarnmark i hans privata rum på PF-hyllan. Arbetsuppgifter: inga alls, allt ligger nu mera på HCM:s bord.

Handels Consulting AB:

Av alla prestigfulla föreningar på handels lyser illusionernas ljus som starkast över HC. Vill du jobba för slavlön under löftet om odödlighet i efterlivet är detta den rätta klubben för dig. Och även om kejsaren är naken är HC alltid snygga i sina kostymer.

För dej som inte kom in på HC.

HandelsMarketing AB

Valhall Croquetförening:

Gadden:

EKON:

Gadden är lite som en amerikansk high school i miniatyr. Så fort Gadden går av stapel pryds skolan i Gaddens färger och cheerleaderkäcka pojkar och flickor springer runt i matchtröjor. De har till och med den töntiga maskoten som springer runt och juckar på löst folk så fort det är event. GO GO WASP!!!

Alla journalister är misslyckade författare, därför är vi mer intresserade av att hitta på än att rapportera sanningen. Sök gärna till oss om du finner en pervers glädje att sprida dina åsikter till tusentals studenter.

Den nobla sporten Croquet är själva urkärnan av all idrott, dess utövare är helgon och vi kan inget annat göra än att lyfta på hat-ten i respekt för de personer som vigt sitt liv till den ädla mission att sprida dessa sunda värderingar. Av alla föreningar på Han-delshögskolan vinner Valhall Croquetförening med hästlängder... hästpololängder.

24

Text: Emma-Lovisa Renström

the Gothenburg experience– for better or worse?

In august the new freshmen of the masters program started their studies with the freshmen week, a week filled with both interesting and social activities. The freshmen week is a joint project between the Graduate School and the student associa-tion, GSO.

in august the new freshmen of the masters program started their studies with the freshmen week, a week filled with both interesting and social ac-tivities. The freshmen week is a joint project between the Graduate school and the student association, GSO. The intention of the week is to greet new master-students to the school and to Gothenburg. This year the week was different in many aspects, mainly be-cause of the new rules where foreign students outside the EU have to pay tuition. This has significantly dropped the number of applicants. Also, new for this year was that the freshmen master-students got the opportunity to mingle with new bachelorstudents in associa-tion with their freshmen month.

i had a talk with some of the GSO board members and asked them about what they have found out during their first year as master students in Gothen-burg. So, i wanted to know, why did they come to Gothenburg in the first place?

irem Soydan, 24, from Turkey, who studies at the innovation and industrial management program, explains that the reason why she came to Gothenburg was because there was, at the time, not many universities which offered a free education for non-European studentss. irem says that she’d always wondered what it’d be like to live in the Nordic countries, where she’d previously just visited. Rakesh Rana, 27, from india, who studies at the Finance program, also came to Gothenburg because the education was free. He explains that he spent a lot of money on his education in the UK and didn’t feel like spending

any more and therefore he looked at Sweden as a possible option to study and found the finance pro-gram here in Gothenburg. Pal Eross, 26, from Hungary on the other hand says that he decided to study at Graduate school in Gothenburg because he wanted “an international experience” and had really liked Scandinavia when he visited before.

irem, Pal and Rakesh all have an engineering background and wanted to get more business expe-rience when taking their master-studies. So what kind of expecta-tions did they have on the studies and Gothenburg as a city? Rakesh points out that he thought there would be more interactions between corporations and the school than there has been thus far in his program and Pal says the same about his program. irem explained that she’d had thought that the weather would be cold, but she was prepared. Rakesh on the other hand state that the the weather is very unpredictable but overall found that Gothenburg is a nice town with good places to hang out.

i also wanted to know if the students, after spending a year in Gothenburg, had any places which they would like to recommend. irem mentions a bar at Kristinelundsgatan 4 called “Three small rooms” (Tre små rum) which has a very oriental and intellectually stim-ulating environment. Pal says that he likes the seaside with Saltholmen and the archipelago when the weather is nice but also that Bohusleden is a good option for anyone who wants to go hik-

ing. Liseberg, the fish auction down in the harbor (starts at 7.00) and Padden are activities that they themselves have not been to but would like to do.

But after a year of studies in Gothen-burg, do they feel at home in city? Rakesh says that it’s very hard to be a part of a town fully without speak-ing the language and Pal agrees, even if you know the way around town, you still need to speak the language to be fully integrated. All three express that even though they did not know Swed-ish before coming here it has not been a big issue as people here are very good at speaking English. However, if you stay, irem says, and want to be able to get a job you must probably speak the language; otherwise it might be very difficult. Both Pal and irem are taking classes in Swedish and time will tell if they decide to stay or not.

25

26 Foto: Rasmus Wilhelmsson

27

Eye

candy

A

comm

on

slang

term

for

visuall

y

appeali

ng

person

s or

effects

usedto

draw

mass

attenti

on is

Eye

candy.

The

implic

ationis

that

they

are

eye‐

catchin

g in a

superfi

cial

fashio

n, for

exampl

e due

to

adding

an

elemen

t of

sexuali

ty.Like

actual

"candy

", this

additio

nisseentobeneithernutritiousnor

substantial, but rather provides a

potentially addictive appeal which

will sustain theattentionofawider

audience, possibly despite their

betternature.Källa:Wikipedia

Eye

candy

A

comm

on

slang

term

for

visuall

y

appeali

ng

person

s or

effects

usedto

draw

mass

attenti

on is

Eye

candy.

The

implic

ationis

that

they

are

eye‐

catchin

g in a

superfi

cial

fashio

n, for

exampl

e due

to

adding

an

elemen

t of

sexuali

ty.Like

actual

"candy

", this

additio

nisseentobeneithernutritiousnor

substantial, but rather provides a

potentially addictive appeal which

will sustain theattentionofawider

audience, possibly despite their

betternature.Källa:WikipediaTycker du att hon ser ut som Scarlett Johansen i bikini

vid strandkanten under solnedgången? Gillar du grab-barna i DJ-båset på onsdagar? Tycker du att han är slående lik Håkan Mild i korta shorts under VM -94? Har du äntligen fått reda på namnet på den där juristpud-dingen? Har vi en ovanligt snygg kårordförande i år?

Oavsett vem, oavsett anledning, må det så vara rippade biceps, välformad jeansrumpa eller helt okomplicerat ett par ögon, blåa som alliansen och lika stora som ekonon-omiska biblioteket-kupolen, kanske har du spanat in någon speciell i höst? Så släpp lös din ytliga sida, om-famna det som skiljer oss från Chalmers (utöver vår kompetens) och nominera din utsökta favorit. Vacker, snygg, sexig, söt, fulsnygg eller kort och gott iögonfal-lande, maila in ditt bidrag till EKONs EYE CANDY.

I nästa nummer presenteras kandidaterna och när vi kommit tillbaka, utvilade och köttbulle- och prinsko-rvmulliga från jullovet presenteras Handelshögskolans demokratiskt valda kung och drottning.

Maila namn och kontaktuppgifter på ditt estetiska till-skott till: ekoneyecandy@gmail.com

Foto: Rasmus Wilhelmsson

28

Det hela började ganska bra. Den nya världen var spännande och riktigt ut-manande, men så en dag hände något. Un-dervisningen var inte densamma och det kändes som att det inte kunde vara menin-gen att det skulle gå till på det sättet. Pojken blev mer och mer irriterad och kände till slut att så här kunde det verkligen inte fortsätta. Ett antal arga mail senare kom han i kontakt med en människa som sade sig vara från stu-dentkåren HHGS. Pojken tittade lite skep-tiskt på personen i fråga och tänkte att där kunde han väl då rakt inte få någon hjälp. Det enda de håller på med är ju festande och fånerier. Döm om hans förvåning när han insåg att det här faktiskt skulle vara en början på lösningen på hans problem. Personen han hade kommit i kontakt med jobbade nämli-gen heltid med att se till så att utbildningen vid Handelshögskolan höll så hög klass som möjligt.

Varför berättar jag det här kanske du un-drar? Faktum är att den lilla pojken var jag

och nu så här fem år senare är det jag som jobbar heltid med att hjälpa er studenter. Många frågar sig säkert om det ska vara nödvändigt och tro mig när jag säger att jag förstår era tvivel; jag har själv tvivlat på det. Studentinflytande syns kanske inte så ofta i vardagen på universitet för om jag sköter mitt jobb, då är ni nöjda och belåtna med den utbildning ni får. Så vad är det jag fak-tiskt gör? Två ganska centrala begrepp är möten och dialog. Genom att sitta med i de flesta centrala organen på vår skola säker-ställer jag att studentvinkeln alltid finns med i det man diskuterar, oavsett om det gäller tillsättandet av lärare eller en omstrukture-ring av universitetet.

Vikten av en allt bättre utbildning tror jag bara blir större för varje år som går. Om-världen ställer höga krav på oss och det är upp till oss att se till så att vi motsvarar dem. Skolan spelar en central roll i detta spel. Genom att kämpa för att vi på Handelshög-skolan i Göteborg ska kunna erbjuda en av

de i särklass bästa ekonomutbildningarna i landet, med en hög internationell prägel och en lyhördhet för vad omvärlden vill ha är jag övertygad om att jag genom hela mitt liv kan vara stolt över att jag valde att stud-era just i Göteborg. För är det något jag har lärt mig under de drygt sju månader som jag jobbat med det här så är det att vi studenter kommer med en otroligt värdefull input i utvecklandet av den högre utbildningen vid Handelshögskolan. Det är något vi ska vara stolta över.

Våga vara kritisk och våga utmana. Se all-tid möjligheten att göra lite mer och lite bät-tre. Det är det som gör dig till den där unika individen som sticker ut ur mängden när du väl står inför en framtida anställning. Han-delshögskolan har enorm potential. Med din a åsikter kan vi nå ännu högre än idag. En-gagera dig därför i din utbildning och säg till om något inte är som du tänkt. Kanske är det så att du sitter på den optimala lösningen till en ännu effektivare och bättre utbildning?

Text: Erik Gustafsson Illustration: Victor Berglund

Engagerade studenter– en vinning för alla Jag tänkte berätta en liten historia om en pojke med stora drömmar. För fem år sedan började den lilla pojken sin bana som universitetsstudent, spänd av förväntan inför alla utmaningar som väntade i det vuxna livet.

29

Kårval 2012I kårvalet har du chans att vara med och påverka hur HHGS ska styras det kommande året. I höst kommer en ny kårledning, bestående av HHGS styrelse och direktion, att tillsättas. Även EKONs chefredaktör tillsätts i detta val.

HHGS verksamhet består av utbildningsbevakning, studiesociala aktiviteter samt att främja HHGS verksamhet består av utbildningsbevakning, studiesociala aktiviteter samt att främja kontakten mellan studenter och näringsliv. Nollningen, Handelspuben, Misstagen, Han-delsspexet, GADDEN och Handels Consulting är några exempel på de föreningar och bolag som finns inom HHGS.

Nomineringsperiod 3-21 oktoberMan kan nominera sig själv eller någon annan till de olika posterna i kårledningen, samt till EKONs chefredaktör. Nominering görs antingen i urna som finns i Handelshögskolans kårhus, utanför kårex-peditionen eller till val@hhgs.se.

Valperiod 11-25 novemberHHGS kårval äger rum under denna period och du kan lägga din röst elektroniskt på www.karval.net. Under valveckan 21-25 november kommer det finnas möjlighet att lägga sin röst i urna på traditionellt sätt.

Valvaka 25 novemberHHGS kårval kommer att avslutas i Handelspuben klockan 23.59 detta datum. Därefter kommer val-resultatet meddelas på plats så snart valberedningen fullgjort sitt arbete. Då skålar vi tillsammans för våra nya förtroendevalda som skall föra HHGS in i framtiden.

Vill du veta mer om HHGS verksamhet och kårvalet, besök

www.hhgs.se

30

SjOstrand

Det kan knappast ha undgått någon att världens börser varit skakiga den se-naste tiden. Bakgrunden är förstås oron över flera staters växande skuldberg och skenande budgetunderskott. Stater som Grekland, Portugal, italien och USA har för närvarande statsskulder som up-pgår till mellan 100 och 150 % av re-spektive lands BNP och inte heller ser det ut att bli bättre framöver; nämnda stater räknar alla med budgetunderskott på mellan 6 och 10 % för 2011 och un-derskotten förväntas fortsätta i flera år framöver.

Stater med stora underskott har på ol-ika sätt försökt få fart på ekonomin via finanspolitiska åtgärder. Populärast har varit att sjösätta stora ”stimulanspaket” och sänka riksbankens korta styrränta till nära 0 %. Åtgärderna bygger på den nationalekonomiska teoribildning som kommit att kallas keynesianismen, efter upphovsmannen John Maynard Keynes. Den bärande idén inom keynesianismen är att konjunkturnedgångar beror på att den samlade efterfrågan i ekonomin sjunker och att man kan undvika all-varligare kriser om staten intervenerar och artificiellt upprätthåller efterfrågan (genom t.ex. ett stimulanspaket) tills dess att ekonomin klarar av att växa på egen hand igen. Därtill bör riksbankens styrränta vara så låg som möjligt för att uppmuntra till ett ökat lånande till nya investeringar.

Keynesianismen har varit den dom-inerande ekonomiska teorin under an-dra hälften av 1900-talet och är den

ekonomiska teori som mer än någon annan förmedlas på världens han-delshögskolor, inklusive vår egen. När nu ett flertal stater, trots åtgärder som har stöd i den keynesianistiska teorin, misslyckats med att stimulera ekonomin och istället snarare förvärrat situationen genom att ha förorsakat enorma budget-underskott, ligger det nära till hands att ifrågasätta keynesianismens giltighet. Jag är av den uppfattningen att vi står inför ett ekonomisk-politiskt skifte och att man istället för stimulanser och låga räntor kommer att betona balanserade budgetar, jämn tillväxt och sparande i framtiden.

Den nationalekonomiska teoribildn-ing som mer än någon annan betonat balanserande budgetar och sparande är den så kallade Österrikiska skolan. Med utgångspunkt i mänskligt hand-lande, istället för komplexa och em-piriskt tveksamma matem-atiska modeller, hävdar den Österrikiska skolan att statsinterventioner och noll-ränta förlänger den ekonomiska krisen snarare än förkortar den. Det beror på att staten genom att rädda livsodugliga företag sät-ter marknadens viktiga utslagningsme-kanism ur spel, vilket får till följd att resurser överförs från produktiva verk-samheter till verksamheter som är döm-da att gå under när stödet tas bort. Det bästa exemplet i vår egen närhet är kan-ske SAAB Automobile, som i skrivande stund har fått totalt 4,2 miljarder (el-ler drygt 600 kronor för varje svensk

över 18 år) i lånegarantier från svenska staten. Det sista kapitlet i historien om SAAB har ännu inte skrivits, men san-nolikheten för att få tillbaka sina 600 kronor känns i dagsläget väldigt liten.

Slutligen kan det vara värt att dis-kutera varför keynesianismen är pop-ulärare än den Österrikiska skolans nationalekonomi i dagens samhälle. Jag tror att det till stor del beror på att keynesianismen ger goda möjligheter för sittande regeringar att verka han-dlingskraftiga. ingenting är väl så up-prörande som människor som tycks vara likgiltiga inför andra människors elände och som blir handlingsförlamande när deras insatser skulle kunna göra som allra störst skillnad, även om insatserna bara ger tillfällig lindring. När det gäller ett lands ekonomi får den inställningen dessvärre också den olyckliga effekten att vi istället skjuter upp problemet till

ett senare tillfälle och att vi låter våra barn ärva

den skuld vi orsakat.

För en ekonomis-tudent skulle en

övergång till den Ö s t e r r i k i s k a

skolans nationalekonomi rent konkret innebära utökade kostnader i form av fler tjocka böcker om nationalekonomi. Det kan vi å andra sidan finansiera med de 600 kronor som vi sparat genom att inte låta staten ge lånegarantier till konkursmässiga bilföretag.

Slutet förKeynesianismen?

Signerat: Caspar Sjöstrand

“Stater med stora underskott har

på olika sätt försökt få fart på ekonomin

Nyhetsrapporteringen domineras för närvarande av Greklands skuldkris och flera staters budgetunderskott. Statskulden i ett flertal länder överstiger redan landets BNP och börser världen över har fallit kraftigt. Lika mycket som en skuldkris bör-jar den nuvarande krisen utveckla sig till en kris för den hittills mest populära nationalekonomiska teorin - Keynesianismen

Signerat

31

Diplomering 26 november

Höstens diplomering av ekonomer och smilare äger rum den 26 november. Program-studenter som fullföljt sitt utbildningspro-gram och ansökt om examen blir uttagna till diplomeringen av respektive studievägledare. Övriga måste skicka in en kopia på sitt exa-mensbevis till Handelshögskolans fakultet-skansli. Kopian måste vara inkommen senast 15 oktober. Läs mer om diplomeringen un-der www.handels.gu.se/student

Glöm inte att ta ut din examen! När du är klar med din utbildning måste du själv begära ut din examen. Den kommer inte au-tomatiskt. Detta gör du genom att kontakta Examensenheten på Göteborgs universitet.

Ekonomisk kris, handelshus och bistånd på Handelshög-skolans dag.

På Handelshögskolans dag presenteras forskning på ett populärvetenskapligt sätt. i år bjuder vi på två teman, “Ekonomi i kris”

och “Handel och handelshus i Göteborg un-der förindustriell tid”, och ett antal fristående föreläsningar. Totalt har du 13 program-punkter att välja på.

Se programmet på www.handels.gu.se Välkommen!Dag: Söndag 16 oktoberTid: 11.00 - 15.00Plats: HandelshögskolanAnmälan: Öppet hus, du behöver inte an-mäla dig i förväg.

Intresserad av att förbättra ditt akademiska språk?

Språkhandledningen är öppen för alla studenter på Handelshögskolan som vill utveckla sina färdigheter i skriftlig och muntlig framställning på akademisk nivå i svenska och engelska. Språkhandledningen erbjuder handledning i några olika varianter:

individuell handledning: Om du skriver hemtenta, rapport eller uppsats, eller för-bereder en muntlig redovisning, kan du vända dig till språkhandledningen för att få feedback och tips om förbättringar.

Drop-in: Kom till språkhandledningens drop-in-hörna i Handelshögskolans entré, måndagar kl 14 - 16.

Föreläsningsserie: Välkommen att delta i en eller flera föreläsningar. Det är kostnads-fritt och du behöver inte anmäla dig i förväg.

12/10: akademiskt skrivande 119/10: academic English 126/10: akademiskt skrivande 22/11: referenshantering, UB

9/11: academic English 2Tid: 16.15 - 17.45Plats: Sal C33, Handelshögskolan (UBs pass i sal B31)

Vad finns det för möjligheter efter en examen i ekonomi?

Missa inte hösten inspirationskvällar inom nationalekonomi och företagsekonomi där du får träffa alumner som delar med sig av sina erfarenheter från olika yrken och bran-scher. Vad kan man egentligen jobba med efter examen och vad är verkligheten bakom olika titlar? Oavsett om du är i början av din utbildning, står inför ett val av inriktning el-ler är i slutet av din utbildning är detta en kväll för dig! Välkommen!

• inspirationskväll företagsekonomi 10 oktober kl 17.00• inspirationskväll nationalekonomi 12 oktober kl 17.00

Plats: SEB-salen Anmälan: www.cs.handels.gu.se

Text: Handelshögskolan i GöteborgFoto: Carina Gran (diplomeringsbild) och Shutterstock

Skolans sidaGlada miner på vårens diplomering av ekonomer och miljövetare.

Signerat

32

Deloitte Talent 2011Har du det

vi söker?Nya talanger i rampljusetVill du uppleva tre oförglömliga dagar där du får träffa studenter från hela Sverige, jobba i team och bli inspirerad av Deloittes medarbetare? Läser du till skattejurist, civilekonom, civilingenjör eller systemvetare?

Under Deloitte Talent får 30 studenter tillsammans utveckla sina erfarenheter genom att lyssna till interna och externa föreläsare, delta i workshops och lösa verklighetsbaserade case.

Ett perfekt tillfälle att lära känna Deloittes verksamhet och företags­kultur, samtidigt som du får chans att utvecklas som person.

Ansök senast 6 november 2011För att ansöka till Deloitte Talent ska du ta examen under 2012 eller 2013. Bifoga cv, dina betyg och en motivering till varför du vill delta. Mer information och hur du ansöker hittar du på www.deloitte.com/se/student.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent 2011 och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk! Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Frågor?Välkommen att kontakta Sofie Jungmar på sofie.jungmar@deloitte.se.

30 nov kl 13:00 – 2 dec kl 15:00Rehnsgatan 11, Stockholm

Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Studentkår Ekon • Box 680 • 405 30 Göteborg