Fastighetsföretagande i offentlig sektor

  • View
    27

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Fastighetsfretagande i offentlig sektor. Strategiska frgor och den samlade kunskapen. Frn fastighetsfrvaltning till fastighetsfretagande (s.11). - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

  • Fastighetsfretagande i offentlig sektor

    Strategiska frgor och den samlade kunskapen

  • Frn fastighetsfrvaltning till fastighetsfretagande (s.11)

    Begreppet fastighetsfretagande lanserades under 1990-talet som en markering att managementfilosofier ocks kunde tillmpas inom fastighetsfrvaltning i offentlig sektor.

    Fastighetsfretagande signalerar att det handlar om att vara effektiv, ta hand om resurser p ett bra stt, fokus p intkterna och p att skapa vrden fr verksamheten.

    Begreppet fastighetsfretagande kan dock ge associationer till att fretaget bara ska tnka p sitt eget ekonomiska resultat viktigt med koncerntnkande dr fastighetsfretaget ser sin roll utifrn de vergripande mlen fr koncernen.

  • Frn fastighetsfrvaltning till fastighetsfretagande

    Offentlig fastighetsfrvaltning har bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete gett spetskompetens inom omrdena internprissttning, energieffektivisering och underhll.

    Offentliga sektorns strategiska och operativa hantering av fastigheter har tydliga paralleller inom industrin.

    1970 talet: Fastighetsfrvaltning handhavande av fast egendom under juridiskt ansvar. Verksamhet med enbart egen personal.

  • Frn fastighetsfrvaltning till fastighetsfretagande

    1980-talet: Ekonomiskt/finansiellt tnkande kar.

    1990-talet: Sveriges ekonomiska kris ledde till professionalisering av den offentliga sektorns fastighetshantering, kade krav p effektivitet.

    2000-talet: ny branschlogik

    20061980

  • Den offentliga fastighetsfrvaltningens betydelse (s.5)

    Offentliga fastigheter bidrar till den ekonomiska utvecklingen.

    Offentliga byggnader fljer medborgarna genom livet och pverkar vr upplevelse av hur samhllet fungerar.

    Kvaliteten p byggnaderna visar hur mycket vi gemensamt r beredda att satsa p barns uppvxt, vuxnas lderdom etc.

    Fastighetsverksamheten: nyttor och kostnader vgs stndigt mot varandra. Krav p kad lyhrdhet och effektivitet.

    Logistik, inomhusklimat och utformning har stor betydelse.

  • Utmaningar inom den offentliga fastighetsfrvaltningen(s.5)

  • Utmaningar inom den offentliga fastighetsfrvaltningen

    Tv stora utmaningar:

    Tydliggra vilken nytta de offentliga fastigheterna har fr offentlig verksamhet.

    Frvalta fastighetsbestndet till grna fastigheter med vsentlig minskning av energifrbrukningen.

  • Fastigheter och lokaler i offentlig sektor (s.9)

    Nst strsta kostnadsposten i offentlig sektor r i regel lokalerna och drtill knuten service (lner anstllda, ersttning konsulter strst).

    Andelen kan variera mellan 5-30 procent.Skolor 10-20 procentSjukvrden 5-10 procent

    Offentlig sektor bestr av ca 90 miljoner kvadratmeter lokaler.Kommunerna ca 55 miljoner kvmLandstingen ca 15 miljoner kvmStaten ca 15 miljoner kvm

  • Fastigheter och lokaler i offentlig sektor

    Lokaler i den offentliga sektornr ofta skrddarsydda fr sin verksamhet.

    Verksamhetsfastigheter (ndamlsfastigheter, specialfastigheter):

    Huvuddelen av en byggnad r utformad fr en srskild verksamhet, kostsamt att ndra byggnaden s att den passar fr en annan anvndning.

  • Att skapa samhllsnytta (s.10)

    Fastigheter och lokaler anvnds i den offentliga sektorn fr att skapa samhllsnytta.

    Lokalansvariga (frvaltare) ska bidra till samhllsnytta genom att gra rtt saker p ett effektivt stt.

    Nytta vgas mot kostnad.

    Given lokalkvalitet produceras till lgsta mjliga kostnad.

  • Att skapa samhllsnytta

    Svrt att mta vilket bidrag ndamlsenliga lokaler gett till elevernas prestationer etc.

    Konsekvens att mer fokus lggs p kostnaderna fr lokalerna jmfrt med den mer direkta nytta de ger i form av lokalkvalitet.

    Samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn utveckling:

    Offentliga sektorn hyr kontorslokaler p den ppna marknaden.

    Frhyrning av mer verksamhetsanpassade lokaler.

    Skapa effektiva lokallsningar fr verksamheter finansierade av den offentliga sektorn.

    OPS Offentlig Privat Samverkan

    PPP Public Private Partnership

  • Framgngsrikt fretagande stter kunden i centrum.

    Problem att avgrnsa vem som r kund inom offentlig fastighetsverksamhet.

    En skolfastighet innebr ett antal olika kundgrupper:Politiker, formella bestllareSkolfrvaltningen, frstahandshyresgst i kontrakt mellan verksamhet och fastighet.Personalen i skolan, frmst rektor (ven lrare, vaktmstare etc.)Eleverna i skolanFrldrarna till elevernaSkattebetalarna

    Fastighetskontoret mste hlla sig informerad om alla kundgrupper, bidra till att beslut fattas med denna kunskap som grund.

    Kundperspektivet (s.14)

  • SHBK/Fastighet - kundfokus

    Kunderna r frmst kommunens olika verksamheter som r hyresgster i de fastigheter vi har i uppdrag att frvalta.

    Vr uppdragsgivare r dock ytterst kommunstyrelsen och vid en eventuell konflikt mellan hyresgsternas krav och nskeml och kommunstyrelsens direktiv r det allts i frsta hand kommunstyrelsens krav som ska tillgodoses.

    Fastighet bestr av flera enheter som samverkar i process-flden som mter och bygger p varandra. Det innebr att dessa r beroende av att uppgifter och underlag levereras enligt faststllda rutiner fr att det interna arbetet inte ska frsvras. Fastighets enheter ska drfr ha ett kundperspektiv ven i det interna arbetet. KUND

  • Ett offentligt FM-fretag har i regel flera olika typer av kunder, svl interna som externa.

    Med flera intressenter kan en kategori av kunder bli missnjd om en annan blir njd.

    Ett kund- och servicetnkande r lika viktigt i en monopolsituation som p en konkurrensutsatt marknad.

    Interna kunder som upplever att de sitter fast i en monopolsituation r i mnga fall svrare att ha gra njda.Service managementKUND

  • Relationsmarknadsfring frn 4P till 30RRelation 14 den icke kommersiella relationenDen icke kommersiella sektorn har vissa fundamentala drag som skiljer den frn den kommersiella och som skapar relationer av en delvis annan karaktr.

    ven i icke-kommersiella sammanhang talas numera om kunder och leverantrer.

    Offentliga organ blir alltmer grnsorganisationer. De lever i ett grnsland mellan offentligt och privat, mellan icke-kommersiellt/skattefinansierat och en konkurrensutsatt marknadsekonomi.

    Att betrakta medborgare som kunder krver att man samtidigt frstr att deras roll endast delvis r kommersiell.

    Relationer mellan kunder och leverantrer blir likafullt vsentliga men fr olika karaktr. Detta omrde r alltfr litet behandlat inom marknadsfringslitteraturen.

  • Lokalfrsrjning och hur verksamheter bedrivs (s.14)

    Lokal- och verksamhetsmodeller:

    Traditionella sttet kommun/landsting ger lokalen, verksamheten bedrivs med kommun/landsting som huvudman, med egen personal.

    Offentlig verksamhet med hyrda lokaler blir allt vanligare, finns olika upplgg t.ex. att fastigheter sljs och hyrs tillbaka.

    Privat verksamhet finansierat av offentliga medel bedrivs i offentliga lokaler - t.ex. privat fretag som bedriver sjukvrd p entreprenad i offentligt gt sjukhus.

    Privat verksamhet finansierat av offentliga medel bedrivs i privatgd lokal t.ex. privat friskola som ger egna lokaler eller hyr lokaler frn en privat fastighetsgare.

  • En offentlig huvudman som hyr ut lokaler till fristende fretag agerar p en marknad i konkurrens med andra.

    Stlls krav p konkurrens p lika villkor och att avtal ings med marknadsmssiga villkor. Lokalfrsrjning och hur verksamheter bedrivs

  • Ett vergripande politiskt system lgger fast ramar och regler fr verksamheten, vilka pverkar offentliga sektor.

    Byggregler

    Tillgnglighet

    Arbetsmilj

    Etc.

    Regler leder till stndiga anpassningar i den offentliga fastighetsverksamheten. Ett politiskt styrsystem - inledning (s.19)

  • Fastighetsverksamhet i ett lokalt politiskt system formellt styrsystem

    Politisk ledning lgger fast direktiv fr fastighetsverksamheten.

    Olika politiska majoriteter har ofta olika syn p centrala frgor inom fastighetsverksamheten; ga kontra hyra, egen regi kontra entreprenad.

    Viktiga fastighetsfrgor kan avgras helt utanfr tjnstemnnens vrld, en del av det demokratiska systemet. Ett politiskt styrsystem - inledning

  • LokalstyrdokumentRoller och ansvar/Tekniska Nmndens ansvar:

    Tekniska Nmnden r garfretrdare fr kommunens fastigheter och huvudansvarig fr kommunens lokalfrsrjning och lokalanvndning.

    I ansvaret ingr att besluta om policys, ml och strategier fr lokalfrsrjningen och lokalanvndningen, samt vilka styrmedel som ska anvndas fr att n mlen.

    Tekniska Nmnden ansvarar och bekostar ocks vakanser i bestndet ver vilka Fastighet inte rder ver.

  • Mlstyrning och gardirektiv (s.20)

    Mlstyrning r ett verktyg fr ledningen att styra verksamheten mot uppsatta ml.

    Extra viktigt i den offentliga sektorns fastighetshantering d det ofta finns en mngfacetterad mlbild i en politiskt styrd organisation och drtill ett otydligt kundbegrepp.

  • Mlstyrning och gardirektiv Generella aktiviteter och processer fr fretag som tillmpar mlstyrning:

    Vision vad fretaget ska uppn, betraktas som i ett lngre tidsperspektiv. Fr att n visionen krvs att olika aktiviteter och processer implementeras i organisationen.

    Varumrket ligger nra visionen, har hittills inom den offentliga sektorn haft marginell betydelse p.g.a. monopolsituation. Starka varumrken som Vasakronan erknt namn, en identitet som underlttar att rekrytera och behlla arbetskraft humankapitalet.

    Affrsidn/verksamhetsidn konkretisering av visionen, svarar p frgorna; vilken verksamhet fastighetsfretaget ska bedriva, vilka omrden fretaget ska verka inom och hur verksamheten ska bedrivas