Upload
vuongdiep
View
218
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Geriatrisk farmakologi
~
God läkemedelsterapi hos
äldre
Michael Holmér Jan GustafssonSpec. geriatrik och allmänmedicin
Informationsläkare Leg. Apotekare
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum
Chefläkare Region Örebro Län
Region Örebro Län
Expertgrupp Äldre och läkemedel och demensläkemedel
Behandlingsrekommendation mest sjuka äldre (sjuklövern)
181024
Den åldrande populationen
65 – 74 år
> 75 år
Befolkningsutveckling 65 år och äldre
År 2030
25 % > 65 år
Aktuella kännetecken i den åldrande
populationen - Äldreparadoxen
• Bättre kontroll av kroniska sjukdomar.
• Ökad överlevnad även bland sjuka personer.
• Ökning av multisjuka äldre
• Förbättrad hälsa bland nya kohorter av äldre.
H70 är Sveriges äldsta populationsstudie och den genomförs i Göteborg (fr 1971)
Prof Ingemar Skoog
SAHLGRENSKA AKADEMIN CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP
H70studien
Varje kohort (vart 10é år) skiljer
sig avseende sjukdomar och
beteende, tendens till förbättrad
hälsa.
75 åringar ADLberoende
1976 17%
2005 4%
Biologiskt åldrande
0 50 100
Arv Miljö
Sjukdomar
Stor individuell
variation
Ökande funktionella skillnader.
Kronologisk ålder ofta vilseledande.
Faktorer som påverkar
äldres hälsa
• Ålder
• Sjuklighet (inklusive aktivitets- och funktionsförmåga)
• Kognition (minne, språk mm)
• Läkemedel
M>J
Vinster med läkemedelsbehandling
• En del nya läkemedel verkar riktigt bra!
• Bot
• Livskvalitet
• Livslängd
• Minskat lidande
• Minskad sjuklighet
Läkemedelsförskrivning
• > 75 år (7% av befolkningen) –
25 % av förskrivna läkemedel
• Äldreboende: Snittålder 86 år och 2/3
har > 10 olika läkemedel
• Multisjuklighet (ökar med stigande ålder)
• Polyfarmaci (drivs av multisjukligheten)
• Fler sjukdomstillstånd är behandlingsbara
• ..ett antal oönskade faktorer bidrar.
VARFÖR ?
J>M
Topp 10 + 85 årSorterat efter DDD
1. ASA 2. Furosemid
3. Cyanokobalamin 4. Paracetamol
5. Omeprazol 6. Enalapril
7. Isosorbidmononitrat
8. Simvastatin 9. Amlodipin
10. Zopiklon
DDD = def dygnsdos =
förmodad genomsnittlig
dygnsdos, fastställs av WHO
Varför läkemedelsbiverkningar ?
• Förändrad läkemedelsomsättning
• Ökad känslighet för läkemedel
• Polyfarmaci (pga multisjuklighet)
~10 %* av slutenvårdspat har en
läkemedelrelaterad ohälsa – undvikbart !
* SoSrapport 2015
* 35.000 äldre per år – 60 % går att förebygga*
M>J
Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre
• Läkemedelsbiverkningar identifieras många gånger inte som orsak
• Vissa biverkningar är allvarliga eller kan få allvarliga konsekvenser, blödning, hjärtrytmrubbning, fallolycka till följd av yrsel.
• Mindre allvarliga biverkningar kan pågå under lång tid och ha stark påverkan på livskvalitet och funktion
Socialstyrelsen 2014
Symtom som leder till inläggning
• Lågt BT / Fall
• Blödningar
• Arytmier
• Elektrolytrubbningar / Dehydrering
• Konfusion / Medvetandepåverkan
• Hjärtsvikt
• Hypoglykemi SoS dec 2014
Läkemedel som orsakar sjukhusinläggning
• …för hjärt- och kärlsjukdom
• Blodförtunnande läkemedel
• .. som påverkar hjärnan
• Antibiotika
• Cellgifter
• Anti-inflammatoriska läkemedel
• Diabetesläkemedel
Vanligaste enskilda läkemedel
9,3
4,22,6
2,4
2,2
79,3
Warfarin
Enalapril
Acetylsalicylsyra
Metoprolol
Digoxin
Övriga
J>M
Felaktig läkemedelsanvändning - orsaker
• Överdosering
• Underbehandling
• Olämpliga läkemedelskombinationer
• Onödig medicinering
• Olämpliga läkemedel
Gerontologi
2018-10-24 18
Det normala åldrandet
leder till nedsatt funktion i
alla organsystem.
Trögare reglersystem
Hjärna
Njurar
Blodtrycksreglering
Mage - tarmMindre marginaler
Ökad känslighet för flera olika
typer av läkemedel och därmed
större risk för biverkningar.
Ökad andel kroppsfett
Vissa leverenzymer får
lägre kapacitet
Fysiologiska förändringar
påverkar farmakodynamik
och farmakokinetik
Dehydrering - uttorkning
• Den äldre patienten har minskad mängd kroppsvätska – sämre marginal.
• Försämrad njurfunktion (och sämre koncentrationsförmåga) ökar risken för uttorkning
• Loopdiuretika ökar risken för uttorkning.
• Överväg uppehåll med vissa läkemedel metformin, ACEinh, ARB, diuretika, NSAID/Cox2inh
Hög metforminkoncentrationen i blod ökar kraftigt risken för laktatacidos
Hyponatremi (P-Na < 136)
• Vanligt (15-30%) hos äldre på sjukhus (SIADH)
• Beakta läkemedel särskilt tiazider och SSRI
• Betydande mortalitet* om akut ( < 2 dgr)
* Na < 115, 20% mortalitet - - hjärnödem
LT 2012-04-24 nummer 17
Hjärnan åldras
Neuronförlust och
färre synapser
Lägre nivåer dopamin ökad
neuroleptikakänslighet
Lägre nivåer Acetylcholin -
ökad känslighet för
läkemedel med anticholinerg
effekt - konfusion
Minskat
cerebralt
blodflöde
Försämrad BHB
Serotonin
nivåer sjunker
Ökad känslighet sedativa-
hypnotica och opioider –
fallrisk, trötthet,
andningsdepression
Läkemedelsgrupper med starkt
samband med kognitiva störningar
- Läkemedel med anticholinerga effekter (+)
- Bensodiazepiner
- Glukokortikoider (i högre doser)
- Opioider
- Medel vid parkinsonism (dopaminerga)
- Antipsykotiska läkemedel
- Antiepileptika
Läkemedel med betydande
antikolinerga effekter
• Urininkontinensläkemedel (+)
• Antipsykotika (neuroleptika) (+ Nozinan)
• Vissa Parkinsonläkemedel (Akineton)
• Vissa antidepressiva (TCA) (+)
• Sedativa, anxiolytika (Atarax, Theralen, Lergigan)
• Sömnmedel (Propavan) (+)
Anticholinerg biverkan kan komma
med fördröjning om 2-3 v !
• Centrala biv. (konfusion)
• Perifera biverkningar
- BT diastole ↓ > 10mmHg
- BT systole ↓ > 20 mmHg
25% av pat > 80 år
1/3 har symtom
Försämrad blodtrycksreglering
Ortostatism
Effortil α1+β1stim.
Florinef Mineralkortikoid
Hypotoni BTsyst<100
Orsaker, exempel;
- Läkemedel
- Diabetes
- Hjärtsvikt
- Åderbråck
Mest uttalat på morgonen pga nattlig polyuri - kan motverkas;
- Minska vätskeintaget till natten – ↓ nattlig polyuri
- Höj huvudändan – ↓ BT, aktiverar RASsystemet, ↓ polyuri
- Vätskeintag på morgonen (500 ml)
M>J
SYMTOM
(försämrad CNS genomblödning)
legio BTsyst < 80 mmHg
►yrsel/fallrisk – ökad oro hos
demenssjuka - trötthet
Läkemedel och fallrisk
• Läkemedel, inte minst polyfarmaci
• Läkemedel kan öka fallrisken utan att
detta är specifikt associerat med
ortostatism:
Användning av antidepressiva (1/6 av 85+)
respektive opiater gav 60 % ökad fallrisk, medan
sedativa och hypnotica är förenad med
liten riskökning (13%).
Läkemedel som kan öka
risken för fall
Ökad känslighet för läkemedel med BTsänkande effekt*
• β blockerare
• Diuretika
• Ca-antagonister
• ACEinh, ARB
• Nitrater
• α1-receptorblockerare (BPH)
• Antiepileptika
• Dopaminerga läkemedel (Parkinsonism)*
Psykoaktiva läkemedel
• Opioider (+)
• Antipsykotiska läkemedel*
• Antidepressiva (+)
• Sömnmedel och lugnande medel
Anticholinerga läkemedel
* Kopplat till
ortostatism
J>M
Äldre och läkemedelPrimum est non nocere
Beers criteriaThe 2015 American Geriatrics Society (AGS) Beers Criteria are presented.They include
lists of potentially inappropriate medications to be avoided in older adults.JAGS 63:2227–2246, 2015
Nytillkomna symtom hos
den äldre patienten
Försämrad i sin(a) sjukdom(ar) ?
Nytillkommen sjukdom ?
Resultat av naturligt åldrande ?
Läkemedelsbiverkningar ?(viktig differentialdiagnos !)
!!
Vart och ett har läkemedel ofta
en välgrundad indikation, men
den totala läkemedelsbördan
kan ändå vara ogynnsam.
God läkemedelsterapi hos äldre
• Föreligger INDIKATION för behandling ?
• Noggrann DIAGNOSTIK !
• SJUKDOM / SYMTOM ska
förbättras av behandlingen
• Behandlingen ska ge så FÅ BIVERKNINGAR
som möjligt
Start low
go slow !
God läkemedelsterapi hos äldre
• Undersök när ett nytt läkemedel ska ordineras om något annat kan tas bort. Prioritera !
• Överväg ICKEFARMAKOLOGISK behandling.
• Pat inställning och motivation till behandling.
• Säker LÄKEMEDELSHANTERING
God läkemedelsterapi hos äldre
• Kontrollera serumnivåer av läkemedel där så är möjligt.
• EKG
• Mät njurfunktionen (abs. eGFR) minst en gång per år (riskläkemedel var 3-6 mån)
• Utförlig LÄKEMEDELSANAMNES
• LÄKEMEDELSGENOMGÅNG (enkel/fördjupad)
M>J
God läkemedelsterapi hos äldre
DOKUMENTATION !!!
• Indikation
• Mål
• Längd på behandlingen
• Tidpunkt för uppföljning – utvärdera -ompröva
Ge patienten AKTUELL LÄKEMEDELSLISTA
Läkemedel som bör undvikas
• Läkemedel med anticholinerga effekter*
• NSAID, COX-2-hämmare
• Långverkande bensodiazepiner*
• Tramadol* och kodein*
• Propiomazin* (propavan) och zolpidem (stilnoct)
• Glibenklamid* (Daonil) (lång T ½)
SoS 2010 ” Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre”
* Revision 2017-06
Läkemedelskommittén
Läkemedelscentrum Hösten 2018
Olämpliga läkemedel till äldre
= röda sidan på äldrekortet
Definierade dygnsdoser (DDD) per 1000 invånare och dag,
till personer 75 år och äldre
Uthämtade läkemedel på apotek
181165
154146
137162155
145136
131
0
50
100
150
200
2013 2014 2015 2016 2017
DD
D/1
00
0 in
vo
ch
da
g
Riket
Örebro län
Läkemedel som kräver särskild eftertanke
• Paracetamol ≤ 3 g (VOBO – 50 % anv. Parac.)
• AK-beh, NOAK-beh (Beakta interaktioner)
• ASA (75mgx1, ind = 2ndärprevention, sällan sköra äldre)
• Statiner (ind = 2ndärprevention, sällan sköra äldre)
• Allopurinol (Njurfunktion ? Risk hudbiverkningar)
• Antiepileptika
• Glukokortioider (systemiskt bruk)
Polyfarmaci
• Def ≥ 5 läkemedel
• Ökar risken för biverkningar - antalet
läkemedel är den enskilt största riskfaktorn
för läkemedelsbiverkningar
• Ökar risken för interaktioner –
ökad/minskad/utebliven effekt
Risken för ogynnsamma lm-effekter ökar exponentiellt med antalet läkemedel
Polyfarmaci innebär• Ökad läkemedelsrelaterad morbiditet och
mortalitet
• Svårigheter att förutse och relatera effekter/biverkningar av läkemedelsbehandlingen till enskilt preparat
• Risk för behandling av biverkningar -kaskadförskrivning
• Bristande compliance
All multimedicinering är dock
inte negativ för pat.
Ogynnsamma effekter av polyfarmaci
• Risk för förvirring
• Förstärkt kognitiv dysfunktion
• Blodtrycksfall och Yrsel
• Fallolyckor
• Hjärt- och njursvikt
• Trötthet
• Magtarmbiverkningar och sämre aptit
Orsaker till polyfarmaci
• Patientrelaterade
• Förskrivarrelaterade
• Vårdorganisationsrelaterade
• Läkemedelsrelaterade
Hur undvika skadlig polyfarmaci ?
• Klar diagnos och indikation
• Funktion hos målorganet ?
• Alternativ till läkemedel ?
• Välj preparat med få biverkningar
• Läs alltid FASStexten !
• Dokumentera
• Följ upp och ompröva
J>M
Utsättning
• Diskutera redan vid insättning om
framtida utsättning.
• Utsättning/omprövning kan vara
svår och tidsödande
• Sätta ut direkt ? Trappas ned ? Rebound ?
Abstinens ?
Undvik vid utsättning
• Reboundeffekter (ex. PPI, βblockad)
• Utsättningsreaktioner (ex SSRI, SNRI)
• Blandade reaktioner (rebound +
utsättningsreaktioner)
• Upphörd interaktionseffekt (ex. sänker mianserinoch karbamazepin PK)
• Risk för händelse (ex. ny DVT när AK/NOAK uts.)
• Recidiv av symtom (ex. kogn försämring hos pat med AD vid utsättning av AchEI)
INDIVIDUELL VÄRDERING
TA HÄNSYN TILL;
PATIENTENS BIOLOGISKA ÅLDER
& ORGANSFYSIOLOGISKAFÖRUTSÄTTNINGAR