Hela resan, nr 2 2005

Hela ResanHela ResanEn tidning för alla som jobbar för SL–trafi ken. Värde: 27 kronor Nr 2 – 2005Årgång 2

6De jobbar när kompisarna festar

9Många olika kompetenser inom SL-trafi ken

14Nya linjer, nya möjligheter

2 Hela Resan nr 2 – 2005

Hela Resan Personaltidning för alla som arbetar inom SL–trafi ken.

Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafi k

Tel: 08–686 16 00Fax: 08–686 14 44

E–post: [email protected]: Arenavägen 27

(T–bana Globen)www.sl.se

Ansvarig utgivare &chefredaktör: Lena Hed

08–686 15 24

Redaktion:Jan E Svensson, Pernilla Hjelm, Maria Adolfson, Gisela Poellinger

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL–trafi ken. Åsikter

som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid

med SLs policy.

PrenumerationerAdressändringar anmäls till

respektive arbetsgivare eller pensionärsförening.

För övriga prenumerations-frågor, mejla redaktionen:

[email protected].

Grafi sk utformning:Jan E Svensson

Tryck: EO Print ABISSN 1652–1781

Vad gör de på alla möten?

Redaktören har ordet

Helt ärligt: på sistone har jag haft väldigt lite kontakt med vardagen ute i SL-trafi ken, annat än som resenär. Som redaktör behöver man vara ute och se vad som händer, prata med folk. Men under våren har mycket tid gått åt till SLs samorganisation och kommande samfl ytt. Inte all-tid lika kul, men nödvändigt.

Det här med omorgani-sationer har berört oss alla i SL-trafi ken det gångna året och riskerar att, för den som inte är direkt inblandad, mest handla om ett mer eller min-dre kryptiskt diagram på en anslagstavla. Man undrar vad

de egentligen gör på alla de där mötena.

Men det är förstås så mycket mer än bara en för-ändring på pappret. Att vara riggad för att motsvara för-ändringar i omvärlden kräver mod att tänka om, tänka nytt.

Speciellt när de fl esta män-niskor brukar tycka att det är rätt bra som det är, så varför förändra? Då måste man vå-ga. Våga granska rutiner och tänkesätt. Kanske erkänna att det kan fi nnas bättre sätt. Lä-ra nytt. Och det är något som berör alla, inte bara de som drar upp linjerna på pappret.

Den 1 mars införlivades

enheten Teknik (före detta dotterbolaget SL Infrateknik) i SL. Samtidigt skapades en ny enhet, Marknad och för-säljning. Tillsammans med Trafi kenheten bildar dessa beställarorganisationen SLs tre ben.

Trafi k, Teknik och Mark-nad – här ryms relationerna till trafi kentreprenörer, leve-rantörer och resenärer. Öv-riga staber ska stötta de tre affärsdrivande enheterna.

Förändringen innebär en starkare ”kundorientering”, som det brukar heta i andra branscher. Hos oss i SL-trafi -ken handlar det om fokus på

resenärernas behov och öns-kemål. Och en bättre sam-ordning.

Parallellt sker stora trafi k-upphandlingar, teknikut-veckling och satsningar på SL-miljöer. Vi är inne i ett spännande år…

Lena Hed Redaktör

Senaste nytt

Omslaget: Omslagbilden till detta nummer är tagen av Lena Granefelt.

Foto: Lena Granefelt

– Svenskarna blir allt äldre och allt skröp-ligare. Det måste vi lära oss att han-tera inom kollektiv-trafi ken.

Det säger Åke Lind-ström, en av idésprutorna bakom SLs webbtjänst rese-planeraren. Den tjänsten har sedan några år tillbaka hjälpt resenärer att planera sin resa i förväg via Internet. Den uppdaterade versionen i maj av reseplaneraren blir också en viktig komponent i arbetet med att förbättra tillgängligheten för funk-tionshindrade.

Förutom att göra rese-planeraren tillgänglig på nya sätt, vill SL utöka informa-tionen, så att alla delar i re-san anges, förutom avgångar även status på hissar och

rulltrappor för respektive station eller instegshöjd på fordonen.

– Landstinget vill även göra det möjligt att beställa en resa, där SL-trafi ken är en del och taxi eller special-fordon en annan.

Utgångspunkten är att den vanliga linjetrafi ken ska vara så tillgänglig och an-

passad att det är det första resealternativet även för per-soner med funktionshinder.

SL arbetar för fullt med anpassning av fordon, informations system, håll-platser och stationer.

– Vi har bara fem år på oss till målen som riksdagen har satt upp, ska vara upp-fyllda. Samarbete med Färd-tjänsten blir ett viktigt led för att nå det målet, menar Åke Lindström.

Målet med satsningen på en ny version av reseplane-raren, tjänsten som ligger bakom beräkning av restider i SL-trafi ken, är bland annat att på sikt minska den stora upplagan av tryckta tidtabel-ler och istället öka använd-ningen av smarta digitala tjänster. Genom samarbeten med olika företag, ska rese-planeraren synas på allt fl er

företags webbar och därige-nom uppmuntra företagens besökare att välja att resa kollektivt. Att marknads föra reseplaneraren innebär ock-så i förlängning en att öka kännedomen om och an-vändandet av SLs hemsida. Det övergripande målet är förstås att öka andelen nöjda resenärer och antalet resor med kollektivtrafi ken.

Av Lena Hed

SLs reseplanerare – allt viktigare hjälpmedel för resenärer

Det smarta sättet att resa – snabbt, enkelt, pålitligt och prisvärt.

Åke Lindström arbe-tar med verksamhets-utveckling inom SL.

Foto: Göran S

egeholm

Reseplaneraren på sl.se slog be-

söks- och användningsrekord förra

året. Nästan 63 miljoner frågor be-

svarades under 2004 via Internet-

tjänsten reseplaneraren.

Nu kan du använda SLs nya

uppdaterade reseplanerare för att

planera dina resor. Testa den på

sl.se.

foto: Göran Segeholm

OmnämnandeHela Resan fi ck ett heders-

omnämnande i Rim: s (redaktörs-

förening) tävling Sveriges bästa

personaltidning 2004.

Motiveringen löd: ”Den tillgodo-

ser fl era läsargruppers intressen.

Den har en spännande och annor-

lunda layout samt bra typsnitt. Här

fi nns korta, rappa texter, många

notiser och korta fakta. ”

3Hela Resan nr 2 – 2005

Min åsiktEttans buss

”Jag sitter på ettans buss på väg hem från jobbet. Det har varit en tuff vecka. Plötsligt hör jag en arg röst som skriker: ”du kan väl gå och sätta dej nån annans stans då när det kom-mer en med barnvagn!”

Det är säkert till mej, tänker jag, jag har satt mej på barnvagnsplatsen och lagt min ledarhund under bänken ef-tersom handikkapplatserna var upp-tagna när jag gick på vid Stora Essing-en. Alltså reser jag mej upp, får min sömniga hund på fötter, tar hennes sele i andra handen och försöker hitta mej en annan plats. Jag försöker igen med handikapplatserna, eftersom det fi nns bäst plats för hunden där. ”Nej, kom inte hit”, säjer nån, en annan skri-ker: ”gå längst bak!”.

Där står jag i mittgången, folk över allt, är alla arga på mej… Jag är trött efter en veckas arbete, jag har tre ar-betsplatser, jag försöker få livet att funka trots min synskada och min hörselskada. Det här känns helt enkelt inte rättvist…

En snäll och lugn farbror knackar mej på axeln och upplyser mej om att platsen jag just har lämnat fortfarande är ledig. Var människan med barnvag-nen blev av har jag ingen aning om, farbrorn vill vara hjälpsam och drar i min hund. Jag fräser åt honom av bara farten, men sansar mej och ber om ur-säkt och sätter mej ner igen…

Efteråt, hemma, är det värsta av allt att jag skäms för att jag lät mej provo-ceras.”

Sofi a Thoresdotter, resenär

Vad är egentligen trygghet?Jag kom en gång att fundera över ordet ”lycka”. Min personliga slutsats var att ”lycka” egentligen bara är från-varo av olycka. På samma sätt börjar jag tro att trygghet inte fi nns. Det som fi nns är frånvaron av otrygghet. Det skulle i så fall innebära att varje försök att inplantera känslan av trygg-het, riskerar att slå fel. Trygghet fi nns inte som ett fysiskt tillstånd, utan är en upplevelse hos den som känner tillit och omtanke.

Våld och otrygghet är ett stort sam-hällsproblem. Våld drabbar en väldigt liten skara men gör en mycket stor an-

del medborgare otrygga. Jag tror att pressens del i detta är oändligt stor. Dels talar man 100 gånger oftare om våld än om frid och lugn. Samhälls-problemen har SL svårt att rätta till, men vi bör akta oss för att själva gå i fällan.

En kampanj för att göra männis-korna som reser med oss mindre otrygga måste i så fall gå ut på att visa att SL tar väl hand om dem. De måste veta att vi är medvetna om att faror fi nns och att vi i SL-trafi ken gör vad vi kan för att förhindra dessa faror. Det handlar också i mycket hög grad om att skapa insikt om vårt säkerhets-system.

Det fi nns alltid personal – du är ald-rig ensam. Den som vet hur man skall handla är inte osäker och därmed inte otrygg. Låt informationen berätta om hur SL och entreprenörernas trafi kap-parat är organiserad. Tala gärna om hur stationer och tåg övervakas.

En parallell kampanj borde gå ut på att minska personalens otrygghet.

Förra året fördes en debatt i press-sen eftersom fack och företagsledning hade olika åsikter om hur en specifi k trygghetsfråga i tunnelbanan skulle lösas. Men känslan av otrygghet kan inte lösas i osämja. Den kan inte hel-ler lösas i media.

En bred arbetsgrupp borde försöka få entreprenörer och trafi kpersonal att dra åt samma håll i denna fråga. Så länge personalen själv kan vara otrygghetens budbärare – så länge kommer resenärerna att känna från-varon av trygghet.Utan denna samsyn är det svårt att sprida det budskap vi är ute efter att sprida.

Lars-Henrik Larsson, trafi kchef Roslagståg AB

Mer kundorienterad organisation på SL från och med 1 mars.

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser NyheterBiljetter:

Kontantbetalning – bra och dåligtVåld och hot mot bussförarna i SL-trafi ken har ökat. Det menar fack-föreningen Kommunal som i mars i ett öppet brev till SLs styrelse krävde att kontanthanteringen på bussar tas bort, att fl er väktare, nattvärdar och övervakningskameror införs.

SL vill behålla möjligheten för den som reser med SL-trafi k att köpa en biljett direkt på bussen eller i spär-ren. Men kontantkassorna är samti-digt ett gissel för personalen, eftersom de gör ökar risken för personrån. Det här dilemmat har stötts och blötts i ett par år och det fi nns olika lösning-ar för buss-, tunnelbane- och pendel-trafi ken.

SLs strategi innebär ökade sats-ningar på trygghetsåtgärder såsom utökad kameraövervakning och nya larm på bussidan samt ändrade rutin-er i tunnelbanan. En tidplan för ge-nomförandet kommer att göras så snart beslut tagits om fi nansiering. En fördel med det nya resekortet som införs 2007, är att manuell biljettvisering då försvinner.

Telefoni:

Mobila verktyg för mobila människor Nu lyfter SL in 3G och FM-radio i de sex milen tunnlar. SLs över-gripande affärsmål är ”fl er och mer nöjda resenärer” och med den här åtgärden vill man möta den mobila människans krav.

Den som reser genom längre tunn-lar kan snart använda tiden till att lyssna på nyheter eller musik i radion eller att koppla upp sig mot Internet och surfa, läsa/skriva eller mejla – ut-an störande avbrott.

3G-kablarna har en lägre ”signal-styrka” – och därmed strålning – än de vanliga 3G-antenner man kan se på husfasader.

I dag har i stort sett alla en mobil-telefon i fi ckan. GSM-teknik är det vanligaste, men den nya 3G-tekni-ken är på inmarsch. SLs avsikt är att före sommaren i samarbete med 3G-operatör erna installera denna teknik för 100 procents täckning i alla tunn-lar med spårtrafi k.

För information om SL – besök vår webbplats sl.se


Den 15 mars invigdes Buss-

link Söders nya rastloka-

ler vid Slussen. Från att

ha fört en tynande tillvaro

som Svenska Manometer-

fabriken, har nu lokalerna i

två våningsplan renoverats

till en rastplats för trötta och

hungriga förare.

Matserveringen, med ut-

sikt över Stockholm ström,

är öppen dagtid och drivs av

Söders bussförare Armen

Gidian. Precis som förar-

kollektivet, ska maten kom-

ma från hela världen. Därför

erbjuds orientaliska wraps,

mackor och sallader, hälso-

samma alternativ till den

vanliga varmkorven.

I de nya lokalerna fi nns

också Förarservice sju dagar

i veckan. Där kan förarna

hämta ut rikskuponger, be-

ställa uniform och annan

utrustning samt boka en

upplivande massage. I två

kontorsrum på nedre plan

arbetar personalledarna,

som på så vis blivit mer till-

gängliga för förarna.

Miljö:

Framtidsresor med fantasiFörmiddagen den 7 april

sorlade det av förväntan i

den ombyggda hallen på

Naturhistoriska riksmuse-

et. Femteklassare från 14

skolor i länet hade samlats

till vernissage. Utställning-

en – ja, det var deras egna

konstverk inom ramen för

projektet ”Framtidens klimat

och kollektivtrafi k”.

Under hösten har tolv-

åringarna jobbat med klimat-

frågor och uppdraget att

skapa framtidens trafi kmiljö.

Av ett 60-tal klasser hade

SL och Naturhistoriska riks-

museet det svåra jobbet att

välja ut 20 bidrag.

– Att jobba med ett så-

dant här projekt slår vilken

lärobok som helst, tyckte en

lärare.

Klasserna har deltagit i

guidade visningar på Natur-

historiska riksmuseets ut-

ställning ”Uppdrag: KLIMAT”

och Spårvägsmuseets ”Från

hästbajs till biogas och vat-

ten”. Eleverna har under

höstterminen omsatt sina

nya kunskaper i ett kreativt

projektarbete. Det har lett

till idéer om att med hjälp av

solkraft, vindkraft, magne-

tism, muskelkraft och bio-

bränslen förfl ytta fordon mil-

jövänligt och enkelt.

I glasmontrarna på utställ-

ningen, som pågår fram till

sommaren, fi nns bland annat

solcellsbussen, luftbussen,

solcellsbåten, den röststyrda

svävaren och tramptåget.

– Vårt fordon är stort,

så det inte behöver åka så

många gånger fram och till-

baka. Och bekvämt. Det svä-

var och drivs av solceller och

propeller, så det inte brum-

mar så mycket, berättar en

grupp tjejer från Carlssons

skola.

Under högtidliga former

skålades det i bubblande

läsk och delades ut diplom.

SL och Naturhistoriska riks-

museet tackade för barnens

engagemang. Utvecklingen

av luftmiljön – avgaser och

buller – kommer att spela

en viktig roll för våra barns

hälsa och framtid. På 40-ta-

let sågs månfärder bara som

fantasier. Tjugo år senare

var det verklighet. Vem vet

– om fyrtio år kommer kan-

ske en del av de idéer som

barnen nu tagit fram för en

bättre trafi kmiljö att vara

verklighet.

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Busslink:

Nytt rastställe för Busslinks förare

Bussförarna har en ny rastlokal vid Slussen.

Foto: Mikael H

edlund

Foto: Jan E Svensson

Ekonomi:

En bra start på åretFörsta kvartalet 2005 blev bra för SL. Trafi ken fl öt bra utan större störningar. Punktligheten har förbätt-rats överlag, jämfört med förra året. De högre trafi k-intäkterna håller i sig efter förra årets prishöjning.

Den ökade försäljning-en av rabatt remsor tyder på att satsning en på att minska svinnet givit resultat. Däre-mot minskade de korta resor-na under januari och februari med 1 procent även om an-delen länsinvånare som är nöjda med SL-trafi ken ökat till 56 procent jämfört med 52 procent förra våren.

Teknik:

Sommar-underhåll Tunnelbanesträckan

mellan Slussen och Gull-marsplan trafi keras endast på enkelspår, det vill säga halv-timmestrafi k under perioden

11 juli till 7 augusti. Då sätts ersättningsbussar in som kommer att gå från Sergels torg via Gamla stan till Gullmarsplan samt mellan

Kärrtorp och Gullmarsplan. Thorildsplans station

upprustas under sommaren, vilket leder till ersättnings-trafi k med buss till och från

Fridhemsplan under perio-den 20 juni till 15 augusti.

Stationsmiljö:

Pavarotti av-skräckerSvenska Dagbladet skriver om försök i London att med klassisk musik i tunnelbanan minska brottsligheten. Klas-sisk musik i allmänhet, och opera i synnerhet, fungerar tydligen avskräckande för de med illasinnade tankar, för på sina håll har man uppmätt över 30 procent minskad brottslighet i samband med försöken. Och mest avskräckande var tydligen Pavarotti.

På Gullmarsplan har SL gjort liknande försök, fast inte i syfte att minska brotts-ligheten utan snarare för att öka trivseln. Det fi nns dock inga planer på att generellt i Stockholms tunnelbana in-föra klassisk musik.

Pendeltåg:

Uppställnings-hallen i Bro är snart klarLördagen den 9 april genom-fördes ett antal tester av uppställningshallen i Bro. Då beräknades den vara helt färdigställd i början av maj, vilket möjliggör för City-pendeln att börja använda hallen.

Däremot kvarstår att färdig-ställa verkstad med service-spår, tvätthall samt avisnings-anläggning. Arbetet med detta blir klart under oktober.

I uppställningshallen, som är den största byggnaden i depån, ställs tågen upp när de inte är i drift.

Två nya pendeltåg, var-dera bestående av två X60-fordon, kan ställas upp efter varandra i hallen, som är 450 meter lång och har sex paral-lella spår.

Vernissage med tema klimat på Naturhistoriska.


Enligt beslut i SLs styrelse

kostar det från 1 maj två

kuponger (istället för som

tidigare tre) att resa över en

zongräns. Beslutet gäller för

SL-resor med samtliga typer

av kuponger.

För att skilja tvåkupongs-

resor över en zongräns från

vanliga tvåkupongsresor

inom en zon, skrivs sta-

tions- eller hållplatsnamnet

där resan påbörjas ut på ku-

pongerna. Om resenären vill

fortsätta resan eller göra en

omstigning, kompletteras

stämplingen så att det totala

antalet kuponger överens-

stämmer med den vanliga

kupongtaxan.

Taxan för kupongresor

över länsgränsen till Bålsta

eller Gnesta förblir oföränd-

rad, och kostar även fort-

sättningsvis fyra kuponger.

Resor som passerar genom

en zon där hållplatser sak-

nas eller där avstigning inte

är tillåten, undantas från re-

geln eftersom två zongrän-

ser då passeras.

Bättre service:

Extrapersonal tar hand om barnfamiljerSom förälder vet man hur

jobbigt det kan vara att gå

igenom tunnelbanespär-

rarna med ett barn i handen

och ett i barnvagnen.

Hur man än gör blir det

problem; antingen går man

till luckan med barnvagnen

för att betala – och blir en

bromskloss för övriga rese-

närer – eller så lämnar man

barnvagnen vid grinden utan

uppsyn, medan man betalar.

Nu råder SL bot på proble-

met. I april utrustades statio-

nerna Slussen, Gullmarsplan,

Skanstull och Medborgar-

platsen med två extra vakter

under en prövotid på tre må-

nader.

Extrapersonalen, iförda

gula västar, rör sig mellan

stationerna där de ska ta

speciell hand om och hjälpa

familjer med barnvagnar,

funktionshindrade och äldre

resenärer.

Idén kommer från tunnel-

banan i London. Syftet med

värdarna är i första hand att

genom närvaro förebyggan-

de minska antalet fuskåkare,

men även att öka servicen.

Istället för att visa kortet

för spärrexpeditören, kan

resenären visa det för ex-

trapersonalen, som öppnar

grinden utan att fl era icke

betalande slinker med.

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Ny taxa:

Billigare över en zongräns


Beslut i SLs styrelse ger billigare resor.

Extrapersonal hjälper till vid Gullmarsplan.

Sveriges mest sedda konstverk.

Foto: Hans Ekestang

När tågen står uppställ-da inomhus ökar driftsäker-heten och skyddet mot skade-görelse.

Uppställningsspår för det nya pendeltåget fi nns även i Älvsjödepån.

Svinnet:

Falska SL-kort Hela 50 kronor billigare kan månadskortet bli om SL får bukt med fusket och gratis-åkandet. Beräkningar visar att fusk och gratisåkande årligen belastar SLs budget med upp till 200 miljoner kronor.

Förvisso har svinnet mins-kats med 40 miljoner kronor tack vare en rad åtgärder, bland annat bättre kontroller, nya grindar och Connex mät-ning av servicenivån och in-täktssäkringen på stationerna i tunnelbanan.

Men faktum kvarstår; i tunnel banan säljs tusentals falska SL-kort. Misstankar fi nns om att de trycks i mass-upplaga utanför Sveriges gränser.

SL utreder:

Misstanke om svart arbets-kraftSL har anlitat PEAB för att

på entreprenad bygga den nya pendeltågsdepån i Bro. Vid stickprovskontroller har misstankar om att svart arbetskraft utnyttjats av underleverantör framkommit.

– Alla som utför uppdrag åt SL måste självklart följa de lagar och regler som styr svenskt arbetsliv säger SLs vd Lennart Jangälv.

– Någon svart arbetskraft får under inga omständighe-ter förekomma. Vi har kon-taktat ledningen vid PEAB och kräver att de går till bot-ten med vad som hänt, hur si-tuationen kunnat uppstå samt en redovisning av åtgärder och uppföljning. SL förutsät-ter också att polisanmälan görs mot dem som brutit mot gällande lagar och avtal, säger Lennart Jangälv.

Konst:

Känd tunnel-banekonstnär död”När man anländer från den svenska landsbygden och går gången mellan Stock-holms Centralstation och tunnel banan förändras man och blir en stockholmare”, uttryckte sig en känd artist nyligen. Kanske har Jörgen

Fogelquist bidragit till denna känsla.

Han är konstnären som har

smyckat gången med kakel, efter att ha vunnit uppdraget i en SL-tävling redan 1957.

Utsmyckningen – som ändå måste vara landets mest sedda – har gjorts i olika om-gångar, senast så sent som år 2000. Konstnären har följakt-ligen jobbat på sitt verk i näs-tan ett halvt sekel.

Fogelquist kom från Väster-götland, men präglades starkt av storstan.

På 50-talet betraktades han som ett konstnärligt under-barn, och i Konsthögskolan med Sven ”X-et” Erixson som lärare, och Fernand Leger som idol, blev han vän med Söderprofi len och författa-ren Stig ”Slas” Claeson och konstnären Sven-Olle Ehrén, med vilka han höll kontakt hela livet ut.

Tågia:

Ny organisa-tion på TågiaTågia, som underhåller spårfordon i SL-trafi ken, har organiserat om företaget. De största förändringarna är tre producerande enheter; Tunnelbanan, Lokalbanor inklusive Roslagsbanan samt Moderniseringar. Dessutom lanseras en stabsenhet för Marknad och Information direkt under vd.

Roslagståg:

Roslagståg får ny vdBengt-Erik Johansson har utsetts till vd för DSB Sverige AB och lämnade vd-posten hos Roslagståg den 1 maj. Ny vd blir Ingemar Nilsson, som kommer från Traffi Care.

Bengt-Erik kommer dock inte att släppa kontakten med Roslagståg helt genom att han även i fortsättningen in-går i Roslagstågs styrelse.


De jobbar när kompisarna festarKompisarna fattar inte hur de kan jobba så mycket utan att få betalt. Men Joel och Alexander tycker inte att det är konstigt. De kän-ner att deras ideella insats i Non Fighting Generation betyder något. På riktigt.– Om vi lyckas skydda en enda person från misshandel så är det värt all tid, säger Alexander. Men min fl ickvän muttrar över att jag är borta så många helgkvällar.

Non Fighting Generation, NFG, är en organisation för och av ungdomar. Joel Sandin, Alexander Terrinoni och deras drygt 20 kompisar i NFG natt-vandrar varje fredag- och lördagkväll, och när det är storhelger eller andra festligheter som får ungdomar att samlas. De brukar börja vid åtta-, nio-tiden på kvällarna och håller på länge, ofta fram till fyra på morgonen.

NFGs uppgift är att skapa lugn och att stoppa våld. I deras närhet ska ungdomar och andra helgfl anörer känna sig trygga.

– Vi särar på ungdomar som brå-kar, säger Alexander. Vi ställer oss helt enkelt mellan slagskämparna och det har hittills aldrig hänt att någon av oss

blivit allvarligt skadad. De som slåss har ju inte problem med oss – de har ju problem med varandra.

Joel och Alexander förklarar att en anledning till att de så ofta lyckas lug-na ner tjafsande ungdomar är att de ser upp till de något äldre killarna och tjejerna i NFG. Dessutom känner Joel och Alexander ofta deras storasyskon och det ger respekt.

Nattvandrarna rör sig på platser där det fi nns mycket ungdomar, i närhe-ten av stationer och busshållplatser. De vandrar två eller tre i varje grupp och är alltid minst tre eller fyra grup-per ute. De håller till på givna po-sitioner i närheten av varandra och kommunicerar med kommunikations-radio.

– Om det händer något kallar vi på varandra. säger Joel. Det är skönt att vara fl er från NFG om det blir hotfullt med vapen och så. Spårar det ur ring-er vi polisen som är en av våra sam-arbetspartner. Alltid innan vi går ut på kvällen stämmer vi av med polisens ungdomsrotel. Vi tipsar varandra om det är något på gång, som stora fester, arrangemang eller folksamlingar.

Det är på sommaren som det brå-kas mest, det är då folk samlas utan någon speciell anledning. De bara

hänger omkring, som på Djurgården eller i Kungsträdgården. På vintern är folk oftare på väg någonstans, de har ett mål och då är det i allmänhet lugnare.

NFG fyller 20 år i år, men det fi nns inga planer på något större jubileum. SL har varit med från starten och är än idag en av huvudfi nansiärerna.

– Lönen är att känna att det vi gör spelar roll, säger Joel Sandin. Någon annan ersättning får vi inte. Jo förresten, vi får ett var sitt SL-kort att använda både privat och i det ideella arbetet.

Det mesta av arbetet med underhåll av Stockholms tunnelbana sker natte-tid. Då är ”rallarna” ute och lyfter räls och byter växlar, då klistras ny reklam upp längs plattformsväggarna, då gör nattvandrarna sin insats för trygg-heten. Följ med ut i natten.

Av Eva Hedberg, foto Lena Granefelt

Nattarbete

– Som nattvandrare får man aldrig lämna sin kompis ensam, säger Alexander Terrinoni. Det lär vi nya nattvandrare under deras utbildning.

”Om vi lyckas skydda

en enda person från misshandel

så är det värt all tid”.


Inte bara tunnelbanans tåg och perronger måste städas. Även väggar, tak och spår i tunnlarna ska göras rena och det är inte bara en fråga om hygien.

Det handlar också om säkerhet och ekonomi. Skräp brinner och ger gif-tiga gaser, damm ökar slitaget och förstör med tiden spårbädden.

Rengöringen av tunnlarna sker på nätterna. Det går långsamt och görs i etapper: Först kommer en jätte-dammsugare som suger upp grov-sopor och fi nt damm. Senare kom-mer spolvagnen som genom sina sprutmunstycken sprutar vatten på tak, väggar, spår och spårbädd. Spol-vagnen ser ut som en spindel från yttre rymden.

– Det är viktigt att vi damm suger innan vi spolar rent med vatten, sä-ger Laszlo Szabo från banavdel-ningens spårgrupp. Annars kan allt för mycket fi ndamm fastna i spår-

bädden och cementera makadamet. En hård spårbädd får fl era dåliga konsekvenser.

Både spolvagnen och skräpdamm-sugaren ingår i ett komplext städpro-gram. Laszlo berättar bland annat att framför dammsugarvagnen går personer som handplockar skräp

som dammsugaren inte kommer åt. Och ställen dit spolvagnens sprut-munstycken inte når tvättas för hand med vattenslang ibland.

– Hittills har vi städat tunnlarna ungefär en gång per år, säger Laszlo. Men från och med i år är ambitio-nen att städa tunnlarna två gånger per år. Det lönar sig.

Foto: AB

SL

Slitna delar byts ut på nattenDet är bråttom. Om två timmar sätts strömmen på igen. Den nya växeln måste ligga på plats när morgon-tågen börjar rulla.

Lagbasen Hans svarar kort på alla frågor. Han har inte tid att stå stilla mer än ett par minuter, sen måste han hugga i igen. En kollega behöver hjälp att baxa fram en sliper under rälsen. Hans tar tag i andra änden och tillsammans får de loss den. En sliper väger mellan 50 och 100 kilo.

Växelbyggare måste väl vara det tyngsta jobbet i tunnelbanan?

– Jo, det kan man nog säga utan att förhäva sig, säger Hans Lindgren och stryker bort svettdropparna från pan-nan med skjortärmen. Men rälsen lyf-ter vi förstås med kran.

Hans röst försvinner i allt oväsen.

mar och det rasslar när någon skyffl ar makadam. Luften är tät av fi nt sten-damm. Ett regn av glödande gnistor sprutar från rälskapen och lukten från svedd metall sprider sig i tunneln.

Hans Lindgren är lagbas för fem gubbar som jobbar med att byta ut-slitna och trasiga växlar över hela tun-nelbanenätet. De jobbar fem nätter i veckan, mellan tio på kvällen och halv sju på morgonen. Själva växel bytet sker mellan halv ett och kvart över fyra – det är då strömmen kan stängas av utan att trafi ken störs. I år är det planerat att laget ska byta 23 växlar. Den här i Vällingby är den fjärde för i år.

Växelbyggarna är på plats under tre nätter, de bryter upp det gamla och lägger nytt – en bit i taget.

Sen tar andra vid. Rälsfogarna ska svetsas och spåren riktas rätt. Sist ska

Under hela växeln ligger 46 sliprar som ska bytas ut. – Det blir en del att lyfta, säger Olle Norlandet. Inte behöver vi gå och träna efter jobbet precis.

– Vi jobbar tre nätter vid ett växelbyte, säger lagbasen Hans Lindgren. Första natten byter vi delen med tungorna, andra nat-ten mellanrälet och tredje natten korset.

strömmen till drevet som lägger om växeln sättas på och alla kablarna till signalsystemet kopplas ihop. Att byta en växel tar sammanlagt ungefär tio nätter.

– När vi inte jobbar med växlarna, byter vi räls och slipers utmed tun-nelbanan, säger Hans. Men det blir en växel ungefär var fjortonde dag.

Hans har jobbat i 25 år som växel-byggare. Det tunga jobbet har börjat ta ut sin rätt – knän och höfter protes-terar. Och att jobba nattskift är förstås tröttande.

– Men det är bra betalt, säger Hans. Och jag trivs ihop med grabbarna.

Det svåraste med jobbet är stressen. Hans tycker att de som planerar ofta är väl optimistiska med tiden. Om nå-got krånglar, som ibland när nya och gamla delar ska fogas ihop, då blir det verkligen bråttom. Men bara några få gånger har det hänt att laget inte har blivit färdigt i tid.

– Vi löser det nästan alltid, säger Hans. Men så jobbar vi också hårt och effektivt.

Rälskapen låter vasst och det bankar från släggor som slår loss sliprarna från rälsen. Kranen som lyfter bort högar med uttjänta sliprar brum-

Spolvagnen… fungerar nästan som en om-

vänd biltvätt. Den specialbyggda vagnen togs i bruk för 25 år sedan och kan rengöra tre kilo meter tun-nel på en natt. Den har med sig tre tankvagnar med sammanlagt 60 000 liter vatten. För varje me-ter den går sprutar den ut 20 liter vatten.

Skräpsugningsvagnen … åker drygt en kilometer

i timmen och suger upp både grov sopor och fi nsopor. Efter ett nattpass vid fem plattformar har dammsugar påsarna fyllts med 30-50 kilo grovsopor och 10-50 kilo damm.

Spolvagnen rengör tre kilometer tunnel på en natt.

Lönsamt städa tunnlar

”Vi jobbar hårt och effektivt!”


Extraknäck som klistrare30 sekunder per ark. När tåget lämnat station Råd-mansgatan hoppar tre killar ner på spåret. De är klädda i gula och orange refl ex-kläder och har med sig var-sin borste på långt skaft. I natt ska de klistra upp 180 nya reklamaffi scher som var och en består av minst nio ark.

De jobbar snabbt. Det är bara fem minuter tills nästa tåg kommer och på den tiden ska de bli klara med en varsin stor reklamaffi sch. Sen ljuder varningssignalen och killarna häver sig upp på perrongen.

– Värst är alla hoppen upp och ner från perrongen, säger tillsynsmannen Ulf Larsson. Men efter midnatt blir det bättre. Då är det mest arbetståg som går på spåren och de kommer inte så ofta.

Ulf hänger ett reklamark över bor-sten med en förklistrad sida uppåt. Han placerar arket där det ska vara, högst upp i vänstra hörnet. Sen fort-sätter han att klistra ark efter ark. Det gäller att ha tungan rätt i mun, i syn-nerhet om det är en affi sch med cirk-lar eller liten text. Några millimeters felpass kan bli tydliga då.

Lasse Lundell och Kosmas Anaspaciados stryker klister på affi sch-arken. I natt gör de slut på 1 000 liter tapetklister. Det slabbar och stänker. Lasse skrapar rent bordet med en

gummiskrapa innan han hämtar en ny lunta med ark som ligger bladade i den ordning de ska upp.

– Det här är ett extrajobb, säger han. Imorgon bitti ringer väckar-klockan som vanligt och jag går till mitt jobb som IT-säljare. Jag gör det här för att tjäna extra pengar som jag använder till resor. Och det är nog lika med de andra.

De sju killarna i arbetslaget an-svarar för affi scheringen på de sex stationerna från Fridhemsplan till T-centralen. Laget brukar jobba nätter mot måndag och tisdag, från klockan nio till längst fem på morgonen. Hur mycket de jobbar beror på hur många affi scher det fi nns att sätta upp. De får betalt per affi sch.

Redan på hästspårvagnarnas tid, på

1870-talet, förstod Spårvägsbola-

get att det gick att tjäna pengar på

att sälja reklamplatser i och på vag-

narna. Annonsörerna insåg att det

var effektivt med annonser som re-

senärerna exponerades för dagligen.

Då var annonserna hand målade och

kunde sitta uppe länge.

Med tunnelbanan öppnades nya

möjligheter. Stationsväggarna deko-

rerades med stora reklamtavlor, som

i början målades för hand. Annonser-

nas form och budskap har varierat

över tid. På 40-, 50-och 60-talen var

reklamen lättläst, färgglad och deko-

rativ. På 70-talet blev reklamen mer

stillsam – budskapet blev det viktiga.

Stockholms Spårvägars försök på

60-talet med sido reklam på spår-

vagnarna stoppades av röster som

ansåg att reklamen var ful och kunde

leda till olyckor. SS överklagade till

regeringen och fi ck rätt. Nu fi ck man

sälja utvändiga reklamplatser på bå-

de bussar och spårvagnar.

Reklam i

kollektiv trafi ken

är inte okontro-

versiellt. Då och

då blossar det

upp debatter

om olämplig och

skadlig reklam. På

50-talet kom klagomål på annonser

med halvnakna mannekänger och

reklam för sprit. Fram till 1985 var

politisk reklam förbjuden. Idag stop-

pas annonser som kan uppfattas som

rasistiska eller sexuellt stötande.

Att vistas på spåren är farligt och de som sätter upp affi scher måste vara utbildade i el- och spårsäkerhet. Men det måste också fi nnas någon som varnar för kommande tåg. På rälsen i var sin ände av stationen står mycket riktigt två tågvarnare. En av dem är Ulf Zipp, han har en utbildning som ger tågvarnarbehörighet. Ulf tycker att Rådmansgatan är en riktig rysar-station.

– Från Odenplan och hit till Råd-mansgatan är det en lång kurva, säger han. Man ser inte tågen utan det är hörseln som gäller. Det kan vara svårt att urskilja ett kommande tåg om det samtidigt kommer tåg på andra spå-ret.

Men 150 meter in i tunneln sitter en lampa som blixtrar med gult ljus. Det betyder att tågen inte får köra mer än 30 km i timmen. Dessutom är det upptänt i tunneln så tågförarna mär-ker att det är någonting på gång.

– Till 99,9 procent uppmärksam-mar förarna varningarna och saktar in, säger Ulf. Först när jag gett klartecken med min lampa kör de in på statio-nen. Men det händer någon enstaka gång att tåg kommer som fan. Då gäl-ler det att snabbt kasta sig upp på per-rongen eller in i skyddsutrymmet un-der plattformen.

Affi scherarna i arbetslaget är an-ställda hos Entevor AB, som under tio års tid har skött affi scheringen i Stock-holms tunnelbana åt reklamföretaget Clear Channel.

– Rådmansgatan är en riktig rysarstation, säger tågvarnare Ulf Zipp. Spåret böjer sig hela vägen från Odenplan så man kan inte se tågen. Det gäller att ha öronen med sig.

– Nu måste vi skynda oss att bli klara med den här stationen, säger Lasse Lundell. Om en halvtimme går sista tåget till Odenplan.

– Man kan klistra sex till åtta affi scher över varandra, säger Ulf Larsson. Sen måste de gamla affi scherna skrapas ner.

135 år av reklam

Foto: Spårvägsm

useet

”Värst är alla hoppen upp och ner från perrongen.”


Serviceyrke ställer kravAtt jobba med service innebär att kunna ”ta människor”, bedöma situ-ationer och personligheter och förstå vad det innebär att ta ansvar för många människors säkerhet.

– Vi är nog det företag som har

mest IT-folk anställda utan att vara

i IT-branschen. Vi har också många

deltidare från Kungliga Tekniska

Högskolan, säger Johan Grönvall,

personalman vid Söderhallen som

har arbetat med rekrytering vid

Busslink.

På frågan om man blir en bätt-

re busschaufför om man är väl-

utbildad svarar Johan bestämt

nej, liksom Beata Hammarsköld,

personal ansvarig på Connex. Det är

personliga egenskaper som avgör

om du blir en bra busschaufför.

– Det är många som är lågutbil-

dade men som sköter sitt arbete

utomordentligt och har en fallenhet

för yrket, är stresståliga, och som

inte blir hysteriska när tre barnvag-

nar vill komma ombord samtidigt i

rusningstrafi k. De är också skickliga

chaufförer. Men alla måste ha en bra

utbildning och det ser vi till att de får

inom Busslink, säger Johan. På det

sättet är de ju välutbildade för sitt

jobb, men inte i jämförelse med en

akademiker eller IT-tekniker.

Björn Andersson är till vardags

bussförare vid Busslink.

– Möjlighet till internrekrytering,

vidareutbildning och att bli sedd gör

att de som har en tyst, orefl ek terad

kunskap får hjälp med att frigöra

den.

Det tjänar företaget också på, då

det leder till låg omsättning på folk,

menar Björn som har en fi l. kand. i

pedagodik med inriktning på organi-

sation och kommunikation.

Många inom SL-trafi ken uppskattar den fl exibla arbetstiden och har valt att arbeta på kvällar för att kunna syssla med egna projekt.Ulf Lyxell och hans fru Yvonne har

valt bort tv-tittandet och kör buss

på kvällar för att förverkliga sitt livs-

projekt om ett miljövänligt och bra

boende ute på Ingarö.

Det senaste projektet är en kakel-

ugn, Ulf berättar engagerat om den

speciella stenen som lagrar värme

extra länge, han berättar också om

den speciella förbränningsprincipen

som kräver ett minimum av ved för

att ge värme i kaminen. Så är det att

prata med Ulf, alltid lär man sig nå-

got nytt.

Rent formellt är Ulfs utbildnings-

nivå inte hög, men han har samlat

ihop till en gedigen kunskapsbank,

och är det något han inte förstår så

går det att ta reda på, både teoretiskt

och praktiskt.

Efter yrkesskola och arbete som

murare i några år, var det tryggare

med ett arbete som busschaufför. Ett

deltidsjobb blev heltid.

Ulf har kört buss i 24 år, 1980 tog

han sitt busskort och han trivs myck-

et bra med sitt arbete, det är ett soci-

alt jobb och det är kul att få vara ute

på stan på arbetstid.

Busslink har oxkså anlitat hans

kunnande när det gäller byggnation.

Det var Ulf och Yvonne som inredde

och byggde om personalrestaurang-

en vid Slussen.

Ett bra exempel på att dra nytta av

en medarbetarnas kunskaper och er-

farenheter.

Foto: Göran S

egeholm

maning för alla arbetsgiva-re är att försöka ta tillvara människors fulla kapacitet.

Christer Lundgren är bussförare på kvällstid, på dagarna jobbar han bland annat som skribent. Han ville ta reda på vad före-tag, kollegor och den fack-liga organisationen säger om utvecklingsmöjlighe-ter i jobbet. Läs mer om de människor han mött på denna och följande sidor.

Utvecklas på jobbet – går det?Kan det vara så att Sveri-ges mest välutbildade ar-betskraft arbetar inom SL-trafi ken?

Det är ett välkänt faktum att många som pluggar ar-betar inom kollektivtrafi ken på helger och sommarlov. Många stannar också kvar efter studietidens slut. En del är nöjda med att arbeta i ett serviceyrke och för-verkliga sina idéer på friti-den, andra söker utveckling inom företaget.

Inom SL fi nns det många som ”gått den långa vä-gen”. Men det kan vara svårt att göra karriär inom kollektivtrafi ken, precis som i resten av samhället. En ut-

Text & foto:Christer Lundgren.

Arbeta i SL-trafi ken

Ulf Lyxell, bussförare:

En sann levnadskonstnär

Ulf Lyxell är självlärd. Han kombinerar nattjobb med miljöbyggande.


Semere Woldeghebriel, spärrexpeditör:

Revisorn i spärrenDen som arbetar ute på fältet – kör buss, tåg och sitter i spärr – blir inte för-stummad när en blivande jurist sakligt upplyser om en lags förträffl ighet vid fi kabordet.

Semere genomförde en engelsk uni-

versitetsutbildning i företagsekono-

mi på tre år för att bli mer attraktiv

på arbetsmarknaden. Semere, vars

efternamn Woldeghebriel betyder

son av Gabriel – alltså Gabrielsson –

har levt och arbetat i Sverige i 15 år.

Nu visar han mig in i ett rum vid

spärren där vi kan sitta och prata.

Semere arbetar som spärrexpeditör

vid Connex. I sitt hemland Eritrera

har han arbetat som revisor i 12 år.

Han berättar att han har sökt många

arbeten. Semere har han också lärt

sig dataprogramhantering och han

talar fyra språk: svenska, italienska,

arabiska och engelska.

– När jag kom till Sverige, blev jag

oerhört imponerad av den organisa-

tion som mötte mig, säger Semere.

Först svensk utbildning i sex måna-

der och sommarjobb i tre månader

som spärrexpeditör, vilket övergick

i ett fast arbete. Inte en månad ar-

betslös. Boende ordnat i Rinkeby.

– Jag trivs bra som spärrexpeditör

på Connex, det är en demokratisk

arbetsplats, med lika lön, och det

görs ingen skillnad på hudfärg eller

kön. Men jag skulle helst vilja arbeta

med något som motsvarar min kom-

petens.

Hans Lindberg, personalchef:

Utbildning ger resultatHur tar arbetsgivaren till-vara den resurs som den höga utbildningsnivån hos medarbetarna innebär? Det handlar bland an-nat om att erbjuda vidare-utbildning och ta vara på idéer.

Busslink uppfyller med god margi-

nal SLs krav på en dags fortbildning

av buss chaufförer och två dagar för

verkstads personal per år, berät-

tar Hans Lindberg, personalchef vid

Busslink Stockholm.

Under 2004 genomfördes förar-

kurser i ”Eco-driving” – ekonomisk

körning – och ”Sänka Söder” – gö-

ra bussen tillgänglig för funktions-

hindrade. På verkstadssidan är det

ett väldigt tryck när det gäller ut-

bildningar på grund av alla nya buss-

typer.

Busslink annonserar ut alla tjänster

internt på intranätet därför att man

vet att det fi nns många kvalifi cerade

medarbetare ute på arbetsplatserna.

– Ett lysande exempel på intern-

rekrytering är Lisa Svennberg – ut-

bildad civilingenjör – hon körde buss

på Lidingö. Sökte en tjänst vid Tek-

nikdivisionen och fi ck den. Ett annat

exempel är Pontus Herber som ar-

betade som trafi kledare och som är

utbildad inom data- och systemve-

tenskap, han sökte och fi ck tjänsten

som verkstadsplanerare vid Söder-

hallen.

Det fi nns ingen speciell policy för

internrekrytering. Det handlar om

att själv ta kontakt med företaget

och hålla sig framme.

– Vi har inga register där vi lus-

läser alla personakter för att se om

det fi nns någon kvalifi cerad med-

arbetare, avslutar Hans.

Annica Dahlberg har job-bat nästan 30 år inom SL-trafi ken, de senaste fem åren för SL Kundtjänst AB där hon nu är vd. Hon är en av de som lyckats göra karriär inom SL-trafi ken.Annica Dahlberg började som ny-

bakad student 1976 på den del av

kundtjänsten som då hette trafi kupp-

lysningen och som låg på Tegnérga-

tan. På den tiden svarade man en-

bart på frågor, och hanterade varken

SLs kundinformationssystem eller

tog emot resenärernas synpunkter,

som nu.

Anledningen till att Annica började

på SL var att hon likt många andra

ville tjäna lite pengar efter gymnasiet.

Parallellt utbildade hon sig till mark-

nadsförare – sen skulle hon vidare

hade hon tänkt sig.

Men istället fi ck hon möjlighet att

gå en kurs i administration, vilket

ledde till att ett jobb som controller-

ansvarig för östra busstrafi kdistriktet

(400 och 800-bussarna). Därpå följ-

de jobb som trafi kplaneringschef.

– Det är något som passade mitt

sinnelag bra, för jag stannade i hela

sex-sju år och lärde mig ofantligt

mycket om trafi kpersonalens, liksom

resenärernas krav och förväntningar.

Annica Dahlberg var också distrikt-

chef på 700-bussarna under tre år.

I den rollen arbetade hon bland an-

nat med marknadsföring och infor-

mation, alltså det hon ursprungligen

tänkte utbilda sig för.

– Det är ödet; att mitt yrkesliv ut-

formade sig som jag tänkte från bör-

jan!

Möjligheterna att komma vidare är

annorlunda nu, tror Annica.

– Trafi kentreprenörerna har hela

världen som arbetsfält, så där före-

ställer jag mig att det är mycket lätt-

tare än hos SL. Jag känner faktiskt

till fl era kollegor som fått jobb utom-

lands inom Connex.

Av Niklas Carlsund

Annica Dahlberg, vd SL Kundtjänst:

”Det bästa är att få göra kunderna nöjda”

Annica Dahlberg är vd på Kund-tjänst.

Arbeta i SL-trafi ken

Hans Lindberg, personalchef.Semere Woldeghebriel trivs som spärrexpeditör.



Larsa Sandström, fackombud:

Valda i förtroendePierre Sandberg och Larsa Sand-

ström är fackligt förtroendevalda

med Gullmarsplan respektive Söder-

hallen som arbetsplatser.

– Från fackligt håll har vi tagit initi-

ativ till ett kompetenslöne system,

där personliga egenskaper som fl ex-

ibilitet, spärrutbildning, ställverks-

utbildning, turfördelningskunskaper

premieras. Vi förhandlar nu med ar-

betsgivaren om principer för kom-

petenslönesystemet, berättar Pierre

på Seko.

Larsa Sandström representerar

Kommunal och är Bussarbetsgivar-

nas motpart.

Han menar att det fi nns få ut-

vecklingsmöjligheter för busschauf-

förer som vill bli omplacerade eller

behöver re-

habilitering

på grund av

sjukdom.

Enligt la-

gen om an-

ställnings-

skydd ska alla lediga tjänster utlysas

om inte särskilda skäl föreligger.

– Vi har möjlighet att förhandla

om tillsättningen av våra chefer, men

i slutändan är det företaget som be-

stämmer, säger fackordförande för

Seko Per Johansson.

SL utreder just nu införandet av

en så kallad SL-Akademi för att

förbättra möjligheterna till vidare-

utbildning. I dagsläget anges mer en

viljeinriktning än konkreta åtgär-

der för att möta det ökade kravet på

tekniska kunskaper inom SL.

Lars Piehler, systemansvarig:

”Min resa inom SL har gått lätt”Lars karriär inom SL bör-jade med att han behöv-de ett extrajobb under skoltiden och fi ck jobb som konduktör på Lidingö-banan.

I mitten av 80-talet blev han erbju-

den en tjänst som trafi kplanerare.

Under tiden på Lidingötrafi ken

lärde han sig SLs datasystem för

hållplatstidtabeller och tjänstgörings-

listor för trafi kpersonal. Han blev

duktig på alla datasystem som fanns.

Dessutom höll han utbildningar för

personalen.

Lars blev därför anställd på SLs

dataavdelning, där jobbade han med

digitala system för personalbeman-

ning, sen utvecklade han SLs första

intranät. Han var också en av dem

som startade SLs sajt på Internet.

– Innan SL blev en beställar-

organisation och började upphandla

många av tjänsterna, var det mellan

13-14 000 anställda, säger Lars. Nu

är det bara omkring 500 stycken, så

det är klart att det är betydligt svå-

rare för medarbetarna att ”stiga i

graderna” nu.

För Lars har det varit ganska lätt

med utvecklingen inom SL.

– Det kanske låter lite lättsinnigt,

men man får ha i åtanke att det un-

der 80-talet var det betydligt lättare

att gå internkurser och få förmånliga

erbjudanden från arbetsgivaren, me-

nar Lars. Det var bättre tider då helt

enkelt, och det har gynnat mig.

Av Niklas Carlsund


Larsa Sandström jobbar fackligt.

Lars Piehler är systemansvarig på SL.

Lars Ericsson, affärsområdeschef:

Rekryterar mest interntConnex är ett globalt företag med en väldig språkresurs bland sina välutbildade medarbetare, 104 nationaliteter fi nns representerade. Hela 45 procent av de anställda med rötter i andra länder, arbetar som chefer. – Vi har som grundregel att rekry-

tera internt, fl era av våra ekonomer

har internrekryterats, berättar Lars

Ericsson, affärsområdeschef för

Gröna linjen, Saltjöbanan, Lidingö-,

Nockeby- och Tvärbanan.

De trainee program och kurser

som före taget erbjuder kan alla sö-

ka. Kurser nas längd varierar från tre

till sex månader och utbildar främst

chefer, säger Lars. Kursutbudet an-

nonseras ut lokalt och i de lokala

personal tidningarna.

Sedan företaget blev franskägt

har karriärmöjligheterna ökat betyd-

ligt, Connex fi nns i 23 länder.

Finns det då någon möjlighet att

samla uppgifter om medarbetarnas

kompetens för att underlätta in-

ternrekryteringen?

– Vi har ett nytt lönesystem där

det fi nns möjlighet att lägga in upp-

gifter om utbildning och kompetens,

men vi har haft lite problem med in-

körningen av det nya datasystemet

och har ännu inte hunnit lägga in

alla uppgifter, säger Lars.

Själv är han en veteran i kollektiv-

trafi ksammanhang. Han påbörjade

sin anställning 1974 som konduk-

tör på Lidingöbanan, för att sedan

bli förare. Tunnelbana och buss in-

går också i meritlistan och kröns

med ideellt arbete som förare på

Djurgårds linjen.

SL-AkademiSLs styrelse har givit tjänste-

männen i uppdrag att utreda inför-

andet av en så kallad SL-akademi

för trafi kpersonal.

Mir Akbar Khan, kontrollant:

Saknar juridikenMir Akbar Khan har arbe-tat i tre år med biljettkon-trollen och trivs bra med arbetet, speciellt med kol-legorna.

Han har också en annorlunda yrkes-

erfarenhet. Hemma i sitt hemland

Pakistan arbetade han som brott-

målsadvokat i sju år.

– Nu har jag inte användning för

mina kunskaper som advokat och

jurist.

Juridiken är internationell – så-

som affärsjuridik och internationella

rättigheter, säger Mir, som har sökt

många arbeten och även utbildat

sig i dataprogrammering.

– Det är synd att vi invandrare inte

tas i anspråk och att inte Sverige och

svenskarna tar till vara på en sådan

resurs som välutbildade invandrare

är. Vår utbildning är redan betald.

Nu tycker Mir i och för sig att ut-

bildning är aldrig bortkastad och

kunskap berikar livet. Han tror på

framtiden för sig och sin familj.

Lars Ericsson är idag affärsom-rådeschef inom Connex.

Mir Akbar Khan är utbildad advokat och jurist.


Dialogen med resenärerna fortsätterMöten med resenärer över en kopp kaffe med dopp mitt under rusnings-tid. Fem kalla marsmorg-nar i rad på fem olika SL-stationer. Det blev en annor lunda erfarenhet för medlemmarna av SLs ex-pertpanel. Inramningen för dessa möten bestod i en kuliss som påminde om ett gammalt kondis, något som är lika mycket Stockholms-tradition som SL.

Av Maria Adolfson & Lena Hed


Slussen, Solna centrum, Tekniska Högskolan, Älvsjö och Gullmarsplan var de stationer som fi ck besök av det mobila fi ket. Förutom experterna här bredvid fanns vd för SL Kundtjänst Annica Dahlberg och ledamöter ur SLs styrelse på plats.

På morgonen vid Älvsjö station drabbades skylten, som visar pendel-tågsavgångarna i real tid, av problem och slocknade mitt i evenemanget.

Stationsvärden på plats, Hakan

SL får återkoppling på hur trafi ken fungerar genom olika kanaler. I mars var trafi k, service, pålitlighet viktigast för resenärerna.

Demir, redde dock resolut ut situatio-nen genom att ta hjälp av det gamla hederliga högtalar systemet. Han ro-pade ut avgångstider ur minnet och fi ck hjälp av SL-veteranen och skol-informatören Leif Backström.

En kvinnlig resenär som gick förbi berömde Hakan. ”Han är världens bästa stationsvärd och alltid lika hjälpsam och trevlig. ”

Enkäter ger kött på benen Stockholmarna verkar mer nöjda med SL. I den senaste kvalitets-undersökningen gav 66 procent av 20 000 tillfrågade resenärer högsta eller näst högsta betyg åt SL.

Om man dessutom lägger till de som ger betyget ”godkänt” hamnar siffran på 87 procent, vilket är ganska bra. men det fi nns fortfarande utrym-me för förbättringar

De vanligaste frågorna till SL under mars

Under en vecka i mars mötte SLs expertpanel resenärerna på fem olika tunnelbane- och pendeltågsstationer.

Dialog

Frågor vid möten på stationernas Lokalfi k

Trafi k, service, pålitlighet

457

Frågor på sl.se un-der samma period

Priser och sortiment

537

Synpunkter till Kundtjänst under veckan

Trafi k, service, pålitlighet

4177

Frågor vid Lyssna-kampanjen 2004

Priser och sortiment


Jonas Strömberg (till vänster), miljö-

ansvarig SL:

”De fl esta synpunkterna som männi-

skor spontant hade, handlade om våra

biogas- och bränslecellsbussar.

De fl esta tyckte att det vi gjorde på

det området var bra, vilket väl stödjer

den linje vi arbetar efter – att öka vår

användning av förnybara drivmedel

och på så sätt vara ett gott exempel

för andra i transportbranschen.”

Melker Larsson (till höger), projekt-

ledare för de nya pendeltågs-

vagnarna:

”Av de resenärer jag mötte var det

stora fl ertalet medvetna om att SL

köpt in nya pendeltågsfordon, förvänt-

ningarna var dessutom mycket höga.

Samtidigt verkade de fl esta även

medvetna om att nya fordon inte är

lösningen på allt, ytterligare spår-

kapacitet behövs och snöröjning och

underhållet av banan måste förbätt-

ras.”

Anders Björlinger (till höger), projekt-

ledare SL:

”De allra fl esta av de resenärer jag

träffade tyckte att fusket är ett stort

problem och att SL måste göra ännu

mer för att stävja fusket.

Några förespråkade öppna spärrlin-

jer, men efter att de fått veta, att fusk-

nivån i fl era av de städer som tillämpar

ett öppet spärrsystem är betydligt hö-

gre än i Stockholm, blev de betänk-

samma.”

Bengt Carlsson (till höger), chef

signal , Teknikenheten, SL:

”Det var både roligt och lärorikt att

delta i kampanjen. Jag ställer gärna

upp igen. Hela veckan var en trevlig

och givande erfarenhet och alla dis-

kussioner kännetecknades av en öm-

sesidig respekt”.

Jan Ekström (till vänster), SLs säker-

hetsavdelning:

”Det fanns många minnesvärda mö-

ten. En dam kom till exempel fram

och sa irriterat ”allting med SL är UR-

USELT”.

Jag lyssnade och ställde en mot-

fråga till henne: ”Kan det möjligtvis

fi nnas något som är bra med SL”, var-

vid hon blixtsnabbt svarade ”Ja, linje-

nätet är bra”.

Helena Sundberg (till höger), chef

strategisk planering, SL:

”En förväntning jag hade var att få re-

da på mer detaljer kring resenärernas

synpunkter, än vad vi till exempel kan

få i våra resenärsundersökningar, och

få idéer till förbättringar.

Jag trodde att nästan alla skulle ge

negativa synpunkter, men glädjan-

de nog framförde många det positiva

med SL-trafi ken.”

Lennart Jangälv (till höger), vd SL:

”Lyssna-kampanjen förra året gav oss

ett stort material av synpunkter från

våra resenärer. De blev ett värdefullt

komplement till de 60 000 synpunkter

som årligen kommer in till SLs Kund-

tjänst. Många av dessa har legat till

grund för förbättringar vi genomfört

under det senaste året.

Nu fi ck vi möta resenärerna och

samtala om vad vi gjort och vad som

återstår att göras för att ännu fl er ska

bli nöjda med SL-trafi ken.”

Mikael Degerman, fastighet, Teknik-

enheten, SL:

”Jag tog emot många bra synpunkter

från våra resenärer. Det stora engage-

manget bland stockholmarna visar att

de ser kollektivtrafi ken som en viktig

del i huvudstaden.”


Så här tyckte vi om satsningen:


Nya bussar, nya linjer, nya möjligheterSL-trafi ken rustar med 197 nya bussar inför 22 augusti.

Så här ser de nya direktbussarna ut inuti.

Huvudmålen med Stockholmsförsöket är att minska trängseln, öka framkom-ligheten och förbättra miljön. Här syns de nya busslinjerna.



Stockholmsförsöket

Stockholmsförsöket inne-bär förutom Trängsel-skatter även en stor sats-ning på en utökad SL-trafi k. Redan den 22 augusti drar den delen av försöket igång och 197 nya SL-bussar rull-lar under högtrafi k ut på 14 nya direkt busslinjer. Det skapar helt nya resmöjlig-heter för Stockholms läns-invånare.

Av Maria Adolfson

När Trängselskatten införs för-väntas cirka 12 000 nya resenärer varje vardagsmorgon välja att resa med SL-trafi ken. För att klara den ökade efterfrågan är en rejäl utökning nödvändig. På spårsidan ges det få

möjligheter att sätta in ytterligare avgångar. Där det är möjligt gör SL naturligtvis det. Men tyngdpunkten ligger på en utökad busstrafi k.

14 helt nya direktbusslinjer, två nya blåbusslinjer samt ett 20-tal förstärkta befi ntliga busslinjer. Det är en sats-ning motsvarande Malmö stadstra-fi k som nu läggs ovanpå all ordinarie SL-trafi k.

Dessutom anlägger SL i samarbete med länets kommuner cirka 1 500 nya infartsparkeringsplatser som ett till-skott till dagens 8 500 platser.

Från början var tanken att för söket skulle starta under våren, men det har försenats på grund av en rättslig prövning av upphandlingen av det tekniska system som möjliggör skatte-uttaget.

Den nya SL-trafi ken kör igång re-dan den 22 augusti. Initialt väntas framkomligheten för bussarna be-

gränsas av det faktum att Trängsel-skatten ännu inte införts och kunnat ge effekt på biltrafi ken. SL har i sam-arbete med Stockholms stad och Väg-verket inlett en rad framkomlighetsåt-gärder och samarbetet intensifi eras nu för att ytterligare underlätta för bus-sarna att ta sig fram.

– Vi har förhandlat fram ett avtal med staten med full kostnadstäckning för våra insatser. Detta är en trafi k-utökning som skapar nya resmöjlig-heter. Förhoppningsvis lockar den utökade kollektiv trafi ken till sig nya resenärer, redan in nan trängselskatten införs, säger SLs vd Lennart Jangälv.


Första trängsel-avtalet skrivet Den 22 mars skrevs det första av-

talet om trafi kökningar i samband

med trängselavgifterna på av Ros-

lagståg. De trafi kökningar som

planeras till hösten är:

Två nya snabbtågsavgångar

till Österskär respektive Ormsta,

Åkersberga får kvartstrafi k

under mellantrafi ktid måndag-fre-

dag.

Grattis, Sara Björlin Lidén, nybliven doktor på äm-net ”servicegarantier” vid Karlstad universitet. Du har bland annat använt SLs resegaranti som studie-objekt.

Varför valde du detta ämne för din

avhandling?

– Min avhandling handlar om att

kunder betalar för en tjänst som

ska hålla en viss kvalitet och ge ett

visst resultat. Som kunder är vi mer

vana att kräva vår rätt om exempel-

vis bilen, elvispen eller cd-spelaren

inte fungerar som utlovat, men vi har

mycket svårare att klaga i de fall då vi

inte är nöjda hos frisören, med maten

på en restaurang eller med en resa.

I de situationerna väljer vi istället att

inte komma tillbaka, och straffar på

så sätt den som säljer tjänsten.

– Jag tycker att detta är orätt,

både mot kunderna och företagen.

Resenären är berättigad att få det

den betalar för. Men det är svåra-

re att avgöra hur man skall bedöma

resultatet av en tjänst – till exempel

en resa – jag kom visserligen fram,

men för sent. I sådana situationer är

en garanti en utväg som kan hjälpa

resenären att få rätt, men också att

identifi era när en tjänst faktiskt är

misslyckad.

Å företagens sida så tycker jag

att de borde få en chans att rätta till

misstaget, och framförallt bör de få

veta att resenären inte blev nöjd. Det

är enda sättet att försäkra sig om att

det inte sker igen.

Vilket blev det viktigaste resultatet?

– Mina studier visar att de som an-

vänt resegarantin faktiskt kan bli så

nöjda med den upplevelsen att deras

betyg på ”SL-resan” blir högre än det

var innan.

Det är ett ganska spektakulärt re-

sultat – att ett misslyckande som för-

valtas väl – en försening som kunden

kan bli ersätt för – kan göra kunden

ännu mer nöjd än innan.

Vilken roll skulle dina resultat kun-

na få för SLs resenärer?

– SLs kunder kan, om SL använder

sig av mina resultat, komma att få en

resegaranti som inte bara innehål-

ler taxiersättning vid fel i tjänsten,

utan andra typer av kompensation.

Det planerade ”Resekortet” innebär

möjligheter till rabatt då inte tjänsten

håller rätt kvalitet, möjlighet att få yt-

terligare dagar för varje dag då tjäns-

ten inte kan användas och så vidare.

En kanske ännu viktigare föränd-

ring för resenärerna är att SL kan

förbättra sin tjänst med hjälp av den

information man får om brister i sys-

temet. Resegarantin signalerar på ett

effektivt sätt var i systemet verkliga

förbättringar behövs, och ofta även

hur tjänsten istället borde se ut.

Av Lena Hed

Vid en presskonferens på Stockholm

Stads Miljöavgiftskansli torsdagen

den 28 april fastslogs att försöket

med trängselskatter defi nitivt kom-

mer att genomföras mellan den 3 ja-

nuari och den 31 juli 2006.

Vid en folkomröstning 17 septem-

ber, 2006 ska stockholmarna ta

ställning till om de vill ha en perma-

nent lösning med trängselskatt och

utbyggd kollektivtrafi k.

För SL-trafi kens del innebär det

att man sätter igång redan den 22

augusti och får således ett par må-

nader på sig att köra in de nya bus-

sarna och vänja sig vid de nya lin-

jerna till ”Stockholmsförsöket” som

projektet offi ciellt heter, startar. 197

nya bussar har köpts in, de allra fl es-

ta ledade dieselbussar.

Anledningen till att SL inte har

köpt in miljövänliga etanolbussar

är att de med dagens teknik inte är

lämpliga för motorvägstrafi k eller

förortstrafi k.

Hur nu än Stockholms försöket

utfaller, är detta ändå en seger för

kollektiv trafi ken, eftersom nya die-

selbussar inför skaffats, som på

sikt ersätter äldre, mer miljöfar-

liga modeller. Läs mer på Miljö-

avgiftskansliet egen webbplats:

www.stockholmsforsoket.se

Av Niklas Carlsund

Nu är beslutet fattat Tidtabell för ”Stockholms-försöket” Kollektivtrafi ken byggs ut och

smygstartar under sommaren

2005.

Offi ciellt utökas turlistan i

samband med hösttidtabellen 22

augusti.

Den 3 januari 2006 inleds ut-

taget av miljöavgifter för bilister

genom Stockholms innerstad.

1 januari 2007 återgår SL-

trafi ken till den nivå som var före

”Stockholmsförsöket”.

Folkomröstning hålls hösten

2006 om ett permanent införande

av avgifterna.

Om majoriteten av de rös-

tande sedan vill införs eventuellt

trängsel skatten permanent någon

tid därefter.

Foto: Lars-Henrik Larsson

Roslagtåg har nytt avtal om trafi kökningar.

Hallå där!

Sara Björlin Lidén har använt SLs resegaranti som studie-objekt.


Torsdagen den 7 april träffades ett tiotal del-tagare från SLs entre-prenörer för att titta på den första prototypen av en helt ny gemensam skade görelsedatabas.

Syftet med projektet är att på sikt

kunna sänka kostnaderna för klot-

terbekämpning/sanering och övrig

vandalisering och samtidigt göra det

enklare att anmäla brott.

Skadegörelsedatabasen är av-

sedd för all personal i kollektiv-

trafi ken som idag regel bundet arbe-

tar med hantering av skade görelse.

Den nya databasen ska göra det

enklare att snabbt och korrekt rap-

portera in ärenden. Samtidigt blir

det lättare att, med hjälp av olika

rapportfunktioner, analysera skade-

görelsen.

– Vi utvecklar skadegörelsedata-

basen utifrån verksamhetens behov

och användarnas idéer, säger pro-

jektledare Henrik Virro på SL. Un-

der våren har vi genomfört ett antal

workshops med olika användare

från entreprenörerna. Resultatet

från mötena har fungerat som un-

derlag för kravspecifi kationen.

– Under hösten siktar vi på att

starta tester ute i verksamheten, vil-

ket innebär att vi bör kunna rulla ut

en färdig produkt inom ett år, avslu-

tar Henrik.

Idag hanterar kollektivtrafi kens

olika entreprenörer själva regist-

rering och polisanmälan av skade-

görelse och klotter. Ett arbete som

både är mödosamt och tidskrä-

vande.

– Vi ställer oss mycket positiva till

en gemensam skadegörelsedatabas,

säger Jonny Calsnes säkerhetssam-

ordnare från Tågia. Det här arbets-

sättet där användarna engageras

har hittills lett fram till en logisk och

lättarbetad produkt.

– Samtidigt fi nns mycket kvar att

göra säger arbetsledare Tony Moros

också från Tågia.

Demonstrationen avslutades med

att gruppen gemensamt enades

kring att det nu fi nns ett väl fung-

erande tekniskt ramverk för skade-

görelsedatabasen. Nu går arbetet

vidare i mindre grupper för att hitta

väl fungerande arbetsformer i den

dagliga verksamheten.

Nina Rådström-Oldertz



Trygghet

Gemensam databas mot skadegörelse

Möjlig heter till hjälpHjälptelefon

Tryck på röd knapp för att

komma till Trygghetscentralen.

Tryck på grön knapp för att

tala med Kundtjänst.

Ring 600 10 00

Tryck 5 för att komma till

Trygghetscentralen.

Tryck 2 för att tala med Kund-

tjänst.

Trygghetscentralen är beman-

nad dygnet runt. Kundtjänst har

öppet mån-fre kl 07:00-21:00

samt lör-sön 08:00-21:00.

Trygghet – viktig fråga för resenärernaUnder år 2004 har knappt 700 fall

av hot, våld och bråk rapporterats

av Connex trafi kledare.

Det ska sättas i relation till anta-

let påstigande resenärer per dag i

tunnelbanan som i snitt ligger på

drygt 1 miljon.

Förra året tog kundtjänsten

emot 2768 synpunkter och frågor

om trygghet i SL-trafi ken

Två hjälptelefoner fi nns nu för utvärdering på Gullmarsplans båda tunnelbaneplattformar under tre månader.

”Det fi nns mycket kvar att göra”, säger arbetsledare Tony Moros på Tågia.

Som ett led i arbetet med att öka tryggheten gör SL nu ett försök med så kallade hjälptelefoner vid Gullmars plans tunnel-banestation.

Av Nina Rådström-Oldertz

Via telefonen kan resenärerna få kontakt med och hjälp från trygg-hetscentralen eller trafi kinformation från kundtjänst. Försöket startade måndagen den 25 april.

Det är två så kallade hjälptelefoner som nu installeras vid Gullmarsplan. Hjälptelefonerna placeras på platt-formarna intill väntkurerna.

Om försöket vid Gullmarsplan slår väl ut kommer SL att installera fl er hjälptelefoner runt om i trafi ken.

I januari infördes ett telefonnum-mer dit den som reser med SL kan ringa om man ser något som skapar otrygghet. Nu går SL vidare och un-dersöker om hjälptelefonerna kan fungera som ytterligare en pusselbit

när det gäller att öka tryggheten och förbättra informationen.

Hjälptelefon på prov vid Gullmarsplan


Med kvalitet i fokus

Våren 2005. Första leverans av fordon.

Hösten 2005. Brodepån i full drift.

Sommaren 2005. Det nya pendeltåget tas i trafi k.

Vintern 2007. Samtliga 55 fordon levererade.

Premiären för det nya pendel-tåget närmar sig Om alla tester faller väl ut kommer de första fordon en att gå i trafi k under sommaren. Där-efter levereras ett nytt fordon var fjortonde dag tills SL fått alla de drygt 55 exemplaren. En fest-lig invigning kommer att äga rum den 13 augusti.

Fakta om fordonen: 16 fordon levereras i år, 30

nästa år och i februari 2007 ska

alla 55 vara på plats.

Två tredjedelar av de äldsta

pendeltågen byts samtidigt ut..

Två fordon utgör ett fullängds-

tåg på 214 meter.

Full genomsikt och möjlighet

att gå igenom hela fordonet.

92 procent av pendeltåget har

golv i nivå med plattform.

Informationssystem med

digi tala skyltar och automatiskt

stations utrop.

Kameraövervakning i fordo-

nen för ökad trygghet.

Pendeltågen har fl exutrym-

men med plats för till exempel rull-

stolar, barnvagnar och cyklar.

AC/luftkonditionering i såväl

passagerar- och förarutrymmen.

Låga ljudnivåer.

95 procent av fordonet kan

återvinnas vid framtida skrot-

ning.

Skärpta kvalitetskrav kom-mer att ställas i den aktu-ella upphandlingen av SLs pendeltågstrafi k. Fokus ligger på de punkter rese-närerna är mest missnöjda med – pålitlighet, störnings-information, städning och trängsel. Upphandlingen omfattar trafi k, fordons-underhåll, försäljning och övrig stationsservice.

Av Maria Adolfson, foto: Melker Larsson

Även Banverket har ett stort ansvar när det gäller kvaliteten i pendeltågs-trafi ken, vilket fått SLs vd att initiera en dialog om hur den delen ska kunna kvalitetssäkras.

Anbudsunderlagen skickas ut i maj och anbuden lämnas in till SL under augusti. Beslut om entreprenör alter-nativt entreprenörer som ska anlitas att köra tågen sker senast i decem-ber. De nya avtalen träder i kraft i juni 2006.

Några av de skärpta krav som kom-mer att ställas vid upphandlingen är:

Ökad bemanning av spärrarna. Särskilda resurser för störnings-

information. Högre krav på systema-

tisk kvalitets utveckling av fordons-underhåll.

Högre krav på städning av for-donen med tätare storstädningar och förbättrad klottersanering.

Krav ställs på program för förbättrad arbetsmiljö. En större del rörlig ersättning

till entreprenören införs med resenä-rernas kvalitetsupplevelse i fokus. Särskilda krav på resurser för

samverkan med bland annat trafi k-entreprenören, SL och Banverket. Som i tidigare upphandlingar

kommer SL att ställa krav på överta-gande av personal från den nu varande till eventuell ny entre prenör.

SLs nya pendeltåg under vintertest i Kiruna.

Pressvisning i Älvsjö 11 februari.

SLs vd Lennart Jangälv och projekt-ledaren Johan Sjöholm.

Pendeltåget lämnar depån i Älvsjö med SLs styrelseordförande Anna Berger Kettner som gästförare.

Det nya pendeltåget


Smått & blandat

Foto: Göran Segeholm

Jonas HållénBussförare och skribent

Jag sitter på tunnelbanan när han kommer fram till mig och frågar om jag vill köpa cd-skivor. Jag säger nej, men han fortsätter att stirra på mig.”Är du civilsnut, din jävel?”

”Nej,” säger jag.Han nöjer sig inte med svaret, utan blir än-

nu mer aggressiv:”Är du civilare ska jag fan slå ihjäl dig!”Hjärtat bultar, svetten tränger fram ur po-

rerna. Jag väntar bara på första slaget. De andra passagerarna reagerar inte. En

kvinna tittar oroligt åt vårt håll och fl yttar sig sedan några säten bort.

Han fortsätter att hota mig och jag fortsät-ter att svara ”nej, jag vill inte köpa dina ski-vor” och ”nej, jag är inte polis”.

Till slut sätter han sig ner. Jag säger: ”Vet du varför jag inte vill köpa

dina skivor?””Nej?” säger han.”Du stjäl så dålig musik.”Han börjar skratta. Vid nästa station stiger

han av.Jag har åkt tunnelbana sena kvällar och ti-

diga morgnar från stationerna längst söderut på de gröna och röda linjerna, väntat nattetid under berget på den blå i Västra skogen och Akalla. Jag har sett berusade, knarkpåverkade och allmänt otrevliga typer, men aldrig själv känt mig hotad förrän den här förmiddagen vid station Gamla stan.

Med tanke på att 600 000 människor färdas med tunnelbanan varje dag i Stockholm, kom det inte som nå-gon överraskning att jag till slut skulle möta på en våldsam re-senär. Sådant händer, även om det sker sällan, statis-tiskt sett.

Trots att det var ett all-varligt hot känner mig inte mer otrygg nu än tidigare, även fast jag har åkt i samma vagn som den här miss-

brukaren fl era gånger efteråt. Å ena sidan kan det bero på att jag har

hamnat i hotfulla situationer tidigare, bland annat i jobbet. Å andra sidan kan det bero på att jag har träffat många missbrukare och vet att de ofta inte vet vem de är arga på och var-för – och att det nästan alltid går att prata sig ur knipan, om man tar det lugnt.

Men ändå skadades en del av min till-lit den där dagen strax efter Gamla stan. Jag blev mycket besviken på mina medresenärer. När situationen blev hotfull och jag behövde stöd, tittade de bort eller fl yttade sig några säten ifrån oss.

Jag kräver inte att folk ska ingripa med våld eller leka väktare, men om en med-passagerare och medmänniska utsätts för hot av en aggressiv människa borde det vara naturligt att de som sitter intill reser sig upp och lugnt och sakligt ber den här personen att lugna ner sig.

Om fyra-fem personer reagerar på det sät-tet innebär det ett starkt stöd för den som hotas och en stark press mot den som hotar. Det kan naturligtvis leda till att situationen trappas upp, men min erfarenhet är att en lugn, men bestämd grupp kan få även myck-et aggressiva människor att backa.

Det är i rädslans och likgiltighetens skrymslen som översittarna frodas. När folk skyggt vänder bort ansiktet eller ängsligt ma-kar sig längre bort från hotet – då sänder de i själva verket ett klartecken till våldsverkarna.

Tunnelbanan är ingen farlig plats. Det är mycket tryggare att vistas där än i trafi ken på gatan ovanför.

Men väktare eller kameror kan aldrig ga-rantera tryggheten i en offentlig miljö

som rymmer mer än en halv miljon människor en vanlig vardag.

Det viktigaste förebyggande arbetet görs av medmännis-kor som reagerar och vågar blanda sig i när aggressiva människor tappar kontrollen och ger sig på oss andra.

Säkerhet i tunnelbanan

Fritidsklubben FRIDA har mycket på gång

Terränglöpning i maj:

17 maj – Hellasgården23 maj – Kallhällsbadet30 maj – Harbrostugan, TumbaAnmälan sker på plats.

Friidrott:

14 juni – Enskede IP16 juni – Kristinebergs IP21 juni – Enskede IP23 juni – Kristinebergs IP2 augusti – Enskede IP4 augusti – Kristinebergs IP9 augusti – Kristinebergs IP11 augusti – Kristinebergs IPGrenar: 100, 200, 400, 800, 1 500 och 3 000 meter löpning.Längdhopp, höjdhopp, kulstötning och diskuskast.Samtliga dagar mellan klockan 10:30 och 13:30.

Vill du veta mer?

Kontakta Mats Wedberg, Busslink Söderort på telefon 073-687 09 25.

SL-mästerska-pet i innefotboll vanns i år av Connex Kallhäll.

Utställningsperiod

22 april 2005 -

31 januari 2006

Adress

Tegelviksgatan 22

Buss 2 & 66 mot Sofi a

Tfn: 462 55 31

Ny utställning på Spårvägsmuseet

Från och med fredagen den

22 april visar Spårvägsmu-

seet guldkorn ur i sina sam-

lingar.

Gemensam nämnare för

utställningen ”50 fotografi er

från 50-talet” är fotografen

Gunnar Ekelund.

Öppet

lör-sön 11:00 - 16:00

vardagar

10:00 - 17:00


Nästa nummer av Hela Resan:

Manusstopp 26 augusti.

Redaktions-rådetFör att fånga upp olika per-

spektiv har Hela Resan ett

redaktionsråd bestående

av ett antal personer från

olika delar av SL–trafi ken:

Eva Starberg Tågia 08–686 34 52

Lars Henrik LarssonRoslagståg 08–686 30 70

Ragnar ThörnblomSL Infrateknik 08–686 15 00

Torgny Carlson Connex 08–629 51 04

Tobias StålbergCitypendeln 08–588 960 69

Anna Nyhlén Busslink 08–519 020 50

Skriv gärna till SL – Hela Resan Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL–trafi ken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokal trafi k, 120 80 Stockholm eller mejla: [email protected].

Sonny Hedblom Swebus08–546 301 12

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08–555 92 526

Skicka in din lösning till:Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafi k, 120 80 StockholmVi lottar ut tre vinster med var-dera två biocheckar bland dem som har löst korsordet rätt!

Namn: ................................................................ Företag: ........................................................................

Adress: ............................................................................................................................................................

Postadress: ....................................................................................................................................................

Sommarkryssfoto: Hasse Fridén

MILJÖMÄRKT

341 Trycksak 065

AVSAB Storstockholms Lokaltrafi kKommunikation120 80 Stockholm

Documents

Hela resan, nr 2 2005