Hela resan, nr 3 2010

Helaresan 1

En tidning om SL-trafiken

nr32010

Höst och vinterSL-trafiken rustar för ny vintersäsong

Biogas i tankenBiogas driver 129 SL-bussar och i framtiden blir det flera. Sid 14

Spårväg CityNu har stockholmarna fått tillbaka spårvagnar i innerstan. Sid 18

Förbättrad kundservice i tunnelbananAlla MTR Stockholms kundservice-värdar får egna mobila handdatorer. Sid 20

Helaresan 3

Förra vinterns snöoväder visar vilken makt vädret kan ha. Hur kommande vinter blir, vet ingen. Men SL-trafiken rustar och höjer beredskapen för att vara bättre förberedd. Allt för att öka pålitligheten och tryggheten. En åtgärdsplan i flera steg är i gång: De två största för-ändringarna är att ansvaret för snöröjningen tas över av trafikentreprenörerna och att en ny funktion införts i SL:s krisorganisation.Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Scanpix, SL, Melker Larsson

tema:Höst-ocHvinterförberedelser

Höst och vinterSå förbereder sig SL-trafiken

Helaresan 3

Helaresan 5

Alla drabbades av förra vinterns snöoväder, både bilister, fotgängare och resenärer. Så här såg det ut på Kungsholmen.

strejken 2008 och förra vinterns snöoväder som exempel på händelser när ansvarig TIB ska kopplas in. Dess uppgift är att analysera läget, skapa sig överblick och föreslå beslut, samt att samordna och koordinera alla berörda funktioner, allt från trafikinformation till press.

Befattningen tjänsteman i beredskap finns redan inom en rad myndigheter. Dess exakta ansvar varierar men funktionen är i huvudsak densamma.

Om det visar sig nödvändigt har tjänste-mannen som är i beredskap även vd-mandat. Det vill säga han eller hon kan fatta samma be-slut som vd.

Stor krisövningI oktober är det dags för en stor krisövning. Då ska SL bland annat testa hur tjänsteman i bered-skap fungerar i praktiken genom en kombina-tionsövning med verkliga insatser, men med ett fiktivt scenario där yttre väderförhållanden har stor betydelse. Utgångsläget är sedan vilka olika typer av åtgärder som bör vidtas? Samtidigt kopplas tjänsteman i beredskap in.

Övningen av tjänsteman i beredskap sker på SL:s huvudkontor, medan den praktiska de-len sker ute i SL-trafiken. Under dagen till-kommer även andra händelser och incidenter som sker ute i SL-trafiken: Krisledningsgrup-pen, bestående av SL:s ledning, kallas in. Me-dia hör av sig och vill ha kommentarer.

– Vi gör sedan en utvärdering av övningen

där vi tittar främst på hur TIB och samordning-en i krisledningen och hos entreprenörerna har fungerat, säger Rolf Åkerstedt, på SL:s sä-kerhetsenhet.

Trafikoperatören ansvarigÅtgärdsplanen innehåller inte bara upprättandet av tjänsteman i beredskap och genomförandet av en stor krisövning. Ansvaret för snöröjning tas också tydligare över av trafik operatörerna. De har från och med den här vintersäsongen, med start den 1 november, huvudansvaret för att spår och växlar hålls fria från snö. När det gäller pendeltågens spår har fortfarande Tra-fikverket (före detta Banverket) ansvaret för dem. I planen finns även förslag på hur SL kan bli ännu bättre på att få ut information om störningar till resenärerna, till exempel genom att skapa en prenumerationstjänst för stör-ningsinformation och förbättra SL:s digitala system och kanaler.

Befintliga fordon kompletterasFem nya spårgående snöröjningsfordon ska upphandlas under året, men de kommer inte att finns tillgängliga förrän tidigast nästa vinter.

För att vara förberedda inför vintern tittar SL:s fordonsavdelning under tiden över andra alternativ, till exempel kan befintliga fordon kompletteras med snöplogar och roterande borstar. De ser även över möjligheterna att hyra in maskiner eller köpa begagnade. n

Alla minns väl förra vinterns stora snömäng-der och stränga kyla? För SL innebar det förse-ningar i trafiken och en merkostnad på unge-fär 160 miljoner kronor utöver budget.

Inför årets höst- och vintersäsong har SL tagit fram en plan i flera punkter. Den fokuse-rar på krisledning, trafikinformation, snöröj-ning och snöröjningsfordon.

– Men det mest grundläggande är att vi har sett över alla rutiner och avgränsningar i avtal och förtydligat vem som ska göra vad, säger Johan von Schantz, teknisk direktör på SL.

När något extraordinärt inträffar är det av-görande att de inblandade vet vilken roll de har. Vilket ansvar har trafikoperatörerna? Vad ska underhållsentreprenörerna göra och vad gör SL? Det får inte råda några tveksamheter.

En stor nyhet i åtgärdsplanen är TIB – en helt ny funktion i krisorganisationen. TIB står för tjänsteman i beredskap och är ett sätt att organisera och strukturera krisledningen.

– Tanken är att det alltid ska finnas någon ansvarig till hands som kan fatta beslut. Och att SL snabbt ska kunna bemanna en stab ut-anför kontorstid som inte bygger på frivillig-het, säger SL:s säkerhetschef Bengt Carlsson.

SL har hanterat kriser, stora och små, men tidigare har beredskapen varit frivillig – nu schemaläggs den.

Tio personer har jourschemaTjänsteman i beredskap infördes redan 1 juli.

Det innebär att tio personer från SL turas om att ligga i beredskap enligt ett jourschema. De har er-farenhet från teknik-, trafik- och säkerhetssidan.

– Det är personer som har en bred kunskap om SL, säger Bengt Carlsson.

Var femte vecka är personerna i jourgrup-pen ”TIB 1”, det innebär att de har en timma på sig att infinna sig på jobbet. Var femte vecka är de ”TIB 2” och då ska de kunna vara på plats inom åtta timmar.

Extraordinära händelserDen medarbetare som har jouren larmas via driftledningscentralen när den befarar att en större kris kan uppstå. Det ska röra sig om händelser utöver det vanliga.

– När en händelse kräver stora beslut, myck-et pengar eller när det är ett starkt medialt tryck ska TIB underrättas, förklarar Bengt Carlsson.

Han nämner Rinkebybranden 2005, buss-

Så förbereder sig SL-trafikenTrafikoperatörerna får huvud-ansvaret för snöröjningen. Ny funktion i krisorganisationen.Det är de två viktigaste åtgär-derna som ska förbättra SL:s vintertrafik.

Höst-ocHvinterförberedelser

Snöröjning av busskur i Vårby.

Jocke Sandin, 30 år,bussförare, Busslink– Jag tar det alltid lugnt när jag kör, inga kraftiga inbromsningar. Och så får man ta de förseningar som kommer.

Joel Eugenius, 23 år,tunneltågförare, MTR– Jag har tänkt ut bättre utropsmeddelan-den för att ge folk en överblick. Jag anpassar körningen efter halkan. Det är inte så mycket mer man kan göra i förväg.

Bengt Strand, 58 år,signaltekniker, Infranord– Beror på hur cheferna förbereder, vi är bara en bricka i spelet. Kommer det väldigt mycket snö får vi lägga ner arbetet och skotta istället.

Tomas Larsson, 49 år,signaltekniker, Infranord– Vi har ju byggt om växlarna, sedan kollas kablar och att allt är i bra skick.

Hur förbereder du dig inför vintern?Text och bild: Anja Wikén

4 Helaresan

6 Helaresan Helaresan 7

Snön vräker ner hela natten och fortsätter i samma fart på morgonen och resten av dagen. Vägverket, eller Trafikverket som det numera heter, hinner på sin höjd hålla de stora vägarna framkomliga.

Men Nobina, som kör busstrafik åt SL i både Nacka och på Värmdö, har ett stort område som de kör i. Och många vägar är små och ligger långt ut på Värmdö. Eftersom det inte går att ha elektroniska skyltar vid avlägsna busshållplat-ser är det svårt att få ut information om förse-ningar och inställda tåg till resenärerna.

Det här var ungefär vad som hände under förra vinterns snökaos. Väghållarna hann inte

med alla vägar och bussar ställdes in.– Det var dåligt plogat på en hel del ställen,

ute på Djurö fick vi till exempel köra i en halv-meter snö vissa dagar, säger Sigge Grieze, bussförare hos Nobina.

Men resenärerna var oftast förstående efter-som det var så extrema förhållanden i vintras.

Trafikverket har olika klassningar på sina vägar. I Nacka/Värmdö klassas väg 222 högst. Det innebär att den vägen prioriteras när det gäller snöröjning.

– Det är helt naturligt, men när det börjar snöa och sedan bara fortsätter blir det problem för oss som har smala, krokiga och backiga vä-

gar som ligger långt ut och som inte är priorite-rade, säger Mikael Mastberg, framkomlighets-ansvarig på Nobina.

När bussarna inte kom fram tvingades man ställa in turer.

– Vår prioritering är först och främst säker-het och kan vi inte garantera den så måste vi ställa bussar, men vi försöker alltid att hitta al-ternativa lösningar, som att lägga om trafiken i stället för att dra in den, säger Tore Axelsson, kvalitetssamordnare på Nobina i Björknäs.

Ju längre ut på Värmdö man kommer de-sto tommare går bussarna. En tom och lätt buss har sämre grepp än en tungt lastad buss,

Trygg och säker bussresaDäcken kontrolleras, värmesystemen gås igenom och filter rensas. På Nobinas garage i Björknäs förbereds det inför vintern.Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Anja Wikén


Lars Kendel, reparatör på Nobinas garage, byter däck på en buss. Totalt ska 350 däck bytas innan vintern.

Skuru är ett av de besvärligaste områdena i Nacka vintertid. Smala, krokiga vägar och branta backar som den på bilden gör det svårt för bussarna att ta sig fram.

6 Helaresan

Fortsättning på nästa sida



Sitter hemma i soffan med elden sprakande framför mig. Lutar mig tillbaka, blickar ut över fjärden utanför och tänker: ”Visst är det ett helt fantastiskt land vi lever i – det är så otroligt vackert – oavsett årstid.”

Jag tror inte att man måste vara meteorolog för att fascineras av vårt väder. I snart 20 år har jag arbetat som meteorolog. Jag tror att jag sett det mesta och upplevt mycket när det gäller vårt svenska väder – både i form av stormar, värmeböljor och översvämningar, men varje år dyker något ovanligt upp. Förra vintern var ett typiskt sådant år. Det går till historien som ett vitt töcken!

Kung Bore överraskadeEfter en tämligen mild höst med svampplock-ning ända in i november överrumplades vi alla av att Kung Bore slog till i december. På Lucia

började riktigt kall luft från norra Finland att dra söderut över Norrland. Snöfallet som följde gav uppemot två decimeter snö i delar av Östra Svealand och längs södra Norrlandskusten. Så småningom nådde snöfallet även Skåne och Blekinge.

Snön bara fortsatte att falla. Inför julafton hade skåningarna ett tjockt vitt snötäcke utan-för dörren där bland annat Lund uppmätte hela 29 centimeter den 20 december. Några dagar senare var det inte bara snön som var proble-met utan även kylan i hela landet. Den 18 de-cember hade vi -37,3 grader i Idre! Kylan höll i sig på många håll och januari bjöd inte på en enda dag med blidväder i Stockholmsområdet. Det har inte inträffat sedan åtminstone 1829.

Detta blev inledningen på den långa period med drivbildning, snökaos och trafikproblem som skulle följa.

En mängd olika snö- och köldrekord sattes. Alla överrumplades vi och samhället var inte alls förberett. Telegrammen strömmade in på nyhetsredaktionen om strandsatta resenärer och insnöade människor.

Kung Bore bestämde sig för att stanna ända till maj månad.

Med facit i hand: en extrem vinter med ex-tremt mycket snö och elände för många. Men man får inte heller glömma allt det fantastiska. Tänk alla barn som äntligen fick uppleva en vinter med mycket snö, pulkaåkning, skid- och skridskoåkning. Underbart!

Ett snörekord sattes hemma hos mig. I alla fall har jag aldrig under mina 15 år ute på Värmdö haft så mycket snö framför huset. Till saken hör i och för sig att tomten ligger helt öppen för nordvinden och därmed blir det lätt drivbild-ning. Men drivorna som packade upp mot hus-fasaden var gigantiska. Upp till fönsterbrädet gick de när det var som mest och släden spän-des för hästen vilket är extremt ovanligt. I alla fall vecka efter vecka. Min pappa mindes fär-derna till kyrkottan med häst och släde i Dalarna

från sin barndom och min mamma hade berät-telser från den verkliga vargavinter med mycket snö som var när jag föddes.

Inga snödagar i södra SverigeAlla de här vintrarna faller inom ramen för den naturliga variationen. Det vill säga att vi kom-mer att ha vintrar som är kallare och vintrar som är mildare. Vi kommer ha extremt mycket eller extremt lite snö vissa år. Men i det stora hela så går vi faktiskt mot snöfattigare vintrar.

Om bara 50 år kommer vi troligtvis aldrig ha några snödagar i landets södra halva. Lan-dets norra delar klarar sig bättre, till en början i alla fall. Men så småningom drabbas även hela vår fjällvärld. Tyvärr. Med de klimatförändring-ar vi står inför går vi mot ett allt varmare klimat och vi kommer inom en relativt snar framtid uppleva klimatet på ett helt annat sätt än vi gör i dag.

Därför kan jag samtidigt tänka att det är så viktigt att vi, trots att vi då och då drabbas av oli-ka former av elände när vädret slår till, stannar upp och tittar på ”vädret”. Det finns alltid nå-got värt att beundra och fascineras av.

Fånga upp lite fina snöflingor på armen och ta en titt på dem nästa gång det snöar!

Visste du att det inte finns en enda snöflinga som är den andra lik! Varenda en är unik även om de alla är sexkantiga! Du kommer bara att hitta sexkantiga – garanterat! Bara en sådan sak. n

Vi går mot snöfattigare vintrarGästkrönikör: Madeleine Westin Foto: Magnus Jönsson

Madeleine Westin är meteorolog på TV4. Hon har också skrivit flera böcker om väder.

KröniKan

vilket också innebär en del problem på vintern.– Under en period satte vi därför in mindre

bussar på vissa ställen för att kunna ta oss fram, berättar Tore Axelsson.

Alla däck gås igenomInför vintern har Nobina köpt in två mindre

bussar, men både Tore Axelsson och Mikael Mastberg poängterar att mindre bussar är en nödlösning.

Inför kommande vintersäsong ser förbere-delserna ut som vanligt i Björknäs. Mönster-djupet på bussdäcken gås igenom regelbundet under hela året så att däck kan bytas ut i tid. Under hösten ser man till att byta extra många däck för att vara förberedd innan det blir vin-terväglag.

– Just nu vet jag till exempel att vi ska byta 350 däck, säger verkstadschefen Andrew Nils-son. Han ansvarar för att bussarna är hela och rena och säkra.

Det arbetar totalt 18 mekaniker i Björknäs och tre i Mörtvik.

Den första mekanikern börjar klockan 04.30 på morgonen och den sista går hem klockan 22.00.

Lagkrav på däckdjupLagkravet på vintern är 5 millimeter mönster-djup. På sommaren är det 1,6 millimeter, men där har Nobina satt ett eget hårdare krav på mi-nimum 3 millimeter.

På hösten går Nobina även igenom värme-system och rensar filter. På våren spolar man

kylare och går igenom klimatanläggningar.I dag är trafikledningscentralen i Björknäs.

Närheten till garaget gör det enkelt att sätta in extra resurser när så behövs. Trafikledarna har också täta kontakter med väghållarna.

– När vi tror att det ska bli ett besvärligt läge så åker vi ut och kollar för att ligga ett steg före. På så vis slipper vi kanske få en buss i diket, sä-ger Tore Axelsson.

Nobina har även en trafikledare i Mölnvik. Intill trafikledarna i Björknäs sitter också de som ansvarar för störningsinformationen. De lägger ut information om störningar direkt på nätet och har ständig kontakt med trafikvär-darna inne vid Slussen. n

Sigge Grieze, bussförare hos Nobina, berättar att det var dåligt plogat på många ställen i vintras: ”det var till exempel väldigt svårt att vända bussen på flera av våra vändplatser”.

Nobina ansvarar för busstrafiken i Nacka/Värmdö på uppdrag av SL

• Här jobbar 650 personer

• Ungefär 550 av dem är bussförare

• 200 bussar, 61 linjer och 852 busshållplatser

• Varje månad körs ungefär 150 000 mil eller cirka 5 200 mil per dygn, drygt ett varv runt jorden varje dygn.

• 23 000 liter diesel förbrukas per dygn.

»Mönsterdjupet på bussdäcken gås igenom regelbundet under hela året så att däck kan bytas ut i tid.«


Det kräver stor konst, stor skicklighet, finess och försiktighet att bygga tunnlarna, statio-nerna, broarna. Under Sveriges huvudstad. Under stadens vatten.

Arbetet får inte störa stockholmarna och stadens dagliga verksamhet mer än absolut nödvändigt. Det ska utföras med kontrollerade och dubbelkontrollerade säkerhetsåtgärder, och det ska vara klart 2017.

– Det är det som gör Citybanan unik, säger Eva Rådmark Herrder, informationschef för projektet. Sex kilometer tågtunnel skulle vi kun-na bygga på halva tiden – om vi inte behövde ta

det varligt och försiktigt för att inte skada bygg-nader och infrastuktur, om det inte var så vik-tigt att inte störa människorna som bor och ar-betar i staden. Under Stockholm kan vi inte spränga som vanligt!

Hörs och kännsTrots det kan ingen som bor och verkar i Stockholm vara omedveten om arbetet med Citybanan: sprängningarna hörs och känns, byggena på vattnet mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand är synliga för alla som pas-serar, och hålen i marken längs banans sträck-

ning väcker uppmärksamhet. Under sensom-maren har de tillfälliga portalerna över järnvägsspåren mellan Årsta och Älvsjö kom-mit på plats och på T-Centralen, på Röd och Grön linje, sätts det upp stöttor som är synliga för alla resenärer. Inte minst påverkar arbetet med Citybanan alla de som arbetar med Stor-Stockholms lokaltrafik.

Arbetet startade i fjol och har pågått inten-sivt sedan dess. Alla så kallade arbetstunnlar är klara. Nu driver man pendeltågstunneln och service- och räddningstunneln längs hela sträckningen. n

Allt du behöver veta om CitybananDen är bara sex kilometer. Men den dras under Stockholm. Under mark. Under vatten. Ett unikt projekt, som påverkar staden och alla som bor där. Och de som arbetar med kollek-tivtrafiken i Stockholm verkar dagligen mitt i det omfattande bygget.Text: Bosse Jönsson Foto: Trafikverket, SL Illustration: Trafikverket

citybanan

Citybanan löper under hela Stockholm, från Tomteboda till Södermalm.

Tomteboda Kungsholmen Riddarholmen Södermalm

Station Stockholm City som fantasieggande 3d-modell. Minst lika spännande blir det när allt är klart.

Stöttor vid T-CentralenPå T-Centralens röda och gröna plattformar finns nu stora stöttor utplacerade. Stöttorna behövs under bygget med en av uppgång-arna för den nya pendeltågsstationen Stockholm City – en del av Citybanan som byggs av Trafikverket. Arbetet pågår på flera ställen på plattformarna och det kommer att finnas staket, täckluckor i golvet och en så kallad arbetskub nära spåren. Det mesta av arbetet utförs på nätterna när det inte är någon trafik på spåren. Under byggtiden kommer det att finnas personal som kan svara på frågor på plats.


Att gräva, eller driva, en tunnel, kan indelas i sju olika moment. Mest påtagligt för allmän-heten är kanske sprängningen. Eftersom City-banan dras fram under Sveriges huvudstad spränger man här ytterst försiktigt och med små laddningar.

Det görs två tunnlar samtidigt – en spårtun-nel och en servicetunnel. Spårtunneln är cirka tolv meter bred och tio meter hög. Servicetun-neln, som går parallellt med spårtunneln, är cirka sju meter bred och sju meter hög.

I genomsnitt driver man varje tunnel med fem till femton meter per vecka.

1. InjekteringFör att undvika att det läcker in vatten tätas bergets naturliga sprickor. Det här kallas för-

injektering. I en krans runt tunneln borras cirka 20 meter långa hål snett framåt i berget. En cementblandning pressas under högt tryck in i borrhålen och vidare ut i sprickorna. Ce-menten härdar och tätar berget runt den bli-vande tunneln. Citybanan löper mellan tio och femtio meter under marken och det gäller att inte påverka grundvattennivån. Ett vatten-läckage kan påverka både tunnel och omgivning.

2. BorrningNästa steg är att borra själva spränghålen. Med hjälp av en datoriserad borrigg får borrhålen exakt rätt position och längd.

3. LaddningHålen laddas med sprängmedel och huvudladd-

ningen pumpas in i borrhålen med hjälp av ett laddningsfordon. Sprängmedlet består av flera komponenter som blandas i samband med ladd-ningen. Först då blir sprängmedlet explosivt.

Laddningarna kopplas samman enligt ett särskilt schema för att detonera i rätt ord-ning. Med den här styrda sprängningen är det möjligt att spränga försiktigt och skon-samt.

4. SprängningI och med att Citybanan byggs i tätbebyggt om-råde tar man extra stor hänsyn till omgivning-en. Salvorna är relativt små.

5. UtlastningStora mängder berg ska sedan schaktas ut. De

Så här grävs tunnlarna under StockholmCitybanans tunnlar löper under Stockholm. Just under staden, under det befintliga väg- och spårtrafiknätet, under Söderström. Det låter äventyrligt, men tekniken är säker och har använts länge.

citybanan

Text: Bosse Jönsson Foto: Trafikverket

transporteras till krossning. Massorna kom-mer sedan till nytta i Citybanan och i andra byggprojekt.

6. SkrotningVid skrotningen knackas allt löst berg bort från tunneltak och väggar. Med hjälp av en hydrau-lisk hammare gör man först en mekanisk skrot-ning. Slutligen görs dessutom en manuell skrotning.

7. Förstärkning Berget förstärks genom att man borrar och gjuter fast så kallade bergbultar. Behovet av bergförstärkning varierar längs sträckan och beror på bergets kvalitet. Slutligen sprutas tunnelns väggar och tak med betong. n

Pågående arbeten för CitybananVASASTANUnder Vasastan byggs den del av Citybanan som stäcker sig från Tomteboda till Observato-rielunden.

Odenplanl En ny tillfällig trappa byggs under septem-

ber–november bredvid hissen på Karlbergs-vägens södra sida. Trappan och uppgången är klar sista kvartalet i år.

l I schaktet på Odenplan görs grundläggnings-arbeten för den nya biljetthallen under hela hösten.

l Under sista kvartalet genomförs betongarbe-ten för den blivande biljetthallen i östra delen av arbetsplatsen.

Dalagatan/Vanadisvägenl På den lilla torgytan i korsningen Dalagatan/

Vanadisvägen byggs en stationsnedgång till den nya pendeltågsstationen Stockholm Odenplan.

l Under hösten görs omläggningar av gas-, el- och VA-ledningar. Detta är en förutsätt-ning för att det ska gå att bygga den nya stationsnedgången.

Tomtebodal På spårområdet i Tomteboda byggs en

betongtunnel och det så kallade tråg som blir anslutningen till Citybanans tunnel i berget under Vasastan.

NORRMALMStockholm Cityl Vid Norra Latin byggs ett ventilationsschakt

och cirka 30 meter under marken sprängs service- och spårtunneln ut.

l Under T-Centralen byggs en ny pendeltågs-station med två uppgångar.

SÖDERMALMSöderströmMellan Söder Mälarstrand och Riddarholmen byggs en 325 meter lång betongtunnel. Det blir en så kallad sänktunnel som består av tre i förväg tillverkade betongelement.

SödermalmstunnelnTunneln under Södermalm sträcker sig mellan Söder Mälarstrand och pendeltågsstationen Stockholms södra.

l Från maj 2010 till hösten 2013 pågår sprängningar söderut från Brännkyrkagatan till Högbergsgatan.

l Mellan Högbergsgatan och Stockholms södra ska en betongtunnel för pendeltåg gjutas på 14–15 meters djup. När tunneln är klar överdäckas den och det befintliga spårområdet mellan Fatbursparken och Mariagårdstäppan och de två parkerna binds samman till en helhet. Bygget i Fatbursområ-det pågår mellan januari 2010 och slutet av 2014.

l Kung Oscars minne på Björngårdsgatan grundförstärks och beräknas vara klart i slutet av 2010.

l Sommaren 2010 började grundförstärkning av fastigheten på Högbergsgatan 59 A och B. Klart sommaren 2011.

l Sommaren 2010 började grundförstärkning av fastigheten i korsningen Björngårdsgatan/Fatbursgatan. Klart till våren 2011.

ÅRSTAProjekt Citybanan bygger också en järnvägs-bro mellan Årsta och Älvsjö. För att pendeltågs trafiken ska kunna ledas över till den nya Årstabron och ner i Citybanans tunnlar behövs en bro över de nuvarande spåren för den norrgående gods- och fjärrtågstrafiken som ska köra på den gamla Årstabron.

För att kunna arbeta säkert och skydda tågen och spåren byggs skyddsportaler över järnvägsspåren. l Under sommaren 2010 har skyddsportalerna

börjat komma på plats i Årsta. Norr om Årstabergs station ska en cirka 100 meter lång portal monteras och i södra änden, i höjd med Västberga allé blir portalen

omkring 200 meter lång. n

Mer informationCitybanans infotelefon: 08-762 4040Citybanans webbplats: citybanan.se


Det finns fler förnyelsebara bränslen än bio-gas. Inom SL-trafiken kör man även på eta-nol- eller RME-inblandat bränsle.

– Men biogas är bäst, säger Lennart Hall-gren, projektledare för Baltic Biogas Bus på SL. Det är fullständigt förnyelsebart, distributio-nen är extremt snål eftersom den går i pipeli-nes direkt från anläggningarna, där den produ-ceras, till våra bussdepåer.

Tydlig miljöstrategiSL har en tydlig miljöstrategi och i den ingår

förnyelsebara bränslen i allmänhet och biogas i synnerhet som en viktig del. Lennart Hallgren påpekar att kollektivtrafik i sig är miljösmart. Kan SL-trafiken dessutom drivas bränslesnålt och med förnyelsebara bränslen blir miljöpro-filen förstås ännu klarare.

– Redan i dag går all vår spårtrafik med grön el, fortsätter Lennart Hallgren. Alla Stockholms innerstadsbussar går på etanol el-ler biogas. Och vid utgången av 2011 kommer minst hälften av bränslet till alla våra fordon att vara förnyelsebart.

Utvecklingen mot allt mer biogas fortsätter. Senaste tillskottet är Busslinks 28 nya biogas-drivna bussar som trafikerar Lidingö. Biogasen kommer från reningsverket i Käppala.

Det var 2003 som SL började använda bio-gas i större skala. Då skrev man ett avtal med Stockholm Vatten om att tillsammans utveckla användningen av biogas i Stockholms lokal-bussar. Först ut att producera biogas blev re-ningsverket i Henriksdal, som levererade ga-sen i pipeline till bussdepån. I dag driver biogasen från Henriksdal 101 bussar.

miljö

Alla bussar i Stockholms innerstad kör på förnyelsebara bränslen. Biogas – som är förnyelsebart – driver 101 av dem. Vid utgången av 2011 ska minst hälften av allt bränsle inom SL vara förnyelsebart.Text: Bosse Jönsson Foto: Rikkard Häggbom

Nya biogasanläggningarI augusti i år invigdes biogasanläggningen i Käppala på Lidingö. Till att börja med driver gasen 28 bussar på Lidingö, men produktio-nen räcker till cirka 100 bussar.

– Om cirka ett år kommer så Stockholm Gas AB, som ägs av Fortum, börja producera biogas i Skarpnäck, berättar Lennart Hallgren. Under tiden bygger vi en ny bussdepå i Gubb-ängen. Under hösten 2011 kopplas Skarp-näcksanläggningen och depån med en pipeline.

För att våga investera i biogasproduktion

måste reningsverken få garantier för att de kan sälja merparten av den gas de utvinner. Efter-som SL förbrukar stora mängder biogas kan de förbinda sig att köpa stora volymer.

Begränsa utsläppI upphandlingar av busstrafik, och annan tra-fik, ställer SL också miljökrav. Men kraven upplevs inte som betungande av bussbolagen – de har ett eget intresse av att så långt det går miljöanpassa sin trafik. De vet hur viktigt det är att begränsa utsläppen från motorerna.

– Det bästa med biogasdriften är det som kommer ut ur avgasröret, säger Curt Henriks-son, områdeschef på Busslink på Lidingö. Att köra på biogas är långsiktigt hållbart och mil-jösmart.

– Sen är bränslekostnaden i stort sett den-samma som för diesel. Exakt pris beror på hur staten väljer att beskatta olika bränslen. Drifts-kostnaderna på längre sikt vet vi ännu inte. Bussarna och biogastekniken är ny, men ska man döma av driftskostnaderna för biogas-drivna personbilar blir skillnaden liten. n

Tack för ditt bidragStockholmarnas avloppsvatten driver SL:s biogasbussar

Från avloppsvatten till biogasVarje sekund flödar cirka 6 000 liter avloppsvatten genom reningsverken i Stockholms stad och på Lidingö. Där produceras biogas som bussarna kan köras på.

Bästa bränsletBiogasen i SL-trafiken ersätter cirka 3,5 miljoner liter diesel per år. En person producerar cirka åtta kubikmeter biogas varje år. Det motsvarar cirka åtta liter diesel.

Direktinsprutning till BusslinkBiogasen färdas direkt från reningsverken till bussgaragen i underjordiska ledningar. Bussarna förvarar gasen i tankar på taket.

129 biogasbussarBusslink kör 101 biogasbussar i Stockholms innerstad och 28 på Lidingö. Gasen produceras i reningsverken i Henriksdal och Käppala.

Sparsam körningBusslinks förare sparar ända upp till 15 procent av alla bränslen bara genom att planera sin körning.

Tyst och rentBiogasbussens motor är gjord för gasdrift. Den går både mjukare och tystare än en dieselmotor.

9 000 ton koldioxidNär busslink har gått från nuvarande 28 biogasbussar till 100 minskar utsläppen av koldioxid med 9 000 ton per år.

Så här ser en av Käppalaverkets eftersedimenterings-bassänger ut där avloppsvatten renas. I samband med reningsprocessen bildas slam. Ur detta slam utvinns sedan biogasen.


påjobbet

Sten-Axel Julin har provat på det mesta inom SL. När detta skrivs jobbade han som yttre och inre trafikledare hos Veolia Transport. Det innebär att jobba med jouren i en av Veolia Transports radiobilar eller sitta inne på någon av de tre tra-fikledningscentralerna.

Sten-Axel Julin älskar sitt jobb och vill inte gå i pension. Trots fyllda 70 år. Från och med den 1 september började han jobba hos AB Stockholm Spårvägar.

Här är hans rapport från en vanlig dag i radiobilen.

Sten-Axel Julins arbetsdag börjar vid Veolia Transports trafikledningscentral i Bromma. Just den här dagen börjar han först klockan 15.00. Han och kollegan Lars ansvarar för var-sin radiobil. Den norra radiobilen tar i första hand anrop som rör Lidingöbanan och Spår-väg City (som Veolia Transport sköter på upp-drag av AB Stockholm Spårvägar).

Den södra radiobilen ansvarar för Tvärba-nan, Nockebybanan och Saltsjöbanan. Men man hjälps åt vid behov och på natten är bara en radiobil igång.

Varje radiobil har en telefon och en bärbar radio knuten till sig. Det finns också en kom-munikationsradio där kommunikationen mel-lan trafikledningscentralerna i Bromma, Neg-linge, Lidingö och de olika förarna hörs.

Lugn eftermiddagDet är en lugn eftermiddag. Några småungar kastar äpplen längs Nockebybanan och någon annan har tappat bort en telefon på Lidingöba-nan, men annars rullar det på som vanligt. Sten-Axel Julin tar en sväng in mot Spårväg City på väg ut mot Lidingö och trafikledningscen-tralen som ligger intill AGA:s fabriksområde.

Den sociala biten är en viktig del i Sten-Ax-els arbete och i den biten ingår att åka runt och hälsa på kollegor och se till att alla mår bra. Vissa dagar är det fullt upp med akututryck-ningar och då är det svårt att hinna med, men andra dagar, som den här, hinner han med att

åka runt och morsa. Han kollar även underhål-let av spårvägarna: att det är rätt skyltat, städat och inte en massa klotter.

Lång SL-karriärSten-Axel Julin har jobbat med Stockholms lo-kaltrafik sedan 1958. Då hette företaget Aktie-bolaget Stockholm Spårvägar, 1967 blev det SL. Han har kört både bussar, tunneltåg och spår-vagnar, men när han var tvungen att välja så blev det spårsidan som vann. Sedan 1994 har han jobbat med trafikledning.

Lidingöbanan är en välkänd arbetsplats. Här låg länge Sten-Axel Julins fasta tjänst så han har kört sträckan Ropsten-Gåshaga-Rop-sten många gånger och har många fina minnen härifrån. Han känner också alla förare både på Lidingöbanan, Saltsjöbanan, Nockebybanan och Tvärbanan. Inte bara till namn utan också deras anställningsnummer.

Den här kvällen är det Bahez Rashid som sitter i trafikledningscentralen på Lidingö. Han rapporterar att allt är lugnt och passar på

att skicka med Sten-Axel Julin ett brev med som ska till Brommadepån.

MiddagsutryckningStrax efter klockan 18 kommer kvällens första anrop. Det är de inre trafikledarna på trafikled-ningscentralen i Bromma som vill att Sten-Axel Julin ska hämta upp deras middag: en pizza och en sushi. Inte så allvarligt, men Sten-Axel Julin har dock varit med om en hel del allvarliga utryckningar. Vid en olycka ska han först och främst se hur föraren mår, han fungerar även som förbindelselänk mellan räddningstjäns-ten och trafikledningen.

Kvällen fortsätter i ett lugnt tempo. Den av-slutas med att en vagn med en trasig dörr har blivit stående i Alvik och måste flyttas på. Sten-Axel Julin anmäler sig som frivillig att köra in spårvagnen till depån.

I morgon sitter han på trafikledningscen-tralen på Lidingö.

Det är precis det här som är tjusningen med jobbet. Ingen dag är den andra lik. n

Text och Foto: Carola Ålstig Andersson

Ingen dag är den andra lik

miljö

Per Manhem är påtagligt stolt över sin organi-sation och tycker att han arbetar i en framtids-bransch som är oerhört intressant och viktig. Som vd för Käppalaförbundet är han chef för reningsverket i Käppala på Lidingö – den an-läggning som producerar biogas till öns i dag 28 biogasbussar. Käppalaförbundet ägs av elva kommuner i Stockholms län.

Innan Käppalaverket satte igång produktio-nen av biogas tecknades avtal med SL om leve-rans av en volym biogas upp till sex miljoner kubikmeter. Man var också överens att bioga-

sen ska komma regionens invånare till del.Biogasen utvinns ur det slam som bildas när

avloppsvattnet renas i Käppalaverket. Invånarna i förbundets medlemskommuner bidrar till pro-duktionen när de till exempel använder toaletten. Biogasen räcker till att driva ungefär 100 bussar.

Fler användningsområden– Det rötade slam som blir kvar sedan vi utvunnit biogasen torkar vi och förvandlar till gödnings-medel som används av lantbrukare i regionen. Det är ett klokt och långs iktigt hållbart sätt att ta

omhand avloppsvatten på, säger Per Manhem.Inget är ännu bestämt, men det är fullt möj-

ligt att producera ännu mer biogas i Käppalaver-ket. Råvaran, avloppsvatten, strömmar ständigt till och eftersom befolkningen i Stockholmsre-gionen ökar med cirka 1,5 procent årligen ökar också volymen avloppsvatten.

– I dag har vi dessutom endast tillstånd att hantera avloppsvatten, säger Per Manhem. Om vi fick tillstånd att ta hand om även matavfall från till exempel restauranger skulle vi kunna producera ytterligare mycket mer biogas. n

Biogas – framtidsbransch– Med biogasen återför vi en riktigt smart nyttighet till samhället, säger Per Manhem, vd för Käppalaförbundet, som producerar biogasen till Busslinks bussar på Lidingö.Text: Bosse Jönsson Foto: Thomas Henrikson

16 Helaresan

BIOGAS INOM EUEU bidrar med 4,2 miljoner euro för att stimulera städer och regioner runt Östersjön att använda biogas som drivmedel i kollektivtrafiken. På programmet står kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte, plus ett antal konkreta miljöprojekt som ska göra Östersjöregionen bättre att bo, arbeta och investera i.

Sten-Axel Julin har jobbat inom SL sedan 1958. Då hette före-taget Aktiebolaget Stockholm Spårvägar.

Invigningen av Käppalaverket på Lidingö.


Nu har första delen av Spårväg City, eller linje 7 som den heter, rullat igång. De nya vagnarna går mellan Sergels torg och Waldemarsudde, längs Hamngatan och Strandvägen.

Det är en sträcka med mycket bilar, cyklis-ter och fotgängare. Trafikreglerna för spårvag-nar skiljer sig från trafikreglerna för övriga fordon, och eftersom stockholmarna är ovana vid stadsspårvägar behöver de påminnas om trafikreglerna. SL har därför tillsammans med Stockholms stad tagit fram en trafiksäkerhets-kampanj.

Få känner till varningstriangeln– Mycket tyder på att ungefär 60 procent av stockholmarna inte vet vad varningstriangeln för spårvagn betyder, så därför är det väldigt viktigt att lära ut de här reglerna igen, säger Per Hallberg, kommunikationsansvarig på SL.

Andra trafikregler

• Man ska lämna fri väg för spårvagnar.

• Spårvagnar behöver inte stanna vid obevaka-de övergångsställen.

• Bilister och cyklister får inte köra in i en kors-ning om en spårvagn närmar sig.

Det vill säga högerregeln och reglerna vid över-gångsställen gäller inte för en spårvagn.

Kampanjen kommer att synas och höras på olika sätt: I dagspress, i kommersiell ra-dio, på anslag längs med Spårväg City, på en stor LED-skärm vid Sergels torg och på as-faltsdekaler längs med Spårväg Citys sträck-ning.

– Vi kommer också göra riktade utskick till skolor, budfirmor och taxi och informera människor med funktionsnedsättning. Inled-ningsvis har vi också personal från NTF på plats, berättar Per Hallberg.

Foldrar med trafikreglerna delas också ut på bussar, spårvagnar och på SL Center och via SL:s kundtjänst.

Kampanjen startade veckan innan invig-ningen och pågår året ut, men den har redan gett resultat.

– Vi ser att trafikanterna är mera medvetna om att det finns spårvagnar i Stockholms miljö och att de tagit till sig kampanjens budskap, säger Karl-Erik Thunholm, säkerhetsansvarig för Spårväg City.

Resenärerna på Spårväg City är också posi-tiva till att trafikreglerna uppmärksammats på olika sätt.

– Vi har kört Djurgårdslinjen sedan 1991 och har haft en del problem men nu verkar det som om vi fått gehör för vilka regler som gäller i mötet med en spårvagn, säger Karl-Erik Thunholm. n

Se upp för Spårväg City

De nya spårvagnarna som trafikerar Spårväg City är från Bombardier och av typen Flexity Classic. Inledningsvis lånas vagnarna från Norrköping och Frankfurt. Varje vagn rymmer 64 sittande och 115 stående, och de kan köra åt båda hållen vilket gör att de inte behöver vända vid ändhållplatserna.

Spårväg City är i full gång. Men det är över 40 år sedan som stockholmarna hade spårvagnar i innerstan. Därför vill vi påminna om trafikreglerna för spårvagnar.Text: Carola Ålstig Andersson Foto: SL och Jan E Svensson

spårvägcity

OM SPÅRVäG CITySpårväg City är den spårvagnslinje som är tänkt att gå från norra Djurgårdsstaden till västra Kungsholmen.

Spårväg City går var 7–8 minut under högtrafik och varje kvart under lågtrafik. I samband med att Spårväg City invigdes upphörde busslinje 47. Den har ersatts av den nya

spårvägen samt av busslinje 69 som fått en omlagd och förlängd körväg, från Tomteboda till Blockhusudden. Dessutom har busslinje 52 kommit tillbaka i höst. Den går mellan Nybroplan och Fridhemsplan via Sergels torg och Centralstationen.


Alla kundservicevärdar hos MTR Stockholm utrustas nu med mobila handdatorer. På så vis förbättras servicen för resenärerna samtidigt som arbetet flyter smidigare.

– Stationscheferna ser till exempel vilka kundservicevärdar de har tillgängliga och var de befinner sig. På så vis kan de snabbt organisera arbetet och be några kundservicevärdar att byta område om det behövs hjälp någonstans, säger Cesar Eriksson, områdeschef station för område G1.

Först ut att testa de nya mobila handdatorerna var kundservicevärdarna vid Gullmarsplan. De har fått utbildning för att lära sig alla funktioner och har också hunnit testa systemet i praktiken. Därefter följer Liljeholmens, Västra skogens, Alviks och sist Citys kundservicevärdar.

Rashida Lundström Best är kundservicevärd i Liljeholmen. När Hela resan pratar med henne har hon hunnit använda sin handdator i drygt en vecka. Hon är mycket nöjd med det nya arbetsredskapet.

– Det underlättar vårt arbete. Vi slipper till exempel allt pappersarbete och ser trafikstörningar direkt på PDA:n (Personal Digital Assistant eller handdator på svenska) felrapporteringar, säger Rashida Lundström Best.

Google MapsEn av de nya applikationerna är Google Maps. Tack vare den kan Rashida Lundström och hennes kollegor snabbt ge bra vägbeskrivningar till resenärer.

– Jag ser också var kollegorna befinner sig och kan ringa direkt till den som är närmast om jag behöver hjälp med något.

Syftet med de mobila handdatorerna är att öka kundnöjdheten och effektivisera arbetsprocesserna.

Exempel på funktioner som utvecklats är: l lista över vilka kollegor som är i tjänst och vilken

station de befinner sig pål trafikstörningsinformation

l arbetsorderhanteringl elektronisk inrapportering av felrapporter till

FRC (felrapporteringscentralen)l elektronisk inrapportering och statusuppföljning

av stationskontroller l elektronisk inrapportering och uppföljning av

kötidsmätningar. n

notiser

”Handdatorn under-lättar vårt arbete”Nu får alla MTR Stockholms kundservicevärdar egna bärbara handdatorer. Syftet är att öka kundnöjdheten och göra arbetet mera effektivt.Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Anja Wikén

MTR:s kundservicevärd Rashida Lundström Best hjälper en resenär tillrätta.

SL skapar trygghetsrum Trygghetsrum är ett rum där personer som omhändertas av ordningsvakter kan vara i avvaktan på att polisen kommer.

– Det är både av hänsyn till andra resenärer och av hänsyn till den som omhändertas, förklarar Ulrika Persson från SL:s säkerhetsenhet.

Behovet av trygghetsrum finns framför allt vid större stationer och knutpunkter där fast ordningsvaktsbeman-ning finns men också på platser där ordningsvakter kan möta tåg för omhändertagande av personer som stör ordningen.

Ett trygghetsrum finns redan på Huddinge station, men SL hoppas att T-Centralen, Slussen, Fridhemsplan och Gullmars-plan också ska hinna få trygghetsrum under slutet av 2010.Under 2011 planeras för ytterligare stationer.

Rummens storlek uppskattas till cirka fem kvadratmeter och de är försedda med avlopp och enkel inredning samt trygghetskamera. n

Beställ SL:s miljöbroschyrNu är SL:s nya miljöbroschyr: ”Resor i takt med miljön” klar. I den kan du läsa om SL:s miljöambitioner. Både på kort och på lång sikt. Som till exempel hur målet att SL-trafiken ska vara fossilfri senast 2025 ska nås. Redan i dag finns 129 biogasbussar och världens största flotta av etanolbussar – 500 fordon i Stockholms län. All spårtrafik drivs med förnybar el från vind och vattenkraft.

Broschyren finns på såväl svenska som på engelska och går att beställa från SL på [email protected]

Miljöbroschyren är i första hand tänkt för alla besökare, leverantörer, entreprenörer, SL:s ägare och andra intresserade. n

Så här såg det ut under ombyggnaden av Kragstalund.

Kragstalund numera stationHållplats Kragstalund längs Roslagsbanan kan från och med den 23 augusti även kalla sig för station, inte bara en hållplats. Det sedan mötesspåret tagits i användning. Samma dag började man även köra dubbelspåret mellan Galoppfäl-tet-Viggbyholm och Åkers Runö-Åkersberga.

Det här är en del av upprustningen av Roslagsbanan. n

Ny vd för MTR StockholmPeter Viinapuu har utsetts till vd för MTR Stockholm. Peter Viinapuu har en bakgrund inom SAS och Linjeflyg.

– Det känns både inspirerande och utmanande att få leda MTR Stockholm, och tillsammans med SL och mina medarbetare bygga den organisation som ska underlätta livet för alla stockholmare som använder tunnelbanan varje dag. Hög säkerhet, nöjda kunder och motiverade medarbetare är en förutsättning för vår framgång. n

Magisk invigning av Spårväg City I augusti var det trafikstart för den första etappen av Spårväg City. Att Stockholms innerstad återigen, efter 43 år, trafikeras med stadsspårväg har uppmärksammats på flera sätt. SL har bland annat anordnat en designtäv-ling och bjudit in reklambyråer att formge ytterhöljet till de vagnar som lånats in från Frankfurt och Norrköping genom en så kallad foliering.

Många intresserade stockholmare samlades till en rad arrangemang invigningsdagen den 23 augusti: Från invigningstal med Stockholms finansborgarråd Sten Nordin och trafiklandstingsrådet Christer G Wenner-holm till Kevin Borgs sång på Sergels torg och i samarbete med Bombardier trollade magikern Joe Labero bort en gammal spårvagn på Djurgårdsdepån.

För att uppmärksamma alla trafikanter på att stadsspårvägen är ett nytt trafikslag i SL-trafiken, så genomför SL tillsammans med Stockholms stad en trafiksäkerhetskampanj. Läs mer på sid 18–19. Spårväg City planeras fullt utbyggd knyta ihop västra Kungsholmen med norra Djurgårdsstaden. n

Miljöbroschyren kan beställas från SL på [email protected].

Foto: Jan E Svensson

yttre högtalarutrop på bussarSL:s bussar har utrustas med högtalare på bussens utsida. Högtalarutropen är till för synskadade så de kan höra vilken linje det är och var bussen ska gå.

– Våra entreprenörer för installationen har nu på sig fram till årets slut att justera in volymen på utropen, säger Stefan Wallin, chef för hållbar utveckling, SL.

Men yttre högtalarutrop är inte helt konfliktfritt. När systemet började införas under våren hörde många närboende av sig till SL, eftersom de tyckte att utropen var för höga och mycket störande. SL har därför meddelat bussentre-prenörerna att tills vidare stänga av utropen mellan klockan 22 på kvällen och 7 på morgonen.

– De synskadades riksförbund är angelägna om att det här systemet skall komma igång och de vill ha utrop dygnet runt, men nu jobbar vi på att hitta en kompromiss mellan dels tillgänglighet för synskadade och dels de närboendes krav på en icke bullrande omgivningsmiljö, säger Stefan Wallin. n

Peter Viinapuu, ny vd för MTR Stockholm.

Resenärerna allt nöjdareI SL:s Nöjd Kund-undersökning är andelen nöjda kunder i augusti 76 procent. Sedan nedgången i februari har andelen nöjda kunder ökat successivt och är nu åter uppe i de nivåer på 76–77 procent som innan förra vinterns problem.

Tunnelbana har 80 procent nöjda kunder, pendeltåg har 65 procent, lokalbana 84 procent och buss 75 procent i den senaste mätningen. För pendeltåg ökar kundnöjdheten kraftigt jämfört med maj. Kundnöjdheten för buss är oförändrad medan den för övriga trafikslag ökar marginellt jämfört med maj.

Den minskade kundnöjdheten i februari/mars har hämtats igen och är nu övergripande uppe i samma nivå som hösten 2009. Samtliga trafikslag utom pendeltåg har hämtat igen vårens nedgång. Pendeltåg har sedan mars haft en positiv utveckling, men det är fortfarande en bit kvar till tidigare nöjdhetsnivåer nås.

Bland kvalitetsfaktorerna ökar både tidhållning och störningsinformation. Det gäller för samtliga trafikslag utom buss där tidhållningsbetyget sjunker något i augusti. n

22 Helaresan

notiser

Förra numrets bildgåta visade biljetthallen i Fruängen. Vinnarna är Milena Vranjes, MTR Stockholm, Adam Shahwan, Nobina och Fevzi Demirtas, Busslink.

GISSA PLATSERNA

Rätt svar hittar du längst ner på sidan.

2 .

1.

Välkommen till SL:s monter C01:11 på Persontrafikmässan!26–28 oktober finns SL på Persontrafikmässan i Älvsjö. Här kan du över en kopp kaffe prata med kolleger i branschen och ställa frågor till SL:s experter.

Du som vill diskutera med SL:s vd, Göran Gunnarsson, bokar in tisdag den 26 oktober klockan 14.00 eller torsdag den 28 oktober klockan 13.30. Då finns han på plats för att diskutera SL:s och kollektivtrafikens avgörande frågor.

Inträdesbiljett till mässan fås kostnadsfritt på persontrafik.se. Klicka på För besökare och Entrébiljett. Ange kod 2150. Välkommen! n

1. Täby centrum (Roslagsbanan) 2. Hornstull

Tystare tåg på SaltsjöbananMiljönämnden i Nacka kommun har beslutat att SL ska klara vissa bullernivåer vid bostäderna i Lillängen utmed Saltsjöbanan. SL har därför beslutat att temporärt sänka hastigheten mellan Saltsjö Järla – Storängen, tills Saltsjöbanan rustas upp.

För att ändå kunna hålla tiden och undvika förseningar i trafiken för resenärer på Saltsjöbanan stannar vartannat tåg vid Lillängen och varannat tåg vid Storängen under högtrafiktid.

SL hoppas att den extraordinära åtgärden för att sänka bullernivån ska fungera för de boende i Lillängen och även för resenärerna tills den stora moderniseringen av Saltsjöbanan. Efter detta kommer banan att trafikeras med moderna, betydligt mer tystgående tåg. n

Okända platser på Flickr – hjälp SpårvägsmuseetI Spårvägsmuseets bildsamling finns cirka 300 000 fotografier från ett svunnetStockholm. Hittills har cirka 20 000 bilder skannats. I takt med att skanningen görs lägger museet ut bilderna så att de blir sökbara i museets fotodatabas. Museets personal har lyckats identifiera var många av dem är tagna men fortfarande finns det bilder som måste platsbestämmas. Vi vet att alla dessa bilder är tagna någon gång mellan 1952 och 1954. Nu behöver museet din hjälp! Gå in på sparvagsmuseet.se och klicka på länken till Flickr till höger på sidan och titta på bilderna. Om du vet var bilden är tagen skriv in platsen i kommentarfältet eller skicka kommentaren till [email protected] för hjälpen. n

Tunnelbanedepå i NorsborgSL planerar en ny tunnelbanedepå i Norsborg. En eventuell placering av depån är i berget under Eriksbergsåsen. Depån är ett led i SL:s beslut att införa ett nytt signalsystem på Röda linjen och att köpa in nya, bekvämare vagnar. Signalsystemet installeras under 2013–2014 och då behövs en ny depå för dessa vagnar. SL har undersökt olika lokaliseringar för depån.

Till Norsborgs fördelar hör bland annat närheten till ändhållplatsen, vilket minskar tomkörningen, innebär mindre buller, minskad energiförbrukning och lägre driftkostnader.

Innan beslut kan fattas ska Botkyrka kommun ta fram en detaljplan och ytterligare utredningar göras. I planarbetet ingår bland annat en miljökonsekvens-beskrivning, konsekvenser för närboende och annan miljöpåverkan. Ett detaljplane-program finns på Botkyrka kommuns webbplats. n

Ålder: 36 år.Familj: Sambo.arbetsgivare: SS, AB Stockholms Spårvägar.Det bästa med jobbet: Allt! Det är så kul att köra spårvagn och det går snabbt eftersom att man har konduktör ombord.Det sämsta med jobbet: Jag har inte upptäckt något än. Gör helst på fritiden: Umgås med sambo och familj, läser böcker, målar och promenerar i skogen.Drömmer om: Att alla respekterar varandra och är glada över andras framgångar.

Text: Carola Ålstig andersson Foto: anja Wikén

– Jag trivs väldigt bra. Det är jättekul att köra spårvagn och det är så vackert där jag kör. Dess-utom har jag världens respektfullaste kollegor och ledning som uppskattar varandra.

hur länge har du jobbat som spårvagnsförare?– Jag började köra i trafik den 23 augusti så det här är mitt första jobb. Det var häftigt och är fort-farande häftigt att det blev just Spårväg City som blev mitt första jobb som spårvagnsförare.

vilken sträcka längs Spårväg City är din favorit?– Det är Strandvägen. Utsikten där är jättefin, sär-skilt i skymning och gryning.

vilka reser med Spårväg City?– Det är alla möjliga människor. Mycket turister, barn men också de som åker till och från jobbet. Många ställer sina bilar och tar Spårväg City till jobbet istället.

hur länge har du jobbat inom SL?– Jag började på SL 2003. Då utbildade jag mig till bussförare och har jobbat på bussgaraget i Kallhäll. Först som bussförare och sedan ett tag som trafikledarersättare och på slutet var jag störningsinformatör. När jag såg att de behövde spårvagnsförare till Spårväg City sökte jag en utbildning för att bli förare och kom in. Utbild-ningen pågick i två och en halv månad.

vad tycker resenärerna om den nya spårvagnen?– De är positiva. Särskilt handikappade och äldre eftersom det är lättare att komma på en spårvagn jämfört med en buss. Det blir heller inte lika varmt på somrarna i spårvagnen.

hur klarar stockholmarna av en spårvagn i city?– I början märkte man att folk gick över gatan utan att se upp och att bilisterna glömde bort oss,

men de börjar så smått att vänja sig nu. Men vi kör jätteförsiktigt på sträckan som går inne i stan.

vilka arbetstider har du?– Det är olika. Jag jobbar ibland morgon, ibland kväll och ibland nätter.

hur tar du dig själv till jobbet?– Det är lite olika. Om jag jobbar sent eller börjar tidigt och det är svårt med anslutningar så tar jag bil annars åker jag tunnelbana och spårvagn. Det är mycket smidigare och jag kan läsa mina böcker ombord. Även arbetsgivaren hämtar och lämnar oss om man bokar i förväg.

hur ser du på din framtid som spårvagnsförare?– Jag hoppas att jag blir kvar länge och att projek-tet fortsätter så att Spårväg City byggs ut som det finns planer på. Min önskan är att jobba upp mig inom företaget med kommande projekt.

aBStorstockholmsLokaltrafikMarknad/Kommunikation 105 73 Stockholm

Avs

PeggyDerDanielian,HurärDetattkörasPårvägCity?

Documents

Hela resan, nr 3 2010