Fiabladet - nr-71-Arbete

7/25/2019 Fiabladet - nr-71-Arbete

1/20

-- B L A D E TB L A D E T NR71

December

2015

Tema: Arbete


2/20

- B L A D E T- B L A D E T2

ntligen har vi flyttat in i vranya lokaler.

Efter r av diskussioner ochfrhandlingar, efter mnader avfrseningar p grund av upp-handlingar och verklagandenhar vi ntligen plats fr vrakurser och deltagarna slippertrngas.Det innebr att skolan ntligenkan brja fylla den uppgift somvi tagit oss, att vara en skolafr Angeredsborna.

Mitt i flyttcirkusen under termi-nen har vi arbetat med termi-nens tema som varit justArbete.En del av resultatet av studi-erna kan n ta del av i dettanumer av FiA-bladet.God Jul och Gott Nytt r!

Redaktionen

FiA-bladetUpplaga: 350 exRedaktr: Gran ByhlinAdress: [email protected]: Kursen Glokala sam-hllsstudier.Ansvarig utgivare: Kina ThorsellTryck: FiA-kontoret,Hammarkulletorget 61.Omslagsbild: Gran Byhlin

Folkhgskolefreningeni Angered

Box 2107 424 02 Angerede-post: [email protected]. www.fia-angered.seTel: 031-48 34 44Bankgiro: 59 39 - 47 67

--BLADETBLADET

Tema:Arbete

Robert Dicksons stiftelse skabygga 125 nya lgenheter pKryddhyllan i Grdsten. Underbyggtiden kommer fem arbetsl-sa ungdomar frn Grdsten att

utbildas och f jobb. De kommerdessutom att kunna flytta in ivar sin av de nybyggda lgenhet-erna.

Vi behver alla hjlpas t fratt minska den hga ungdomsar-betslsheten och detta r ett till-flle att gra ngot t situatuionen,sger Peter Bellevik VD pByggfast som r ett av fretagen

som kommer att bygga lgenhe-terna.

Bara hyresrtter Vi fick mjlighet att lmna ett

frslag p vad som skulle byggas iGrdsten. Vi skulle f bygga etthus och Peab tv.

De ville bygga bostadsrtteroch vi ville bygga hyresrtter. Defrskte slja sina bostadsrtter

men det gick inte. Vi freslog att viskulle bygga tre hus tillsammans,det tycker vi var smart. S vi ver-talade Peab att bygga tre punktus-hus, berttar han.

Efter att man ftt veta att mn-niskor i Grdsten ville ha hyresl-genheter valde man att bygga trepunkthus med enbart hyresrtter.

Det r ett jttebra projekt fratt hjlpa ungdomar att f jobb och

bostad. Sedan kom Robert Dicksons

stiftelse in och ville kpa lgenhe-

terna. Vi fick ocks kontakt med

Grdstensbostder. De ville attprojektet skulle bli speciellt ochintressant fr allmnheten. Man

ville att projektet skulle pverkaoch involvera mnga.

Tio skte Och vi har ftt ett fantastiskt

bra gensvar.Efter en annons i Grdstens-

bladet skte tio ungdomar praktik-platserna. Tillsammans med Grd-stensbostder valdes fem styckenut till projektet.

Det hr r tv rs utbildning.Tidigare tog jag varje dag som denkom, frn att inte veta vad manskulle gra nsta dag till att ha denrmaste tv ren planerade knnsfantastiskt. Jag r p rtt plats nu,och behver inte oroa mig frframtiden, sger Amela Turuljasom r en avde fem som valts ut.

Vill bo kvar

Hon r fdd och uppvuxen iGrdsten.

Jag knner folket hr och borjttegrna kvar hr.

Hur de fem valts ut bland deskande vet hon inte.

Kanske jag fick det fr att jaghar sommarjobbat och varit vika-rie p Grdstensbostder.

De fem r mycket entusiastiskainfr projektet.

Man bygger sin egen bostad sman blir s klart motiverad, sgerKenanu Cuk en annan av de fem

Unikt byggei Grdsten


3/20

3- B L A D E T- B L A D E T

som blivit utvalda att delta i bygg-get. Det knns jttebra i dag, sger

han och ler nr frsta spadtaget frbygget r gjort.

Att alla r glada ver att de fttchansen till detta r klart.

Kompisar tycker att det r frbra fr att vara sant, berttarPatricia Medlewska.

Alla fem r lovade var sin lgen-

het nr husen r frdiga. Och om vi skter oss har vi

ocks blivit lovade anstllning hos

Peab eller ngon av underleveran-trerna. Vi fr utbildning samtidigtsom vi ska jobba hr. Vi kommeratt f prova p allt, berttar Amela.

Ingen arbetslshetPeter Bellevik tror att alla fem

kommer att kunna f jobb. Det finns inte s mnga arbets-

lsa i byggbranschen s kommerman in dr fr man nog stanna

kvar, sger han och beklagar attdet bara r fem ungdomar somfr chansen.

Det vore bra om fler kunde fden chansen.P sommaren 2017 kommer

bygget att var klart fr inflyttning.Dicksonska kommer att gra en

liknande satsning fr arbetslsaungdomar nr de nsta r brjarbygga 160 lgenheter i Flats.

JAMILE SALEH

SAUAD OMEIRAT

HYAM MOURAD

Foto: SAUAD OMEIRAT

MNGA VILLE VARA MED nr frsta spadtaget togs fr bygget i Grdsten. Bland andrabostadsministern Mehmet Kaplan, till vnster.


4/20


Det nya toppmoderna AngeredsNrsjukhus har en central platsp det gamla Angereds torg.

Det r jttespnnande att jobba

p det nya nrsjukhuset, sgersjukskterskan Anna Brantmark.

Anledningen till att hon sktetill sjukhuset var att hon mrkte attde verkligen ville ngot strre,modernare och gra skillnad frpatienterna. Tidigare jobbade honp Sahlgrenska. Nu r hon psmrtmottagningen och trivs bra.

Den strsta skillnaden r atthr r det ppenvrd och p Sahl-grenska jobbade jag med sluten-vrd, inneliggande patienter. Hrhar man mycket mer patient-

kontakt. Det r en av frdelarnaoch det r s intressant och trevligtatt jobba p det nya sjukhuset,tycker hon.

Mnga sker sig hit frn andra

sjukhus. En anledning r att manprioriterar invnarnas behov ochatt patienterna r i fokus.

Lediga helger lockar Arbetstiderna lockar ocks. Vi

har ingen akutsjukvrd, allts ingapatienter som ligger ver utan deker hem efter att de opererats.Det bra fr de anstllda. Har manfamilj och barn r det sknt attkomma hem tidigt och kunna haett normalt liv. Och vi har ingenjourmottagning och stngt p hel-

ger, berttar hon.Nrsjukhuset r det frsta som

byggts sen 1960-talet i Gteborgoch det frsta sedan VstraGtalandsregionen bildades 1999.

Det r ett speciellt sjukhus ochbehovsbyggt. Anledningen varatt politikerna sg att folk inordstra Gteborg r mycketsjukare n i resten av stan ochregionen. Bor man i Trollhttanlper man inte lika stor risk att dtidigt, eller bli sjuk, som om manbor i Angered. Enligt lagen skaalla ha samma rtt till sjukvrd.Det bsta man kunde gra fr desom bor i Nordost var att bygga ettsjukhus med lkare som r duktigap de sjukdomar som finns dr.

Foto: STEFAN EDETOFT

HYPERMODERN operationsavdelning r en av mnga satsningar p Angereds Nrsjukhus somntligen r frdigt.

Spnnande jobbp nya nrsjukhuset


5/20


Det r bakgrunden till att vihar just de avdelningar som finnshr. Vi har duktiga lunglkare,dietister, psykologer fr att dom

hlsoproblemen har funnits iNordost, sger Bjrn Skog.Han r kommunikationschef och

har varit med sedan starten dsjukhuset var utplacerat i tillflligalokaler.

Vi har sett att mnga patientersom hamnar hos oss gr det fr attde har en livsstil som leder tillsjukdomar. Det r viktigt att vijobbar ven med dem som inte

redan r sjuka men som riskeraratt bli det. Vi informerar unga vadtobaksanvndning kan leda till,om motion, viktproblem ochannat. D jobbar jag med att tafram broschyrer eller filmer, varamed p mssor och liknande.

Sjukhuset har 250-300 anstllda,det vxer hela tiden eftersom detkommer nya verksamheter. Verk-samhetsgrenarna nu r Specialist-

centrum Vuxna, SpecialistcentrumBarn och Unga, hjrtlkare, lung-lkare och fysioterapi. Barn- ochungdomsmottagningen i Gamle-staden hr ocks till Nrsjukhuset.

Blir strre Vi rekryterar fortfarande. Det

r bestmt att vi ska jobba medbrstcancer och livmodercancersom r vldigt verrepresenterathr fr att man r dlig p att goch testa sig. Fr att man inte villeller inte riktigt frsttt.

Sjukhuset har tre toppmodernaoperationssalar. I en av salarnafrbereds en titthlsunderskning.Utrustningen r hgteknologiskmed ergonomiskt ljus och tio olikadataskrmar, bland annat en storskrm med checklista infr opera-

tion. Hr kommer det bara attgras operationer dr patienternakan g hem eftert.

Sjukhuset r inte riktigt byggt

fr akutsjukvrd, men det gr attbygga till vningar.

D blir det en hel annan verk-samhet. Har man patienter somstannar ver ntterna s msteman ha ett kk att kunna laga matoch massa annat som man kanskeinte tnker p.

Skerheten r hg i opera-tionssalarna.

Det kan brja brinna i helasjukhuset nd kan man kan dufortstta operera i en timme.

Ett nytt sjukhus betyder att det

r frscht. Det r inte bara sjukhuset som

r nytt utan ocks vi som jobbar hr.Det finns inte en massa regler somsitter i vggarna. Vi vill grna hamnniskor som vill testa nya saker,gra saker p ett bttre stt. Hr rman vlkommen om man har braider. Det r inte s att man mstegra som man alltid har gjort.

LIDA BALKHI

AMIR JAFAR

ZEINAB GOLAM

Foto: AMIR JAFAR

ENTUSIASTISKA efter flytten till det nybyggda sjukhuset AnnaBrantmark och Bjrn Skog.


6/20


Estrella r en av strsta arbets-givare i Angered. Det finns 175anstllda varav ungefr 50 rtjnstemn. Estrella r Sverigesstrsta chipstillverkare.

Fabriken r igng dygnet runt.

Vi har ett skift som jobbar femntter i veckan. De jobbar stndigtnatt. Vi har ocks tv skift somjobbar varannan vecka dagtid ochvarannan vecka kvllstid, sgerMats Persson, personalchef pEstrella Sverige AB.

De jobbar tta timmar per skiftvilket innebr att den ena avlserden andra hela tiden s fabrikengr dygnet runt.

Om man gr tillbaka 15 r i tidens bodde nstan alla anstllda iAngered men mycket har frn-drat sig med tiden.

Folk har flyttat ut p en annanstadsdel. En har kanske haft enlgenhet i Hammarkullen ellerLvgrdet och den har kanskekpt en villa eller ett radhus ochhamnat i Hisings Krra. Jag skullegissa att ungefr 25 procent bor iAngered.

Det r svrt att f jobb pEstrella. Fretaget har vldigt litenpersonalomsttning.

Frst i Sverige Vi jobbar vldigt mycket med

ett bemanningsfretag som heterSdra Kompani och det bsta st-tet att komma in i Estrella r via

bemanningsfretaget men i dags-lget s det finns ingen som slutarhr.

Estrella var frst i Sverige medatt tillverka chips. Efter andravrldskriget nr grundaren FolkeAnderson som d var generalagentfr att importera bananer tillSverige, kte han till New York fratt titta p boxningsmatch.

Boxning var en populr sportp den hr tiden och nr han sattoch tittade p matchen sg han attman gick runt och slde popcornoch chips med ldor p magen.

Det hr har man inte hemma,det hr mste vi ha i Sverige tyck-te Folke Anderson.

Tio mnader senare fick FolkeAndersson, Sveriges frsta snacks-maskin installerad i Alingss.

Sedan dess har fretaget flyttatmnga gnger.

Mnga omflyttningar Vi har varit i Gamlestaden, vi

har varit i Kortedala men nr vivxte ur fabriken s skulle vi flyt-ta ngonstans. Vi fick mngaerbjudande frn olika kommuner,Halmstad var inblandad, Kungs-backa var inblandad men Gte-borg ville ha kvar fabriken och vifick ett bra erbjudande om att kpamarken i Angered.

Estrella har efter att FolkeAnderson dog, haft flera olikagare. Nu gs fabriken av dettyska internationella snacksfre-taget Intersnacks.

Fretaget anvnder specielltframtagen potatis fr att tillverka

chips. Det r fyra sorter som kallas,Ladybrita, Ladyclaire, Saturna och

Provita och de r speciella just frchipsprodukter. De skulle inteduga att ha p ett bord som mat-potatis och de r inte heller opti-mala fr att gra pommes ellerklyftpotatis.

Potatis frn HallandDet gr t mngder med potatis

nr man tillverkar chips. Fr varje chipspse vi till-

verkar s gr det t 3,5 kilopotatis, det finns jttemycket vat-ten i potatis som frsvinner nrman skivar och friterar den.

Fabriken i Angered anvnder38,5 miljoner ton potatis, somodlas i Halland, varje r. Men nr

efterfrgan r stor och potatisenfrn Sverige inte rcker s kperfretaget dansk potatis.

Estrella r strst i Sverige nrdet gller chips. Fretaget till-verkar ungefr elva tusen ton varjer.

- OLW r strre n oss nr detgller ostbgar och ntter och snasaker men nr det gller potatis-chips, dr potatis r rvaran r viabsolut strst.

ter vid grillenDen populraste smaken r

Sourcream Onion och den togEstrella fram 1988.

S vi firade 25-rsjubileum ifjol.

Mest chips ter man p som-maren d man grillar. Ungefr lika

mycket ter man nr det r jul ochnyr. Infr de hr ssongerna s

Tonvis med potatis

blir vrt fredagsmys


7/20


Foto: AMINA MURSAL

STORPRODUCENT av chips r Estrella. Personalchef Mats Persson berttar att fabriken i Storsanvnder nsta 40 miljoner ton potatis varje r.

mste vi bygga upp ett lager. Sredan i oktober brjar vi byggaupp lagret infr jul och ju nrmarevi kommer desto mer folk tar vi in.Men efter nyr r januari och feb-ruari de smsta mnaderna frsnacks. September och oktober rocks tv mnader med lgfrsljning.

Ungdomar ter framfr datorn

Mest snacks ter man vid storahndelser nr man sitter och tittarp TV.

Fotbolls-VM r guld vrdspeciellt om Sverige r med. OS ralltid bra och melodifestivalenocks.

Framfr datornFrr t man mycket chips nr

man satt vid TVn. Nu r det ocksframfrallt nr man satt sig viddatorn. Drfr sponsrar Estrellatill exempel Dream Hack, den

stora dataspelmssan. D ungdomar samlas ochspelar ihop gr frbrukningar av

chips, Coca Cola och pizza upp.Det r ocks ungdomar som ter

mest chips. Storfrbrukaren av salta

snacks r en kille mellan 13 och29 r. De r vad vi kallar HeavyUsers, berttar Mats Persson.

ZAHRA ABDIRAHMANAMINA MURSAL

ABDIKAFI ABDISALAN


8/20


rets Bamsepedagoger kommerfrn Grdsten.Frskolan p Salviagatan 2 fick50 000 kronor fr sitt sprk-utvecklande arbete.

Vi blev jttechockade och minkollega hll p att ramla ner pgolvet, sger Camilla Geil.

Hon jobbar p frskolan ochfick priset tillsammans med HaifaFaris och Marina Lindgren.

Nytt prisBamsepriset r ganska nytt och

mlet r att vidareutvecklasprket. Om ett barn har en bra

grund nr det gller ens moders-ml fr barnet lttare att lra sigsvenska. Om barnet inte har bramodersml och man anvndermnga olika sprk samtidigthemma innebr detta en frseningav lrandet.

Pedagogerna anser att moders-ml r vldigt viktigt fr ett barnssprkutveckling.

Vi vill jobba flersprkigt. Sm

barn kan mycket mer n vad folktror. Hr fr de svenska men det rlika viktigt att trna modersmlet,att de har anknytningen hemmaocks, sger Camilla Geil.

Speciella vskorDet man gr r att anvnda

sprkvskor. Olika fr de sm ochstora barn. Alfonsvskan r fr delite ldre barnen. Vskan inne-

hller tre till fyra bcker omAlfons, bilderbok, en pussel ellerspel med Alfons och ett gosedjur.

Vi har en likadan vska frsmbarnen. Barnen fr ha vskanhemma i en vecka. Meningen meddetta r att frldrarna ska prataom det p sitt sprk. Med detta villvi utveckla barnens modersmltillsammans med svenskan ochstdja flersprkighet. Frskolaninvolverar frldrarna i arbetetsom de gr, berttar Camilla Gell.

En tillfllighetAtt frskolan blev aktuell fr att

f priset var egentligen en slump. Det finns ett ml hr i stadsde-

len Angered, mlet r att f "Bttrehlsa". Frskolan Salviagatan 2

avdelning Myran ville utveckladeras tema genom att gra enmotionsbana fr barnen.

Under planeringen av motions-banan fick en av pedagogerna idnatt kontakta Bamses frlag Egmontfr att f medaljer till barnen.

verraskande frga Nr jag surfade p deras sida,

upptckte jag att det fanns ngot

som hette Bamsepedagog. Jagblev nyfiken p detta och fortsattesurfa. Jag tnkte att detta r ngotvi jobbar jttebra med, att lrabarn lsa och skriva med litteratur.Varfr inte lyfta fram detta? Vifrskte kontakta frlaget p nyttmen fick inget svar. Sedan fick viett mail dr frlaget stller frgan:Om ni vinner, vad vill ni gra medpengarna?

Camilla svarar p deras mail drhon beskriver utfrligt hur detnker jobba med litteraturen som

de tnker kpa fr pengarna. Ochefter ngra dagar kommer ett nyttmail med mycket gldjande nyhet.De har vunnit 50 000 kronor.

Stort jubel Det blev en underbar stmning

p frskolan, alla blev ytterstglada fr det hr priset.

Det r flera hundra skande tillpriset, och frlaget vljer 150arbetslag vid frsta etappen.Sedan vljs vinnaren bland dem.

Pengarna kommer man blandannat att anvnda till att utbilda allpersonal i "tecken som std" ochutveckla sprkvskan.

Det r inte pengarna som rviktigast utan att det syns att vi hargjort bra jobb. 50 000 kronor rinte mycket inom barnomsorgen.Tre garderober kan kosta 10 000,utbildning 15 000 kronor och s rpengarna borta. Men det hjlpernd till, sger Camilla Geil.

Uppskattat arbeteBarnen och frldrarna gillar

jttemycket sttet att arbeta. Barnen gillar detta. Om de inte

frstr ett ord i en saga s frgarde. De blir vldigt duktiga och hit-tar synonymer.

Nr vi berttar p frldra-mten om vad vi jobbar med blirfrldrarna helt hpna. Barn ptv-tre r kan saker som inte mam-ma och pappa kan. Frldrarna rverlyckliga, jag hrde mnga

gnger kommentarer som "det hrr ni vrda, ni jobbar jttebra" satt just p den hr avdelningen r

Grdstensfrskolafr pris fr sprk


9/20


frldrarna vldigt medvetna. Der ocks aktiva. Inte alla men deflesta, sger hon.

Vad tnker du om framtiden?

Jag vill att detta ska sprida sigsom ringarna p vattnet s att flerapersoner, flera pedagoger, fleralrare kan ta till sig olika metoder.Vi ska hjlpa varandra och delamed oss utav vad vi gr. Sprk-vskor finns redan p mngastllen men inte som vi gr dem.Vi kan ta till oss bitar av det, sgerCamilla Geil.

Juryns motivering:Arbetslaget har arbetat med deninre miljn fr att gra barnennyfikna och f dem att vilja vetamer. De har kat delaktigheten vidsamlingar med hjlp av hand-dockor, bilder och teckensprk. Defljer barnens sprkutvecklingunder sina temaarbeten och frbarnen att upptcka litteraturenoch va sitt sprk med hjlp av

symboler, bilder och lek.AYSE YAGCI

Med slutna gon, tyst och orrligttar de frsta steg frn rummet ibortesta hrntankarna, frbryllande intensitet.

Uttryckslst ha blicken riktad,Fullstndigt ljudlst strcker de ut

en handmot det oknda och lmnar hem-met med sorg i hjrtat.

Till fots, fastklibbade, nudda vidingentingLjudlsa promenader av out-grundlig anledning.Du ska inte vara rdd fr vad detn m vara.

Vid kanten av stigen, i den tta

skogenPltsligt ppnar sig ett gonblick.

SFI, B-GRUPPEN

SFI-kursen beskte grundkursenoch vi gjorde intervjuer medvarandra, bde SFI- och grundsko-ledeltagarna.Vi stllde olika frgor, till exempel

hur lnge vi varit i Sverige, nr vikom i Sverige, nr vi brjade SFI,hur snabbt vi lr oss.

Vi berttade lite om vr bakgrundoch presenterade oss fr varandra.I min grupp var vi tv SFI-elever,jag och Nibras, frn grundkursenvar de ocks tv elever, de hette

Khadra och Jamila.

ADIJE ADEMI

Utbyte mellanskolans kurser

Foto: AYSE YAGCI

GLAD PRISTAGARE. Camilla Geil och de andra p frskolan iGrdsten fick rets Bamsepris.

FLYKT


10/20


P Svartedalens ldreboendehar kommunen p frsk infrtsex timmars arbetsdag. Medsamma ln som fr tta timmar.

Ett frsk som orsakat mycketdiskussion.

Anledningen till att vi testardetta r fr att vi vill se om de somjobbar mr bttre, vi vill se omarbetsmiljn blir bttre och omstressen blir lgre. Och vi vill seom vi kan f en hgre kvalitet iomsorgen. Fr om personalen mrbttre s tror vi att de ger en bttreomsorg. En stor del av arbetet nrman jobbar med omsorg r attmta mnniskor, att trffa gamla

som behver hjlp och knna tryg-ghet. Vi tror att om man r utviladoch mr bttre s kan man ge enbttre omsorg. Och vi har vldigthga sjuktal, det r mnga sominte mr bra i dag p vra arbets-platser, sger Daniel Bernmar.

Han r kommunalrd, represen-terar Vnsterpartiet, och r ansva-rig fr ldreomsorgen i Gteborg.

Internationellt intresseFrsket har ftt stor uppmrk-samhet. Inte bara i Sverige.

New York Times har varit hr,en tidning frn Frankrike, en frnTyskland och ITV, en brittisk TV-kanal. Projektet har satt Gteborgp kartan.

Det har inte vertygat alla. Vi kommer aldrig att helt

kunna vertyga arbetsgivarna att

detta r en bra id. Precis som maninte en gng kunde vertygaarbetsgivarna om att istllet fr att

jobba sex dagar s ska vi jobbafem dagar. Men arbetsgivarna fickju acceptera att blev s. Delvis stror jag att man fr fortstta attvisa p frdelarna. Det vi gr nu ratt vi testar, sedan gr vi en utvr-dering, en rapport och tar reda phur det pverkar hlsan, kvalite-ten, arbetsmiljn och hur mycketdet kostar.

Nr vi har svaren har vi mj-lighet att driva opinion, f fler attfrst att det gr att gra, att detinte r s dyrt. Men jag tror aldrigatt vi kommer att kunna vertygaarbetsgivarna att det r en bra id.

Finns redan p tv stllen

Men det finns arbetsgivaresom sjlva genomfrt sextimmars-dagen som ett stt att rekryterafolk som har kompetens och rsvra att f tag p. Istllet fr jtte-hga lner lockar man med kor-tare arbetsdagar.

Daniel Bernmar nmner tvsdana i Gteborg. Toyota Centeroch optopedkirurgen p Sahl-grenska.

Man kan ha sextimmarsarbetsdag p alla jobb. Men det rskillnad mellan privat och offent-lig verksamhet. P bde Toyotaoch ortopedkirurgen producerarman ngot. De har en operations-sal eller en fabrik som de kanutnyttja bttre. De gr frn ett skiftmed tta timmar till tv skift medsammanlagt tolv timmar. De ut-kar tiden man anvnder instru-

ment, verktyg och lokaler. Fab-riken kostar lika mycket om manjobbar tta timmar som om man

jobbar tolv. Per krona fr de utmer, produktiviteten hjs, de blireffektivare. P samma stt r detmed ortopedkliniken. De kan happet tolv timmar i istllet fr tta,de kan anvnda sina lokaler mer.D blir det kostnadseffektivt.

Det r inte lika ltt fr kommu-nen.

Omsorg kan inte bli effek-tivare. Det tar alltid lika lng tidatt hjlpa en gammal mnniskaupp ur sngen eller byta en blja ibarnomsorgen. Det r en stor skill-nad. Det r ocks viktigt attkomma ihg, nr vi tittar p vrtprojekt i Gteborg, att det r ettstlle dr det inte handlar om pro-

duktivitet.

Andra frdelarInom offentlig sektor ser Daniel

Bernmar andra frdelar. Den effektivitetsvinst vi kan

tala om r att fler fr jobb. Och omdet blir hlsosammare blir detfrre sjukskrivningar och sjuk-skrivningar kostar samhlletmycket.

En annan vinst r att mnga sli-ter ut sig p sitt arbete. Fr vi friskare arbetare som

lever lngre, som vill mer och kanarbete lngre r det bra. I mngaarbetaryrken kanske man jobbartta timmar om dagen tills man r60 r. Sedan orkar man inte mer,kroppen gr snder. I ldreomsor-gen sliter man ofta ut sig. Kroppenorkar inte och s slutar man tidigt

och kanske blir sjukpensionr. Enmjlig positiv effekt r att mankan jobba hela livet, till exempel

Test med sex timmars

arbetsdag engagerar


11/20


lika mnga timmar sammanlagt. Istllet fr att jobba mnga timmarkortare tid s jobbar man lngre.Det r s klart en jtteviktig resurs

fr samhllet.

Ledighet inte oviktigtEn annan viktig del r att man

fr mera fritid. Det finns saker utanfr jobbet

som ocks r viktigt fr samhllet.Fr det till effekt att vi fr hgrekvalitet r det bra. En gladare,friskare personal gr faktiskt ettbttre jobb.

Det har redan mrkts i frsket. De som bor p ldreboendet i

Svartedalen r njdare och nr vi

mter hur personalen jobbar fr vihgre pong. Man hinner gramer. Jobbar man sex timmar tarman frre raster, det r fler kolle-

gor, fler delar p arbetet. Det nega-tiva r s klart att det kostar. Meninte s mycket som man tror. Vihar kat personalstyrkan medungefr 15 procent.

Positiva effekterDet r positivt fr att arbetsls-

heten sjunker, mnniskor som tidi-gare gick p A-kassa eller social-bidrag fr ln. Men det r klart att

det kostar.Och den som tjnar p detta r

staten som betalar sjukpenning

och A-kassa. Men det r kommu-nen som fr betala.

Kritiken som riktas mot pro-jektet har inte bitit riktigt. Mnga

har inspirerats. I Ume testar manocks med inspiration frn oss.Vsterbottens lns landsting harsagt att de ocks ska prova.

ELIAS HAZARA

HAMEED KIAEE

THUY BUI

Foto: ELIAS HAZARAl

ANSVARIG fr ldrevrden och dmed ocks fr frsket med sex timmars arbetsdag r kommu-nalrdet Daniel Bernmar.


12/20


kad segregation, minskad inte-gration och skottlossningar somavlser varandra. Det r verk-ligheten i Gteborgs frorter.

Sedan 1965 har synlig yttre polisminskat med 54 procent, befolk-

ningen i Sverige kat med ca 40procent. Polisanmlningar katmed 411 procent.

Det skriver Ulf Bostrm, inte-grationspolis i Angered i en skriv-else som nyligen presenterades frpolitiker.

De senaste gngkonflikterna ochdet kande vldet i Gteborgsfrorter r ett dagligt faktum, ochmed den kande vldsspiralen fr-

gar mnga vad r orsaken tilldetta. r det att det inte finns nogmed poliser eller att samhlletmisslyckas med integrationen avdessa unga mn?

Ulf Bostrm jobbar som integra-tionspolis i nordstra Gteborgoch arbetar dagligen med dessafrgor.

Har kriminalitet kat iNordost?

Ja, det har den gjort och denhar blivit rare, hot om vld ochtill vldsanvndning har kat iomrdet sger Ulf Bostrm.

Dom barnttaste omrden iGteborg som till exempel,Angered, Bergsjn och Biskops-grden, r ocks dom omrden drdet finns mest gngkriminalitet.

Ulf Bostrm frklarar att dettanegativa beteendemnstret somleder till gngkriminalitet pbrjas

redan under hgstadiet. I skolor idessa omrden gr ofta 60-70 pro-cent av eleverna ut utan behrig-

het att ska till gymnasiet. Detta ren stor anledning till att mngaungdomar knner utanfrskap ochvljer att ta "fel vg". ven iskolorna begs det ven mngderav brott.

Ansvar fr frldrarna En anledning till detta r att

frldrarna inte frstr frldra-balken.

Mnga frldrar frstr sig pbalken i den meningen att barnenska f mat och klder och vara hl-

sosamma. Men frldrabalken gerocks att socialt ansvar till frld-rarna.

Stort ansvar Frldrar r tvungna att se till

att deras barn deras barn inte begrbrott. Frldrar har ett stort ansvargllande vad deras barn gr, ngotsom inte sker idag i mngafrorter.

Detta leder till att frldrar somhar kunskap om samhllet och rmna om sina barn vljer att stta

sina barn i andra skolor och dettaleder till skillnader mellan grupperoch kad segregation enligt Ulf.

ARKIVBILD

OMRDESPOLISER r en viktig del av arbetet fr att skapabttre relationer mellan polis och allmnhet.

kad segregationkar kriminaliteten


13/20


Tycker du att kriminalitet karmed minskade antal timmarpolisen spenderar i yttre tjnst?

Nr katten r borta s dansar

rttorna p bordet.

Jobbar pDet r klart att kriminalitet kar

nr polisens nrvaro minskar utep gatorna, kad nrvaro innebrett frebyggande arbete, spaningoch kartlggning r till fr att lsabrott sger han.

Vad gr polisen fr att frbttraintegrationen?

Dom poliser som jobbar iomrdet gr sitt yttersta men domr fr f, och det frstr man. Domgr det dom kan.

DLER RABIN

JEVA DEVECI

SANDRA KAISS

FAKTA

r 1965, 8 100 poliser i syn-lig yttre uniformerad tjnst. r 2015, 7 508 poliser i

yttre uniformerad tjnst. r 2015, 3 754 poliser i

synlig yttre uniformerad tjnst. Sedan 1965 har synlig

yttre polis minskat med 54 pro-cent, befolkningen i Sverige katmed cirka 40 procent.Polisanmlningar kat med 411

procent.Klla: Ulf Bostrm

Mnga ensamkommande barn

kommer till Sverige.Det innebr att det behvsflera som jobbar som God man.

Det r ett intressant jobb somkrver mycket matte. Samtidigt rdet jobbigt och man mste varasker p vad man gr, sger JevaDeveci.

En God man r en person somska vara ett std p olika stt. Det

kan vara juridiska, ekonomiskaeller personliga frgor. Det kan tillexempel handla om att betalarkningar, att den man hjlper harett bra boende och att se till attman fr de bidrag frn samhlletsom man har rtt till.

Fr erfarenhet Jag r God man fr att jag

tycker det r intressant att hjlpa

andra mnniskor samt att jag frmer erfarenhet sjlv nr det gllerekonomin, sger Jeva Deveci.

Hon r God man fr en kille i30-rsldern som har problem medekonomin. Han har nyligen kom-mit ut frn fngelse. Hon brukarprata mycket med honom p tele-fon och trffar honom fyra gngeri mnaden fr att g ut och handla.

Jag tycker det r roligt menibland r det jobbigt faktiskt. Manmste vara vldigt sker p vadman gr, det gr inte att gra fel.

Hon tycker att det r ett intres-

sant jobb. Jag som god man kan ta handom hela ekonomin eller vara ettstd fr personen att skta densjlv. Jag hjlper till att betalarkningar, se till att han har fick-pengar och fr de bidrag som hanhar rtt till.

Det r mycket man msterkna ihop och det r vldigtmycket matte. Fr mig som gillar

matte r det inga svrigheter.Men om hon skulle rka p prob-

lem s finns det hjlp att f. D kan jag ringa min chef, och

chefen kan frklara fr mig hur jagska gra, sger Jeva Deveci.

Fr att bli en God man msteman utbilda sig. Det finns p olikastllen hr i Gteborg.

Jag gick p en kurs somvarade i tta veckor, tv gnger i

veckan.Men utbildningen kostar pengar,

mellan 2500 3000 kronor.Slvklart fr man ln fr jobbet. Man kan inte leva p det, men

kan ha det som ett extra job ellervara God man fr flera personer.

Vilken ersttning man frbestmmer verfrmyndarnmn-den och det beror p vilken hjlpman stller upp med.

JWAN SABIRAMAL SIMMO

Gode mn skes

En fredag kte SFI-gruppenfrn folkhgskolan till stadsbi-blioteket.

Stadsbiblioteket r fint och en jtt-testor plats, dr det ocks finnsmnga vningar och mnga perso-nal. De hjlper person om du

behver hjlp. SFI-gruppen trf-fade en kvinna.Hon heter Magda. Hon arbetar istadsbiblioteket och hon berttade

om olika saker.Exempel om vad som finns frvuxna och barn. P kommunalabibliotek kan man lna svenska

och utlndska bcker och CD utanavgift, dr finns ocks tidskrifter ,sprk kurser, kassetter etc ...SFI gruppen rekommenderar er

alla g lsa och lna bcker ibibliotek.

NIBRAS ALLABBOODI

En dag p stadsbiblioteket


14/20


Foto: SveaKurd

MLFARLIGA. Med hundra gjorda ml tillhr SveaKurd de mest anfallsglada lagen i Sverige.

Fotbollssucc frnystartad Hjllboklubb100 gjorda ml och 15 inslpptap frsta ssongen. Den frstassongen fr fotbollsklubbenSveaKurd blev en succ.

Nu siktar laget p att avanceraytterligare i seriesystemet. Vi har inga bestmda ml men

vi tnker fortstta s lngt det gr,sger Tawgar Mashir.

Han r assisterande trnare ilaget som hller till i Hjllbo.

Mnga kompisar kte lngt fratt spela fotboll. Vi vill gra ngottillsammans. Vi har jobbat i andrafreningar. Nu gr vi ngot hr i

Angered. Alla ska kunna vara medoch spela fotboll tillsammans.

Ngot som Tawgar r vldigt

bestmd med r att trots namnetSveaKurd r klubben ppen fralla nationaliteter.

Namnet var mer en slump, sjustycken tyckte att det var det bsta

namnet. Men det r inte en klubbbara fr kurder, alla nationaliteterr vlkomna.

KompisgngMnga spelare i SveaKurd kom-mer frn hgre divisioner ochanledningen till att de spelar hr ratt spelarna trivs i miljn och litarp varandra och p freningen.

Vi r kompisar, kanske en bror

och hans kamrater. Ngra r fort-farande trnare i andra freningar.Men hr trivs vi och kan vi gra

ngot tillsammans. Att man valdeatt brja spela i division sju var fratt man knner trygghet.Freningen har inga bestmdaml.

Vi har inga funderingar p hurlngt vi kan g. Vi bara kr, men visiktar lngt. Frsta ret var mletatt g upp till sexan.

Vi har startat ett damlag somhar funnits lika lnge som A-lagetmen som inte har blivit anmld tillserien. Vi hoppas p att damernakan vara med i serien nsta r.

Man har ven pratat om ett B-lag som kanske kommer att startas

inom kort. Jag hoppas vi fr igng det, jag

vill grna spela dr sjlv.


15/20


En modig kvinna som med sinsynbrist inte har hindrats attkmpa fr att f en utbildning tillSFI-lrare fr att bli delaktig isamhllet och fr att kunnahjlpa andra att lra sig svenska.

Koshe Mahmoud r en kurdisk-svensk kvinna som anlnde tillSverige nr hon bara var nio r.

Fr kunna veta och frst lite hurhennes vardag ser ut, stllde vi litefrgor. Till exempel hur hennesarbetsliv ser ut.

Hon tycker att man helst skaskaffa sig utbildning, dom som harutbildningen har enklare att fjobb. Men Arbetsmarknaden rnd otillgnglig fr synskadade.De kan till exempel inte f ett jobbsom lokalvrdare eller servitris.

Frr i tiden jobbade de mest somborstbindare eller pianostmmare.

De flesta som inte har haft mj-ligheten till utbildning stannarhemma och mnga blir deprime-rade. Sjlv har Koshe kmpat fratt utbilda sig Hon har ocks jobb-bat som datalrare fr synskadade.Senare blev hon tillfrgad om honkunde jobba som SFI-lrare p IrisHadars skola vid Jrntorget.Skolan r inriktad p personer medfunktionshinder.

Koshe trivs jttemycket med sittjobb och knner att det r givande.

Hon klarar sig ganska bra menhar dligt lokalsinne, till exempelatt hitta vissa gator. Hon berttar

att hon har svrt att orientera sigoch ka kollektivt, att hon r rddfr hundar. Drfr har hon ingenledarhund. Koshe bor med sinfamilj, sin mamma och syster. Honr rdd att vara ensam och att bosjlv eftersom hon flytt frn kriget.

Hon berttade om alla mjlighe-ter hon har haft som en synskadad,till exempel att lra sig nya sakerbli sjlvstndig och att leva ett

vanligt liv.JOHN PACHECO

NASRO HERSI

FANNY JONES

Hemligheten bakom succn ratt man har jobbat hrt, hittat sinspelstil utifrn materialet som manhar haft.

Spelarna passar ihop. Vi spelarinte Barcelonafotboll utan vi spe-lar den fotboll vi kan. Statstikenhar sett likadan ut sen vi startadefrssongen. Vi har hittat ett lagdr alla jobbar och kmpar frvarandra. Mlvaktens ml var attinte slppa in mer n 15 ml vilkethan lyckades bra med. Vi r njdaoch det hr ska vi ta med oss tilldivision sex.

Laget r bekvmt infr sexanoch man har lrt av sina misstag.Vra spelare och trnare r frbe-redda. Nu har vi spelat tillsam-mans under ett r. Nu kommer detatt bli p riktigt. Man mrker attalla ser fram emot att komma tilltrningarna. Jag tror det kommeratt bli bra.

Mnga supportrar

Tawgar vill ven passa p atttacka klubbens supportrar frderas std. Ett 40-tal supportrarfinns med p matcherna.

Dom r viktigare n dom tror.De r tolfte spelaren och jag hop-pas att de fr en viktigare roll i fr-eningen fr om det bara r sty-relsen och spelarna som planerarkommer vi inte lngt. Vi vill vxasom frening och det r dom somr vgen.

AMIR JAFAR

HEDAR HUSSEIN

Hon kmpar fr

de synskadade

Foto: FANNY JONES

Koshe Mahmoud

Jag brjade i SFI-skolan fr tv rsedan fr att lra svenska. Nu lserjag kursen C-D. Skolan erbjuderprofessionella lrare som undervi-sar. Vi var p datorn, lyssnar,lser, och pratar. Ibland kan vi gut fr att gra studiebesk. Dessa

metoder inte bara utbildar ele-verna att tala och hra. Men ocksfrbttrar att de kan komma ut tillsamhllet. Hr sammanfattar jagen slutsats.Som en invandrare i ett nytt land,mste du lra dig sprket. Frst

sprket s kommer framtiden attbli bttre. Sprket r det vikti-gaste. Jag menar att lrande ochsocial kontakt s snart som mjligtr viktigt.

HELENE LU

Vikten av att studera och lra


16/20


ntligen klart. Nu har Folk-hgskolan i Angered flyttat in iny lokaler vid Hammarkulle-torget.

Det knns fantastiskt. Pltsligtr vi en hel skola dr alla kanmtas i till exempel det gemen-samma kafet, sger rektor Kina

Thorsell.De nya lokalerna r strre,

modernare och en bttre milj. Det ger oss mjlighet att starta

fler kurser. Och ven ta in fler del-tagare i kurser som vi redan har. Vilr ocks att f fler skande, vi har

redan mrkt en stor skillnad.Syftet r att vi ska bli synligare.Fram tills nu tror jag att det rmnga som inte vetat att det finnsen folkhgskola hr. Vi ser ju detnr folk tittar in genom drren hr.

Tidigare lg skolan p andravningen i Folkets Hus och syntesinte utifrn.

Att skolan nu r synlig p tor-get r det bsta. Folk ser att vifinns hr. Och dessutom knns detnu som vi r en riktig skola.

I de nya lokalerna finns kursernasom tidigare lg i Folkets Hus ochdessutom de som fanns i Hjllbo.

Vi har nio klassrum i den nyalokalen och vi skulle kunna vara20 deltagare i varje men d blir detganska fullt. Just nu r vi ungefr140 deltagare.

Nya kurserEfter inflyttningen har det star-

tats en ny kurs.

Vi har bedrivit SFI sedan 2012fr de som har uppehllstillstnd.Men r man nyanlnd och intehaft sitt uppehllstillstnd lngren tv r s r man berttigad attg en etableringskurs. Det r ensexmnaders kurs som r p heltidoch meningen r att man ska lrasig sprk utifrn den nivn man roch ocks lra sig mer om detsvenska samhllet.

Det delas inte ut ngot betygeller omdme.

Man gr sin kurs, r nrva-rande, d tnker vi att de lrt sigmer svenska och kanske kan gvidare p en hgre niv i SFI nman gjort annars.

Samarbete med universitetetSkolan samarbetar ocks med

universitetet. Dels samarbetar vi i Hammar-

kullen, eftersom universitetetfinns hr, i det som kallas Lran-dets Torg. Det r institutionen frsocialt arbete som har en socio-nomutbildning dr. Sen finnsFolkets Hus, biblioteket och vimed. Tanken r att vi ska hitta ettstt att samarbeta som r lite tydli-gare. Vi ska synas mer.

Mnga som sker till skolanknner till den genom deltagaresom tidigare gtt dr, ngon kom-pis, bekant eller slkting.

ntligen inflyttning stora mjligheter i skolans nya lokaler

Foto: LAILA LEGUE

NJD rektor som glatt visar upp de nya lokalerna.


17/20


Tanken med Lrandets torg ratt en anstlld person ska ska uppskolor, freningar och gra olikaaktiviteter. Och att vi ska kunna

anvnda lokalen som frr var enpizzeria. Dr bygger Folkets Husom och dr kommer vi tillsam-mans att ha aktiviteter som gr attvi blir synliga p ett helt annat stt.

Estetiska kurserIbland har skolan och universite-

tet gemensamma frelsningar. Och vissa dagar trffar vi uni-

versitetsstuderande, sger Kina

Thorsell och fortstter: Sen har vi ett samarbete medvra estetiska kurser, musikkursensamarbetar med Hgskolan frScen och Musik (HSM), fr attgra det mjligt fr de som spelarlite annorlunda musik att kunna gvidare till universitetet. Vi gr tillexempel gemensamma projektmed de som redan gr p HSM.

Speciell kurs Skrivarkursen samarbetar med

Akademin Valand. Den kursensom pgr nu r ett vldigt speci-ellt samarbete. Halva kursen grsom universitetsstudier och halvasom en folkhgskolekurs. Menman gr allt tillsammans. Enlrare frn Valand och en frn vrskola jobbar tillsammans. Den rspeciell, men kul fr de som tn-

ker att de ska bli frfattare. S det

kan man ocks bli hr. Vi finns hr fr att vi vill att

folk i Angered ska kunna ska ochg frdigt grundskola eller gymna-sieskola. Vi vill ocks att man skakunna lsa andra typer av kurser.Sen har vi ocks de konstnrligakurserna som vi ocks tycker rviktiga, att mnniskor som tillexempel spelar annan typ avmusik fr utveckla sin frmga.

Det r likadant med konst och

skrivande. Fr vi tycker att det rngot vi vill erbjuda dem som bori Angered. Vi vill finnas till fralla som vill g en kurs, har behovav behrighet eller om man baravill bilda sig och bli lite klokare.

LAILA LEGUE

YASIN IBRAHIM

ANDREAS PURMONEN

Foto: LAILA LEGUE

SERVERINGEN skts av Mostafa Hosseinzadeh och r en klarstandardfrbttring.

Vi i SFI kte tillsammans medtv grupper till Rda Sten.

Vi gick frn skolan och vi skratt-tade och pratade med varandra.Nr vi anlnde till Rda Sten komen konstpedagog och vlkomnar

oss.Vi kom in i den stora hallen pRda Sten och vi satt runt ett bordoch sedan brjade hon bertta.

Hon gick med oss till ett stort rum.Ibland ser vi p konsten med hp-nad eller chock, och ibland medskratt. Det finns ocks mycketsorg, som jag knde nr honberttade om ngra av de fattigaomrdena i Palestina. Vi gick ven

upp till andra och tredje vningen.Vi avslutade besket tillsammansoch det var en rolig och anvndbardag, tillsammans med vnner. Vi

mste lra oss nya saker, och tnkanytt. Ibland var lngsamt p RdaSten, och sen var det brttom fratt hinna till sprvagnen. Jagknde mig mycket glad nr vi gickihop och lrde oss om de sakersom vi vet att vi behver kunna

och bertta om i detta vackra land.

MIRWAT EL CHARIF

Studiebesk p Rda Sten


18/20


60 miljoner mnniskor r pflykt i vrlden. Folkhgskolan iAngered ordnade en insamlingav klder och pengar.

Pengarna gick till Rdda Barnenoch deras kampanj barn p flykt.

Det r mnga genersa mn-niskor som har engagerat sig.

Mnga har ftt upp gonen fr kri-get i Syrien och frsttt hur allvar-ligt det r, sger Sara Lindgren,verksamhetsutvecklare p RddaBarnen.

Hon frelste under dagen. Bilderna i media p barn som

flyr, dr och skljs upp p land rfruktansvrda. Det gr att folk germycket pengar och det r bra,menar hon.

Rdda Barnen jobbar p mngaplatser i vrlden.

Vi finns i flyktinglger ochjobbar med skydd och trygghet,frsker se till att barn kan g iskolan och f lite lugn och ro. Vijobbar ocks med den farliga resanhit fr att den ska bli s sker sommjligt. Vi frsker finnas p vik-tiga platser efter vgen.

Behver respektI Sverige arbetar Rdda Barnen

fr att barnen ska tas emot p ettbra stt. Och fr att de ska blibemtta med respekt.

Och att de ska f en god man.Ngon som kan vara deras fr-myndare. Det ska g inom 24 tim-mar. Det r inte alltid det gr det.

Inom socialtjnsten r detmnga kontor som inte hjlperpapperslsa barn.

Fast de kan gra det enligtlagen men de tolkar lagen. Det r

mnga som sger nej fr att deraschefer och politiker har inte gettdem ngra riktlinjer. Vi jobbar

med att papperslsa banen ska fstd frn socialtjnsten. Sen jobbar vi p boenden, med

lxhjlp och att utbilda personal.Personalen kanske bara jobbarmed att ge barnen mat och hllerboendet ppet, men de personernar vldigt viktiga fr barnens liv.De blir som barnens familj och viutbildar personalen i det vi kallartraumamedveten omsorg. Vi gr

mycket mer men vi frsker kon-centrera oss p att barnen ska hadet bra dr de bor.

Klarar vi av att ta hand omalla flyktingar som kommer hit?

Om Sveriges resurser frdelas

p rtt stt gr vi det. Det finnsresurser, det r bara att prioritera.Sverige skulle kunna klara av attta emot nnu fler.

Men fr att ska fungera msteregeringen och riksdagen tnka tillhur man ska frdela resurserna.

Hittills r det vldigt mngafrivilliga som stllt upp. Men detbehvs fler politiska beslut, merkraftfullhet i kommunerna. ven

om staten sger en sak mstekommunpolitiker ocks frst ochsatsa p detta.

Foto: Ahmed Abdullahi

TALAR FR FLYKTINGAR. Sara Lindgren frn Rdda Barnenberttar vart insamlade pengar gr.

Pengar och klder

samlades in till flyktingar


19/20


Ingen ska tolerera att bli slagen.Men 27 000 vuxna svenska kvin-nor misshandlas nd varje r.

Den vanligaste orsaken tillaggression i familjen handlar omatt den som utvar vld grna villha kontroll ver den som blirutsatt, sger Olga Rosengren.

Hon r socialsekreterare ochjobbar bland annat med misshand-lade kvinnor.Vad r kvinnomisshandel?

Det r ju dels fysiskt vld, attman blir slagen. Men det r ockspsykiskt vld, att man fr hra fulaord, att man blir kallad fr fulasaker eller att ngon sger att maninte r vrd ngonting och svidare. Det kan ju ocks vara sex-uellt vld och det kan ocks varaekonomiskt vld, att man inte harngra pengar eller att en person tar

kontroll ver en annans ekonomi.Hur kan man hjlpa kvinnorna?

Jag tror att man kan hjlpa vl-digt mycket genom att lyssna ochgenom att bekrfta att personenutsatts fr vld. Att sga att det duvarit med om inte r okej ochgenom att erbjuda skydd somkvinnojour eller liknande har.

Om min vninna blir misshand-lad vad gr man d?

Jag tror det r svrt att grangot om inte vnnen sjlv vill hahjlp. Men man kan frska pratamed sin vn och sga att man seratt vnnen inte har det bra och attman grna vill polisanmla sakenfr det vnnen r utsatt r inte lag-ligt. Om man ser att personen blir

slagen d kan man polisanmla,men det viktigaste om man villhjlpa en vn tror jag nd r attlyssna p personen och stdja den

p det sttet den vill ha std.Kan man vara anonym nr

man ringer till Kvinnofrids-linjen?

Ja, det kan man.Kan jag ringa till kvinnofrids-linjen ven om jag inte pratarsvenska? Ja, det kan man gra. De har tol-kar och man kan koppla in ett tre-partssamtal.Finns tolk dr direkt? Ja, det finns tolkar p plats.Om man behver skyddat boendekan man f det. ven, om man harbarn, tillsammans med barnen.Man kan ocks f hjlp med kon-takter med skola, frskola ochannat som barnen kan behva.

RALITSA PAVLOVA

HOSSEIN MOHEBI

Ingen ska behva bli slagen

En del kommuner har tagit emotjttemnga och en del inga alls.

I Gteborg har vi till exempelen diskussion om cker som inte

vill ta emot ensamkommandebarn. Det finns en mnsklig faktoratt man vill ha det lugnt och skntdr man bor, men mnga kommu-ner har press p sig att ta emot fler,srskilt ensamkommande barn.

Behvs pengarMnga mnniskor kan bidra

med ngonting. Med pengar s klart. Och det

r det mnga som gr. Vi ska varanoga med vad man sknker pengartill men det viktigaste r nd attvi bemter flyktingarna p ett brastt. Det finns mnga rrelser somjobbat med detl.

Sara Lindgren menar att detbehvs en diskussion om vad somhnder i lngden. Att det nu kan-

ske det krvs det en annan typ avengagemang.

Rdda Barnen kan gra sindel. Alla mste jobba med attityder

och hur man bemter folk. Vimste som organisation vara enfrebild i den diskussionen.

Sen kan folk gra mycketgenom att engagera sig i olika ini-tiativ och ge av sin tid.

Vi har ftt in vldigt mycketpengar. Efter andra vrldskrigetoch tsunamikatastrofen har detaldrig varit ett sdant engage-mang. Vid tsunamin var det sven-

skar som dog. Men nu r folkengagerade fr barn som intekommer frn Sverige, det r ettmer internationellt tnk i folkshuvuden, det r vldigt positivt.Normalt brukar vid trffar brukardet komma 20 personer. Nu komdet 450. Vi mste var ansvarsfyll-da och gra ngot bra av detta. Det

r ett roligt problem vi har, sgerSara Lindgren.

AHMED ABDULLAHIASAD OSMAN

NAJIBEH MUSTAFE

MNGDER av klder och cirka12 000 kronor samlades in.


20/20

20-- B L A D E TB L A D E T

Allmnna kurserGlokala samhllsstudier 1

Lngd: 1 2 rKursstart: augusti/januari

Kursen riktar sig till dig som har grundskole-behrighet men inte studerat p gymnasieniv tidi-gare. Varje termin har en srskild inriktning.Kursen frvntas leda till kad medvetenhet och katengagemang i samhllet

Glokala samhllsstudier 2Lngd: 1 2 rKursstart: augusti/januari

Kursen riktar sig till dig som har ett till tv rs studi-er p gymnasium eller folkhgskola. Studierna kange grundlggande behrighet fr studier p hgskolaeller yrkeshgskola.Kursen vnder sig till dig om r intresserad av att fr-st, pverka och engagera dig i globala och lokalasamhllsfrgor. Kursen vill inspirera till engagemangoch aktivt arbete i freningar, folkrrelser och poli-tiska organisationer.

Sprk och samhlle 1Lngd: 1 2 rKursstart: augusti/januari

Kursen r fr dig som inte har studerat p lnge ochsom har SFI D eller motsvarande sprkkunskaper.

Vra deltagare kommer frn mnga olika lnder ochdrfr r studierna i svenska som andrasprk srskiltviktiga. Vi tror att bsta sttet att lra sig ett nyttsprk r att anvnda det och att studera det som raktuellt och viktigt i livet. Drfr anvnder vi myck-et tid till att studera svenska och samhllskunskap .Andra mnen som ingr r matematik, engelska, reli-gion och naturkunskap. Kursen frvntas leda tillkad medvetenhet och kat engagemang i samhllet.

Sprk och samhlle 2Lngd: 1 2 rKursstart: augusti/januari

Kursen r fr dig som har SFI D eller motsvarandesprkkunskaper och som har pbrjat svenskastudierp grundskoleniv. Studierna kan ge grundskole-behrighet.Vra deltagare kommer frn mnga olika lnder ochdrfr r studierna i svenska srskilt viktiga. Vi

anvnder ocks mycket tid till att studera samhlls-kunskap.Andra mnen som ingr i kursen r matematik, eng-elska, religion och naturkunskap.

ProfilkurserKonsten i samhlletLngd: 1-2 r

Kursstart: augusti/januari

Konsten i samhllet bestr av tv kurser:

Bild och Form: grundkurs med studier i olika mle-ritekniker, grafik, skulptur, bildteori/analys och egnaprojektarbeten. Kursen r en terminskurs.

Projekt/Idgestaltning: frdjupningskurs p distansfr konstnrliga projekt som utgr frn dina ider. Duskapar ett koncept och genomfr det under en termineller flera. Kursen r en terminskurs.

The Music CollegeLngd: 1 r, heltidKursstart: augusti

En ettrig kurs fr den som vill jobba med musik-produktion, bli professionell musiker eller ska tillhgre musikutbildning. Den riktar sig till den somsysslar med exempelvis elektronisk musik, hiphop,

R&B, DJ, folk- och vrldsmusik, rock eller hrd-rock. Handledare r profesionella musiker frn olikagenrer.

Kursen genomfrs i samarbete med Hgskolan frscen och musik.

Konstnrligt skrivandeLngd: 1 r, distansKurstid: september

En kurs fr dig som vill skriva och utveckla dittskrivande tillsammans med andra. Vi lser och sam-

talar om texter och skrivande, mter frfattare, arbe-tar i workshops och gr studiebesk.Kursen ges p distans med tv trffar i veckan.I kursen ingr tid fr eget skrivande mellan trf-farna.Kursen r studiemedelsberttigande.Kursen genomfrs i samarbete med AkademinValand.

Studera i Angered

Documents

Fiabladet - nr-71-Arbete