Skickad av: Stina Edqvist - bl829

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1)

Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-03-14 Dnr: 2015/1536-UAN-041 Stefan Fredriksson - PGASF01

E-post: stefan.fredriksson@vasteras.se Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Kopia till

Årsplan 2017

Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att skicka förvaltningens förslag till planeringsunderlag 2017-2020 till kommunstyrelsen för vidare behandling. 2. Nämnden fastställer lokalstrategi för ändamålsenliga lokaler. 3. Nämnden fastställer prioriteringar i investeringsbehov 2017-2020 och översänder till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Till följd av Västerås stads nya styrmodell har tidigare års budgetunderlag bytt namn, och kallas nu planeringsunderlag. I detta dokument ska nämnden lämna in beskrivningar av nuläge, omvärldsanalys, utmaningar och prioriteringar. Utgångspunkten är den planeringsinriktning som fastställdes av kommunstyrelsen i februari, och som bland annat innefattade ett effektiviseringskrav på 1 procent för alla nämnder och begränsningar i ersättningen av volymökningar inom förskola och skola. Dokumentet ska innefatta både verksamhet och ekonomi, enligt den nya styrmodellen. Bilagor Investeringsbehov 2017-2020 UAN Barnchecklista Planeringsunderlag 2017-2020 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Bilaga Jämförelser med andra kommuner

Organisationsnr: 212000-2080

Postadress Besöksadress E-post Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset buf@vasteras.se 021-39 00 00 www.vasteras.seBarn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås

Planeringsunderlag 2017-2020 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden INLEDNING Det finns två stora utmaningar inför de kommande åren, kunskapsresultaten och ekonomi i balans. För att bli en ledande skolstad måste vi nå en ökad måluppfyllelse och höjd kunskapsnivå. Skolstaden Västerås ska erbjuda en likvärdig skolgång med goda resultat oavsett skolans utförare och geografiska placering. För att nå våra mål och ge rätt förutsättningar så att våra elever och vuxna når resultat behöver vi också en tydlig plan för kompetensförsörjningen av lärare, chefer och övriga kompetenser. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för staden för att kunna anställa och behålla kompetenta medarbetare. De flyktingar som kommer till Västerås ska av oss få ett mottagande med tolerans och öppenhet. Vi ska även erbjuda dem den undervisning som de har rätt till inom föreskriven tid. Utifrån det tryck som finns idag kommer detta vara en klar utmaning. Även arbetsmarknadsinsatser krävs för att minska utanförskapet. En ekonomi i balans är och kommer alltid vara viktig. Dels för att förvalta skattemedel på ett bra sätt, dels för att chefer och medarbetare ska kunna fokusera sin energi och sitt engagemang på att utveckla verksamhet och pedagogik. Då skapar vi bästa möjliga förutsättningar för de elever och vuxna som finns i våra verksamheter. Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund med en pedagogik i framkant för att kunna utföra uppdraget med att höja kunskapsresultaten. För att nå en hållbar utveckling behövs en strategisk lokalförsörjningsplan som berörda nämnder är eniga om. Det skapar långsiktighet och är ytterligare en parameter för att nå en ekonomi i balans. För att kunna förbättra kunskapsresultaten ser nämnden ett behov av omprioriteringar inom nämndens verksamheter för att kunna göra satsningar. Detta försvåras av effektiviseringskrav utifrån stadens ekonomiska läge.

PLANERINGSUNDERLAG 1 2016-03-14 2015/1536

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

VÄSTERÅS STAD 2

NÄMNDENS ANSVAR OCH UPPDRAG Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har enligt reglementet ansvar för att uppfylla kommunens samtliga skyldigheter enligt skollagen avseende gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Uppdraget kan delas in i dels den specifika rollen som kommunen har som skolhuvudman för den kommunalt drivna utbildningsverksamheten och dels i den vidare rollen som ges kommunen i skollagen. I UAN:s planerings- och uppföljningsprocess hålls rollerna isär. I tilldelningsrollen ligger det övergripande dimensioneringsansvaret samt ansvar för att utforma och uppdatera resursfördelningen. I tilldelningsrollen i vuxenutbildningen ingår också huvudmannaskapet för den upphandlade kommunala vuxenutbildningen. Västerås har en jämförelsevis hög andel elever i fristående regi, drygt 35 procent av gymnasieeleverna och 91 procent av vuxenstuderande. I verksamhetsrollen ligger att dimensionera, utveckla och driva den kommunala utbildningsverksamheten.

I UAN:s roll som samordnare av arbetsmarknadsfrågor ingår: Samordning av arbetsmarknadsfrågor på operativ nivå i syfte att nå lägre arbetslöshet:

- samverka med andra aktörer inom och utom kommunen - definiera hur resurser ska prioriteras - beställa arbetsmarknadsinsatser.

VÄSTERÅS STAD 3

OMVÄRLD, DEMOGRAFI OCH PÅVERKANSFAKTORER Möjliga kommande förändringar Den största omvärldsfaktorn för närvarande är de flyktingar som sökt skydd i Sverige och som ska tas emot i skola, vuxenutbildning och så småningom arbetsmarknadsinsatser. För de vuxnas del är det en förskjutning jämfört med barn och unga, eftersom det krävs permanent uppehållstillstånd innan vuxenutbildning kommer i fråga, medan sfi ska erbjudas dem som är folkbokförda i landet. Detta utvecklas vidare under rubriken flyktingmottagande. En rad utredningar inom skolområdet har initierats från regeringens sida. I dagsläget är det dock svårt att avgöra vilka konsekvenser dessa utredningar kommer att få. Dels för att det parlamentariska läget gör det svårt att förutspå hur utredningarnas slutresultat kommer att hanteras, dels för osäkerhet rörande utredningarnas fortsatta utveckling och behandling. Här pekas på några påbörjade utredningar inom skolområdet och dess huvudsakliga uppdrag:

- Dir 2015:122 Vissa frågor om nyanlända elevers utbildning. Tar bland annat upp hur fristående skolor lättare ska kunna ta emot nyanlända elever och hur kommuner lättare ska kunna placera elever i andra skolor än den närmaste.

- Dir 2015:35 Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. En kommitté – en skolkommission – ska lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan.

- Dir 2015:31 En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Utredningen ska se över stödåtgärder, elevens rättigheter att läsa in grundläggande högskolebehörighet, möjligheten att ha ett estetiskt ämne i alla program och behov av att göra justeringar i nationella utbudet av program och inriktningar i gymnasieskolan

- Dir 2015:22 Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Syftet är att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådans sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått.

- Dir 2015:17 Barnrättighetsutredningen. Utredningen ska bland annat lämna förslag på hur FN:s barnkonvention kan bli svensk lag. Om förslaget genomförs kommer det att medföra ett ökat behov av utbildning om konventionens innebörd för förtroendevalda, chefer, medarbetare, vårdnadshavare, barn och ungdomar. Nämnden kommer att behöva se över rutiner och arbetssätt för att på ett tydligare sätt säkra att vi lever upp till lagens krav.

Genom digitalisering knyts världen ihop, information blir tillgänglig och kommunikation mellan människor i världen skapar möjligheter för nya tjänster som stöper om förutsättningarna för människors liv, arbete och försörjning, vilket belysts i både nationella och internationella rapporter.1

1 Exempelvis ” Future Work Skills 2020” från The Institute for the Future (IFTF) (2011), “NMC Horizon Report 2015 K-12” från New Media Consortium och Consortium for School Networking (2015), “Students, Computers and Learning: Making the

VÄSTERÅS STAD 4

Detta innebär ett behov av kompetensutveckling av skolledare och lärare som ska ge förutsättningar för barn och elever att utveckla de färdigheter och kompetenser som behövs för att leva och verka i en digitaliserad värld. Skolverket kommer under våren 2016 att presentera förslag till hur det obligatoriska och frivilliga skolväsendet ska anpassas för att möta digitaliseringen. Utbildningsdepartementet har initierat ett nationellt skolutvecklingsprogram genom uppdrag till Skolverket. Det tar upp områden som kompetensutvecklingsinsatser för lärare vad gäller särskilt stöd, minskad administration för lärare och effektivare arbetsprocesser, arbetsformer för skolans värdegrund, systematiskt kvalitetsarbete, IT och nationella prov. Västerås stad har 2015 antagit en överenskommelse om samverkan med civilsamhället. Syftet är att ta tillvara Västerås invånares kunskaper och vilja till engagemang i utvecklingen av staden. För de pedagogiska nämnderna innebär överenskommelsen att ha en öppen attityd till civilsamhället i stort och etablera kontakter med dess företrädare för att hitta områden där vi kan samverka, komplettera och förstärka varandras uppdrag. Västerås stad har även antagit en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen med flera med syfte att sänka arbetslösheten.

Ny kunskap Skolverkets lägesbedömning 2015 tar bland annat upp följande:

- Kommuner anpassar sin resursfördelning i liten utsträckning utifrån skolors olika förutsättningar

- Utbudet av gymnasieprogram och inriktningar är brett på vissa håll i landet medan det är smalare på andra håll. Det finns särskilda utmaningar för yrkesutbildningarna vad gäller kvaliteten och tillgången.

Skolverket har tagit fram nya Allmänna råd för nyanlända. De syftar till att stödja arbetet med mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever. Inkluderande arbetssätt är ett område som för närvarande beforskas av olika aktörer. Bland annat har följande rapporter kommit ut:

- ”Inkludering – vad kan man lära sig av forskning?” från Kommunförbundet Skåne

- ”Inkluderande undervisning – vad kan man lära sig av forskning?” från Specialpedagogiska skolmyndigheten

- ”Att forma skolan efter eleverna – Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner” från ifous

Skolverket ger vägledning om forskningsbaserat arbetssätt för ökad kvalitet i skolan. Hur arbetar lärare, rektorer och huvudmän för att skolan ska bli en trygg miljö för alla elever? Vad fungerar för att skolan ska bli en plats där varje elev utvecklas så långt som möjligt och där vi kan tala om god

Connection” från OECD, ”Svenskarna och internet 2015” från Internetstiftelsen i Sverige och ”IT-användning och IT-kompetens i skolan” från Skolverket (2013)

VÄSTERÅS STAD 5

undervisning för alla elever? Genom att utveckla information på sin webbplats ger Skolverket konkreta råd till skolor och huvudmän.

Flyktingmottagande Antalet asylsökande flyktingar ökade mycket under 2015 i Sverige och i Västerås. Hur utvecklingen kommande år ser ut, är osäkert, vilket beskrivs mer nedan i avsnittet om demografi. Alla barn har rätt att gå i skola när de befinner sig i Sverige. Under hösten har antalet platser på språkintroduktionsprogram utökats, och även startats på fler skolor. Migrationsverket bedömer att det kommer att behövas 20 000 platser på asylboenden under 2016. Detta är dels platser för dem som kommer under året, dels platser för att lösa trångboddhet och för att ersätta de 5 000 säsongsplatser som inom kort ska användas för andra verksamheter. Till följd av att säsongsplatser avvecklas, kan det komma barn som har gått en tid i svensk skola i en annan kommun innan de kommer till Västerås. Det beror dock på var Migrationsverket förlägger ersättningsplatserna.

Demografi Redovisningen av den demografiska förändringen nedan grundar sig på 2015 års befolkningsprognos. En ny prognos kommer att vara färdig först i slutet av mars 2016. Det råder stor osäkerhet om hur den stora flyktinginvandringen kommer att påverka den nya befolkningsprognosen för Västerås stad. I januari 2016 finns det cirka 135 elever i Västerås gymnasieskolor som förväntas söka asyl i Sverige. Under tiden de är asylsökande är det staten som har ekonomiskt ansvar för dem. När de får uppehållstillstånd kan de bli invånare i kommunen och därmed ökar antalet ungdomar i gymnasieåldern i kommunen. Även asylsökande i andra kommuner kan välja att bosätta sig i Västerås när de väl fått uppehållstillstånd. Handläggningstiden är idag i snitt 1,5 år. Detta kommer att påverka utvecklingen för åldersgruppen. Västerås stad är sedan några år inne i en kraftig omställningsfas när det gäller antal elever i olika åldersgrupper. Antal barn i förskoleålder och de tidiga skolåren ökar samtidigt som elevunderlaget år 7-9 minskar kraftigt under ett antal. Det var som lägst 2013 med knappa 4 300 elever. Nedgången har då varit 1 200 elever under några få år. Under 2014 stabiliserades elevunderlaget och trenden började vända. Detta kommer att påverka antalet ungdomar i gymnasieålder de närmaste åren.

VÄSTERÅS STAD 6

Diagram 1. Befolkningsprognos, ungdomar i gymnasieålder 2011- 2021 i Västerås stad (Folkbokförda i Västerås, inklusive Skultuna)

Källa: Befolkningsprognos Västerås stad 2015, folkbokförda i Västerås stad inklusive Skultuna

Elevfördelning Antalet ungdomar i gymnasieålder folkbokförda i Västerås stad ökade kraftigt under många år och var som högst 5 900 år 2009. Därefter vände trenden och antalet ungdomar i gymnasieåldern började falla i tilltagande takt. Enligt prognos kommer nedgången att fortsätta fram till 2016 då 4 700 ungdomar förväntas vara i gymnasieåldern. Därefter vänder trenden och elevtalen börjar öka igen. Antalet ungdomar i gymnasieåldern vänder långsamt under 2017. Ökningen fortsätter under 2018 till 4 800 ungdomar och till 4 950 år 2019, en ökning med cirka 80 till 140 ungdomar respektive år. Därefter ökar elevunderlaget med cirka 100 ungdomar per år till 5 600 ungdomar i gymnasieålder år 2025. Utöver dessa siffror, som bygger på befolkningsprognos, så tillkom under 2015 ett stort antal flyktingar. Hösten 2015 var 62 flyktingar mottagna i kommunal gymnasieskola och 33 i fristående gymnasieskola. Det är mycket svårbedömt i vilken utsträckning flyktingar på sikt kommer att påverka antalet ungdomar i gymnasieskolan. För närvarande finns ett förslag om en ny kommunal gymnasieenhet för att möta behovet av språkintroduktion och andra introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de nationella programmen. I dessa siffror ingår inte de ungdomar som från andra kommunar söker till de kommunala gymnasieskolorna i Västerås. De är till antalet cirka 900 elever. Det har varit en svag ökning de senaste åren. Marknadsandelen i kommunal gymnasieskola minskade under åren 2010 till 2013 från 67,4 procent till 59,1 procent. Därefter har en ökning skett till 61,3 procent.

4 400

4 600

4 800

5 000

5 200

5 400

5 600

5 800

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Antal elever

VÄSTERÅS STAD 7

Under åren 2013 och 2014 var det 5 ansökningar om att få godkännande för att driva fristående gymnasieskola som har godkänts. Samtliga gäller utökning av befintlig verksamhet. 2015 fick ingen av de fyra sökande sin ansökan godkänd. Nationellt är trenden vikande när det gäller ansökningar om att få driva fristående skola. Marknadsandelen för de kommunala gymnasieskolorna bedöms fortsätta att öka mot bakgrund av vikande trend vad avser etablering av fristående gymnasieskolor och ökande antal ungdomar i gymnasieåldern.

VÄSTERÅS STAD 8

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR OCH PRIORITERADE UTVECKLINGSFRÅGOR FÖR DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN Utmaningar för gymnasieskolan Uppdraget

För att bli en ledande skolstad måste vi nå en ökad måluppfyllelse och höjd kunskapsnivå, så att alla elever når sin fulla potential. Under 2017 väntas elevvolymerna utifrån ett demografiskt perspektiv öka. Arbetet med att skapa förutsättningar för att en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av platser på de olika programmen har påbörjats. Dock bör betonas att det tar tre år innan förändringar slår igenom för alla årskurser. Troligen fortsätter den kommunala skolan att ta marknadsandelar, vilket sammantaget innebär en volymexpansion. Detta kommer troligen att kräva en volymutökning motsvarande en ny gymnasieenhet inom 4 år. Planeringen för detta är påbörjad. Andelen nyanlända elever har under 2015 och våren 2016 ställt krav på mer än en dubblerad organisation på språkintroduktionsprogrammet. Betydligt fler nyanlända elever än tidigare kommer till gymnasiet från årskurs 9 hösten 2016. Detta kommer att innebära lokalförsörjningsproblem under 2017. Även övriga obehöriga elever innebär en utmaning för gymnasieorganisationen, där resurser måste avsättas för att hantera elevgrupper i behov av särskilt stöd. Effekten från gymnasiereformen med ett minskat antal sökande elever till yrkesprogram ser ut att hålla i sig. Konsekvensen för yrkesutbildningarna är att intäkterna blir låga totalt sett, samtidigt som satsningar inför framtiden behöver ske.

Lokaler

Sedan 2012 är verksamhetsområdet inne i en lokalomställning kopplat till avvecklingen av Wenströmska och fastigheten på Vedbovägen 1. De genomförda flyttarna av Frimanska (Carlforsska Introduktionsprogram), Carlforsskas Ekonomi- och Handelsskola, Lidmanska, Wijkmanska och Hahrska under kvartal 1 2016 har gått bra. Attraktiviteten på enheterna har ökat och skolorna har fått en möjlighet till nystart, vilket utvecklat enheternas arbete. Kvar på Wenströmska är idag Tranellska, Västerås Yrkeshögskola och Widénska. Vi ser sedan tidigare att de gymnasieenheter som blivit kvar på Vedbovägen över tid fått vikande elevvolymer, vilket framförallt bedöms påverka Tranellska och Hahrska även under 2017. Hahrska bedöms i ny lokalisering återigen under 2017 bli en attraktiv utbildning. För att fullfölja omställningen behövs politiska beslut gällande lokalisering för kvarvarande enheter. Risken är att en fördröjd process påverkar elevtillströmningen negativt. Totalt sett har den kommunala gymnasieskolan idag fler elever än i de underlag som låg som grund för tidigare lokalbeslut.

Utmaningar för vuxenutbildning, arbetsmarknad och fritid/förebyggande Efter neddragningar av budget för arbetsmarknadsinsatser och insatser inom fritids- och förebyggandeområdet har dessa verksamheters beställning behövt anpassas till en lägre nivå under 2016. Även beställningarna av

VÄSTERÅS STAD 9

Vuxenutbildning har justerats något utifrån besparingar för 2016. Arbetet med social hållbarhet och mottagandet av flyktingar från världens krigshärdar kommer ställa stora krav på såväl Kommunal vuxenutbildning som arbetsmarknadsinsatser och förebyggandeinsatser. Beställningarna av arbetsmarknadsinsatser kan förändras årligen och vi ser ett behov att anpassa dessa för att möta en större grupp av nyanlända under 2017. Upphandlingen av vuxenutbildning har en stor flexibilitet, och möjlighet till uppsägning för att förändra inriktningen finns inför 2017 om det bedöms nödvändigt. En stor utmaning kan förväntas då de flesta av de ensamkommande flyktingbarn, som hittills kommit, har varit pojkar. Om denna grupp inte snabbt känner tillhörighet och trygghet i samhället finns risk för att störningar uppstår. Insatser av stödjande och förebyggande karaktär utgör här ett viktigt bidrag till en fungerande integration. Detta särskilt under de tider då ordinarie skolverksamhet inte pågår. För samverkan och nätverksbyggande inom Yrkeshögskolan Mälardalen (samverkansforum mellan 4 mälarstäder och näringslivet i form av Handelskammaren) handlar det om att bland annat finna nya vägar tillsammans med de fyra mälarstäderna Eskilstuna, Strängnäs, Enköping och Västerås. Ny lokalisering för Vuxenutbildningscenter (VUC) och delar av Frimanska vuxenutbildningar behöver genomföras, eftersom dagens lokaler inte räcker till.

Personalförsörjning De pedagogiska nämnderna står inför stora utmaningar. Dessa är inte unika för Västerås stad som huvudman utan tendenserna ser likartade ut för hela landet. Stora pensionsavgångar i kombination med en otillräcklig tillförsel av examinerade förskollärare/lärare samt låga meritvärden för antagning till lärarutbildningen påverkar situationen. Även förändringar i behörighetslagstiftningen bidrar till läget. Detta kan få som konsekvens att det kommer att krävas mer av organisationen för att både organisera verksamheten och kompetensutveckla medarbetarna. För att möta situationen och säkerställa den framtida kompetensförsörjningen behöver åtgärder vidtas. Förutom ett fortsatt arbete med att marknadsföra Västerås stad som en attraktiv arbetsgivare medarbetarnas kompetenser tillvaratas samt kompetensutveckling genomföras inom bristområden. Organisationen behöver bli mer ändamålsenlig genom att stärka legitimerade lärare i sitt grunduppdrag. Insatser för en god arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner är andra viktiga områden.

Legitimationsreformen

Från och med 1 juli 2015 krävs legitimation för lärare för att självständigt få sätta betyg och för att kunna bli tillsvidareanställda. Legitimationsreformen har genomförts i etapper och nu har den övergångsbestämmelse upphört att gälla som tidigare har undantagit lärare och förskollärare anställda före 1 juli 2011. För de lärare och förskollärare som

VÄSTERÅS STAD 10

undervisar i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna gäller övergångsbestämmelserna om undantag från kravet på legitimation och behörighet fram till den 30 juni 2018. Arbetsgivaren bör anta att legitimationsreformen fortsätter att implementeras med nya kategorier som idag är undantagna från kraven på legitimation, exempelvis yrkeslärare och modermålslärare. Dessa yrkeskategorier är redan idag svårrekryterade. För att säkerställa rekrytering av behöriga och legitimerade medarbetare behövs ökade kompetensutvecklingsinsatser inom bristområden. VAL-utbildning (vidareutbildning för lärare utan lärarexamen) är en möjlighet att få behöriga yrkeslärare. Med de förändrade lagkraven ställs nya krav på organisering av verksamheten. Behöriga lärare behöver förstärkas med andra personalkategorier så att legitimerade lärare kan få utrymme för sitt kärnuppdrag. Det behövs en organisation som stödjer både legitimation/behörigheter, vikariehantering och schemaläggning.

Attraktionskraft (employer branding)

Begreppet ”employer branding” innebär att kontinuerligt bygga sitt arbetsgivarvarumärke genom att marknadsföra och positionera sig som en attraktiv arbetsgivare. I ett samhälle där konkurrens om marknadsandelar och medarbetare med rätt kompetens blir allt större ställs ökade krav på ett sådant arbete. Employer branding pågår dels genom stadens försorg men nu även i de pedagogiska nämnderna genom att arbeta med en förvaltningsspecifik strategi. Detta bidrar till att öka konkurrenskraften för den kommunala verksamheten och i arbetet med att säkra bemanningen med rätt kompetens. En handlingsplan finns framtagen och kommer att uppdateras varje år med insatser. Rekryteringsmässor och besök på högskolor med hjälp till exempel av yrkesambassadörer är exempel på sådana insatser. Det är troligt att verksamheten under kommande år behöver satsa mer resurser på arbetsgivarmärket. Ett flertal insatser behövs inom rekryteringsområdet. De kan sammanfattas enligt nedan.

- Samarbete med Mälardalens Högskola, till exempel i form av införandet av övningsskolor och övningsförskolor, liksom att ta emot studenter och via praktiken knyta dessa till den kommunala organisationen

- Samarbete med andra högskolor inom ramen för VFU (verksamhetsförlagd lärarutbildning). Under 2017 innebär det att volymen på VFU-handledare (VFU innebär verksamhetsförlagd utbildning) fortsatt behöver öka. Lärare i organisationen kommer under 2017 att kompetensutvecklas mot ett handledarskap.

- Genom att regelbundet finnas på Mälardalens Högskola är målet att flera av de studerande ska välja Västerås stad som arbetsgivare när de är färdiga med sin utbildning.

VÄSTERÅS STAD 11

- Ingången via vikarieförmedlingen är en god bas för kompetensförsörjning.

Den stora konkurrensen om arbetskraften kommer att ställa högre krav på insatser från arbetsgivaren, till exempel i form av kompetensutveckling och riktade insatser. Konkurrensen är särskilt märkbar inom grupperna lärare inom Ma/No-ämnena, lärare i praktiska och estetiska ämnen, språklärare, yrkeslärare samt vissa specialistkompetenser. De grupper vi ser att vi själva i ett första skede behöver kompetensutveckla mot är svenska som andraspråk, Sfi, speciallärare och specialpedagoger. Dessa medarbetargrupper har stora pensionsavgångar och är också svårrekryterade. Bristen på behöriga medarbetare innebär ökade lönekostnader, eftersom vi behöver ta hänsyn till marknadseffekter. Ökande antal flyktingar leder även till behov av bland annat modersmålslärare. I alla delar av verksamheter fortsätter digitaliseringen i snabb takt. Alla yrkesgrupper behöver vidareutvecklas inom detta område. Åtgärder för en god chefsförsörjning, både vad gäller villkor och riktade

insatser för att få fler till yrket samt vidareutveckling inom yrket. Chefslöner tenderar att ligga för lågt i förhållande till andra karriärtjänster inom skolan,

exempelvis förstelärare och biträdande rektorer. Chefer behöver även en god arbetssituation med lagom stora ansvarsområden samt administrativt stöd.

Summering av prioriteringar inom kompetensförsörjningsområdet:

- Kompetensutvecklingsinsatser av generell karaktär men även riktade insatser inom bland annat svårrekryterade grupper

- Konkurrenskraftiga villkor vid kompetensutvecklingsinsatser - Organisatoriska förändringar för att möta förändringar i omvärlden,

såsom flyktingsströmmen, lagförändringar och den interna bemanningen

- Arbetsmiljöinsatser - Lönesatsningar

Jämställdhetsintegrering Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Ett viktigt jämställdhetsarbete för UAN är att uppmuntra otraditionella val av gymnasieprogram. Det görs bland annat på följande sätt:

- Mycket noggranna bildval i skriftligt material, till exempel kataloger, utskick och annonser. Vi försöker se till att vi har en jämn fördelning av till exempel killar och tjejer, mellan elever av olika etnisk bakgrund, men också lyfta fram tjejer som valt traditionellt "manliga" utbildningar och vice versa.

- Det anordnas särskilda dagar/kvällar för tjejer på såväl Hahrska som Tranellska som har killdominerade program.

VÄSTERÅS STAD 12

- I gymnasiekatalogen finns korta intervjuer med elever från alla program, där försöker vi i möjligaste mån lyfta de elever som gjort otraditionella val för att kunna visa på förebilder.

- Vi utbildar ambassadörer på samtliga program som sedan deltar vid besök på grundskolor, vid mässan och öppet hus.

- Samarbete med branschen kring förebilder och inspirationsföreläsningar.

VÄSTERÅS STAD 13

EKONOMISK ÖVERSIKT 2015-2020 Strategiska utvecklingsområden Kommunfullmäktige beslutade i juni om fyra strategiska utvecklingsområden som ersätter den tidigare strategiska planen:

- Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten

- Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö

- Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås

- Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbete inryms huvudsakligen inom ambitionen att höja kunskaps- och kompetensnivån i Västerås. Det är även verksamheter som är avgörande för den sociala hållbarheten. Arbetet med att minska miljö- och klimatpåverkan samordnas av naturskolan Asköviken, men även måltidsverksamheten gör stora insatser genom ekologisk och klimatsmart mat.

Konsekvenser av demografiska förändringar Efterfrågan på gymnasieskola ligger vanligtvis lite över 100 %, vilket beror på att elever ibland byter program och därmed går fyra år i gymnasieskolan. I det avseendet avviker inte gymnasieskolan i Västerås jämfört andra kommuner. Det sammanfattande behovet av ramkompensation på grund av volymförändringar framgår av tabellen nedan.

Tabell 1. Elever i grundskolan Total förändring i antal elever exkl särskola

År Antal elever Förändring I Mkr 2016 4 787 2017 4 834 +47 +3,1 2018 4 953 +119 +7,9 2019 5 157 +204 +13,5

Den kraftiga minskningen av gymnasieelever har bromsats upp. Under 2015 och 2016 bedöms elevantalet i gymnasiet nå sin lägsta nivå. Från 2017 börjar elevantalet öka igen.

Tabell 2. Elever i särskolan Total förändring i antal elever, särskola

År Antal elever Förändring I Mkr 2016 155 2017 155 0 0 2018 157 +2 +0,4 2019 162 +5 +1,0

Ekonomisk översikt för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2017-2019 Nedan framgår det sammanställda beräknade resursbehovet i Mkr för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, exklusive löne- och priskompensation, utifrån den demografiska förändringen, enligt senaste befolkningsprognosen, för perioden 2017 till 2019.

VÄSTERÅS STAD 14

Effekten av ökat asylmottagande ingår inte i siffrorna. En uppskattning av möjlig påverkan görs i nästa stycke.

Tabell 3. Ekonomisk översikt av resursbehov 2017-2019 för UAN UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN (Mkr) 2017 2018 2019Budgetram från f g år 700,0 703,1 711,4 Behov av justeringar Förändrat antal gymnasieelever +3,1 +7,9 +13,5Förändrat antal gymn.särskoleelever 0 +0,4 +1,0 Budgetram 707,0 711,4 725,9 Potentiella ekonomiska konsekvenser av ökat antal flyktingar i gymnasieskolan 2017 De potentiella ekonomiska konsekvenserna av det ökade antalet elever med tillfälliga personnummer (tf-nummer) redovisas nedan i tabell 4. Beräkningen förutsätter att alla elever med tf-nummer i Västerås skolor i mars 2016 är asylsökande flyktingar och att de får uppehållstillstånd senast i januari 2017. Asylsökande i andra kommuner kan flytta till Västerås men är ej medräknade, inte heller flytt från Västerås eller avslag. I tabellen redovisas skillnaden i antal elever med tf-nummer i januari 2015 mot antalet i mars 2016. Nivån i januari 2015 förväntas ingå i befolkningsprognosen 2015. Stor osäkerhet råder utifrån handläggningstid för beslut, andel bifall/avslag, hur många som vid bifall stannar i Västerås och antal tillkommande asylsökande under året. Möjligt behov av ramökning för volymökningar på grund av ökat antal flyktingar med uppehållstillstånd i gymnasiet är ca 15 Mkr.

UAN möjlig påverkan asyl

Antal TF-nr (150115)

Antal TF-nr (160310)

Diff - ökat antal TF-nr

Potentiellt behov av

ramökning 2017, Mkr

Gymnasium 42 170 128 8,5Prel TF från Gsk, ht 16 ca 100 6,6

Gymn.skola 228 15,1

Tabell 4, Potentiella ekonomiska konsekvenser utifrån ökat antal elever med tillfälliga personnummer i Västerås gymnasieskolor

VÄSTERÅS STAD 15

Konsekvenser av Planeringsinriktning 2017-2010 I planeringsinriktningen, som beslutats av kommunstyrelsen i februari, anges ett generellt rationaliseringskrav på 1 procent. Därutöver föreslås att de pedagogiska nämnderna endast ska kompenseras motsvarande 70 procent av det ökade barn- och elevantalet. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens del innebär det generella besparingskravet 7,0 miljoner kronor och den minskade ersättningen för ökat antal elever ytterligare 0,6 miljoner kronor (vid nuvarande prognoser över elevantalet). Sammantaget innebär detta effektiviseringskrav motsvarande 1,1 procent. I Västerås har gymnasieskolan haft en jämförelsevis hög kostnad per elev sett till våra jämförelsekommuner och med hänsyn taget till programutbudet. Detta kommer att ses över under 2016 genom en gymnasieutredning. Genom en sänkt ambitionsnivå är det möjligt att minska kostnaderna. Utförligare beskrivningar av olika möjliga åtgärder kommer i nästa avsnitt. I sammanhanget är dock viktigt att påpeka att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inför 2016 samverkade med de övriga pedagogiska nämnderna för att klara både generella effektiviseringskrav, en omfördelning till grundskolan och en egen ekonomi i balans. Detta medförde stora minskningar av medel för arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning om 15 respektive 7 miljoner kronor (se bilaga 2). Nämnden ser inte att det finns förutsättningar till motsvarande omfördelningar i år. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser med oro på kommunstyrelsens förslag om reducerad kompensation för volymökningar, även om de ekonomiska konsekvenserna för 2016 inte blir så stora. Logiken i förslaget bygger på att kostnaderna för nya elever inte är lika höga som för de befintliga, vilket kan vara fallet om det finns gott om plats i befintliga klasser och lokaler. Det tar inte hänsyn till om platser finns på de program där eleverna vill gå. Dessutom ska nämnden betala ut samma ersättning per elev till fristående skolor, oavsett om antalet barn ökar eller är konstant. Det innebär att konstruktionen med reducerad kompensation för volymökningar i praktiken blir ett dolt extra effektiviseringskrav. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skulle föredra att få effektiviseringskrav presenterade på ett mer rättframt sätt. Nämnden vill dessutom påpeka att kommunen tillämpade full ekonomisk effekt av den demografiska ersättningen under de senaste årens minskande kullar. Att ändra denna princip nu när kullarna ökar är inte lämpligt.

Åtgärder för ekonomi i balans För att nå en ekonomi i balans utifrån kommunfullmäktiges planeringsinriktning och övriga förändringar inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhet, har ett antal förslag till effektiviseringar och ändrade ambitionsnivåer tagits fram. Arbetet med utförligare konsekvensbeskrivningar kommer att fortsätta inom förvaltningen i takt med att konkreta beslut fattas.

VÄSTERÅS STAD 16

Tabell 5. Möjliga åtgärder Möjliga åtgärder Besparing

(mnkr) Konsekvenser

Interna Effektivisering av introduktionsprogrammen utifrån gymnasieutredningen. Gäller både kommunala och fristående skolor.

1,0 Mer rättvisande ersättning. Genom ändrade arbetssätt bedöms eleverna få fortsatt god utbildning.

Externa Ökad andel av flyktingschablon 2,8 Förstärkning utifrån budget 2016

genom omprioritering av flyktingschablonen som kommunen får av staten för nyanlända. Beräkningen av summan bygger på nuvarande prognos av antal flyktingar.

Avvecklad finansiering Expectrum. När Expectrum startades, tillfördes inte några medel till de pedagogiska nämnderna. I dagsläget står UAN för 56 % av de pedagogiska nämndernas finansiering, men bara 12 % av nyttjandet (sett till deltagande i skolaktiviteter på Expectrum).

3,8 Verksamhet som idag är fritt tillgänglig för Västerås skolor kommer sannolikt att kosta pengar för skolorna eller läggas ned. Färre elever får kunskap om teknik på ett intresseväckande sätt.

Summa 7,6 Ej föreslagna alternativMinskad personaltäthet från 12,8 till 13,0 elever per årsarbetare. Ersättningen till fristående skolor sänks i motsvarande grad.

3,3 Konsekvenserna beror på hur enheterna väljer att hantera detta, exempelvis kan det innebär färre valbara ämnen eller färre lektioner i mindre grupp. Riskerar att försämra måluppfyllelsen. Riskerar att försvåra rekrytering av lärare. Redan tidigare något lägre personaltäthet än jämförelsekommunerna. I skolenkäten 2015 uppgav 88 procent av eleverna att de upplevde att lärarna hjälpte dem i skolarbetet om de behövde det.

Minska arbetsmarknadsinsatser. Tidigare har Västerås haft högre

2,5 Effekter beror på vilka verksamheter som avslutas eller

VÄSTERÅS STAD 17

kostnader för detta än jämförelsekommuner, men efter besparingarna inför 2016 om 15 mnkr är vi sannolikt i närheten av genomsnittet för kommunerna.

minskas. Risk för ökat utanförskap och arbetslöshet. Risk för ökade kostnader för försörjningsstöd.

För att kunna förbättra kunskapsresultaten ser nämnden ett behov av omprioriteringar inom nämndens verksamheter för att kunna göra satsningar, exempelvis för att tillgodose komptensförsörjning av behöriga lärare framöver. Detta försvåras av effektiviseringskrav utifrån stadens ekonomiska läge. För närvarande pågår en gymnasieutredning, som bland annat ser över det framtida programutbudet. Detta kan komma att ge effektiviseringar på sikt, men det är ännu inte klart i vilken storleksordning eller när det kan få genomslag. Till hösten kommer tjänster som förstelärare i de kommunala skolorna att omvandlas från tidsbegränsade till tillsvidaretjänster. Tjänsterna är beroende av riktade statsbidrag, vilket gör att garantier för långsiktig finansiering saknas. Dock finns ett brett stöd i riksdagen för att bidraget ska fortsätta. I Västerås pågår ett arbete med att ta fram ett IT-stöd för beslutsstöd. Detta kan komma att medföra ökade kostnader för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, som inte täcks av nuvarande budget och därmed kan leda till ökade behov av effektiviseringar. De senaste åren har gymnasieskolans lokalbehov täckts genom inhyrning av externa lokaler snarare än att kommunen investerar och bygger egna lokaler. Det finns en risk att detta leder till att lokalkostnaderna stiger över tid. I dagsläget pågår ett projekt SAMFÖR med målet att lokalt samordna samhällets resurser till familjer med barn och ungdomar med olika typer av funktionshinder. När projektet löper ut inför 2017, kommer frågan om fortsatt finansiering för en övergång till reguljär verksamhet att lyftas inom staden, och kan komma att riktas till de pedagogiska nämnderna. För närvarande saknas dock resurser för detta.

Investeringar Gymnasieskolans lokaler har under några år varit inriktade på att flytta ur Wenströmska. Nuvarande insatser förbereder flytten av Tranellska och Widénska. Elevantalet ökar och inför 2020/21 behövs ytterligare lokaler för ca 400 elever. Då är ett okänt antal elever ur flyktinggruppen inte inräknad.

Tabell 6. Investeringar Verksamhet, mnkr 2017 2018 2019 2020Gymnasieskola Investering i lokal (Fk:s budget) 5,0 5,0 5,0 5,0Inventarieinvesteringar 5,0 5,1 5,2 5,3 SUMMA Gymnasieskola 10,0 10,1 10,2 10,3

VÄSTERÅS STAD 18

Investeringsbehovet i lokal är en upplysningspost i nämndens budgethandling. Beviljade lokalinvesteringsmedel hanteras via Fastighetskontoret. Medel för inventarieinvesteringar innehåller dels normala ersättningsinvesteringar, del nyanskaffningar vid start av ny verksamhet.

BILAGOR 1. Lokalstrategi 2. Ekonomiskt utfall 2015 och läget 2016 3. Känslighetsanalys för pris- och löneökningar 4. Styrkort och följekort 2016 5. Jämförelser med andra kommuner 6. Barnchecklista

VÄSTERÅS STAD 19

BILAGA 1. LOKALSTRATEGI För att de pedagogiska nämnderna ska ha ändamålsenliga lokaler är det viktigt att det finns vägledande lokalstrategier. Det är också viktigt att nämnderna har en effektiv ekonomisk styrning av lokalanvändningen. I följande två avsnitt presenteras lokalstrategin samt vad som är vägledande för att uppnå en effektiv ekonomisk styrning.

Lokalstrategi för ändamålsenliga lokaler Lokalstrategin är utformad som ett antal bärande principer för utformning, placering, planering med mera. Något tidigare beslut om lokalstrategi och bärande principer för UAN:s verksamheter är inte fastställt.

Bärande principer

• Sträva mot skolor som storleksmässigt har förutsättningar att drivas ekonomiskt- och verksamhetseffektivt samt med god arbetsmiljö och pedagogisk lärmiljö.

• Utnyttja stadens befintliga lokalresurser i första hand.

• Anpassningar och ombyggnationer av lokaler ska ske restriktivt.

• Utveckla lokaler som flexibelt kan ställas om till annan verksamhet vid förändrat elevunderlag eller förändrade förutsättningar.

• Säkerställa att det finns en lämplig inne- och utemiljö som är anpassad efter ålder.

• Lokalerna ska vara ändamålsenliga för yrkesprogram.

• Sträva efter att samnyttja idrottshallar.

• Standard på återkommande rumsfunktioner ska finnas.

• Sträva efter att lokalerna för respektive program är strategiskt placerade för hög attraktionskraft och underlätta inpendling.

• En lokalbehovsplan ska upprättas och fastställas av nämnden. Planen avser samma period som stadens investeringsbudget. En översyn görs årligen och en revidering av planen görs vid behov.

Effektiv ekonomisk styrning av lokalanvändning Ersättningsmodellen för förskolans- och grundskolans lokaler har ändrats från och med 2016 och enheterna erhåller en fast ersättning utifrån sina lokalkostnader. Tidigare erhöll enheterna en kombination av fast och rörlig ersättning med vardera 50 %. Den rörliga ersättningen utgick från en ersättning per barn och elev. Detta innebar att om enheten utökade antalet elever i sina befintliga lokaler så ökade ersättningen och förhållandet blev tvärtom vid minskade elevvolymer. Med en ersättningsmodell för lokaler som bygger på faktisk ersättning så behövs väl genomtänkta styrningsprinciper för att skapa en kostnadseffektiv lokalförsörjning. Drivkraften för enhetschefen att hushålla med resursen lokaler har ändrats i förhållande till den rörliga ersättningsmodellen. Av denna anledning behövs en annan styrning. En viktig roll för denna styrning är den centrala planeringsgruppen inom Ekonomi- och planeringsenheten som har som uppdrag att försörja verksamheten med ändamålsenliga och

VÄSTERÅS STAD 20

kostnadseffektiva lokaler. Nedan presenteras ett antal betydelsefulla punkter för att uppnå en effektiv styrning.

Lokalbehovsplan

Den lokalbehovsplan som är beslutad av de pedagogiska nämnderna är vägledande för lokalförsörjningen. Denna ska sedan få genomslag i stadens investerings- och avvecklingsplan över lokalinvesteringar. Genom detta strategiska dokument underlättas all planering för ny- till och ombyggnadsåtgärder.

Budgetstyrning av investeringar och lokalkostnad

I årsplanen för verksamheten ska en budget för de investeringar och hyreshöjande åtgärder som planeras under kommande år fastställas. I processen för att fastställa denna budget tas önskemål in från enhetschefer. Dessa önskemål får vägas mot lokalernas funktionsvärden, nyttan med åtgärderna och den budget som finns till förfogande. Med ett fastställt budgetdokument underlättas sedan planeringsgruppens arbete under året. Kommunfullmäktige och nämnderna beslutar om investeringsbeloppets ram medan verksamhetscheferna fastställer de enskilda åtgärderna i samråd med planeringsgruppen. Planeringsgruppen har sedan samordnings- och kontaktansvaret med fastighetskontoret. På samma sätt som politiken fastställer en ram för investeringsåtgärder och hyreshöjande åtgärder så fastställs budgeten för lokalkostnader per verksamhetsområde. På så sätt säkerställs att lokalkostnaderna håller sig inom planerade ramar.

Uppföljning till nämnderna

Lokaler är en stor kostnad för verksamheterna och det är viktigt med en effektiv lokalförsörjning och lokalanvändning för att använda våra medel så ändamålsenligt som möjligt. Det är därför viktigt att nämnden regelbundet informeras om hur styrning och uppföljning av lokalanvändning med nyckeltal och ekonomisk information. Nyckeltal budgeteras och följs upp i jämförelse mellan enheter och mellan år. Intressanta nyckeltal att följa upp är:

• lokalkostnadens andel av verksamhetsområdets totala kostnader

• barn/elev per kvm för verksamhetsområde och enhet

• lokalkostnad per kvm för verksamhetsområde och enhet

• lokalkostnad per barn/elev per verksamhetsområde och enhet

• tidsnyckeltal från behov till lösning, ombyggnad, avyttring et c

Samordning med fastighetskontoret

Samarbetet med fastighetskontoret är av största vikt för att uppnå en bra och effektiv styrning av lokalförsörjning och lokalanvändning. Såväl på nämndnivå som på förvaltningsnivå behövs regelbundna och återkommande dialoger och gemensamma ställningstagande för att uppnå en effektiv styrning. Det är viktigt att arbetet med att kartlägga processer fortsätter för att både förenkla det vardagliga arbetet och för att skapa tydlighet för alla involverade.

VÄSTERÅS STAD 21

BILAGA 2. EKONOMISKT UTFALL 2015 OCH LÄGET 2016

Bokslut 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Budget Nettokostnad Budgetavvikelse 708,4 Mkr 721,9 Mkr -13,5 Mkr Nämndens ekonomiska läge 2016 Tilldelningsekonomin

Uppräkning av ramen för löne- och prisökningar och elevökning. Generellt sparbeting 1% och omfördelning från de tre pedagogiska nämnderna med 14 Mkr för att förstärka ersättningen till grundskolan. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett sparkrav på 26,3 Mkr. Full pris- och lönekompensation till utförarna. Besparingar och ambitionssänkningar 2016:

Ungdomsdialog, -0,9 Mkr. Verksamheten övertas av stadsledningen under området invånardialog.

Fältverksamhet, -1,2 Mkr. Skall nå ungdomar som annars inte nås av förebyggande verksamheter. Myndighetskontoret inom individ- och familj ersätts för och tar över ansvaret för att en fältassistent tillsätts.

Ersättning NIU, -0,9 Mkr Sänkt extra ersättning för Västeråselever på idrottsutbildning till den nivå andra kommuner tillämpar. Vi tar ej längre emot NIU-elever från de andra kommuner som vägrar teckna samverkansavtal och betala den extra ersättningen.

Arbetsmarknad, -15,0 Mkr.

Administration/köp av SYV, -0,5 Mkr. Minskad intern kostnad och minskat köp från vuxenutbildning.

Samjobb, -2,7 Mkr Projekt med Samhall som upphör i april. Målsättningen uppfylld

Jobbpunkt Mimer/Sommarjobbspraktik Mimer, -1,5 Mkr Mimers verksamhet med arbetslösa. Tidigare projekt där UAN:s finansiering upphör. Via ägardirektiv från staden övertar Mimer ansvaret för verksamheten. Även Mälarenergi har via ägardirektiv fått ett uppdrag att bedriva sommarjobbspraktik och sysselsättningsinsatser.

Panorama, -2,0 Mkr Tidigare köp från AMA. Verksamheten läggs ner och deltagarna flyttas till insatsen ”Verksgatan”.

Sommarjobbspraktik -300 platser/Somarlovsentreprenörer, -3,0 Mkr.

VÄSTERÅS STAD 22

Köp från AMA. Fortsatt köp av 700 platser, vilket motsvarar det antal platser som normalt kunnat tillhandahållas. Sommarlovsentreprenörerna inryms inom volymen ovan.

AMA:s övriga verksamheter, -5,3 Mkr - Rekonditionering fordon upphör, -1,0 Mkr - Personalåtgärder, -3,0 Mkr: 6 personer har sagt

upp sig/går i pension och återbesätts ej, ytterligare 5 personer övertaliga och i omställning.

- Samordning lokaler, -0,3 Mkr - Färre köp av utvärderingar, lägre

kompetensutveckling mm, -1,0 Mkr

Effektivisering i basverksamhet, -0,8 Mkr. Effektivisering av gemensamma kostnader i verksamhets-ekonomin (främst restaurang och vikariehantering).

Effektivisering i skolskjuts/elevresor, -0,5 Mkr. Effektivisering i nya avtal om elevresor.

Vuxenutbildning, -7,0 Mkr Ökade statsbidrag till Vuxenutbildning och flera års överskott i verksamheten minskar påverkan. Ett internt arbete för att minska avhoppen bedöms sänka kostnaderna. Antalet platser inom yrkesutbildningar minskas inom branscher där inte brist råder.

Verksamhetsekonomin

För 2016 beräknas ett underskott med 5,0 Mkr. Verksamhetsekonomins uppdrag är att minst klara budgeterad nivå.

VÄSTERÅS STAD 23

BILAGA 3. KÄNSLIGHETSANALYS FÖR PRIS- OCH LÖNEÖKNINGAR

2016 års löneavtal ökar lönekostnaderna under 2017 med 3,5 Mkr. Om avtalen hamnar 1 % över budgetantaganden för 2016 kommer 2017 års kostnader öka med ytterligare 1,2 Mkr. För varje procent i 2017 års löneavtal ökar gymnasieskolans lönekostnader med 3,9 Mkr 2017. Övriga kostnader avser i första hand inköp av tjänster och material. 1 % kostnadsökning för lokaler och övriga kostnader skulle innebära en ökad kostnad med 3,6 Mkr för gymnasieskolan.

LÖNEANALYS 2017

Förutsättningar:- 2016 års löneökningar följer budgetantagande för året; 3,0 % för alla fackförbund- Kostnadseffekten 2017 av 2016-års löneavtal enligt ovan- Känslighetsanalys på 1% på 2017-års löneavtal- Läraravtalet gäller för fackförbunden Lärarförbundet, LR och SKL- Allt annat oförändrat

Verksamhet, Mkr Kommunal Läraravtalet Övriga Totalt Kommunal Läraravtalet Övriga TotaltUAN 0,3 2,0 1,2 3,5 0,3 2,3 1,3 3,9Gymnasieskola, kommunal 0,2 1,2 0,8 2,2 0,2 1,4 0,8 2,4Gymnasieskola, fristående 0,1 0,8 0,4 1,3 0,1 0,9 0,5 1,5

Not: För varje ytterligare % i löneavtal 2016 ökar För- o Grundskolans kostnader med 1,2 Mkr 2017 (jan-mars)

Kostnad januari - mars 2017 Kostnad april - december 2017Avtal 2016 1% löneökning avtal 2017

ÖVRIG KOSTNADSANALYS 2017

Förutsättningar:- 2016 års övriga prisförändringar följer budgetantagandena- Känslighetsanalys på 1% prisförändringar 2017

Verksamhet Övriga Lokaler ochMkr Lokaler kostnader övriga kostUAN 1,3 2,3 3,6Gymnasieskola, kommunal 0,8 1,4 2,2Gymnasieskola, privat 0,5 0,9 1,4

Känslighetsanalys 1 %

VÄSTERÅS STAD 24

BILAGA 4. STYRKORT OCH FÖLJEKORT 2016

VÄSTERÅS STAD 25

Investeringsbehov 2017-2020 Nämndens behov av lokaler redovisas i samband med budgetarbetet inför 2016. Investeringsmedlen finns i fastighetsnämnden budget. En prioritering ska göras utifrån riktlinjer från kommunstyrelsen. Nämndens behov kostnadsberäknas av fastighetskontoret. I underlaget redovisas även lokalbehov som kan ske som inhyrningar, där någon annan investerar. Inhyrningar har hittills kostat mera i drift än kommunens egna investeringar. Stadens prognos fram till 2024. I detta finns även en gissning om ökningen som flyktinggruppen innebär. 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

4 675 4 675 4 745 4 900 5 075 5 250 5 375 5 500 5 580

Ökning -75 0 70 155 175 175 125 125 80

andel kommun 63,3% -47 0 44 98 111 111 79 79 51

andra kommuner 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 gissning på antal flyktingar

600 600 600 600 600 600 600 600 600

GYMNASIETS – BÄRANDE PRINCIPER • Sträva mot skolor som storleksmässigt har förutsättningar att drivas

ekonomiskt- och verksamhetseffektivt samt med god arbetsmiljö och pedagogisk lärmiljö.

• Utnyttja stadens befintliga lokalresurser i första hand.

• Anpassningar och ombyggnationer av lokaler ska ske restriktivt.

• Utveckla lokaler som flexibelt kan ställas om till annan verksamhet vid förändrat elevunderlag eller förändrade förutsättningar.

• Säkerställa att det finns en lämplig inne- och utemiljö som är anpassad efter ålder.

• Lokalerna ska vara ändamålsenliga för yrkesprogram.

• Sträva efter att samnyttja idrottshallar

• Standard på återkommande rumsfunktioner ska finnas.

• Sträva efter att lokalerna för respektive program är strategiskt placerade för hög attraktionskraft och underlätta inpendling.

1 2016-03-02 2015/1536-UAN-041

Roland Axelsson roland.axelsson@vasteras.se 021-391826 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden

VÄSTERÅS STAD 2

• En lokalbehovsplan ska upprättas och fastställas av nämnden. Planen avser samma period som stadens investeringsbudget. En översyn görs årligen och en revidering av planen görs vid behov.

PRIORITERINGAR AV INVESTERINGAR 1. Objekt som inte är möjliga att avbryta p.g.a. avtal, förbindelser eller

att de redan är påbörjade. Objekt som medför väsentliga kostnadsreduceringar (lönsamma investeringar)

2. Objekt som inte är påbörjade men där fullmäktige beslutat om genomförande och som inte kan omprövas eller senareläggas

3. Objekt som är nödvändiga för att behålla nuvarande servicenivåer 4. Övriga objekt som innebär en ökad ambitionsnivå men som ändå bör

genomföras 5. Objekt som kan skjutas på tiden

Dessa prioriteringsnivåer är direktiv från stadsledningen inför årets arbete. Förra året var det fyra nivåer. Nedanstående bild visar när i tiden som byggnationerna troligen kan genomföras.

VÄSTERÅS STAD 3

Uppgifterna nedan är investeringsmedel i mnkr om kommunen investerar.

Objekt Prio 2017 2018 2019 2020 efter

Ny gymnasieskola 3 70 70

Övriga omställningar 3 5,0 5,0 5,0 5,0 Förvaltningen föreslår att investeringsförslagen ligger på prioriteringsnivå 3. Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar om ovanstående prioritering.

Bilaga 5. Jämförelser med andra kommuner Som underlag till prioriteringarna i planeringsunderlaget 2017-2020 beskrivs i denna bilaga jämförelser mellan Västerås och de kommuner i liknande storleksordning som vi vanligen jämför oss med (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala och Örebro). I diagrammen i bilagan visas utvecklingen sedan 2007 för Västerås och genomsnittet för de valda kommunerna. För vissa nyckeltal finns enbart värden sedan 2014, till följd av gymnasiereformen 2011. Dessutom redovisas utvecklingen för den kommun som hade högst respektive lägst värde det sista året i jämförelsen. Anledningen till att inte alla kommuner redovisas är att underlätta läsningen och tolkningen av de olika diagrammen. Notera att några av diagrammen har en bruten skala, vilket gör att skillnader mellan år och mellan kommuner överdrivs, ibland kraftigt. Även detta är gjort för att underlätta jämförelser.

Underlag till jämförelserna är hämtade från Skolverkets databaser Siris och Jämförelsetal samt Sveriges Kommuner och Landstings databas Kolada. Eftersom data vanligen publiceras med fördröjningar på 3-9 månader, är senaste angivna värde ibland för 2015 och ibland för 2014.

Gymnasieskola

Kostnader Jämförelsematerialet baseras i första hand på alla folkbokförda gymnasieelever oavsett i vilken huvudmans skolor eleverna går. Då vi vill jämföra olika slags kostnader används istället kostnadsmåttet kronor per elev i kommunal gymnasieskola. Källor är de offentliga statistikdatabaserna Siris, Kolada och SCB. I några tabeller har Västerås felaktigt uppgivna siffror avseende 2009 justerats. Flera av nyckeltalen som presenterades i förra årets analys utgår då de inte längre finns tillgängliga i de officiella databaserna.

Jämförelser över tid och med andra kommuner

I det första diagrammet redovisas kostnaden per elev i kommunal skola. Här ingår också de elever som kommer från andra kommuner. Kostnaden för Västerås kommunala gymnasieskola är relativt hög 2014 och har så varit över tid. Västerås visar den näst högsta kostnaden i jämförelsegruppen 2014. Uppsala har marginellt högre kostnader och de övriga i jämförelsegruppen lägre.

I redovisade kostnader för Västerås ingår ett stort underskott per elev, de senaste åren i storleksordningen 5 000 kr per elev. Underskottet för 2015 är lägre, cirka 2000 kr per elev. Det betyder att den tilldelade programersättningen 2015 i högre grad motsvarar den redovisade kostnaden. Sammanställning av 2015 års redovisning på verksamhetsnivå pågår. I april kommer ett samlat underlag från Västerås stad att lämnas till SCB. Detta underlag kommer att analyseras i samband med rapportering från gymnasieöversynsuppdraget.

Den genomsnittliga interkommunala intäkten per elev som Västerås erhåller från andra kommuner har minskat kraftigt de senaste åren. För 2014 är snittbetalningen cirka 6 000 kr lägre än den genomsnittliga elevkostnaden beräknad på alla elever i kommunal gymnasieskola. En djupare analys av den interkommunala ersättningen och gällande samverkansavtal görs i samband med översynen av gymnasieskolan.

Diagram 1. Kostnad per elev för kommunal gymnasieskola 2007-2014 (kr)

Källa. Kolada, Kostnad

I diagrammen nedan visas kostnaden per elev, fördelad på kostnadsslag

60 000

70 000

80 000

90 000

100 000

110 000

120 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

snitt

Uppsala

Jönköping

Diagram 1.1 Varav kostnad för undervisning

Undervisningskostnaderna utvecklas i samma riktning fram till 2013. 2014 sjunker den redovisade undervisningskostnaden i Västerås. Diagrammet nedan visar kostnader för lärverktyg. Västerås redovisade kostnader för lärverktyg stiger markant 2014. Det behöver analyseras närmare vilka underliggande kostnadsposter som har ökat. En del av förklaringen är att poster som nu (korrekt) redovisas som lärverktyg tidigare redovisats som undervisning. Detta är också en förklaring till de minskande kostnaderna för undervisning.

Diagram 1.2 Varav för lärverktyg

Lokalkostnaden i Västerås har hållits runt genomsnittet för gruppen 2010-2013. Också lokalkostnaden ökar kraftigt 2014.

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

snitt

Eskilstuna

Jönköping

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

20 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

snitt

Gävle

Örebro

Diagram 1.3 Varav för lokaler

Nyckeltalet lokalkostnad per elev beskriver kostnader för gymnasieskollokaler på en kommungemensam nivå. Kostnadsmåttet fås genom att man utgår från den hyra som skolorna betalar till fastighetskontoret plus den kostnad skolorna har för el, vatten och värme, sedan läggs kostnader för vaktmästeri, städning och ränta och avskrivning på inventarier till. Denna samlade kostnad ser gymnasieskolorna i sin egen redovisning.

För att få fram den kommungemensamma kostnaden i Västerås tillkommer kommungemensamma lokalkostnader. Sedan reduceras posten med det överskott som i nuvarande internhyresmodell uppstår i Fastighetsnämndens redovisning (det så kallade avkastningskravet). Det är den kommungemensamma kostnaden som redovisas i diagram 1.3. Ökningen för 2014 beror till stor del på lokalomställning, som bland annat innebar att Hässlö gymnasium stod tomt under hösten 2014. Sannolikt kommer därmed kostnaden att sjunka när siffror för 2015 kommer.

Diagram 1.4 Varav för Elevhälsa

15 000

17 000

19 000

21 000

23 000

25 000

27 000

29 000

31 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

snitt

Uppsala

Norrköping

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

2 200

2 400

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

snitt

Eskilstuna

Jönköping

Kostnaden för elevhälsa i Västerås avviker inte över tid märkbart från genomsnittet.

Den redovisade skolmåltidskostnaden per elev visas i diagrammet nedan 1.5. Västerås redovisar lägst kostnad 2012 till 2014. Den redovisade kraftiga minskningen 2012 behöver analyseras närmare. Den prismodell som används av Restaurangenheten har förändrats över tid.

Diagram 1.5 Varav för skolmåltider

1.6 Varav för övriga kostnader

I posten övriga kostnader ingår bland annat elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärldar, SYV-kostnader, förvaltningsadministration, stadsgemensam administration, kurser och konferenser samt stipendier och fackligt arbete.

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

5 500

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

snitt

Gävle

Jönköping

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

snitt

Uppsala

Eskilstuna

Det andra vanligt förekommande kostnadsmåttet är kostnaden per folkbokförd elev. Det visas i diagrammet 2 nedan. Här har intäkterna från inpendlande elever (920 elever i den inledande bilden) reducerat den kommunalt drivna gymnasieskolans kostnader (nivån framgår av diagram 2 nedan) och den kvarvarande kostnaden i kommunal regi läggs samman med lämnade bidrag till fristående skolor och den kostnad Västerås har för folkbokförda elever som går utbildningar i andra kommuner. Denna samlade kostnad delas på kalenderårets genomsnittliga antal folkbokförda elever.

Diagram 2. Kostnad per folkbokförd elev 2007-2014

Källa: Kolada, Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev

För att få ett underlag för det generella statsbidraget görs en beräkning över en förväntad kostnad för gymnasieskolan per invånare i respektive kommun. Den sk strukturjusterade förväntade kostnaden påverkas av demografin, andel elever på yrkesförberedande program etc. Den förväntade kostnaden per invånare i Västerås ligger på en lite lägre nivå än genomsnittet för jämförelsegruppen.

Diagrammet nedan visar den procentuella skillnaden mellan det strukturjusterade förväntade kostnaden för gymnasieskolan i respektive kommun och år och den faktiskt redovisade kostnaden. Avståndet från X-axeln åskådliggör avvikelsen från förväntad kostnad. Ligger kommunen under X-axeln så innebär det att den faktiska kostnaden är lägre än den förväntade. Den enda kommunen i jämförelsegruppen som stadigt ligger över X-axeln är Uppsala, vilket betyder en högre faktisk kostnad jämfört med den förväntade.

Av diagram 3 framgår att Västerås för första gången 2013 men också 2014 redovisar en högre faktisk kostnad än den strukturjusterade. I gruppen ”större städer” där samtliga av jämförelsekommunerna här ingår har de flesta kommuner en lägre faktisk kostnad än den förväntade. Det indikerar att den strukturberäknade kostnadsnivån ligger lite högt.

Det är viktigt att påpeka att i redovisade kostnader för Västerås ingår ett stort underskott per elev, de senaste åren i storleksordningen 5 000 kr per elev. Det betyder att den tilldelade programersättningen mer ligger på ett för jämförelsegruppen genomsnittlig nivå.

70 000

75 000

80 000

85 000

90 000

95 000

100 000

105 000

110 000

115 000

120 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

Snitt

Uppsala

Örebro

Flera faktorer som kan antas påverka kostnaden per invånare ingår i den strukturjusterade kostnadsberäkningen, såsom fördelningen mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Det finns dock en eftersläpning i beräkningarna.

Andra faktorer som påverkar kostnaden ingår inte i strukturjusteringen såsom skillnader i lokalkostnader och skillnader i genomströmning.

Diagram 3. Procentuell avvikelse mellan faktisk kostnad och förväntad strukturjusterad kostnad.

Bilden av gymnasieskolans kostnader bör också kompletteras med kostnadsläget för gymnasiesärskolan. Nedan redovisas kostnadsmåttet gymnasiesärskolans kostnader per invånare. Gymnasiesärkolans liksom gymnasieskolans relativa kostnadsnivå beror på både kostnad per elev och andel av befolkningen i aktuell ålder som finns i verksamheten.

Diagram 4. Kostnad gymnasiesärskola, per invånare

Källa. Kolada, Kostnad gymnasiesärskola, kr/inv

-20,0

-15,0

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

Snitt

Uppsala

Norrköping

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

snitt

Örebro

Eskilstuna

Västerås har över tid redovisat en kostnad per invånare som är högre än genomsnittet. 2014 ligger kostnaden för gymnasiesärskolan marginellt över genomsnittet. Spridningen mellan högsta och lägsta kostnad i jämförelsegruppen är stor.

Betygsresultat Vårterminen 2015 gick andra kullen ut den nya gymnasieskolan, vilket ger viss möjlighet till jämförelser mellan åren. Andelen elever som fick en examen inom tre år i Västerås (sammantaget kommunala och fristående skolor) har ökat på högskoleförberedande program till 79,5 procent, men minskar på yrkesprogram till 63,0 procent. Västerås har högre genomströmning än jämförelsekommunerna för högskoleförberedande program, men lägre för yrkesprogram, en skillnad som har förstärkts jämfört med förra året.

Bland jämförelsekommunerna har Uppsala lägst genomströmning, oavsett om man ser till totalen, högskoleförberedande program eller yrkesförberedande program. Det är något överraskande, eftersom Uppsalas elever har bäst resultat i grundskolan bland jämförelsekommunerna. Jönköping ligger i topp totalt sett och sett till högskoleförberedande program, medan Eskilstuna har högst genomströmning på yrkesförberedande program.

Diagram 5.A Gymnasieelever med examen inom tre år (inklusive introduktionsprogram)

Källa: Kolada

0,010,020,030,040,050,060,070,080,090,0

100,0

Västerås Valdakommuner,ovägt medel

Jönköping Uppsala

2014

2015

Diagram 5.B Gymnasieelever med examen inom tre år, högskoleförberedande program

Källa: Kolada

Diagram 5.C Gymnasieelever med examen inom tre år, yrkesprogram

Källa: Kolada

Den genomsnittliga betygspoängen i Västerås (sammantaget för kommunala och fristående skolor) ligger ungefär på samma nivå som 2014 för högskoleförberedande program (14,3), medan det sjunkit något för yrkesförberedande program (till 12,4). Det är ungefär samma nivå som jämförelsekommunerna för de högskoleförberedande programmen, men för de yrkesförberedande programmen har Västerås en lägre nivå.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Västerås Valdakommuner,ovägt medel

Jönköping Uppsala

2014

2015

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Västerås Valdakommuner,ovägt medel

Eskilstuna Uppsala

2014

2015

Uppsala har högst betygspoäng av jämförelsekommunerna sett till alla nationella program och sett till högskoleförberedande program. För yrkesprogrammen har de däremot lägst betygspoäng i gruppen. Eskilstuna har tvärtom lägst betygspoäng på de högskoleförberedande programmen, men högst för de yrkesförberedande. Sammantaget för alla nationella program har Gävle lägst betygspoäng.

Diagram 6.A Genomsnittlig betygspoäng, nationella program

Källa: Kolada

Diagram 6.B Genomsnittlig betygspoäng, högskoleförberedande program

Källa: Kolada

0,02,04,06,08,0

10,012,014,016,018,020,0

Västerås Valdakommuner,ovägt medel

Uppsala Gävle

2014

2015

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Västerås Valdakommuner,ovägt medel

Uppsala Eskilstuna

2014

2015

Diagram 6.C Genomsnittlig betygspoäng, yrkesprogram

Källa: Kolada

Ibland lyfts en hög genomströmning som förklaring till låga betygspoäng, eftersom en hög genomströmning gör att fler elevers betyg ingår i statistiken, och tvärt om. Det sambandet kan möjligen ses för Uppsalas högskoleförberedande program, som har höga betygspoäng, men låg genomströmning. Sambandet syns däremot inte för de yrkesförberedande programmen, där det tvärtom är samma kommun som har god genomströmning och goda betyg (Eskilstuna), och tvärt om (Uppsala). Skillnaderna i betygspoäng mellan jämförelsekommunerna är dock relativt små.

Personal I Västerås (sammantaget kommunala och fristående skolor) är antalet elever per lärare något fler än i genomsnittet för jämförelsekommunerna, och lärartätheten därmed något lägre. Skillnaden har dock minskat sedan 2007, eftersom lärartätheten i Västerås ökat under perioden. I jämförelsen med andra kommuner är det värt att komma ihåg att Västerås har en högre andel elever på högskoleförberedande program, som ofta har en lägre lärartäthet än yrkesförberedande program. Bland jämförelsekommunerna hade Linköping lägst lärartäthet 2014, efter att tidigare legat nära genomsnittet. Örebro har högst lärartäthet, men skillnaden mot de andra kommunerna har minskat sedan 2007.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Västerås Valdakommuner,ovägt medel

Eskilstuna Uppsala

2014

2015

Diagram 7. Antal elever per lärare, årsarbetare

Källa: Kolada

I Västerås har de kommunala gymnasieskolorna en lägre andel legitimerade och behöriga lärare än i jämförelsekommunerna (78,5 procent jämfört med 81,0 procent). Fristående skolor har lägre andel legitimerade och behöriga lärare än kommunala skolor, och skillnaden är större i Västerås än i jämförelsekommunerna (fristående skolor i Västerås hade andelen 62,5 procent och i jämförelsekommunerna 70,6 procent). Lägst andel behöriga lärare i Västerås finns i ämnena svenska som andraspråk, musik och geografi, medan högst andelar finns i ämnena kemi, historia och spanska. Högst andel legitimerade och behöriga lärare finns i Gävle (82,1 procent) och lägst andel i Eskilstuna (73,1 procent).

Diagram 8. Andel lärare med legitimation och behörighet i minst ett ämne 2014

Källa: Skolverket, Siris

10,0

10,5

11,0

11,5

12,0

12,5

13,0

13,5

14,0

14,5

15,0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

Valda kommuner,ovägt medel

Linköping

Örebro

0102030405060708090

100

Västerås Valdakommuner,ovägt medel

Gävle Eskilstuna

Totalt

Kommunala

Fristående

Vuxenutbildning

I diagrammet nedan framgår hur stor andel av befolkningen som deltar i vuxenutbildning. Över perioden noteras en allt högre andel. Snittet för kommungruppen innebar 2007 att knappt 5 % av befolkningen deltog i vuxenutbildning (grundläggande, gymnasial och SFI). 2014 har nivån ökat till 6,6 %. Skillnaden mellan Jönköping som har lägst andel och Eskilstuna som har högst andel var 2014 närmare 3 procentenheter.

Diagram 9. Andel av befolkningen som deltar i vuxenutbildning

Samtidigt som en högre andel av befolkningen deltar i vuxenutbildning så har kommunernas genomsnittliga kostnad per heltidsstuderande sjunkit. I diagrammet nedan framgår att genomsnittskostnaden för gruppen är drygt 2000 kr lägre 2014 jämfört med 2007.

I Västerås har kostnaden under perioden minskat från drygt 45 000 kr till knappt 30 000 kr.

Diagram 10. Kostnad per heltidsstuderande

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

Snitt

Eskilstuna

Jönköping

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

60 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

Snitt

Örebro

Eskilstuna

Västerås redovisar på senare år en jämförelsevis låg kostnad för sin vuxenutbildning. Det gäller för såväl SFI, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.

Arbetsmarknad I diagrammet nedan visas nettokostnad för arbetsmarknadsåtgärder per invånare. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Nyckeltalet avser kommunens sysselsättningsfrämjande insatser och arbetsmarknadsåtgärder som finansieras helt eller delvis av kommunen. Här ingår personal på arbetsmarknadsverksamheten och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsåtgärder eller som fått kommunala anställningar, vilka erbjuds i syfte att mildra verkningarna av arbetslöshet. Även kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser inom samordningsförbund ingår. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

Diagram 9. Nettokostnad för arbetsmarknadsåtgärder, dividerat med antal invånare i kommunen 31/12 (kr per invånare)

Västerås och Eskilstuna redovisar högst kostnad per invånare. Norrköping har de senaste åren den lägsta kostnaden. Under perioden 2007 till 2014 har den genomsnittliga kostnaden i jämförelsegruppen ökat från 500 kr till 700 kr per invånare.

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Västerås

Snitt

Eskilstuna

Norrköping

Diagram 10. Andel av deltagare i arbetsmarknadsinsatser som är 24 år eller yngre (i procent)

Nyckeltalet ovan är ett sk utvecklingsnyckeltal. Nyckeltalet har inte tagits fram så länge och baseras på kommunernas egna uppgifter. Av diagrammet framgår att Västerås har en relativt stor andel deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, fyra av tio är deltagare 2014 är unga. Av diagrammet framgår också att det är stor skillnad mellan kommunerna. I Uppsala som ligger lägst är mindre än var tionde deltagare 24 år eller yngre. I Jönköping är 6 av 10 deltagare under 25 år.

0

10

20

30

40

50

60

70

2013 2014

Västerås

Snitt

Jönköping

Uppsala

Organisationsnr: 212000-2080

Postadress Besöksadress Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset 021-39 00 00 www.vasteras.se Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås E-post buf@vasteras.se

PN

S27

20

13-0

2

Väs

terå

s st

ad, K

onsu

lt oc

h S

ervi

ce

Barnets rättigheter CHECKLISTA

1 (1)

Datum

2016-03-01

Checklista för konventionen om barnets rättigheter för de pedagogiska nämnderna i Västerås. Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga.

Kontaktuppgifter Nämnd Dnr

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2015/1536 Handläggare

Stina Edqvist Ärende

Planeringsinriktning 2017-2020

Checklista inför beslut Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar?

Ja Nej Motivera svaret

I kommunstyrelsens planeringsinriktning ges utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett effektiviseringskrav motsvarande 1,1 procent av budgeten. För att nå ekonomi i balans krävs åtgärder som påverkar eleverna i skolan, vilket beskrivs i ärendet.Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?

Ja Nej Motivera svaret

I utformningen av effektiviseringsåtgärder prioriteras barns bästa genom att i största möjliga utsträckning värna den pedagogiska verksamheten. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening?

Ja Nej Motivera svaret

Till följd av den brådskande handläggningen av ärendet, har det inte funnits tid att samråda med barn och unga. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd?

Ja Nej Motivera svaret

Inga effektiviseringar görs riktade mot särskilt stöd. De kan dock beröras av de övriga effektiviseringar som genomförs.