GOODWILLNUMMER 2 2005

en tidning av KarlEkon för

DEN ÄDLA DRYCKEN ÖLvi testar och pratar öl inför sommaren

VALBORGS MINGEL

VART HANDLARD DU DEN BILLIGASTE MA-TEN?

LEIF PAGROTSKYlägger vikt vid internationalisering...

I SAMTAL MED GUNILLA HERLITZVD och chefredaktör för Dagens Industri

YRKESGUIDEN

LEDARE I DETTA NUMMER4. Med sikte på internationalisering4. Med sikte på internationaliseringLeif Pagrotsky pratar Bolognaprocess och hur viktigt det är att den svenska studenten blir mer konkurrenskraftig!

8. Yrkesguiden8. YrkesguidenLär dig mer om hur det är att arbeta som miljöekonom eller hur det är att vara personalansvarig på Vattenfall.

10. Vårkänslorna anfaller…Sofi e pratar våren och medförande hormonrus…

12. Intervju med Gunilla Herlitz12. Intervju med Gunilla HerlitzHur går det att kombinera ett familjeliv med att sitta som VD och chefredaktör för Dagens Industri?

14. KarlEkon fi rar Valborg14. KarlEkon fi rar ValborgMingel från årets Valborgs fi rande… varför fi rar vi Valborg egentligen?

16. Matkrig16. MatkrigVart handlar du den billigaste maten?

18. Den ädla drycken öl18. Den ädla drycken ölVi testar och pratar öl… lagom till den snart kommande sommaren!

20. Semestra i Sverige20. Semestra i SverigeSverige när det är som bäst… sommar, sol och västkusten!

22. Karlstad Ekonomers Yrkesdag22. Karlstad Ekonomers YrkesdagProjektgruppen för KEY 2005 tillsatt

23. Outbildad utbildning23. Outbildad utbildningVarför krånglar alltid tekniken?

25. En minut med…Vad har vi egentligen emot telefonförsäljare…

27. Mingel27. MingelPaparazzi våren 2005

N är jag var liten var mitt favorit ord kreativär jag var liten var mitt favorit ord kreativär jag var liten var mitt favorit ord , jag kreativ, jag kreativvisste naturligtvis inte vad det betydde men jag var övertygad om att det i alla fall att det var ett

dumt ord. Ett ord som inte vuxna fi ck höra mig säg! Om jag var arg på min mamma sa jag alltid … MAMMA DU E SÅÅ HIMLA KREATIV! Ordet i sig har idag en annan betydelse för mig och är ett av de mest positiva orden jag innehar i mitt förråd. Oavsett vilken väg livet väljer att ta så är kreativitet en ingrediens som bör fi nnas i baggaget. En konstnär behöver det för att ge oss vacker konst, arbetsgivaren behöver det för att kunna skapa en gemytlig arbetsplats och mamman behöver det för att kunna uppfostra riktigt sköna barn. Kreativitet är ett verktyg som behövs för att kunna skapa möjligheter och lösa problem längs med resan. Användandet kan även vara en mer simpel variant, som att ha en back- up plan till sommaren… om det nu blir så att det sökta ekonomivikariatet inte faller på min lott.

Ingen människa mår bra av att glida fram på en räkmacka, motgångar är den bästa medicinen för att verkligen få igång den personliga utvecklingen och motgångar genererar också till ett mer kreativt tänkande. En väldigt vis man vid namn Dali Lama sa en gång: att du alltid ska försöka se det positiva i det negativa. Ofta fi nns det något som du kan ta lärdom av och utnyttja till egen fördel genom att omvandla det negativa till någonting positivt. Efter att dessa ord präntades in i min tankegång har jag blivit en människa som för varje dag försöker utnyttja och utveckla min kreativitet! Personligen tror jag att det ALLTID följer med något positivt ur det negativa. Med denna lite patetiska ”föreläsning” vill jag få fram att nu när sommaren närmar sig försök använd er kreativitet och se till att få det absolut bästa utav den studiefria perioden, även om det inte går som ni hade planerat! Förhoppningsvis möts jag till hösten av ekonomer med mer inspiration och som är redo att ta nya tag, så att nästkommande termin blir lika underhållande och lärorik som den föregående…

I skrivandets stund ser jag framemot KarlEkons bankett den 14 maj och syns vi inte under middagen så hoppas jag i alla fall att vi syns på eftersläppet…

Audiatur et altera pars

Ulrica ÖsteråkerUlrica ÖsteråkerChefredaktör

3

På Drottninggatan i Stockholm sitter en till synes liten man med ett stort infl ytande över oss studenter och vår utbildning. Leif Pagrotsky är nybliven kultur och utbildningsminister, han har tidigare arbetat bland annat som Sveriges näringslivsminister och handelsminister med ansvar för landets världshandel. Hur han hamnade i sitsen som kultur och utbildningsminister kan för en del te sig som en obesvarad fråga. Leif säger själv att han och Tomas Östros bytte post med varandra för att det är så lätt att bli insnöade i det arbete som har varit vardag under så många år. I det här fallet behövdes det nytänkande och möjlighet att se saker ur andra perspektiv, det var lättare att ta en person med tidigare erfarenhet från regeringskansliet än att behöva lära upp någon från grunden. Leif påpekar att han uppskattar att han idag får arbeta med frågor som rör den del av hans liv som han själv har upplevt som roligast. Han är medveten om att den högre utbildningen är mycket viktig för samhällets utveckling men att det är minst lika viktigt att studenten har ett liv och en trivsam tid under studierna. ”Studenter ska inte bara bli insläppta i lärosäten utan de ska även kunna leva”

Leif Pagrotsky har på eget initiativ kallat till presskonferens med studenttidningar runt om i landet. Anledningen grundar sig i att han har så pass lite tid över för personliga intervjuer, men anser samtidigt att studenttidningarna som medium är viktiga men förargligt nog ofta glöms bort. De frågor som diskuteras livligast runt bordet är den senaste propositionen vid namn ”forskning för ett bättre liv”, Bolognaprocessen och framför allt innebörden av ECTS (European Credit Transfer System), kurslitteraturens pris, kårobligatoriet samt en nyligen genomförd utvärdering av lärarprogrammet. Sammanfattningsvis hade forskning för bättre liv och utvärderingen av lärarprogrammet mindre koppling till oss som ekonomistudenter och om intresse fi nns för dessa ämnen hänvisas till regeringens hemsida (www.regeringen.se).

Bolognaprocessen är ett projekt mellan olika europeiska regeringar för att skapa fördelar inom området högre utbildning och genom att fastställa ett antal mål hoppas de till år 2010 utveckla och förstärka rörligheten, anställningsmöjligheten och attraktionen/ konkurrenskraften hos universitet/ högskolor, så att europeiska studenter ska bli mer eftertraktade runt om i övriga världen. För Sverige innebär det främst funderingar kring förändringen av den svenska nivån och medföljande status av vår magisterutbildning samt om vi ska adoptera ett fl ergradigt betygsystem och ändra våra nuvarande universitet/ högskolepoäng till ECTS-poäng.

Bolognaprocessen har gjort stora framsteg och har en stark rörelseenergi, år 2001 var 29 länder anslutna och idag är det över 40 länder. Pagrotsky säger själv att han inte tidigare har sett en så snabb process som kontinuerligt har rullat framåt, och det är sällan som fl era länder har valt att på eget iniativ och med stor entusiasm ansluta sig. I maj kommer det att

hållas ett ministermöte i Bergen (Norge) och Bolognaprocessen kommer då att vara ett av ämnena och förhoppningsvis kommer ECTS att diskuteras. Tanken bakom ECTS är att den ska innefatta information om studieprogram och studieresultat. Det handlar främst om både ett gemensamt Europeiskt betygssystem där alla länder använder sig av ett 7-gradigt system från A - F och ett gemensamt poängsystem. För Sveriges del innebär det nya poängsystemet att istället för att studenten får 40 poäng per termin så kommer det att vara 60 poäng. Med andra ord 1 poäng idag motsvarar 1,5 poäng med det nya systemet

Det som skulle komma att vara en positiv effekt av detta för Sverige är att vi får ett system som gynnar svenska studenter och gör oss mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Idag kan det många gånger vara svårt att söka till utländska skolor men framförallt till arbetsgivare som är vana med ett 7-gradigt betygssystem och så har vi enbart 3, vilket kan skapa problem i hur de ska förhålla sig till våra betyg och vår kunskap.

Rädslan som återfi nns har mestadels anknytning till hur det skulle inverkan på lärarna och hur de rättvist ska sätta betyg som för dem är nya och i vissa fall betyg som de inte till fullo har kommit att förstå. I Sverige tar betygen upp en större betydelse jämfört med andra länder i Europa, och vi föredrar i många fall stabilitet och förändringar skapar oro. Pagrotsky

MED SIKTE PÅ INTERNATIONALISERINGLeif Pagrotsky berättar under en mindre presskonferens på Kultur och utbildningsdepartementet om vikten av internationalisering, att den svenska studenten blir attraktiv och konkurrenskraftig globalt och vår möjlighet att kunna spela på samma villkor som andra studenter i de Europeiska länderna.

4

MED SIKTE PÅ INTERNATIONALISERINGhar under många år ansvarat för landets globalisering och han trycker på punkterna om att det ändå är väldigt viktigt med internationalisering och att utveckla vår förmåga att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Studenterna på landets universitet och högskolor ska vara medvetna om denna fråga men Pagrotsky väljer att lämna ute många detaljer då ämnet diskuteras idag men det fi nns för tillfället inget innehåll att redovisa eller bekräfta.

Ovan nämnt innehåller Bolognaprocessen även en svensk anpassning och uppgradering av vår magisterexamen. I dagens lägen går det att ta ut en magisterexamen vid ett års extra studier efter kandidatexamen. Vid anpassning skulle det istället behövas två års extra studier för att vår magisterexamen ska hålla samma standard som det som i utlandet betecknas som master degree. Det har även lagts fram förslag att detta ska få namnet masterexamen i Sverige, helt enkelt för att missförstånd till allra högsta grad ska kunna undvikas. Fram till att/ om detta blir verklighet ska det skapas mer förståelse och underlätta för skolor och arbetsgivare hur de ska översätta de svenska betygen utan att missförstånd uppkommer om studentens utbildningsnivå.

Under presskonferensen ställs frågor om kurslitteraturens pris och varför den har blivit dyrare under senare år. Momssänkningen som gick igenom för ett par år sedan har haft motsatt effekt på kurslitteraturen och den har istället ökat i pris. Hur detta kommer sig kan inte Pagrotsky direkt förklara, det kan hända att det har en koppling till att så mycket av studentlitteratur är importerad. Litteraturen är en så viktig del av vår utbildning och det har påpekats att eftersom den är så pass kostsam bör det tas med i skapandet av kursplanen och den obligatoriska litteraturen. Pagrotsky säger att kostnaderna självklart bör vara med i framställandet av kursplanen men kvaliteten måste vägas mot kostnaderna. Även om litteraturen är dyr kan det ibland vara nödvändigt att lägga en hundralapp extra och få en bok med kvalitetsmässigt bättre innehåll. Detta är ett nytt ämne på utbildningsdepartementet och än

så länge uppmanas vi som konsumenter att ta mer makt och välja de alternativ som är billigast. För att refl ektera över ordet makt har Pagrotsky svårt att förstå varför det är ett så lågt valdeltagande och engagemang inom studentkårerna. Det är ju den stund där alla kan göra sig hörda och påverka till en bättre utbildning Det har precis utförts en utredning inom kåren och kårobligatoriet. De slutsatser som i korthet framkom var att kåren måste moderniseras och förnyas i samband med att nya lärosäten som exempelvis distanskurser, har uppkommit. I slutändan fi nns det dock inget bättre alternativ för att kunna ge studentinfl ytande, för vem representerar studenter bättre än studenter själva?

text & foto: Ulrica Österåker

5

BOKRECENSSION med AnnaInte allt för självklar är kopplingen mellan företagsekonomi och interkultur, men den fi nns där och eftersom det i yrkeslivet (och utanför!) är enormt viktigt att kunna förstå och kommunicera med andra människor valde jag att läsa en bok som är skriven med en interkulturell inriktning.

Boken som jag har läst heter ”Cultures and Organisations Software of the Mind” skriven (1976) av en nederländsk författare som heter Gert Hofstede. På författar fronten har han ”bara” publicerat en bok till utöver den här men inom det interkulturella forskningsområdet är han en av de största och ses som grundaren till de 4 mest frekvent använda, och omdiskuterade, dimensionerna och det är bland annat dessa boken handlar om.

Det var i slutet av 1960-talet som Gert Hofstede blev intresserad av nationella kulturskillnader och han blev därför förtjust när han i mitten på 70-talet fi ck tillgång till det stora och globala företaget IBM:s datauppgifter om dess personal. Efter statistiska undersökningar skrev han förlagan till denna bok. Det mest påtagliga resultatet av hans undersökningar var just 4 dimensioner som anses kunna appliceras på den stora massan.

Som ovan nämnt behandlar ”Cultures and Organisations Software of the Mind” 4 dimensioner (maktdistans, individualism vs. kollektivism, feminint vs. maskulint och osäkerhetsundvikande) vilka Hofstede beskriver i dess extremaste former. Dessa extrema former ses sällan i verkligheten, utan ska tas som riktlinjer för olika kulturella beteenden. Han skriver även vilka poler av dimensionerna som präglar kulturen i de länder han har baserat sina undersökningar på (över 50 länder!) vilket ger läsaren en uppfattning om hur människor i olika länder lever och vad de har för värderingar. Vad jag ytterligare tycker är intressant med boken är att Hofstede berättar om hur han har gått tillväga i sina undersökningar. Det är ju inte dumt att få sådan kunskap…

I mångt och mycket är Hofstede en kontroversiell person och har fått mycket kritik bland I mångt och mycket är Hofstede en kontroversiell person och har fått mycket kritik bland annat för hans metod att sätta ett lands alla människor inom en och samma kultur. Jag annat för hans metod att sätta ett lands alla människor inom en och samma kultur. Jag tycker att de kulturskillnader som Hofstede presenterar inte ska tas bokstavligt utan ses mer tycker att de kulturskillnader som Hofstede presenterar inte ska tas bokstavligt utan ses mer som en solid bas att bygga på i arbetet att förstå varför vissa människor beter sig som de gör. som en solid bas att bygga på i arbetet att förstå varför vissa människor beter sig som de gör. Efter att ha läst denna bok har jag fått en ökad förståelse för varför människor beter sig som Efter att ha läst denna bok har jag fått en ökad förståelse för varför människor beter sig som de gör, och detta inte bara mellan kulturer, skillnader fi nns ju även inom kulturer, och det de gör, och detta inte bara mellan kulturer, skillnader fi nns ju även inom kulturer, och det var just det jag ville få ut av denna bok. var just det jag ville få ut av denna bok.

FILMRECENSSION med Mysfarbror

6

GISSLANTrots allt slit våren medför tvingade chefen iväg mig på bio för att ge er en recension på Bruce Willis nya fi lm Gisslan. Bruce Willis spelar en tuff gisslanförhandlare för polisen i Los Angeles. Efter en misslyckad insats från vår kära Bruce dör gisslan och han väljer att sluta som gisslanförhandlare. Han börjar istället jobba som polischef i en lugn liten småstad där brottsligheten består av en och annan fortkörning. En dag bestämmer sig några av traktens mindre begåvade ungdomsbrottslingar för att stjäla en bil, vilket inte går så bra. Det slutar med att de tar en pappa och hans två barn som gisslan, det visar sig vara ett väldigt dåligt beslut, då pappan ruvar på en mörk hemlighet som inte ens hans barn känner till. Pappan har samröre med den organiserade brottligheten, och de vill ha ett föremål som fi nns inne i huset där gisslan hålls fångna. Bara ett problem- huset är omringat med poliser, FBI och insatsstyrkor, inte så lätt att komma in så att säga. Men de riktigt obehagliga typerna skyr inga medel utan de skaffar en hållhake på vår kära polischef Bruce, skaffa fram föremålet eller så kommer något fruktansvärt att hända! Utan att avslöja mer av handlingen kan man lugnt säga att polischefen har hamnat i en riktigt prekär situation. Detta är en klassisk Bruce Willis fi lm, där han spelar en sten hård snut. Temat kan kännas lite uttjatat men vad gör det, det ju funkar fortfarande. En riktigt hårdkokt actionthriller med några schyssta vändningar i handlingen, helt klart värd att se, gärna på bio så man får njuta lite av specialeffekterna. Betygen ska delas ut och jag delar med glädje ut fyra änglar, svaga men dock fyra stycken. Ps popcornen var dåligt saltade på fi lmstaden.

Original titel: HostageTid: 1tim 53minKategori: Action ThrillerPlats: SF Filmstaden

YRKESGUIDENYRKESGUIDEN denna gång med en miljöekonom och en personalansvarig

text: Ulrica Österåker

8

Miljöekonomi handlar om att hushålla med knappa miljö- och Miljöekonomi handlar om att hushålla med knappa miljö- och naturresurser. Som miljöekonom kan du arbeta med att göra naturresurser. Som miljöekonom kan du arbeta med att göra ekonomiska värderingar av miljön. Med hjälp av ekonomiska ed hjälp av ekonomiska styrmedel analyserar de hur produktionen i ett företag styrmedel analyserar de hur produktionen i ett företag inverkar på miljön och vilka åtgärder som kan tänkas behövas. inverkar på miljön och vilka åtgärder som kan tänkas behövas. Arbetsmarknaden stäcker sig från statliga institut till privata Arbetsmarknaden stäcker sig från statliga institut till privata företag och konsultbranschen. Åsa Soutokorva har med sin företag och konsultbranschen. Åsa Soutokorva har med sin gamla kollega startat en privat konsultfi rma vid namngamla kollega startat en privat konsultfi rma vid namn Enveco Miljöekonomi och de arbetar idag med att förse myndigheter de arbetar idag med att förse myndigheter och universitet med kunskap om miljöekonomi.och universitet med kunskap om miljöekonomi.

Vad innebär det att arbeta som miljöekonom?Inom miljöekonomi är det många som är inriktade på Inom miljöekonomi är det många som är inriktade på forskning. Jag själv har tillsammans med en gammal kollega forskning. Jag själv har tillsammans med en gammal kollega startat en egen konsultfi rma där vi arbetar med utredningar startat en egen konsultfi rma där vi arbetar med utredningar och forskning åt bl.a. olika myndigheter och universitet. och forskning åt bl.a. olika myndigheter och universitet. Det kan vara en myndighet som vill veta vad deras projekt Det kan vara en myndighet som vill veta vad deras projekt kommer att ha för effekt på miljön, utifrån det gör vi en kommer att ha för effekt på miljön, utifrån det gör vi en ekonomisk värdering eller med andra ord en kostnads- ekonomisk värdering eller med andra ord en kostnads- nyttoanalys som sedan används som ett beslutsunderlag. nyttoanalys som sedan används som ett beslutsunderlag.

Finns det några viktiga personliga egenskaper för arbetet?Finns det några viktiga personliga egenskaper för arbetet?Det är defi nitivt viktigt med ett allmänt intresse och Det är defi nitivt viktigt med ett allmänt intresse och engagemang för miljön och naturen. Eftersom miljöekonomin engagemang för miljön och naturen. Eftersom miljöekonomin är rotad ur nationalekonomin och en gren av ämnet är det är rotad ur nationalekonomin och en gren av ämnet är det viktigt med ett analytiskt sinne. Det viktigaste är ändå att viktigt med ett analytiskt sinne. Det viktigaste är ändå att man samlar in kunskap inom de ekologiska områdena och man samlar in kunskap inom de ekologiska områdena och det fi nns ett intresse för det, annars tror jag inte att man blir det fi nns ett intresse för det, annars tror jag inte att man blir någon bra miljöekonom.

Vad krävs det för utbildning?En utbildning inom nationalekonomi med inriktning En utbildning inom nationalekonomi med inriktning på miljöekonomi. Själv har jag en pol.mag. från Umeå på miljöekonomi. Själv har jag en pol.mag. från Umeå universitet där jag läste statsvetenskap med inriktning universitet där jag läste statsvetenskap med inriktning på nationalekonomi, jag skriv min magisteruppsats i på nationalekonomi, jag skriv min magisteruppsats i miljöekonomi, jag tycker att Umeå universitet har en bra miljöekonomi, jag tycker att Umeå universitet har en bra miljöekonomisk utbildning.

Vad är det bästa med att arbeta som miljöekonom?Vad är det bästa med att arbeta som miljöekonom?Det är defi nitivt att jag får kombinera mitt intresse för miljön Det är defi nitivt att jag får kombinera mitt intresse för miljön och naturen med de nationalekonomiska verktygen. och naturen med de nationalekonomiska verktygen.

Finns det någon möjlighet att arbeta hemma?För egen del arbetar jag mycket självständigt så det fi nns För egen del arbetar jag mycket självständigt så det fi nns goda möjligheter till att arbeta hemma, men det är ju upp till goda möjligheter till att arbeta hemma, men det är ju upp till arbetsgivaren. Jag anser att det en stor fördel att mitt arbete arbetsgivaren. Jag anser att det en stor fördel att mitt arbete är så pass självständigt som det är.

Innebär ditt yrkesval mycket resor?Nej, i alla fall inte mitt val av arbete, kanske lite inom Sverige Nej, i alla fall inte mitt val av arbete, kanske lite inom Sverige men inte utomlands. Det beror ju också på vilket område du men inte utomlands. Det beror ju också på vilket område du arbetar inom, det fi nns ju framstående forskare som åker runt arbetar inom, det fi nns ju framstående forskare som åker runt hela världen för att hålla konferenser osv.

Tror du att det kommer att fi nnas ett behov av miljöekonomer Tror du att det kommer att fi nnas ett behov av miljöekonomer i framtiden?Jag är allmänt optimistisk, men jag tror att det fi nns ett Jag är allmänt optimistisk, men jag tror att det fi nns ett behov idag som i alla fall inte kommer att minska. Inom behov idag som i alla fall inte kommer att minska. Inom forskningen fi nns det goda möjligheter, de behövs ju alltid. forskningen fi nns det goda möjligheter, de behövs ju alltid.

Vad fi nns det för möjlighet till utveckling/ karriär?Vad fi nns det för möjlighet till utveckling/ karriär?Duktiga miljöekonomer som inriktar sig på forskning har en Duktiga miljöekonomer som inriktar sig på forskning har en möjlighet att göra en framstående karriär. Jag har valt att möjlighet att göra en framstående karriär. Jag har valt att starta eget och arbetar med en privat konsultfi rma och det är starta eget och arbetar med en privat konsultfi rma och det är också ett sätt att göra karriär på.också ett sätt att göra karriär på.

Inom vilket intervall ligger genomsnittslönen för en Inom vilket intervall ligger genomsnittslönen för en miljöekonom? Det beror helt på för vilken arbetsgivare du jobbar för. När du Det beror helt på för vilken arbetsgivare du jobbar för. När du är nyutexaminerad och arbetar som forskningsassisten eller är nyutexaminerad och arbetar som forskningsassisten eller doktorand är den inte hög utan ligger kanske runt 16-17 000 doktorand är den inte hög utan ligger kanske runt 16-17 000 kr. Men för en duktig forskare kan lönen säkert ligga mellan kr. Men för en duktig forskare kan lönen säkert ligga mellan 30 – 35 000 kr, det är marknadsmässiga löner. 30 – 35 000 kr, det är marknadsmässiga löner.

denna gång med en miljöekonom och en personalansvarigdenna gång med en miljöekonom och en personalansvarig

text: Anna Svensson

Per Eklund jobbar med personalfrågor på den stora och statligt Per Eklund jobbar med personalfrågor på den stora och statligt ägda koncernen, Vattenfall.

Vad innebär det i ditt fall att jobba som personalansvarig?Vad innebär det i ditt fall att jobba som personalansvarig?I stort går mitt jobb ut på att hitta rätt kompetens till de I stort går mitt jobb ut på att hitta rätt kompetens till de avdelningar inom koncernen där det efterfrågas. Jag fungerar avdelningar inom koncernen där det efterfrågas. Jag fungerar också som ett stöd för chefer vid rekrytering av personal, också som ett stöd för chefer vid rekrytering av personal, strategiska kompetens utvecklingar och uppsägningar. strategiska kompetens utvecklingar och uppsägningar.

Vilken utbildning har du? Jag har en treårig ekonomutbildning med inriktning Jag har en treårig ekonomutbildning med inriktning på redovisning. Det är kanske inte den mest optimala på redovisning. Det är kanske inte den mest optimala utbildningen för det jag jobbar med men det har inte hindrat utbildningen för det jag jobbar med men det har inte hindrat mig.

Om du tänker tillbaka på din utbildning vad har du haft mest Om du tänker tillbaka på din utbildning vad har du haft mest nytta av i ditt nuvarande arbete? I mitt nuvarande arbete har jag mest nytta av kunskaperna I mitt nuvarande arbete har jag mest nytta av kunskaperna som jag samlat på mig under mina år som anställd på som jag samlat på mig under mina år som anställd på Vattenfall, eftersom jag inte studerade personalfrågor på Vattenfall, eftersom jag inte studerade personalfrågor på högskolan. Men om jag ska säga något får det bli förmågan högskolan. Men om jag ska säga något får det bli förmågan att skapa struktur och ha ordning och reda. Detta blev jag att skapa struktur och ha ordning och reda. Detta blev jag bättre på under min skoltid.

Vilka egenskaper tror du är viktiga för att göra ett bra jobb Vilka egenskaper tror du är viktiga för att göra ett bra jobb som personalansvarig?Man måste vara lyhörd och inte bara för det som sägs i ord Man måste vara lyhörd och inte bara för det som sägs i ord utan även för det som personer tänker på men aldrig säger. utan även för det som personer tänker på men aldrig säger. Att vara ödmjuk är också väldigt viktigt eftersom man jobbar Att vara ödmjuk är också väldigt viktigt eftersom man jobbar med människor, men det är en egenskap som jag tror är mer med människor, men det är en egenskap som jag tror är mer eller mindre viktig för de fl esta yrken.

Hade du ett drömyrke när du var liten och i sådana fall vad?Hade du ett drömyrke när du var liten och i sådana fall vad?Oj, jag ville bli läkare vilket inte alls har någon koppling Oj, jag ville bli läkare vilket inte alls har någon koppling till personalansvarig (eller ekonomi vilket Per utbildade till personalansvarig (eller ekonomi vilket Per utbildade sig inom). Eller kanske lite, i båda yrkena jobbar man med sig inom). Eller kanske lite, i båda yrkena jobbar man med människor vilket jag alltid tyckt är roligt.

När kom du på att du ville jobba med personalfrågor?När kom du på att du ville jobba med personalfrågor?Sen 27 år tillbaka har jag jobbat på Vattenfall och den största Sen 27 år tillbaka har jag jobbat på Vattenfall och den största delen av dessa år jobbade jag mer med ekonomiska frågor. Det delen av dessa år jobbade jag mer med ekonomiska frågor. Det var för cirka fem år sedan som jag blev förfrågad att börja var för cirka fem år sedan som jag blev förfrågad att börja jobba med det jag gör nu. Då såg jag det som en utmaning jobba med det jag gör nu. Då såg jag det som en utmaning och tyckte att det skulle vara kul att göra något annat. Vad och tyckte att det skulle vara kul att göra något annat. Vad som är tryggt med att få nya arbetssysslor på den här vägen som är tryggt med att få nya arbetssysslor på den här vägen är, vetskapen om att dina chefer tror på dig och vill ha dig är, vetskapen om att dina chefer tror på dig och vill ha dig på denna position, annars skulle de ju aldrig ha erbjudit dig på denna position, annars skulle de ju aldrig ha erbjudit dig tjänsten

Visste du vad du ville när du började plugga eller hade du inom Visste du vad du ville när du började plugga eller hade du inom din utbildning möjlighet att bli något annat?När jag började studera vid högskolan hade jag som vision När jag började studera vid högskolan hade jag som vision att bli ekonomichef och det var en av anledningarna till att bli ekonomichef och det var en av anledningarna till varför jag valde att läsa ekonomi. Sen inriktade jag mig på varför jag valde att läsa ekonomi. Sen inriktade jag mig på redovisning för den gav kunskaper som en ekonomichef skulle redovisning för den gav kunskaper som en ekonomichef skulle ha. Att sen saker inte blir som man har tänkt sig är ju inte ha. Att sen saker inte blir som man har tänkt sig är ju inte ovanligt.

Hur ser du på möjligheten att utvecklas och skaffa karriär?Hur ser du på möjligheten att utvecklas och skaffa karriär?Vattenfall är en stor koncern och inom den fi nns det goda Vattenfall är en stor koncern och inom den fi nns det goda möjligheter att byta jobb och på så sätt göra karriär. Även möjligheter att byta jobb och på så sätt göra karriär. Även utvecklingsmöjligheterna är goda, vattenfall är stort och har utvecklingsmöjligheterna är goda, vattenfall är stort och har viljan och möjligheterna att lägga ner pengar på personalen. viljan och möjligheterna att lägga ner pengar på personalen. Nu kanske lite extra mycket eftersom Vattenfall har gett stora Nu kanske lite extra mycket eftersom Vattenfall har gett stora vinster.

Tror du att ditt yrke kommer att behövas i framtiden eller Tror du att ditt yrke kommer att behövas i framtiden eller tar nya utvecklingar inom datorer mer och mer av era tar nya utvecklingar inom datorer mer och mer av era arbetsuppgifter?Jag tror att det alltid kommer att behövas personer som Jag tror att det alltid kommer att behövas personer som jobbar med personalfrågor mycket eftersom detta arbete är jobbar med personalfrågor mycket eftersom detta arbete är nödvändigt inom organisationer och är svårt att ersätta med nödvändigt inom organisationer och är svårt att ersätta med datorer eller annan teknologi. datorer eller annan teknologi.

Hur ser en vanlig dag ut på jobbet?Hur ser en vanlig dag ut på jobbet?Jag sitter en hel del i telefon med avdelningschefer som vill ha Jag sitter en hel del i telefon med avdelningschefer som vill ha min hjälp med olika personalfrågor.min hjälp med olika personalfrågor.

Vad är bäst och sämst med ditt jobb?Vad är bäst och sämst med ditt jobb?Roligast är att ha kontakt med människor och genom att jag Roligast är att ha kontakt med människor och genom att jag till stor del hjälper personer (ofta chefer) får jag ofta höra till stor del hjälper personer (ofta chefer) får jag ofta höra tacksamhet vilket är en form av snabb feedback av mitt tacksamhet vilket är en form av snabb feedback av mitt arbete. Detta är en av de saker som håller mig motiverad. arbete. Detta är en av de saker som håller mig motiverad. Det tråkigaste är när jag måste förmedla dåliga nyheter för Det tråkigaste är när jag måste förmedla dåliga nyheter för personal eller anställningssökande. personal eller anställningssökande.

Några goda råd för den som vill läsa/läser ekonomi med Några goda råd för den som vill läsa/läser ekonomi med inriktning på organisation och personal?inriktning på organisation och personal?Viktigt att komma ihåg är att din utbildning inte ska Viktigt att komma ihåg är att din utbildning inte ska inskränka dig inom ett visst område eller göra dig låst, inskränka dig inom ett visst område eller göra dig låst, den ska innebära möjligheter. Att våga jobba med något den ska innebära möjligheter. Att våga jobba med något som inte är direkt kopplat till din utbildning innebär nya som inte är direkt kopplat till din utbildning innebär nya utmaningar. Sen tåls att tänka på att utbildningen inte helt utmaningar. Sen tåls att tänka på att utbildningen inte helt och hållet förbereder inför det kommande yrkeslivet. Det är och hållet förbereder inför det kommande yrkeslivet. Det är ofta dina personliga egenskaper som tar dig någonstans och ofta dina personliga egenskaper som tar dig någonstans och förhoppningsvis dit du vill… förhoppningsvis dit du vill…

9

Handelsbanken är en universalbank som täcker hela bankområdet. Vi fi nns i norden, Storbrittanien, fl era andra europeiska länder

samt Asien och USA. Banken är starkt decentraliserad och kärnverksamheten är våra kontor.

Vi står för integritet, respekt och laganda.Vi är engagerade, vågar ta ledningen och visa vägen framåt.

Vi bygger relationer på professionell grund.

O´LearysEfter kl 21 alla dagar samt hela söndag: 30% rabatt på all mat, 10 kr

för alkoholfri dryck och 0,4 l öl/cider för 29 krÖvriga tider: 15% rabatt på hela sortimentet.

OBS! Visa ditt medlemskort innan du beställer.

Teliabutiken i Karlstad10% rabatt på allt utom mobiltelefoner, abonnemang, telefonkort och

refi llpåfyllnad.

Nöjesfabriken2 lördagar per termin går KarlEkon-medlemmar in gratis till

nattklubben. Välkomnar även nya medlemmar med entré- och bowlingbiljetter.

Nya drakes blommor10% rabatt

BrothersBrothers10% rabatt

SistersSisters10% rabatt

Makalös Makalös Vill du som student jobba extra som säljare på kvällar och helger och tjäna sköna slantar att dryga ut kassan med? Se

www.makalos.se eller kontakta jacob.thornqvist@makalos.sjacob.thornqvist@makalos.se.

VÅRKÄNSLORNA ANFALLER...

De senaste veckorna har till stor del ägnats till två saker, tentaplugg och socialt umgänge (läs: öldrickande i goda vänner sällskap). Ingen av de två aktiviteterna är visserligen direkt frånvarande i mitt liv resten av året men den senaste tiden har de varit väldigt påtagliga delar i mitt, och säkert många andras, liv. Uppdelningen känns ändå ganska välbalanserad om det inte hade varit för det faktum att tentapluggandet den senaste tiden har varit direkt omöjligt att genomföra på ett effektivt sätt. Anledningen till detta kan spåras tillbaks till en enda sak; vårkänslor.

Vårkänslor är fantastiska, vare sig man är nykär eller mitt inne i ett förhållande så bidrar vårkänslorna lite extra till det där pirret i magen. Kända bieffekter är även glittrande ögon, ”gång-på-moln”-känslor och ett allmänt mycket förbättrat humör, speciellt i kombination med omnämning av intresseobjektet.

Att ha vårkänslor när man inte har någon att ha vårkänslor för däremot, det är ett ytterst onödigt och väldigt bortkastat tillstånd. Det resulterar mest i ett slags hormonrus som gör att sånt som egentligen är en ytterst dålig idé plötsligt ter sig som något med nobelprisförutsättningar. För er som inte hunnit prova på följande kan jag bara säga, gör inte det! Att försöka släcka vårkänslorna med en fl aska rödvin på fastande mage medför bara att oskyldiga, nyktra, vänner får rycka in som räddare i nöden och leda en hem. Att på detta sätt ge människor som normalt gillar att komma med småelaka kommentarer material för fem år framåt är inte bara dumt, det är näst intill idiotvarning.

För egen del kom vårkänslorna lite smygande, andra i min omgivning tycks ha råkat ut för ett regelrätt bakhåll. Det är nog längesen jag sett så många med så stora leenden, som dessutom blir om

möjligt ännu större så fort mobilen piper till. Fördelen med att umgås med nykära är att man inte kan låta bli att smittas av deras glädje med en något ljusare vardag som följd.

Slutsatsen med den här krönikan är egentligen ickeexisterande, eller så kanske det fi nns två. Hurra för alla nykära människor som smittar av sig och får mig att tycka att dagarna är glada även om mitt pluggande går åt h----te. Hurra för alla underbara män som passerar mig i skolan på dagarna och gör så att jag fortsätter att befi nna mig i mitt hormonrus, utan er skulle mina vänner inte ha lika mycket utpressningsmaterial att använda sig av.

text: Sofi e Johansson

10

NÅGRA ORD FRÅN NÄRINGSLIVSUTSKOTTET

Vårvärmen kommer och tiden springer iväg!

Tyvärr har några av de saker vi hoppades sjösätta under vårkanten blivit försenade. Vi hade bland annat hoppats kunna engagera Ernst & Young i redovisningsföreläsningarna och att hålla i en säljföreläsning under våren, detta kommer att dröja, men förhoppningsvis kan vi genomföra det under hösten istället. Intresset från företagen fi nns, men tiden är ofta knapp.

Projektgruppen för KEY 2005 är tillsatt. Erik Norén kommer att vara projektledare och kommer tillsammans med den 15 personer starka projektgruppen att genomföra arbetsmarknadsdagen KEY 2005 den första torsdagen i december 2005.

KarlEkon Open i golf går av stapeln torsdagen den 12:e maj på Karlstad GK. Se “Rosa tavlan” eller karlekon.com för information och anmälning. Priset kommer att bli ca 250:- kr, då ingår greenfee, smörgås och läsk samt buffé under prisutdelningen på Glada Ankan senare på kvällen.

Mentor- och fadderskapsarbetet går vidare. Kontakt med vägvalet och Handelskammaren i värmland har tagits och arbetet går vidare. Kontakten med 970 värmländska företag som vi får genom Handelskammaren ska vi också försöka utnyttja till att trycka på institutionen att få fl er föreläsningar med företag från näringslivet i undervisningen.

Det smids planer för att få till ett, för alla studentföreningar, gemensamt rabattkort på stans butiker, restauranger och krogar. Syftet med att göra det gemensamt är att det är lättare att förhandla till sig fl er och bra förmåner om man representerar samtliga studenter än om man endast representerar ekonomer. Möjligheterna och intresset för kortet har under våren undersökts och förhoppningen är att kortet ska fungera till höstterminens start. Det kommer att drivas genom en projektgrupp där KarlEkon, logiskt nog, kommer att stå för ekonomiposten. Intresserade för denna post hör av sig till undertecknad.

En ansvarsuppdelning i näringslivsutskottet har gjorts, följande personer och ansvarsområden ingår nu i näringslivsutskottet: Ziba Zarei (mentor- och fadderskap), David Wikman (föreläsning och NU-representant i KEY 2005), Gunnar Sakari (börs/fi nans), Gustaf Posse (medlemsförmåner/”Studentrabatten”), Jacob Törnqvist (sociala näringslivsaktiviteter), Jonas Nyström (annonsförsäljning Goodwill), Malina Gustavsson (Näringslivsskribent i Goodwill), Rikard Andreé, Alexander Hielte, John Zellmer, Niklas Hagman (ordförande).

Om du har idéer frågor eller kontakter i näringslivet som är intresserade av oss ekonomer så tveka inte att höra av dig till oss.

KarlEkons Näringslivsutskott

genom

Niklas HagmanOrdförande näringslivsutskottet 2005Tel: 0703 47 61 41E-mail: naringsliv@karlekon.com

11

Med ego- centriska planer för DI’s framtidGunilla Herlitz arbetar som chefredaktör och Vd för Dagens Industri. I samband med en intervju ger hon sin syn på DI’s stundande storprojekt, om en examen från Handels verkligen är värt mer samt hur man lyckas kombinera en VD-post och ett chefredaktörskap med familjelivet.

Ni har många järn i elden för tillfället; både egen tv-kanal och DIEgo (ett nytt magasin, i denna tid på dummystadiet). Varför dessa storsatsningar just nu? Att det blir en satsning just nu är mest en slump. Tv-kanalen har jag haft tankar på i ungefär ett år sedan jag insett att vårt samarbete med tv4 mest var av marknadsföringsmässig karaktär, inte så mycket av redaktionell. Vi är redan ledande som tidning på ekonomiområdet både i pappersformat och på Internet. Vi har 117 000 prenumeranter och det går inte att sätta som mål att vi ska öka antalet till 150 000, det fi nns inte underlag för det i Sverige.

Är DIEgo ett försök att locka till sig yngre läsare? Ja, ungdomar är en målgrupp som vi har haft svårt att nå ut till. Sanningen är den att våra läsare och vår redaktion blir äldre och äldre. DIEgo är en satsning för att öppna upp fl er fronter.

Tidskriften Analys och Kritik uttryckte vid din tillsättning till chefsredaktörsposten 2002 en åsikt om att tidningen borde döpas om till ”Dagens fi nanser” eftersom det fi nansiella stått mer i fokus än det industriella. Hur förhåller du dig till detta?Från början var faktiskt DI en sammanslagning av fl era veckotidningar för ingenjörer, och hade mest den typen av läsare. Därför var DI väldigt industriinriktad, vi skrev mycket om logistik och kvalitetssystem, tills Hasse Olsson (f.d. chefredaktör reds anm.)förändrade det och breddade tidningens inriktning. På den tiden hade vi mycket färre läsare än vad vi har idag så jag ser inte att vi skulle tänkas gå tillbaks till den inriktningen. Om vi borde byta namn på tidningen? Nej varför det, oavsett vad vi kallar den kommer det inte att överensstämma helt och hållet med innehållet.

Förutom en examen från handels har Gunilla Herlitz även studerat på Poppius, en välkänd journalistskola i Sthlm. Dessa studier bedrevs parallellt med hennes sista termin på Handels. Det var efter ett sommarjobb på SEB’s garantiavdelning som hon insåg att den typen av karriär inte var något för henne och att det var journalist hon ville bli.

Vilken av de kurser som du läste under din studietid på Handels anser du att du har haft mest nytta av?Ingen direkt, eftersom jag inte hade något speciellt fokus med mina studier. Jag läste Nationalekonomi sista året, vilket var väldigt allmänbildande. Många av de kurser som jag läste var väldigt roliga, som Handelsrätten. Sedan är det förstås alltid en fördel att kunna läsa ett bokslut.

Om du fi ck återuppleva din studietid skulle du göra något annorlunda, skulle du läsa något annat som exempelvis ren journalistik?Nej, Handels var jättebra. Jag anser att fackutbildning är viktigt, därför är jag väldigt skeptisk mot sådana som till exempel går media på gymnasiet och sedan tror att de ska få jobb. Det fi nns inte nog med jobb idag för att det skall räcka med en så generell utbildning.

Det faktum att du har en examen från Handels, tror du att det har påverkat din karriär?Till viss del, även om jag tror att betydelsen av examen från en viss skola är överdriven. Den enda gång som jag känt att jag har haft riktig nytta av min examen var när Hasse Olsson, som anställde mig, vände sig om vid ett övergångsställe, tittade på mig och sa ”För du är färdig på handels på riktigt va?”. Då var det skönt att kunna säga ”Ja”, och veta att jag var färdig och inte hade en massa kurser som släpade.

Så det fi nns hopp för oss Karlstadekonomer?Det är klart. Det gäller ju förstås att få in en fot på något sätt, men sen är det upp till var och en att visa vad man kan. I mitt fall så tror jag att jag hade blivit journalist i vilket fall som helst, men nu råkade det bli via vägen som ekonom.

Kommer du ihåg känslan när du stod där med alla kurser avklarade och var helt nyexaminerad?Jag fi ck barn när jag var 23 år och var två tentor från min examen. Det var min mamma som tvingade mig att göra de där sista tentorna. Jag kände inte något direkt behov av att ta dem eftersom det var så stor efterfrågan på ekonomijournalister just på den tiden.

Barn ja, du har idag fyra barn, din make har också ett yrke som tar mycket tid, du är Chefredaktör och VD, sitter med i TT:s styrelse och har tidigare varit mentor på Handels. Hur hinner du?Här om dagen stod jag och stekte pannkakor för mina barn skulle på skolutfl ykt och min som på 11 år frågade ”Hur hinner du egentligen vara chef på DI?” Han tyckte att eftersom jag tar så bra hand som honom så borde jag inte hinna med mitt jobb, och det kändes skönt för mig. Det gäller att prioritera det som är viktigt, och sedan har jag hjälp med mat, tvätt och städning. När jag kommer hem behöver jag bara ägna mig åt barnen. Utan den hjälpen hade det inte gått!

Var ser du dig själv om fem år?Jag har inte några direkta planer, det är inte så att jag suktar efter att vara någon annanstans om fem år. Jag har ett fantastiskt roligt jobb som jag trivs med. Så har det alltid varit, jag har aldrig haft någon utstakad väg. Däremot har jag alltid haft anställningar som jag har trivts med, dessutom har de gått att kombinera med familjen.

12

Med ego- centriska planer för DI’s framtid

text: Sofi e Johansson

Slutligen, några råd till oss studenter?Jag tror att det är viktigt att inte sätta upp för mycket planer. Mål och drömmar bör man ha, men inte en alltför utstakad plan att följa. Dessutom tror jag på att alltid avsluta sina projekt, inte lämna något halvfärdigt efter sig, och att alltid vara sann mot sig själv.

För er som tagit till er föreläsarnas uppmaningar om att det är viktigt att följa med i det ekonomiska informationsutbudet, men som har

tröttnat på att tvingas gå till banken för att läsa DI nämnde Gunilla Herlitz något under vår intervju: DI har sedan en tid sänkt priset på helårsprenumerationer till dryga tusenlappen för studenter. Kanske är det dags att bli en upplyst och insatt människa?

13

Sedan urminnes tider har svensken fi rat Valborg och första maj. Under 700-talet levde det en tysk

abbedissa vid namn Valborg och hon ansågs bära på jordens fruktbarhet, hon blev helgonförklarad den 1:a maj år 779 och till hennes ära fi ck dagen sitt namn. Valborg är den tid då vi i norr fi rar in våren, visst har det hänt att det snöat under valborgsmässoafton men lik för det tänds eldar runt om i vårt avlånga land. Brasorna har en hednisk koppling och ända sedan vikingatiden har det fl ammat, då i syfte att antingen

skrämma bort häxor och onda andar eller för att skrämma bort rovdjur då det var dags att släppa ut boskapen inför sommaren.

I äldre studentstäder som Lund och Uppsala är det svårt att undvika att fi ra valborg, människor i mängder samlas på gator och torg. Vissa är där för att se den återkommande mösspåtagningen, vissa för att umgås och vissa (speciellt yngre) för att supa sig fulla. Oavsett anledning till Valborgs fi rande så är det en folkfest utan dess like. Denna dag

fi ras av alla som ska, är eller någonsin har varit studenter. I Uppsala har valborg varit studenternas dag sedan slutet av 1800- talet, det är därför inte helt ovanligt att pensionärer kommer strosande i sina gamla studentmössor som med åren har antagit en något gulare nyans. Tillsammans med de bländvita mössorna från årets studenter, blandas allt till en salig men oförglömlig röra. Sista april är en dag som i dessa städer, utan överdrift kan beskrivas som vårens största studentfest, lyckligtvis är dagen efter en väldigt röd första maj!

14

F ram tills i år har den första maj varit den enda svenska allmänna helgdagen utan kyrklig

anknytning, dagen är istället tillägnad arbetarrörelser och demonstration. Det var 1890 som den första demonstrationen hölls, 50 000 arbetare samlades på Gärdet i Stockholm för att försöka göra sig hörda och få igenom förslaget om 8 timmars arbetsdag. 1939 (långt efter 8-timmars arbetsdag införts) blev detta en fridag som tillägnades arbetarna. Vårens ankomst och arbetarfester har varit egenskaper för

den här dagen sedan antiken, så det var faktiskt ingen slump att just första Maj blev deras dag

I övrigt går det att fundera över varför Valborgsmässoafton är en fl aggdag och om majblomman har någon koppling till fi randet. Svensken hissar fl aggan för att det är vår konungs födelsedag och dagen är en allmän fl aggdag.

Sedan 1907 då Beda Hallberg designade den första majblomman, har den sålts tillförmån för sjuka och

handikappade barn. Varje år säljs det runt fyra miljoner majblommor och förhoppningsvis kommer denna blomma att säljas i många år till.

text: Ulrica Österåkerfoto: Peter Andreasson

15

HÄR HANDLAR DU DEN BILLIGASTE MATEN!

1,09 1,99 2,90 2,90 5,9045,90 29.90 59,50 49,90 61,907,98 8,74 8,90 7,90 8,904,98 4,98 11,50 11,90 5,907,50 4,16 7,50 8,30 7,909,70 4,99(1l) 10,15 10,00 9,509,98 7,49 13,90 17,90 19,906,75 6,75 25,00 21,90 23,908,40 8,39 12,50 8,50 8,908,98 5,49 6,90 5,50 6,907,95 9,79 11,50 6,90 9,9011,90 8,99 13,90 10,90 13,90

131,11 101,66 184,15 162,50 183,40

Vem tycker egentligen att Vem tycker egentligen att Vdet är roligt att handla Vdet är roligt att handla Vmat? att gå iväg till Vmat? att gå iväg till Vmataffären och göra de där inköpen varje vecka är både trist och ett hån mot plånboken. men det är ett måste och man får tvinga sig iväg när kylskåpet är tomt och hungern är outhärdlig.

Jag begav mig ut bland matbutikerna för att ta reda på vart vi som studenter handlar billigast. Vet inte vad du handlar för varor vid din veckohandling, men jag satte ihop vad jag tror är en typisk student varukorg och jämförde priser mellan de olika butikerna. Poängterar att jag hela tiden var priskritisk och letade efter det absolut billigaste alternativet i respektive affär.

I Kronoparken centrum ligger både ICA och Konsum, vilket var självklara val för min granskning eftersom det är ett närliggande shoppingområde för en stor del av oss studerande i Karlstad. För oss

som bor inne i city är utbudet lite större, men Hemköp fi ck bli mitt offer. Min undersökning skulle inte vara fulländad om jag inte tog med de allra största priskrigarna, Willys och Lidl. Så man kan välja på att göra som jag och förena nytta med nöje och ta cykeln en skön vårdag och trampa iväg. Tips: ta med trevligt sällskap och köp lite godsaker så kan ni avsluta utfl ykten med picknick i solen.

Vad är det egentligen som påverkar dig när du står där bland hyllorna och väljer bland alla produkter och märken?

Är det priset som främst ligger till grund för ditt val? Eller tar du hänsyn till andra detaljer som kvalité, smak, miljökrav eller var det kommer ifrån och tillverkas.

Det ständiga priskriget mellan matbutikerna fortsätter. Stora lågpriskedjor etablerar sig och tar marknadsdelar runt om i Sverige. Märken som Eldorado och Euro Shoper dyker upp och konkurrerar om konsumenterna. En fördel för oss eftersom priserna pressas ner, men vad händer med näringslivet i Sverige?

NudlarKondomer 10-packKetchup 1kgSmör 400gÖl 3,5% 0,5liter per st Mellanmjölk 1,5 liter LimpaRavioli på konservKorv Hot dog 400gMakaroner 1kg snabbisarChips 200gToalettpapper 8-pack

Summa:

Willys Lidl Konsum ICA Hemköp

16

HÄR HANDLAR DU DEN BILLIGASTE MATEN!Som framgår av min undersökning var det Lidl som inte helt oväntat tog hem vinsten och strök därmed under sin affärsidé som billigast. Föredrar man tyska varor är självklart det här ett ypperligt tillfälle att handla billigt. Som student har man som känt begränsade intäkter och det är förståeligt att man väljer den billigare produkten. För att handla billigt idag får man välja produkter med annat ursprung. Alla butiker köper idag in andra märken för att ens ha en chans att vara kvar på marknaden, och de här märkena är prisledande, ingen tvekan om saken. Attityden från konsumenterna är

främst att det ska vara så billigt som möjligt. Men det slår tillbaka på oss, det är Sverige som drabbas i slutändan. Svenska företag får svårt att konkurrera om priserna och försvinner. Borde inte vi stödja näringslivet i Sverige? Köpa svenskt kött och gynna de svenska bönderna? Jag tycker det är en självklarhet.

Diskussioner om kött, svenskt eller utländskt, salmonella varningar och vad man egentligen bör äta hörs dagligen i media. Vi vet inte längre vad som är svenskt eller vad som är helt säkert att äta, fi nns det något överhuvudtaget? Kan man ens vara säker på det som står på förpackningarna, att det kommer från och tillverkas i Sverige verkligen är svenskt? Det borde väl ändå få oss att vakna, var är vi på väg egentligen? För att vara helt säker är den enda garantin att man göra allt själv, jaga, slakta och tillaga maten. Men den resan tillbaka i tiden är osannolik att det kommer inträffa. Samhället idag är bekvämt, allt ska gå fort och vara så billigt som möjligt.

Visst är det roligare att handla när man får mer för pengarna. Men jag tycker att vi ändå borde tänka ett steg längre. Jag vill väcka tanken, man har ett val och en möjlighet att påverka när man handlar. Patriotiskt är inte fel, jag skulle med handen på hjärtat aldrig köpa mat som jag inte vet vart det kommer ifrån. Jag lägger hellre några kronor

extra idag, än att inte ha möjligheten i framtiden att kunna välja svensk mat.

Som slutsats av min undersökning kan jag säga att prisvariationerna är anmärkningsvärda, men du bestämmer själv vad du vill påverka. Lidl är fortfarande billigast följt av Willys och kondomerna är helt otroligt dyra på Hemköp.

SEXMÄSTERIETUnder terminen som gått kan vi i sexmästeriet glatt konstatera att vår Musikquiz har gjort succé! Under varje fredagspub är det trångt runt borden på Rumpan Bar, alla är lika inställda på vinst i den prestigefyllda tävlingen. Vinnaren varje vecka får ett mindre pris och totalvinnaren av hela säsongen kommer att inkassera en kännbar belöning.Nu när terminen börjar lida mot sitt slut är vi så illa tvungna att tömma vårt lager på Rumpan Bar innan sommaruppehållet. Fredagen den 3:e Juni är det dags för Rumptömning, där vi erbjuder ”förfriskningar” till reducerade priser” Observera att detta alltid blir en kanonkul kväll.

Sexmästeriet har lyckats värva ett gäng nya medlemmar, vilket vi är jätte glada för. Men vi skulle bli ännu gladare om vi kunde få några till! Tänk på att det är DU som avgör hur engagerad du vill bli inom Sexmästeriet, om du ”bara” vill stå i baren under några fredagspubar är DU hjärtligt välkommen ändå. Men om du är sugen på att arrangera en fest eller någon annan aktivitet är Sexmästeriet ett utmärkt forum.

Under nollningarna brukar det vara infl ation på studenter som vill jobba i Baren på Rumpan Bar. Se till att visa ditt intresse i god tid genom att kontakta oss.

Vid frågor eller intresseanmälan: sexet@karlekon.com

Klubbmästare Anders Ångbäck: 073-531 48 93Projektmästare: Peter ”Degen” Jacobsen: 070 – 253 46 05

Glad sommar önskar Sexmästeriet!

text: Malina Gustafsson

17

I mer än 7000 år har människor druckit öl och härstamningen kan göras till det gamla Babylonien och faraonernas tid i Egypten. I det gamla Sverige drack vi öl ur horn och därifrån har vi fått ordet ”lagom”. Ölen skulle räcka till alla så det var bäst att inte ta för mycket men inte heller för lite utan precis lagom!

Släkten Spendrup kommer ursprungligen från Danmark men i slutet av 1800-talet fl yttade de till Sverige och 1923 köpte de sitt första bryggeri i Grängesberg. Idag hittas Spendrups bryggerier på fem orter och varje år tillverka de 120 miljoner lite öl. Till universitetets stora glädje gästspelade delar av Spendrup släktet Karlstad för ett par timmar. Ulf Spendrup som är vice VD på Spendrups höll i en gästföreläsning och lade tyngd på hur det är att arbeta som egen företagare samt hur Spendrups lyckades expandera när de var näst intill omöjligt. I sällskap hade Ulf med sig Magnus Månsson som är varumärkesansvarig för Spendrups och han påpekade att för att visas status ute på krogen är det bäst att dricka Heineken. Vill du däremot umgås på ett ”manligtsätt” med dina vänner är det Norrlands Guld det ska vara, och till sist servera Mariestad vid parmiddagen!

Johan Spendrup arbetar som bryggerimästare på Spendrup och till mångas glädje hade han en ölprovar kväll arrangerad uppe på Rumpan Bar. De ölsorter som provades var av varierande slag med betoning på smak, lukt och utseende. Att öka förståelsen och kunskapen om öl var ett trevligt sätt att umgås på. Öl förknippas annars med mindre sofi stikerade men ack så trevliga tillfällen som förfest, krogen, sport på tv och liknande arrangemang. Vid detta tillfälle fi ck vi prova ölsorter som inte är det typiska studentvalet. 7 ölsorter provades under kvällens gång majoriteten var av Spendrups egna märke med några avstickare.

Det var öl av Spendrups egna märke men vi fi ck även prova Boddingtons som är en Ale. Ale är ett typiskt engelskt ”pub öl”, det är ett överjäst öl som är en lämplig sällskapsdryck eller bra tillsammans med typiskt engelsk mat som kidney pie! En variant av veteöl var även den av ett annat märke än Spendrups, precis som Ale är det en överjäst öl och utseendemässigt har de båda en ganska grumlig färg, smakar lite avslagen men med inslag av frukt.

De Spendrups sorter vi fi ck tillfälle att avnjuta var Old Gold, Export, Svart lager samt Röd lager. Spendrups Export är en sällskapsöl som passar alldeles ypperligt till svenska maträtter som sill och potatis. Röd lager är ett bra matöl som med fördel serveras till asiatiska rätter. Ytterligare ett tips som Johan Spendrup var det annars kanske otänkbara att servera en Spendrups Svart Lager vid en trevlig middag där det är tänkt att äta ett parti skaldjur. Ölens något speciella smak framhävs även med en bit mörk choklad, viket vi fi ck prova och det var mums! Old Gold är en typisk svensk pils som från och med 2005 även fi nns som 3,5 % i mataffären.

Sist men absolut störst serverades Löwenbräu. Det här var ölen som fi ck Spendrups på fötterna och gjorde dem till nummer ett på premium marknaden, en av anledningarna kan ha varit den massdodonta konsumtionen i boken Jack skriven av Ulf Lundell.

Efter denna givande måndag har några av universitetets studenter fått lära sig om humle och malt och för de som passerade förbi får kännedomen vänta till förhoppningsvis nästa gång…

STORBESÖK PÅ RUMPAN...

18

Häll upp drycken med fl askan lite på sned, ett skumlager ungefär i höjd med två fi ngrar är perfekt. Cirkulera glaset och skåda dess färg och hur pass klar/ grumlig den är. Stick nosen djupt ner i glaset och andas in dess arom. För glaset mot er mun och smaka av dess innehåll… tillskillnad från en vinprovning ska ölen inte spottas ut!

MYSFARBROR PROVAR ÖL

Då Spendrups ställde till med en lite ölprovning uppe på rumpan så kände vi att det inte var mer än rätt att kolla upp konkurrenterna, det tunga ansvaret föll på er kära skribent. En så här mastig uppgift klaras inte av på egen hand så jag kallade in min ständiga sidekick Henke Westlund. Efter många hetsiga diskussioner och total sågningar av varandras smak och öl kunskap så fi ck vi fram en överlevnadslista på hur du hittar guldkornen i den mäktiga butiken Systembolaget. I sann studentanda räknade vi även fram vilken öl som ger mest Yrsel Per Krona (YPK). Vi använde oss av den vedertagna Värmländska formeln volym i cl * alkohol % / pris kr = YPK.

VARNING!YPK- fynd!

Sol 33 cl 4,5% 14,40 krJohan: En lättdrucken öl, en ljus mexare. Gott en varm sommardag, tre änglar av fem möjliga.Henke: En blandning av vatten och öl, bra för nybörjare. Två änglar.

Michelob 33 cl 5,2% 11.10krJohan: En neutral öl, inga konstiga eftersmaker eller så, smakar god öl helt enkel fyra änglar.Henke: Trea i betyg, väldigt lagom. Smakar inget speciellt, men är helt okej.

Budweiser 33cl 5% 12,80krJohan: Ett av Världen största öl märke, hur kan de ha blivit det? En blaskig öl med konstig eftersmak, och jag som gillar ljusa öl annars. Två små änglar får Budweiser.Henke: Är lite ”vattnig” av sig, men läskar gott. Får en trea, varken mer eller mindre.

Skåne Guld Export 50 cl 5,3% 11,90krJohan: Skåne vad ska man säga? En öl som alla andra, en svag trea. Henke: För att vara relativt billig så smakar Skåne bra. Den är frisk och syrlig, men ger tyvärr en lite bitter eftersmak

Hobgolin 50 cl 5,2% 21,90krJohan: En annorlunda liten grej, snygg design på fl askan en skön mörkröd färg på ölen och namnet ”Hobgoblin” helt klockrent. Själva ölen är också helt okej, en öl med lite drag i, en rökt eftersmak, en öl för ölälskare. Tre starka änglar. Henke: Mörk öl är en sak, men denna blandning mellan olika smaker håller inte. Höjdpunkten med denna öl var när den tog slut… en ängel.

Grolsch 33cl 5% 9.90krJohan: En vanlig öl, utmärker sig inte på något sätt varken positivt eller negativt, en svag trea.Henke: Ganska normal öl smak och är därför en öl i mängden. En trea.

Lundgrens Lager 33cl 4,9% 15,10krJohan: Snygg och tilltalande färg på ölen,kolsyrebubblorna perfekta, smaken vedervärdig, smakar snus och gammal metall.Varning drickespå egen risk, minus en ängel.Henke: Sticker ut land alla ölsorter, men det hjälper inte då eftersmaken vägrar att lämna munnen. Knappa två änglar.

Guinness 44cl 4,2% 17,40krJohan: Öl eller fi l det är frågan? Guinness är en mörk mörk öl, detta är en öl för de rutinerade alltså inget för nollorna. Guinness är gott men det räcker med en, väldigt mäktig för magen. Tre svaga änglar. ps drick den fort trots att den är mättande, smakar usch så fort den blir varm och bubblorna försvinner.Henke: Om någon vill ha öl med smak, så varsågoda. Men är det verkligen så här man vill att öl ska smaka, svar nej. Den är dock bättre än Hobglobin, men det räcker ändå inte mer än till två änglar.

Myshörnans Y.P.K. lista1. Skåne Guld Export 22,27 2. Grolsch Premium lager 16,67 3. Michelob 15, 46 4. Budweiser 12,90 5. Hobgoblin 12,56 6. Guinness 12,07 7. Lundgrens lager 10,7 8. Sol 10,31

BÄST I TEST!

19

SEMSETRA I SVERIGE

Enligt folkmun sägs den svenska sommaren vara en av de bättre, många platser i vårt avlånga land har en alldeles speciell charm på sommaren som exempelvis i norra Sverige där går solen aldrig ned. Det som präglar svensk sommar är det långa ljusa dygnet, bada på västkusten, campingplatser med husvagnar, Stockholms vackra skärgård, sill och färskpotatis, jordgubbar och inte att glömma den årliga Hultsfredsfestivalen.

H alland är ett av de landskap som ökar betydligt befolkningsmässigt under sommaren. Från Kungsbacka via Varberg till Laholm dras turister

till de badstränder som kantar Hallands västkust. Mest känt bland ungdomen är Halmstad och Tylösand. Det är i huvudsak tre faktorer som lockar dit den yngre delen av Sveriges befolkning… nöjeslivet, stränderna och golfen.

NNöjeslivet i Halmstad är Storgatans alla uteserveringar, barer och nattklubbar. I Tylösand är det säkraste barer och nattklubbar. I Tylösand är det säkraste kortet antingen Punch eller Per Gessles nattklubb

Leifs Lounge. Punch erbjuder inte bara internationell mat och en drinklista som tar dig till ”drömmarnas Karibien ” utan under besöket fi nns det även möjlighet att spela äventyrsgolf. Det är en mer avancerad variant av minigolf. Deras 12-hålls bana är uppbyggd med inspiration från världens främsta golfhål och du hittar dig själv bland vattenfall, ”sandbunkrar” och konstgräs detta med palmer och exotiska växter i din närhet. Leifs lounge är en del av Hotel Tylösand och de har Live spelningar och DJ varje dag under sommaren och är du ett fan av Per Gessle är detta det enda stället att gå till… då klubben är fylld av guldskivor från både Gyllene Tider och Roxette!

Bara ett stenkast från havet ligger Solgården, ett ställe som varje dag klockan 14.00 erbjuder After Beach med livemusik, mat och dryck. Solgården innefattar två scener och tre restauranger. Under sommaren är onsdagar samma sak som konsertdag med ofta kända svenska artister. Ett juste ställe att koppla av på innan du dansar ända in på småtimmarna…

Stränderna är en annan faktor som drar turister, innestället att sola och bada på ligger rakt nedanför Hotel Tylösand. Nedför trapporna och där fi nnes en

strand som vid soliga dagar är lika trång som om den hade varit belägen vid Medelhavet. Kusten passar inte bara den som vill sol och bad utan även den mer aktive. Med åren har det efterfrågan på windsurfi ng och kitesurfi ng (kan jämföras med att åka snowboard på vattnet) blivit större. Tylösand beachcenter erbjuder kurser i ovanstående och de hittas på stranden ca 250 m norr om Hotel Tylösand. Mellan den 18- 24 juli så är det dags för Halmstad Marinfestival, så för de med ett intresse för segling och båtar erbjuds några färgsprakande dagar längs med stadens kust och i dess hamnar. Festivalen kommer att bjuda på ”prova på dagar”, musik, marknader, utställningar och massor av kajserveringar.

E n dragningskraft som inte enbart lockar yngre människor utan alla ålderskategorier är golfen. Halmstad är golfens huvudstad och har inte mindre

än 11 banor och tack vare det varierande landskapet fi nns än 11 banor och tack vare det varierande landskapet fi nns det fl era banor med olika karaktär. Här fi nns även Europas enda golfbana för spelare med funktions hinder, denna vid namn Flygstaden. För golfi ntresserade så rekommenderas ”Halmstad Långgolf” vilket är ett golfmaraton som spelas på 9 banor med 156 hål. Detta går av stapeln den 19 juni och håller på under 5dagar, ett absolut måste för dig som golfare!

Till sist måste det nämnas att strosa runt i Halmstads stadskärna är inte heller fy skam. Centrum erbjuder bra shopping med ett variationsrikt utbud. Halland

är även ett jordbrukslandskap med många närliggande gårdsbutiker vilka förser staden med mat i första klass. Landskapet har allt från världsberömda ostar till laxrökeri samt lokalt mejeri och bryggeri, avnjuta dessa på trevliga lunchkrogar, gourmetrestauranger eller på ett mysigt fi k. Oavsett anledning till besök i Halmstad och Tylösand så är det en sommarstad som kan förse turisterna med det mesta…

text: Ulrica Österåker

20

KEY-dagen- nyckeln till framtiden KEY-dagen- nyckeln till framtiden

KEY- dagen– Karlstad Ekonomers Yrkesdag, äger rum i bibliotekets markplan den 1:a december 2005 och vi i projektgruppen har som vision att denna dag ska vara nyckeln till framtiden, både för studenter och företagare.

KEY -dagen äger rum för 21:a gången och intresset från studenter och företag har genom åren visar tydligt vilket ypperligt tillfälle denna dag är för att knyta kontakter. På mässan fi nns olika företag och branscher representerade för att ge studenterna en möjlighet att kika in i den framtid som väntar- arbetslivet. Företag har här ett utmärkt tillfälle att marknadsföra sig själva som framtida arbetsgivare.

Genom att boka kontaktsamtal med företag får studenterna möjlighet till en djupare inblick i företag som ter sig intressanta att arbeta inom och företagen skapar sig en mer personlig bild av den enskilda individen vilket underlättar för företag vid dess kommande anställningstillfällen.

Intressanta personer inom näringslivet bjuds in att hålla föreläsning under dagen, vilka är dock inte fastställt ännu. Tidigare års gäster har bl.a. varit Thomas Ravelli och David Batra.

Nyckeln till framtiden lämnar vi vidare genom KEY -dagen och att förvalta den på bästa sätt är upp till var och en. Vi studenter är framtiden företagen men det är också företagen som är framtiden för oss!

text: Caroline Fjellman

22

Mötet kom igång 18:30, en halvtimme efter utsatt tid. Till styrelsens glädje hade så många som 41 kommit för att ta del av utskottens verksamhetsrapport för våren och det ekonomiska lägen för KarlEkon. Tre stycken valpunkter fanns också på dagordningen, men det som kanske lockade allra mest var den gratisbuffé som deltagarna bjöds på efter stämman.

SEKTIONERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSENäringslivsutskottet berättar att man under 2005 även fått Brothers/Sisters, Concrete samt SF Bio som samarbetspartners. Samtliga

studentföreningar på Karlstads universitet har också inlett ett projekt med målet att skapa ett gemensamt rabattkort, där alla studenter som är medlemmar i någon förening ska få diverse rabatter hos olika företag runt om i Karlstad.

Sexmästeriet har i år lyckats dra betydligt mer folk till Rumpan Bar och anledningen är den mycket lyckade musikquizen som äger rum varje fredag. Efter egen erfarenhet kan undertecknad tala om att musikquizen är något som man absolut ska prova på.Utbildningsutskottet berättar om en konferens i Stockholm den 23 april

där man diskuterade ett gemensamt betygsystem för hela Europa, på så sätt blir det enklare att jämföra betyg från olika länder.

Informationsutskottet har i år infört ett nyhetsbrev per e-mail. Prenumerera gärna på det genom att gå in på www.karlekon.cowww.karlekon.cowww.karlekon.comm. Snart kommer även tre st nya overallsmärken att fi nnas till försäljning.

Skattmästare John Zellmer berättar att KarlEkons bokförda värde vid tillfället är minus 74 500 kr, detta beror på att än så länge i stort sett endast har haft utgifter utan att få in några intäkter.

KARLEKONS VÅRSTÄMMA 2005

Mötet kom igång 18:30, en halvtimme studentföreningar på Karlstads där man diskuterade ett gemensamt

Den 28 april 2005 gick årets vårstämma av stapeln. På föredragslistan fanns bl.a. punkterna val av Nollgeneral hösten 2005, val av valberedning inför årsmöte hösten 2005, val av chefredaktör Goodwill till hösten 2005.

Outbildad utbildningOutbildad utbildning

J ag förstår att rubriken kan vara lite paradoxal när man läser den första gången, men när du har läst

denna krönika lovar jag att du kommer att förstå vad jag menar.

Ända sen jag började lågstadiet på Parkskolan i Degerfors har jag funderat på varför vi elever kunde hantera den kringutrustning, d.v.s. TV, video, overhead och nu på senare år DVD, bättre än läraren själv. De allra fl esta gånger har svaret blivit att vi har ett eget intresse till skillnad från de fl esta lärare (verkar det som) Undantaget skulle väl vara overheadapparaten som inte fi nns ”i var mans hem”.

När jag sen kom till Karlstad och började på vårt universitet blev direkt jag imponerad

över hur pass långt man kommit i teknikutvecklingen i jämförelse med grundskola och gymnasium. Förvåningen lät inte vänta på sig då projektorn i Aula Magna krånglade under allra första introduktionsdagen. Nu senast under Hotspotdagen valde Ulf Karlsson att använda sig av en gammeldags OH-apparat då första bilden han la på, visade sig bli alldeles för mörk i den nya overhead-kameran som installerades samtidigt som Aula Magna byggdes. Kameran var med all

säkerhet inte trasig utan hade enkelt kunna ställas rätt genom några få knapptryckningar. Jag anklagar inte Ulf Karlsson på någon sätt, tvärtom. Problemet är att universitetet inte visade honom hur man använder den. Detta gäller även våra ordinarie föreläsare och lärare. Nu handlar det inte längre om ett ointresse utan att tekniken har blivit mer avancerad och inte lika ”självklar” som den varit tidigare. För att kunna hantera något som man inte har använt tidigare så måste man få utbildning. Det känns nästan lite genant att som student behöva säga åt ett universitet att man måste ha utbildning.

Nu är det säkert så att fl era lärare har fått instruktioner om hur man använder den teknik som fi nns installerad i salarna. Detta räcker tyvärr inte. Alla som någonsin har använt sig av en OH-apparat, projektor, powerpointpresentation eller något annat hjälpmedel under en presentation vet att teknik strular! För att en presentation eller föreläsning därför ska gå så smärtfritt som möjligt gäller det att man kontrollerar att allt fungerar innan man sätter igång. Att säga några ord i mikrofonen eller att visa den första OH-bilden innan föreläsningen börjar är varken svårt eller tidskrävande. Hur

skulle det se ut om Bruce Springsteen kommer upp på scen för sin enda spelning i Sverige och mikrofonen inte fungerar? Visst, jag överdriver men faktum kvarstår, i en fullsatt Aula Magna är det väldigt svårt att höra den som föreläser om man inte använder mikrofon.

Så snälla Karlstads universitet, inse något som framförallt för er borde vara något av en självklarhet. För

att kunna hantera en apparat så måste man veta hur man ska göra, och för det måste man få utbildning!

text: Carl- Fredsrik Herö

23

Vice ordförande Nina Neste berättar om SM i ekonomi som äger rum den 5:e till 8:e maj. Höstens mulleträff är hajken som kommer äga rum här i Karlstad.

NOLLNINGSGENERALJohanna Gustavsson valdes till nollningsgeneral hösten 2005. ”Jojo” var med i nollningskommittén nu i våras och gjorde enligt dåvarande general Jessica Neste ett mycket bra jobb. Johanna har även haft samtal med andra föreningar för att få till mer samarbete mellan föreningarna än det varit tidigare.

CHEFREDAKTÖR GOODWILL HÖSTEN 2005Eftersom Ulrica Österåker, vår nuvarande chefredaktör kanske inte kommer att vara kvar till hösten, måste en ny chefredaktör väljas. Sofi e Johansson var på förslag. Eftersom det

inte är helt säkert att Ulrica inte är kvar till hösten uppstod en diskussion om det gick att välja en ny chefredaktör på det villkoret att Ulrica verkligen åker. Ordförande Stefan Thorslund berättar att det inte går att välja en person på det viset och styrelsen beviljades därför rätten att tillsätta den vakanta platsen vid ett senare tillfälle.

VALBEREDNINGErik Nilsson, Jonas Bolin, Malin Wahlberg och Jessica Neste valdes till valberedning.

NAMNBYTEVårstämman godkände att Informationsutskottet byter namn till Marknadsföringsutskottet enligt en proposition från styrelsen. Detta ska öka intresset för utskottet som tidigare varit ganska svalt.

INGEN SITTANDE VALBEREDNINGUnder övriga frågor kom frågan varför valberedningen inte väljs under hösten och sitter ett helt år. Till vårstämman fi nns nämligen ingen valberedning tillsatt.

GRATIS TACOBUFFÉNär vårstämman avslutats serverades tacobuffé för alla som medverkat på stämman. Denna var mycket uppskattad då alla mat gick åt.

KarlEkons ordförande Stefan Thorslund sa senare att han var mycket nöjd med vårstämman och den bra uppslutningen.

Vårstämman är sammanfattad av: Carl- Fredrik Herö

Informationsutskottet

När du läser detta är det mycket möjligt att informationsutskottet har bytt namn till marknadsföringsutskottet. Detta för att tydliggöra vad vi håller på med och för att vi kommer att få ännu en uppgift. Marknadsförings/Informationsutskottet ska i fortsättningen även jobba för att allmänheten utanför universitet ska veta vad KarlEkon är och vad vi gör. Detta innebär att vi kommer att ha mer kontakter med arbetslivet och tidningar än vi har i dagsläget. Det är på tiden att den stora massan får reda på vad vi gör.

Marknadsföringsutskottet/Informationsutskottet är fortfarande i behov av mer personal som kan hjälpa till i vårt delvis nya arbete. Känner du att du vill göra lite nytta på din fritid så ta gärna kontakt med mig, bara för att man är engagerad innebär inte detta att man aldrig är ledig, ju fl er som arbetar desto mindre blir varje persons arbetsbörda.

Informationsutskottet har den senaste tiden gång på sparlåga då jag har haft väldigt mycket att göra, både med skolarbete och på privat håll. Ett antal affi scher har det blivit men framförallt har vi sett till så att Backhausen i Halmstad har fått något att göra. Tre nya overallsmärken är på G, ett för vårt 25års jubileum som ni säkert inte har missat, ett ”standardmärke” med KarlEkons nya utseende och ett mycket speciellt märke tillägnat KarlEkons sexmästeri. De borde fi nnas till salu på Rumpan Bar när denna upplaga av Goodwill fi nns ute. För som vill se hur de ser ut så rekommenderar jag www.karlekon.com där du hittar mer information när de är färdiga.

Ta vara på er!!!

Carl-Fredrik Heröordf. Marknadsförings/Informationsutskottet KarlEkon 2005

070 – 261 86 70

Kära KarlEkoniter!

Peter Jacobsen 070 – 2534605Peter Jacobsen 070 – 2534605Anders Ångbäck 073- 5314893

EN MINUT MED...

Makalös är en av KarlEkons samarbetspartners som erbjuder extra jobb kvällar och helger. En suverän chans för oss fattiga studenter att få ett litet extra klirr i kassan. Jag ställde Jacob Thörnqvist mot väggen för att ta reda på vad vi som studenter har för möjligheter inom telemarketing.

Namn: Jacob ThörnqvistÅlder: 23Bor: Haga, CityCivilstatus: SingelAktuell som: Ekonomistuderande och Säljledare på Makalös.Kontakt: jacob.thornqvist@makalos.se

Vad har du för roll på Makalös? -Min benämning är Säljledare. Vilket i själva verket innebär att jag ansvarar för försäljningen under de pass jag jobbar, men jag är säljarnas chef. I den rollen ingår det mesta, huvudsakligenhar jag hand om utbildningar och försäljning, men rollen innefattar även anställningar och uppsägningar.

Så om jag vill ha jobb på makalös, är det då dig jag ska prata med? -Japp, jag ska vara länken mellan Universitetet och Makalös. Man får helt enkelt rycka tag i mig i skolan eller skicka sitt CV till min mail. Målet är faktiskt att få in så många studenter som möjligt.

Vad krävs det för att man ska få jobb? -För det första så får alla en ärlig chans, sen bedömer vi utefter olika steg t.ex engagemang är A och O sen också lyhördhet, kontakt med kunden samt självklart argumentationen. Men är man en glad och trevlig prick som vill tjäna pengar och har en ok argumentationsförmåga så brukar det resultera i anställning.

Men varför ska man arbeta som telefonförsäljare? -Framför allt för att det är en jättebra merit för framtiden. Speciellt för oss ekonomer att ha varit säljare är nästan ett måste, allt här i livet handlar om försäljning. Kan man det kommer man långt, tro mig!

Till sist, hur går det i skolan?Skratt. Tillräckligt bra, jag har ju inga studielån, då sjunker tyvärr även kraven på en själv.

Makalös Fakta Makalös AB ett telemarketingföretag som startades 1997. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett kontor fi nns i Karlstad. Makalös har kapacitet för ca 3,6 miljoner samtal årligen. Försäljningen består av prenumerationer på t.ex. dags-, vecko- och månadstidningar, TV-abonnemang,

telefonabonnemang, säsongsbiljetter, men också uppdrag som informationssamtal och marknadsundersökningar. Makalös vänder sig i första hand mot konsumenter men tar även uppdrag som riktar sig till företag. Samtalshanteringen sker digitalt. Alla kommunikatörer arbetar vid terminaler uppkopplade på Internet med fast lina.

Affärsidé: Makalös ska vara den självklara partnern inom försäljning av prenumerationer/abonnemang mot

konsumentmarknaden. Försäljningen karakteriseras av volymer och hög kvalitet.

För mer information: www.makalos.se

text: Malina Gustafsson

25

Kastar du också på luren så fort du hör rösten av en telefonförsäljare? Eller lyssnar du på vad de Kastar du också på luren så fort du hör rösten av en telefonförsäljare? Eller lyssnar du på vad de har att erbjuda? Telefonförsäljning har en negativ klang i de fl esta öron, Hur skulle det vara om det var du som ringde upp Svenssons för att sälja något?

J ag bara fullständigt älskar det där gula klotet som värmer upp inte enbart luften utan även hela mitt hjärta! Det är konstigt hur mycket bättre man mår bara för att det är sol ute!

Om ni vill växa som människor och lära er något som inte lärs ut på universitetet är vår gemensamma förening KarlEkon ett mycket bra ställa att investera er tid i. Vi har många bra saker på gång och fl er kommer det. Jag är mycket stolt över vad vi presterat hittills under mitt år i styrelsen, jag hoppas ni är det också för vi lägger verkligen mycket tid för att underlätta era år som studenter. Jag vill passa på att tacka styrelsen, de engagerade i utskotten samt alla andra som har hjälpt till men vår verksamhet. Ni gör en grymt bra insats.

Passa på och njut av sommarlovet och om ni tillhör den lyckligt/olyckligt lottade skaran av människor som skall jobba i sommar så glöm inte av att ha roligt under tiden

Väl mött i solen

Stefan Thorslund

Herr Ordförande har sista ordet

GOODWILL karlstads ekonomtidninggoodwill@karlekon.com

Chefredaktör & Ansvarig utgivareUlrica Österåker

RedaktionenJohan Berglund

Malina GustavssonSofi e JohanssonAnna Svensson

DesignUlrica Österåker

AnnonsförsäljningJonas Nyström 070- 970 74 73

FotoPeter Andreasson

Carl TönsethUlrica Österåker

Skribenter i detta nummer Caroline Fjellman, Niklas Hagman

Carl- Fredrik Herö, Stefan Thorslund, Anders Ångbäck

Goodwill utkommer fyra gånger per år. Upplagan är 750 exemplar och distribueras till Karlekons medlemmar, delar

av näringslivet samt till SERO- anslutna studentkårer. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkommet

material. För ej beställt material ansvaras ej.

26

Posttidning

BAvs: KarlEkon/GoodwillAvs: KarlEkon/GoodwillBox 9045650 09 KARLSTAD