Embed Size (px)
DESCRIPTION
Ekon nr 1 2009
Citation preview
DET VÅRAS FÖR EKON...
HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅRNR 1. 2009
BDO NordicRevisorer & Rådgivare
Välkommen till BDOBDO är ett världsomspännande nätverk av rådgivnings- och revisionsbyråer med ca 45 000 medarbetare och representation i 110 länder. BDO Nordic är en rikstäckande organisation av revisionsbyråer. Vi är ca 550 medarbetare och finns representerade på ett 40-tal orter i landet, från Umeå i norr till Trelleborg i söder. I Göteborgsregionen är vi ett 130-tal anställda varav de flesta av oss är civilekonomer. Våra huvudsakliga verksamhetsområden är revision, redovisning, skattekonsultation och rådgivning.
Det som gör oss unika är att vi ger dig det bästa från två världar: servicekänsla och personligt engagemang i kombination med resurser och specialistkompetens ur vår globala organisation.
Läs mer: www.bdo.se
LEDARE5 DET VÅRAS FÖR EKON
AKTUELLT6 LIVET EFTER IPRED 16 I VALET & KVALET
34 SOFIA SEGLAR
NÖJE8 VAPNET PÅ DJUPET
32 SPEXIGT VÄRRE36 KLUBB & UTELIV38 PÅ GÅNG PÅ STAN
HANDELS42 INFORMATION
KARRIÄR OCH UTBILDNING
20 AMANDA MÖTER: HANNA JOHANSSON22 JAKTEN PÅ SOMMARJOBB
LIVSSTIL11 SALLADSTEST
26 SOMMARFLIRTAR40 LEKON
INNEHÅLLNUMMER 1 - 2009
REDAKTION
AMANDA [email protected]
DIANA [email protected]
EMMA-LOVISA RENSTRÖ[email protected]
EMMY [email protected]
HEIMAR [email protected]
LINDA RÖ[email protected]
LOVISA BOË[email protected]
MAGNUS [email protected]
MAGNUS [email protected]
OSCAR [email protected]
RICKARD [email protected]
SUSANA [email protected]
ULRIKA KJELLSTRÖ[email protected]
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
ANNA [email protected]
EKON 3
Det är den säkraste vägen till framgång. Fråga gärna våra kunder – de ägarledda företagen. Driftiga entreprenörer som brinner för att förverkliga sina drömmar. Det hjälper vi dem med genom våra tjänster inom revision, redovisning, skatt och rådgivning. I vår företagskultur jobbar vi med engagemang direkt mot kunden. Saker och ting går lite enklare och arbetsklimatet är öppet och rakt. Läs mer på www.grantthornton.se/student om hur en karriär på en av Sveriges mest expansiva revisions- och konsultbyråer kan se ut. Välkommen.
Sluta aldrig att brinna.
Revision • Redovisning • Skatt • Rådgivningwww.grantthornton.se/student
LEDARE”DET VÅRAS FÖR EKON”
En eftermiddag i höstas fick jag ett mystiskt telefonsamtal. ”Hej, du är nominerad till posten som Ekons chefredaktör i kårvalet”. Jag kom-mer inte ihåg vem som ringde, inte heller vad jag svarade. Det vi dä-remot vet är att det redan är maj och att du håller mitt första num-mer i handen. På något sätt lycka-des jag nämligen helt oplanerat att bli chefredaktör.
Hjärnan bakom nomineringen heter Mattias Olinder, just då var han ordförande för studentkårens Utbildningsutskott. Hur han tänk-te är det nog ingen som vet - visste han ens om att jag funderade på att bli journalist?
När jag tog över Ekon var det en tidning känd och älskad för sitt yttre. Ständigt snygga bilder, in-tressanta uppslag och tilltalande layouter var en stor del av tidning-ens varumärke. Någon redaktion fanns det däremot inte att ta över – så ett starkt, men otroligt ihåligt varumärke, är nog en bra beskriv-ning. Mitt mål är fortfarande att fylla tomrummet med ett bra inne-håll, men jag har fått bygga från grunden.
Den enda bild jag har av att vara chefredaktör är Helen Mirrors rollfigur Miranda i Djävulen bär Prada. Även om hon gestaltas som en ikon och sägs vara baserad på
Anna Vintour, chefredaktör för amerikanska Elle, så tror jag inte att diktatoriskt ledarskap är det bästa sättet att styra en kårtidning.
Olof och Emanuel som tagit hand om Ekon de två tidigare åren har hjälpt mig en hel del och ständigt svarat på mina dumma frågor. Men de kände ändå att de gjort sitt och ville ge sig ut på andra äventyr.
Deras äventyr blev mitt äventyr ef-tersom jag fick ge mig ut och leta rätt på en redaktion. Jag vet inte hur jag bad mig åt, men idag be-står redaktionen helt plötsligt av 15 eldsjälar som helt ideellt är med och skapar ”nya” Ekon. Alla är en-gagerade och driftiga, de har själva fått fokusera på saker som de är in-tresserade av – jag tror att det ger det bästa resultatet.
När du läser Ekon tycker jag att du ska komma ihåg att ingen i redak-tionen egentligen gjort en tidning tidigare. Ingen av oss har någon utbildning i hur man ska göra och ingen får någon som helst ersätt-ning för tiden som läggs ned. Om man inte väljer att se på det från ett annat håll…Att vi som är med i redaktionen får otrolig ersättning genom nya vän-ner, nya kunskaper och erfarenhe-ter ingen kan ta ifrån oss. Vi får personliga utmaningar samtidigt som vi är del av ett team – en per-
fekt kombination! Den som någon gång i framtiden funderar på att anställa en Ekon-reporter ska ta chansen – de har inte bara enga-gemang och drivkraft de har också förmågan av använda det, Ekon är ett bevis för det!
Just jobb och framför allt som-marjobb är något vi tar upp i detta nummer. I lågkonjunktur är det många som slåss om platserna och vi har försökt sammanställa vad som är viktigt att tänka på för att optimera sina sommarjobbschan-ser.
Den som bläddrar vidare kommer bland annat att hitta både som-marnöjen och sommarmode, samt en intervju med bandet Vapnet.
Mycket nöje!
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVAREANNA DANIELSON
EKON 5
I och med att Ipredlagen trädde i kraft den 1 april är
vi i alla fall ett steg närmre en sådan utveckling. Frågan är dock vad utvecklingen egentli-gen innebär.
Vi är många som blivit vana vid att utan vidare betänklighe-ter kunnat ladda hem den musik vi önskat, utan att betala för den. Nu skall upphovsrättsinnehavaren till ett verk kunna begära ut iden-titeten bakom en illegal fildelning, något som inte varit möjligt tidiga-re och en lagändring som skapat mycket rabalder. Ett sådant tilltag kan tyckas något grovt då faktiskt inte ens polisen har rätt att göra något liknande om inte misstanke om brott föreligger.
Kommer då alla fildelare att hamna i brottregistret och får vi nu bita i det sura äpplet? Nja, ris-ken är kanske inte överhängande, men däremot ska man inte ta all-deles för lätt på det heller. Stora är krafterna inom musikindustrin som verkat för lagens tillkomst och länge har de väntat på att något skall ske. För i en industri som tidi-gare vilat tryggt på konsumenter-nas köpbehov har nu, i och med fildelningen,
frambringat ett stort behov av förändring.
Så vad händer om någon upp-hovsrättsinnehavare bestämmer sig för att stämma dig för brott mot upphovsrättslagen? Det första som kommer att ske är att upp-hovsrättsinnehavaren kommer att kontakta dig och be dig sluta ladda upp materialet olovandes. Om du därefter fortsätter ladda upp materialet ifråga, kan det bli aktuellt med en polisanmälan och eventuellt skadeståndskrav. Då kommer det beaktas vilken form av uppladdning som skett och om du anses ha varit fullt medveten om att dina handlingar varit felak-tiga eller inte.
Vad beloppet på skadestånds-kravet kan landa på finns inget definitivt svar på idag, utan är något som lämnas till rättsbild-ningen, men det kan komma att röra sig runt ett flertal tusenlap-par. För internetleverantörer som inte samarbetar och lämnar ut de misstänkta IP-adressernas abon-nemangsinnehavare riskerar även de att dras inför rätta.
I länder som före Sverige har lagstiftat på området, har männis-kor känt sig tvingade att gå med på att betala skadestånd för att undgå hot om att hamna i en domstols-process. Lite utav en laglig form av utpressning, menar vissa motstån-
dare till lagstiftningen.Dock är det ganska klart att det
under de senaste åren har skett stora förändringar i samhällets sätt att konsumera både musik, film och även tv-serier. Så lättill-gängligt dessa verk är idag har det aldrig varit förut.
Musik är inte längre något som man stolt placerar i bokstavsord-ning i sin bokhylla. Det är inte ett fåtal noga utvalda skivor, till följd av att en stackars fattig students nöjesbudget allt som oftast inte är av grandiost slag. I en intervju med artisten Lady Sovereign ut-trycker hon sig som att ”det speci-ella med musiken” är borta.
Musiken har lite fått känslan av en vardagsvara och inte något som kan förändra ens liv, kanske plåstra om ett brustet hjärta när annan tröst inte går att finna. Kanske lite hårddraget, men mu-siken har blivit subjekt för en form av frosseri. Värderingen vi gör av musiken när vi laddar hem den kostnadsfritt är uppenbarligen noll, eller? En parallell som är lätt att dra, men som nog inte berättar hela sanningen. Kan fenomenet snarare vara en upplevelse av att dörrar som så länge varit stängda plötsligt öppnas på vid gavel.
LIVET EFTER IPRED TEXT: ULRIKA KJELLSTRÖM
Är sötebrödsdagarna för okynnesnedladning nu över? Är våra musikbibliotek för evigt dömda att fyllas av musik vi betalat för?
EKON 6
Vad finns det då för alternativ för en musiksugen men lagtrogen medborgare? Använder man sig av tillexempel Itunes får man ju betala för sig, men det är ett oer-hört smidigt sätt.
Med funktionen Itunes genius får man även förslag på liknande musik som du kanske skulle gilla. Och priset är ändå ganska bra på stora delar av musikutbudet.
Sedan finns Spotify, Last.fm
och andra radioliknande sajter där du kan streama musik direkt till din dator. Utbudet är brett och pro-grammen är lättarbetade. Detta är pro-f e s s i o n e l l a tjänster vilket resulterar i en annan service än vad nedladd-ningsajter gör. Istället har dessa instrument lite mer funktionen av ett bibliotek som hjälper dig att söka efter musiken och ger rekom-mendationer osv.
Nedladdningen gjorde musiken tillgänglig för oss. Den har gjort oss medvetna om musik som vi upptäcker att vi faktiskt gillar, och det är inte för att vi blivit tvångs-matade med den som ett resultat av att skivbolag lobbat för att ra-diostationen ska spela just deras låtar. De nya tjänsterna har på ett sätt gjort musiken än mer tillgäng-
lig. En annan fördel är att du slip-per proppa datorn full med musik samtidigt som nackdelen är att du inte kan ha kvar musiken i någon form eller format när internetan-slutningen avbryts. För streaming-tjänsterna är det nödvändigt med en bra internetuppkoppling.
Länge var förhållandet mellan konsumenter och producenter skev. Producenterna och de stora skivbolagen gjorde stora förtjäns-ter på musikälskare, priserna var höga och musiken var svåråtkom-lig. Sedan skiftades positionerna
och plötsligt befann sig kon-s u m e n t e r n a i en position som man ändå får säga är nå-gorlunda unik. För hur många produkter ska-
pas för att upphovsmakaren bara sedan får se produkten spridas ut över världen utan någon som helst kontroll?
Här finns inget jämviktspris att tala om. Man kan ju se det som hänt som en skarp motreaktion på framförallt de stora skivbolagens affärsideologi; att tvångsmata sin publik med ett fåtal artister som rör sig på mitten av vägen. Eller är det bara teknikutveckling? I så fall är antagligen lagskrivandets väg fel att gå.
Tekniken har sin egen evolution och redan nu utvecklas tjänster,
av bland andra Pirate Bay, som erbjuder en fildelare möjligheten att göra sin IP-adress osynlig. De jagade finner nya sätt att göm-ma sig på och detta relativt fort, medan de som jagar rör sig lång-sammare och i en mer byråkratisk takt. Trots att etablissemanget nu ligger i startgroparna, redo att återställa positionerna, stöter de på motstånd i många former. Bredbandsbolag som förstör data för att därmed omöjliggör utläm-nandet av information om vilka ip-adresser som varit var och gjort vad.
Lite som att försöka stoppa ett skenande tåg genom att sätta upp stoppskyltar, istället för att hoppa på det och försöka påverka lokfö-raren. Det är skivbolagens största utmaning; att genom exempelvis streaming, prenumerationer och framförallt genom lättillgänglig-het och rimliga priser, göra det attraktivt att vara laglig igen.
Att den nya lagen kommer att fälla kan vi vara tämligen säkra på, frågan är bara om resultatet kommer att bli ett kalhygge eller om endast en och annan enbuske i utkanterna av den stora skogen drabbas och försvinner.
Min nästa tanke - börjar det inte bli dags för en filmversion av Spo-tify i Sverige snart??
Lite som att försöka stop-pa ett skenande tåg genom att sätta upp stoppskyltar, istället för att hoppa på det – och försöka påverka lok-föraren.
VAD HÄNDER NU? KOMMER FILDELNINGEN
ATT FLYTTA UT PÅ GATAN?
EKON 7
Med ett smittsamt melodiskt klockspelssound och melan-koliska texter gjorde ”Öster-sunds finest”, Vapnet, entré för indiesverige och några Svens-sons under 2005 med hittarna ”Thoméegränd” och ”Kalla mig”. Sedan dess har bandet haft några låtar som dykt upp men ingen har haft samma genomslagskraft som ovan-nämnda. Vi på Ekon ville få en statusuppdatering och presen-tera bandet för våra läsare. Vi fick möjligheten att byta ett par ord med mannen bakom Vap-net, Martin Abrahamsson som är låtskrivare och gitarrist i bandet.
Hur startade vapnet?- Jag och Martin Hanberg (sång-
are) kände varandra sedan gymna-siet och var båda med i ett band som heter Sibiria.
Jag startade Vapnet för att jag skulle kunna få pröva lite idéer och saker i datorn som jag inte trodde att de andra medlemmarna i Sibi-ria skulle vilja göra något av. Sen så behövde jag en sångare och Martin ställde upp och så var Vap-net skapat.
Det började alltså med att ni mixade lå-tar med hjälp av dator, vad har hänt sen dess?
- De första spelningarna vi hade
gjorde bara jag och Martin men vi började så småningom plocka in lite mer folk för spelningarna. Vi tog in Per-Olof Stjernered och Jes-per Hedin som numera är med i Autisterna.
Vi bjöd också in David Nygård från Laakso och Anna Modin. De spelade alla blåsinstrument och vi körde ett tag på den sättningen. Det var först nu till inspelningen av vår senaste skiva ”Döda fallet” som vi släppte in bas, trummor och gitarr. Innan har det bara varit att jag suttit hemma och spelat in alla instrument jag kan in i datorn och så har jag plockat in någon för att
spela in om jag inte kunnat, men nu spelade vi in som ett band. Det var väldigt roligt eftersom det alltid varit lite av en pojkdröm.
På sistone har jag ändå börjat tänka att det var väldigt kul när jag spelade in allting själv på datorn, men live är det helt klart mycket roligare med ett helt band.Ni gjorde ett Östersundssamarbete med Annika Norlin från Säkert på låten ”Sanningsdan” var det någon ni hade kontakt med i unga år?
- Nej! När vi var yngre så kände vi inte Annika eller visste att hon sysslade med musik. Vi träffades is-tället för första gången på väg ner till Emmaboda där vi båda skulle spela.
Vi såg att hon var vilse nere vid tågcentralen och vi hjälpte till att sätta henne på rätt tåg. Efter det så höll vi kontakten och frågade om hon ville göra något tillsammans och så kom låten till.
Alla vet inte om att det är du som skriver låtarna utan tror att det är Martin Han-berg, hur känner du inför den rollen som ”spökskrivare”?
- Det är väl tryggt till en viss del eftersom det blir lite av ett filter. Det kan samtidigt kännas lite be-gränsande för att jag måste ta lite hänsyn till Martin. När det kom-mer till kritik så var vi i början inte alls beredda på att få någon alls.
Förhoppningarna var att vi skul-
VAPNET PÅ DJUPET
MARTIN ABRAHAMSSON, VAPNET
TEXT: HEIMAR SVENSSON
EKON 8
le kunna få spela på klubb Svanen ungefär, högst! Det visade sig att vi fick massa kritik och till en början fick vi ju nästan bara bra kritik, vil-ket var roligt på ett sätt. På samma gång utgick vi ändå ifrån att folk ljög, vilket var lite störande. När det väl vände och sämre kritik kom så var det tufft. Man fattade inte att det skulle kunna hända typ.
Du studerade journalistik här i Göteborg samtidigt som du fortsatte med Vapnet och Sibiria hur funkade det?
- Jag tycker det funkade bra! När man pluggar så har man ju mycket tid. Första EP:n gjorde jag medans jag pluggade och första albumet gjorde jag under min praktik på kvällarna.
Jag tror ändå att skolan blev li-dande mest för att framgången gjorde att det blev så jäkla kul att man blev opepp på att jobba och plugga och så. Det är väl det som är det säm-sta med musik.
Hur skriver du dina låtar och är de självupplevda?
- Jag skriver mest låtarna när sitter och tittar på TV och spelar gitarr samtidigt tills jag kommer på någonting. Sen skulle jag bli för rastlös om jag inte skrev något så det är så låtarna skapas.
Jag tycker liksom det är väldigt kul att skriva låtar, jag minns när man var yngre och blev så frustre-rad över att man liksom inte fat-tade hur man skulle få ihop låten, själva nyckelbitarna. Det känns väldigt skönt att jag kan det nu. Det är väldigt få låtar som är själv-upplevda.
Det jag velat få fram i låtarna är en känsla, oftast en melankolisk sådan.
Jag har hört personligen från folk i min omgivning att folk tagit lite illa vid sig
av refrängen i ”kalla mig” speciellt det med kalla mig cp, kalla mig bög! Hur ser du på detta?
- Oj det förvånar mig! Jag trodde i
början att man skulle kunna läsa överallt på nätet att typ ”vafan hål-ler han på med egentligen?” men jag har aldrig fått kritik för det innan. Låten i sig kom från soular-tisten Kaah:s låt – kalla mig. Han sjunger ju kalla mig inte cp, kalla mig inte bög och det kände jag att jag ville vända på. Istället för att låtets ”jag” skulle vara ömkande så skulle man ta på sig det och hitta någon slags stolthet i det.
Just då var jag också inne på att använda ett väldigt vardagligt språk och när folk verkligen är arga på riktigt så slänger de ur sig såna saker som ditt CP eller jävla
bög! Det här är något låtens ”jag” förstår också och tar det på ett bra sätt.
På en livespelning av ”Ge dom våld” på nyhetsmorgon lade ni till en extra vers som gällde handelsstudenter som löd ”handelsstudenter 60 poäng i härskartek-nik det är ni och inte Usama som skräm-mer mig” vad har du för inställning till handelsstudenter?
- Det är ju en viss typ jag menar! Jag har alltid haft svårt för folk som bara ser sig själva, de som ser värl-den som ett ostron som man bara ska plocka åt sig så mycket av som man kan. Självklart gäller det ju inte alla som går på handelshög-skolan det fattar ju du också, men det är ju just att samhället idag är så väldigt individualistiskt.
Våra hjältar idag är ju entrepre-nörer som ordnat något bra åt sig själva, jag tycker det är märkligt. Hela den här tanken på att man ska bygga ett samhälle tillsammans har försvunnit på något sätt, det tycker jag är tråkigt.
Att jag valde just handelsstu-
”Jag har alltid haft svårt för folk som bara ser sig själva, de som ser världen som ett ostron som man bara ska plocka åt sig så mycket av som man kan”
EKON 9
denter är att man får upp en bild direkt, i verkligheten kan man ju se ut och vara hur som helst, det är själva attityden att man har rätt till allt och inga skyldigheter jag tänkte på.
Hur ställer du dig till IPRED-lagen?- Jag har svängt lite i den frågan.
Förr så var jag väldigt mycket för nedladdning, att det skulle legali-
seras. Nu känner jag mest att det känns för jävla fjantigt att engage-ra sig för nedladdning. Jag kan för-stå de som är engagerade mot det eftersom de förlorar pengar men att engagera sig för känns bara så fjantigt, lägg tiden på något vet-tigt istället! Hålla på med det där! När det pratas massor om det om kränkning osv.
Äh jag tycker inte det är så krän-kande! Jag själv har ju laddat ner och kommer nog fortsätta med det, jag ser det inte riktigt som någon sorts demokratisk fråga huruvida man ska få ladda ner eller inte och jag dömer ingen som laddar ner vapnet-låtar. Jag tycker bara det är så slappt, jag tycker man borde tvingas gå och köpa skivorna i bu-
tik som förr. Jag tycker det mesta var bättre
förr i tiden! Ekonomin är ju också en verk-lighet, inte så mycket det att man inte kan bli rik på det utan att det blir svå-rare och svårare för mindre band att få råd att gå in i studion. Jag
skulle ju aldrig kun-nat göra ”döda fal-let” på datorn.
The Pirate bay har i en debatt sagt att tek-niken kommer ha kom-mit ikapp utvecklingen så att man inte behö-ver spela in i studio på samma sätt som förr utan man kan spela in hemma.
- Jo men då kom-mer det ju bara gö-ras sån musik som bygger på datorer. Jag känner ju det när jag lyssnar på musik så blir jag så
jävla less på sån musik som spelats in hemma. Det är ju härligt när man hör att: Ja det här var dyrt! Det här är studieproduktion, det här var fina grejer!
Man blir ju bara så less när man hör att det är samma synthljud, känns bara taffligt. Jag har ju lik-som gjort den taffliga grejen, men när jag själv lyssnar på musik så vill jag ha något som låter dyrt.
I och med den fria nedladdningen som va-rit så har man ju ändå kunnat lyssna på mer sorts musik och utvecklats mer i sin musik, fler influenser, man blir ju inte lika begränsad?
- Jag tror ändå att man blir be-gränsad. Allt går så snabbt, nä nu orkar jag inte lyssna klart liksom
nu tar jag nästa låt. När jag väx-te upp då beställde man en skiva
som man aldrig hade hört och tyckte man det var dåligt så lyssnade man ändå igenom
den nio gånger för man hade be-talat för den.
Man var aktiv på ett annat sätt förr, man gick till bibblan och lå-nade skivor, lånade av kompisar och spelade in blandband. Jag tycker bara att det blivit för mycket för att ta in. Det är som att sitta med 20 kanaler på TV:n och bara zappa emellan.
Hur ser du nu på framtiden för vapnet?- Det där är något jag tänker
väldigt mycket på och jag tror att vi kommer ta en paus nu, en lite längre än vanligt. Jag känner att jag vill plocka på mig massa låtar och bara göra ett jävligt bra nästa skivsläpp. Jag funderar också på om det blir på datorn eller i studio.
Sen är det ju så att Sibiria ska släppa nytt nu förhoppningsvis till sommaren. Det blir en platta på engelska och vi tänkte helt enkelt så att vi skulle kunna göra ett nytt släpp vartannat år och ingen skulle bry sig, så vi kunde lika gärna ex-perimentera.
Jag har alltid hatat tanken på att skriva något på engelska för det skulle kännas löjligt just för att det inte är ens språk. Men nu blev det bara väldigt roligt och utmanande för det är så främmande, man vet inte riktigt vad man håller på med.
Någon stor målgrupp tror jag inte att vi når bara för att vi spelar på engelska men det man kanske kan hoppas på är ju en spelning i Italien eller något sånt, det hade varit kul. Jag tror inte att man blir ekonomiskt oberoende bara för att man byter språk.
Ge dom våld - EP (2005)
Thoméegränd - EP (2006)
Jag vet hur man väntar - CD (2006)
Något dåligt nytt har hänt - CD (2007)
Plötsligt händer det inte - Singel (2008)
Döda fallet - CD (2008)
DISKOGRAFI
SIBIRIAS SKIVSLÄPP TILL
SOMMAREN.
AKTUELLT
”Det är ju härligt när man hör att: Ja det här var dyrt! Det här är studieproduk-tion, det här var fina grejer!”
EKON 10
S alladen har gått från att endast vara en naturlig
del av måltiden till bli en måltid i sig. Detta kanske är ett tecken på den hälsotrend som spritt sig och yttrar sig i form av lightprodukter. Till och med snabbmatrestauranger har nyttigare alternativ.
En sallad kan varieras i oänd-lighet och behöver inte innehålla någon sallad. En grönsaksbland-ning bestående av rivna morötter, kål och gurka kan också det kallas för sallad och pizzasalladen är ju faktiskt riven vitkål och vinäger, in-gen isbergssallad i sikte.
Det finns en uppsjö av olika typer av sallader av olika i sorter i varierande förpackningar från påse till kruka. Isbergssalladen är fortfarande överlägset billigast men kan kännas tråkig. Ett tips för en fattig student som har tillgång till en balkonglåda är ju att odla sin egen sallad. Detta sparar både pengar och på miljön som ger dig en hobby att skriva om i ditt per-sonliga brev.
Vad bör en sallad innehålla?
Hilde Brekke som är dietist och forskare vid Sahlgrenska akade-min menar att salladen är en bra lunchmåltid om den komponeras rätt. Grönsaker ”bidrar med vita-miner, mineraler och fibrer” och det är en fördel om ”lite grövre
grönsaker” såsom morot ingår. Även bönor och linser är att före-dra eftersom de ”bidrar med pro-teiner och mycket fibrer och andra näringsämnen”.
Om man vill bli riktigt mätt på salladen gäller det att välja till pasta, couscous och grovt bröd samt ”magert kött eller fisk som skinka, kyckling eller tonfisk”. Salladen som måltid är i sig nyttig men var sparsam med dressingen och undvik feta brödk-rutonger.
Hilde Brekke förklarar att en grekisk sallad med pasta, sallad, tomat, gurka, oliver och fetaost är ”helt ok” ur näringssynpunkt men att avgörande för hur energirik sal-laden är beror på hur mycket ost den innehåller samt hur mycket dressing som tillsätts. För mycket av båda varorna och salladen blir för energirik.
För att få en bra och näringsrik måltid räcker det inte med endast grönsaker utan den måste kom-pletteras med pasta, couscous, ris och gärna grovt bröd. ”Kyckling eller annat magert kött/fisk i sal-laden bidrar också till att man håller sig mätt längre”. Ska man träna eller göra någon annan ak-tivitet på eftermiddagen bör man äta ett större mellanmål.
Det flera alternativ på färdiga
sallader att välja mellan i olika prisklasser för dig som varken har tid eller lust att köpa och blanda själv. Vi har valt att testa åtta olika sallader från inköpställen kring Handelshögskolan.
En sallad är både en billig och nyttig måltid som både går snabbt att in-förskaffa och att äta upp.
Så här gjordes testet: Den 7 april innan den värsta lun-
chrusningen gick vi ut och köpte färdigförpackade ta-med sallader från Espresso House, A & O, Muf-fins m.m, Ten 2 Ten, Pizzeria Baretta (komponerades på plats), Handelsrätten/Eurest, ICA samt Hemköp. I första hand valdes en grekisk sallad och i andra hand en kycklingsallad. På några av inköp-ställena gick det att komponera en egen sallad men eftersom prefer-enserna är olika och vi inte hade kunnat testa lika många sallader så bestämde vi oss för att endast köpa färdigförpackade sallader.
Vi letade inte efter extratillbehör men vi tog emot allt som erbjöds som till exempel bröd och dress-ing. A & O var det enda stället där vi fick välja dressing och endast på Pizzeria Baretta ingick det en dricka.
Alla salladerna bedömdes efter pris, utseende, fräschör samt smak
FÄRDIGPACKADE SALLADER!
EKON TESTAR:
TEXT & FOTO: EMMA-LOVISA RENSTRÖM
”Kyckling eller annat magert kött/fisk i salladen bidrar också till att man håller sig mätt längre”.
EKON 11
Mest prisvärd och bäst i test! En komplett måltid!Bondsallad för 65 kr med kyckling, isbergssallad, to-mater, mozzarella, bulgur, fetaost. Ingick även två bi-tar bröd med smör och senapsdressing.
Utseende: 4Fräschör:5Smak: 4Totalt: 13/15
Panelen: Salladen ser god och fräsch ut, kycklingen var kanon, saftig och god bulgur, brödet var jättegott, ingen god fetaost, mycket ingredienser, denna äter jag gärna upp.
Tyvärr en kebabtallrik utan kebab!Grekisk sallad för 60 kronor med fårost (nja, fetaost iallafall), lök, paprika, gurka, tomater, oliver. Ingick gjorde även en burk dricka, dressing (Rhode Island), bröd (typ en pizzakant)
Utseende: 3Fräschör: 5Smak: 3Totalt: 11/15
Panelen: Stor mängd fräscha grönsaker, ingen kvalité på oli-verna eller fetaosten, känns som att huvudingredi-ensen saknas, dressingen var god (fet), brödet var väl ok om man gillar pizzadeg.
Bast i test!:
Espresso House Vasagatan
PIZZERIA BARETTAHaga Kyrkogata
ICA Nära HagaPilgatan
Ser snygg ut men dåliga ingredienser!Grekisk sallad för 50 kronor med ägg, rödlök, sallad, morot, oliver, paprika, majs, fetaost, pasta. Dressin-gen troligen vitlök.
Utseende: 4 Fräschör: 2 Smak: 2Totalt: 8/15
Panelen: Ser fräsch ut men mycket visar sig vara som gum-mi, äcklig, fint komponerad och färgglad men inte smakrik, allt ser ut att komma direkt ifrån burkar, god pasta som var bra kryddad, mycket mat, pastan var lite hård, ej överkokt ägg, fetaosten var inte jät-tegod, dressingen smakar konstigt/gott (panelen var inte enig).
EKON 12
A&OHaga Kyrkogata
Annorlunda men dyr måltid ger en andra plats! En annorlunda och mättande sallad! En höstig kyckling”sallad” för 73 kronor med kycklingfilé med pumpaströssel, motor och rödkål med avokadohum-mus, pärlcouscous, broccoli och smörbönor. Det in-gick även knäckebröd och smör och en valfri dress-ing. A &O var det enda av våra testställen där det var möjlig att välja dressing.
Utseende: 3Fräschör: 4Smak: 3.5 Totalt: 10.5/15
Panelen: Fräsch, kycklingen var både god och saftig, rödkålen inte så god vid första tuggan men den växte efter ett tag, dressingen var vattnig och smakade inte så myck-et, hummusen var god men för lite, inte mycket röd-kål, denna skulle jag köpa!
Dyrast!
För liten mängd för att nå en högre placering trots utmärkta ingredienser! Märks att det är bra kvalité.Fetaostsallad för 55 kronor med sallad, fetaost, dress-ing, oliver, tomater, rödlök och ruccola. Det ingick även två dressingar, en fetare senapsdressing och en ört vinegrette.
Utseende: 5Fräschör: 5Smak: 4Totalt: 14/15
Panelen: Bra ingredienser och ser fräsch ut, senapsdressingen passar inte så bra till, funkar nog bättre till potatis, mycket och väldigt god fetaost, stora och goda oli-ver, inte speciellt prisvärd eftersom man lär bli hun-grig efter någon timme, mer mat i lådan så hade den vunnit, lådan ser ut som en glassförpackning.
Muffins m.m.Sprängkullsgatan/Haga Nygata
1. Espresso House 2. A & O3. Muffinsm.m.4. Ten 2 Ten – 35 kronor5. Pizzeria Baretta – 65 kronor6. Handelsrätten/Eurest – 49 kronor7. ICA – 50 kronor8. Hemköp – 43 kronor
ÅRETS RESULTAT
55 kr
65 kr73 kr
Handelsrätten/Eurest - Vasagatan 1
Smaklös, torr och tråkig! Köp inte färdigförpackat hos
Eurest! Sallad för 49 kronor med tapenade (röra som hu-
vudsakligen består av hackade oliver, kapris och olivolja),
annans, keso, sallad, pasta, tomater, gurka, paprika.
Utseende: 2 Smak: 3 Fräschör: 2
Totalt: 7/15
Panelen:
Ser konstig ut, mycket pasta, billig, ingen dressing men det
är något som flyter runt i botten och inte smakar speciellt
mycket, smaklös förutom tapenaden, lite torr och ganska
tråkig, få ingredienser, konstig kombination. Vissen ananas
och dålig smak på pastan.
Testets överlägset sämsta! Grekiskt sallad för 43 kronor med
pasta, lök, tomater, cornicorn (små gurkor), oliver, purjolök
och en dressing.Utseende: 1 Fräschör: -1 Smak: 3
Totalt: 3/15
Panelen:
Inte alls fräsch, äcklig, brun sallad och gammal rödlök, väl-
digt god fetaost, god dressing, bra pasta, inte så goda oli-
ver, vill inte ens smaka på isbergssalladen som är lite orange
brun, mycket pasta (man borde bli mätt), grönsakerna är
inte ok, gammal.
Hemköp Vasagatan
sämst!
Billigast!
Testets billigaste på en god fjärdeplats! Kycklingsallad för 35 kronor med grillkyckling, pasta, rödlök, gurka, oliver och pepperoni. Dressingen som ingick var en curryblandning (det ingår även bröd men det testades inte eftersom det inte erbjöd, panel vet dock sedan innan att det finns att tillgå). Utseende: 3 Fräschör: 3 Smak: 3Totalt: 9/15Panelen:
Kycklingen sådär, få ingredienser, jättegod dressing som räddar upp (kanske är i det fetaste laget), god pasta med bra kryddning, äcklig rödlök, lite simmig pasta.
Ten-2-TenHörnet Sprängkullsgatan/
Haga Nygata
och i rangordningen tas även priset med i hänseende. Panelen bestod av fyra personer med olika åsikter om vad som borde ingå i bra sallad men kunde ändå enas om betygen. Till exempel sågades salladen från Hemköp på alla plan av panelen
medan A &Os något annorlunda bidrag både uppskattades och för-bryllade.
Testpanelen blev förvånad över hur stor skillnad det kan vara mel-lan olika färdigförpackade sallader och att smakerna varierade såpass
mycket. Det var inte någon sallad som hundraprocentigt övertygade panelen men ändå kunde en klar vinnare koras i from av Espresso Houses sallad på grund av bäs-ta kombination av ingredienser, smaker och framför allt pris.
EKON 14
A&O hamnar på en god andra-plats eftersom den var annorlunda, god och fräsch men var i dyraste laget (73 kronor). Panelen hade svårt att med innehållet i ”sallad-en” från A&O eftersom vanlig sal-lad saknades och de mer klassiska tillbehören uteblev.
A&O vill inte kalla sitt bidrag till testet för en sallad utan för en måltid eftersom ingredienserna är tillagade men serveras kalla (detta kan ju tyckas vara en sallad eft-ersom den innehåller mestadels grönsaker och innehållet är kallt). På A&O gick även att komponera en egen portion samt att få köttet uppvärmt. Det fanns andra dress-ingar att välja på och testpatrullen verkar ha köpt in en som inte föll panelen i smaken.
Muffins m.m fick det högsta bety-gen av alla sallader men faller på att det var för lite ingredienser i lå-dan. Den var helt enkelt inte pris-värd eftersom panel ansåg att det var omöjligt att bli mätt på den och sätts detta i relation till priset (55 kronor) så kunde det inte bli bättre
än en tredjeplats för Muffins m.m. Istället för mycket mat och många ingredienser så har de satsat på en snygg komposition med rena smak-er.
En klassiker inom sallader och färdigförpackade luncher är Ten 2 Ten i Haga som många handelsstu-denter söker sig till. Salladen från
Ten 2 Ten var testets billigaste och hamnade på en god fjärde plats av de åtta vilket gör den till ett mycket bra och framför allt pris-värt köp. Panelen tyckte att sallad-en var enkel och men inte i n s p i r e r a d e varken till ut-seendet eller i smak. Pan-elen rekom-m e n d e r a d e dock köpare att kombin-era sin egen sallad vilket är möjligt på Ten 2 Ten och är att föredra framför de färdigförpackade sal-laderna.
Salladen från Pizzeria Barettas var den enda inte var färdigför-packad utan var komponerad på plats. Även om sallader inte kan sägas vara Barettas starka sida så inkluderades de i testet eftersom de erbjuder sallader och ligger precis
bredvid skolan. Eftersom sal-laden lades i en vit plastkar-tong likande en som fås vid köp av en ta-med kebab tall-rik tyckte hela panelen att en huvudingredi-ens saknades och ansåg att
bättre sallader går att få tag på någon annanstans.
Handelsrätten erbjuder i första hand inte färdigförpackade sal-lader utan står som leverantör av koffein för många handelsstudent-er som vid 10-snåret ses köande i mängder. Även om Handelsrätten får ett väldigt dåligt betyg så till de-
ras försvar kan sägas att de i första hand säljer sallader som kompon-eras ihop av en själv. 5-kronors burken med valfri sallad är mycket uppskattad. Köp inte Eurest fär-
digförpackade sallader, ta dig istäl-let tid och komponera ihop din egen sallad och plocka det som du tycker om!
De båda matvaruaffärens färdig-förpackade sallader kom båda på jumbo platser. Det verkar som om de hade legat lite för länge i hyl-lan och vill man försäkra sig om en fräsch sallad rekommenderas ett kafé eller liknande som fyller på med sallader allt eftersom de går åt.
Efter att testet slutförts fanns det överlägset mest kvar i Hem-köps förpackning medan däremot Espresso House, Muffins m.m samt A&Os sallader alla var uppätna. På grund av en snygg komposition räddas ICA från absoluta jumbo-plats.
Ingredienser:BulgurLaxFetaostOliverKruksalladGurkaCoctailtomaterPaprika
Dressing:“Farsans Rhoide Island“
Turkisk YoghurtKetchup
Sweet Chili-såsHot Chili-sås
DillMajonnäs
Salt & Peppar
Lyxrecept
Ingredienser:Pasta (gärna fullkorn)TonfiskKesoMorötterTomatIsbergssallad
Dressing:Olivolja (eller raps om
du är riktigt snål)Vinäger
OreganoBasilika (gärna färsk)
Salt & Peppar
Budgetrecept
Billigast!
EKON 15
BEGRÄNSADE VALMÖJLIGHETER ÄR FRUKTANSVÄRT!
TACK TILL EKOSTORE FÖR ATT VI FICK FOTOGRAFERA I ER BUTIK!
I VALET & KVALET
TEXT: SUSANA FRIBERG FOTO: ANNA DANIELSONOSÄKRA FRAMTIDSVAL KAN PÅVERKA DITT STUDIEMEDEL
Vacklande studieval kan komma att påverka ditt studiestöd i nytt förslag om 4 års gräns för stu-diemedlet. Studentens valmöjlighet begränsas kraftigt vid byte av studie-inriktning då finansiering-en försämras.
När jag var liten skulle jag bli kock, men efter brända ägg och vatten-skadade nudlar bytte jag bana. Ar-kitekt blev mitt nya kall. Men jag förstod snabbt att kojbyggandet och sandslotten inte gav rätt de-signhöjd. Nu skulle jag bli skåde-spelare, eller? Jag har ändrat mig ett antal gånger under resans gång. Att vara eller inte vara blev min stora fråga.
Vad ska du själv bli när Du blir stor? Är du säker på att du har valt rätt inriktning eller funderar du på att byta? Snart kan du kanske inte göra det. Rätten att välja kan för-svinna om du inte är riktigt säker på din sak - i alla fall om du vill ha studiemedel.
I november 2007 tillsatte reger-ingen den Studiesociala kommit-tén, vilken består av bland annat en ledamot från respektive riks-dagsparti. Kommitténs uppgift är att utifrån det nuvarande studie-
medelsystemet granska och föreslå åtgärder vad gäller studenternas ekonomiska och sociala situation.
Jag vill här fokusera på det slutbe-tänkande som kommittén genom sin ordförande Roger Tiefensee (c) la fram till Högskole- och forsk-ningsminister Lars Leijonborg i slutet av mars 2009. Förslaget be-handlar frågan huruvida studie-medlet kan användas som ett red-skap för att öka genomströmningen av utbildningar på universitet och högskolor. Detta skulle alltså ge en högre effekt av fler examineringar. Förslaget innebär bland annat en begränsning av den nuvarande rätten till studiemedel för att stu-denterna ska bli mer målinriktade och avsluta sin påbörjade utbild-ning snabbare.
Det nya förslaget som kommittén lagt fram innebär att studiemedel för studier på eftergymnasial nivå skall sänkas till fyra år istället för dagens sex år. Studenten har dock möjlighet till förlängning av studie-medel i två år till efter en prövning om han/hon tagit en tre årig exa-men. Därefter ytterligare en för-längning efter extra prövning om studierna överstiger fem år. Sam-manlagt kan studiemedlet erhållas i 63 månader, dvs. 7 år, vilket är en höjning med ett år jämfört med dagens system. Förslaget föreslås
träda i kraft 1:a juli 2010 med en övergångsbestämmelse till 2014. Exempelvis; Du har studerat ju-ridik i två år med fullt studielån, men känner att du vill byta inrikt-ning och beslutar dig för att te en kandidatexamen i ekonomi istället. Men med det nya förslaget skulle det vara omöjligt att fullborda en treårig ekonomiexamen med fullt studiemedel eftersom du redan förbrukat dina två av fyra år av studiemedel på juristlinjen. Varför tänkte du inte på det innan?
Förslaget har väckt en debatt med stort engagemang. En vykortsak-tion av Uppsalas studentkår har ägt rum, en tvärpolitisk hemsida har bildats, två namninsamlingar har skapats och enligt Lage Rahm, ledamot för Miljöpartiet i kom-mittén är förslaget orimligt; han menar att man riskerar att slå ut studenter från utbildningar eller låsa in dem i studierna även om de gjort felaktiga val och behöver byta utbildning.
För många tar det tid att ta sig igenom utbildningarna. Högsko-leverkets undersökningar visar att fyra av fem studenter på ett utbild-ningsprogram tar examen för tre års heltidsstudier först inom sju år. Enligt SFS, TCO och Trias rap-port: ”Studenter om den studie-sociala utredningen”, framställs
EKON 17
en undersökning om studenternas syn på de områden som kommit-tén berör. Den främsta anledning-en till att studierna tagit längre tid än planerat är att studenter ångrat sitt val av utbildning och börjat på en ny inriktning eller att de jobbar parallellt med s t u d i e r n a , vilket är tids-krävande. De anser att man kan minska felvalet med en mycket god och tillämplig studie- och yrkesvägled-ning.
I en intervju för DN. säger Moa Neuman, studerande vid Göte-borgs Universitet och ordförande för Sveriges förenade studentkå-rer (SFS), att det redan finns krav på att studenter ska ta sina poäng. Man är fel ute om man vill öka ge-nomströmningen så här. Även hon anser att man borde satsa på bra studievägledning och samtidigt höjda studiemedlet så slipper stu-denterna arbeta vid sidan om.
Den 1 april 2009 skrev represen-tanter från 18 studentförbund och studentkårer i hela Sverige en gemensam artikel i Svenska Dag-bladet om sin syn på situationen. De menar att studiemedlet ska un-derlätta, inte försvåra, vidare stu-dier, och högskolan ska rekrytera bredare grupper, inte smalare. En trolig konsekvens blir att studen-ter som är osäkra på sitt studieval skjuter upp sin studiestart eftersom de vet att valet av utbildning blir långt viktigare för möjligheten att läsa vidare. ”Stoppa förslaget om endast 4 års studiemedel” är namnet på en facebook-grupp, som bland annat uppmärksammats i Dagens Nyhe-ter, och som startats av studenten Gunilla Apelgren.
Jag kotaktade Gunilla och ställde några frågor.
Har facebookgruppen uppnått sitt mål?- Mitt mål var att få kontakt med student- och ungdomspartier, Sve-riges förenade studentkårer, kårer-
na ute i landet, opinionsbildare och enskilda studenter, för-äldrar och alla andra som
tycker det här förslaget är korkat. Jag tycker absolut att gruppen har uppnått målet.
Kommer ni att lyckas påverka regeringens beslut? - Lars Leijonborg uttalades sig di-rekt när det släpptes att han tyckte att 4-årsspärren var en korkad idé. Jag tror att opinionen påverkat ho-nom. Nu har också rektorerna från både Chalmers och KTH uttalat sig och sagt att det är en direkt kor-kad idé.
Hur mycket är en students röst värd?- Man kan tro att en students röst, eller att en människas röst inte är värd något alls i det stora sam-manhanget. Men jag har upplevt att min enda röst som student, har spelat stor roll. Många har följt ef-ter.
Varför ska man bry sig om att skriva un-der protestlista eller ens skicka in protest-vykort? - Jag personligen kommer inte att drabbas av förslaget, men man ska protestera mot korkade förslag oavsett om man drabbas person-ligen eller ej. Tänk på dem som kommer sen och som inte har sam-ma möjligheter att göra sig hörda.
Lars Leijonborg hade inte tid för frågor, så hans pressekreterare häl-sar att den studiesociala kommit-
téns förslag nu är ute på remiss och att alla synpunkter på förslagen i utredningen välkomnas. Tanken är att det ska komma en proposi-tion om studiesociala frågor till hösten.
Man måste kunna få möjligheten att pröva sig fram och hitta rätt. Frågan är om studiemedlet ska styra den processen. Har du inget självklart drömyrke, ingen extra-knäck, föräldrar som sponsrar stu-dentbudgeten eller önskan om att bo hemma i samma stad tills du är 30 så borde väl effekten snarare bli tomma klassrum om studiemedlet blir lidande.
Så vad vill du bli när du blir stor? Jag hoppas du får friheten att välja det själv- även om du skulle ändra dig.
Fyra av fem studenter på ett utbild-ningsprogram tar examen för tre års heltidsstudier först inom sju år.
EKON 18
Senast var det våren 2001. Nu är det dags igen. Den 1 juli 2009 tar Sverige över ordförandeskapet i EU och kommer att leda arbetet under ett halvår, fram till den 31 december.
Men innan Sverige tar över ordförandeklubban den 1 juli är det först val till europaparlamenten den 7 juni - glöm inte det. Din röst räknas.
Lycka till Sverige!
SVERIGES ORDFÖRANDESKAP I EU 2009
TEXT: SUSANA FRIBERG
DU VET VÄL OM ATT EKON FINNS PÅ NÄTET? www.ekonmagasin.se
PSSST...
EKON 19
På Handelshögskolan går 4 500 studenter som alla är medlem-mar i kåren. Det är dock inte många som vet vad kårens uppgifter består av. För att ta reda på det har jag träffat kår-ordförande Hanna Johansson.
När jag träffar Hanna tycker jag att hon verkar vara en väldigt trev-lig och positiv person. Hon beskri-ver sig själv som sympatisk och ambitiös. - Om jag ger mig in i något klarar jag det. Jag är mycket målmed-veten, säger hon under vår inter-vju.
Då jag frågade henne vad en kår-ordförandes uppgifter består av svarar hon:- Massor, men den största uppgiften är att representera studentkåren externt. Vice ordföranden sköter mycket av det interna i skolan. Jag fungerar som skolans an-
sikte utåt och har därför ett ansvar. Mina dagliga uppgifter är bland annat att svara i telefon och hantera mail, men jag går även mycket på möten.
Hanna anser att kårordförande-posten är en blandning av admi-nistrativt och praktiskt arbete. - Det finns även en kanslist som sköter mycket administrativt och jag fungerar även som en kontaktyta mellan företagen och studenterna. Jag ska ha koll på vad som händer och förmedla till olika in-
stanser.
När det gäl-ler kårens uppgifter kan man beskriva det som att
HHGS består av tre delar, eller ”tre ben” som Hanna beskriver det. Ett ben består av utbildning där må-let är att bland annat försöka öka kvalitén på utbildningen och se till så att vi elever har det bra. Det andra benet består av studiesocial verksamhet där studenthälsan är i
fokus. I det andra benet ingår även alla föreningar. Det tredje benet handlar om näringslivet där bland annat samarbetet med olika före-tag ingår.
Nio personer arbetar i direktionen men bara Hanna och ordföranden för utbildningsutskottet är tvungna att ha uppehåll från studierna för att kunna sköta arbetet som upp-dragen medför. Kåren har även en styrelse som består av tretton per-soner. I år kommer kåren att satsa mycket på marknadsföring. En stor anled-ning till att man lägger mycket en-ergi på detta är att kårobligatoriet kommer att avskaffas och man vill därför stärka varumärket HHGS.
Just nu anser Hanna att varumär-ket är starkt gentemot företag men inte lika starkt gentemot elever. - Många vet inte vad kåren gör och att det är vi som driver igenom mycketmycket förändringar. Informationen ut är viktig och vi har nyligen gjort om hemsidan för
HANNA JOHANSSON KÅRORDFÖRANDE
AMANDA MÖTER:
- Kåren ska vara tillgänglig för alla, även utbytesstudenter som inte kan prata svenska.
TEXT & FOTO: AMANDA ALVEROS
EKON 20
detta ändamål.
Den nya Direktionen satte upp mål vid överlämnandet i våras. I år vill man förutom marknadsföring fokusera på internationalisering.- Kåren ska vara tillgänglig för alla, även utbytesstudenter som inte kan prata svenska.
I övrigt tycker inte Hanna att det är något spe-ciellt som är i akut behov av att åtgärdas men att det självklart alltid finns saker att förbättra inom kåren.
Jag frågade Hanna om hon tycker att hon blivit behandlad annorlun-da på grund av att hon är tjej. - Det har hänt någon gång men jag ser det inte som något problem. Men jag är ju ganska liten också, säger hon på skämt-samt allvar.
Kårens pengar fördelas på många olika delar. När det gäller fören-
ingar får dessa ett bidrag när för-eningen startas på 1500 kronor. - Sen är målet att de ska vara självför-sörjande. Vinster sedan tidigare år kan användas senare. Skulder till kåren ska försöka betalas tillbaka och föreningarna får inte gå med underskott för länge.
Kåravgiften som nu beta-las av studen-ter går främst till med-l e m s n y t t a ,
utbildningsbevakning och HHGS två anställda.
Nu ska dock kårobligatoriet av-skaffas, men kåren ser positivt på detta.- Det kan komma mycket bra ur det. HHGS är för avskaffandet av kårobli-gatoriet på grund av föreningsfriheten. Många andra kårer är också för det. Just nu sitter vi i en arbetsgrupp och försöker se vad avskaffandet kommer att innebära. Det är en utmaning men jag ser fördelar-na med det. Studenter får göra ett aktivt
val att vara med. Det blir en utmaning att förmedla vad vi gör, precis som idag. Vi
För att förstå det arbete Hanna utför är det bra att veta hur uppbyggnaden av Kårens orga-nisation ser ut. Kåroranisatio-nen är uppbyggd så att det finns ett bolag kallat HHGS Holding AB. Under detta finns tre verk-samheter; Handelsboden, Han-dels Rekrytering samt Handels Consulting.
HHGS äger även bolag tillsam-mans med Chalmers. I HHGS finns en styrelse bestående-som består av tretton personer både icke-studenter och stu-denter. Hanna sitter inte med i styrelsen. Nio personer arbe-tar i direktionen som består av Kårordförande, Vice Kårord-förande och ordföranden för de sju olika utskotten.
KÅREN?VAD GÖR
- Jag har ingen pondus gratis, men pondusen växer fram och jag har det när det behövs.
Namn: Hanna Johansson, Ålder: 22 år Bakgrund: Uppväxt i Göteborg, har ti-digare studerat till lärare men började år 2007 på Handelshögskolan.
Hanna läser normalt sett fristående kurser i national- samt företagsekono-mi. Hon har tidigare innehaft posten som både viceordförande samt ordfö-rande i LIPA, föreningen för de studen-ter som läser fristående kurser på Han-delshögskolan.
Aktuell: Sedan 1 februari i år har Han-na arbetat som kårordförande. Hon har därför tagit ett år ledigt från studierna för att kunna koncentrera sig på det ar-bete som kårordförandeposten medför.
EKON 21
kommer att släppa en lättsam kårkatalog, men den ska inte vara någon tung bok utan läsbar för alla. Det ska vara lätt att förstå vad vi gör.Avskaffandet kan dock ge vissa ef-fekter på studenter. - Är du inte med i kåren kan det bli så att du inte får bo i studentbostäder eftersom kå-rerna äger dessa bostäder genom ett samar-betsorgan. Detta är ett förslag men det har inte fattats några beslut om det.
Det finns enligt Hanna många för-delar med att vara med i kåren. Det finns något som passar alla.- Att vara aktiv inom HHGS innebär en möjlighet att skaffa sig erfarenhet, utveckla sina kompetenser och att bygga ett nätverk. Kårmedlemmar får bland annat gå på pu-ben gratis och delta i olika lunchpresen-tationer. Man får rabatt på Fysiken och möjlighet till kontaktsamtal under Gadden, men det är bara exempel bland mycket!
Medlemsintäkterna kommer att minska men Hanna anser att HHGS har en stabil grund att bygga vidare på i och med våra bolag, arbets-marknadsdagar, stöd från näringsli-vet m.m.- Vi är tacksamma för vårt kårföretag och våra sponsorer. Vi anser att det är mer värt för oss att våra medlemmar får göra ett ak-tivt val än de extra inkomsterna. Det är svårt att säga exakt vilka ef-fekter avskaffandet kommer att ge på studenter och skola. - Vi sitter nu och går igenom lagförslaget. Det är spännande men även läskigt att inte veta vad som väntar. I lagförslaget föreslår man att skolan ska ta större ansvar och ta över vissa uppgifter från kåren.
Detta kommer enligt Hanna vara en stor fråga under hela året. -Det är svårt att veta hur lagförslaget på sikt kommer påverka hela vår organisation, men vi kommer jobba för att ge HHGS de bästa förutsättningarna vi kan inför fram-tiden.
ELLER KANSKE ETT TIPS?HAR DU EN ÅSIKT?
EKON 22
Sofia Ivansson, Handelsstu-dent, är i full gång att förbereda en segling till Västindien och tillbaka.
Att under ett år segla till Västindien och tillbaka - Hur kom ni på den idéen?
- Det är så att Maria, som är kap-ten, och jag känner varandra från min hemort i Skåne. Hon har alltid haft drömmar om att segla jorden runt men det har varit svårt att hit-ta andra som vill det. Sen bodde vi båda i Göteborg ett par år och har träffats lite ibland. Jag kom fram till att jag också tycker det är kul att segla och tankar och planer blev faktiskt action.
Varför valde ni att segla med en helt kvinnlig besättning?
- Jo för att vi känner en hel del, främst manliga, seglare och finns det en kille ombord så blir det lätt så att omgivningen antar att det är han som är kaptenen.
Vilken rutt kommer ni att segla?-Vi börjar den 12 juli från Höga-
näs och seglar först upp till Göte-borg och vidare via Danmark söde-
rut till i Las Palmas. Här måste vi proviantera för minst 6 veckor och det en hel del jippon kring den sto-ra segeltävlingen vi ska vara med i. Vi kommer delta i Atlantic Rally for Cruisers, en seglingtävling med start i Las Plamas 22 november. Vi seglar över till St. Lucia i Västin-dien och sen kan man säga att den lite mera glassiga tillvaron börjar. I slutet av april lämnar vi Bahamas för att segla hemåt och beräknar att vara i Höganäs någon gång sommaren 2010.
Ni var på någon typ av överlevnadshelg för havskappseglare ute på Kärringön i helgen. Har rädslan smugit sig på nu?
- Nej, men det är viktigt att kom-ma underfund med hur mycket som kan hända och att man har en plan ifall något skulle hända så man vet vad man ska göra. Vi har absolut blivit mer riskmedvetna och kommer absolut inte gambla med att inte ha flytväst på oss.
Hur mycket semester blir det här? Kom-mer det vara bara jobb eller kommer ni hinna ta det lite lugnt också?
- Det kommer vara rätt mycket jobb faktiskt. Många tror att vi bara kommer kunna glassa i Västindien men vi ska ta oss ditt och just nu är det massor av förberedelser. Jag har bland annat jobbat mycket ex-tra för att spara ihop pengar.
Hur finansierar ni hela det här även-tyret?
- En stor del kommer från extra-jobb. Sen har vi tur då båten ägs av Marias familj. Att köpa en båt och utrustning kostar ju annars mycket pengar. Sen letar vi sponsorer och har fått lite napp, men det är ju tuffa tider tyvärr.
Vad ser du fram emot mest med hela äventyret?
- Det jag ser fram emot mest är ju själva överseglingen - men jag kan-ske tar tillbaka det när jag tröttnat på Atlanten.
Men jag ser väldigt mycket fram emot att besöka Cuba också, att överhuvudtaget få besöka Västin-dien ska bli fantastiskt!
ÄVENTYRLIGASOFIASEGLAR ÖVER
ATLANTENTEXT: MAGNUS FORSLUND
EKON 23
DET ÄR SVÅRT ATT HITTA DET PERFEKTA SOMMARJOBBET...
EKON 24
Efter en lång tid av mörker är våren äntligen här, sommaren närmar sig med stormsteg. För de allra flesta av oss är det en underbar årstid att be-finna sig i, pollenallergiker borträknade, men för många är det också en stresskantad tillvaro.
- Hur blir det med sommar-jobbet?
För de allra flesta studenter var det länge sedan sommarjobb ”bara var ett sätt att få in lite extra pengar” i tillvaron, med en ny sys-temkamera eller moped framför ögonen. Situationen är snarare den att pengarna inte är så extra längre, utan i allra högsta grad be-hövs för att ekonomin ska gå runt.
Är vi det minsta lika våra gran-nar i söder, närmare bestämt studenterna i Skåne, så behöver 76% arbeta under sommaren av ren ekonomisk nöd enligt en un-dersökning av Academic Work. Hälften av de tillfrågade studen-terna uppgavs också må psykiskt dåligt utan ett sommarjobb.
Oavsett hur pass väl vi delar situ-ationen med våra sydligaste med-borgare, så skall det noteras att undersökningen gjordes innan den ekonomiska krisens början, vilket innebär att oron över den privata ekonomi av naturliga skäl har ökat ytterligare. Av samma naturliga skäl har män-gden jobb i år minskat oerhört i jämförelse med tidigare år. Skol-ungdomar måste tävla om jobben med de som är arbetslösa, en kat-egori som ständigt ökar. I januari detta år uppmättes rekordhöga siffran på antalet varslade person-er till 17,000, vilket skall sättas i förhållande till förra årets siffra på 3600 personer. Rekord sattes åter igen följande månad när högsta siffran i februari någonsin upp-gick till 16,000 varslade personer.
Någon direkt siffra på nedgån-gen i efterfrågan på arbetskraft är svårare att fastställa då inte alla platser utannonseras, men Ar-betsförmedlingens jobbannonser (på Platsbanken) har minskat med cirka 32 %. Det finns naturligtvis en mängd orsaker vid sidan av ekonomin,
till varför man söker sommarjobb.
Allt fler arbetsgivare har slutat nöja sig med enbart en nyexamin-erad students akademiska meriter. Ett halvårs arbete på McDonald’s är mer meriterande än en extra termin universitetsstudier i stats-vetenskap, anser 60% av de 200 tillfrågade svenska personalche-ferna i en undersökning gjord av SIFO på uppdrag av McDonald’s. 85% av personalcheferna anser också att unga vuxna ofta har en hög utbildning men saknar viktig arbetslivserfarenhet.
Arbetslivserfarenhet som i större utsträckning förr ansågs vara en meriterande bonus, en guld-stjärna, är nu uttalat en viktig del i anställningscirkusen. Årets dystra siffror till trots så kommer det alltid finnas sommarjobb för jobbtörstande studenter om man som med allt annat, lägger lite arbete och tanke bakom. Det handlar inte om att ladda upp sitt CV hos ett rekryterings- eller be-manningsföretag i väntan på att bli uppringd, utan använd dig av samtliga tillgängliga medel.
JOBBJAKTENHEMLIGHETERNA BAKOM ETT SOMMARJOBBTEXT: ANA DRAGU FOTOGRAFIER: PAULO BRANDÃO PUBLICERAT MED CREATIVE COMMONS LICENSE
EKON 25
• Var kort och strukturerad, CV:t bör inte vara
längre än två A4-sidor. Tydlighet är viktigt!
• Vissa delar kan behöva justeras eller tas bort
helt beroende på vilket jobb du söker. Betona
de meriter som kan behövas i jobbet eller står
omnämnda i jobbannonsen.
• Det finns ingen formell regel om inbördes
ordning i ditt CV, men ett förslag är att lista
dina meriter i fallande ordning; om du till ex-
empel inte har en omfattande arbetslivserfar-
enhet listar du dina akademiska meriter först.
• Du ska ge arbetsgivaren en sammanfat-
tad beskrivning av erfarenheter och meriter
– inte historien om ditt liv.
• Dina personuppgifter: Namn, adress,
ålder, e-mail och telefon.
• Arbetslivserfarenhet: Anställningar
skrivs i omvänd kronologisk ordning. Vi-
dare skriver du vilket företag, din roll på
företaget och hur länge du arbetade där.
Du kan också nämna ytterligare informa-
tion om dina arbetsuppgifter och efterföl-
jande erfarenhet.
• Utbildning: Vilken utbildning på vilken
skola, vilken tid du studerade och tidpunk-
ten för examen. Även här i omvänd kro-
nologisk ordning. Under den här rubriken
tar du även med fristående kortare kurser.
• Språkkunskaper: Försök att ge en sanning-
senlig bild till vilken grad du behärskar
språken – ange om dina språkkunskaper
är grundläggande , goda eller flytande.
• Datakunskaper: Kunskaper inom allt från
word till excel - har du jobbat med något
bokföringsprgram? Skriv!
• Saker du är dålig på, särskilda svagheter.• Personlig information såsom religion, sex-uell läggning eller utseende.
Ditt CV ska innehålla:NÄR DU SKRIVER CV
ANSÖKNINGSBREVET• Ett ansökningsbrev är detsamma som ett
personligt brev eller säljbrev.
• Det bör inte vara längre än en A4-sida. Här
talar du om varför just Du ska få tjänsten,
peka på det som gör just dig unik. Dra par-
alleller mellan dina erfarenheter och nyck-
elorden i annonsen, lyft upp och fördjupa
delar av ditt CV som uppfyller de ställda
kraven.
• Avsluta med att du ser fram emot att träffas
personligen och skriv (eller scanna in) din
namnteckning.
SKIPPA:
EKON 26
Internet är troligtvis det mest an-vändbara medlet för att hitta lediga sommarjobb. Du kan bli medlem i rekryterings- och bemannings-företag och söka vidare efter jobb i deras platsbanker. De allra flesta sajter har även som funktion att du får ett e-mejl när en ny plats annonseras som överensstämmer med den profilering du väljer när du skapar ditt konto. En del platser annonseras enbart på företagens hemsida, så se till att regelbundet besöka de företag du är intresserad att jobba för.
Håll utkik efter annonser i tidnin-gar, men observera att de flesta sto-ra tidningar också har en liknande funktion på sina sajter. En illa dold hemlighet är dock att en stor del alla jobb tillsätts genom kontakter och uppbyggt nätverk.
Studenter har varierande möj-ligheter till detta beroende på mängden tidigare anställningar och aktiviteter, men oavsett vilket ska man alltid informera så många som möjligt att man söker som-marjobb.
Det arrangeras aven jobbmäs-sor, arbetsmarknadsdagar och
liknande där det ges tillfälle att göra intryck och visa intresse sam-tidigt som man lär sig mer om företaget. Lyckas du i ett senare skedde referera till företagets rep-resentant som du mötte på mäs-san i en ansökan eller samtal till arbetsgivaren, visar detta att du varit tillräckligt intresserad för att besöka mässan och nu känner dig säkrare på att företaget passar dig.
Som student på Handelshögskolan i Göteborg har vi möjligheten att hitta sommarjobb genom Career Service, som är en del av skolan och aktivt jobbar med att sam-manföra studenter och arbetsgi-vare. Man kan registrera sig på Karriärportalen, Career Service databas. Genom den får man bl.a. tillgång till lediga jobb och kon-taktinformation till Handelshögs-kolans partnerföretag. På Karriär-portalen finns bland annat tips på hur man skriver ett CV, och vidare erbjuder Career Service också CV-granskning vid drop-in- tider.
Som handelsstudent och på så sett student vid Göteborgs Universitet kan man även vända sig till Kar-riärcentrum. De erbjuder liknande hjälp men riktar sig till alla student-
er vid Göteborgs Universitet. Kar-riärcentrum annonserar jobb, an-ordnar seminarier, företagsbesök, workshops, träningsintervjuer och CV-granskning.
CV-granskning erbjuds av såväl Career Service som Karriärcen-trum är en avgörande hjälp. Hur oerhört viktigt det är att skriva ett vinnande CV och ansökningsbrev kan inte nog understrykas. Arbets-givaren sitter där med hundra- kanske tusentals presentationer på bordet, och du måste sälja in dig själv på den korta tiden han eller hon hinner lägga på just dina do-kument. Det är en ganska spridd uppfattning att ditt CV ska ta upp dina meriter och ansökningsbrevet argumentera för din sak alltså stå för själva ”säljandet”.
När du väl har hittat och fått ditt efterlängtande sommarjobb, är det viktigt att hålla koll på dina rät-tigheter och skyldigheter. Dessa hittar du på LO:s ungdomswebb.
Lycka till!
EKON 27
FOTO & STYLING: DIANA KARIC
SOMMAR-FLIRTAR
SOMMAREN STÅR FÖR DÖRREN, KÄRLEKEN LIGGER I LUFTEN.
KÄNSLORNA SPIRAR...
MEN TA VARA PÅ VARANDRA - FLIRTA MED STIL!
Stort tack till: Susanne Wahlberg, chef över damavdelningen på Åhlens City. De snygga modellerna Stefan Karic, Emmy Melander, Johanna Larsson, Elin Melander och Maria Berglund. Samt Café Biscuit för att vi fick fota i era lokaler.
EKON 28
JOHANNAKlänning Rules by Mary 895 - Åhléns City
STEFANByxor Att 299 - Åhléns CitySkjorta Att 299 - Åhléns City
ELINShorts diesel 599 - Åhléns CityTopp FRK 199 - Åhléns City
STEFANByxor Att 299 - Åhlens CitySkärp Fred Perry - Åhlens CityT-shirt Henri Lloyd - Privat
EMMYKlänning GinaTricot 299Kofta Gant - PrivatSkor Sebago - PrivataVäska Tommy Hilfiger - Privat
MARIAJeansjacka Replay 1449 - Åhléns City
Klänning H&M 198
STEFANJacka Tiger 1795 - Åhléns City
Piké Lyle Scott 495 - Åhléns CityByxor Filippa K 1200 - Åhléns City
Skor Cheapo - Second Hand
Våren är generellt sett den tid under skolåret då spexen på stan’s universitet har övat färdigt sina sånger och så även i år. I studentstaden Göteborg finns det ett par olika spex att välja bland men för att få ut maximalt av sina pengar bör man ha koll på vad ett spex egentligen är.
Man får bläddra tillbaka till mit-ten av 1800 -talet i historieböck-erna för att hitta det första spexet i spexvärlden (som i och för sig bara består av Sverige och Finland än så länge).
Tanken med spex är att det ska baseras på en historisk person utan vidare instruktioner eller regler att följa. Typiska inslag under spexfö-reställningar är den aktiva publi-ken. Tycker man någonting är ex-tra roligt kan man ropa ”Omtag” för att få se en annan (ännu roliga-re?) version av det just beskådade.
Även ”Omspex” kan ropas efter
att föreställningen är slut. Då är det meningen att spexarna ska visa upp en ny version av en scen, en fortsättning eller ett nytt slut. Vill man knorra till det extra mycket kan man även skräna ”På tyska/franska/etc.” el-ler ”Baklänges”.
Många högskolor och universitet runtomkring i Sverige låter sina studenter komponera ett bejublat spex, däribland Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg. Då stu-dentplånboken är tunnare än tun-nast i denna lågkonjunktur är bud-getalternativet att spana in vilka spex som visas här på västkusten.
Handelsspexet vs. …Som tvättäkta handelsstudent hop-pas jag inte att just Du missat det underbara spektaklet i år. Årets huvudperson är ikonen Anna Ni-cole Smith och handlar om hur hon nådde sin framgång och sina miljoner.
Spexensemblen består i år av elva
tappra handelsstudenter som flera gånger i veckan under höst och vår övat in sina roller och sånger. Men
hela spexstaben består av fler än så, uppemot fem-
tio personer har engagerat sig för att kunna visa upp Handelsspexet från sin bästa sida. Från de flesta håll anses Handelsspexet som ett uppskattat inslag för att roa stu-denter, men Handelsspexet är inte ensamt om detta i Göteborg.
… ChalmerspexenÄven ingenjörerna på Chalmers spexar till det - dubbelt upp- de har nämligen inte bara ett, utan två olika spex. Det ena tillkom år så sent som 2003 och kallas nu-mera Veraspexet (uppkallat efter den första kvinnliga Chalmeristen Vera Sandberg) där ensemblen består av endast kvinnliga skåde-spelare. Å andra sidan består Bob-spexet bara av manliga dito.
I år heter Chalmersspexet Vera Wyatt Earp & Doc Holiday och
OMTAG!
S P EXIGT VÄRRE
TEXT: LINDA RÖNN FOTO: MADELENE ROES
( )
EKON 34
handlar om nybyggare som tagit sig över till Nordamerika. Hu-vudrollen är sheriffen Wyatt Earp som har tandläkaren och affärs-mannen Doc Holliday till sin hjälp. Bobspexet handlar om välkände Newton och hans knackliga väg till framgång.
Men det finns många fler!Studenterna som befinner sig på Medicinareberget vill inte vara sämre och uppför varje år sitt Medicinarspex. Årets titel är inte helt ovågad Ansgar – missionären på tvären. Bara för att ta sig dit krävs tillräckligt med mod…
Filosofspexet innefattar de na-
turvetenskapliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga utbild-ningarna under Göteborgs uni-versitet och är det äldsta spexet på
Västkusten då de redan 1914 anordnade sitt första spex, men då un-
der Göteborgs högskola. I år heter spexet Lincoln, Lee och Lind.
För den som har en tjockare plånbok och är lite äventyrslysten sätter även vår ärkerival Handels-högskolan i Stockholm upp årliga spex för sina studenter och övriga intressenter.
I år firar de 100 års jubileum med ett genuint Handelsspex som handlar om hur en av de första Handelsstudenterna försöker ta sig
in på arbetsmarknaden under bör-jan av 1900-talet. Spexet tar upp saker som är vardagsmat för oss handelsstuderande som konkurser, monopol, managementkonsulter, innovativ marknadsföring, investe-ringar osv.
För närmare information om de olika spexen och deras föreställ-ningsdatum finns deras respektive hemsidor att tillgå.
OMTAG! Lämna miniräknare och lagtext hemma och gå och se spex i vår!
BAKLÄNGES! Råv i xeps es hco åg hco ammeh txetgal hco er-ankärinim anmäl!
BAKLÄNGES!
EKON 35
Club Social
StearinRestaurang & Bar
Kungsportsplatsen 1Ålder: 23Tid: 22.00 - 04.00
Klubben förenar en mix av härliga människor, duktiga dj’s som spelar Allt från disco till välkän-da artister.
Vill man dansa till bra musik och mingla på en klubb på internationell nivå besök då Styrbord Babords fredagsklubb Secret Garden.
Styrbord BabordAndra Långgatan 8
Fredag och lördagTid: 22.00 - 02.00Ålder: 20+Stearin har ordet:
”Ölen är dyr, Människorna har klippt sig och skaffat jobb. Det finns dynor att sitta på och ingen spottar snus i taket.”
Svängig men tillbakalutad house av det gladare och soligare slaget och techno åt det mörkare hållet.
Magasinsgatan 3Tisdag till lördag17.00 - 02.00Club Social kommer under sommaren ha ett par fasta sommarklubbar bl.a. social roulette med blenda lasse& miss alabama.
På klubbens uteservering kommer det dyka upp lite soft eftermiddags dj’s under sommaren.
KLUBB &UTELIVTEXT: LOVISA BOËTHIUS & SUSANA FRIBERG FOTO: ANNA DANIELSON
Kungsportsavenyn 5
Utöver lördagsklubben erbjuder Lounge(s):Torsdagsklubben BazaarTid.22.00 – 04.00Ålder 20Blanda din egen drink, mixa en egen wraps och välj din favoritlåt för kvällen.För att göra din kväll till något extra bjuds det på allt från liveband, Dj’s, konstnärer till frisörer.
Fredags Afterwork17.00- 04.00.Ålder 23Hela sommaren bjuds det på Asiatisk wok och vårrullar till livemusik på terrassen. Det är halva priset i barerna fram till kl 22:00.
Lounge(s)
Magasinsgatan 3Ålder: ”en bit över 20”18.00 – 02.00Älskar du housemusic är bliss det rätta stället för dig. Äntligen ett ställe där sofforna är gjorda för dans och personalen stampar i takt på bardisken.
BLISS
Storängsgatan 2Tid: 19.00 - 02.00Ålder: 18+Ett tillhåll för alternativ musik, Gemenskap och Kärlek. Onsdag till lördag är alltid uppbo-kade av olika arrangörer och DJs.
Ska du på ”Way Out West”-festivalen är detta det ultimata stället att gästa nära slottskogen.
Kontiki
Viktoriagatan 2AAlla dagar i veckanAFTER BEACH 16-19.30, Drinkar från 59:-, Öl, Vin, Cider 29:-Oxfilé 89:-
Tisdagar RETROBARHär startar tidsmaskinen & tar dig tillbaka till det bästa jorden hört. Väggarna andas neon, dis-cokulan kommer vaja i taket. Personalen för-vandlar sig till värsta glamstjärnorna. Retropriser på dricka & givetvis fullt ös! Onsdag - LördagVIKTORIA WEEKENDFullt ös med svängigaste musiken och skönaste draget.
Viktoria
Kungsportsavenyn 21After Hours01.00– 05. 00Ålder: 23Med fredagsklubben After Hours vill man locka klubbpubliken att komma senare och få ut det bästa av natten.
Utöver After Hours har Peacock öppet fyra dagar i veckan då det bjuds det på bra house, bra service och goda drinkar.
Peacock
8/ Melody ClubMelody Club är redo och utlovar en färgsprakande turné.11/ Beyoncé, ScandinaviumDet utlovas en fantastisk show där hon kommer att framföra sina hits och klassiker och självklart bjuda på överraskningar i en nyskapande och magisk konsertmiljö.12/ Jean Michel Jarre, Scandinavium14/ Brandy, Trädgår’n16/ Magasinsgatans dag Alla Restauranger och klubbar tar ut Sin verksamhet på gatan. 16/ Göteborgsvarvet, 21km runt stan. Firar 30-årsjubilerum i år och kommer då att vara världens största halvmaraton. Över 53000 deltagare är klara för start och de kommer att hejas fram av cirka 200000 i publiken och drygt 40 orkestrar som underhåller längs banan.29-31/ Hammarkullekarnevalen Välkomna till den 34:e årliga karnevalen!Hammarkulletorget fylls av karnevaltåg, musik, dans och sång från hela världen.
15-29/ UEFA u-21EM, Välkommen till fotbollsfest! I Göteborg spelar Spanien, Tysk-land, Finland och England sina matcher och en av semifina-lerna avgörs också på Göteborgs nya arena Gamla Ullevi. 21/ AC/DC, Ullevi26-27/ Metaltown Festival, FrihamnenVi snackar dunder och brak, världsartister som Slipknot, Marilyn Manson, Disturbed och Napalm Death.
29 juni - 5 juli/ Match Cup Sweden, marstrand2/ Thåström & Anna Ternheim, Trädgårdsförenin-genTvå av Sveriges största artister gör tre konserter tillsammans i sommar. 13-18/ Gothia Cup 200931/ U2, UlleviTurnén är en uppföljning av deras kritikerrosade album No Line On The Horizon och man har skapat en innovativ 360° design vilket erbjuder publiken en fullständig visuell upplevelse.
7-9/ Göteborgs Jazzfestival, På åtta olika scener i centrala Göteborg kommer det under tre dagar att spelas Swing, New Orleansjazz, Gospel och Blues.8-9/ Madonna, UlleviMadonnas obeskrivligt framgångsrika “Sticky & Sweet Tour” kommer till Göteborg. 11-16/ Göteborgs Kulturkalas14-15/ Way out West, Slottskogen. För 3’e året i rad hålls den populära festivalen, rankad bland Europas 20 topp bästa i brittisk press. Lyssna till bland många: Lily Allen, Arctic Monkeys, Fever Ray och Antony & the Johnsons med Göteborgs Symfoniker.
22/ Midnattsloppet29-30/ Finnkampen, Ullevi
MAJ
JUNI
JULI
AUGUSTI
PÅ GÅNG PÅ STAN’GÖTEBORG SOMMAREN 2009TEXT: LOVISA BOËTHIUS & SUSANA FRIBERG
FOTO: PUBLICERAT MED CREATIVE COMMONS LICENSE VIA FLICKR.
SOMMARERBJUDANDEN
GRATIS INTRÄDE FRAM TILL KL. 00.00 EN VALFRI FREDAG UNDER PERIODEN JUNI- AUGUSTI 2009. ÅLDER: 23
12% PÅ EN VALFRI DRINK VID ETT VALFRITT TILLFÄLLE UNDER PERI-ODEN JUNI- AUGUSTI 2009.
Club SocialMagasinsgatan 3
12% PÅ EN VALFRI DRINK VID ETT VALFRITT TILLFÄLLE UNDER PERI-ODEN JUNI- AUGUSTI 2009.
KLIPP UT OCH ANVÄND!
EKON 39
EKONLVarje bild nedan hör samman med en ledtråd på 4 rader som, om tydes rätt, hjälper dig att kasta tillbaka de omkastade bokstäverna för att få ett ord. Du söker 9 saker vi förknippar med handels, skolan och studierna. Första bokstaven i varje ord skall i given ordning bilda ett slutgiltigt handelsfenomen som vi alla säkerligen välkomnar. Maila sedan din lösning till [email protected]. Bland de rätta svaren vinner 10 lottade vin-nare varsin trisslott.
1. TILDE UNÅSFör studenten som vänder på varje slant,är CSN en räddare i nöden.Med dessa vill man inte komma på kant,för då drar de in på stöden.
2.ANE MOTTEn dålig dag kan alla ha,tiden är knapp och festerna många.Med de 50% rätt ej uppnådda,blir ångesten stor och kurserna långa.
3. SAMM-ELLEN STANSHär upplyses vi, här bildas vi,vi samlas i denna amfiteater.Här kan vi åtnjuta vår utbildning,under läsande studenters fötter.
4. GIKMO KÅVRÖSMatlådan är nog studentens bäste vän,men alla små hungriga vet vad som väntar.Lunch är nödvändigt för att spara en peng,trots att man inte till denna längtar.
EKON 40
5. KATIS-VERA DMAKKFör trötta som för sena,finns denna räddande institution.För upptagna och otursförföljda,skonar denna klockfunktion.
6. NOR EKPå Handelshögskolan finns näringslivet alltid nära,och många tillfällen bjuds för kontakt.Jagar du karriär på Ernst&Young eller Preera,finns detta forum för din jakt.
7. OLE TOKLång, kort, tjock, smal.Den har många utseenden men alla svar.Manlig, kvinnlig, ung dock ofta gammal.När föreläsaren talar är det alltid allvar.
8. BOSS PUGAND Långa dagar kräver belöning,ibland är man värd att ta en rast.Kåren bidrar med avslappning,där prippsen är som billigast.
9. HERTIGE GVITKunskap är aldrig tung att bära,därför släcks aldrig vår kunskapstörst.Denna egenskap kommer att avgöra,vem av oss som tar nobelpris först.
SVAR:1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
ORD:
HJÄRNAN BAKOM LEKON: EMMY MELANDER
EKON 41
I juni startar en ombyggnad av skolan som beräknas vara klar i augusti 2010. Restaurangen blir större och tre huskroppar kommer att byggas på gården, i marknivå med ingång från B-husets plan 2. Under ombyggnaden kommer in-nergården att vara avstängd.
Handelshögskolebyggnaden stod klar 1995 och var då dimensio-nerad för att ta kunna hantera ca 2500-3000 personer. Idag finns här ca 6600 studenter och 400 anställ-da, vilket innebär ett stort tryck på byggnaden och ibland besvär för alla som vistas i huset.
Tillbyggnaden av Handelsrättens båda plan kommer att ge ett ökat antal arbetsplatser för studenter, fler matplatser under lunchtid och en större flexibilitet vid evenemang som mässor, mingel etc. De tre ny-byggda huskropparna på innergår-
den ger ett tillskott av lokaler och arbetsrum. Dessa huskroppar är endast en våning höga och taket kommer att hamna i nivå med den gångväg som går tvärs över går-den. Ombyggnaden omfattar även en ny transporthiss i E-huset.
Viktigt att känna till:• Arbetet startar i början på juni 2009 och beräknas vara klart i augusti 2010.• Innergården kommer att vara avstängd under hela byggperioden• D- och E-entréerna kommer att vara avstängda hela perioden• Du kommer endast in och ut ur huset genom A och J-entréerna• Hela Handelsrätten kommer att vara avstängd 18 juni - 14 augusti 2009
Byggarbetet kommer att innebä-ra en del olägligheter för oss som vistas i huset. Löpande verksamhet måste tyvärr tåla oväsen etc, med
vid större evenemang och speciella händelser är ambitionen att något kan göras för att minska påverkan från arbetet med bygget.
Vid frågor är du välkommen att kontakta Anders Grund, [email protected]
OMBYGGNAD AV SKOLAN
SKOLAN INFORMERAR
När du är klar med dina studier måste du själv ta ut din examen. Det gör du genom att kon-takta universitetets examensexpedition, e-post: [email protected]
TA UT DIN EXAMEN!
RESESTIPENDIUM ATT SÖKASkall du läsa utomlands nästa läsår? Då kan du söka re-sestipendium från Ekonomföreningens stipendiefond. Sti-pendierna är på 10.000 kr och gäller utlandsstudier inom grundutbildningen vid Handelshögskolan läsåret 2009 – 2010.
Sista ansökningsdag är 2009-05-15.
Mer information och ansökningsblankett finns på www.handels.gu.se/student
EKON 42
KÅRORDFÖRANDEHanna [email protected]
VICE KÅRORDFÖRANDEMy [email protected]
UTBILDNINGSUTSKOTTETRichard [email protected]
STUDIESOCIALA UTSKOTTETChrister Frö[email protected]
NÄRINGSLIVSUTSKOTTETSobhan [email protected]
EVENEMANGSUTSKOTTETIsak [email protected]
MARKNADSFÖRINGSUTSKOTTETDan [email protected]
INTERNATIONELLA UTSKOTTETLaura Lee De la [email protected]
FÖRVALTNINGSUTSKOTTETAndreas Sjöströ[email protected]
ACE - Ekp. med analytisk inr.Filip [email protected]
FCS - Ekp. med språklig inr.Anna Gottfridsson [email protected]
Juridiska FöreningenMathilda Umenmark [email protected]
LIPA - för fristående kursareNina Ackar [email protected]
P-log - för logistik studenterEmelie Sandberg [email protected]
SMIL - samh. & miljövet.prog.Hanna Nilsson [email protected]
GSO - Graduate SchoolKwai Hung Shea [email protected]
Bolagsstämmorna – HHGS körLinda Eklöf [email protected]
Gosskören Peter Bäversjö [email protected]
Grodlåhren Niklas Johansson [email protected]
HGSS – HHGS segelsällskapPaul [email protected]
HHAPA Patrick Fabrizius [email protected]
HHRFPatrik Kragh [email protected]
HHUKE Erik Cronwall [email protected] HKN Sarah Häger [email protected]
Handels Extreme Sports Niklas Johansson [email protected]
Golfsektionen Marcus Gamme [email protected]
Idrottssektionen Michael Arvidsson [email protected]
Linda Bengtzing Appreciation [email protected]
Mistluhren Aron [email protected]
MistlåhrenJennifer Hållé[email protected]
Misstagen Alexander Edgren [email protected]
DJ Team Götes Victor Mångs [email protected]
Spexet Emilie Dorf [email protected]
HHABCarl Kjellberg [email protected]
Handels Consulting Richard Glückmanwww.handelsconsulting.se
Handels Rekrytering Frida Sundberg [email protected]
Handelsboden [email protected]
Börsgruppen Marcus Åvall [email protected]
GAIUS 2009Tobias Sonesson [email protected]
Gadden 2009 Edward [email protected]
Rekon 2009 Erika Lindahl [email protected]
Utblick 2009 Zandra Jönsson [email protected]
Marskalkämbetet Mattias Olinder [email protected]
Sexmästeriet Jimmy [email protected]
ICG 2009 Joakim Tiberg [email protected]
Handels Schenier Carl Ralph [email protected]
HFKV – Handels förening för kultur i väst Måns Gellerstam [email protected]
Tre Ess Sara Nilsson [email protected]
DIREKTIONEN
FÖRENINGAR OCH SEKTIONER
EKON 43
VILL DU SYNAS HÄ[email protected]
