Frebygga synnedsttning hos barn. Var str vi idag?

Frebygga synnedsttning hos barn.Var str vi idag?Peter JakobssonDocentgonkliniken, Linkping

CFr/gonkliniken, US, LinkpingLkare p gonkliniken i Linkping sedan 1976Ansvarig fr barnoftalmologin i Linkping sedan 1983. Mentor: professor Gunnar Lennerstrand

Disputerade 1985Binocular interaction in the human visual evoked potential (VEP)Handledare: Professor Gunnar Lennerstrand

Sedan 1991 varit anstlld som universitetslektor/verlkare.Vinnare av Kandidat Korks pris: VT 99Docent 2001

5Good morning ladies and gentlemenThe countryThe cityThe hospitalThe clinicVad r amblyopi?Amblyos = sl opia = synSynnedsttning som beror p en bristande stimulans av synsystemet eller en aktiv hmningResulterar i frndringar i hjrnans syn-centrum men pverkar inte sjlva gat6Mycket knslig period: fre 6 mnKnslig period: 6 mn - 2 rPverkbar period: 2 - 4 rMindre pverkbar period: 4 - 9 r

Hur vanligt r amblyopi?I en obehandlad population frekommer det i 3-4%Vanligaste orsaken till ensidig synnedsttning i Vstvrlden

Orsaker till amblyopi

8Inte alltid strre skelning ger mer amblyopi.Exotropier mindre tendens till amblyopi, mera intermittenta

Strabism31%Ametropi25%>+4D och >1.5 D cylAnisometropi24%>1.5DStrabism + ametropi18%Oknd2%

Samsyn

Samsyn

10Frisby JP. Seeing Illusion, brain and mind.Oxford University Press 1979. Fig 51 sid 68Okorsade fibrer ngot fylogenetsikt nytt (dggdjur)Mer primitiva djur helt korsade fibrer

Amblyopi hos katt

11Nervsystemets fysiologi Ottosson D. Sid 387 fig 13.31 Originalet frn Blakemore New Scientist vol 51, 1971Blakemore & Cooper 1970

Kritiska periodenMycket knslig period: fre 6 mnKnslig period: 6 mn - 2 rPverkbar period: 2 - 4 rMindre pverkbar period: 4 - 9 r

Hur mycket frsmras synen?CXOH R N SP T M G I UC L K F X Y DH P A I E T V RK S L M X Y O G NF D A U C T R P H IV G Y E O K L M X N SH P R C T I F U D V AL M K G V E O X S N H12345678910Synen och den normala synutvecklingen

Behandling av amblyopiFrtckningLapp, filter, gondropparGlasgon

Varfr behandla amblyopi?Illa stlld om andra gat skadasFrvnansvrt lite subjektiva besvrPackwood et al. fann dock att 50% ansg att amblyopin pverkade deras livskvalittVissa yrken kan inte vljasBehandlingen upplevs inte s sllan negativt

16Stewart brown hvdar att de inte har besvrVad r screening?Underskning av en hel befolkningTillstndet skall vara tillrckligt vanligt fr att det ska vara motiveratDe ekonomiska vinsterna skall vara tillrckligt storaScreeningen mste hitta de som r sjukaScreeningen fr inte klassa de som r friska som sjukaScreening i NordenSverigeSedan brjan av 70-talet DanmarkSedan 1978FinlandSedan 1974

18Det finns ju synscreening i alla de nordiska lnderna men de mest utvrderade r i Danmark och Finland, dr man tittat p frekvensen av amblyopi fre och efter screening.Danmark har haft ett nationellt screeningprogram sedan 1978. Visus testas vid 4-rs lder.Finland har haft ett screening program sedan1974. Fre skolldern och i skolan.Finska siffran verkar mycket lg

Fre screening: Knudtzon K. On the frequency of eye dieases in Copenhagen school children. Acta Ophthalmol (Copenh) 1941;19:174-9. Efter screening: Jensen H, Goldschmidt E. Visual acuity in Danish school children. Acta Ophthalmol (Copenh) 1986;64:187-91. Fre screening: Rantanen A, Tommila V. Prevalence of strabismus in Finland. Transactions of the Danish Ophthalmological Society. Acta Ophthalmol (Copenh) 1971;49:506-7.Efter screening: Laatikainen L, Erkkil H. Refractive errors and other ocular findings in school children. Acta Ophthalmol (Copenh) 1980;58:129-36.

gon- och synunderskningar1-3 dagar6-12 veckor6, 18 och 36 mnaderSynprvning: 4, (5.5), 7 och 10 r

19Fre 4 r p BB och BVC (barnavrdscentralerna). En underskning av media och gonens stllning utfres. Visus mts p BVC vid 4 (5 i Linkping), 7 och 10 rNrvaron vid 4-rskontrollen r mycket hg: 99.5%Synscreening i tre kommunerLinkpingLundTotalt: 3126 barnStockholm/HuddingeKvarnstrm G., Jakobsson P. and Lennerstrand G. (1998) Screening for visual disorders in children, evaluation of the system in Sweden. Acta Paediatr 87, 1173-1179.

Kvarnstrm G., Jakobsson P. and Lennerstrand G. (2001) Visual screening of Swedish children: An ophthalmological evaluation. Acta Ophthalmol Scand 79, 240-244. 20The communities were: Huddinge , a suburb of Stockholm (908 children )*, Linkping (1330 children)*and Lund (1033 children)*A total of 3271* children have been tested. Barn fdda 1983. Barnen gicks igenom 1993 vid 10 r lder och alla deras tidigare visusresultat gicks igenom.

Effektivitet av synscreening

215-rskontrollen i LinkpingFrekomst av gonfel

22This slide shows the prevalence of some important visual disorders in all three communities. Refractive errors are the most common with a total prevalence of almost 9%. The combined prevalence of strabismus and strabismus/ametropia is about 3.2%.Organic lesions, congenital or aquired, with or without decreased visual acuity, are seen in 0.6% of the children. lder vid remiss

23Vi har gjort en studie p utfallet av gonkontrollerna p BVC och i skolan i tre svenska kommuner Huddinge, Linkping och Lund. Studien omfattar 3126 barn och vi har fljt dem frn 0-10 r.Diagrammet visar det totala antalet patienter som remitteras till gonkliniken under dessa r. Som vntat finns en topp vid 4, 5 och 7 r och en mindre topp vid frsta levnadsret. Efter 8 r remitteras pat oftast till optiker och dessa patienter r inte med hr. Sammanlagt 413 barn.De vid 11 r dyslexi, abducenspares, ametropiGlasgonfel lder vid upptckt

24Den frsta visustesten grs vid 4 och som synes upptcks de flesta refraktionsfelen hr. De som upptcks tidigare r huvudsakligen de med hereditet.En hel del refraktionsfel upptcks dock efter 4 rskontrollen vilket skulle bestyrka vrdet av de senare kontrollerna.Barn ver 8 r remitteras till optiker och r inte med hr. >2.5 D Sf1D anisometropi>1D astigmatismSkelning - lder vid upptckt

25Under det frsta levnadsret upptcks mnga skelningar, dribland de med congenital skelning och de med knd hereditet. Frvnansvrt mnga r allts diagnostiserade fre 4 r.Mellan 1 och 4 upptcks ytterligare fall av skelning.Vid 4 kommer ytterligare en topp. 1/3-del av dessa har mikrotropi.Efter 4 r upptcks mycket f skelningar, vilket ocks r ett tecken p de tidiga screeningkontrollernas effektivitet.Gruppen strabism+ametropi inkluderar anisometropi.Prevalens av amblyopi

26Prevalensen av amblyopi vid 10 rs lder framgr av detta diagram. Diagrammet anger antal per 1000 individer. Barnen har alla genomgtt screening och genomgtt behandling efter bsta frmga.Som jmfrelse visas antalet amblyoper i en ldre population som icke har genomgtt screening eller behandling. Studien r gjord av Vinding 1991. Vinding har ingen siffra fr 0.3 nivnSkillnaden r strst fr de lgre visusniverna och det r hr vi vinner mest.Fr visusnivn 0.1 eller lgre r skillnaden 14 individer.Med screeningUtan screening Vinding (1991) Skillnad0.10.61514.4 0.31.9 0.592314 0.7172911

Amblyopi fre och efterscreening och behandlingPrevalens0.10.30.50.7Fre screening11.15%2.00%2.84%3.77%Efter screening0.06%0.19%0.90%1.66% KrkortSynhandikapp1Hauffman M. (1974) Nedsttning av synskrpa i en svensk befolkning. Karolinska Institutet, Stockholm. 27The prevalence of amblyopia in 1970 in Sweden could be obtained through a study done on a population of adults in the county of Stockholm. This study included also other parameters than ophthalmology and vision, and the material has been recently reanalyzed.The aim of this presentation is to make a comparison of the prevalence of amblyopia in 1970 before the screening system had been introduced, and in 1992 The number of persons examined ophthalmologically was 1253. About 10% of will not reach VA above 0.3 even with screening and treatment due to several factors.The reduction is most pronounced in the lower VA.Allmnna slutsatserSynscreening fungerar effektivt i SverigeGenom screening och behandling reduceras prevalensen av amblyopi kraftigtDet finns alla anledning att behlla synkontrollen vid 4 r p BVCTesta andra ldrar?Andra metoder?Vision screening in 3-year old children.Comparison between the Lea Symbol chart and HVOT (LM) chart. G. Kvarnstrm P. Jakobsson478 barn

478 barn29Metod

30The chart HVOT of Anders Hedin was introduced in Sweden 20 years ago as a screening test.The Lea chart was first described 1980 by Lea Hyvrinen but has not been used as a screeningtest in Sweden. Both charts are made for 3 m, got 4 different symbols has a pointing chart.and Have almost logarithmic progressionMedverkan

31LHHVOT3y83854y93 933/4y96 97The testability rate at the first examination was almost the same for both charts in all 3 groups. There was no statistical difference between the methods at any age. There was, however, a statistically significant difference between ages in the ANOVA-test.The testability was approximately 10% better at the control group, and the Ttest showed a significant difference(p6555 pat