KRÖNIKA Bor

Uppfinnarjockei länet?

TEMALänets

innovationer och kluster

Nr 5november • 2012

UMEÅStaffan Ling

Årets Mentor i Västerbotten

Sidorna 24-27

Senaste nytt från

O C H T I L LVÄ X T I VÄ ST E R B OT T E N

2

All

info

rmat

ion

på

fore

tags

tidn

inge

n.se

Boka annonsplats i nästa nummer redan nu!Västerbottningen Företag ges ut med 6 nummerper år och berättar om företag, entreprenörskap och tillväxt i Västerbottens län.

Tidningen distribueras till alla företag i Västerbotten.

Kontakta våra säljare för mer information:

Greger Kågström 0910-211 02greger.kagstrom@foretagstidningen.se

Thomas Wänman 090-71 15 21Thomas.Wanman@display-umea.se

FOKUS

Inla

ndet

behö

ver e

tt

eget

väg

pake

tLY

CKSE

LE

Tåg

och

flyg

– fram

tiden

s m

elod

i

Nr 4

sept

• 20

11

BRAXSEL

EEr

bjud

er

foto

och

film

från

ovan

Sido

rna

24–2

7

Med

info

rmat

ion

från

VÄ

STE R

BOT TEN

mta

rbe

t

UMNÄS

Gränshandeln

växer

och utvecklas

FOKUS

Miljöteknik

för kung

och foste

rland

Nr 5

okt • 2011

BURTRÄSK

Möt Årets

Företagare

i Västerbotte

n

Sidorna 24–27Med information frå

n

OCH T I L LVÄXT I VÄ ST E RBOT T EN

ge – bra affär

företag

SPECIALLänets

starka

varumärken

STOCKHOLMViktig

vecka för

Västerbotten

Nr 1

mars • 2012

LÖGDEÅ

Det starka

modehuset

vid E4

Sidorna 16–19

Senaste nytt från

O C H T I L LVÄ XT I VÄ ST E R B OT T E N

Säljer

äventyr

fjällmiljö

LYCKSELEMaxmoduler

bygger för framtiden

PORTRÄTTSara – Årets mäklarprofil

i Sverige

Nr 2 april • 2012

SORSELEFöretaget

som satsarpå trivsel

Sidorna 18-21

Senaste nytt från

O C H T I L LVÄ X T I VÄ ST E R B OT T E N

Industri-pris till

Indexator

PORTRÄTTMöt turist-företagarenStig Strand

UMEÅStora

förhoppningar

med IKEA i stan

Nr 3 juni • 2012

LYCKSELE Bergasalen är

hotellchefensdrömprojektSenaste

OCH T I L LVÄXT I VÄ ST E RBOT T ENMed fokus

på turism

LÄe

OCH T I L LVÄXT I VÄ ST E RBOT T EN

För Mär v

L e d a r e 3

Innehåll

Nr 5 November 2012

Vi och våra innovationer 4–5

Innovationsrådets roll 6

Krönika: Robert Salomonsson 8Entreprenörscentrum guld värt 9

Rådgivarnas viktiga roll 10–11

Krönika: Lars Lundström 15

En sluss för goda vårdidéer 16–17

100 innovationer för Indexator 19

Möt en god innovatör 20–21

Krönika: Roland Norbäck 22

FÖRETAGARNAS MEDLEMSSIDOR 24–27Den uppfinningsrike företagaren 28–30

Årets företagare i länet 31Starka kluster i Västerbotten 32–39

Årets mentor i länet 40–41

39 31

10

Företag Västerbottningen ges ut av:Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UmeåTel: 090-711380Fax: 090-711390Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB,073-818 00 06, jonatan.hjort@foretagstidningen.seAnnonser: 090-3493709

Epost: Info@foretagstidningen.seWeb: www.foretagstidningen.seTryckeri: Tryckmäklaren, Luleå

Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot alla redaktionella tips. Tidningar i Norr AB ger även ut tidningstitlarna: Nordsverige, Västerbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Bygdenmellan städerna, Resmål Västerbotten.

Företag Västerbottningen ges ut av:Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UmeåTel: 090-711380Fax: 090-711390Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB,073-818 00 06, jonatan.hjort@foretagstidningen.seAnnonser: 090-3493709

Epost: Info@foretagstidningen.seWeb: www.foretagstidningen.seTryckeri: Tryckmäklaren, Luleå

Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot alla redaktionella tips. Tidningar i Norr AB ger även ut tidningstitlarna: Nordsverige, Västerbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Bygdenmellan städerna, Resmål Västerbotten.

DET LÅTER SOM EN KLYSCHA men är inte mindrekorrekt för det. Inno vationer, nya företag och växande företag är viktig a för job ben och tillväxten i Sverige.

Men det är också dessa företag, som ofta har detsvårast att skaffa kapital och klara sin finansie-ring innan pr odukterna är på mar knaden och försäljningen har kommit igång.

I höstbudgeten fick förslaget om sänkt bolags-skatt den mediala uppmär ksamheten men i denfanns också andra godbitar.

Förslaget om In vesteraravdrag är en sådan. Förslaget bygger på a tt fysiska personer som investerar i ett mindr e företag har möjlighet a tt

dra av hälften a v investerat belopp, upp till 650 000 kronor isin självdeklaration.

I vår del av världen är Investe-raravdraget intressantare än bolagsskattens storlek. Investerarav-draget kan ge en kraftinjektion till utveckling ide små innovativa företagen och det är där fram-tiden finns för oss i Västerbotten.

Jonatan Hjort

090–711 382

jonatan.hjort@foretagstidningen.se

Kraftinjektion hos de innovativa

Monteringsfärdiga möbler i plattapaket är en mycket framgångsriksvensk innovation. Liksom vätskorförpackade i platt papper, tetra.

FOTO: PRESSBILD

LÄNET4 I n n o v a t i o n e r

L Innovationer är n ydanandevaror, tjänster eller pr ocessersom får stor t genomslag på enmarknad.

Smartphones är ett ex empel.Utifrån ny och befintlig teknik er-bjuder dessa produkter nya tjäns-ter som b livit till ett måste , ochförändrat människors livsstiloch organisationers funktions-sätt, jorden runt.

Innovationer initieras så välinom forskning och företag sombland kunder och brukare. De ut-vecklas som regel i läroprocessermellan många aktörer och kom-petenser.

I slutet a v 1980-talet lansera-des begreppet innovations-system.

Det syftar på alla formella ochinformella aktörer, nätverk ochinstitutioner, från näringsli v,

Tema:Innovationer

Välkommen till Västerbottningen Företags temanummer om

innovationer och kluster.

5

Innovationshjälp

Här kan du bli slussad vidare till rätt rådgivare för din idé och dittverksamhetsområde:Almi Företagspartner: www.almi.seB.I.C. Factory: www.bicfactory.seConnect Norr: www.connectnorr.orgConvoy: www.convoynorr.seDesignVästerbotten: www.designvasterbotten.seEntreprenörcentrum: www.entreprenorcentrum.se/vasterbottenInnovationskontor Norr, Umeå universitet: www.innovationskontornorr.umu.seInnovationssluss Västerbotten: www.innovationssluss.seInnovation Västerbotten/Uppfinnarföreningen Skellefteå: www.innovationvasterbotten.comKrenova: www.krenova.seUminova Innovation: www.uminovainnovation.seUng Företagsamhet: www.ungforetagsamhet.se/vasterbottenVenture Cup: www.venturecup.se

Källa: Våga satsa, infobroschyr april 2012

Kluster i länet

Biotech Umeå: www.biotechumea.se/Georange: www.georange.se/ProcessIT Innovations: www.processitinnovations.se/Skogstekniska klustret: www.skogstekniskaklustret.se/Virtuellt kluster: under utveckling

akademi och offentlig sektor, somverkar för att nya idéer ska upp-stå och omvandlas till kommersi-ella produkter och framgångs-rika företag.

INNOVATIONER anses avgörandeför hela samhällets utv eckling.De antas möjliggöra lösningar påallt från sjukvårdens kvalitet tilllandsbygdens överlevnad.

Sveriges satsningar på forsk-ning och innovation uppgår årligen till cirka 30 miljarder kro-nor. Kritiker menar att resultateti form av kommersiella produk-ter är alldeles för magert.

Ett sätt a tt öka inno vations-trycket är a tt etablera kluster,alltså branschsamarbeten mel-lan företag inom ett oc h sammageografiska område. I länet finnsen handfull utv ecklade kluster-nätverk, varav ett par v ärlds-ledande.

LÄNETS innovationssystem har i dag 14 aktörer som ägnar sig åtatt hjälpa människor och företagatt omsätta sina n yskapande idéer till säljande pr odukter och

framgångsrika företag.I detta temanummer av Väs-

terbottningen Företag träffasrådgivare, nätverksaktörer, före-tagare, forskare, enskilda idé-givare och innovatörer, som verkar inom länets inno vations-system och kluster. n

FREDRIK BJÄRNESAND

”En uppfin-ning är enidé somännu ingenköpt. Eninnovationär en produkt somfolk betalarför.”

L Ä N E T6 N y h e t

Samarbete ger strukturJan-Erik Lundström, länsstyrelsen. ”Innovationsrådet har blivit lite grann av ett varumärke som visar upp hur vi sam-verkar och vilken struktur vi har på arbetet med innovationsfrågor i länet.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Länsstyrelsens beslutsunder-lag för de samlade företags-och innovationsbidragenuppgår i år till 66 miljonerkronor, varav: ✔ regionala investeringsstöd(större investeringar riktademot inlandet): 20 MKr✔ regionala bidrag tillföretagsutveckling: 34 MKr✔ innovationer: 12 MKr

Källa: Länsstyrelsen

Innovationsrådet är en samman-slutning av länets rådgivnings-organisationer och finansiärerför innovativa idéer med kommersiell potential.– Vi har blivit vältrimmade ivåra roller, säger Jan-ErikLundström, länsstyrelsen.

L Innovationsrådet tillkom 2005utifrån frågeställningen hurman skulle få maximal effekt avde finansiella och organisatoris-ka resurser för utveckling av innovationer som finns i länet.

– Samarbetet har gjort att vi i dag fått en väldigt bra strukturoch överblick på var folk kan vän-da sig, det har gett oss en bättrebild av vilka resurser som finns irespektive kunskapsportföljeroch finansieringskorgar, sägerJan-Erik Lundström, länsstyrel-sens representant i rådet.

Förutom länsstyrelsen ingårAlmi företagspartner nord, Inno-vation Västerbotten, Uminova

Innovation samt Innovations-bron. Via Entreprenörcentrumnår Almi företagspartner ut medrådgivning till privatpersoneroch företag i 14 av länskommun-erna, medan Innovation Väster-botten står för motsvarande insatser i Skellefteå kommun.Uminova Innovation vänder sigframförallt till innovatörer ochforskare från universitet ochsjukhus.

För finansiering svarar AlmiFöretagspartner, Innovations-bron och länsstyrelsen.

LÄNSSTYRELSEN ÄR särskilt ämnad att gå in i tidiga skeden.

– Innovationscheck är ett stat-ligt bidrag på maximalt 50 000kronor till nyskapande projekt imycket tidigt skede, och omfattarmaximalt 50 procent av utveck-lingskostnader upp till 100 000kronor.

Innovationsbidrag går tillnyskapande projekt i mycket

tidiga skeden där utvecklings-kostnaden och kapitalbehovet ärstörre. Bidraget är som mest 1,2miljoner kronor, upp till max-imalt 45 procent av utvecklings-kostnaderna.

JAN-ERIK LUNDSTRÖM berättaratt år 2009 förbättrades villkorenför innovationsbidragen.

– Det är möjligen förklaringentill att de beviljade bidragen togrejäl fart samma år, med en ökning från tidigare genomsnitt-liga 2-4 miljoner kronor per år till9, 16, 6 miljoner kronor åren 2009-2011.

Numera ges innovationsbidra-get i form av ett bidrag, med en av-skrivningstid på normalt tre ellerfem år, beroende på storlek.

Jan-Erik Lundström är posi-tiv till att innovationsbegreppet,sedan länsstyrelsen fick ansvarför hanteringen 2002, vidgats tillatt omfatta vitt skilda produkteroch tjänster.

– Det ger oss möjlighet att gåin mycket bredare.

Vad gäller innovationsbidra-gen har tonvikten de senaste tioåren legat på Informations- ochkommunikationsteknologi samtLife Science, med övervikt föruniversitetsstäderna. I inlandetär det nog snarare övervikt påtillverkande industri.

Att inlandsinnovatörerna ärrelativt färre i statistiken kanhänga samman med att inlands-företag har större möjlighet attsöka stöd för produktutvecklingvia övriga stödformer, varför flerföretag kan finansiera sina inno-vationer den vägen.

– Ifrån länsstyrelsens vill visärskilt uppmuntra innovatörer-na i inlandet, vi har en mångårigpolicy att prioritera inlandethögst, det finns generellt störremöjligheter att få stöd om manbedriver verksamhet i dessa om-råden. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Innovationsfinansiering vialänsstyrelsen 2002-2011Beviljade stöd: 49,2 MKr:Umeå: 138 ärendenSkellefteå: 39 ärendenÖvriga länet: 19 ärenden

Källa: Länsstyrelsen

7

Med vår hjälp får du företagets verksamhet att rulla lättare.Du och ditt företag är en del av det lokala näringslivet. Det är vi också. Med vår långa erfarenhet förstår vi

Du får personlig hjälp med lösningar som ökar tryggheten och bidrar till lönsamheten i ditt företag. Prata med oss så hjälper vi dig att få verksamheten att rulla lättare.

www.LFvasterbotten.se

Umeå 090-10 90 00Skellefteå 0910-73 40 00

Lycksele 0950-347 50

Med våra 75 fordon transporterar vi rundvirke, flis, spån, grus, styck-egods, m.m. Vinterväghållning med plogning och sandning utför vi i flera inlandskommuner. Entreprenader och försäljning av grusmaterial.

Proffs på reparationer av tunga fordon! Stort reservdelslager! Även begagnade lastbils- och släpvagnsdelar.

Alltid nära till hands!

Stor verkstad!

ÅSELE Industrivägen 7 919 32Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VILHELMINA Terminalg 5, 912 32Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VILHELMINA Terminalg 5, 912 32

Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

Vi håller inlandet rullande

ÅSELE Industrivägen 7,Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VILHELMINA Terminalg 5, 912 32Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

ÅSELE Industrivägen 7, 919 32

Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VILHELMINA Terminalg 5, 912 32

Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

modern kommunikation

Svedjevägen 8D, Hedensbyn Tel 0910-77 84 70

ALLT INOM KOMUNIKATION!

Samsung Galaxy S3· 4,8-tum Super AMOLED-skärm med 720p-upplösning · Fyrkärnig 1,4GHz-processor (Exynos 4 Quad) · 16 eller 32GB internt lagringsutrymme (64GB-variant kommer senare) · Plats för minneskort · 8MP-kamera · 1,9MP-kamera framtill · Bluetooth 4.0, NFC, GPS, GLONASS · 136,6 x 70,6 x 8,6mm · 133g · 2100mAh-batteri ·

RIKTIGT SNABBT BREDBAND I NORRLAND!

Mobilt internet

Mobilt internet innebär att du kan vara uppkopplad när och var du vill. Detta är bredbandet som ger dig möjlighet att surfa flera samtidigt, var du än befinner dig.

Vi hjälper dig att hitta det abonnemang som passar dina behov bäst.

8 K r ö n i k a

Innovationer och kluster måste varaett av de vanligaste modeorden,åtminstone i de näringslivsoriente-

rade tidskrifterna.Samtidigt är företeelserna uppfin-

ningar och samverkansgrupper någotsom funnits väldigt länge. Stenålders-människorna uppfann yxorna ochjobbade i kluster för att fälla älgar ochmammutar.

I början av 1900-talet var det någonsom ville lägga ner Patentverket medmotivet att alla uppfinningar redan vargjorda. Med facit i handen kan man seatt antagandet inte riktigt stämde medverkligheten. Har vi då nått vägens slutnu år 2012?

Sannolikt inte.Däremot tror jag att resultatet av

innovationer kommer att se annorlundaut än vad de gjorde förr. Spotify,Facebook, Skype är några exempel påinnovationer som har nått obegripligabörsvärden på kort tid. Eller är Spotifyoch Facebook egentligen en innovation?

Det egentliga arbetet med en inno-vation börjar när man har en idé, ochvägen från idé till kommersialiseradprodukt är lång och full med fallgropar.Med en bakgrund från utvecklingsav-

delningen på IBM vet jag att denaffärsmässiga bedömningen ofta är detsom fäller produkter från att nåmarknaden. Naturligtvis kan det finnastekniska och produktionsmässigaproblem men tror ledningen inte attprodukten kan tjäna pengar så blir detingen lansering.

Hur många småföretag besitter helakompetensen från idé till intäkter? Jagtror att den gruppen inte så jättestor.Lösningen på det problemet kanske ärkluster, ett finare ord för nätverk.

Men den jättestora utmaningen föralla nätverk/kluster är att hittamodellen som skapar mervärde så attett plus ett blir tre. Att lyfta ett nätverkfrån en social gruppering till ettaffärsmässigt nätverk är inte enkelt.Det kräver initiativ, målmedvetenhetoch tjurskalligt arbete.

Länet behöver genomtänkta,implementerade strategier för deinnovationer som ligger i byrålådorrunt om i länet. Det kryllar av embryostill innovationer som bara väntar på attkommersialiseras. Jag hävdar inte attdet alls fungerar i dag men när jagunder en dag har träffat tre företagaremed fyra ”skrivbordsinnovationer”, så

känner jag mig ganska säker om jaganser att det finns outnyttjade möjlig-heter.

Svårigheten är att hitta ochimplementera modellen som ökarantalet lyckade innovationsprocesser. Iden processen är kluster kanske ettverktyg, tror inte att det är helalösningen, men åtminstone en del.

Bor Uppfinnarjocke i länet?

ROBERT SALOMONSSON

Robert Salomonsson är ordförande för

Företagarna Västerbotten. Robert når du på

e-postadress Framtid@storuman.se eller på

telefon 070-572 63 99.

”Men den jättestora utmaning-en för alla nätverk/kluster är atthitta modellen som skapar mer-värde så att ett plus ett blir tre.”

N y h e t 9

Maria vill skydda hörselnLjudabsorberande produkterborde även ha en pedagogisklösning.Så tyckte Maria Grönberg närhon skapade sina ljudabsor-benter riktade till förskolor ochskolor.– Genom mina återförsäljaresäljs produkterna i bådeSverige och resten av Europa.Snart finns de även i USA.

L Öppna kontorslandskap ochfler och fler barn i varje försko-leklass. Det finns många situatio-ner i vårt samhälle där ljudnivå-erna höjts. För drygt två år sedanstod Maria Grönberg i ett vägskäli arbetslivet som gjorde att honvalde att starta företaget Galantform. En företagsidé som redanbörjat växa fram under tiden somanställd.

– Höga ljudnivåer är ett all-mänt problem i samhället. Det ärnågot man pratar mycket om ochjag såg ett behov. Jag vill hjälpatill att dämpa uppkomsten av ska-

dor på vår hälsa som orsakas avdåliga ljudmiljöer. Jag kommerfrån inredningsbranschen ochville ge ljudabsorbenterna någotextra och det blev en estetisk ochpedagogisk utformning, sägerMaria Grönberg.

Genom sitt förtroende för idénoch hjälp av både Entreprenörs-centrum och Design Västerbottenhar hon i dagsläget fyra olika åter-försäljare och hennes produkterfinns att köpa i både Sverige, Eu-ropa och snart även i USA.

MEN HENNES RESA HAR tagit ettpar år. Problemen hon mött harvarit att få produkterna rätt.

– Jag har fått byta tillverkareoch testa olika material för att fåden kvalitetsnivå som jag önskar.Jag sitter själv på alla stolar i fö-retaget och i olika skeden är detlätt att man fastnar. Det störstaproblemet som jag fått hjälp avEntreprenörscentrum med är va-rumärkesuppbyggnaden, alltsåhur mitt erbjudande ska pakete-

ras på rätt sätt, säger MariaGrönberg.

I dag har hon ett tiotal produk-ter som riktar sig både till försko-lor och skolor men även andra offentliga utrymmen och hennesskissblock är aldrig långt bortanär idéer visar sig. Hon är gladöver den hjälp hon fått då denkreativa andan kan falna om

andra delar av företagandet gerproblem.

– Det har varit guld värt att haEntreprenörscentrum i ryggen.Att bolla alla frågor med sig självger inte så mycket eftersom maninte har kunskapen om alltingoch inte har den erfarenheten,säger Maria Grönberg.n

MADELENE HOLMGREN

I dagsläget har Maria Grön-berg ett tiotal produktersom riktar sig både till för-skolor och till skolor menäven andra offentliga ut-rymmen.

FOTO: MADELENE HOLMGREN

H O L M S U N D

Det har varit guld värt att haEntreprenörcentrum i ryggen. Att bolla alla frågormed sig själv ger inte så mycket eftersom man inte harkunskapen om allting och intehar den erfarenheten.

LÄNET10 N y h e t

Riggat för nya idéer

Jenny Ferry, innovationsrådgivare, Entreprenörcentrum. ”Det är genom utveckling som man kan göra mer affärer och få fler anställa.”FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Jenny Ferry är en av treinnovationsrådgivare på EntreprenörcentrumVästerbotten.– Det fantastiska är att allamänniskor bär på idéer, vi står riggade för att hjälpa till, allt är gratis.

L Entreprenörcentrums innova-tionsrådgivning vänder sig till pri-vatpersoner och företag med idéerkring nyskapande varor, tjänstereller processer, i hela länet.

– Första steget är att lämna inen idébeskrivning utifrån ett frågeformulär som finns på Entreprenörcentrums hemsida.Därefter ordnar vi ett fysisktmöte för att få en helhetsbild a v

idén och personen eller företagetför att se om det finns vision ochdrivkraft bakom, säger JennyFerry.

EFTER ATT IDÉN F ÅTT tydligareform vidtar den mycket avgöran-de nyhetsgranskningen, som innebär att ett externt patentom-bud får undersöka om idén redanfinns och är skyddad.

– Resultatet är ett omdöme omsannolikheten för a tt idén elleruppfinningen kan nå pa tentsta-diet, respektive sannolikhetenför att intrång kommer att ske påbefintliga skydd.

Syftet är att undvika intrång,vilket skulle kunna bli kostsamt.

Därefter påbörjas arbetet med

att utarbeta en hållbar af färs-modell, där v ägen från pr odukttill produktion och marknad utstakas.

– Här vi har möjlighet a ttkoppla in hela Umeås super -turbo, säger Jenny Ferry och syftar på uni versitetets forsk-ningskompetens, inkubatorer-nas affärsstöd och diverse inno-vationsprogram.

BETRÄFFANDE FINANSIERINGbrukar Entreprenörcentrum i första hand hänvisa till länssty-relsens innovationscheckar.

– Vill man genomföra ett pro-jekt där inte banken vågar ställaupp erbjuder Almi inno vations-lån på 50 000 kronor och uppåt.

Även etablerade små oc h medelstora företag är v älkomnatill Entreprenörcentrum.

– Många företagare glömmerlätt bort att vad de håller på medär tjänsteinnovationer.

– Testa, ta kontakt och se omdin idé är inno vativ, det k ostaringet att försöka. Om inte anna tkan vi hänvisa till annan rådgiv-ning in om Almi, till ex empel Design Västerbotten.

Jenny Ferry påpekar a tt Entreprenörcentrum särskilt ärtill för människ or och företag i inlandet.

– Det är f antastiskt att allakommuner står bakom, de vill attni ska lyckas med era idéer. n

FREDRIK BJÄRNESAND

11

MÖBLER & INREDNINGFÖR OFFENTLIG MILJÖ

Klädskåp - Vapenskåp - Skrivbord - SkrivstolPallställ - Lagerhyllor - Butikshyllor - VagnarBelysning - Godshantering - Fikabord - StolarVäntrumsmöblerPlåtskåp - TruckarHyllor m m.

Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se

Kontakta oss så kan vi hjälpa er medkonstruktionstips inför Varmförzinkningen.

Lägg din konferens mitt i centrumBra kommunikationer, 5 minuter från flygplatsen,

200 meter till busstationen, 150 fria parkeringar inom 200 meter, parkering med motorvärmare.

Info och bokning på0950-123 45 eller info@mblycksele.se

Välkommen!Se våra lokaler på www.mblycksele.se

- Isolera med Miljövänlig Cellulosa lösull 30% högre Isolerförmåga

Isolera Tak, Vindar,Väggar och Golv

Läs mer på www.isohem.se Tfn. 070-374 89 65 Peter Henriksson

Vi sänker Era Uppvärmingskostnader!

Inlandets egen rådgivareHans Grönlund är ny i rollensom innovationsrådgivare för inlandet.– Här handlar det mycket om fritid, skogshantering och basnäringar av naturliga själ, säger han.

L Under hösten har Entr epre-nörcentrum etablerat filial för innovationsrådgivning i V ilhel-mina, med inlandskommunernasom fokusområde.

Via bland annat annonse-ring har personer oc h företagmed idéer, innovationer ochuppfinningar att förverkliga efterlysts.

– VI TROR ATT DET FINNS mycketidéer i byrålådorna, det är mångapensionärer som under sitt yrkesverksamma liv gått och

funderat på idéer under sitt yrkesverksamma liv, säger Hans Grönlund.

FÖRUTOM Entreprenörcentrumskostnadsfria hjälp med n yhets-värdering av idéers oc h uppfin-ningars originalitet vill HansGrönlund gärna framhålla sinamöjligheter att förmedla kontak-ter med tillv erkande företag iområdet.

– VIA KOLLEGORNA i Umeå kanjag även lotsa vidar e till andra aktörer för rådgivning och finan-siering, eller expertkompetenservid universitetet.

– Vi har ett stor t nätverk, detär en styrka.

– Det finns v äldigt mycket resurser i länet för detta. n

FREDRIK BJÄRNESAND

V I LHE LM INA

”Vi hjälper digatt testa och utveckla dinaidéer hela vägenfram till kom-mersialisering.Kostnadsfritt!”,säger HansGrönlund

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

SKE L L E F T EHAMN12

Lätt lastpall – lyft förPallkeet

Torbjörn Holmlund lyfter lätt en last-pall på en arm. Vikten är endast 3,5kilo, jämfört med 20-25 kilo för envanlig lastpall. FOTO: ERIC NORDLUND

Lätt lastpall – lyft förPallkeet

13

”Istället för attanpassa godsettill pallen kanman anpassapallen till godset”.

Fötter av plast, tillverkad avåtervunna norska fisknät.

Självalastpallen avwellpapp.Det låterkanske somatt Pallkeet iSkelleftehamnär ute på djuptvatten, menTorbjörnHolmbergmenar att manhar enmiljövänligtransport-

lösning som kommer att sparapengar, inte minst för åkeribranschen.

L Torbjörn driver relativt nystartade Pallkeet tillsammansmed brorsan Anders. Vi träffarTorbjörn hemma i villan i Skel-leftehamn, tills vidare också huvudkontor för företaget. Hanberättar att ursprungsidén tilldet system av lätta lastpallar mantagit fram kommer från Anderstid som lastbilschaufför.

– Han fick ju en bra inblick i hanteringen av lastpallar och log-istiken kring det, säger Torbjörn.

PROBLEMET MED DAGENS last-pallar av trä är storleken, tyng-den och hanteringen, resoneradebröderna. Idéer bollades, testergjordes och svaret blev en lastpallsom är mycket lättare, billigareoch som bara används en gång.Sedan återvinns materialet.

– Varje pallfot väger 170 gramoch klarar ett tons belastning, säger Torbjörn.

PALLFÖTTERNA SÄTTS I wellpap-pen utan lim eller tejp, de är kon-struerade för att knäppas fast.Hur många pallfötter man behö-ver beror på hur mycket man skalasta. Och de är alltså gjorda av......fisknät!

– Ja, i Norge går det ju mycketfisknät, och där har man ett sys-tem för återvinning av sådant. Dåkan man till exempel göra pallfötter av det.

Viktbesparingen i lastbilen är

det viktigaste, eller i flyget. Enwellpappall väger runt 3,5 kilo,en vanlig träpall 20-25 kilo.

NÄSTA STEG I KEDJAN slipperman; hanteringen av returpallar,som dels ska skickas tillbaka,dels kräver underhållsskötsel.Som inte är särskilt miljövänlig.

– Många vill komma ifrån han-teringen. Det är tungt och utrym-meskrävande, säger Holmberg.

Han har också räknat på det;en långtradare med 48 vanligapallar som i snitt väger 20,8 kilosläpar på nästan ett ton i barapallvikt. Med Pallkeets pallar blirvikten vara 168 kilo.

PRODUKTIONEN HAR RÄTT nyli-gen kommit igång i en fabrik i Skellefteå. Man gör två standard-storlekar, helpall (120 gånger 80centimeter) och halvpall (80 gånger60 centimeter). Wellpappen kan le-vereras antingen plan eller med enkant. Även om det är standardstor-lekar i grunden finns möjlighet förkunden att välja storlek på pallen.

– Istället för att anpassa godsettill pallen kan man anpassa pal-len till godset, mycket mer val-frihet, säger Torbjörn Holmberg.

I VISSA FALL, menar Torbjörn,kräver kunderna träpall ändå.Därför har man också tagit framen lättare träpall, den väger ungefär hälften jämfört med envanlig. Och fortfarande med sam-ma ”fisknätsfötter”.

– Det är också en engångspall.Det är till exempel om något skastå på pall ute en längre tid somträ är att föredra framför well-papp, det klarar fukten bättre, säger han. n

ERIC NORDLUND

Pallfoten väger 170 gram och klarar ett tons tryck. Denär tillverkad av återvunnet norskt fisknät.

Nya företagare får hjälp hitta lämpliga lokaler

UMEÅ14

Genom stöd av företagskuvösen BIC Factory lanserar Per Nilsson och Philip Granered i företaget SmartEducation sittnya läromedel för slöjd. FOTO: MADELENE HOLMGREN

Utför markarbetenoch transporter

070-568 07 47 • Vilhelmina • Lövkullen

Industrigatan 2, 923 31 StorumanTel: 0951-776 70, 0951-776 94, Fax: 0951-772 70E-mail: lindqvist@lindqvistakeri.se Hemsida: www.lindqvistakeri.se

• Betongstation• Mobila lyftkranar• Bläster & måleri• Gruskrossning• Grusleveranser• Vägtransportledare

Med hjälp av lokaler och ettstort nätverk hjälper inku-batorer nystartade företagvarje dag. Ett av dessa företagär SmartEducation som bryter ny mark med ett digitaltläromedel genom stöd från BIC Factory.

L Det kommer från det latinskaordet för kuvös och ger betydel-sen om en gynnsam miljö att växaoch bli stark i.

En inkubator ger nystartadeföretag under en tidsbe gränsad

tid råd, stöd oc h en arbetspla tsmed företagare i samma situa-tion.

En plats som är en viktig deltill att våga ta det sista steget motatt bli företagare.

– Inkubatorer är en bra sa ts-ning. Företagen som suttit hososs brukar säga att det blir mersom på riktigt. De får en pla tt-form som g er legitimitet och defår också lite mer pr ess på sig, säger Lena Öhlund, v erksam-hetsledare vid för etagsinkuba-torn BIC Factory i Umeå.

Sedan starten 1998 har BICFactory hjälpt 81 för etag vilketgett 186 arbetstillfällen.

– FLERA FÖRETAGARE HAR ocksåkunnat anställa personal så sif f-ran är egentligen högre. 22 av deutflyttade företagen omsatte under 2010 och 2011 183 miljonertillsammans och det gör det ty d-ligt att detta är en verksamhet attsatsa på. Över 80 procent av företa-gen som varit här är f ortfarandeverksamma, säger Lena Öhlund.

För företaget SmartEducation

var inkubatorn BIC F actory enviktig hjälp i uppstarten av derasi dag ett år g amla företag. De lanserar nu i höst ett digitalt läro-medel för slöjd i grundskolan.

– DET ÄR SVÅRT ATT gissa hur detskulle ha gått om vi inte fått denhär hjälpen. Vi hade nog kommittill samma plats som vi är i da gmen resan skulle ha sett annor-lunda ut. Vi ville sitta här för attfå ett kontaktnät och en möjlighetatt träffa kollegor som job barmed samma sak, säg er Per Nils-son som är utbildad slöjdlärare.

Genom läromedlet får elever-na något som kan liknas med ettrecept från en kokbok, men härvisas istället hur man gör ensmörkniv och vilka redskap sombehövs. De kan ä ven få mer information om v erktyg och träslag.

UNDER SITT ÅR PÅ BIC Factoryhar de haft ett f lertal möten medlärare genom sin referensgrupp.

– Det är en stor skillnad omman sitter hemma eller här . Vivill att de som möter oss förståratt detta är det bästa som finns påmarknaden och det ger en seriö-sare bild a tt bjuda till sittninghär, säger Philip Granered. n

MADELENE HOLMGREN

N y h e t

K r ö n i k a 15

Att inventera riskeri företagets verksam-het och arbeta skade-förebyggande är välinvesterad tid

Kanske har du uppmär ksammatvår kampanj under hösten – Nubrandsäkrar vi Västerbotten!

Som lokalt försäkringsbola g med Väs-terbotten som enda mar knad är vi för-stås särskilt angelägna om att våra läns-bor ska ha det tryggt och säkert – såvälhemma som på arbetet. Kampanjen fokuserar på bränder som uppstår ihemmet – och hur man med enkla åtgär-der kan minska risk en och begränsaomfattningen. Men vi vänder oss ocksåtill företagare runt om i länet.

Som företagare har du sk yldighetatt bedriva ett systema tisktbrandskyddsarbete (SBA) i din

verksamhet. Detta finns reglerat i lagenom skydd mot olyckor och ditt ansvar ärtydligt.

Företag drabbas oftast a v verksam-hetsrelaterade eller anla gda bränder,och ett enkelt sätt att minska risken äratt hålla rent kring sina lokaler – rensabort lastpallar och annat brännbart ma-terial. Anlagda bränder är förstås kne-pigare, men larm och fasadbelysning ärett sätt a tt förhindra skade görelse. Kameraövervakning kan också vara ettalternativ.

Det systematiska brandskyddsar-betet handlar egentligen om att invente-ra risker i verksamheten och skapa ruti-ner kring brandsk ydd. Det är inte såkrångligt som det kanske låter. Kontrol-

lera belysning, hur brandf arliga väts-kor hanteras, hur skarvsladdar oc h el-kablar ser ut oc h självklart att nödut-gångar och utrymningsvägar inte ärblockerade, att brandsläckare finns ochatt det finns en plan för agerande vid ett eventuellt brandtillbud.

Gör en c hecklista och upprättarutiner – v em stänger av kaf-febryggaren? Hur förvaras vik-

tiga dokument? Hur hanteras säk er-hetskopior och data-backup? Förvarasbrandfarliga vätskor i enlighet med la goch föreskrifter?

Frågor kring la gen om sk ydd motolyckor och det systema tiska brand-skyddsarbetet kan du ta med någon a voss som job bar med försäkringsfrågor,eller räddningstjänsten i din k ommun.Myndigheten för samhällssk ydd och beredskap (MSB) samlar oc kså mycketinformation i denna fråga.

Men tillbaka till hemmet. Den isärklass vanligaste brandor-saken i våra hem är spisr ela-

terade bränder. Man glömmer pla ttanpå, eller lämnar stekpannan en lite förlång stund. Och det behövs inte mycketfett i fläktfiltret för att det ska f atta eldav hettan från spisen.

Lämna aldrig plattan på när du läm-nar köket, inte ens för en k ort stund.Rengör fläkt och fläktfilter regelbundet.

Komplettera med en brandfilt i köketoch en pulversläckare i hallen. Redan nuhar du gjor t mycket för brandsk yddethemma.

Att inventera risker i för etagetsverksamhet och arbeta skade-förebyggande är väl investerad

tid och vi hjälper dig gärna i detta arbe-te.

Däremot hoppas jag att vi aldrig synspå grund av att vi ska reglera en brands-kada, hellre när du behö ver hjälp meddina försäkringsfrågor.

Lycka till med brandsäkrandet!

LARS LUNDSTRÖMLars Lundström är Försäljningschef,Företagsförsäkringar vid Länsförsäkringar Västerbotten.Lars nås på telefon: 0910-73 40 80 eller 070-653 30 86Mail: lars.lundstrom@LFvasterbotten.se

Nu brandsäkrar vi länet

UMEÅ16

Din rådgivare för framgångsrikt företagandeAtt driva företag kräver mer än höga ambitioner och näsa för affärer. Som Sveriges ledande rådgivare inom revision, skatt och affärsutveckling har vi kunskapen, erfarenheten och alla de tjänster som du kan tänkas behöva. Nu lanserar vi dessutom vår nya affärsplattform MyBusiness som vi är övertygade kommer ge dig en enklare, roligare och mer effektiv arbetsdag.

Läs mer på www.pwc.se eller kontakta oss i:Umeå 090-71 53 00 Skellefteå 0910-71 15 50Lycksele 0950-162 20

Prioriterar uppfinningar inom Klurar du på en idé som skulle kunna förbättra något inom vården?

L Innovationssluss Väster-botten är ett nystartat projektsom ska ta tillvara och utvecklainnovationskraften inom Väster-bottens läns landsting.

På universitetssjukhusets entréplan ligger mottagningen.

– Inom vården finns många exempel på kreativa idéer som effektiviserar och förenklar detdagliga arbetet och bidrar till bätt-

re vård, men många lösningar bliraldrig kända utanför respektiveklinik, säger Pernilla Abrahams-son, projektledare och innovatör.

MÅLET ÄR ATT FÅNGA UPP ochutveckla goda idéer till kommersiella produkter. Arbets-modell bygger på informationoch uppsökande verksamhet.

– En gång stod vi i källarenutanför tvätteriet och delade utäpplen till anställda som uppma-nades att komma in med sina idéer.

Efter en inledande problem-

och lösningsbeskrivning, somkan lämnas via slussens hem-sida, får idégivaren möjlighet attpresentera sin idé för ett evalueringsråd, där sjukvårds-expertis, tekniker och finans-iärer finns representerade.

– Därefter kan man få en innovationscheck som motsva-rar kostnaden för att anställa envikarie under maximalt tio veckor när innovatören kan vidareutveckla sin idé.

Innovationsslussens vändersig också till företag inom eller

i gränslandet av vård- och omsorgsbranschen.

– Vi går bland annat ut i annonser och workshops där vibeskriver vilka behov, problem-bilder och möjliga lösningar somfinns inom vård- och omsorgsom-rådet, säger Tomas Gustafsson,projektledare för slussens näringslivsinriktning.

INNOVATIONSUPPHANDLING ärett annat grepp.

– Genom att vi uppmuntrarkommuner och landsting att

Kreativa rummet. Ulf Olofsson, fastighetschef på Västerbottensläns landsting klipper bandet tillInnovationssluss Västerbottenskreativa mötesrum. ”Rummet ärtill för alla landstingsanställda påNorrlands universitets sjukhus. Vihar byggt det för att vi vill att detska skapas mer kreativa möten ochinspirera till nya idéer.”

FOTO: INGELA HJULFORS BERG

17

vården

Pernilla Abra-hamsson ochTomas Gustafs-son, projektledareInnovationsslussVästerbotten,med projektkon-tor på NUS, Umeå.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Laboratoriet för Kliniskpatologi/genetik vid Norrlandsuniversitetssjukhus hadeproblem med att provsnitteninte var kalla nog.

L Dagligen får Patologen in cirka 120 remisser för prov-tagningar, vilket resulterar i attvävnadsprover skärs i bitar ochläggs i cirka 400 små mini-kassetter för vidare behandlinginnan de mikroskoperas.

– TIDIGARE ANVÄNDES särskil-da kylbrickor som hade nack-delen att de fort blev dåliga, intehöll temperaturen och spracksönder. Dessutom var de dyra,säger Gun Jakobsson, avdelning-schef.

Genom att införskaffa tälj-stensplattor för nedkylnings-

momentet har proverna blivit lättare att hantera, procedurengår fortare och man behöver inteanvända kylspray för att kunnaskära/snitta preparaten.

– TÄLJSTEN BEHÅLLER VÄRME dåkanske den även håller kyla,tänkte vi. Till skillnad frånkylbrickorna är täljstensblockenen engångskostnad, säger Gunoch berättar att inga planer finnspå kommersialisering men attidén visats för patologiska laboratorier på andra sjukhus.Vad betyder diplomet från Innovationsslussen?

– Det är vi stolta över och hoppas ska sporra oss att hittanya kreativa innovationer somförenklar vårt arbete och ävensparar pengar ännu bättre. n

FREDRIK BJÄRNESAND

ställa krav på ny teknik och nyaprocedurer vid upphandling kankvaliteten för brukare och patienter öka samtidigt som regionens företag får en chans attutvecklas och växa genom nyaprodukter och tjänster.

ATTITYDPÅVERKAN ÄR ETT vik-tigt inslag i Innovationsslussensaktiviteter. Bland annat utdelasdiplom till arbetsplatser där nyaarbetssätt fört avdelningensverksamhet framåt.

– Uppmuntran betyder jätte-mycket. Det är inte alltid man ärmedveten om hur man arbetar påolika avdelningar och att en arbetsmetod är innovativ, det gäller att våga tro att det man görär värdefullt och att man sitter påväldigt goda idéer, säger PernillaAbrahamsson och berättar attslussen hittills fått in cirka 100 idéer, varav 17 personer fåttinnovationscheckar.

– Idégivarna är allt från över-läkare till undersköterskor.

Det är ingen nackdel att det ärövervikt på enklare produkter

God idé gav pris till patologen

Gun Jakobsson, avdelningschef, och Maria Näslund, sektionschef, Labora-toriemedicin Klinisk patologi/genetik. ”Vi hade problem med att provernasom vi skulle arbeta med inte var tillräckligt kalla.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Innovationssluss Norr ochInnovationssluss Västerbottenverkar i Norrbotten ochVästerbotten för produkt- ochtjänsteutveckling med inriktningmot vård, hälsa och omsorg.

Fakta

✔ Beskriv problemet!✔ Hur löses det idag?✔ Hur löser du det?✔ För vem är det till nytta, vemär användaren?✔ Hur vill du gå vidare?Ulf Olofsson, fastighetschef påVästerbottens läns landsting fickäran att inviga rummet genomatt klippa ett matchandeljusblått sidenband somprojektledarna PernillaAbrahamsson och TomasGustafsson höll i varsin hand.

Vinstor ABVolgsjövägen 31, Box 121, 912 23 VilhelminaTel: 0940-132 50 | Fax: 0940-107 74www.vinstor.se

Behöver du hjälp med ekonomin? Vi kan hjälpa dig med allt inom redovisning, löner, bokslut, ekonomiska konsultationer och deklarationer, såväl svenska som norska. Vi erbjudermoderna, webbaserade programvaror. Kontakta oss så berättar vi mer.

webbaserade prmoderna, h ocationerkonsult

i kan hjälpa dig med V

.se.vinstorwww0-1094ax: 00-132 50 | F94el: 0TTe

x 121, 912 23 Volgsjövägen 31, BoVVinstor AB

. Korogramvarwebbaserade prsvensk, såväl deklarationer

edovisningrallt inom i kan hjälpa dig med

47 70-10ilhelminax 121, 912 23 V

ontakta oss så berättar vi mer. Kanorsk som asvensk

ekonomisk, okslutb, löner, edovisning

.ontakta oss så berättar vi meri erbjude. V

a ekonomisk

och tjänster, det gör dem baraenklare att kommersialisera, menar Pernilla Abrahamsson.

– Vi arbetar både med högaoch låga idéer, sammantaget kande få stor betydelse för framti-den.n

FREDRIK BJÄRNESAND

LÄNET18

Upphandling ska gynna små Västerbottens landstingsinvesteringar ligger årligen påcirka 350 miljoner kronor,därtill uppåt 100 miljonerkronor i förbrukningsartiklar.– Innovationsupphandling kanunderlätta för små ochmedelstora företag att varamed och konkurrera, säger PerJonsson, medicintekniskingenjör och disputeradforskare.

L Per Jonsson har genom årensett behovet att förbättra patient-säkerheten i medicinsk utrust-ning.

– FÖRBÄTTRINGAR AV medicinskteknik behövs, samtidigt finns ettupphandlingens Moment 22. Föratt tekniken ska komma ifråga

förutsätts ofta att den redan äretablerad och följer befintligastandarder, samtidigt gör allaöverklaganden det svårare att få in teknikdrivande aspekter i upphandlingarna.

DETTA MISSGYNNAR SMÅ ochmedelstora företag där innova-tionskraften ofta är som störst,vilket är till nackdel för AB Sverige, menar Per Jonsson.

– Innovationsupphandling innebär att myndigheterna istäl-let beskriver sina behov och vilkaalternativa lösningar de är beredd att pröva. Med innova-tionsvänlig upphandling menasatt man åtminstone inte försvå-rar för nya tekniklösningar.

Enligt en statlig utredning ominnovationsupphandling från

2010 visar forskningen att en manifesterad efterfrågan på nyalösningar ofta utgör grunden förframgångsrika innovationer, tillskillnad från långsiktiga forskningssatsningar som inte i samma utsträckning leder tillkommersiella produkter.

UTREDNINGENS SLUTSATS är attdet inte skulle innebära någonökad regleringsbörda för leve-rantörerna, eftersom Lagen omförkommersiell upphandling,LFU, anses enkel att tillämpa ochtillåter dialog och förhandlingmellan upphandlande myndig-het/enheter och leverantörer.

Innovationsupphandlingskulle inte heller öka den ekono-miska belastningen för köparen.

”Tvärtom ökar kommuner-

nas och landstingens möjligheteratt agera för att upphandla lösningar på sina problem”, enligt utredningen.

PER JONSSON JÄMFÖR med arki-tekttävlingar, där konkurreran-de aktörer inbjuds komma medförslag utifrån givna syften ochkriterier.

– Det offentliga satsar redanmycket pengar på innovationer i förhoppningen att det ska resul-terar i fler företag och sysselsätt-ning, då bör man också kunnavara mer med och gynna innovationsutvecklingen somstorkund.

– MÅNGA AV DE STÖRSTA svens-ka bolagen har tillkommit genomatt offentliga uppdragsgivare

Per Jonsson, medicintekniskingenjör, har forskat på säker-hetsrisker i medicinsk appa-ratur. ”En viktig anledning tillatt försäljningen av ny säker-hetshöjande medicintekniskutrustning många gånger uteblivit i Sverige är attetablerade företag inte rekommenderar konkurren-ternas produkter. Då kan detuppfattas riskfyllt att välja ensäkrare lösning.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

19

Fakta

✔ 2010 presenterades denstatliga utredningen Inno-vationsupphandling, sombeställts av tidigare närings-ministern Maud Olofsson. ✔ Den viktigaste slutsatsen äratt i princip all offentligupphandling bör bli innova-tionsvänlig. Med innovations-vänlig menas att vid normalupphandling är det viktigt attupphandlingen genomförs såatt nya innovativa lösningar inteutestängs eller missgynnas. ✔ Utredningen erfar att detfinns en oro främst blandinnovativa företag men äveninom offentlig sektor att mångaupphandlingar i det närmasteslentrianmässigt utformas så attden upphandlande myndigheteller enheten efterfrågarsamma lösning som vid densenaste upphandlingen. ✔ Det finns inom ramen för devanliga upp- handlingsförfar-anden inom LOU/LUF godaförutsättningar att göraupphandlingarna merainnovationsvänliga. Det handlarmycket om hur myndighetenbeskriver sina behov och vilkaalternativa lösningar sommyndigheten är beredd att pröva.

Källa: SOU 2010:56

”Innovations-vänlig upp-handlingleder inteheller nöd-vändigtvistill ökadekostnader.”

företagpreciserat behov där de tekniskalösningarna senare visat sig säljbara till flera kunder, till exempel Vattenfall, LM Ericsson,Telia eller Saab.

PER JONSSON MENAR ATT detäven skulle behövas mer kun-skap och öppenhet kring riskeroch skador inom vården, så attproblem kan identifieras, priori-teras och göras till föremål för in-novationsupphandling.

– Det är kanske först när fleralandsting går samman som inno-vationsupphandling blir riktigtintressant.

Värdet av all offentliga upp-handlingar i Sverige uppgår årligen till cirka 500 miljarderkronor. n

FREDRIK BJÄRNESAND

VINDELNJust nu pågår utställningen”100 innovationer” vidTekniska museet. En utställning med de största innovationerna enligt svenska folket.En av utställarna är Indexatorfrån Vindeln som visar upp grävmaskinen och deras innovation rototilt.

L Tekniska museets utställning”100 innovationer” visar vadsvenska folket tycker är de hund-ra mest betydande uppfinningar-na någonsin. Detta efter en mark-nadsundersökning där 1 000vuxna och 1 000 barn tillfrågades.Resultatet visade att en av de viktigaste innovationerna ärgrävmaskinen.

– DET ÄR SVÅRT ATT HA en helgrävmaskin inne på museet så vivalde att lyfta fram rototilten somgör så att skopan kan röra sig somen handled. Det är en väsentligdel som sitter på alla grävmaski-ner i dag. Det var också roligt att

visa ett svenskt exempel från norra Sverige, säger projekt-ledaren och intendenten Magdalena Tafvelin Heldner.Indexator var inte sena på atttacka ja till att delta.

– VI ÄR STOLTA ATT Tekniska museet kom med denna förfrågantill oss och utställningen stäm-mer överens med vad vi står för.Det är innovationsförmågan somgjort Indexator framgångsrikt.Vi har tagit fram en stiliseradgrävmaskin som besökarna harmöjlighet att provköra. Den är utrustad med en verklig grävma-skinarm, förarstol och den harvår rototilt med styrsystem, gripoch skopa monterad. Den kan integräva i backen men det är riktigastyrspakar, säger företagets kom-munikationschef Per Norell.

Utställningen kommer att visas i tre till fem år och både be-sökare på museet och på derashemsida kan vara med att röstafram vad som är den största innovationen som gjorts. n

MADELENE HOLMGREN

Indexator tävlar i”100 innovationer”

Besökarna vid Tekniska museet kansjälva testa att köra engrävmaskin tack vareIndexator.

FOTO: ELLINOR ALGIN

NORDMAL ING20 N y h e t

Med blick mot världenInnovatör ut i fingerspetsarna.Nu hägrar världsmarknaden. – Min första tanke var att dethär måste väl redan finnas,säger Ulf Edlund i Storfall,Nordmaling.

L Ulf Edlund är ett energiknip-pe med nära från tank e till handling. Sin första uppfinningkläckte han som 14-åring.

– Det var en pärupptagare somkördes utan k oppling till traktorns drivaxel, men det gic k

inte så bra, i sand fungerade denmen inte på lera, säg er Ulfskrockande.

RADEN AV UPPFINNINGAR inne-håller allt från lastanor dningarför timmervagnar, som hanterartyngden med hjälp av hävarmar,till ett hopfällbart gömsle och enflyttbar stugby.

Mest belåten är han med sinhelautomatiska kap-och vedklyv.

– Jag tyckte det var besvärligtatt göra båda momenten oc h

byggde ihop dem. Efter ett par treår började liknande g rejor dykaupp på marknaden, klart att jagångrar att jag inte sökte mönster-skydd, men gjort är gjort.

ULF LÄRDE SIG LÄXAN.Nu är hani slutskedet att lansera sin senas-te snilleblixt: en mönsterskyddadskydds- och komfortbåge tillATV-fyrhjuling.

– Det började förra hösten närjag körde ved med ATV:n och varmillimetrar från att tippa och få

lasset över mig. – När jag kom hem goo glade

jag efter lämplig säkerhetsutrust-ning, men kunde inte hitta något.

ISTÄLLET GICK HAN UT i verkstanoch började bocka och svetsa.Snart satt en störtbåge på plats.

Med ritning och modell i han-den for Ulf till Entr eprenörcen-trum i Umeå.

– Innovationsrådgivarens för-sta reaktion var ”att det där mås-te väl redan finnas”. Men efter att

”Det finns de som klagarpå att bågen är i vägenom man står upp och kör.Men då hälsar jag demvälkomna att köra när detregnar, för man blir inteett dugg blöt, komfortenär det bästa.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

21

Fakta

✔ Sedan 2007 har 22 personerdödats och omkring 700skadats vid olyckor med ATV.✔ 90 procent av personskador-na och dödsfallen inträffade vid singelolyckor.✔ 90 procent av de som dog saknade hjälm.✔ 60 procent av dödsolyckor-na skedde genom vältning viddikeskörning eller kollisionmed fast föremål.✔ 50 procent av de dödadeförarna var alkoholpåverkade.✔ 45 procent av de dödligaskadorna var skallskador.

Källa: Vectura

Elinstallationer • Kyl-& frysservicemotorlindingar • Data & Larm

reparationer mm

VILHELMINA DOROTEATel. 0940-55410 0942-10206

ELINSTALLATIONER- MOTORLINDNINGSVERKSTAD- KYL&FRYSSERVICE

EL

Box 96 . 91222 VILHELMINA

Kontakta DEAB LyckseleInlandets ledande leverantör av kontorsmaskiner

Michael 070-570 40 55

Från 150 kr/månVi fixar kaffet

*Hyr

a 60

mån

ex.

mom

s

*

info@deablycksele.se

Service Reservdelar Försäljning

Mob: KG 070-534 14 94 Martin 070-647 58 43info@kgshemservice.se

För några årsedan köpte Ulf sin fjärde sågmaskin frånKanada. Sågengav ojämnt resultat, till följdav en fladdrandeklinga. Gissa omUlf snart kommitpå en lösningsom fick återförsäljarenatt höja på ögonbrynen?

patentombudet gjort sina efter-forskningar fick jag rådet attvara tyst som en mus.

EFTER NÄRA ETT ÅRS SLIT medkonstruktions-, produktions- ochmarknadsföringsfrågor, samt betydande egna ekonomiska insatser, har en mönsterskyddadprodukt sett världens ljus.

– Entreprenörcentrum har varit otroligt professionella och

engagerade. – Först hade jag tänk ha

tillverkningen själv hemma i garaget, sedan insåg jag att det ärbättre att få hjälp med försäljningoch marknadsföring.

PRODUKTIONEN SKA SKE hos enlegotillverkare söderut.

– Jag försökte först regionalt,med kapaciteten räckte inte.

Kontakterna med landets

grossister har ännu inte gettfull utväxling.

– De säger att behovet heltklart finns, att de ser en marknad,men än så länge är de inte villigaatt lägga beställningar, iställetvänder jag mig till större återför-säljare som är mer intresserade.

FÖRUTOM RÅDET ATT mönster-skydda och patentsöka har Ulfäven låtit Svensk maskinprov-

ning, SMP, sätta klorna i bågen.– De har släppt tyngder på

nästan två ton på den utan pro-blem, det är en förutsättning föratt kalla den säkerhetsbåge inomEU, annars kan jag råka illa ut. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Norra Järnvägsgatan 64, 931 37 SKELLEFTEÅ | Tel: 0910-135 40 | Fax: 0910-148 52 |E-post: info@skellefte-glas.se | www.skellefte-glas.se

ALLT I GLASVälkommen in

22 K r ö n i k a

En av många minnesvärda scenerur Djungelboken är därgamarna sitter på torra grenar

och uppmanar varandra att hitta pånågonting för att bryta tristessen.Förmodligen utspelar sig liknandescener på företag och organisationerlite över allt i vårt avlånga land närproblem uppstår och nya lösningarkrävs.

Att vara innovativ, eller påhittig somdet en gång hette, är inte så förbaskatenkelt när man sitter illa till. Oftast harman väldigt kort om tid på sig ochbristande resurser att ta till. Jag skulledärför vilja göra ett tillägg till begreppetinnovativ förmåga. Förmågan att varaproinnovativ. Genast varnade rättstav-ningsprogrammet att det ordetminsann inte finns. (Inte särskiltkonstigt eftersom jag just uppfann det,men någon retorikprofessor kanske tarupp det en dag och gör det ärbart.)

Innovationer och nya idéer har iprincip alltid sin grund i nyfikenhet ochvakenhet. Att ha ett öppet sinnelag därvi möter ny information eller ny teknikmed frågan; vad kan vi göra med detta ivår verksamhet? Att istället för att seförändringar som hot, se dem sommöjligheter. Går man in i en innova-tions/förändringsfas när allt flyter påså talar ofta både tiden och ekonominför dig.

Hade detta varit lika enkelt att görasom att säga så hade nog min bankbokhaft ett betydligt lyckligare slut än vad

som är fallet. För oss som arbetar påmikroföretagsnivå är det ofta dendagliga brödfödan som sätter stopp.Idéer brukar inte saknas, speciellt somdet i vår bransch hela tiden öppnas nyatekniska möjligheter och nya kanaler.

Jag själv har vid det här laget, eftersnart 40 år i mediasvängen, suttit ihundratals idémöten tillsammans medbranschkamrater där vi kreerat olikafiffigheter. Möten som slutat i enighetom att det här måste vi köra.

När vi sedan skilts har den gråvardagen kört fram sitt fula tryne i formav Alfons Åberg-syndromet, ”Ska bara”.Efter några ”Ska bara” har innovatio-nen samlat damm och ofta ser man denmaterialiseras av någon annan. Självhar man suttit i nya möten med nyaidéer…

Denna oorganiserade klusterverk-samhet har alltså en förmåga att behållaidéerna i sin linda. För att babyn skallkunna växa till sig krävs ofta en starkpart, en part som har muskler att orkasåväl tidsåtgång som ekonomi, en partsom inte ”Bara ska”. Finnes denna såkommer nästa dilemma, törs jag lämnaifrån mig babyn till den parten utan attde äter upp min baby?

I dag marknadsförs Västerbottenofta som det innovativa länet. Jag ärhelt övertygad om att detta stämmer,men samtidigt är jag lika övertygad omatt länet skulle vara ännu mer innova-tivt om vi kunde hitta former där deriktigt små företagen fick en chans att

jaga bort ”Ska bara”-spöket. Riktigt hurdet ska gå till törs jag däremot inte siaom.

Upptäcker just att denna krönikaandas stora doser av uppgivenhet. Så ärdet emellertid inte alls, precis som hosde allra flesta företagare lever fortfaran-de drömmen om den stora innovatio-nen. Innovationen som ger förmågan attväxa ifrån Alfons Åberg.

Och, eftersom det enligt RonnyEriksson aldrig är försent att ge upp,har jag bara ett råd till dig.

Hitt på nånting du!

Hitt på nånting du!

Roland Norbäck är projektledare ochdelägare i kommunikationsbyrånKombi Marketing. Han är ocksågästlärare på Designhögskolan i Umeådär han undervisar i grafisk kommunika-tion. Du når honom lättast på telefon070-673 03 60 eller via mail,roland@kombimarketing.se

ROLAND NORBÄCK

N y h e t 23

800 miljarder ligger i potten

Närmare 800 miljarder kronorstår på spel för Sverige när EU:sforsknings- och innovations-program för perioden 2014-2020 nu formuleras.– Vi måste vara på tårna i norraSverige för att få del av EU:sinnovationsmedel, sägerAnders Almberg, RegionVästerbotten.

L EU:s så kallade flaggskepp”innovationsunionen” handlarförenklat om vilka innovations-områden som EU anser att manska satsa pengar på för perioden2014-2020. Satsningarna är intevillkorslösa. I förlängningenhandlar det om morgondagensjobb, företagande och välfärdinom hela EU-området, både i en-skilda länder och regioner.

MEN UTGÅNGSPUNKTEN för EU:sstrategi är ett hårt paket.

– EU anser att Europa har tappat mot Kina och USA och att

Europa kopierar och plagierarför mycket av forskningsom-råden och näringslivssatsningar.Innovationsstrategierna runtom i Europa kommer till stor delatt bygga på att skapa briljantaforskningsmiljöer och få framspetsforskning och omsättaforskningsresultaten i samhälls-nytta, förklarar Anders Almberg.

HUR INNOVATIONSKRAFTEN inorra Sverige kan stärkas och ut-vecklas, vilka områden det rörsig om, har ännu inte formul-erats i ett dokument även om arbetet och dialogen i länet startat sedan ett tag tillbaka.

– Vi avvaktar också den natio-nella strategin, flera departe-ment är inblandade i den proces-sen så den har blivit försenad.

I februari i år genomfördes ettdialogmöte i Skellefteå mellan regeringskansliet, länsstyrelseni Norrbotten och Region Väster-botten inom ramen för arbetet

med den nationella innovations-strategin. Där ventilerades hurinnovationskraften i norra Sverige kan stärkas och vilka in-spel som kan komma från dennorra regionen i den nationellainnovationsstrategin.

ANDERS ALMBERG pekar påforskningsområden där norraSverige ligger i framkant redan idag: Life Science-forskning, om-fattar i princip allt som är levan-de: gruv- och mineralutvinning,vindkraft och biotech är andrastarka utvecklingsmotorer i regionen. Till dessa områden kanman docka starka forsknings-miljöer och klusterbildningar.

– För att öka förädlingsvärdetoch få fram nya tjänsteprodukter,nödvändigt med tanke på att sys-selsättningen ofta minskar i taktmed att produktivitetsutveck-lingen ökar.

Västerbotten har redan i dagstarka branschinriktade kompe-

tenscentra och kluster: Skogstek-niska klustret, GIS-klustret iLycksele, biltestkluster, ProcessIT Innovation och TräcentrumNorr för att nämna några.

ANDERS ALMBERG pekar ocksåpå att norra Sveriges geografiskaläge med sina klimatzoner är in-tressant för at utveckla ”Affärs-planer inom ett kallt klimat”: materialprovning, biltestning,trafiksäkerhet, vindkraft ochflygindustrin, områden som harbärighet inom hela EU. n

PETER KÄRR

”EU:s så kallade flaggskepp ”innovationsunionen”handlar förenklat om vilka innovations-

områden som EU anser att man skasatsa pengar på för perioden2014-20202, förklarar Anders

Almberg, strateg på Region Västerbotten.

FOTO: PETER KÄRR

L Ä N E T

”Vi måstevara på tår-na i norraSverige.”

24 – m e d l e m s s i d o r

Torbjörn HalvardssonRegionchef Företagarna i Västerbotten

En avgörande faktor för tillväxti småföretagen är tillgången påkunskap och k ompetens. Härfinns det dessvärre allvarligabrister. Ett speciellt problem äratt kontakterna mellan hög-skolorna och små företagenInte fungerar som de bor de.Det visar en r apport från Företagarna.

L Endast vart femte småföre-tag (1-49 anställda) har ö ver-huvud taget haft någon kontaktmed högskolan/universitetet isin region under det senasteåret. 8 procent uppger att de harregelbunden kontakt. Andelenär lägre vad gäller företag inomtillverkningssektorn.

Här i Västerbotten är vi bätt-re än riksg enomsnittet. 29 pro-cent av företagen har haft någonkontakt, en siffra som trots alltkunde vara än högre med tankepå att vi har ett universitet somär ledande inom många områd-en och som bor de vara hög-intressanta för småför etagen.Vårt grannlän, Norrbotten, klarar sig betydligt sämre med19 procent.

RAPPORTEN VISAR också attdet finns förv ånandevärt storaregionala skillnader. Allrasämst är det på Gotland där bara14 procent av småföretagen harhaft någon kontakt, medan det iÖstergötland är hela 33 procent.

Den klart vanligaste anled-ningen till k ontakten är prak-tikplatser och examensarbeten,det står för kna ppt hälften a valla kontakter. Kommersialise-ring av forskning svarar för 16procent av kontakterna.

I ett läge där Sverige behövermer kommersialiserbara inno-vationer, utveckling av vilandeaffärsidéer, där vi har brist på

arbetskraft och samtidig arbets-löshet, där vi har en m ycketsnabb teknikutveckling ochökande internationalisering,borde goda oc h väl utveckladekontakter och dialog mellanföretagen och utbildnings-systemet vara en självklarhet.

MER ÄN VART FEMTE småföre-tag uppger att bristen på arbets-kraft med rätt kompetens är detstörsta tillväxthindret. Spegel-bilden – kostnaden för detta ären skrämmande hög arbetslös-het för ungdomar som dessutomhotar att bli bestående.

Med ett utbildningssystemsom både är bättre på att lära utentreprenörskap och som ärmer lyhört och anpassat till företagens behov skulle för eta-gen lättare kunna anställa oc hde unga lättare få job b. Samti-digt är det gi vetvis så a tt helaproblemet med arbetslösheteninte ligger i skolsystemet.

Andra regelverk som engammaldags arbetsrätt oc hmycket höga ingångslöner läg-ger också hinder i v ägen. Menett småföretagsanpassat utbild-ningssystem vore en viktig bitpå vägen.

MEN DET ALLRA MES T intres-santa i undersökningen är no gändå att det finns en stor efter-frågan från för etagens sida påökade kontakter med högskoloroch universitet. Totalt för riketär det v art femte för etag somönskar det och här i Västerbot-ten, 25 procent av företagen.

Även de för etagen är allramest intresserade av kontaktervad avser praktikanter/ex-amensarbeten, dvs. en direkt av-spegling av svårigheter att hittaarbetskraft med rätt k ompe-tens. Här finns alltså en möjlig-

het som vi inte har råd a tt mis-sa. Med bättre utbyggda kontak-ter mellan näringslivet och re-gionens universitet ochhögskolor, skulle småför eta-gens kraft att driva utveckling-en och sysselsättningen bli änstarkare.

FÖR ATT DETTA SKA förverk-ligas behövs framför allt n yaoch utbyggda kanaler. Kanalersom inte bara l yssnar till de stora företagen utan i större ut-sträckning även på de små.

Vi måste bryta med da gensattityder och brist på kunska pmellan alla olika par ter gente-mot varandra – det gäller elever,lärare, forskare och högskole-administrationen, men det gäller inte minst inom småför-tagen där kunska pen om hög-skolornas värld i många fall ärytterst liten.

MED AMBITION A TT förbättranuvarande situation med r ela-tionen mellan för etag och aka-

demien, har Företagarna i Väs-terbotten startat ett projekt meddenna inriktning.

Företagarna JobbEtt, ska informera och engagera företa-gare i länet samtidigt som k on-takter sker med studenter oc henheter inom Umeå universitet.

Projektets målsättning är attöka kontakterna mellan företa-gen och de r esurser som finnsinom universitetet, samt a ttskapa arbetstillfällen för n yut-examinerade akademiker.

FÖR ATT YTTERLIGARE underlät-ta företagens engagemang, erbjuder Företagarnas JobbEtthjälp med lönefinansiering enunder de första fem månaderna.

Projektet genomförs i sam-verkan med Umeå universitet.

Var fjärde företagare i länethar framfört en önskan på öka-de kontakter med högskolor ochuniversitet. Företagarna har ta-git till sig denna önskan oc hstartar en process med att byggnya nätverk och tänk nytt. n

Kompetensbrist, tillväxthinder hos företag

FOTO

: JA

KOB

SJÖ

STRÖ

M

25

Ove DegerfältOves Grässervice Skelleftehamnsvägen 16593235 URSVIKEN

Frank LarsenLapplands-Äventyr ABLunnvägen 192142 LYCKSELE

Johan HammarstedtKattisavan Gräv & Bygg AB Kattisavan 9392191 LYCKSELE

Marcus ErikssonMemedia Grönsaksstigen 12 A92142 LYCKSELE

Jimmy AxelssonWT Hunting AB Helsingfors 2792192 LYCKSELE

Ann-Christine NygrenApoteksgruppen i Norsjö NR 1 AB Fe 31183880 HACKÅS

Margitha AnderssonStorbacken Development AB Storgatan 10392132 LYCKSELE

Birgitta LundgrenSkor & Sport i Malå ABStorgatan 5593070 MALÅ

Peter ForsbergMalå Plåt AB Prästvägen 1593070 MALÅ

Lars-Erik LindahlNILA Städ & Servicetjänster HB Box 10193070 MALÅ

Ove JohanssonOves Allmek i Ava Ava 3991492 LÖGDEÅ

Getrud PerssonOlofsfors Garn & Tyg AB Storgatan 1391433 NORDMALING

Johan Olof Andreas OlofssonFlärke Såg & Hyvleri AB Hantverkargatan 3191431 NORDMALING

Patrik OlofssonFlärke Såg & Hyvleri AB Hantverkargatan 3191431 NORDMALING

Susanne WestinLööve Balkong AB Älvsgatan 493441 ERSMARK

Hans StenbergRevisorgruppen KB 93132 SKELLEFTEÅ

Peter IvanssonPeter Ivansson Bygg AB Babordsgatan 5932 34 ÖRVIKEN

Harry NormarkNormac Machine AB Östra Nygatan 93 A93135 SKELLEFTEÅ

Mats BoströmUtemiljö Skellefteå AB Norrbackagatan 5 B93137 SKELLEFTEÅ

Lars KoverbergLars Koverberg ConsultingBox 38793124 SKELLEFTEÅ

Johan LindgrenTernik ABSvarvargatan 693732 BURTRÄSK

Kim WiderlundTernik ABSvarvargatan 693732 BURTRÄSK

Åke JohanssonÅkes Foto & Reportage Forsnäs 22892070 SORSELE

Rolf GunnarssonGunnarsson's Livs AB Bruksgatan 17910 20 HÖRNEFORS

Hans LövdahlJohanssons Rör i Umeå ABBösta 7790586 UMEÅ

Eva-Karin LundkvistTäfteå Livsmedel ABSkomakarvägen 75907 88 TÄFTEÅ

Lisbeth WretlingIlleba AB Industrivägen 12901 30 UMEÅ

Dag HedmanMai's KitchenLagmansgatan 10 Lgh1003903 55 UMEÅ

Lars Lundström Länsförsäkringar Västerbotten Box 15390104 UMEÅ

Per-Åke ÖstmanÖstman OptikBox 503901 10 UMEÅ

Maciej TurskiNålimitt Bygg AB Gravmark 61918 91 SÄVAR

Lars AbrahamsonA 1 Teknik Design ABGeneralsvägen 491831 SÄVAR

Fredrik PerssonManagement & Sånt i Umeå AB Stöcke 2390581 UMEÅ

Annelie AhlgrenHjärtero ABKungsgatan 6090326 UMEÅ

Maria BrekkeGrädde InredningSkärgårdsstigen 2691333 HOLMSUND

Dan WiklanderWEEJVittervägen 11990751 UMEÅ

Emma LindqvistEmmaliGustav Garvares gata 3 B 3tr90342 UMEÅ

Bengt LarssonFormea Skolgatan 49 1tr90327 UMEÅ

Johan ForsnerJohan Forsner Hissjö 74090591 UMEÅ

Sven-Gunnar LarssonTvätten i Vilhelmina AB Testgatan 6912 32 VILHELMINA

Donald ErikssonAurora Borealis Adventures Ekorrsele 3592291 VINDELN

Ulrika KarlssonFirma Gumman Tö – För Kropp & SjälStrycksele 29, 92291 VINDELN

Heike UlrichVindelns Veterinär AB Kassjö 44590593 UMEÅ

Pascal BorerBorer Bygg Borgsjö Borgsjö 360919 92 ÅSELE

Företagarna hälsar nya medlemmar välkomna

26 – med l emss idor

FöreningsNYTT

Medlemsförmån Länsförsäkringar VästerbottenFöretagarnas medlemmar erbjuds en kostnadsfri analys av sitt företagsförsäkringsbehov och aktuell säkerhetsnivå. LänsförsäkringarVästerbotten lämnar också goda råd och tips kring skadeförebyggandeåtgärder inom skadeområdena brand, vatten och inbrott.Skadeförebyggande åtgärder leder till ett bättre skaderesultat, vilketgår tillbaks till dig som medlem i Företagarna genom vinstdelning/skadebonus. Om den sammanlagda skadeersättningen till Företagarnas medlemmar understiger 70 procent av totalt inbetaldapremier faller bonusen ut. Skadebonus kan uppgå till 10 procent avinbetald premie.

L Varje medlem får en egen kontaktperson för sina försäkringar i

Länsförsäkringar Västerbotten. Har du allmänna frågor kring

samarbetsavtalet kontaktar du Lars Lundström, marknadschef hos

Länsförsäkringar Västerbotten, telefon 0910-73 40 80 eller

070-652 30 86.

ÅseleL Välkommen till ett företagsbesök med Företagarna Åsele onsdagen

den 24 oktober klockan18.30–20.30 på företaget Frekab. Frekab är en

helhetsleverantör av elektromekanik, såsom tillverkning av kablage,

monteringsarbeten, byggen av apparatskåp där de kan erbjuda allt

från planering, inköp till färdig produkt. Robert Borgén från Åsele

näringslivsstiftelse informerar om verksamheten som har till uppgift

att arbeta för ett företagsvänligt klimat som ger inspiration och

uppmuntran till etablering och entreprenörskap.

L Välkommen till Middagsmöte på Åsele Värdshus den 14 november

klockan 17.00–19.30 med Företagarna Åsele. Lars Nordfors chefsjurist

från Företagarnas juridiska rådgivning informerar om rådgivningens

tjänster. Du kommer även att få information om vårt samarbetsavtal

med OKQ8 angående dina drivmedelsrabatter som du har som medlem

i Företagarna. Företagarna Åsele bjuder på middag.

Trepartsamverkan L Sedan har vi riggat och fått klart besked från Företagarna Vilhelmina

och Företagarna Dorotea om en trepartsamverkan där vi kör frukost-

möte i Vilhelmina 2012-11-14 klockan 08.00 där jag förbokat Lars

Nordfors från FR riks rådgivningen och även Kenny Ohlsson från OKQ8

att informera om våra avtal med dom angående drivmedelsrabatter

med mera. Därifrån fortsätter sedan roadshowen till Dorotea där vi kör

lunchmöte med samma tema och med Lars N och Kenny Ohlsson. Tiden

där blir klockan 12.00-13.30. Naturligtvis bjuds deltagarna i både Vilhelmina och Dorotea på frukostrespektive lunch.

Dorotea L Välkommen till Lunchmöte på Hotell Dorotea den 14 november

klockan12.00 – 13.30 med Företagarna Dorotea. Lars Nordfors chefs-

jurist från Företagarnas juridiska rådgivning informerar om rådgivning-

ens tjänster.

Du kommer även att få information om vårt samarbetsavtal med OKQ8

angående dina drivmedelsrabatter som du har som medlem i

Företagarna. Företagarna Dorotea bjuder på lunchen.

SkellefteåL Den 22 november är det dags för MisstagensMästare. Då kommer Emma Wiklund och JensSpendrup till Skellefteå för att berätta om hur man lyckas i affärer. Lyssna till två av Sveriges mest namnkunnigaentreprenörer när de avslöjar hur mangör - och inte gör - för att lyckas somföretagare. Allt är helt gratis, inklusivelunchbuffé. Antalet platser ärbegränsade.För anmälan och mer information sehemsidan:www.misstagensmastare.se

UmeåL Den 8 november är det dags för Umeågalan 2012. Likt som tidigareår var det rusning efter biljetterna till galan som är entreprenörernasmötesplats. Galan sammanför drivna, företagsamma personer underen händelserik dag och kväll som låter sig inspireras av spännandetalare, nätverka och hylla framgångsrika insatser för Umeås näringsliv.Nominerade till Årets Företagare Umeå är Jerker Jeremias, TimesKitchen och Helen Bergström & Hélen Fredriksson, Butiq H&H samt Per-Åke Östman, Östman Optik.L Välkommen till en intressant mingelkväll onsdag den 21 novemberklockan 17.30–20.00 på Scandic Plaza Umeå, om hållbart företagandeoch hållbar utveckling som vi arrangerar tillsammans med ScandicPlaza. Under kvällen får du lyssna till Esams Angela Ekman-Nätt somberättar om CSR (Corporate Social Responsibilty), Andreas Bergéli frånKontext som berättar om matarrangemanget Älska M och sin syn påhållbarhet samt Sara Johansson från Scandic Hotels som berättar omScandics resa mot en hållbar verksamhet. Vi börjar kvällen med lättaremat och avslutar med mingel. Pris: 100 kronor. Vi önskar din anmälan senast den 13 november tillvasterbotten@foretagarna.se Välkommen!

VilhelminaL Företagarna Vilhelmina arrangerari samarbete med VisitVilhelmina enFöretagsgala den 27 oktober på HotellWilhelmina. Konfrancier ochprisutdelare är AnneLi Rydé. Förkvällens scenshow står även AnneLiRydé. Under galan delas pris ut tillårets Kvinnliga företagare, Åretsmanliga företagare, Årets Still GoingStrong och Årets Nykomling samtÅrets marknadsförare på nätet.Välkomna!L Välkommen till Frukostmöte på Stenmans konditori den 14november klockan 08.00 med Företagarna Vilhelmina. Lars Nordforschefsjurist från Företagarnas juridiska rådgivning informerar områdgivningens tjänster. Du kommer även att få information om vårtsamarbetsavtal med OKQ8 angående dina drivmedelsrabatter som duhar som medlem i Företagarna. Företagarna Vilhelmina bjuder påfrukosten.

FOTO

: AN

DRE

AS

VON

GEG

ERFE

LTFO

TO: C

ARO

LIN

E RO

OSM

ARK

27

Företagarna VästerbottenService AB, RegionkontorMagasinsgatan 7, 3 tr903 27 Umeå

RegionchefTorbjörn Halvardsson, Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95E-post torbjorn.halvardsson@foretagarna.se

RegionsamordnareCamilla Sundling, Tel. 090-206 14 02E-post camilla.sundling@foretagarna.se

EkonomiMaud Sandberg–Forsgren,

Tel. 090-206 14 04E-post maud.sandberg@foretagarna.se

Projektledare: Business Development Anna Isaksson, Umeå(föräldraledig)Jeanette Kjellberg (vikarie)Tel. 090-206 14 03 Mobil 070-224 37 00E-post anna.isaksson@foretagarna.se

Projektledare: Företagarnas JobbEttAnna Jonsson, Umeå Tel. 090-206 14 05Mobil 070-380 57 36E-post anna.jonsson@foretagarna.se

Projektledare: HandslagetInlandsutveckling Peder Johansson, MalåTel. 0953-58 04 94Mobil 070-551 17 91E-post peder.johansson@foretagarna.se

Projektledare: HandslagetInlandsutveckling Kurt Lindgren, LyckseleMobil 070-693 73 01E-post kurt.lindgren@foretagarna.se

Projektledare: HandslagetInlandsutveckling Erika Hjukström, Sorsele -StorumanMobil 070-325 80 83E-post erika.hjukstrom

@foretagarna.se

Föreningsutvecklare/medlemssäljare, SkellefteåLars ForssellMobil 070-560 28 75E-post lars.forssell@foretagarna.se

Hemsida:www.foretagarna.se/vasterbottenJuridiska rådgivningen0771 – 45 45 45Medlemsservice 08 – 406 18 65Försäkringsservice08 – 406 17 77

Kontakt

Medlemsförmåner

BETALTERMINALERTellerNets

BILARForslunds Bil ABBMWToyota

DRIVMEDELOKQ8Shell

FLYGMalmö AviationSAS

FRAKTERSchenker AB

FÖRSÄKRINGARGarantförsäkringarLänsförsäkringar Västerbotten

HOTELLBest Western

HYRBILARAvisOKQ8EuropcarMabi biluthyrning

HÄLSAS:t LukasProActive

JURIDISKA TJÄNSTERRedovisningstjänst ABDraftit

KONTORSMATERIALSvanströms

MARKNADSFÖRINGLokaldelenGoogle

RESEBYRÅERFöretagsresor i Umeå

RÅDGIVNINGFri muntlig juridisk rådgivning

TELEFONI/TELEFONER/DATORER/VÄXLARTele2LTS Telekommunikation/Stjärnafyrkant

TELEFONPASSNINGTeleCenter i Bygdeå AB

KREDITUPPLYSNING(UC) Affärs- ochUpplysningsföretaget

Som medlem hos oss får du del av följande förmåner och rabattavtal:

Kontakta Andreas får du veta nyttan av att bli medlem iAndreas Eneroth arbetar som medlemsinformatör i region Västerbotten. Han finns på huvudkontoret i Stockholm.Kontakt: Andreas Eneroth. Tel: 090-206 14 07. E-post: andreas.eneroth@foretagarna.se

STORUMAN28 P o r t r ä t t

I djupa berget uppfinner L Han har passerat 50-strecketoch säger att det börjar ta emotmer och mer. Det märks inte såmycket fysiskt när han i full fartkommer upp ur berget – tidigareen av försvarets anläggningar –på en sparkcykel och direkt dykerned i ett problem med ström-kablar i en grop i golvet.

– Jo, säger han. Det tog tre åratt starta det senaste företaget Inlandsbemanning AB, registre-rat 2011.

SEDAN TIDIGARE HAR HAN Bar-seleberget AB, All you need frånStoruman AB, Storumans Plas-tindustri AB plus några till.

Inne i ett gigantiskt bergrum i Barsele håller han till, uppfinnaren och företagaren Kurt Stenvall från Stensele. Uppfinnaren med avsmak för patenter. – Satsa hellre på att utveckla produkten, produktionsmetoder och transporten för varorna. Att hålla på med patenter är att få sömnlösa nätter och dålig ekonomi, säger han och nämner i stället uppfinningar i cyberrymden som skulle göra patentsystemet överflödigt.

Inne i berget finnsen fabriksyta på totalt 15 000 kvadratmeter.FOTO: URBAN VIKLUND

Uppfinnaren Kurt Stenvallfrån Stensele.

29

Kurt nya innovationerDet handlar om att fördela

riskerna på flera olika bolag.Han gick med i Svenska upp-

finnarföreningen när han var 22år. Den första egna uppfinningenhan minns är från tioårsåldern.

– Det var en isjakt. Egentligeningen uppfinning men jag utvecklade den själv, gjorde den

enkel. Den funkade otroligt bra,för att den var så enkelt gjort.

ISJAKTEN VAR BÖRJAN PÅ hanstankebana att göra grejer enkla.

Att det är själva funktionenman vill ha när man köper sakeroch ting. Och då ska man integöra grejer så komplicerade. Fortsättning på nästa sida L

En av de två fartygsmotorer i berget som kan förse bergsanläggningenmed ström vid strömavbrott.

En av de industrilokaler som ryms i berget i Barsele. Tidigare var bergsut-rymmet en militär verkstad i händelse av krig.

Sedan har uppfinningarnakommit slag i slag. Fälldon tillskogsskördare, armstöd tillskogsmaskiner, en mängd plastprodukter, och så vidare.

I dag är han en omskriven ochkänd uppfinnare. I Dagens Nyhe-ter kan man läsa om hur han som15-åring byggde en skogskärra åt

sin farbror. För det fick han 100kronor. Pengar som blev den för-sta grundplåten till ett företag.

HAN PRATAR SNABBT och rädsinte att lufta kontroversiella åsik-ter. Till exempel om patent på

STORUMAN30

produkter. Han berättar om närhan i början av sin karriär sökteett patent och förlorade minst 150 000 kronor.

– Det var det dummaste ja ggjort. Efter någ ra år hade ja g 14patentintrång från andra företagsom kopierade. Och jag kundeinte processa mot dem. En del lo-vade att jag skulle få ersättning,men jag har inte fått en krona.

HAN SÄGER ATT DET ÄR bättre attkoncentrera sig på att göra en braprodukt och utveckla så kostnads-effektiva produktionsmetodersom möjligt. Och se över logistikenför produktflödet. Ända till kund.Utveckla för a tt kunna transpor -tera så billigt som möjligt.

– Till exempel de sk oterslad-dar vi har, hela sladden ryms påen SJ-pall. Annars skulle vi kan-ske tvingas att skicka den i tv å delar. Frakten kanske skulle kos-ta flera tusen kronor mer än vadden gör i dag.

Nej, säger han. Att hålla påmed patenter är a tt ge sig självsömnlösa nätter och dålig ekono-mi. Han pratar till och med om attskrota hela systemet med patent.

– Det kanske vore lika bra medlika villkor för alla, bara a tt utveckla och sälja. Men då b lirdet problem för läk emedels-

industrin som har så mycket forsk-ning bakom. De vill ju sk ydda sinprodukt för att få igen pengarna.

MEN HAN SLÄPPER INTE idénutan kopplar ihop den med expor-ten.

– Det kanske är bättr e attskydda sin produktion och varaeffektiv på den biten oc h logisti-ken och nöja sig med den mar k-nad man har. Vi kanske inte skaexportera runt hela världen, fördet kostar ju miljömässigt. Det ärkanske bättre att tillverka på flera olika ställen. Eg entligen ärdet inte hållbart att skicka grejer

till Kina och tvärtom. Tillverkningen skulle sk e

i närområdet. För miljöns bästa.Så lite transpor ter som möjligt.Endast kunskap och informationom hur man tillv erkar skullefraktas runt.

– Det tror jag på sikt är framti-den. Då kansk e man kan sälja ritningsunderlaget till sin upp-finning i stället. Som a tt sälja enapp till telefonen. Då kanske manutveckla ritningsunderlag för atttillverka en fär dig produkt somman kan tanka ned i Japan, Kina,Brasilien eller var som helst.

Respektive land skulle sedan

tillverka maskiner för sitt behovoch för sitt land. Man betalar i stället för den information somtankas ned.

– Man skulle kunna hålla helasystemet levande med att utveck-la produkter som finns på nätet, i cyberrymden. Den som kommermed förbättringar lägger ut detoch får ersättning för det. Det gäller bara att ha ett fungerandeersättningssystem.

HAN HAR IDÉER. Och är effektiv.På drygt en timme har han i enhalvspringande gångstil visat migrunt i delar av det gigantiska berg-utrymmet, levererat material i överflöd till intervjun oc h ställtupp på fotografering. Detta utan attegentligen se ut att vara det minstastressad. Så, ja g tror inte det taremot så hemskt mycket för honom.Trots att han passerat 50-strecket.

Angående bergutrymmet.Försvaret hade en energikostnadför bergutrymmet, 15 000 kv a-dratmeter, på tv å miljoner kilo-wattimmar. Sedan Kurt Stenvalltog över för fem år sedan har kost-naden sjunkit till långt under 500 000 kilo wattimmar. Jodå, nöden är uppfinning ens modermedger han. Han var bara tvung-en att få ned kostnaden. n

URBAN VIKLUND

En transportpulka som flyter är en av de senaste uppfinnarna som ska ut på marknaden.

En spårkälke är en av de senaste produkterna frånKurt Stenvalls plastfabrik.

Kurt Stenvall konstaterar att några starkströms-kablar måste bytas ut.

För att snabbtoch smidigtta sig fram i det storabergsutrym-met användssparkcyklar.

NORS JÖ/SKE L L E F T EÅ31

Ralf årets företagare i länet

Ralf Signarsson, årets företagare i Västerbotten. Han beskriver företags-bygget som en pyramid, där det gäller att ha en bred och stabil bas. Trygghet är ett ord han ofta återkommer till. FOTO: INGA-BRITT HULTMAR

Ralf Signarsson, vd för NorsjöTrä AB, utsågs förra månadentill årets företagare i Västerbot-ten. På knappt fyra år har hanmer än fyrdubblat antaletanställda och planerar nu förutökad verksamhet.

L Motiveringen är hans fram-gångsrika och innovativa sätt attdriva och på kort tid utveckla sittföretag, med ökad personal, om-sättning och nyinvesteringar.

RALF SIGNARSSON JOBBADEtidigare som platschef på företa-get Invido.

När Inviodo lades ner köpteRalf hela anläggningen och star-tade verksamhet i samma lokalerjanuari 2009.

Sista året på gamla företagethade framgångsrik kontaktetablerats med Hedlunda Indu-stri i Lycksele.

RALF SER FLERA förklaringar tillden snabba framgången.

– Det är bra med lokalt ägan-de, jag har bra personal och litetur. Det krävs hårt arbete, dygnetrunt och året om.

– Det finns inga genvägar om

man vill ha framgång. Andra faktorer han lyfter

fram är vikten av att göra rätt investeringar, att inte ha tungalån att dras med och att använ-

da vinsten till nya investering-ar. Gång på gång framhåller Ralf sinpersonal.

– De ska vara bättre än en själv

och det är väldigt viktigt att defunkar bra tillsammans och attman har dem med sig.

– DET GÄLLER ATT VARA trygg påden nivå där man befinner sig, attha ordning på ekonomin, innanman tar nästa steg.

Företagets huvudprodukt ärfingerskarvade ämnen som gårtill Hedlunda Industri för möbel-tillverkning till Ikea. Tillverk-ningsprocessen är helt datastyrdoch det tar nära nog två år att lärasig maskinerna.

– VI BEHÖVER MER tekniskt kun-nig personal och arbetet handlarmer och mer om dataövervak-ning. Bara det här året har vi investerat cirka fyra miljoner kronor i datautrustning.

TOTALT TILLVERKAS sju miljonermeter möbelämnen varje år. Detinnebär tio fullastade långtrada-re med släp, varje vecka.

Naturligtvis arbetar man också för att säkerställa säkerheten på fabriken och investeringar för detta har gjortsför mellan 700-800 000 kronor. n

INGA-BRITT HULTMAR

Västerbotten är bäst i landetÅrets företagarkommun iVästerbottens län är Skellefteå.Kommunen har klättrat från 154:e till 28:e plats i riksrankingen. Västerbottensom län är dessutom Sverigeetta i statistiken.

L Årets företagarkommun är enranking som Företagarna gör till-sammans med UC en gång per år. På det sättet vill man ta fram denkommun där företagen utveck-lats bäst. Årets undersökningbygger på boksluten från 2011.

De tillväxtparametrar somjämförs är omsättning, resultat,kreditvärdighet och antal företagi kommunen.Varför är Västerbotten etta på listan?– För att vi har ett varierat närings-liv och är duktiga på export, sägerTorbjörn Halvardsson, regionchef,Företagarna Västerbotten, somdock vill höja ett varningens finger:

– Vi ser en vikande konjunk-tur, det har redan börjat medskogsnäringen.

Vännäs rasar från en sjunde-

plats på listan för ett år sedan till275:e nu. Även Åsele tappar stort.

– Jag vet inte vad det beror på,säger Torbjörn Halvardsson, somdock påpekar att det kan ha attgöra med att många företag hadeökat året innan och att det kanske

inte fanns så mycket mer att ta nu.– Vi ska komma ihåg att listan

inte bedömer hur bra företagengår generellt, utan hur bra de gåri förhållande till året innan, sä-ger han. n

ERIC NORDLUND

RangordningSå här rangordnas länetskommuner i årets undersökning(förra årets siffra inom parantes):28 (154) Skellefteå, 31 (38) Umeå, 33 (104) Robertsfors, 47 (208) Malå,109 (234) Vindeln, 116 (168) Vilhelmina, 122 (138) Lycksele), 164 (237) Nordmaling,

169 (150) Norsjö, 198 (199) Sorsele, 222 (221) Storuman, 275 (7) Vännäs och sist 281 (27) Åsele. Dorotea och Bjurholm är,tillsammans med Skinnskatte-berg, de enda kommuner som harför få företag (under 50) för attkunna bedömas. Rikslistan i årtoppas av Norberg före Arjeplog.

L Ä N E T32 K l u s t e r

Starka kluster i länetUmeå universitet, ett inspirerande klusterlandskap. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Faktorer som gör ett klusterframgångsrikt är: ✔ tydligt definieradespelregler✔ tydlig lokal avgränsning✔ bra infrastruktur✔ konkurrens ✔ kritisk massa ✔ innovationsanda✔ god informationsspridning ✔ kompetensutveckling✔ spetskompetens ✔ kontinuerlig utveckling ✔ goda relationen mellanenskilda klusterföretag ochomgivningen✔ samarbete inom klustret

Klusterbildningar kanpåverka konkurrensen påtre avgörande sätt:✔ ökad produktivitet hosföretagen✔ stärkt innovationskraft somdriver utvecklingen framåt✔ stimulerad framväxt av nyaföretag inom klustret

Källa: Vad kännetecknarframgångsrika kluster?

Uppsats, SLU Umeå

Kluster är företag inom liknandebranscher som konkurrerar ochsamverkar för att uppnå ömsesi-diga fördelar.

L Enligt Tillväxtverkets pro-gram för regionalt innovations-arbete utgår klustersamarbetenfrån att det finns en geografiskkoncentration av relaterade före-tag och andra aktörer.

Kärnan i flertalet kluster ut-görs av affärsdrivande företags-nätverk som samverkar kringkonkreta aktiviteter, till exempelinköpssamverkan, regionala varumärken eller gemensamproduktutveckling. På sikt kan

nätverken komma att utvecklagemensamma produkter, ellersälja in sig till nya kunder ochnya marknader.

FÖRDELARNA MED klustersam-verkan är en ökad tillgång på spe-cialiserad arbetskraft, speciali-serade insatsvaror, teknologi,information och erfarenhets-baserad kunskap.

Klusterbildningar har visatsig stärka regioners och näring-ars konkurrenskraft, utvecklingoch ekonomiska tillväxt.

I länet finns en handfull klus-ternätverk:

Georange – en samordnande

intresseorganisation med huvudsaklig uppgift att breddasynen på samhälls- och närings-livsutveckling kring gruv- ochmineralindustrin samt att skapaförutsättningar för utveckling avnya och befintliga företag.

ProcessIT Innovations – ettsamverkanscentrum i norra Sverige som arbetar för att, till-sammans med industriellt inrik-tade IT-företag, ta fram nya teknis-ka lösningar med utgångspunkt ibasindustrins behov.

Skogstekniska klustret – ensamverkansplattform där tiomedlemsföretag i norr bedriverskogstekniska utvecklingspro-

jekt i samverkan med akademiskforskning.

Biotech Umeå – ett kluster avLife scienceföretag och akademis-ka forskargrupper i norra Sverigemed tonvikt på spetsforsknings-företag i Umeåregionen.

Virtuellt kluster – ett pågå-ende initiativ som utgår från enförstudie som initierats av läns-styrelsen. Syftet är att ta till varalänets starka position inom de digitala kreativa näringarna. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Läs merLäs mer om kluster på sidorna33-39.

K l u s t e r 33

L I regionen finns ett flertalvärldsledande företag inomskogsmaskinbranschen. – Från början visste man inteens om att man var ett kluster,säger Maria Hedblom, vd.

Skogstekniska klustret bildades2004. Det är en sammanslutningav tio skogsmaskintillverkareoch direktkopplade komponent-leverantör som tillsammans be-driver skogsbrukstekniskt pro-cess- och utvecklingsarbete iNorrland.

– Att företag själva tar initia-tiv till att bilda ett kluster ärganska unikt, säger MariaHedblom, vd och klustermotorsedan 2010 då klustret blev enekonomisk förening.

Klusterföretagen är lokalise-rade till Malå, Vindeln, Umeå,

Nordmaling, Örnsköldsvik,Bräcke och Hudiksvall. Tillsam-mans sysselsätter de 1 100 pers-oner och omsätter 3,1 miljarderkronor, varav 2,6 miljarder skogs-teknik.

Hälften går på export.– Betydelsen för omgivande

samhälle blir tydligt när man be-tänker att företagen tillsammansgör affärer med kanske ytterligare1 000 företag i närområdet, medallt från mekaniska verkstädertill revisorer och reklambyråer.

SEDAN 2010 HAR ett trettiotalprojekt genomförts. Universite-ten i Umeå, Luleå och SLU är vik-tiga samarbetspartners. En annan samarbetspartner är Sveaskog, som genom en 10-miljonerssatsning bidrar tillsystemutveckling och system-

tänkande med betydelse för lön-samheten och produktiviteten ibranschen.

– På fem år har 30 ansökning-ar behandlats, varav hälften be-viljats. Av dessa har tio projektresulterat i produkter som nu ärute på marknaden.

– Syftet är ej att bistå med or-dinarie produktutveckling, menatt kunna medverka till att lovan-de idéer utvecklas till testbänkar,som ett avstamp för en fortsattprojekt.

I ROLLEN SOM klustermotor arbetar Maria Hedblom aktivt utmot företagen, med två till tremöten i veckan.

– En viktig faktor är att klustret har engagerade vd:ar.

Hon ser flera positiva effekterav klustersamarbetet.

– När man går ihop och sam-verkar blir det mycket lättare attallokera medel, som grupp är fö-retagen lättare att uppmärksam-ma för offentliga finansiärer. Ge-nom att bredda oss till andrabranscher har vi också möjlighetatt bära varandra i varandrasportföljer.

En färsk forskningsrapportvisar att klusterföretag växersnabbare än andra företag i sam-ma bransch som står utanför ge-menskapen; att klusterföretagklarar sig bättre i sämre tider;och att konkurrenskraften oftastutvecklas bättre i klustret.

– Statistik visar att våra klus-terföretag åren 2006-2010 hade entillväxt på 42 procent, att jämförtmed länets genomsnittliga tillväxtpå 9 procent samma period.n

FREDRIK BJÄRNESAND

L Ä N E T

Konkurrenter blev kollegor

Fakta

Skogstekniska klustret består av: Bracke Forest, BräckeCranab, VindelnElforest, ÖrnsköldsvikHultdins, MalåIggesund Forest, HudiksvallIndexator, VindelnKomatsu Forest, Umeå Olofsfors, NordmalingOryx, Umeå Vimek, Vindeln

Maria Hedblom,vd Skogstek-niska klustret.Skyttelskörda-ren är ett koncept somutvecklats aven mexi-kansk student påDesignhög-skolan.

FOTO

: FRE

DRI

K BJ

ÄRN

ESA

ND

X X X X34 K l u s t e r

U M E Å / L Ä N E T

Kluster hjälpte Oryx ut på Företaget Oryx är ett företagsom lyckats växa med hjälp avsamverkan inom kluster.Genom Skogstekniska klustretkan de tävla mot länder somKina och Japan.– Man måste hjälpas åt för attligga kvar i topp, säger DernyHäggström, grundaren av Oryxoch nu vd för dotterbolagetOryx prototyping.

L Runt om i världen byggs simu-latorer för olika typer av fordonoch maskiner. För ett företag inorra Sverige kan det vara svårtatt nå ut.

Men tack vare Skogstekniskaklustret har företaget Oryx lyck-ats. Genom de nio samarbetandeföretagen inom skogsma-

skinbranschen förstärker Oryxsin position på världsmarknadenmed sina produkter. Samtidigthar de hjälpt företagen inom klustret med utveckling av sinamaskiner.

– Vill man använda en ny typav till exempel fjärdring ellerhydraliksystem är det dyrt atttesta genom att bygga en ny

skogsmaskin. Bara att förlängaen kran på en skördare kostarhundratusentals kronor. Det gåratt göra mycket billigare i en si-mulator och tar bara några tim-mar. Vårt bidrag till klustret äratt hjälpa medlemmarna att göra

bättre produkter och stärkaskogsnäringen i Sverige på dettasätt, säger Derny Häggström.

– Att bygga upp en maskin föratt testa tar även tid och då kankonkurrenterna redan ha kom-mit ut med sin version. Tiden är

nog så viktig som kostnaden, sä-ger Andreas Lind som är företa-gets relationsansvarige motskogsindustrin.

GENOM SAMARBETET har pro-dukterna kunnat säljas över hela

”Vårt bidragtill klustret äratt hjälpa med-lemmarna attgöra bättreprodukter ochstärka skogs-näringen iSverige pådetta sätt.”

Genom Skogstekniska klustret kan företaget Oryx tävla med länder som Kina ute på världsmarknaden. Här ses Oryxs

35

En intenationell student vid Designhögskolan har under våren utarbetade ett koncept förframtidens skogsmaskin, i sam-verkan med Skogstekniska klustret.

L Målet var att tänka nytt ochutforska gränserna för teknik,ekologi och förarmiljö. Lösning-en blev ett koncept där förarenbara behöver välj ut rätt träd,som sedan fälls, kapas och uppar-betas i maskinens inre, där ävengrenarna pressas till en biostockmedan bark och barr spridas till-baka till naturen.

FÖRAREN AVLASTAS genom långtdriven automation och utsökt förarmiljö.

– Han gick otroligt grundligttill väga, vi är verkligen impone-rade, förlaget har granskats, ana-lyserats och tas på fullaste allvar,säger Maria Hedblom.

Konceptet fick inte bara med-lemmarna i skogsklustret attnicka gillande.

Internationella priser har till-fallit den nyzeländske studenten,som heter Nick Ross.

– Vi ska se om vi kan få till ettprojekt så att han kan återvända,som ett sätt att behålla kompeten-sen här uppe, säger MariaHedblom. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Framtidens skogsmaskin, examens-arbete från Designhögskolan.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

världsmarknaden

Här är vårframtid

världen tack vare till exempel Komatsu Forest globala försälj-ningsnät och starka varu-märken.

– Genom klustret har vår prickpå kartan blivit större. Vi syns ivärlden, säger Andreas Lind.

För fem år sedan hade företa-get 13 anställda, i dag ligger siff-ran på 61. Målet är att ha en om-sättning på 100 miljoner till år2014 och företagets dotterbolagtittar även på andra branscher.

– Simulering som används

inom spelutveckling och ingen-jörsmässig simulering är igrundprincip detsamma som vår.Det finns många branscher medsamma grundförutsättningar, säger Derny Häggström. n

MADELENE HOLMGREN

ansvarige för företagets relationer med skogsindustrin, Andreas Lind, och företagets grundare Derny Häggström.FOTO: MADELENE HOLMGREN

LÄNET36

Gör verkstadav idéer

Per Levén, processledare, ProcessIT Innovations. ”Inkubatorer sätter oftast fokus på enskilda idébärare. Vi hjälper till genom att så tidigt som möjligt föra samman affärsdrivna utvecklingsprojekt.”

ProcessIT Innovations är ettklustersamarbete mellannorrländska processindustrieroch framstående IT-företag i regionen.– IT inom basnäringen är brettsom tusan, här finns en jättelikinnovationspotential, säger PerLevén, processledare.

L ProcessIT Innovations är ettsamverkanscentrum för process-och verkstadsindustrierna, uni-versiteten samt IT-företagen i framför allt Norr och Väster-botten. Målet är att hjälpa indust-riellt inriktade IT-företag att utveckla nya tekniska lösningarmed utgångspunkt i bas-industrins behov.

– Det kan till exempel handlaom sprickdetektering inom

gruvbranschen, realtidsmätningav flöden inom massaindustrin,eller trådlösa sensorer för smartalogistisklösningar inom skogs-bruket, säger Per Levén.

PROCESSIT BILDADES 2004 på ini-tiativ av regionens processin-dustrier. Idag består nätverket avett åttiotal företag, däriblandABB, Boliden, LKAB och SCA.

Ett sextiotal forskare är knutatill samarbetet.

– Verksamheten omsätter i åruppåt 50 miljoner kronor, av bådeoffentliga medel och industri-pengar, där det mesta rör sig ominsatser från industrin.

Arbetsmodellen bygger på atttidigt sammanföra industrinsteknikbehov med leverantör-företagens teknikmöjligheter.

Konkret arbetar ProcessIT:sprojektmäklare med att damm-suga medlemsföretagen, regio-nens teknikleverantörer, forskar-världen och andra nätverk efterönskemål, uppslag och idéer pålösningar. Utifrån förstudierstartas samarbetsprojekt medstor potential för bägge parter attdels få effektivare processerinom industrierna och produkterför teknikleverantörerna attkommersialisera.

– Styrkan är att vi arbetar affärsdrivet och har tillväxtfokus.

ÅRLIGEN STARTAS 15-20 nya pro-jekt, 30-40 är ständigt rullande.

– Vinsten för industrierna äratt de får ett tidsmässigt utveck-lingsförsprång, medan leveran-törsföretagen tjänar på att tidigt

få in bästa möjliga kravställare. Efter projekttidens slut har

leverantören en värdefull referenskund.

– Risken blir mindre att mangör bort sig, man delar på riskeroch utvecklingskostnader.

UNIVERSITETETS RESURSER lig-ger inte långt borta.

– Vi har inte den största bud-geten för våra forskare, men oftahar vi de intressantaste casen. Viblir jättestolta när forskare inomvåra projekt får fina internatio-nella priser.

Internationella utvärderingarger ProcessIT högsta betyg.

– EU har utsett oss att medver-ka vid bildandet av en samver-kansplattform för europeisk processindustri, ProcessIT.EU.

Gör verkstadav idéer

37

Tar täten trådlöst

Fakta

✔ ProcessIT Innovations ökadeåren 2008-2011 projekt-volymen från 20 till 45 Mkr. ✔ De 20 mest framgångsrikaleverantörsföretagen ökadeunder sin medverkanomsättningen med 61 procent(+141 MKr), och personalen med 58 procent(+150 personer)✔ Av 90 hanterade idéer gick65 vidare till förstudier ellerprojekt, varav 34 resulterat i kommersiella produkter✔ Projekten resulterade i följdinvesteringar på mer än250 Mkr.

Källa: ProcessIT Innovations

✔ Industri- och industrinäratjänster står idag för drygt 27procent av Sveriges BNP, vilketär mer än 1970 ✔ Industrins varuexport står förcirka 80 procent av landetsexport✔ Industrin sysselsätter direktöver 700 000 personer, indirektsysselsätts cirka 1 500 000personer ✔ Under högkonjunkturen i 2000-talets början uppskattasungefär 50 procent av tillväxtenha kommit från produktivitets-ökningar inom industrin.

Källa: SKGS, Skogsindustrierna,

Plast- & Kemiföretagen,SveMin och Jernkontoret

användare och utvecklare i skarpa FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Kompetensfrågor är ett nyttfokusområde. ProcessIT Acade-my arbetar för att både öka branschens och regionens attraktivitet.

– Vi ser behov av en kompe-tensmobilisering mot industrinsutmaningar. Vi ser framför oss länet som ett testlabb för nya idéer och utveckling.

PER LEVÉN BESKRIVER basin-dustrins behov som enorma, medstora utmaningar och utrymmenför kreativitet och innovation.

– Ju fler man involverar, industrier, leverantörer, innova-törer, entreprenörer och forska-re, desto högre innovationspoten-tial. Vi har samverkan stämplat i pannan. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Från vänster: Peter Björk, universitetslärare maskinteknik, Johannes Karls-son, universitetslektor elektronik, båda delägare Elektroniksystem Umeå AB,samt John Bonta, projektledare Norrmejerier. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

UMEÅNorrmejeriers nya trådlösasensornätverk håller full koll på lasten.– Vi har använt bilen somtestrigg, de bidrar medpersonalens arbetstid, säger innovatörerna.

L Från början var utmaningenatt hitta ett smidigt system för atthantera Norrmejeriers styck-egods med hjälp av trådlösa sen-sorer. Det var två år sedan. Undertiden har en lösning för att över-vaka temperaturen i Norrmejeri-ers livsmedelsbilar utvecklats.

– Reglerna för livsmedelshan-tering är hårda, det krävs tempe-raturkontroll var femte minut,säger John Bonta, projektledareNorrmejerier, som bistått i detProcessIT-initierade projektet.

I FEMTON AV Norrmejeriers last-bilar har nu fasta sensorer ersatts av trådlösa, som skickartemperaturinformationen viaförstärkningssändare till mejeri-företagets övervakningsdator.

– Sensorerna är relativt billi-ga och enkla att installera, vidservice är det bara att byta utdem, säger Johannes Karlsson,universitetslektor och delägareElektroniksystem Umeå AB.

– En sensor kostar inte mer än1 000 kronor, att jämfört med degamla med fasta kablar som säkert kostar 15 000 kronor attmontera, förutom servicen somblir krånglig och tidsödande, sä-ger Peter Björk, även han univer-sitetslärare och delägare i Elsys.

DE TRÅDLÖSA SENSORERNA ärbara början på en revolution.

– Den underliggande teknikenhar tagit över tio år att forskafram, först på senaste året hartillämpningarna börjat ramla ut,säger Johannes Karlsson.

Framtidens melodi blir att alltfler prylar är internetuppkoppla-de och kommunicerar för att tillexempel styra eller uppdatera sigsjälva. Det talas om ett ”Internetof things”.

– Fram till 2020 räknar manmed en marknad på 50 miljarderenheter, säger Peter Björk.

BAKOM UTVECKLINGEN av Norr-mejeriers nya trådlösa sensornätverk står även umeåak-törerna FältCom och Logistik-gruppen. Elsys har stått för elekt-roniken.

– Totalt finns 85 fordon i flottan, efter hand ska alla få trådlöst, säger John Bonta. n

FREDRIK BJÄRNESAND

”Ibland undrar jag om vi inte ärganska unika, åtminstone i Europa, ivårt sätt attarbeta.”

UMEÅ38 K l u s t e r

Supergruppering ska ge utveckling

Mats-Rune Bergström, länsstyrelsen. ”Vi ser gärna att residenset blir en plats för kreativa och oväntade möten.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Gränsöverskridande kreativakopplingar mellan skildabasnäringar. Genom att superklustra villlandshövdingen stärka länetskonkurrenskraft.

L Landshövdingen samtalar ären form av storseminariumkring för länet a vgörande fram-tidsfrågor, som intr oduceradesav tidigare landshövding ChrisHeister.

I våras genomfördes femtesamtalet, under par ollen Smartspecialisering – att superklustra i Västerbotten.

KLUSTER SYFTAR PÅ organisera-de samarbeten mellan k onkur-renter och kollegor inom en oc hsamma näring.

Med uttrycken ”att klustrakluster”, eller att ”superklustra”,vill landshövding sätta fokus på

vad som händer om man går vida-re och samverkar mellan länetsredan starka basnäringar; detvill säga gruv-, skogs-, process-och kreativa näringarna.

SMART SPECIALISERING ÄR ettannat begrepp som k ommit i ropet med anledning a v EU:snästa budgetperiod 2014-2020.Tanken är a tt unionens olika regioner ska bli bättre på det deredan är bra på.

I samband med landshövdinge-samtalet visades ett filmat inläggfrån EU-kommissionären Johan-nes Hahn, ansv arig för EU:s regionalpolitik.

HAHN MENAR ATT IDÉN att sam-manföra länets r edan starkabranschkluster är i linje medEU:s nya sammanhållnings-politik inför 2020.

– Västerbotten har v erkligen

förstått vad som är viktigt när detgäller regional utveckling. Ni haridentifierat era befintlig a näringsområden som har stor potential. Ni har byggt vidare pådem för att åstadkomma kluster i världsklass. Och ni har mobili-serat alla n yckelintressenter i processen.

– Det är en uppenbart innova-tiv ingångsvinkel och en smar tspecialisering.

MATS-RUNE BERGSTRÖM, läns-styrelsen, ingår i den bransc h-överskridande processgruppsom bildats, där övriga deltagarekommer från Georang e, Skogs-tekniska klustret, ProcessIT In-novation samt Virtuella klustret.

– Det handlar m ycket om ettförhållningssätt som b ygger påviljan att samarbeta ö ver grän-ser, att skapa en kultur som ärtillåtande och att utveckla system

och strukturer som gynnar ovän-tade konstellationer. Förhopp-ningen är att processen ska resul-tera i ett större projekt.

Avrapportering blir till nästaårs Granddagar, berättar Ma ts-Rune Bergström.

– DET FRÄNA ÄR A TT detta är affärsdrivet, att det finns ett intresse från näring arna vad dekan lära av varandra.

– Genom gränsöverskridandeidé- och teknikutveckling kan viutveckla nya produkter och tjäns-ter. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

✔ Landshövdingen samtalar ären serie stormöten, introduce-rade av tidigare landshövding-en Chris Heister, som innebäratt ett stort antal lokala,regionala och nationella aktörersammankallas till länsresiden-set för att under två timmardiskutera någon för länet viktigframtidsfråga. Samtalen, somvarje gång har ett stadsrådrepresenterat, beskrivs som en”arena som tänjer gränser,utmanar strukturer ochuppmuntrar till kraftsamling förlänets utveckling.”✔ Smart dialog är ett konceptför mindre dialogmöten, därinbjudna länsaktörer medkreativa arbetsmetoderutmanas att ”spetsa frågeställ-ningar och tänka utanförboxen”. Syftet är detsammasom för landshövdingenssamtal, nämligen att erbjuda enarena som tänjer gränser ochuppmuntrar till kraftsamling,och att utmana strukturer för attta nästa steg i länets utveckling. ✔ Mer information finns pålänsstyrelsens hemsida(www.lansstyrelsen.se/vaster-botten), under fliken Omlänsstyrelsen/Landshövdingoch länsledning/Landshövding-en samtalar.

Källa: Landshövdingensamtalar,

Länsstyrelsen 2012

LÄNET39

Bygger grupper över Kvarken

Jeanette Kjellberg, är projektledare för interregionala samverkansprojektet Business development, som leds av Företagarna Västerbotten med Österbottens företagarförening, Umeå universitet och Yrkeshögskolan Novia sompartners. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Ökad samverkan mellanföretag, universitet och högreutbildning ska stärka tillväxt-viljan och utvecklingsmöjlig-heterna i Kvarkenregionen.

L Business development är ett nystartat projekt som tar sitt av-stamp i en undersökning som Företagarna genomförde bland260 företag i Sverige och Finlandsommaren 2011.

– Många företagare utryckteönskemål om a tt få utv eckla kontakterna med uni versitetetoch över gränserna, säger Jea-nette Kjellberg, projektledare.

I UNDERSÖKNINGEN konstaterasatt den v anligaste flaskhalsenhos företagen upplevs vara bris-tande kompetens inom af färsut-veckling och marknadsföring.Konkreta samarbetsformer mellan högskola och näringslivefterlyses också.

Bilden bekräftades i det tidi-gare interregionprojektet BAIT,inom Botnia-Atlantica-området,där cirka 1 400 personer eller företag besöktes.

– Alltför många saknar rättkanaler till personer som harkunskaper och ser helheten. I många fall är företagen medvet-na om problemet.

MED EN BUDGE T PÅ närmare 900 000 Euro ska projekt Businessdevelopment under perioden januari 2012-juni 2014 införa oc hutveckla en modell för samv er-kan mellan universitet och hög-skolor samt näringsli v och hög-skolor i Kvarkenregionen.

Inriktningen är på entr epre-nörskap och realisering samtkommersialisering av innovatio-ner.

– Syftet är a tt utveckla nya arbetssätt, metoder och aktivite-ter som kan leda till öka t företa-

gande och utveckling i Kvarken-regionen.

TILL ATT BÖRJA MED ska en resursbank byggas, av bland annat universitetets kompetensinom teknik, ek onomi och design, berättar J eanette Kjell-berg som v anligtvis arbetar påCentrum för r egionalvetenskapvid Umeå universitet, CERUM.

Ett trettiotal företagsmötenhar också genomförts till oc hmed september månad. Utifrånmötena ska g rupper skapas därman kan gå vidare med samver-kan och erfarenhetsutbyte kringvad som kan ska pa tillväxt i deras företag.

– I SAMBAND MED projektetsstyrgruppsmöten i V asa har intresserade länsföretagare fåttfölja med för a tt träffa möjligasamverkanspartners eller n yakundgrupper. Det har v arit väl-

digt uppskattat, det finns en heldel företag som v erkligen vill utveckla sig oc h hitta n ya marknader i Finland.

VID PROJEKTETS SLUT ska ett antal företagscase presenteras.

– Syftet är att synliggöra vartman kan komma genom samver-kan och att tydliggöra en arbets-metod.

En annan målsättning är att fåtill en fysisk mötespla ts som gerlänets företag en naturlig ingångvid Umeå universitet. Förebildenär Designfabriken i finska Aalto,en nedlagd fabrik som omv and-lats till utvecklingscentrum medflexibla möteslokaler oc h inspirerande arbetsmiljö.

– Många företagare uppleveruniversitetet lite g rann som enointaglig borg, men för a tt få tillen mötesplats behövs engage-mang från företagen. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

✔ Sommaren 2011 genomfördeFöretagarna en undersökningmed 260 företag på båda sidorom Kvarken. Resultatet visar att:✔ 70 procent anser attsamverkan mellan högreutbildningar och företag ärviktigt för utvecklingen i helaområdet ✔ närmare 50 procent tror attsamverkan med högreutbildning skulle kunna leda tillutveckling av det egna bolaget✔ många företrädare frånnäringslivet i Kvarkenregionenanser att det finns en språkligoch företagskulturell barriärmellan Finland och Sverige✔ skillnader i ledarskaps- ochföretagskultur anses leda tillosäkerhet och missförstånd,vilket ger färre affärer ochförsvårar utvecklingen av nyamarknader.

Källa: Business develop-ment, projektansökan

L Ä N E T / L A J K S J Ö B E R G40 N y h e t

Program för mentorer

Axner Hahlin, entreprenör och innovatör, driver Lajksjömon Energi och Miljö. ”Se möjligheterna och lös problemen,det är mitt rättesnöre.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Axner Hahlin, Lajksjöberg,Dorotea, bedriver skogsentre-prenad med biobränsle sombiprodukt. – Jag har testat tre olikatorkningssystem som inte hållitvad de lovat, säger Axner.

L Torrhet är synonymt medenergivärde.

Fukt i skogsbränsle är en all-män problematik. Men AxnerHahlin har kommit på en ny

metod för torkning av flis, spånoch ved.

– Väldigt energisnålt, mer kanjag inte säga. De påstår att omden funkar ska det vara en bragrej, säger Axner som kvitteratut en innovationscheck från länsstyrelsen, vilket kommer vältill pass under pågående prototyputveckling.

INFÖR FORTSÄTTNINGEN har Axner sökt sig till Almi Företags-

partners mentorsprogram. Hanser fram mot att snart puzzlasihop med en erfaren mentor, somkan följa honom genom hela in-novationsprocessen, från mönsterskydd till produktion,paketering, marknadsföring ochförsäljning.

– Man ska göra det man ärbäst på. Jag har idéerna och för-väntar mig en väldig kreativitetom jag får input utifrån. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Näringsdepartementet har gettAlmi Företagspartner i uppdragatt driva ett rikstäckandeprogram för mentorskap, somkomplement till ordinarierådgivning.

L Under 2012 ska drygt 2 000mentorpar startas upp i landet,varav 60 i Västerbotten. Mentors-processen innebär tio till tolv individuella möten per år, samtnätverksträffar.

Mentorskapet är frivilligt ochideellt för båda parter. Almi:shandledare finns med som boll-pank under hela mentorsåret.

PROGRAMMET SKA öka möjlig-heterna för blivande och befintli-ga företagare att starta och ut-veckla lönsamma företag, påhemmaplan och inför export.Matchningsprocessen utgår frånatt adept och mentor inte finns isamma bransch för att undvikadetaljfokus och främja helhets-syn.

– Tillgången på mentorer ärganska bra faktiskt. Hittills ärdrygt 40 på gång, alla kommer attfå sin mentor, säger Agneta Lund-berg, affärsrådgivare på Almi.

STEN-ANDERS GUSTAFSSON, vdAlmi Företagspartner Nord, ber-ättar att mentorer är en ryggrad irådgivningsverksamheten.

– Att fråga de som redan vet ärrejält begåvat. Trovärdigheten äroerhört stark för dem som gjortresan själva. Man kan lära av såväl misstag som framgångar,säger han. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Forskning gör gällande attmentorskap bidrar till:✔ Färre konkurser✔ Högre överlevnadsgrad✔ Högre tillväxt för företagen✔ Större vilja att bli företagare✔ Högre etableringsfrekvens✔ Lägre arbetslöshet

Källa: Almi FöretagspartnerMentor

Idéspruta söker input

N y h e t 41

Mentorn som tar prisetNyligen utsågs Staffan Ling tillÅrets mentor i länet av AlmiFöretagspartner.– Det är fantastiskt roligt attjobba med ambitiösa ochenergiska människor, sägerStaffan.

L Genom tv har Staffan Linggjort sig känd som en god peda-gog. Under åren som framgångs-rik konsult har han på olika visverkat som mentor vid sidan om.

– Alltid ideellt och i mån avtid, det är inte betungande, sägerhan.Vad kännetecknar en bramentor?

– Viktigast är att vara rak och

tydlig i sin kommunikation medadepten, det är en egenskap somockså är viktig i kommunikatio-nen ut mot marknaden.

DET ÄR I FÖRSTA hand adeptenseget driv, snarare än kännedomom bransch, som avgör Staffansval av adept.

– Det jag kan tillföra är myck-et min egen erfarenhet av före-tagsledning, så har jag förståsockså stor erfarenhet av media istort och smått, jag är nog inte sålättbländad.Vad ger det tillbaks?

– Jag har blivit mer medvetenom mina egna erfarenheter somjag annars inte haft anledning att

formulera, man utvecklas ihopmed en annan människa.

ÖPPENHET OCH NYFIKENHET äregenskaper som kommer väl tillpass i Staffans engagemang iConnect norr och Humlab, två or-ganisationer med innovationersom ändamål.

– Innovationer handlar om ettslags vinna eller försvinna förvårt land. När det talas om att kineserna snart är ikapp oss fårvi inte glömma att de fortfarandeförsöker kopiera, men innovatio-ner handlar om kreativitet. Där-för är det mycket viktigt med öppenhet. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Staffan Ling, aktiv inom Almi Företagspartners mentorsprogram. ”Viktigast är att vara rak och tydlig i sin kommunikation med adepten” säger han.FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

CONNECT Norr stimulerarutvecklingen av tillväxtföretagi regionen genom attsammanföra entreprenörermed kompetens och kapital.HUMlab är en mötesplats förhumaniora, kultur ochinformationsteknik vid Umeåuniversitet.

Källa: Internet

U M E Å

SKE L L E F T EÅ42

3D underlättarför industrin

Optisk mätteknik. 3D-kameror.Time of flight.Rena grekiskan?– Det kan handla om attäldrevården får hjälp att se omnågon ramlat. Eller om vilkasom går in i och ut ur ettkärnkraftverk, säger Emil Jonze,Adopticum.

L För Emil Jonze är begreppenvardagsmat. Han jobbar på Adop-ticum i Skellefteå, som ingår i nätverket ProcessIT Innova-tion, och här står de för mångafrämmande begreppen i inled-ningen av artikeln i fokus. OchEmil Jonze är i himmelriket.

UNDER SIN civilingenjörsutbild-ning gjorde han sitt examensar-bete på Adopticum. Ömsesidigtsamtycke uppstod mellan honomoch företaget, och sedan han varklar med utbildningen har hanjobbat här. Idag räknas han somen av de främsta experterna i landet på tekniken.

– Examensarbetet handlade

om att tolka en digital bild, så atten robot utifrån bilden kan ta ettintelligent beslut, säger han.

Eller med mer kompliceradeord: att utveckla kamerabaseradmätteknik och algoritmer för robotstyrning i processindustrin.

EMIL HAR SOM ANSTÄLLD fort-satt att jobba inom samma områ-de. Optisk beröringsfri mättek-nik med hjälp av 3D-kameror,eller time of flight som teknikenkallas. Han berättar att det finnsmassor av användningsområden.Tekniken finns till exempel i fartkameror, scannern i kassanpå livsmedelsaffären och i back-kameror på bilar.

ETT ANNAT användningsområdeär till exempel att se vilka somgår in i och ut ur ett kärnkraft-verk (det ska helst vara likamånga ut som in, kanske dags attsätta upp den här tekniken vidstaketen också ifall Greenpeaceär i närheten...). Skogsmaskin-förare kan få hjälp av optisk

avläsning när de kapar stockar,ytterligare ett exempel är analysav flöden på transportband i gruvor. Helt enkelt att följa processer online i realtid.

– DET ÄR SÅ JÄKLA KUL och spän-nande att jobba med det här, säger Emil Jonze, och berättar attman just nu tittar på att användatekniken inom den kommunalaäldreomsorgen.Hur då?

– Om en äldre person ramlarhemma i lägenheten kan 3D-tek-niken avläsa hur personen liggeroch larma.

– Att säga 3D-kamera ger fel

associationer, det är ju ingenövervakning på det sättet. 3D-senesorer säger mer, det är vaddet handlar om, säger han. Mankan säga att sensorerna kastarljus på föremålet, eller personen i det här fallet, och tillbaka kom-mer en slags avbild.Är det ni som vänder till företagen med idéer, eller kommer de till er?

– Det är oftast så att ett företagkan ha en bra idé kring tillämp-ning av den här tekniken, mensaknar kunskap om hur annantekniskt ska gå till väga. Då vänder man sig till oss. n

ERIC NORDLUND

Fakta

Namn: Emil JonzeFödd: 6 december 1982 iÖstersund, där han också växt uppBor: SkellefteåGör: Arbetar med optiskmätteknikFamilj: Sambon Sofia Edlund, som

jobbar på FörsäkringskassanUtbildning: Civilingenjör. Lästeteknisk fysik 2004-2009 i UmeåFritid:Musik (just bokat IronMaiden-biljetterna till Stockholm i juni), gym, löpning, längdskidor,tv-serier, tv-spel.

3D underlättarför industrin

Emil Jonze är civilingenjören som fastnat för optiskmätteknik. Tillämpbar inom många skiftande områden.

FOTO: ERIC NORDLUND

AvverkningBrandredskap

EnergideklarationFjärrvärm

eKonferens

Mobiltelefoner

RådgivningU

tbildning

K r ö n i k a / Fö r e t a g i f a r t e n 43

Mer information på wwwwww..eexxeerrggii..ssee ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96,070-606 33 06. marcel@exergi.net EXERGI

B(Y)RÅN

ENERGIKARTLÄGGNING!Företagare och fastighetsägare

Tel 070-542 19 64 • Per Granberg

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Mittel EL ABFabriksgatan 9, 921 36 Lycksele

Tel: 0950-142 80, Fax: 0950 - 268 28 E-post: el@mittel.se • www.mittel.se

Tfn 090-426 13konferens@strombacksfolkhogskola.sewww.konferensstromback.se

Konferens StrömbäckFina lokaler upp till 240�pers.,

logi för 48 personer, härlig miljö.1-dagskonferens 250:- + moms

2-dagarskonferens 1265:- + moms

Vi averkar skog medegna maskinerSkördare och Skotare

Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

UmegallrarnaUmegallrarna

w w w. s t jar n a f y r k a n t . s e

Umeå | Förrådsv 16 A | Västerslätt | 090 - 70 44 70Skellefteå | Hammarv 7 | 0910 - 70 12 20

Skellefteå 0910-71 13 65Umeå 090-18 85 18Malmberget 0970-222 64

www.brandservice.se nu även med web-shop

Rådhusespl 3 B • Box 260, 901 06 UmeåTelefon 090-18 07 00 • Fax 090-12 75 14

umea@kpmg.se • www.kpmg.se

Du utvecklar ditt företag.Vi utvecklar din ekonomi.

Det är oktober och solen skineroch höstluften är frisk, detkänns underbart att komma ut

till verkligheten. Bland bär och ristraskar jag runt och funderar på ordetINNOVATION som är temat i dennatidning. Jag har träffat innovatörer närjag fått i uppdrag att synliggöra göraderas innovationer i utställnings-montrar i innovationshallar på Nolia i Umeå och Piteå. Tanken var attmarknadsföra innovatörerna somuppfinnare, som jag anser beskriverdessa tänkare på ett mer spännandesätt. Det föll inte i god jord för de villeinte framstå som några uppfinnarjock-ar (?) men det gick ju bra ändå. Faktumär att ordet innovation betyder justuppfinnare, nyhet och nyskapande.

Jag upprepar orden uppfinnare,nyhet och nyskapande för mig själv, så

kanske det klarnar i huvudet. Plötsligtslår det mig när jag håller upp enlingonkvist i solen, kan det vara så attmycket av nyskapande kommer frånnaturen? Om man ger sig tid ochstannar upp i vårt stressiga liv såkommer idéerna? Kan idén till enknypplad spetskant på en duk kommaifrån att någon stått och sett ut genomfönstret på ett tak och upptäckt att snönlagt sig i bågig form längs takkanten?Att det töat så snötäcket fått lite hål häroch där. Omedvetet eller medvetet hardenna någon satt sig ner och sytt fast enspets på sin duk.

Jag har också funderat över hurträden kan se ut efter ett riktigtsnöväder då tunga snöbollar klumpatihop sig på grenarna vid väderomslag.Kan det vara föregångaren till vårajulkulor som vi dekorerar våra

julgranar med?Så mitt råd är att gå ut i naturen och

upptäck nya innovationer!

Nyskapande i naturen

Företagi farten

CARINA ANDERSSONCarina Anderssons företag heter Reklam-tjänst och finns i Hörnefors. Du når Carina påtelefonnummer 0930-215 77 eller 070-20693 33 och reklamtjanst.post@telia.com.Hemsida: www.reklamtjanst.se

Fö r e t a g n r 5 2 0 1 2

-ep mok akil rä iVtenta när det gäller industriportar.

Portbolaget i Umeå ABSpinnvägen 1Tel 090-12 06 20

www.garageportexperten.se

Garageportexperten.

Namnet till trots, så har vi

samma höga kompetens

och samma djupa sortiment

inom portar för industrier,

butiker, lant- och skogs-

bruk. Hos oss hittar du t.ex

vikporten RECO Duo som är mycket energisnål och

högisolerad med bruten köldbrygga. Porten är stabil

med fl exibel design som är smidig och enkel att

manövrera med hjälp av lyftande gångjärn som

standard. Porten går

givetvis att få motordriven.

ÅSELEKRAFT

Elleverantören nära dig!Centralgatan 31, ÅSELE Tel 0941-100 03

Felanmälan efter kontorstid: Tel 0941-104 66

www.aselekraft.net

Flygplatsen i Umeå får internationell karaktärOmbyggnationen av UmeåAirport till en flygplats avinternationell karaktär harpåbörjats. Satsningen, somomfattar ny säkerhetskontroll,ankomsthall och bagage-hantering, väntas stå klart2014 och medfinansieras av Umeå Kommun och Region Västerbotten.

L Hittills i år har ö ver 600 000 resenärer rest till eller frånflygplatsen, vilket är en ökningmed 7 pr ocent jämfört med rekordåret 2011.

– Jag säger som Gert Fylking:äntligen, äntligen, äntligen. Vårambition har hela tiden v arit attsäkerställa ett a ttraktivt skylt-

fönster från r egionen och att vimöjliggör för andra a tt kommahit, likväl som vi möjlig gör föross själva att besöka andra delarav världen, säger Lennart

Holmlund (S), k ommunalrådUmeå kommun.

– Att kunna erbjuda effektivi-tet i k ombination med a tmosfärär något som k ommer stärka

regionens möjligheter för fortsattsocial, ekonomisk och intellektu-ell tillväxt, säger Torborg Chetko-vich, koncernchef Swedavia.n

FREDRIK BJÄRNESAND