Foto: Jens Assur / P

ressens Bild

Introduktion

Målgrupp och skolämnenHur fungerar det pedagogiska materialetFörslag på teman utifrån det pedagogiska materialetGå på djupet

Del 1 Historiebruk och nationalism

IntroduktionVärderingsövningar2. Heja Sverige!3. Vi är bäst, fuck the rest!Generella övningar4. Krig i klassrummet?5. Historiebrukare6. Källkritik – hur ska man veta vad som är sant?7. Min historia liknar inte din8. Finns historien i din närmiljö?9. Vilka är svenskarna?10. Vad är historia och vad är det bra för?11. Historiebruk i vetenskap och media?12. Historiekultur13. Hur används historia idag?14. Vad säger politikerna egentligen?15. Nationalism, en i grunden negativ företeelse?Kriget i forna Jugoslavien16. Det andra världskriget17. Politiskt historiebruk i forna Jugoslavien18. Varför blev det krig i Jugoslavien?19. Forna Jugoslaviens historia i fyra versioner

4

68

1011

12

13

14

1516

17

18

19

Innehåll

Innehåll

Del 2 Folkmordet i Srebrenica

IntroduktionVärderingsövningar2. Hur viktig är ledaren?Generella övningar3. Vad är ett folkmord?4. Kan ett folkmord förhindras?5. »Svårast att glömma var ögonen på det första offret«Kriget i forna Jugoslavien6. Vad var det som hände i Srebrenica?7. Likheter och skillnader

Del 3 Vägen till försoning

IntroduktionVärderingsövningar2. Hur ska man kunna gå vidare?Generella övningar3. Förlåta och försonas4. När ska man börja försonas?5. De skyldiga ska straffas6. De skyldiga ska straffas 27. Sanning och försoning i Sydafrika8. Fiender blir vänner9. Jag följde bara orderKriget i forna Jugoslavien10. Daytonavtalet11. Min hjälte – din förbrytare12. Är man vänner nu?

2122

23

24

25

2728

29

3031

32

3334

3536

Introduktion

Sida 4 (36)

Den livsfarliga historien – om nationalism, historiebruk och vägen till försoning är ett pedagogiskt material som fokuserar på begreppen historie medvetande, historie­bruk, nationalism och försoning.

I projektet vill vi belysa, skapa insikt och väcka frågor kring hur historia kan användas som makt medel och vapen i en nationalistisk mobilisering. Hur ger det näring åt stark nationalism och hur kan det stå i vägen för en försoningsprocess?

Det pedagogiska materialet riktar sig framförallt till lärare som under­visar på gymnasiets teoretiska program. I den nya ämnesplanen för historia står det att studiet av historia inte bara handlar om kunskaper om historia utan också om producerandet av denna kunskap. Under­visningen i historia på gymnasiet ska innehålla:

1 kunskap om historia

1 kunskap om hur historia skapas

1 kunskap om hur historia används

Här kan du läsa mer om hur projektet kan knytas till skolans styr­dokument och ämnesplaner.

Målgrupp och skolämnen

Del 1: Historiebruk och nationalism

Om begreppen historiemedvetande, historiebruk och nationalism. Del 1 består av:

1 Texter om historiebruk och nationalism. Här ligger också texter berättade

utifrån ett kroatiskt bosniakiskt och serbiskt perspektiv.

1 Spel: En by som alla andra

1 Övningar

Del 2: Folkmordet i Srebrenica

Del 2 handlar om folkmordet i Srebrenica, vad som hände före, under och efter folkmordet. Den här delen ligger i en särskild webbsida som öppnas i ett nytt fönster. Till denna del knyts också övningar.

Introduktion

Sida 5 (36)

Del 3: Vägen till försoning Vad händer efter ett folkmord? Hur går man vidare och hur ska man kunna normalisera förhållandena mellan de grupper som bekämpat varandra? Del 3 består av:

1 Texter om försoning, om identifieringsarbetet av offren i Srebrenica,

om den internationella krigsförbrytardomstolen i Haag, fakta om åtalade

personer, om Sidas arbete etc.

1 Spel: I skuggan av ett krig

1 Övningar

1 Vittnesmål

Del 4: Utställningen I projektets kärlekstält, som skolorna kan boka, får eleverna möta fyra autentiska berättelser om kärlek som övervinner allt. Om kärlekens enorma kraft ställd mot nationalismen. Vad händer när du blir kär i någon som inte är som du? Kan vi älska vem som helst? Här kan du också boka utställningen.

Del 5: Mer att läsa Här hittar du kopplingar till styrdokument, film­ och litteraturtips.

Stora delar av materialet utgörs av texter och bilder. De flesta av text­erna är ganska omfattande och vi har därför valt att lägga ut dem som pdf­dokument. Efter en kort ingresstext finns pdf­filen att ladda ner.

Texter

Spel Spelen syftar till att eleverna aktivt får reflektera kring komplexa frågeställningar. Genom att använda spel och simuleringar väcks engagemang, delaktighet och förståelse hos deltagaren. Ofta handlar det om att byta perspektiv och att känna att det man lär sig är viktigt och relaterar till en själv.

Spelen ligger i Del 1 och Del 3 och har tillhörande instruktioner. Spelen är:

1 En by som alla andra

1 I skuggan av ett krig

Introduktion

Sida 6 (36)

Övningarna belyser och problematiserar innehållet i projektet, genom att låta eleven värdera, argumentera, analysera och dra egna slutsatser.Övningarna i materialet är indelade i:

1 Värderingsövningar – tänkta att använda som introduktion till temat. De

kräver sällan någon större förförståelse.

1 Generella övningar – utgår från de centrala begreppen historiemedvetande

och historiebruk. Här ges möjligheter till jämförelser och att se större

sammanhang med hjälp av olika perspektiv.

1 Kriget i forna Jugoslavien – utgår från den specifika händelsen.

Övningar

Förslag på teman utifrån det peda -gogiska materialet

Du som lärare väljer ut de övningar som du uppfattar som användbara i undervisningen. De centrala begreppen nationalism, historiebruk och vägen till försoning gör materialet användbart långt bortom krigen i det forna Jugoslavien. Här är förslag på paketering av teman utifrån materialets olika delar.

Del 1: Historiebrukoch nationalism

Dessa begrepp lyfts tydligt fram i den nya ämnesplanen i historia. Om du vill arbeta med dessa begrepp i fokus så kan det vara en bra inledning på kursen i historia. Övningarna illustrerar och konkretiserar styrdokumenten och kan på detta sätt hjälpa eleven att få en konkre­tare bild av vad den ska lära sig. Ett annat sätt att göra detta är att dela upp det och låta det vara ett återkommande inslag. Eleven bör kunna omsätta och använda dessa kunskaper i förhållande till det övriga innehållet. Källkritiken är här också ett relevant innehåll.

Här följer några förslag på innehåll och övningar i Del 1 Historie-bruk och nationalism som du kan fokusera på i detta sammanhang.

Tema: Historiebruk Material:

1 Ämnesplan för historia med syfte och mål

1 Kursplan för kursen 1b, se del 4

1 »Vårt folk har alltid...« – Historia som mening och makt

Övningar i Del 1:

1 Värderingsövning 1, påstående j och k.

1 Generella övningar 8, 9, 10, 11, 14, 15, 16.

Introduktion

Sida 7 (36)

Material:

1 Offer för historien

1 Nationalism

1 Spelet En by som alla andra

Övningar i Del 1:

1 Värderingsövning 1, påstående c, d, e, h, i.

1 Generella övningar 2, 3, 5, 12, 17.

1 Eleverna kan sedan fokusera på nationalismen i samtiden. Till exempel

genom att undersöka nationalistiska partier i Sverige, vilken roll national­

ismen spelar i någon aktuell konflikt och så vidare.

Tema: Nationalism

Del 2: Folkmordet i Srebrenica

Tema: Folkmord

Tema: Krigen i detforna Jugoslavien

Denna problematik är aktuell både i historia och i samhällskunskap. De mänskliga rättigheterna är ett centralt innehåll i samhällsämnet. Psykologi har också relevans här då det gäller att förklara olika beteen­den och religionskunskapens etiska fokus är också aktuellt. Här följer några förslag på innehåll och övningar.

Material:

1 Forum för levande historias webbplats med definitioner, kommentarer och

ett historiskt perspektiv på folkmord. Här finns också material om folkmord,

Förintelsen, Kambodja, Rwanda med mera.

1 Det digitala materialet Del 2: Folkmordet i Srebrenica

1 Spelet I skuggan av ett krig, i Del 3

Övningar i Del 2:

1 Värderingsövningar, alla påståenden

1 Generella övningar 2 – 7.

Övningar i Del 3:

1 Generella övningar 2, 6, 9.

Att fördjupa vad det var som hände i det forna Jugoslavien kan vara intres­

sant att göra i någon av historiekurserna två eller tre. Arbetet blir då att

undersöka denna konflikt före, under och efter.

Material:

1 Del 1 text »Vårt folk har alltid...« – Historia som mening och makt

1 Det digitala materialet Del 2: Folkmordet i Srebrenica

1 Skönlitterära texter, förslag finns i Del 4

1 Film, förslag finns i Del 4

Introduktion

Sida 8 (36)

Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering

Fördjupning inom valt kunskapsområde. Exempel på kunskapsområ­den kan vara arkeologi, EU, freds­ och konfliktfrågor, globala utveck­lings­ och rättvisefrågor, interkulturell kommunikation, kriminologi, litteratur på olika språk, lokala eller regionala studier, mediekommuni­kation, miljöhistoria samt tolkning och översättning. Samband mellan kunskapsområdet och omvärlden.

Praktiska tillämpningar av kunskaper inom området, till exempel i samarbete med institutioner och organisationer i det omgivande samhället eller i form av till exempel fältstudier, rollspel och under­sökningar.

Gå på djupet

Är en kurs som erbjuder goda möjligheter till fördjupning inom ett valt område. Där finns till att gå på djupet i den problematik som behandlas i projektet.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig speciali sering ska syfta till att eleverna fördjupar sina kunskaper inom ett valt kunskapsområde. Eleverna ska ges möjlighet att fördjupa ett vetenskapligt förhållningssätt, till exempel genom att diskutera teorier och pröva hypoteser.

Centralt innehåll i kursen

1 Spelen En by som alla andra, se Del 1 och

I skuggan av ett krig, se Del 3

Övningar i Del 1:

1 Värderingsövning 1, a, b, f, g

1 Generella övningar 4 – 7, 11, 13

Övningar i Del 2:

1 Värderingsövning 1, alla påståenden

1 Generella övningar 2, 3, 5

Övningar i Del 3:

1 Värderingsövning 1, c, d

1 Generella övningar 2 – 6, 9

Sida 9 (36)

Del 1

Historiebruk och nationalism

Det sönderbombade Mostar i forna Jugoslavien, Bosnien 1994.

Foto: Jens Assur / P

ressens Bild

Del 1 Historiebruk och nationalism

Sida 10 (36)

Introduktion

Nationalismen växte sig stark i flera av de stater som tidigare tillhört östblocket. Men ingenstans blev konse­kvenserna så förödande som i det forna Jugoslavien där de ledde till flera krig som pågick under perioden 1991–1999 och som kostade cirka 150 000 människor livet. En av orsakerna till och konsekvenserna av det krig som utbröt i forna Jugoslavien var nationalismen. Och då framför allt hur nationalismen brukades för att påvisa olikheter och fiendskap mellan olika grupper. Ett cen­tralt inslag i den polemik de olika parterna förde mot varandra var kopplingar till den egna historien. Avstampet i denna del tas i upptakten till det som hände i forna Jugoslavien. Det som i första hand behandlas är de centrala begreppen:   • Historiemedvetande   • Historiekultur   • Historiebruk   • Nationalism

Del 1 Historiebruk och nationalism

Sida 11 (36)

Värderingsövningar

Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värde­ringsövningar av olika slag:

a. Människan är i första hand styrd av känslor

b. Människan är i första hand styrd av förnuftet

c. Jag är stolt över att vara svensk

d. Det borde inte finnas gränser, alla skulle få röra sig fritt som de önskar

e. Alla som bor i Sverige är svenskar

f. Min nationalitet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet

av min egen identitet

g. Mitt lands historia är en av de viktigaste faktorerna när det gäller

skapandet av min egen identitet

h. Det är viktigt att vara patriot

i. Man ska ställa upp för sitt land

j. Den historia som presenteras i skolan är korrekt

k. Den historia som presenteras i min lärobok i historia är korrekt

DISKUTERA

1 Är detta en oskyldig form av nationalism?

1 Vilka kan orsakerna vara till att den svenska nationalsången spelas innan

en elitseriematch i ishockey i Sverige?

1 Vilka andra nationella symboler finns det?

1 Har de någon betydelse för er och i så fall på vilket sätt?

DISKUTERA

1 Hur ser Sverige och svenskarna på sig själva, spelar vi i elitserien eller

i korpserien?

1 Om vi är bäst på något, vad är det i så fall?

1 Hur ser förhållandet ut till våra grannländer, Norge, Finland och Danmark?

Är vi storebror eller lillebror?

1 Varifrån kommer föreställningar om olika länder och deras befolkning?

Utgå från diskussionen ovan.

1 Har Sverige någon ärkefiende och i så fall vem och varför?

2 Heja Sverige!

I idrottssammanhang är det vanligt att man hejar på sitt eget land och kanske uttalar sig negativt om motståndarna och deras land.

1

3 Vi är bäst, fuck the rest!

Många länder och dess invånare har en viss syn på sig själva och framför allt på andra länder och dess innevånare. Detta kanske i första hand ska ses som stereo­typer och fördomar men det kan vara intressant att fundera över hur man själv ser på detta.

Del 1 Historiebruk och nationalism

Sida 12 (36)

Generella övningar

DISKUTERA 1

1 Kan man diskutera vad som helst i klassrummet? Om inte, vilka ämnen är

inte acceptabla?

Undersök läroplan och skollag:

1 Hur ser utrymmet ut när det gäller vad som får behandlas i klassrummet?

Är allt tillåtet eller begränsas yttrandefriheten på något sätt?

1 Vad tycker ni om detta?

DISKUTERA 2

1 Det kan finnas elever närvarande i klassrummet som till exempel har

någon direkt koppling till en konflikt? Det kan till exempel handla om att

man tillhör en av parterna i konflikten? Hur ska man tänka och agera då?

Ska man undvika ämnet? Om inte hur ska man hantera faktumet att ämnet

kan röra upp känslor och leda till konflikter?

4 Krig i klassrummet?

I ett klassrum finns det många olika uppfattningar och åsikter. Vissa diskussioner kan därför bli heta och känsliga, det kan till och med vara så att någon har någon form av personlig koppling till det som behandlas.

5 Historie brukare

Forum för levande historia är en myndighet som arbetar för att motverka intolerans genom att berätta om brott mot mänsklig­heten såväl i historien som i samtiden.

UNDERSÖK

Här kan myndighetens hemsida vara till stor hjälp: www.levandehistoria.se

1 När och varför bildades Forum för levande historia?

1 Brukar Forum för levande historia historien och i så fall hur och med vilka

syften?

1 Finns det olika uppfattningar om myndigheten? Hur ser de som är positiva

respektive negativa på verksamheten?

DISKUTERA

1 Varför bildades Forum för levande historia och varför just då?

1 Hur ser ni på argumenten för/mot?

1 Skulle det behövas fler myndigheter med liknande inriktningoch vad skulle

de då i så fall fokusera på för ett innehåll?

UNDERSÖK VIDARE

Det finns en annan hemsida som har en förvirrande lik webbadress:

www.levandehistoria.com.

1 Varför har man valt en adress som är så lik myndighetens?

1 Vad innehåller den?

1 Vad är syftet med den och vilka står bakom den?

1 Hur brukar de historia?

1 Kan man missbruka historia? Vad är i så fall skillnaden mellan att bruka

och missbruka historia?

Del 1 Historiebruk och nationalism

Sida 13 (36)

Generella övningar

6 Källkritik – Hur ska man veta vad som är sant?

Källkritiken är en av historie­vetenskapens viktigaste verktyg. De källor man ska bygga sina slutsatser på måste hålla måttet. Att vara kritisk till informa­tion generellt är viktigt i flera aspekter idag då informationen idag är oändlig och det sam­tidigt kan vara svårt att se var den kommer ifrån.

Ett sätt att undersöka om en källa är »vinklad«, det vill säga innehåller värderingar, är att alltid använda fler källor som tar upp ämnet. Genom att jämföra källorna med varandra upptäcker man lättare vad som är åsikter och vad som är fakta som alla kan hålla med om.

7 Min historia liknar inte din.

Alla elever i världen läser inte om samma händelser, personer och så vidare när de studerar historia. Vad som fokuseras avgörs bland annat av var i världen man bor. Läs Del 1 text »Vårt folk har alltid...« – Histo­ria som mening och makt

UNDERSÖK

1 Jämför innehållsförteckningen i din lärobok i historia med en från något

annat land.

1 Vad fokuseras i de olika böckerna?

1 Vilka är likheterna och skillnaderna?

DISKUTERA

1 Vilka blir konsekvenserna av att vi har olika fokus i olika kulturer,

geografiska områden och så vidare?

1 Skulle vi sträva efter att det var mer lika?

1 Bör medlemsstaterna i EU ha en mer gemensam inriktning på sin

historieundervisning när det gäller innehållet?

KÄLLKRITISKA FRÅGOR

Här följer några frågor som det kan vara bra att ställa till den information

man har tänkt använda:

1 Vad ska du använda källan till?

1 Vem är ansvarig/står bakom källan?

1 Hur, varför och när har källan tillkommit?

1 Försöker författaren påverka läsaren på något sätt?

1 Vilket budskap framkommer i texten? (Har boken, tidningen, TV­bolaget

eller bokförlaget en viss politisk hållning?

DISKUTERA 1

1 Hur brukar du göra för att försäkra dig om det någon säger är sant?

1 Hur brukar du göra för att försäkra dig om att den information du använder,

tryckt och digital, är korrekt?

UNDERSÖK

1 Analysera en del av din lärobok utifrån frågorna ovan, det kan vara ett

kapitel eller en annan del? Presentera och diskutera vad du kom fram till

i grupp eller helklass.

DISKUTERA 2

1 Om du skulle vara källkritisk mot dina lärare, vad skulle resultatet bli?

1 Vilka krav bör man ställa på sina lärare när det gäller detta och hur skulle

det konkret kunna gå till?

Del 1 Historiebruk och nationalism

Sida 14 (36)

Generella övningar

8 Finn historien i din närmiljö?

Undersök vilka kopplingar till historien det finns i din närmiljö genom att undersöka statyer av historiska personer och situationer eller gatunamn med samma kopplingar. Försök att hitta två till tre exempel.

DISKUTERA

1 Varför har dess personer, situationer lyfts fram?

1 Vilka uppfattningar finns kring de, positiva och negativa?

1 Om du skulle få resa en staty av eller namnge en gata utifrån en känd

historisk person, vem skulle det bli och varför?

9 Vilka är svenskarna?

Det har i olika tider funnits olika versioner kring varifrån svenskarna kommer från början. Det har också varit mer eller mindre viktigt vad svaret på den frågan är.

UNDERSÖK

Undersök din lärobok i historia utifrån följande frågor:

1 Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de

kommer ifrån?

1 Ryms alla som bor i Sverige idag inom den svenskhet som beskrivs?

UNDERSÖK VIDARE

Undersök en gammal lärobok utifrån frågorna nedan.

Läroboken ska vara skriven och använd i skolan någon gång under

perioden 1900 – 1930.

1 Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de

kommer ifrån?

1 Rymdes alla som då bodde i Sverige inom den svenskhet som beskrivs?

1 Skulle de beskrivningar som finns här kunna användas i en nutida lärobok,

varför/varför inte?

DISKUTERA

1 Är det viktigt att ha en nationell historia som förklarar vad

det innebär att vara svensk, etiopier, korean och så vidare?

Del 1 Historiebruk och nationalism

Sida 15 (36)

10 Vad är historia och vad är det bra för?

Historiska händelser är viktiga för många människor, trots att de hänt för länge sedan långt innan personen fötts. Man brukar säga att historien hjäl­ per till att skapa vår identitet. Historia skapar mening och sammanhang för såväl natio­ner, samhällen, grupper som enskilda individer.

DISKUTERA

Vad är historia?

1 Allt som hänt?

1 Allt som hänt och som vi känner till?

1 Allt som vi känner till som har hänt och

som har bearbetats vetenskapligt?

ARBETA INDIVIDUELLT OCH ANTECKNA DINA SVAR

1 Anser du att hur du identifierar dig som dig själv har någon historisk

koppling. Om så är fallet hur påverkar historien dig och vad i din identitet

har den betydelse för?

1 Upplever du att historien skapar mening och sammanhang för dig och

ditt liv och i så fall hur?

1 Finns det speciella händelser i historien, både stora och små, som du

upplever vara extra viktiga? Hur skulle du reagera om det skulle visa sig

att någon av dessa händelser var fabricerad och därigenom osann?

ARBETA I GRUPP

1 Låt alla i gruppen läsa upp vad de skrev ovan. Diskutera likheter och

skillnader

Generella övningar

Del 1 Historiebruk och nationalism

Sida 16 (36)

FÖRSLAG PÅ DEBATTEXTER

1 Björn Eklund m.fl., Ordfront magasin 7 – 8/2003, 10/2003

1 Maciej Zaremba, DN 2003­11­03, DN 2003­11­14

1 Gellert Tamas, Expressen 2003­11­13

1 Steve Sem­Sandberg, SvD 2003­11­17

1 Kjell Magnusson, SvD 2003­11­19

1 Gertrud Åström, Ordfront magasin 12/2003

1 Ulf B Andersson, Arbetaren 2003­11­28

1 Erik Wijk, SvD 2003­12­08

UNDERSÖK

1 Vad innebär det att ha ett vänsterteoretiskt perspektiv?

1 Vad är en antiimperielistisk tolkning?

1 Kan man argumentera som Johnstone gör och vad har hon för grunder

för det hon säger?

1 Samma frågor kan ställas om den författare som uttalat sig mot

Johnstones hypoteser.

1 Vilken roll spelar egentligen den tidigare historien i denna diskussion

som handlar om något som hänt ganska nyligen?

11 Historiebruk i vetenskap och media

Trots att inga krig i historien någonsin har varit så välbeva­kade som krigen i modern tid med möjlighet till direktsända filmer och snabba rapporter står omvärlden ofta lika fullt frågande inför vad som händer och har hänt. Detta lämnar öppet för olika aktörer inom media och vetenskap att tolka skeenden. Diane Johnstone är en amerikansk forskare och journalist som kan sägas representera ett vänsterteore­tiskt perspektiv och som analy serat krigen i Jugoslavien med en sådan infallsvinkel. Hennes antiimperialistiska tolkning av skeendena i Jugoslavien liknar i hög grad den serbiska bil­den av Jugoslaviens sönderfall under 1990­talet. Hon har inte fått stå oemotsagd i media. En intervju med henne i Ordfront, som publicerades under »Resa i Jugoslavien«, satte igång en lavin av upprörda debattinlägg i dagspressen.

12 Historiekultur

Historia finns överallt. Historie kultur är summan av den historia och de historiska myter som uppträder i ett sär­skilt sammanhang, som t ex i ett land, samhälle, politiskt parti eller i en religiös grupp.

FUNDERA SJÄLV

1 Läs Del 1 text »Vårt folk har alltid...« – Historia som mening och makt

1 Vilken historiekultur anser du att du tillhör? Är det en eller flera?

1 Vilka faktorer lyfter du fram om du skull förklara »din historiekultur«

för någon?

1 Upplever du att din historiekultur är positiv eller negativ för din egen del?

PRESENTERA OCH DISKUTERA

1 Arbeta i grupp och presentera resultaten från det egna arbetet ovan

1 Diskutera likheter och skillnader

Generella övningar

Del 1 Historiebruk och nationalism

Sida 17 (36)

13 Hur används historia idag?

Undersök hur historia brukas i din närmiljö. Det kan handla om reklam, produktnamn, och inom populärkulturen. Försök att hitta två till tre exempel.

DISKUTERA

1 Varför används den historiska referensen? Vad är det man vill förstärka?

Hur lyckas man?

1 Hur påverkas du av kopplingen?

1 Vilken betydelse har det hur mycket kunskap man har kring den historiska

kopplingen?

15 Nationalism, en i grunden negativ företeelse?

UNDERSÖK & ANALYSERA

Undersök och analysera begreppet nationalism utifrån:

1 Historiskt ursprung

1 Historiska konsekvenser

1 Olika typer av nationalism

1 Dess roll idag

1 Dra dina egna slutsatser och presentera din syn på nationalismens roll och

konsekvenser igår och idag.

14 Vad säger politi­kerna egentligen?

I politiska sammanhang är det mycket vanligt att historien brukas på olika sätt. Leta fram en artikel, ett tal eller liknande som någon politiker hållit och som innehåller referenser till historien.

UNDERSÖK

1 Vilka tolkningar görs av historiska händelser, beslut, förlopp och så vidare?

1 Vilken poäng vill politikern göra med dessa referenser och med tolkning­

arna av dem?

1 Uppfattar du resonemangen, slutsatserna som trovärdiga och i så fall

varför eller varför inte?

1 Undersök andra tolkningar av samma historiska referenser. De kan vara

gjorda av politiker från andra läger, historiker eller journalister. Hur tro­

värdiga framstår politikerns tolkning utifrån detta?

1 Vad hände egentligen? Gör en egen värdering av vad som är den enligt dig

mest sannolika tolkningen.

Generella övningar

Del 1 Historiebruk och Nationalism

Sida 18 (36)

Kriget i forna Jugoslavien

17 Politiskt historie­bruk i forna Jugoslavien

De politiska utspelen innan krigen hade ofta kopplingar till historien. Frågan blir då hur politikerna använde historien med ett politiskt syfte.

REFLEKTERA OCH DISKUTERA

I materialet i Del 2: Folkmordet i Srebrenica finns ett antal politiska tal från

perioden. Tänk på att detta är utdrag ur politikers tal och ett annat utdrag

hade kunnat ge ett delvis annat resultat. Reflektera och diskutera dessa

utifrån frågorna nedan:

1 Vad sa politikerna?

1 Vilka händelser tog de upp?

1 Vilka känslor spelade på?

1 Vilka händelser i samtiden lyfte de fram?

UNDERSÖK

1 Leta fram något tal som någon politiker höll innan eller i inledningen av

något annat krig. Bearbeta det på samma sätt och med samma frågor

som ovan.

16 Det andra världskriget

Under det andra världskriget fanns det en serbisk gruppering Chetniks och en kroatisk Utasja. Händelserna omkring detta är än idag aktuellt för serber och kroater.

UNDERSÖK

1 Vad hände i Jugoslavien under det andra världskriget? Gör en kronologisk

översikt.

1 Vilka var Chetniks och vad stod de för?

1 Vilka var Ustasja och vad stod de för?

1 Vilka är de viktigaste händelserna kopplat till dessa två gruppers aktiviteter

under det andra världskriget?

1 Hur ser serberna på Ustasja?

1 Hur ser kroaterna på Chetniks?

1 På vilket sätt är detta viktigt för grupperna än idag?

1 Hur värderas dessa händelser i ett mer »objektivt« perspektiv, till exempel

inom historievetenskapen?

Sida 19 (36)

Del 1 Historiebruk och nationalism

18 Varför blev det krig i Jugoslavien?

UNDERSÖK OCH ANALYSERA

För att underlätta och systematisera analysen av en konflikt kan en modell

för konfliktanalys användas. Sådana finns i de flesta läroböcker i sam­

hällskunskap. Analysen ska fokusera kriget i det forna Jugoslavien och

huvudfrågan blir:

1 Varför blev det krig i forna Jugoslavien?

UNDERSÖK VIDARE

1 Hur ser de olika parterna, serber, kroater och bosniaker på orsakerna till

kriget? Vilka är skillnaderna och vad beror de på? Här kan texten från Del 1

Offer för historien vara till hjälp.

1 Under kriget bedrevs det så kallad etnisk rensnig. Vad är det, vem utförde

det och vilka blev konsekvenserna? Finns det konsekvenser av detta kvar

i området idag?

SLUTSATS

Sammanfatta dina kunskaper och argumentera utifrån detta för vad du

anser vara de viktigaste orsakerna till kriget.

UNDERSÖK

Hur ser serberna, kroaterna och bosniakerna på sin historia?

Fokusera jämförelsen på följande punkter:

1 Vad visar på den egna gruppens storhet?

1 Vilka är de stora oförrätterna?

1 Vilken roll spelar religionen?

1 Hur ser omvärlden på de olika parternas skuld och ansvar och hur

stämmer detta med parternas egen bild? Vilken betydelse kan det

ha om dessa bilder skiljer sig åt?

DISKUTERA

1 Vilken betydelse kan det ha om ett land och dess innevånare ser sig som

offer eller förövare?

19 Forna Jugoslaviens historia i tre versioner.

De olika parterna i konflikten i det forna Jugoslavien hade och har olika bilder av den gemen­samma historien. Läs texten från Del 1 Offer för historien.

Kriget i forna Jugoslavien

Foto: Jens Assur / P

ressens Bild

Många är de som förlorat släkt och

vänner i kriget i det forna Jugo slavien,

Sarajevo, Bosnien, 1994.

Sida 20 (36)

Del 2

Folkmordet i Srebrenica

Skuggor faller på ett monument vid Potorcari minnesgravplats innan en

begravningsceremoni hålls till minnet av folkmordet i Srebrenica 1995 (11 juli 2008).

Foto: Nikola S

olic / Reuters

Del 2 Folkmordet i Srebrenica

Sida 21 (36)

Introduktion

I juli 1995 genomfördes det största folkmordet i Europa sedan det andra världskriget. Under loppet av en dryg vecka mördades mellan 7 000 och 8 000 bosnien­muslimska män. 2004 dömdes generalmajor Radislav Krstic’ vid krigsförbrytartribunalen (ICTY) i Haag bland annat för delaktighet i folkmordet i Srebrenica. I och med åtalet mot honom fastställde domstolen med enhäl­lighet att massakern i Srebrenica är ett folkmord utifrån FN:s definition. Det kan vara så att det skett folkmord efter Srebrenica men att världen inte kunnat omfamna den vetskapen ännu. Det råder dock inga tvivel om att det skett och fortsätter att ske brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Centrala begrepp Det centrala begreppet i Del 2 är i första hand folkmord. Även histo­riebruk och nationalism (Del 1) är användbara.

Begreppet folkmord är inte ett entydigt begrepp utan det definieras delvis olika på olika håll. Folkrättsligt definierades folkmord och fick sin juridiska definition genom ett beslut av FN:s generalförsamling 1948; Folkmord definieras enligt folkmordskonventionen som handlingar begångna i avsikt att utplåna, helt eller delvis, en grupp på nationella, etniska, rasmässiga eller religiösa grunder.

För ytterligare resonemang kring begreppets historia se Forum för levande historias webbplats.

Del 2 Folkmordet i Srebrenica

Sida 22 (36)

Värderingsövningar

Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värde­ringsövningar av olika slag:

a. Folkmördare är något man är, alla kan inte bli det

b. Folkmördare är något man lär sig bli, alla kan bli det

c. Det är viktigt att lyda order

d. Lyder man order har man inget eget ansvar

e. Man ska vara lojal mot sina överordnade

f. Ekonomiska intressen är det som i första hand styr om världssamfundet

agerar mot brott mot mänskliga rättigheterna

g. FN borde ha mer makt att agera på egen hand

2 Hur viktig är ledaren?

De som leder ett land har ofta en viktig funktion när det gäller de skapandet av de normer som är centrala i samhället.

1

UNDERSÖK

1 Vad är en norm?

1 Hur skapas normer?

DISKUTERA

Mao Tse Tung sa en gång: Barmhärtighet mot fienden är grymhet mot

folket!

1 Vad menar han?

1 Vilka konsekvenser kan det få om statsmakten i ett land öppet har denna

hållning?

1 På vilket sätt påverkar våra politiska ledare i Sverige idag våra normer?

1 Vilken är den viktigaste källan när det gäller påverkan av normer i vårt

samhälle idag?

Del 2 Folkmordet i Srebrenica

Sida 23 (36)

3 Vad är ett folkmord?

Begreppet folkmord etablerades av FN och var en konsekvens av nazisternas brott under det andra världskriget. Det hade dock skett folkmord innan detta.

UNDERSÖK

1 Hur lyder FN:s definition av folkmord?

1 Finns det andra definitioner och hur lyder de?

1 Vad måste FN göra om ett pågående folkmord uppdagas?

1 Vilken kritik har FN fått genom åren när det gäller deras handlande vid

folkmord eller folkmordsliknande situationer?

UNDERSÖK VIDARE

Här följer en uppräkning av de största folkmorden under 1900­talet. Under­

sök dessa utifrån FN:s definition? Några av dem sågs inte som folkmord

när de skedde utan har definierats som detta i efterhand. Vad kan det bero

på och vilka konsekvenser kan det ha fått?

1 Folkmordet på Armenier 1915

1 Förintelsen

1 Det sovjetiska folkmordet

1 Det kinesiska folkmordet

1 Kampuchea

1 Srebrenica

1 Rwanda

DISKUTERA

1 Varför har världssamfundet med FN i spetsen svårt att agera snabbt och

förhindra brott mot mänskligheten?

1 Vad skulle kunna göras för att förändra och förbättra detta?

Generella övningar

Del 2 Folkmordet i Srebrenica

Sida 24 (36)

Generella övningar

4 Kan ett folkmord förhindras?

Om man kan identifiera teck­nen på en annalkande katastrof så kan man också agera i ett tidigare skede. Barbara Harff är professor i statskunskap. Hon har tagit fram en riskmodell som ska kunna vara till hjälp för att analysera en kritisk situation och se om det finns risk för att ett folkmord kan ske. Modellen består av sex riskfaktorer:

1. Tidigare erfarenhet av folkmord

eller massmord

2. Social oro i samhället

3. Etniska minoriteter som utgör

en elit i samhället

4. Ideologier som utesluter

folk grupper

5. Typ av regim, till exempel diktatur

6. Handelsförbindelser med andra

stater

UNDERSÖK

1 Välj någon av folkmorden ovan och analysera upptakten till folkmordet

med hjälp av Harffs modell? Hur många faktorer var uppfyllda? Vad hade

krävts för att stoppa utvecklingen? Tänk på att FN inte fanns vid flera av

dessa händelser.

UNDERSÖK VIDARE

Vid en konferens i Stockholm 2004 listades fem länder som då upp­

fyllde fem av de sex riskfaktorerna. Länderna var Sudan, Burma, Burundi,

Rwanda och Kongo­Kinshasa.

1 Vad har hänt i dessa länder sedan dess?

1 Finns det andra länder idag där risken för folkmord är stor?

UPPDRAG

1 Er uppgift är att förebygga och därigenom förhindra folkmord. Ni ska

skapa regler, organisation med mera för detta. Ert förslag ska vara mer

handlingskraftigt än dagens, men kom ihåg att ni måste utgå från verk­

ligheten! Redovisningen ska påbörjas på följande sätt: Om detta förslag

skulle genomföras skulle folkmord kunna förhindras därför att…

5 »Svårast att glömma var ögonen på det första offret«

Detta citat kommer från en understreckare i Svenska dagbladet den 27/1 2004. Det är en av hutuerna som deltog i folkmordet i Rwanda som säger detta. Frågan man ofta ställer sig när man studerar händelser av detta slag är: Hur och varför blir man folkmördare? Kan vem som helst utföra denna typ av handlingar?

UNDERSÖK

1 Hur och varför blir man folkmördare? Kan vem som helst utföra denna typ

av handlingar?

1 Det finns mycket dokumentation kring nazistiska folkmördare. Till exem­

pel kan du titta på vad Gitta Sereny och Hannah Arendt kommit fram till.

Christoper R Brownings slutsatser i boken Helt vanliga män kan också

vara till hjälp liksom Harald Welzers Gärningsmän.

1 Inom socialpsykologin har man forskat inom detta fält sedan 60­talet. Här

kan framför allt Stanley Milgrams och Phillip Zimbardos forskning vara

aktuell.

DISKUTERA

1 Hur tror ni att ni själva hade handlat om ni hamnat i situationer liknande de

ni undersökt ovan?

Del 2 Folkmordet i Srebrenica

Sida 25 (36)

Kriget i forna Jugoslavien

6 Vad var det som hände i Srebrenica?

Utgå från materialet i Del 2: Folkmordet i Srebrenica.

UNDERSÖK

1 Vilka var orsakerna till massmordet i Srebrenica?

1 Hur ser de olika grupperna, serber, kroater och bosniaker på vad som

hände och orsakerna till detta?

1 Alla anser inte att det var ett folkmord, hur ser argumenten ut för detta?

7 Likheter och skillnader

Under 1990­talet skedde två folkmord, ett i forna Jugoslavien och ett i Rwanda. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dessa två händelser?

ANALYSERA

Gör en jämförande analys av de två folkmorden utifrån följande frågor:

1 Hur brukades historiska motsättningar i upptakten till folkmorden?

1 Hur brukades nationalism i upptakten till folkmorden?

1 Hur mobiliserades förövargruppen?

1 Hur reagerade FN?

1 Hur reagerade det internationella samfundet?

1 Hur tydliga var signalerna på att något var på gång?

1 En intressant men svår fråga är om det hade gått att förhindra något av

detta. Reflektera kring vad som hade krävts för att förhindra folkmorden

och om något av dem hade varit lättare att förhindra. Utgå ifrån det du lärt

dig i den jämförande analysen.

DISKUTERA

Roméo Dallaire var befälhavare för FN:s fredsbevarande operation

i Rwanda vid tiden för folkmordet. Följande citat kommer från honom:

»If we believe that all humans are human, then how are we going to prove

it? It can only be proven by our actions.«

1 Vad tror ni att han menar?

1 Ta reda på lite mer om honom och resonera om citatet igen utifrån era nya

kunskaper. Håller ni med honom?

Seada Omerovic, 30, går på

ett järnvägsspår med sin son

Amel, 5, i närheten av staden Visca,

30 kilometer söder om Tuzla på väg

mot ett flyktingläger. Båda är

muslimska flyktingar från Srebrenica

(3 mars 1996).

Foto: Vadim G

hirda / AP

Sida 26 (36)

Del 3

Vägen till försoning

En bosnisk rättsmedicinsk expert vid »Missing People Institute« i Tuzla inspekterar

liksäckar, troligtvis ifrån folkmordet massakern i Srebrenica 1995 (10 juli 2001).

Foto: Fehim D

emir / E

PA

Del 3 Vägen till försoning

Sida 27 (36)

Introduktion

Centrala begrepp

När det andra världskriget var över blev det med tiden allt klarare vilka brott den nazistiska regimen begått. Nürnbergrättegångarna var det första försöket att döma de ansvariga för brott mot mänskligheten. Många av de åtalade hävdade att de var oskyldiga och hänvisade till att de bara följt order. Dessa motiv underkändes av rätten, något som sedan blivit vägledande vid andra rättegångar kring brott mot mänskligheten och folk­mord. Idag finns det flera mer eller mindre permanenta dom­stolar som arbetar med att ställa skyldiga för brott mot mänskligheten, folkmord med mera inför rätta. En av dem är Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) i Haag. Att döma de skyldiga och skipa rättvisa efter ett folk­mord kan vara nog så svårt. Något som är ännu svårare är att fortsätta med ett vanligt liv, att gå vidare sida vid sida, offer och förövare. En första del i detta handlar om att få klarhet i vad som hänt och kanske framför allt vad som hänt ens nära och kära. Sedan ska rättvisa skipas och med tiden normaliseras livet allt mer. Kan man någonsin förlåta och försonas med dem som man anser är de skyldiga?

Del 3 fokuserar på hur man ska kunna gå vidare efter en traumatisk händelse likt den i Srebrenica. Kan de olika grupperna leva sida vid sida igen, kan de förlåta och så småningom försonas?

Här finns inga generaliserbara centrala begrepp av den typ som finns i Del 1. Förlåtelse och försoning är begrepp som inte så lätt fångas och vars betydelse i stor utsträckning beror på ens egen personliga över­tygelse. Vilken betydelse har rättvisa i dessa sammanhang? Kan det vara så att om rättvisa skipas på ett sätt som alla parter accepterar så kan det vara en väg till att neutralisera relationerna mellan olika grupper. Om inte alla inblandade uppfattar rättvisan som rättvis så kanske denna process istället kan cementera de dåliga relationerna.

Begreppen diskuteras och konkretiseras i texterna i Del 3.

Del 3 Vägen till försoning

Sida 28 (36)

Värderingsövningar

2 Hur ska man kunna gå vidare?

Att få ett avslut är för de flesta mycket viktigt. Därför kan identifikationsarbete och följ­ande begravning vara ett första led i en försoningsprocess.

1

DISKUTERA

1 Är det viktigt att få begrava sina döda trots att man vet att de är döda och

i så fall varför?

1 Skulle man ha tagit upp alla omkomna ombord på Estonia för de anhörigas

skull?

Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värde­ringsövningar av olika slag:

a. Människan är i första hand styrd av känslor

b. Människan är i första hand styrd av förnuftet

c. Förövaren tjänar mer på förlåtelse än offret

d. Jag skulle aldrig kunna förlåta någon som allvarligt skadar någon

i min familj

Del 3 Vägen till försoning

Sida 29 (36)

Generella övningar

3 Förlåta och försonasARBETE ENSKILT

1 Reflektera kring begreppen och skriv ned vad du anser att de betyder och

vad skillnaden är mellan dem.

ARBETA I GRUPP

1 Läs upp vad ni skrev ovan och reflektera kring likheter och skillnader

UNDERSÖK

1 Varifrån kommer begreppen?

1 Är de generella eller är de viktigare i vissa kulturer?

1 Hur definieras begreppen?

1 Sanning och rättvisa är två begrepp som ofta lyfts fram när man talar om

försoning. Måste båda dessa finnas med för att en försoningsprocess ska

ha ägt rum? Hur kan dessa begrepp försvåra en försoningsprocess?

1 I vårt samhälle finns det många som menar att förlåtelse och försoning är

en viktig del i bearbetandet av en traumatisk händelse, till exempel som

brottsoffer? Varför är detta viktigt enligt dem? Vad anser du?

DISKUTERA

1 Måste försoning innehålla förlåtelse?

1 Måste någon part anses som och acceptera sig som skyldig för att förso­

ning ska kunna ske?

ARBETE ENSKILT

1 Skriv en kort argumenterande text i form av en insändare på temat:

Jag tycker att det är viktigt att förlåta för att!

Del 3 Vägen till försoning

Sida 30 (36)

Generella övningar

4 När kan man börja försonas?

Många menar att följande faktorer är viktiga för att ett försoningsarbeta ska kunna påbörjas:

Tid – en viss tid måste förflyta från

händelserna till att ett försonings­

arbete ska kunna påbörjas.

Vilja – folket, ledarna med flera

måste vilja att försoning ska ske

Inifrån – det måste vara ett initiativ

de parter som varit delaktiga. Arbetet

med försoning kan inte tvingas på

utifrån.

Samförstånd – de olika parterna

måste nå någon form av samförstånd

till att detta arbete är eftersträvans­

värt.

DISKUTERA 1

1 Är dessa faktorer relevanta även när två privatpersoner ska försonas?

Försök att lyfta konkreta exempel utifrån hur ni ser på detta.

UNDERSÖK

1 Under 1960­talet började tyskarna på allvar sitt försoningsarbete

vad gäller det som skett under nazisttiden. Varför skedde detta just då?

Var de fyra faktorerna ovan uppfyllda då?

1 Vilka av faktorerna har uppfyllts i försoningsarbetet i Bosnien

Hercegovina?

DISKUTERA 2

Läs texten i Del 3 – Röster från Srebrenica och Haag.

1 Hur ser de på försoning?

1 Vilka likheter och skillnader finns i deras berättelser? Vad kan de bero på?

Del 3 Vägen till försoning

Sida 31 (36)

Generella övningar

5 De skyldiga ska straffas

DISKUTERA

1 Är det viktigt att de ytterst ansvariga, de politiska och militära

ledarna, för krigsförbrytelser straffas och i så fall varför?

1 Är det viktigt att de som utför krigsförbrytelserna, soldater, poliser privat­

personer med flera, straffas och i så fall varför?

1 Finns det skillnader mellan de här två gruppernas ansvar? I så fall hur ser

skillnaderna ut?

1 Om du skulle vara tvungen att benåda en av grupperna, vilken skulle det bli

och varför?

1 Idag riskerar politiska och militära ledare att ställas inför en internationell

domstol. Vilka effekter kan det ha, avskräckande eller?

UNDERSÖK

1 Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är tre olika

typer av brott. Vilka är skillnaderna när det gäller brottsrubricering och

straffsatser?

UNDERSÖK VIDARE

Hur fungerar domstolen i Haag?

1 Sammansättning

1 Straffsatser

1 Befogenheter

1 Råder det konsensus om domstolens arbete eller finns det olika

uppfattningar?

1 Vilka har deras »viktigaste« åtal varit? Hur har dessa ställt sig till åtalet?

Hur har de försvarat sig? Vilka blev domarna?

6 De skyldiga ska straffas 2

Tribunalen i Haag är inte den enda domstol som haft brott mot mänskligheten på sitt bord. Den första var Nürnbergrätte­gången och liknande processer sker och har skett i Kambodja och Rwanda.

UNDERSÖK

Hur fungerade/fungerar dessa domstolar?

1 Sammansättning

1 Straffsatser

1 Befogenheter

1 Råder det konsensus om domstolens arbete eller finns det olika

uppfattningar?

1 Vilka har deras »viktigaste« åtal varit? Hur har dessa ställt sig till

åtalet? Hur har de försvarat sig? Vilka blev domarna?

Del 3 Vägen till försoning

Sida 32 (36)

Generella övningar

7 Sanning och för soning i Sydafrika!

Sannings­ och försonings­kommissionen i Sydafrika är en internationell förebild när det gäller försoningsarbete.

UNDERSÖK

1 Hur har deras arbete sett ut till innehåll och form?

1 Vilka har resultaten varit?

1 Vilka har de största svårigheterna varit?

1 Hur långt har man nått? Hur ser det ut idag?

1 Varför ses detta arbete som en förebild?

8 Fiender blir vänner

Tyskland och Frankrike var under en period, ca 1870 – 1945, bittra fiender. Ett av syftena med det europeiska samarbetet efter andra världskriget var att få ett slut på denna fiendskap.

UNDERSÖK

1 Vad var orsakerna till att Tyskland och Frankrike var fiender?

1 Vilka blev konsekvenserna av denna fiendskap?

1 På vilket sätt har det europeiska samarbetet, idag EU, bidragit till

en försoning mellan länderna?

1 Vilka är de viktigaste försoningsgesterna som länderna gjort?

DISKUTERA

1 Är ett ekonomiskt samarbete det bästa sättet att få stater som tidigare

varit fiender att bli vänner? Finns det andra exempel på detta?

1 Vilken roll spelar en gest där ledarna för två tidigare fiendestater

omfamnar varandra för att visa att nu är det nya tider?

1 Är det svårare att försonas inom en stat än mellan två stater?

I så fall varför?

Del 1 Historiebruk och Nationalism

Sida 33 (36)

Generella övningar

9 Jag följde bara order

Många krigsförbrytare försva­rar sig med att de bara lydde order och därför inte har något ansvar.

UNDERSÖK OCH JÄMFÖR

1 Undersök hur några krigsförbrytare försvarat sig i någon av de

rättegångar som hållits i samband med Förintelsen, Kambodja,

Rwanda och Jugoslavien?

1 Vilka likheter respektive skillnader finns i försvaren?

1 Fick de något gehör för sin hållning?

1 Vilket straff fick de?

DISKUTERA

1 Vilka straff ska de ha som deltagit i ett folkmord?

UNDERSÖK VIDARE

Albert Speer försvarade sig på ett annat sätt än de andra nazisterna

vid Nürnbergrättegångarna.

1 Hur såg han på sin skuld?

1 Vilket straff fick han? Berodde det på hans inställning? Tycker du att det

straff han fick var rimligt?

Del 3 Vägen till försoning

Sida 34 (36)

Kriget i forna Jugoslavien

10 Daytonavtalet

Den 21 september 1995 slöts ett fredsavtal som avslutade kriget i Bosnien Hercegovina, Daytonavtalet.

UNDERSÖK

1 Hur kom avtalet till? Vem tog fram det och så vidare?

1 Vem skrev under?

1 Vilka var de största meningsskiljaktigheterna när det gäller parterna

och avtalet?

1 Hur har det fungerat? Titta på kommentarer kring avtalet.

2005, tio år efter avtalet, skrevs det en hel del om detta.

Bosnien­Hercegovinas president Alija

Izetbegovic, Kroatiens president

Franjo Tudjman och Serbiens

president Slobodan Milosevic

i arbetet med Dayton avtalet i Rom

(17 februari 1996).

Foto: Paolo C

occo / Reuters

Del 3 Vägen till försoning

Sida 35 (36)

Kriget i forna Jugoslavien

11 Min hjälte – din förbrytare

Under våren 2011 greps den länge eftersökte Ratko Mladic. Han var överbefälhavare för den Bosnien­serbiska armén och anses vara den som är ytterst ansvarig för folkmordet i Srebrenica.

DISKUTERA 1

1 Är det extra viktigt att gripa just honom i aspekten att göra det möjligt att

kunna försonas mellan grupperna?

1 Kan det skapa mer problem än lösningar?

UNDERSÖK

1 Hur har rektionerna på gripandet av Mladic sett ut? Vilka har varit positiva

och vilka har varit negativa? Hur har de motiverat sitt ställningstagande?

Finns det kopplingar till de serbernas, kroaternas och bosniakernas historia

som den beskrivs i berättelserna i Del 1?

1 En del menar att gripandet har med Serbiens vilja att gå med i EU att göra.

Hur resonerar de?

UNDERSÖK VIDARE

1 Vilka är åtalspunkterna mot Mladic?

1 Hur ställer han sig till detta? Hur försvarar han sig?

DISKUTERA 2

Arthur Travers Harris även kallad Bomber Harris ansvarade för de alli­

erades bombningar av Tyskland under det andra världskriget. Bombning­

arna ledde till flera hundra tusen människors död. Många anser att dessa

bombningar strider mot folkrätten men ingen ställdes till svars för detta

efter kriget.

1 Borde Bomber Harris ha fått stå till svars för detta efter kriget? Man brukar

säga att segrarna skriver historien. Vad betyder det? Håller ni med och är i

så fall detta ett exempel på detta?

UNDERSÖK VIDARE

1 Vad hände med Bomber Harris efter kriget? Hur såg de allierade själva på

honom och hans gärningar?

Del 3 Vägen till försoning

Sida 36 (36)

Kriget i forna Jugoslavien

12 Är man vänner nu?

Det har nu gått drygt femton år sedan kriget i Bosnien Hercegovina var slut och frågan är hur långt försoningen nått i de tidigare krigsdrabbade områdena.

UNDERSÖK

1 Hur är Bosnien Hercegovina organiserat?

1 Har de som blivit av med egendom ersatts?

1 Har återflyttning skett till områden där det skedde etnisk rensning?

1 Arbetar och bor man integrerat?

1 Går barnen från de olika grupperna tillsammans i skola?

1 Finns det olika inställning till försoning bland serber, kroater och bosniaker

i Bosnien Hercegovina?

SLUTSATS

1 Hur har försoningsarbetet gått?

1 Utgå från det du tagit reda på i din undersökning.