Embed Size (px)
Citation preview
kunskap, vilja och andra förutsättningar att taöver. I skogen är det mångdubbelt fler somtar över.
Från Skogsstyrelsen i Vallentuna komMaria Dahleman på Skogens och Spillkrå-kans exkursion. Hon betonade särskilt denendags grundkurs i beställarkompetens somordnas av Skogsstyrelsen och som är en godhjälp för den som ska ta över skogen.
Inez Bolmgren har precis som Eva Kristi-ansson varit med i Spillkråkan från början.Hon kom till generationsskiftesdagen tillsam-mans med sin son Peter Bolmgren. Inez varknappt 30 år när hon själv tog över 70 hektarskog i Ångermanland. Hon köpte skogen avsin far och har själv växt upp på fastighetensom ursprungligen kom från hennes morfar.
SONEN PETER HAR ÄNDA sedan han var barnvarit i skogen och började till och med somskogsarbetare. Men han har ännu inte tagitöver själv. Idag har Peter tre tonårsbarn ochdessutom ett ställe i Skåne.
– Så länge man inte äger skogen själv så ärman inte lika engagerad, konstaterade hanoch menade att generationsskiftet inte börkomma för sent.
Men han och mamma Inez pratar myckettillsammans om hur de vill göra med skogen.Inez säger att hon vill få Peter mer enga-gerad, och att dagen i Vallentuna har fåttdem båda att ta tag i generationsfrågan varganska klart.
Och det märktes på deltagarna att om manbörjar prata generationsskifte med andra isamma situation så är det en mycket bra bör-jan. Inte minst behöver utbobarn träffa andrasom är i samma situation.
SKOG E N 8/09 57
HUR GÖR MAN för att lämna skogs-fas-tigheten vidare till nästa generation?Det börjar bli en av Skogs- sveriges
hetaste frågor. Forskning vid SLU visar attskogsägare som har haft skogen länge blirmindre aktiva. Och många lämnar inte överskogen förrän de dör. Enligt officiell statistikär cirka 70 procent av landets privata skogsä-gare över 50 år, 30 procent är över 65 år ochmer än 11 procent är över 75 år.
Det kraftiga regnet kring Vallentuna norrom Stockholm hindrade inte ett tjugotalskogsägare och blivande skogsägare från attsamlas vid Uthamra gård när FöreningenSkogen och föreningen Spillkråkan arrange-rade en heldag om utmaningarna. Kravet föratt få delta: ta med din förälder eller ditt barn!
Värd var Eva Kristiansson. Hon äger Ut-hamra gård som har gått i släkten i flera ge-nerationer. Eva tog själv över först när honvar i 40-årsåldern och har ännu inte lämnatöver ansvaret till dottern Ann-Katrin Hageeller sonen.
DET KOM FRAM många konkreta förslag påhur man praktiskt och ekonomiskt löser frå-gan. Men den stora känsliga frågan är ändå:Hur tar man upp diskussionen? Vad säger ettmycket vuxet barn till sin åldriga förälder?Och vad säger föräldern till flera barn för atttidigt bädda för ett rättvist överlämnande?
Katarina Bartels är skattejurist på LRF Kon-sult. Hon gav ett konkret förslag på hur mankan börja ta i frågan om generationsskifte.Först och främst handlar det om att göra trekalkyler. Livskalkylen handlar om vad jagsjälv vill med min skog. Den ekonomiska kal-kylen visar hur min ekonomi ser ut. Den om-fattar också frågan om någon av arvtagarnakan och vill ta över – och hur flera barn kanlösa ut varandra. Den tredje kalkylen, skatte-kalkylen, benar ut vad som är förmånligast urskattesynpunkt.
– Ibland kan det vara smart att låta barnenköpa en del av fastigheten för att sen i nästasteg få resterande som gåva, sade KatarinaBartels.
Vi värderar våra skogsfastigheter på olikasätt och på olika plan, menade hon. Det på-verkar hur överföringen bör göras. De vär-den som vi utgår ifrån är avkastningsvärde,marknadsvärde, familjevärde och släktvärde.De olika värdena påverkar samtidigt de frå-gor vi har att ta ställning till:
– Vad tycker vi i familjen att skogen ärvärd? Och vad är släktvärdet, det vill säga vadär försäljningsvärdet? Hur kommer manfram till rätt kompensationsbelopp för debarn som inte övertar skogen? Hur kompen-serar man på andra sätt?
En fördel vid gåva och arv är att den äldregenerationen kan sätta villkor för dem som
tar över. Till exempel att skogen ska vara en-skild egendom.
– Men godta inte en massa villkor – detkan ställa till mycket besvär, underströkKatarina Bartels när hon vände sig till denyngre generationen.
Ett villkor hon tyckte var helt okej var attskogen ska vara enskild egendom. Det kanockså vara i sin ordning med en klausul att omden som köpt skogen säljer vidare inom femår så ska övriga barn/syskon kompenseras.
Att göra aktiebolag av skogen med allabarn som delägare går inte. Man får inte läggain ägandet av marken i bolaget.
En ”bakarvsklausul” kan också vara ettpraktiskt och enkelt tips. Om den som fåttskogen som gåva dör utan bröstarvinge sågår skogen tillbaka till den ursprungligaägaren. Man kan också förorda om särskildförvaltning.
VI KOMMER LÄNGRE och längre från hurman ärvde gårdar förr: Då fanns ofta ettjordbruk tillsammans med skogsbruket. Detblev automatiskt ett skifte till nästa genera-tion när ägaren inte orkade eller ville drivagården längre. Men nu för tiden handlar detallt mer om rena skogsgårdar. Det ställerinte samma krav på att ägaren måste finnaspå plats och själv arbeta med skogen. Tvärt-om det blir allt enklare att sköta skogen pådistans om man har bra hjälp på orten.
Därför förändras ägandet. Mer än en tred-jedel av landets skogsfastigheter ägs av utbor.Och nästa generation skogsägare kommer attvara utbor i ännu större utsträckning.
Skogen är ett företagande och i andrabranscher är det inte alls lika självklart attbarnen tar över. Det rör sig bara om 20 pro-cent av landets familjeföretag där barnen har
56 SKOG E N 8/09
Vill du ta över?TEXT: GUNILLA TÖRNQUIST-HEDSTRÖM
Föreningen Skogen och Spillkråkorna tog upp en känslig familjefråga. Hur lämna över till nästa generation?
Generationer på exkursion. Eva Kristiansson har ännu inte lämnat över ansvaret för Uthamra gård till dottern Ann-Katrin Hage. Till höger.: Det är braatt tala generationsskifte med andra i samma situation. Och de är ju många konstaterar Hanna Ekström och Mats Westerlund med mammornaBritt-Marie Westerlund och Ulla-Britt Ekström.
Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå erbjuder flera kurser på grund- och avancerad nivå, samt ett masterprogram med inriktning mot skötsel av vilt- och fiskpopulationer.
Kontaktpersoner :
Grundutbildning
Roger Pettersson090-786 [email protected]
Masterutbildning
Jean-Michel Roberge090-786 [email protected]
För mer information: www.vfm.slu.se
Skötsel av vilt- och fiskpopulationer
Timmerweb
Kartstöd via webben för små och medelstora företag inom skogsbranschen
Låt oss på Metria ta hand om drift och support så kan du ägna tid och kraft åt skötseln av skogen.
www.metria.se
Back HomeD E S I G N & K O N S T H A N T V E R K
Älg i trådkonst av Susanne Arnfridsson
Älg i trådkonst ca 30 cm Pris: 1700:-
Box 10042, 850 10 Sundsvall 070-651 28 60 www.backhome.se
FÖR E N I NG E N
PS lägger tonvikten på hur du ska sköta din skog – planera avverkningen,gödsla, hitta rättgallringsform,välja rätt träd-slag etc.
Boken tarockså upp hurdu skyddar digmot skogs-skador, lejerbort arbeteoch får ordning på ekonomin. Check-listor, tabeller och diagram underlättarskogsskötseln.Medlemspris 395 kr + 6% moms + frakt. (Ordinarie pris 495 kr). Beställs på www.skogen.se
SKÖTSELBOK – MEDLEMSPRIS
SKOGEN
PSPraktiskskogsbok
