Hur ser skolan - dess vardag ut?

Hur organiseras skolans inre arbete?

Vad handlar lärarens yrkes-skicklighet om - då det betraktas

i ett skolorganisatoriskt perspektiv?

En skola - sett utifrån

En skola - sett inifrån

Den centrala arenan i skolan - klassrummet

Föruton elever/studerande finns där ..

.. EN lärare

Hur ser skolan och dess vardag ut?

Hur organiseras skolans inre arbete

Skolan på natten

Att notera

Skolan på morgonenInnan arbetsdagen har inletts

Skolan på morgonenDå det första arbetspasset på

45 minuter har inletts

Att notera

Skolan på morgonenFörsta rasten

Att notera

Skolan på morgonenDå det andra arbetspasset på

45 minuter har inletts

Skolan på förmiddagenFörsta kaffepausen

Skolan på förmiddagenDå det tredje arbetspasset på

45 minuter har inletts

Skolan på förmiddagenAndra rasten

Att notera

Skolan på förmiddagenDå det fjärde arbetspasset på

45 minuter har inletts

?

Att notera

… och så fortsätter det dag in och dag ut

S k o l a n s a r b e t s o r g a n i s a t i o nDen enskilde läraren arbetar ensam i sitt klass-rum, med sitt ämne och med elevgrupper som byts ut ett flertal gånger under dagens lopp. De enskilda arbetspassen (lektionerna) är korta och ofta löst kopplade till varandra. Hon bråttas stän-digt med den lösa kopplingen mellan undervis-ning och inlärning.

Hur är arbetet i skolan organiserad?

Skolans organisationsstruktur är hierarkiskt uppbyggd, baserar sig på en funktionell arbetsfördelning. Den definieras genom ett strikt och formaliserat regelsystem som till sina huvudsakliga delar finns dokumenterat i lagar, förordningar och instruktioner av olika slag. Genom detta regelsystem styrs och regleras skolans inre verk-samhet.

Det formella regelsystemet är omfattande – inbegriper:

rekrytering av personal, fördelning och användning av ekonomiska resurser, former och befogenheter för beslutsfattande, arbetstider, -ordning, och -mängd, periodisering, tim- och kursplaner, schema-läggning, lektionslängd, indelning av elever i årskurser, gruppering av elever, gruppstorlekar samt undervisningsmaterial, utvärdering och betyg

Hur är arbetet i skolan organiserad?

”Den schemalagda tiden är som regel bunden till skolan. Den är en intensiv, tidsmässigt starkt strukturerad undervisningsperiod och består av en rad korta, fristående och isolerade lektioner med mer eller mindre frekventa byten mellan såväl elevgrupper som ämnen och lokaler. Arbetsdagen kan bestå av upp till 7 sådana fristående, okoordinerade lektioner på 40-45 minuter och med 5-10 minuters undervisningsfria intervaller.” (Cardell 1976, i Berg 1985, 63) 

Läraren träffar dagligen mängder med människor,men kontakterna med kollegerna är flyktiga !!

 

Tidsmässig organisering genom läsordningen

Skolan som organisationEnligt Dan Lortie 1975 i boken Schoolteacher

”En äggkartonsorganisation”

Skolans inre arbete kännetecknas bl.a. av:  

Ensamt arbeteEn hemtrevlig atmosfär, samexistens och respekt för de andra  Avsaknad av hierarkier och organisatoriska nivåerLösa kopplingarInformationsöverflöd/-vacumOrganiserad anarki (beslutsfattande) – krav på demokratiStändig brådskaTudelad och motsägelsefull expertisParadoxal syn på ledarskap

 

Komplext! Krävande! Tungt! Svårt! 

- Fostra eller undervisa - möta individer på ett personligt plan och hantera grupper på ett kunskapsmässigt plan- Ett människorelationsarbete – hela personligheten i blöt- Läraren utvecklar sin egen personliga stil – självsocialisering - De vidlyftiga pedagogiska teorierna är inte till stor hjälp 

Stressigt - ständig brådska – springande! 

Kortsiktigt - måste arbetar för stunden! 

Svårt att konstatera resultat! Det man åstadkommit! 

- Elevers inlärning/utveckling och framgångar det mest belönande 

Ensamt? Isolerat? Självständigt? Fritt? 

Lärarens arbete i klassrummet

Den lösa kopplingen i skolans kärnprocess

Osäkerheten hanteras med hjälp av pedagogisk övertygelse

Läraren vet aldrig om nyckeln öppnar låset till elevens huvud

Metaforer om samarbete

“Inte finns det väl någon sån som riktigt färdas runt, nån riktig handelsresande, att man går runt och säger att nu skall vi börja samarbeta kring det.“   

“ ..det var väldigt många som konkka hit eller man hitta nå material, eller försökte tipsa någon, så det togs väldigt gärna emot men det var som om du kastar en bolle i en kudde den studsar inte tillbaka.“   

“Om nu bara nån limmar på att man skulle måsta ta kontakt med nån.“  

“ ..att dra lapp ur en hatt och dom som har nummer ett sätter sig tillsammans och med våld samarbetar.“

(1) Utbyte av tips, idéer, material samt överläggningar om prov eller kursinnehåll sharing

(2) Gemensam planering och (tidsmässig) koordinering av kurser och undervisning

(3) Moraliskt och mentalt stöd storytelling and scanning

(4) Arbete fysiskt sida vid sida joint work

Fyra former av samarbete mellan lärare

Både fysiskt och materiellt avlastande funktion

Värderas högt av lärarna – en psykiskt avlastande funktion

Samarbetet har strukturbekräftande, kollegialitetsstärkande, solidaritetsbevarande funktioner

Förutsättningar för målmedvetet och fruktbart samarbete lärare emellan

(a) att man klart markerar det mervärde som samarbetet kan ge

(b) att samarbetet möjliggörs och underlättas genom organisatoriska åtgärder (t.ex. utrymme i schemat)

(c) att syftet med samarbetet är intressant och uppgiften tillräckligt utmanande,

(d) att de materiella och mänskliga resurserna är explicit angivna

(e) att utfallet av samarbetet skall uppmärksammas (belöning)

Little, J.W. 1990: Teachers as colleagues

Faktorer som påverkar stress-arbetsbelastning

Stress Känsla av att Arbets- reaktioner behärska arbetet belastning 

Stöd från kolleger minskar ökar ökar(!)Samarbete minskar(!) minskarKoordineringsproblem ökar minskar ökarTydlighet gällande mål minskar ökarInlärningsorientering minskar ökarStöd från ledningen minskarNegativ feedback ökar minskar ökarPositiv feedback minskar ökar minskarStörande elevbeteende ökar ökarLärarens ålder ökar ökar(!) ökarKontroll över arbetet minskar ökar minskarArbetsbelastning ökar minskar

Jacobsson, Pousette & Thylefors 2001

Skolan som mikropolitisk organisation

Skolan som mikropolitisk organisation

En fortlöpande kamp på tre arenor

Starka subkulturer (partier med olika ideologier)

Ämnesgrupper, Avdelningar, Undervisningsideologiska grupperingar,Lärargenerationer,

Lärare med liknande synsätt på kunskap (ämnet), elever/studerande, undervisning, lärarens uppgift och roll (fostran – ämnesförmedlare)

Ledningen och lärarkåren

Olika uppgifter, fokuseringar, perspektiv på skolinternt arbete

I samband med utvecklingsarbete, omorganiseringer, yttre hot och ned-skärningar av resurser politiseras växelverkan

Politiska partier (subkulturer) i skolan

enligt metaforer som rektorer använt sig av

- förnyare, bevarare, motståndare

- förlikare, de förståelsefulla, de annorlunda

- de inflytelserika, humanisterna, de som följer med, kverulanterna, de som tisslar och tasslar

- utvecklare, visionärer, de som sätter sitt ljus under skäppan, de som sover, de som dagdrömmer

- de förnuftsmässiga och analytiska (matematik), de grälsjuka (modersmål),de fria (konst/färdighetsämnen), de strätande (realämnen), de arbetscentrerade (främmande språk och svenska)

En metafor med vissa fördelar och vissa nackdelar

DEFINITION:

I strävanden att ta hand om de gemensamma skolinterna angelägenheterna (bibehålla skolans funktionsduglighet)

uppstår öppna och dolda konflikter och kamper dels mellan subkulturer (grupper med olika synsätt på verksamheten) dels mellan lärarkåren och ledningen

om resurser, makt och kontroll om erkännande, status och symboler

Vad är mikropolitik?

Mikropolitiska metaforer

En lärare med övergripande ansvar för kvalitetssystemet

”Man kan jämföra de här (avdelningarna) med tre olika samhällsformer ALLTSÅ? Skolan, att hälsovårdsav-delning, där har de demokrati, på bioanalytik har vi diktatur och på radiografi råder det anarki.“

En ämneslärare

”Alla frågor av betydelse i dag så fattas av ett högsta Sovjet, en olympisk kommitté, en maffia, kalla det vad som helst.“

Metaforer om lärarrummet

“ .. så länge som man kan sitta i lunchrummet och prata med alla lärare, redan det är ju en åskledare, kan prata om allt möjligt.“  “kafferummet, det är ju det som är oasen [ ] att man pratar ditt och datt, förstås anknytning nog till vart annat, allvarligt och mindre allvarligt ochså spårar man ur lite.”

Avkoppling från undervisningsarbetetEndast en lös koppling till meningsfullheten i undervisnings-arbetet 

Samvaro som är fylld av arbetsgemenskapman diskuterar ständigt undervisning, utbyter erfarenheter, planerar och utvecklar gemensamma aktiviteter

 Orsaken till att arbetet fortsätter i lärarrummet är att man i skolan saknar formella fora för utvecklingsarbete

Organisatorisk brist!!

Två funktioner för samvaron i lärarrummet

I lärarrummet pratar man om

- eleverna (uppträdande i klassrummet och inlärningssvårigheter)- dagligen återkommande rutiner och ärenden

 I lärarrummet pratar eller skojar man inte om

- människorelationsproblem- kollegers problem i arbete- religion eller politik- ansträngningar som inte lett till önskat utfall (misstag!)- orättvisor- sådant som hotar lärarens professionella status

 Tomt snack och humor har en terapeutisk funktion

Lärarrummets dolda interaktionslogik

OasperspektivetSlagfältsperspektive

t

Min skola är som ….

en dröm, en oasen torgsamling,

segelbåt med fyllda segel,ett stort trivsamt väntrum,

ett hemen porlande vårbäck,

en regnbåge,en andra familj

ett råttbo, ett kaos, en jordbävning, en cirkus,

flaggskeppet i stridsflotta,

dagis för vuxna, en lekstuga

stenig skärgård, en evig storm,

ett tupphus

OasperspektivetSlagfältsperspektive

t

Lärarkåren är som ….

en flock nyfikna fågelungar, goda vänner,

en bukett förmågor, en bikupa, en familj,

solsken, trygg och pålitlig gammal bil,

en fruktsallad, vilda änglar

på en blomsteräng

En gnällig familj, tjatterapor, pusselbitar som inte passar ihop,

en samling bångstyriga kalvar,

en hop små ungar i sandlådan,

en samling självupptagna lågstadiebarn

OasperspektivetSlagfältsperspektive

t

Lärarkårsmöten är som …

Men även som ….symöten, tråkiga diskussionstillfällen, en sömnig söndageftermiddag, att man hört allt förr, en dötrist film man sett förut, sju svåra år

familjemöten, släktträffar man

trivs med,att träffa vänner

surr i kupan,böljande hav,

en ledstjärna för arbetet,fester, ett andningshål

ett stormigt hav, att gå/ro i tjära,

tjock leraen sandlåda med

lekande envisa barn,kaos, slagsfält,

ett oregerligt barn, vått brinner

Orsaker till upplevelse avframgång och misslyckande

i sitt arbete som lärare