1

1. Om detta lektionsmaterialUndervisar du i samhällskunskap på gymnasiet om demokrati och demokratins utveckling? Eller om gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor? Detta lektionsmaterial ger dig som lärare kunskaper och metoder för att lära ut om det ideella engagemanget i Sverige idag. Materialet behandlar vad det ideella engagemanget spelar för roll för en individ, men också vilken roll föreningslivet spelar i samhället i stort.

Lektionsmaterialet om ideellt engagemang är utvecklat för gymnasieskolan och anpassat efter kurspla-nerna 1a1, 1b och 2 i samhällskunskap. Materialet har arbetats fram i samråd med lärare vid gymnasie-skolor samt pilotestats i två samhällskunskapsklasser under våren 2018. Det har utformats på det sätt som fungerat bäst i klassrummen för att fånga elevernas intresse och för att öka deras förståelse och kunskaper om ideellt engagemang. Materialet har tagits fram av den ideella verksamheten Volontärby-rån, som sedan 2002 arbetat med att förmedla ideella uppdrag och utbilda om ideellt engagemang.

Det övergripande syftet med materialet är att ge en djupare förståelse för ideellt engagemang och det civila samhället i Sverige samt att få eleverna att fundera över hur de skulle kunna bidra till samhällsut-vecklingen genom ideellt engagemang.

Materialet består av två delar, ett lektionsupplägg med en powerpoint-presentation, övningar, filmmate-rial och diskussionsfrågor, samt en faktatext till dig som lärare att använda som underlag för att hålla i lektionen. I faktatexten finns även förslag på kunskapsfrågor som du kan använda för att följa upp elev-ernas kunskaper om det som tas upp under lektionen.

Ideellt engagemang i SverigeLektionsmaterial för gymnasieskolan

2

Du kan använda materialet som du själv vill, antingen som en hel lektion, eller så använder du bara enstaka övningar eller filmen.

Materialet har följande centrala innehåll:Det svenska civilsamhället idagVad kännetecknar det svenska civilsamhället idag? Hur många engagerar sig, inom vilka frågor och på vil-ket sätt har engagemanget utvecklats den senaste tiden? Att lära sig mer om föreningslivet, och få förstå-else för vilken stark röst och påverkanskraft det har är viktigt för att förstå det nutida svenska samhället.

Det historiska perspektivetDenna del tar upp de historiska skeendenas betydelse för dagens samhälle med syftet att förstå hur det svenska samhället växt fram tack vare olika folkrörelser. Med ett historiskt perspektiv ges även möjlighe-ten att analysera och identifiera konsekvenser av och orsaker till att vi har det nutida samhälle vi har.

Engagemangets betydelse i samhälletVad har föreningsfriheten för inverkan på samhällsutvecklingen, vad särskiljer ideellt engagemang i Sverige från andra länder? Det svenska samhället är en förebild när det kommer till föreningsengagemang. Vi har möjlighet att påverka beslutsfattande genom rätten att organisera oss och påverka samhället i en positiv riktning. Detta är en viktig rättighet att ta vara på och informera om.

Engagemangets påverkan på individenVad bidrar ideellt engagemang till för den som engagerar sig? Vad betyder egentligen föreningslivet för individens rättigheter? Genom reflektion kring sin egen roll i samhället och ens intressen och drivkrafter får eleverna möjlighet att förstå att de tillsammans med andra kan göra sina röster hörda. Eleverna får i denna del kunskap om hur de kan gå tillväga för att påverka i samhällsfrågor som berör och engagerar dem.

MATERIALET ÄR ANPASSAT EFTER FÖLJANDE KURSPLANER

Demokrati och politiska system• Samhällskunskap 1a1,1b

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor.• Samhällskunskap 1a1, 1b

Mänskliga rättigheter• Samhällskunskap 1a1, 1b

Nationalekonomiska teoriers framväxt. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle

• Samhällskunskap 2

Det nutida samhällets politiska utveckling• Samhällskunskap 2

Tematisk fördjupning i samhällsfrågor• Samhällskunskap 2

3

Du kan använda powerpoint-presentationen som ett underlag för att genomföra lektionen, även om du inte behöver visa alla sidor i den. Det är främst fyra sidor som innehåller en presentation, resten består av diskussioner och övningar som ni gör tillsammans i mindre grupper eller helgrupp. Du kan använda lek-tionsupplägget så som du själv tycker passar. Är det någon del du vill lyfta in i en annan lektion så kan du göra det, eller så utför du lektionen i sin helhet.

Introducera lektionen (ca 5 minuter)Starta lektionen med att kort berätta om att ni i dag ska prata om ideellt engagemang och det svenska föreningslivet och vad syftet med lektionen är. Fråga gärna eleverna vad de tänker på när de hör ordet ideellt engagemang och vad de tror att det innebär. I inledningen är det viktigt att introducera begrepp kring just ideellt engagemang. Ta därför ett par minuter att berätta att det finns olika ord för ideellt engagemang (ideell, frivillig, volontär, aktiv i förening, funktionär) och att det handlar om att engagera sig ideellt i olika föreningar eller andra typer av ideella organisationer.Utgå från texten Om ideellt engagemang (sidan 8).

Sida 1 i powerpointen.

2. Lektionsupplägg: Om ideellt engagemang

Förberedelse: 20 minuter Lektionstid: 75 minuter Verktyg och material: Powerpoint-presentation, film, quiz (se sidan 19), pennor och eventuellt färgade papper

Lektionsupplägget består av en film, en powerpoint-presentation, övningar och ett quiz.

TIPS!Ge gärna exempel på olika typer av organisationer, vad de arbetar med och vilka olika typer av uppdrag som en kan utföra för att se till att eleverna greppar vad ideellt engagemang kan innebära. Exempel finns i faktatexten.

4

Temperaturmätning (ca 5 minuter)Läs upp följande påståenden och låt eleverna ta ställning genom att räcka upp handen/ställa sig upp/vifta med ett färgat papper. Efter varje påstående ber du någon av eleverna att kortfattat dela med sig av en tanke eller kom-mentar utifrån det påstående som lästes upp.

• Jag är ideellt engagerad.• Jag känner någon som är ideellt engagerad.• Ideellt engagemang är viktigt för samhällsutvecklingen.• Ideellt engagemang får människor att må bra.

Frågorna kommer ni kunna beröra vidare under lektionens gång och de ger en möjlighet att öppna upp elevernas sinne för vad som kommer i följande del.

Sida 3 i powerpointen.TIPS!Låt gärna eleverna berätta om de former av ideellt engagemang de känner till, t.ex. utifrån att någon som de känner är engagerad, eller om de själva är engagerade för att ytterligare öka förståelsen för vad ideellt engagemang kan innebära.

Visa filmen (ca 5 minuter)Visa filmen Vad är din grej? som visar exempel på människor som engagerar sig ideellt.

Filmen visar att det finns en massa olika sätt att engagera sig på, och att det är enklare än man kanske tror. Syftet med filmen är att lyfta hur givande och utvecklande det är att engagera sig ideellt och hur många olika sätt det finns att engagera sig på. Detta för att öppna elevernas tankar kring vad ideellt engagemang är och vad det ger människor, vilket kommer underlätta i diskussionerna som följer i denna lektion.

Efter filmen så kan du fråga eleverna om vad de får för tankar efter att ha sett filmen, vad de vet om ideellt engagemang eller om de har eller har haft några förutfattade meningar om engagemang. Du kan även lägga till frågor så som:

• Kände du till organisationerna och exemplen på ideellt engagemang från filmen?

• Varför tycker volontärerna att man ska engagera sig ideellt?

Sida 2 i powerpointen.

5

Slide 2: Det historiska perspektivetBerätta om de fyra vågorna inom organisationsutvecklingen i Sverige, vad som präglade respektive tid och hur föreningar som bildades under de oli-ka delarna påverkades av och själva påverkade samhällsutvecklingen. Lyft upp olika centrala samhällsfunktioner som vi har idag och berätta att dessa startats tack vare ideellt engagemang.Utgå från texten Det historiska perspektivet (sidan 11)

Sida 5 i powerpointen.

Presentation: Om ideellt engagemang (ca 20 minuter + ca 10 minuter diskussionsövning)Powerpointen beskriver svenskt föreningsliv och svenskt ideellt engagemang. Den berättar också om vad en kan göra när en engagerar sig ideellt och vad det ger till samhället och till individen.

Slide 1: Det svenska civilsamhället idagVisa bilden med de olika siffrorna och berätta för eleverna att alla dessa siffror representerar olika andelar eller antal (personer/timmar/hur ofta/hur många) kopplat till ideellt engagemang och svenskt föreningsliv.

Låt eleverna gissa vad de olika siffrorna står för och håll utifrån deras gissningar och de korrekta svaren en presentation av det svenska fören-ingslivet. Ta upp att det är väldigt stabilt, att över hälften av Sveriges be-folkning är ideellt engagerade, hur många föreningar det finns, hur många timmar folk lägger ner på sitt engagemang etc.

Berätta om hur utvecklingen av föreningslivet och engagemanget ser ut idag och vad som påverkar dess utveckling.Utgå från texten Det svenska civilsamhället idag (sidan 9)

Sida 4 i powerpointen.

TIPS!Koppla gärna samman denna del med annat som eleverna lärt sig gällande folkrörelsernas framväxt, demokratisering eller andra rele-vanta teman som du eller andra lärare kanske gått igenom med eleverna för att förankra lektionen i övriga delar av kursen eller undervisningen.

6

Slide 3: Engagemangets betydelse i samhälletFörklara föreningsfriheten och dess demokratiska betydelse för vårt samhälle och redogör för hur vi genom engagemang i föreningslivet utövar demokrati. Berätta om hur föreningslivet ofta är en del i utförande av välfärdsarbete och krisinsatser i samhället. Lyft gärna hur Sverige särskiljer sig från andra länder gällande den fria organiseringen, berätta om vad ”shrinking civic space” kan innebära och för in eleverna på övningen där de får diskutera organiseringens inverkan på samhället och den utveckling vi ser idag.Utgå från texten Engagemangets betydelse i samhället (sidan 13)

Sida 6 i powerpointen.

Slide 4: Diskussionsövning – vikten av ideellt engagemangBikupa. Låt eleverna diskutera följande frågor i mindre grupper (ca 3-4 minuter). Samla sedan ihop diskussionerna i helgrupp (ca 5-6 minuter).• Tycker du att ideella föreningars roll i samhället spelar en lika stor roll idag som

i historien, t.ex. under de fyra organisationsvågorna (jämför gärna hur det ser ut i Sverige med övriga världen)?

• Vilka nutida initiativ, rörelser eller föreningar ser du som viktigast för frågor som berör dig och din omgivning?

Sida 7 i powerpointen.

TIPS!Det finns lästips och mer information om ”shrinking civic space” efter källhänvisningen om du vill läsa på mer innan lektionen.

TIPS!Hjälp gärna till i diskussionerna genom att gå runt till grupperna och hör vad de pratar om och hjälp dem knyta an till den presentation du gjort.

7

Slide 5: Engagemangets påverkan på individenUtifrån den inledande temperaturmätningen kring ideellt engagemang kan du ställa följande frågor till eleverna om:

• Vad tror ni en person som engagerar sig får ut av att engagera sig ideellt?• Varför tror ni så många i Sverige är ideellt engagerade?

Dra sedan paralleller till det som forskningen visar och vad personer som en-gagerat sig ideellt säger att de får ut av sitt engagemang.

Lyft vilka de främsta anledningarna till att en person väljer att engagera sig är, inom vilka områden flest engagerar sig och ge exempel på uppdrag de utför. Du kan även berätta om hur det ofta finns en koppling till sociala förhållanden om en är ideellt engagerad och inom vilket områden en kanske väljer att engagera sig.Utgå från texten Engagemangets påverkan på individen (sidan 15)

Sida 8 i powerpointen.

Övning: Hitta ditt engagemang (ca 5-15 minuter)Låt eleverna individuellt besvara frågorna i quizet ”Vilken volontärtyp är du?” (sista två sidorna i denna handledning). När de fått fram sitt svar på vilka typer av uppdrag som skulle passa dem så kan eleverna delas in mindre grupper efter vilka resultat de fick. Låt grupperna kort diskutera sina resultat och försöka hjälpa varandra med tips på områden eller organisationer som skulle passa dem att engagera sig i utifrån sina resultat och intressen.

Tanken med övningen att få förståelse för att det kan vara en specifik uppgift eller en specifik fråga som lockar olika människor att engagera sig. Eller att vi vill få ut olika saker av vårt engagemang, som att lära sig en ny sak, träffa vänner eller bidra till en positiv samhällsutveckling.

TIPS!Hjälp gärna eleverna genom att presentera några olika typer av föreningar som finns lokalt på er ort eller som arbetar med frågor som kan vara relevanta för eleverna. Det kan vara elevrådet på er skola, en lokal idrottsklubb som behöver fler ungdomsledare eller en lokalgrupp inom en riksorganisation.Du kan söka i kommunens föreningsregister eller på www.volontarbyran.org efter relevanta organisationer och uppdrag.

Summering och exitfråga: Vad har du lärt dig? (ca 5-10 minuter)Låt eleverna besvara de fyra exitfrågorna i ett utvärderingsverktyg som ni använder på skolan eller som du anser passar för lektionen. Exempel på verktyg är Mentimeter, Google forms eller Kahoot.Låt eleverna besvara följande frågor:

• Har du lärt dig något nytt om ideellt engagemang under dagens lektion?• Har din bild av vad ideellt engagemang är och innebär förändrats?• Vilken del av lektionen uppskattade du mest?• Kan du tänka dig att engagera dig ideellt i framtiden?

Summera ihop lektionen och de diskussioner som ni fört om det ideella engagemangets betydelse för det svenska samhället i historien och för da-gens samhällsutveckling.

TIPS!Du kan även välja att lägga till fler frågor utifrån hur du valt att lägga upp lektionen, vilka delar du tagit med eller för att koppla ihop med andra områden eller teman som ni berör just nu i kursen.

8

Denna faktatext är ett stöd för dig som lärare vid genomgångar under lektionen. Den powerpoint-presentation som finns i lektionsupplägget utgår från de fyra delar som finns i denna text. Läs gärna igenom texten inför att du håller lektionen och använd informationen du hittar här som ett underlag för de presentationer, diskussioner och övningar du väljer att använda dig av i lektions-upplägget.

Avslutningsvis finns en källförteckning samt en lista med tips för vidare läsning kring de områden som tas upp i denna faktatext om du vill fördjupa dig i något ämne eller arbeta vidare med någon del tillsammans med eleverna.

3. Om ideellt engagemang – faktatext till lärare

9

Det svenska civilsamhället idagI Sverige är sammanlagt tre miljoner människor ideellt engagerade, det vill säga att de gör insatser i ideella organisationer utan att få betalt. Det är över hälften av Sveriges befolkning mellan 16-74 år.1 Det svenska föreningslivet består av cirka 150 000 ideella föreningar, och tillsammans med övriga organisationer som trossamfund och stiftelser omfattar det civila samhället cirka 240 000 organisationer.2

Varje dag, året om, engagerar sig människor i Sverige ideellt. Ensamma äldre får fika tillsammans genom Äldrekontakts träffar, nyanlända i Göteborg träffar etablerade svenskar tack vare Individuell Människohjälp, en grupp föräldrar nattvandrar för att göra Luleå säkrare för ungdomar. Det ideella engagemanget har dessutom enligt Ersta Sköndal Bräcke Högskola varit stabilt och högt sedan mätningarna startade 1992.3 En tendens verkar dock vara att fler människor engagerar sig utan att nödvändigtvis vara medlem i en formell förening eller organisation. Det kan handla om en tillfällig insats för en formell organisation eller att engagemanget sker inom ramen för icke-formella nätverk eller grupper.

Den traditionella ideella föreningen står fortfarande stark som form för svenska folkets ideella engagemang och kompletteras idag med flera andra former av engagemang. Ett exempel är de nya kommunikationsmöjligheter som uppstått med internet och social medier. Internet har blivit en central infrastruktur för det civila samhället, som möjliggör både en levande diskussion och en snabb mobilisering av deltagarna. Dessa nya kommunikationsvägar skapar förutsättningar för snabba initiativ där de som vill engagera sig snabbt kan komma till handling.4 Exempel där vi nyligen sett denna typ av snabba sammanslutningar och initiativ är #metoo i samband med upprop mot sexuella övergrepp och trakasserier och #openstockholm, där invånare i Stockholm hjälpte varandra med transport, mat och sovplatser i samband med terrorattacken på Drottninggatan i april 2017.

1 Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014, von Essen, Jegermalm & Svedberg, 20152 SCB3 Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014, von Essen, Jegermalm & Svedberg, 20154 Prop. 2009/10:55

TIPS!I powerpointen finns delar av texterna inlagda för att ge inspiration till vilka delar du kan ta upp under respektive slide.

10

Drygt 20 procent av de som engagerar sig ideellt i Sverige gör det inom en idrottsorganisation, men väldigt många utför också insatser i socialt inriktade organisationer, så som Röda Korset, Svenska kyrkan och Rädda Barnen. De uppgifter som människor gör handlar ofta om administration, styrelsearbete och ledaruppdrag. Även engagemang inom utbildning, information, insamling och direkta hjälpinsatser är väldigt vanligt. Exempel på direkta hjälpinsatser såg vi många av under flyktingsituationen hösten 2015 då många föreningar som stadsmissionerna, Röda Korset och olika trossamfund tog hand om akut behövande asylsökande som kom till Sverige. De bistod bland annat med sovplatser, psykosocialt och juridiskt stöd, mat och hygienartiklar.

Vilka uppgifter en person som väljer att engagera sig gör varierar en del beroende på ålder, kön och sociala förhållanden. Några vanliga typer av uppdrag kan exempelvis vara att läsa läxor med barn och unga, vara ledare inom någon idrott, hjälpa till i ett kök som serverar mat till hemlösa eller andra utsatta personer, bedriva informationskampanjer för mänskliga rättigheter eller sitta i en styrelse och leda fören-ingens arbete mot uppsatta mål.

Väldigt många av de som engagerar sig är engagerade i flera föreningar samtidigt och har flera medlem-skap i olika föreningar. I Sverige har vi i snitt tre medlemskap per person. Detta, kombinerat med att över hälften av den svenska befolkningen är engagerade och lägger i snitt femton timmar i månaden på sitt ide-ella engagemang, gör att vi är ett av världens mest engagerade länder. 5

Det starka ideella engagemanget i Sverige har haft och har fortfarande stor påverkan på samhällsutveck-lingen. En stark och levande ideell sektor bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle då invånarna i Sverige har formaliserade möjligheter att uttrycka sina åsikter. Vi kan organisera oss för att tillsammans få en starkare röst genom vilken vi kan påverka makthavare och samverka med offentliga aktörer. Genom detta kan vi tillsammans skapa ett samhälle där alla kan få möjlighet att vara delaktiga, bli hörda och bidra till samhällsutvecklingen.

5 Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014, von Essen, Jegermalm & Svedberg, 2015

Kunskapsfrågor1. Hur många procent av den svenska

befolkningen är ideellt engagerade?2. Vad har bidragit till att föreningslivet

i dag kan agera snabbare i olika situationer?

3. Nämn två olika former av uppdrag en ideellt engagerad person kan ha.

Rätta svar1. 53%.2. Internet och sociala mediers

framväxt.3. T.ex. styrelseuppdrag, tränare i

idrottsförening, läxläsare, funktionär på event, hjälpa till i soppkök, bemanna telefonjour för utsatta.

11

Det historiska perspektivetDe svenska folkrörelsernas framväxt brukar delas in i fyra vågor. Den första vågen som pågick under 1800-talet präglades av politisk kamp. Många ville omdefiniera det politiska klimatet som varit där med-borgarna inte hade så mycket egenmakt, och föreningar som kämpade för religiös och politisk frihet, kvin-nors rättigheter och fred startades. Exempel på föreningar som bildades då är Fredrika-Bremerförbundet, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Missionsförbundet och andra religiösa organisationer.6

Under den andra vågen som varade från 1880-talet till 1920-talet var fokus att skapa ekonomisk trygghet och värna ens ekonomiska rättigheter. Arbetarna gjorde sina röster hörda genom sammanslutningar för bättre arbetsvillkor. Föreningar som bildades var bland annat olika fackförbund och konsumentkooperativ, till exempel LO, Kooperativa Förbundet, Svenska arbetsgivarföreningen och Lantbrukarnas riksförbund.7

Under 1900-talet uppstod den tredje vågen som hade en något annan karaktär. Kampen för medbor-gerliga rättigheter och inflytande i samhället fanns såklart kvar men organiseringen skedde också kring frågor om miljö, livskvalitet och personlig utveckling. Nu började flera studieförbund och fritidsföreningar att bildas och till organisationer som startades upp under denna tid hör Naturskyddsföreningen och Svenska Turistföreningen, liksom idrottsrörelsen.8 I slutet av 1950-talet fram till 1990-talet pågick det som kallas den fjärde vågen av organisering. Forskare menar att denna våg karaktäriserades av frågor om kränkningar mot människan och miljön, värnande om den personliga integriteten och den personliga utvecklingen.

6 Civsam.se7 Civsam.se8 Civsam.se

12

Student-, antikrigs- och miljöorganisationer var först ut under denna våg, följt av nya typer av religiösa, kvinno-, nykterhets-, idrotts- och fritidsföreningar som på sätt och vis utmanade de äldre sammanslutningarna inom samma områden.9 Organisationer som startades under denna tid är bland annat Friskis & Svettis, Studiefräm-jandet och Barncancerfonden.10 Under denna tid utvecklades en tradition om demokratiska mötesformer med en plattare struktur som spreds till flera redan etablerade organisationer. De nya folkrörelserna riktade ofta mer kritik mot etablissemanget och det växte också fram en omfattande lokal verksamhet.

Folkrörelserna utvecklade inte bara demokratin som organisationsform utan många av de som blev politiskt aktiva och började arbeta inom politiken kom från folkrörelsen. Även många av dagens centrala samhällsfunk-tioner, som hemtjänst, brandförsvar, barnavårdscentraler och bibliotek startades tack vare ideellt engagemang. Genom att blicka in i historien så märks det civila samhällets och det ideella engagemangets betydelse för ut-vecklingen av det samhälle vi har idag.

9 Civsam.se10 Civsam.se

Kunskapsfrågor1. Hur många organisationsvågor brukar

folkrörelsen i Sverige delas in i?2. Vad var särskilt med den sista

organisationsvågen gällande organisationernas utformning och arbetssätt?

3. Nämn två samhällsfunktioner som vi har idag som startats tack vare ideellt engagemang.

Rätta svar1. Fyra.2. De arbetade med mer demokratiska

mötesformer och en ”plattare” arbetsstruktur än vad föreningar hade gjort tidigare.

3. Hemtjänst, brandförsvar, barnavårdscentraler, barnomsorg, bibliotek.

13

Engagemangets betydelse i samhälletFöreningslivet kallas ofta för en demokratiskola eftersom föreningsfriheten är central för en demokrati. Föreningslivet fungerar som en arena för att utveckla och träna demokratiska färdigheter i liten skala. Det handlar om allt från att få aktivt arbeta utifrån demokratiska mötesformer och bestämmanderätt till att verka som en organiserad aktör i samhället där ens möjligheter att inverka och påverka är mycket större i föreningsform än som individ.

Civilsamhället gör betydande insatser i samhället; till exempel genom att ordna fritidssysselsättning inom sport och kultur, stötta utsatta och diskriminerade grupper och med förebyggande beredskaps- och krisarbete. Många funktioner i samhället utförs idag av ideella aktörer. Om ideella föreningar skulle upphöra med sina verksamheter för en dag skulle till exempel många unga få sina träningar inställda, sjöräddningen skulle upphöra och människor ute på havet skulle inte bli räddade, människor som ringer till landets telefon- och chattjourer skulle inte få kontakt då ingen skulle svara på deras samtal. Ideella organisationer är också ofta de som är först på plats vid större kriser och katastrofer.

Under flyktingsituationen hösten 2015 så var det lokala Röda Korsgrupper och nystartade initiativ som Refugees Welcome som bemannade tåg- och busstationer för att ta emot och ta hand om de asylsökan-de. Under skogsbränderna, i Västmanland 2014 och under sommaren 2018 spelade engagerade personer i Röda Korset, Hemvärnet och Frivilliga Resursgruppen en stor och avgörande roll för att bekämpa branden och stötta insatserna. Även Lantbrukarnas Riksförbund ställde upp med krishantering för de drabbade. Genom exempel som dessa så ser vi att än i dag så spelar den ideella sektorn en stor roll för det svenska samhället.

14

Det svenska samhället är också en förebild när det kommer till föreningsengagemang. Vi har möjlighet att påverka beslutsfattande genom rätten att organisera oss och påverka samhället i en positiv riktning. Det är också detta som skiljer oss ifrån många andra länder i världen, där föreningsfriheten ofta är begränsad. Ett aktuellt begrepp i sammanhanget är ”shrinking civic space”, som innebär att utrymmet för civilsamhället att verka krymper i världen. Exempelvis finns det lagar som uttryckligen inskränker det civila samhället i mer än 100 länder,11 och många av dessa lagar har tillkommit sedan 2012. Under 2014 rapporterades om allvarliga hot mot medborgerliga fri- och rättigheter i minst 96 länder. Bland länder som berörs av detta finns Eng-land12, Belgien, Nederländerna, Kina13, USA, Colombia, Turkiet, Burundi, Filipinerna och Ryssland,14 men även i många fler länder.

Det kan bland annat handla om att rätten att mötas fler än till exempel fem personer på samma ställe försvinner, att det blir förbjudet att demonstrera, obligatoriska registreringar av din förening och dess verksamhet, svårare att få finansiering eller rena hot och trakasserier från makthavare. Effekterna blir att organisationer blir ”stängda”. De kan inte nå ut till sin målgrupp då de kanske förbjuds eller inte vågar marknadsföra sig, de kan inte hålla möten utan att bryta mot lagen eller måste använda dubbel redovis-ning av ekonomiska bidrag. Att visa vilka resultat man når eller vilka man får bidrag från, som många bi-dragsgivare kräver, kan nämligen bli en säkerhetsrisk15 och påverkar hela föreningens existens och verk-samhet. En organisation i Egypten fick till exempel sitt bankkonto fryst av staten för att de skulle tilldelas ett internationellt pris för sitt arbete som förändringsaktör och i USA har president Trump strypt bistån-det till samtliga internationella organisationer som informerar och opinionsbildar kring abortfrågor.16 Även i Sverige syns ibland tendenser till att vilja strama åt bidrag till organisationer som bedriver opinion.17

I ljuset av detta så bör vi uppskatta och framförallt värna om de demokratiska fri- och rättigheterna, så som föreningsfriheten, som vi har i Sverige, till exempel genom att engagera oss ideellt.

11 Ole von Uexkull, Chef på Right Livelihood-stiftelsen under Morgonforum 03/5-17, Almedalen, Visby12 Forum: http://www.socialforum.se/article/forum-alarmerande-rapporter-fran-det-engelska-civilsamhallet/13 Civicus: https://civicus.org/index.php/media-resources/reports-publications/2968-people-power-under-attack14 Openglobalrights.org15 Forum Syd: http://www.forumsyd.org/Media-Opinion/Nyheter/20151/Shrinking-Space/16 Ole von Uexkull, Chef på Right Livelihood-stiftelsen under Morgonforum 03/5-17, Almedalen, Visby17 Natursidan: http://www.natursidan.se/nyheter/moderat-riksdagsledamot-vill-stoppa-medel-till-ideell-miljoorganisation/

Kunskapsfrågor1. Ge exempel på två funktioner i samhället

som skulle kunna försvinna om föreningslivet upphörde med sin verksamhet för en dag.

2. Vad heter begreppet om det minskande handlingsutrymmet för det civila samhället?

3. Ge exempel på ett land där föreningslivet nyligen fått begränsat handlingsutrymme.

Rätta svar1. Idrottsträningar, jourverksamhet, sjörädd-

ningen, studiecirklar, kulturskolor m.fl2. Shrinking civic space.3. England, Belgien, Nederländerna,

Kina, USA, Colombia, Turkiet, Burundi, Filippinerna och Ryssland.

15

Engagemangets påverkan på individenForskning visar att ideellt engagemang gör att människor känner sig sedda och behövda och få en känsla av att ens liv är meningsfullt. Genom föreningslivet möts nya människor och en får värdefulla erfarenheter som en kan ha med sig livet ut.

Det starka civila samhället i Sverige är en enorm resurs, inte bara som röstbärare för mänskliga rättigheter och utsatta grupper, utan även en möjlighet att genom engagemang skapa tilltro till samhället, känna delak-tighet, gemenskap, underlätta språkträning och öppna dörrar för nya kontakter. Genom föreningar erbjuds människor möjlighet till både delaktighet i samhällslivet och möjlighet att tillsammans med andra få utöva sina intressen och få social gemenskap.18 Föreningsfriheten är också starkt kopplad till FN:s mänskliga rättigheter, såväl de individuella som de kollektiva.

Forskning visar också att människor som deltar i det demokratiska föreningslivet utvecklar ömsesidig respekt för varandra. När de socialiseras, får förtroendeuppdrag och ingår i en gemenskap så skapas tillit. Tillit är inte endast centralt i en fungerande demokrati utan även av stor betydelse för den enskilda individens sociala välmående och hälsa. God hälsa är så mycket mer än motion och fysisk aktivitet, det är även möjligheten att utnyttja ett aktivt medborgarskap. Ett aktivt medborgarskap är en central del av det svenska samhället, där alla ska ha möjligheten att engagera sig i föreningslivet. Det handlar om att vara aktiv i församlingar, folkrörelser och organisationer, men det handlar även om att delta i det som formar våra föreställningar, tankar och idéer om oss själva och vårt samhälle.

18 MILSA – stödplattform för migration och hälsa Grunden Läggs, Malmö Högskola

16

I en studie om uppfattningar om det frivilliga arbetets betydelse och roll för samhället som utfördes mellan 1995-2009 så ser man i de senaste siffrorna att 66 procent av de svarande anser att frivilliga ger något annat än det som avlönad professionell personal erbjuder till verksamheter. Hela 88 procent tycker också att engagemang i frivilligt arbete hjälper människor att ha en aktiv roll i ett demokratiskt samhälle.19

De kan vara svårt att urskilja vad exakt det är som gör att vi väljer att engagera oss ideellt. Dels för att det kan vara många olika aspekter som gör att vi börjar engagera oss, såväl yttre faktorer som om vi kommer från en familj med ideellt aktiva, vilken utbildning och inkomst vi har, men även inre, som att vilja lära känna nya personer, utvecklas som person eller hjälpa andra. Många motiv till engagemang kan kopplas ihop med värden av gemenskap, identitet och ståndpunkter men även lärande och att forma sin identitet.

De motiv till engagemang som värderas högst är att delta i ett gott sammanhang eller gemenskap, göra något konkret på det område man är engagerad i, och att känna sig behövd.20

Det är väldigt få personer som upplever att det är ett tvång från andra runtomkring att engagera sig ideellt. Det är inte heller så många som engagerar sig för att få meriter i framtida arbetsliv. Det är alltså snarare gemenskapen i de frivilliga insatserna, att man får tillfälle att ge uttryck för sina värderingar, utveckla sin identitet och stärka sin självkänsla som är viktigt för de som engagerar sig ideellt.21

19 Svedberg, Jegermalm & von Essen 2010.20 Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014, von Essen, Jegermalm & Svedberg, 201521 Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014, von Essen, Jegermalm & Svedberg, 2015

Kunskapsfrågor1. Vilka yttre faktorer påverkar om en person är

ideellt engagerad?2. Nämn någon inre faktor som brukar bidra till att

en person väljer att engagera sig ideellt.3. Varför är föreningslivet viktigt för demokratin och

samhällsutvecklingen?

Rätta svar1. Sociala förhållanden, utbildningsnivå, privatekonomi, om ens

föräldrar är ideellt engagerade.2. Att delta i ett gott sammanhang eller gemenskap, göra något

konkret på det område man är engagerad i, att känna sig behövd, känna meningsfullhet, hjälpa andra, träffa nya personer.

3. Föreningsfriheten är en del av de demokratiska och medborgerliga rättigheter vi har. Genom att organisera oss i föreningar ges vi möjlighet att påverka samhället i en positiv riktning, vi kan stå upp för orättvisor och vara röstbärare för utsatta grupper i samhället.Utan den fria organiseringen och möjligheten att engagera sig ideellt försvinner vårt handlingsutrymme som medborgare i vårt land och demokratin hotas.

17

Källorvon Essen, Jegermalm & Svedberg, Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014, 2015. Ersta Sköndal Högskola.

Forum – idéburna organisationer med social inriktning: http://www.socialforum.se/article/forum-alarme-rande-rapporter-fran-det-engelska-civilsamhallet/.

Forum - ideburna organisationer med social inriktning, Är det krympande civilsamhället på väg hit?, 17-07-03, Almedalen, Visby: http://www.socialforum.se/verksamheter/morgonforum-2/tidigare-morgon-forum/krympandecivilsamha%CC%88lle-2/Forum syd: http://www.forumsyd.org/Media-Opinion/Nyhe-ter/20151/Shrinking-Space/.

MILSA – stödplattform för migration och hälsa Grunden Läggs, 2015, Malmö Institute for Studies of Migration.

Diversity and Welfare, MIM, Malmö högskola, http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDo-cuments/Sv/manniska-och-samhalle/integration/partnerskap-skane/MILSA/MILSAantologiorigi-nal151014.pdf.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Civsam.se, 2018-04-22.

Natursidan: http://www.natursidan.se/nyheter/moderat-riksdagsledamot-vill-stoppa-medel-till-ideell-mil-joorganisation/, 2018-04-22.

Statistiska Centralbyrån (SCB), SCB, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/naringsverk-samhet/naringslivets-struktur/civila-samhallet/.

Sida: https://www.sida.se/Svenska/aktuellt-och-press/nyheter/2015/oktober-2015/stockholm-civil-socie-ty-week/, 2018-04-22.

Svedberg, L, Jegermalm, M & von Essen J, 2010, i Det svenska civilsamhället – en introduktion, (2010), Stockholm, sid 53.

Vill du veta mer

Om shrinking civic space• Claudia Arenas, Forum syd: https://www.youtube.com/watch?v=zc_0-bjewY4• CIVICUS: https://civicus.org/index.php/media-resources/reports-publications/2968-pe-

ople-power-under-attack.• Dhananjayan Sriskandarajah på openglobalrights.org: https://www.openglobalrights.org/under-thre-

at-five-countries-in-which-civic-space-is-rapi/.• Morgonforum Är det krympande civilsamhället på väg hit?, 03/5-17, Almedalen, Visby: http://www.

socialforum.se/verksamheter/morgonforum-2/tidigare-morgonforum/krympandecivilsamha%C-C%88lle-2/.

• https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=15232&artikel=6923731.

Om ideellt engagemang• Grankvist, P, 2015, Engagemang – om personligt, politiskt och professionellt engagemang och hur

det uppstår nuförtiden. Norhaven A/S Danmark.• Essen von, J, Lundåsen, S, Svedberg, L, Trädgårdh, L, 2010, Det svenska civilsamhället – en intro-

duktion. Stockholm.• Wijkstöm, F & Lundström T, Sober förlag, 2002, Den ideella sektorn – organisationerna i det civila

samhället. Stockholm.• Volontärbyrån, 2018, Volontärbarometern 2017. Stockholm.

18

Om materialetLektionsmaterialet är utan kostnad och finns att ladda ner på wwww.volontarbyran.org/lektionsmaterial/ideellt-engagemang-i-sverige. Det har utvecklats av Volontärbyrån med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Därefter har materialet pilottestats på två skolor. En referensgrupp bestående av lärare, elever, pedagoger och experter har också bidragit till att materialets kvalitet säkerställts.

Volontärbyrån hjälper människor och ideella organisationer att hitta varandra. Vi är en ideell verksamhet som förmedlar ideella uppdrag från ideella organisationer till människor som vill engagera sig ideellt i Sverige. Vi utbildar och stödjer också föreningar i frågor om ideellt engagemang. Läs mer om oss på www.volontarbyran.org.

Lektionsmaterialet är framtaget av Volontärbyrån 2018 ©Volontärbyrån 2018Illustrationer: Sanna LaaksoLayout: Dynamo förlag

Har du provat lektionsmaterialet? Vi vill gärna ha din feedback! Berätta för oss vad som fungerade och vad som skulle kunna bli bättre. Skicka ett mejl till oss här.

19

Vilken volontärtyp är du?1. Vad drömmer du om?A. Att vara Zlatans coachB. Att hjälpa människor som har det svårtC. En hållbar värld där vi sätter miljön främstD. En värld där inga djur behöver fara illaE. Att uppleva allt som går att uppleva!F. Att påverka så många människor som möjligt i en viktig fråga

2. Vad gör du helst en lördagseftermiddag?A. Ligger i soffan och kollar på fotbolls-VMB. Har deep-talk med vännerna över en fikaC. Är ute och går en långpromenad i naturenD. Gosar med husdjuret eller tittar på kattvideos på YouTubeE. Går en kurs i yoga/lär mig ett nytt språk/finslipar mitt gitarrspelandeF. Skriver debattartiklar eller twittrar om dagens stora nyheter

3. Vad äter du helst?A. Pizza, det passar bra till fotbollskvällarnaB. Allt som äts i sällskap med andra människorC. Huvudsaken är att det är ekologisktD. Beror på, det viktigaste är att djuren inte påverkas negativtE. Något nytt och spännande som jag inte har smakat förutF. Vad som helst – diskussionerna runt bordet är det viktigaste

4. Vad ser du som den största samhällsutmaningen just nu?A. Att vi rör på oss alldeles för liteB. Minskade klyftor mellan rika och fattiga i världenC. KlimathotetD. Att höja djurens status i samhälletE. Vi är alldeles för individualistiska – vi måste lösa saker tillsammans!F. Att få andra att öppna ögonen för alla samhällsproblem!

Bra jobbat! Räkna nu ihop hur många A, B, C, D, E och F du har fått för att få reda på vilka uppdrag som skulle passa dig! Misströsta inte om du svarade olika på varje fråga – likt en kameleont passar du för en mängd olika uppdrag och det är helt upp till dig att välja vad du tycker verkar spännande.

Vänd blad för att se ditt resultat

20

ResultatFlest A = FörbundskaptenenDu är Janne Andersson och Pia Sundhage i ett – du gillar att se andra växa och lyckas. Med ditt idrottsin-tresse och dina goda ledaregenskaper passar du utmärkt som volontär för uppdrag inom sport och hobby.Exempel på uppdrag som skulle passa dig:• Funktionär på idrotts- eller friluftsarrangemang• Ordna fritidsaktiviteter eller sommarläger för barn och unga eller nyanlända• Hjälpa till på den lokala Fritidsbanken som lånar ut sport- och friluftsutrustning till de som behöver

Flest B = VärldsförbättrarenMan skulle kunna tro att Martin Luther King och Moder Teresa är dina föräldrar, du står för alla människors lika värde. Inte bara står för – du andas mänskliga rättigheter och rättvisa. Om alla såg världen såsom du ser den skulle den vara en betydligt bättre plats för alla människor. Sök ett uppdrag inom social gemenskap eller mänskliga rättigheter.Exempel på uppdrag som skulle passa dig:• Laga mat i ett soppkök• Besöka ensamma äldre• Bli läxhjälpare, kompis eller mentor till någon som behöver lite extra stöd

Flest C = PlanetskötarenDu bryr dig om planeten och dess invånare. Du vill att du och dina barn och deras barn och deras barnbarns-barnsbarn, ja du förstår… ska få en ljus framtid. Du tycker att det görs för lite för miljön och du förstår inte vad alla väntar på – det är ju NU vi måste agera för att inte världen ska gå under. Exempel på uppdrag som skulle passa dig:• Butiksvärd i Second hand- eller Fair Trade-butik• Recensent för hållbara och miljövänliga produkter/butiker• Hjälpa till på en kläd- eller bokbytardag

Flest D = Djurens superhjälteDu är katternas, hundarnas, hästarnas, ja alla djurs bästa vän. Du brinner för våra fyrbenta vänner som inte kan föra sin egen talan. Din speciella connection till djuren gör att du förstår dem och vet vad de behöver. Sök ett volontäruppdrag där du kan hjälpa djur!Exempel på uppdrag som skulle passa dig:• Informatör om djurtestning/djurs rättigheter• Ta hand om katter på ett katthem eller bli jourperson för hemlösa katter• Hjälpa en förening att fånga in skadade vilda djur och ge dem vård

Flest E = Spindeln i nätetAtt få alla att dra åt samma håll är din största lycka! För dig är det viktigt att samtidigt få testa dina egna gränser och hamna i nya och oväntade situationer. Ditt synsätt gör både dig själv och omvärlden till en vinnare och du kan söka uppdrag i precis vilket område som helst.Exempel på uppdrag som skulle passa dig:• Ledare för en läxhjälpsgrupp• Driva en insamlingskampanj eller ett event• Projektleda en grupp av andra volontärer

Flest F = PåverkarenFör dig är det viktigt göra människor medvetna. Du vet vad du vill och vilket budskap du vill ut med, och nu behöver du bara en plattform för dina åsikter. Är din hjärtefråga kanske integration, fattigdom i världen eller kulturens betydelse för barns utveckling? Det finns massor av plattformar för dig där ute där du kan göra din röst hörd!Exempel på uppdrag som skulle passa dig:• Sköta en påverkansorganisations sociala medier och sprid ert budskap till fler• Sitta i styrelsen för en förening som arbetar för mänskliga rättigheter• Vara med och arrangera en demonstration

©Volontärbyrån