bioenv.gu.se · # Inrättande av professur i neuropediatrik # Hälso-SAM # Inrättande av anställningar som forskarassistent # Ekonomisk information

bilaga 1

AKADEMISTYRELSEN ÄRENDEPLAN

6 OKTOBER 2006 KL 8.30–12.00 BESLUTSÄRENDEN INFORMATIONS- OCH DISKUSSIONSÄRENDEN

# Budget 2007; prel fördelning av anslag och avgifter, # Komplettering av regler för forskarutbildning prel avsättning för gemensamma verksamheter # Rapport från dekanus # Inrättande av professur i neuropediatrik # Hälso-SAM # Inrättande av anställningar som forskarassistent # Ekonomisk information # ”Sahlgrenska akademin – en målmedveten hälsovetenskaplig fakultet” # FoU för tillväxt i Västra Götaland # Ändrat urval för antagning till läkarprogrammet

2 NOVEMBER 2006 KL 8.30–12.00 BESLUTSÄRENDEN INFORMATIONS- OCH DISKUSSIONSÄRENDEN

# Komplettering av regler för forskarutbildning # Försöksverksamhet med Graduate Entry # Ändrat urval för antagning till läkarprogrammet # Grundutbildningsfrågor (examination, betyg mm) # Ersättare i rådet för forskningsfrågor # ”Sahlgrenska akademin – en målmedveten hälsovetenskaplig fakultet” # Kunskap för det goda livet (vision med VGR) # Policy för hedersdoktorer # Rapport från dekanus # Hälso-SAM # Ekonomisk information

24 NOVEMBER 2006 KL 8.30–12.00 (EV NÅGOT LÄNGRE) 8.30–9.30 JÄVSFRÅGOR (JAN TURVALL) BESLUTSÄRENDEN INFORMATIONS- OCH DISKUSSIONSÄRENDEN

# Fastställande av utbildningsplaner för samtliga program # Jävsfrågor # Försöksverksamhet med Graduate Entry # Jämlikhetsplan # Policy för hedersdoktorer # Rapport från dekanus # ”Sahlgrenska akademin – en målmedveten hälsovetenskaplig fakultet” # Kunskap för det goda livet (vision med VGR) # Hälso-SAM # Ekonomisk information

15 DECEMBER 2006 KL 8.30–12.00 BESLUTSÄRENDEN INFORMATIONS- OCH DISKUSSIONSÄRENDEN

# Jämlikhetsplan # Rapport från dekanus # Kunskap för det goda livet (vision med VGR) # ”Sahlgrenska akademin – en målmedveten hälsovetenskaplig fakultet” # Hälso-SAM # Ekonomisk information

2006-09-26

SAHLGRENSKA AKADEMIN www.sahlgrenska.gu.se TELEFON: 031-773 3809 BOX 400 / MEDICINAREGATAN 3, ACADEMICUM FAX: 031-773 35 73

Dekanus rapport till Sahlgrenska akademins styrelse

Akademistyrelsen uppdrog i oktober 2005 åt dekanus att ta fram förslag till långsiktig plan över vilka utbildningar som ska bedrivas inom akademin. Anställningsbarhet är en viktig faktor i bedömningen av utbildningens utbud och innehåll. Rådet för grundutbildningsfrågor har därför på mitt uppdrag fört samtal med representanter för flera av våra stora avnämare, exempelvis Västra Götalands-regionen och Göteborgsregionens kommunalförbund, angående arbetsmarknadens efterfrågan på de yrkesgrupper akademin utbildar. Behovet av vissa specialistsjuksköterskor är stort och tillgången på grundutbildade sjuksköterskor motsvarar behovet. Vidare finns ett behov av dietister, om än med delvis annan kompetens. Folk-hälsovetare uppfattas som en intressant kategori, men än så länge är kunskapen om dessa dåligt spridd eftersom första årskullen examineras först våren 2007. Behov och tillgång till sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och audionomer tycks vara i balans. Efterfrågan på tandläkare ökar och regionen vill att antalet utbildningsplatser ökar med 20 per år. Regionen kommer i samarbete med universitetet att hemställa hos kultur- och utbildningsdeparte-mentet om detta. Dessutom råder brist på utbildningsplatser för läkare. Vår dialog med avnämarna inför budgetåret 2007 har upplevts som mycket positiv av båda parterna. Ytterligare ett möte planeras hösten 2006. Efter det mötet kommer jag att ta ställning till ett nytt upp-drag till rådet samt tidplan för att kontakterna med avnämarna ska kunna vägas in i arbetet med grundutbildningsbudget för år 2008 och framåt. Magnus Gisslén, som förra året fick anslag stoppat genom den amerikanska myndighetens OHRP:s beslut, har av rektor informerats om ärendets utveckling. Statssekreteraren vid utbildnings- och kulturdepartementet mötte i juni representanter från såväl det amerikanska Department of Health and Human Services som OHRP. Mötet var mycket konstruktivt. För närvarande arbetar Göteborgs universitet och den regionala etikprövningsnämnden med ett förslag till överenskommelse. Arbetet får aktivt stöd av det svenska departementet och baseras på de diskussioner som fördes med de amerikanska myndigheterna i juni. Syftet är att reglera de skyldigheter som föreligger i förhållande till amerikanska lagstiftningen, det vill säga U.S. Code of Federal Regulations Title 45 (Public Welfare), Part 46 (Protection of Human Subjects). Mats Sandberg, professor i biokemi vid akademin, har utsetts till Göteborgs universitets miljöprofil. Det är flera skäl till att han fått utmärkelsen. Hans forskning är ett exempel, ett annat är hans uppdrag som miljösamordnare inom akademin där han bland annat framgångsrikt lett arbetet med att bygga upp och certifiera miljöarbetet och ett tredje är hans privata engagemang i Härryda Naturskyddsförening. Vi gratulerar Mats till utmärkelsen.

Olle Larkö dekanus

405 30 GÖTEBORG E-POST: [email protected]

REDOVISNING

bilaga 3

Petter Wrenne, akademisekreterare 2006-09-28

SAHLGRENSKA AKADEMINS KANSLI www.sahlgrenska.gu.se TELEFON: 031-773 33 89 BOX 400 / MEDICINAREGATAN 16A FAX: 031-773 33 99 405 30 GÖTEBORG E-POST: [email protected]

BESLUT OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER AV DEKANUS, PRODEKANUS OCH REKTOR

1. Förslag till ämnesområden för anställning som forskare Dnr: E36 2133/06

Datum: 2006-08-21

Beslutet i korthet: Sahlgrenska akademin lämnar följande förslag till Vetenskapsrådet:

Symptomforskning, klinisk HIV-forskning, molekylär patologi och molekylär onkologi, cancer proteomik, mucosal glycobiology, innate immunity and autoimmunity, immunoregulation, mucosal immunity, läkemedels miljöeffekter, kardiovaskulär och metabolisk forskning, translationell diabetesforskning, inflammatorisk/reumatologisk forskning,osteoporosforskning, allmän psykiatri med inriktning mot suicidforskning, integrativ medicin, experimentell neuroendokrinologi, experimentell kardiovaskulär medicin, äldre och äldres orala hälsa, dentala material

Beslutet undertecknat av: Olle Larkö

2. Interimistisk alternerande ordförande i Medi-SAM Dnr: B6 3983/03

Datum: 2006-08-29

Beslutet i korthet: I avvaktan på en revidering av det regionala avtalet dock längst t o m den 30 juni 2007, föreslår akademin professor Claes Dahlgren som ledamot tillika alternerande ordförande i Medi-SAM.


3. Förutsättningar för en strategisk enhet inom läkemedelskemi Dnr: A12 3280/06

Datum: 2006-08-30

Beslutet i korthet: Uppdrar åt Claes-Olof Olsson att utreda förutsättningarna för etablerandet av en strategisk enhet inom

området läkemedelskemi vid Göteborgs universitet, att föreslå hur en sådan enhet skulle kunna ges en ändamålsenlig

organisation med tydligt ansvar, att undersöka vilka förutsättnignar som finns för en nära samverkan med

olika intressenter i det omgivande samhället, att avge en första lägesrapport till rektor senast den 31 oktober 2006, att kostnaderna för utredningen ska belasta ansvar 9020.

Beslutet undertecknat av: rektor Pam Fredman

2006-09-28

sidan 2 av 3

4. Tillsättning av en professur i lungmedicin Dnr: E311 3796/04

Datum: 2006-09-04

Beslutet i korthet: Förordnar Anders Lindén till professor i lungmedicin från och med den 1 oktober 2006


5. Arvoden till ordförande och ledamöter i expertgruppen för ovanliga diagnoser vid SmågruppsCentrum samt till de experter som skriver underlag till informationstexterna

Dnr: B6 3014/05

Datum: 2006-09-06

Beslutet i korthet: ordförande 42 000 :-/år, ledamot 3 500 :-/sammanträde, expert/författare/granskning av översättning 500 :-/tim


6. Bidrag till vaccinforskning (GUVAX) Dnr: B432 3335/06

Datum: 2006-09-06

Beslutet i korthet: I enlighet med beslut 2002-05-07 utbetalas ca 482 000 :- per år i 5 år till avdelningen för medicinsk mikrobiologi och immunologi.


7. Antagning av docent Dnr: E332 4571/05

Datum: 2006-09-08

Namn: Thomas Björk-Eriksson

Ämne: onkologi

Beslutet undertecknat av: Olle Larkö och Eric Hanse

8. Strategiska medel för professor i astrocytbiologi Dnr: B432 3454/06

Datum: 2006-09-13

Beslutet i korthet: I enlighet med beslut 2004-03-08 utbetalas ca 847 000 :- per år i 2 år till institutionen för neurovetenskap och fysiologi.


9. Ledamöter i rektors beredningar Dnr: A1 3393/05

Datum: 2006-09-20

Beslutet i korthet: Utser akademins vicedekaner till rektors tre nyinrättade beredningar.

Beslutet undertecknat av: Ulf Lekholm

2006-09-28

10. Ledamöter i arbetsgrupp för biostatistik och epidemiologi Dnr: A2 755/05

Datum: 2006-09-25

Beslutet i korthet: Utser dekanus (sammankallande), Gösta Axelsson, Christina Bergh, Cecilia Björkelund, Lauren Lissner och Annika Rosengren.


11. Ledamöter i Odont-SAM Dnr: B6 3983/06

Datum: 2006-09-25

Beslutet i korthet: Utser Annika Ekestubbe, Gösta Granström och Ulf Lekholm till ledamöter. Prefekten given ledamot och alternerande ledamot.


12. Akademins representanter i IT-samordningen och i universitetets licenskommitté Dnr: A81 3670/06 (A2 2539/06)

Datum: 2006-09-27

Beslutet i korthet: Utser Hans Eliasson, institutionen för neurovetenskap och fysiologi till representant i IT-samordningen.

Utser Per-Olof Blomstrand, institutionen för odontologi, Fiona Lovén, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, samt Heimir Snorrasson, Wallenberglaboratoriet, till representanter i licenskommittén.


För kopior av beslut och övriga åtgärder, kontakta [email protected]

sidan 3 av 3

1

AVTAL Projekt 224850, Nybyggnad av Läkemedelscentrum, Medicinareberget, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Överenskommelse om hyresavtal mellan Göteborgs Universitet (GU) och Akademiska Hus Väst AB (AH). 1 Avtalets syfte Detta avtal har till syfte att reglera det kommande hyresförhållandet och hyresvillkoren för lokalerna i den projekterade nybyggnaden inom AH:s fastighet Änggården 718:138 (Läkemedelscentrum) för GU. 2 Hyresobjekt Förutsättningarna för nybyggnaden definieras av förfrågningsunderlag daterat 2006-05-19, framtaget av Akademiska Hus Väst AB i samarbete med bl a Bjurström & Brodin Arkitekter AB. Arbetet med förfrågningsunderlaget har bedrivits i samråd med GU. Hyresobjektet omfattar nybyggda lokaler om ca 2761 m2 LOA för GU inom AH:s fastighet Änggården 718:138, Göteborg. 3 Kostnader Med ovanstående underlag enligt pkt 2 Hyresobjekt och entreprenadanbud som grund har en prognos över projektkostnaden gjorts. En preliminär total hyresgrundande slutkostnad för projektet har beräknats till ca 96 000 kkr, exklusive inredning, utrustning, kapitalkostnader under projekttiden och moms. 4 Avtal om förhyrning Den slutliga inflyttningshyran skall beräknas och grundas på AH:s slutliga kostnader för utredning, projektering, produktion samt byggherrekostnader. I beräkningsunderlaget för nedanstående rikthyra ingår räntekostnader under projekttiden. Projektets slutliga kostnad skall redovisas för GU. Hyresavtal skall tecknas på Sveriges Fastighetsägareförbunds formulär nr 12 B med tillhörande indexbilaga. Hyresgrundande lokalarea, prel 2761 m2 LOA Hyrestid 10 år Uppsägningstid 24 månader Förlängningstid 10 år Rikthyra år 1 8 920 000 kr per år Inflyttning preliminärt 2008-03-01 Hyran knyts till konsumentprisindex, Basmånad oktober 2006

2

Andel av hyran som skall regleras 70 % Utöver hyran skall vid varje tillfälle gällande moms erläggas. Kostnader för installationer avseende hyresgästens tele/data/säkerhet ersätts av GU separat med slutlig kostnad (verkligt utfall) i samband med projektets färdigställande. I hyran ingår dock kanalisation och uttag för tele/data samt för anläggningens dörrsäkerhet beslag, låskistor, elslutbleck och dörröppnare/dörrstängare. I hyran ingår drift och underhåll av byggnad och mark samt hyresgästens processventilation, styrning av ventilerade arbetsplatser, även kallad DE 7 i projektet. Gränsdragning avseende ansvar för reinvestering, drift och underhåll regleras enligt för projektet upprättad gränsdragningslista. I hyran ingår inte moms, förbrukningskostnader och skötsel för processinstallationer, hyresgästens elförbrukning, ev. fastighetsskatt, städning, transport och omhändertagande av kemiskt avfall, farligt avfall enligt SFS 1996:971 eller kostnader för hyresgästens inredning och utrustning såsom installationer för tele, larm/säkerhet och datanät. 5 Hyresberäkning För förändringar i projektet beställda av GU gäller följande: 100 % av kostnadsförändringarna är hyresgrundande, d v s för varje kostnadsförändring om 10 000 kr förändras rikthyran med 800 kr. Rikthyran kan dock inte understiga 7 800 000 kronor per år. För övriga kostnadsförändringar i förhållande till projektkostnad enligt pkt 2 i projektet gäller följande: 50 % av kostnadsförändringarna är hyresgrundande, d v s för varje kostnadsförändring om 10 000 kr förändras rikthyran med 400 kr. Den preliminära rikthyran enligt pkt 4 Avtal om förhyrning - har beräknats med förutsättningen att hyresavtalet förlängs i 10 år med oförändrade villkor. Om GU inte förlänger hyresavtalet på oförändrade villkor i 10 år (år elva t o m år tjugo från hyrestidens början) skall GU betala ett hyrestillägg om 15 200 000 kr per år räknat fr o m år nio t o m år tio av hyrestiden. Hyrestillägget skall erläggas samtidigt med hyran och utgör ett fast belopp om 3 800 000 kr per kvartal. Om GU avflyttar från lokalerna efter kontraktstidens utgång efter 10 år och AH kan hyra ut lokalerna till annan hyresgäst till samma villkor som förlängningstiden 10 år innebär, skall ovanstående hyrestillägg inte utgå. 6 Förutsättningar för detta avtal Angiven inflyttningstid förutsätter att detta avtal är underskrivet av parterna senast 2006-08-31.

3

7 Tvist Tvist vad gäller tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Skulle detta inte leda till ett för parterna tillfredsställande resultat, skall tvisten lösas av skiljemän enligt lag. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Göteborg 2006- - Göteborg 2006- - ………………………. ………………………. Akademiska Hus Göteborgs Universitet Väst AB Ingemar Thorén Erik Hallgren

BESLUTSFÖRSLAG Akademikansliet 2006-08-21 A2 755/05 Bitr kc Mårten Persson

SAHLGRENSKA AKADEMINS KANSLI www.sahlgrenska.gu.se TELEFON: 031-773 30 30 POSTADRESS: BOX 400, 405 30 GÖTEBORG B : M 3 0706-58 21 23

Akademistyrelsen Uppdrag att utvärdera Sahlgrenska akademins Core Facilities Bakgrund I samband med att akademistyrelsen den 28 april 2006 beslöt att fastställa principer för Core Facilities (CF) inom Sahlgrenska akademin beslöt styrelsen också ”att ge dekanus i uppdrag att senast vid styrelsens sammanträde den 30–31 augusti återkomma med förslag till former för utvärdering av akademins Core Facility-organisation”. Vad är det som skall utvärderas? Ett utvärderingsresultat måste kunna relateras till ett uppsatt mål eller ett uppdrag eller en förväntan. Frågan är om akademin idag har mål eller uppdrag för CF-organisationen eller förväntningar på densamma, vilka är tillräckligt entydiga och konkret formulerade för att en utvärdering skall kunna utvisa om organisationen (eller verksamheten) varit framgångsrik när det gäller måluppfyllelse etc. Måluppfyllelsen måste självfallet också ställas i relation till kostnaderna. Det torde därför vara en nödvändig förutsättning för en utvärdering att, utifrån de uttalanden som i olika sammanhang gjorts om CF-organisationen och CF-verksamheten, skapa en målbeskrivning med vilken utvärderingsresultatet kan jämföras. Att en sådan samlad målbeskrivning saknas idag är i och för sig inte så konstigt med tanke på de olika omständigheter som förelegat vid tillkomsten av CF-enheterna. Ordalydelsen i styrelsens uppdrag till dekanus skulle kunna ges en snäv tolkning. Det skulle då innebära att utvärderingen enbart skulle gälla det aktuella styrelsebeslutet, d v s avseende principerna för den organisatoriska uppbyggnaden av CF-organisationen. I så fall skulle utvärderingen avse struktur och ledningsförhållanden som medel för att främja forskningen inom akademin. Utvärderingsfrågorna skulle då till exempel avse effekterna av samman-läggningen av veterinärenheten med EBM eller av linjeorganisationens uppbyggnad eller av samrådet i brukarråden. Styrelsen förutsätts dock ha avsett att utvärderingen skulle ges en vidare innebörd, d v s en utvärdering av CF-verksamheten som sådan och dess betydelse för forskningen vid Sahlgrenska akademins institutioner. Denna tolkning utgör utgångspunkt för detta beslutsförslag. Skall utvärderingen innefatta EBM? I de diskussioner som förts om CF-verksamheten är det tydligt att deltagarna ofta föredrar att diskutera antingen EBM (numera inklusive vetrinärverksamheten) eller teknikplattformarna (Cellular Imaging, Genomics Göteborg, Proteomics, Transgenic CF etc.) Förutsättningarna för EBM är så pass annorlunda än för övriga Core Facilities att det sannolikt är rimligt (och mera renodlat) att i vid detta tillfälle låta utvärderingen koncentreras till teknikplattformarna (motsv.). Det torde i dagsläget vara angelägnare att studera betydelsen av dessa än det mera etablerade EBM.

ESÖKSADRESS EDICINAREGATAN MOBIL: FAX: 031-773 33 43 E-POST: [email protected]

Utvärderingen föreslås därför omfatta Sahlgrenska akademins Core Facilities utom EBM (inklusive veterinärverksamheten). Utvärderingens uppläggning i stort Även med begränsningen att utvärderingen inte innefattar EBM (inklusive veterinärverksamheten ) blir utvärderingsuppdraget omfattande om det också skall innebära formulering av mål och uppdrag för Core Facilities. ”Hårddata” av typ kostnader, beläggningsprocent, brukare (inriktning på forskningen) bör emellertid kunna tas fram ganska omgående. Likaså bör det finnas möjlighet att undersöka förekomsten av referenser till akademins Core Facilities i t ex ansökningar om externa bidrag och platsannonser. En bedömning av den vetenskapliga betydelsen av Core Facilities borde kunna innefatta en redovisning av de publikationer där tillgången till Core Facilities bedöms ha varit av stor vikt. Denna framtagning av hårddata bör kunna bedrivas parallellt med att måldiskussionen förs. En sammanställning och analys av dessa data presenteras vid slutet av första etappen för akademistyrelsen (se tidplanen nedan). En viktig del av datapresentationen bör en sammanställning av genomförda, pågående och planerade informations-, marknadsförings- och utbildningsinsatser för de olika CF utgöra. Därefter kompletteras måldiskussionen samt datasammanställning och analys med en självvärdering (SWOT-analys) samt med brukarnas och andra intressenters bedömning (exempelvis genom panel eller brukarenkät).

Koppling till Swegeneutvärderingarna

Den information som erhållits genom Swegeneutvärderingarna 2003 och 2005 bör utnyttjas vid utvärderingen.

Utvärderingsorganisation

Utvärderingen föreslås ha karaktären av en intern uppföljning inom Sahlgrenska akademin (dock i samverkan med naturvetenskapliga fakulteten, Chalmers, SU/Västra Götalandsregionen och övriga intressenter). Medverkan av externa utvärderare förutsätts inte vara nödvändig vid detta tillfälle. Vid fortsatt uppföljning av CF-organisationen kan dock en fördjupad utvärdering kräva medverkan av externa utvärderare.

Eftersom rådet för forskningsfrågor och brukarrådet för CF är direkt involverade i verksamheten bör dessa organ inte delta i utvärderingen (däremot kommer de enskilda ledamöterna att ha en viktig roll som uppgiftslämnare).

För att ge utvärderingen stadga och för att säkerställa att nödvändiga initiativ tas, så att tidplanen kan hållas, bör en samordnare för utvärderingsarbetet utses. En viss ekonomisk resurs - förslagsvis 250 tkr - torde behövas för detta uppdrag. Samordnaren förutsätts beredas möjlighet att samverka med dem som är engagerade inom CF-organisationen, med brukarna/forskarna och med företrädare för olika typer av sakkunskap som är relevant för utvärderingen. Samordnaren föreslås fortlöpande rapportera till dekanus.

Tidplan (Etapp I)

Hösten 2006: Formulering av mål och uppdrag för Core Facilities. Precisering av vad som skall evalueras och av faktorer som tillmäts särskild vikt. Parallellt med detta sker framtagning av data enligt ovan. December 2006: En delrapport med sammanställning och analys av data föreläggs akademistyrelsen.

Sidan 2 av 3

(Etapp II)

Våren 2007: Självvärdering (SWOT-analys). Brukarnas och andra intressenters bedömning.

April – maj 2007: Slutlig utvärderingsrapport föreläggs akademistyrelsen. Handläggning Föreliggande förslag har formulerats efter samråd med professor Sven Enerbäck och chefen för CF-organisationen Morgan Lidén. Förslag till beslut Akademistyrelsen föreslås besluta

att uppdra åt dekanus att genomföra en utvärdering av Sahlgrenska akademins Core Facilities enligt detta beslutsförslag.

Olle Larkö Mårten Persson

Sidan 3 av 3

Sahlgrenska akademins handlingsplan för likabehandling och breddad rekrytering av studenter år 2006 och 2007

Göteborgs universitets styrelse har den 23 januari 2006 fastställt en handlingsplan för lika-behandling och breddad rekrytering av studenter för år 2006. Handlingsplanen bygger på likabehandlingslagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan vilken trädde i kraft den 1 mars 2002. Lagens syfte är att på högskoleområdet främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Ansvar Rektor har det yttersta ansvaret för att lagen om likabehandling efterlevs på Göteborgs uni-versitet. Dekaner, förvaltningschefen, överbibliotekarien, prefekter (motsvarande) är ansva-riga på fakultets-, respektive institutions-/avdelningsnivå (motsvarande) Samtliga anställda har dock skyldighet att efterleva likabehandlingslagen. Som anställd är man företrädare för Göteborgs universitet vilket innebär att om man får kännedom om att en student upplever sig trakasserad ska detta rapporteras till prefekt (motsvarande) som har ansvar för att ärendet utreds skyndsamt. Chefer inom akademins linjeorganisation (dekanus, prefekter, kanslichef eller motsva-rande) har undantagslöst allt ansvar för att jämställdhet/jämlikhet upprätthålls inom respektive chefs verksamhetsområde. Att jämställdhets-/jämlikhetsarbetet bedrivs på ett aktivt och offensivt sätt åvilar således alltid chefen, som också måste allokera medel till jämställdhets/jämlikhetsarbetet inom sitt ansvarsområde. Chef inom akademin kan delegera arbetet med jämställdhets-/jämlikhetsfrågor till ett jämställdhets-/jämlikhets-ombud. Med eventuell delegering skall dock alltid följa preciserade befogenheter och rapporteringsskyldigheter. I de fall chef inom akademin utser ett jämställdhets-/jämlikhetsombud som särskild resurs i bevakningen av jämställdhets-/jämlikhetsarbetet, skall vederbörande väljas bland ordinarie ledamöter i enhetens styrelse. Om inte någon styrelsemedlem är beredd att påta sig rollen som jämställdhets-/jämlikhetsombud, måste chefen själv fungera som jämställdhets-/jämlikhetsombud och en gång per år lämna en skriftlig rapport till akademistyrelsen om hur jämställdheten/jämlikheten beaktats i samband med att beslut fattats inom chefens ansvarsområde. Handlingsplanen Universitetets handlingsplan (www.gu.se/digitalAssets/109047_Plan_for_likabehandl_breddad_rekrytering_for_studenter.pdf) utgör bas för Sahlgrenska akademins handlingsplan.

Sidan 1 av 4

http://www.gu.se/digitalAssets/109047_Plan_for_likabehandl_breddad_rekrytering_for_studenter.pdf

Handlingsplanen behandlar i huvudsak följande: • Introduktion och information • Studenternas arbetsmiljö • Antagning, handledning, betyg och examination • Undervisning • Praktik och verksamhetsförlagdutbildning • Föräldraskap och studier • Trakasserier och kränkningar p.g.a. könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder • Högskoleintroducerande utbildning • Kompletterande utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker • Tillgänglighet för personer med funktionshinder

Mål Mål för jämlikhetsarbetet för studenterna är bl.a.:

• Att inga former av trakasserier och diskrimineringar av studenter förekommer. • Att främja den sociala och etniska mångfalden bland studenter genom att stimulera

ungdomar från studieovana miljöer att söka universitetsutbildning. • Att studiemiljön utformas så att den befrämjar studenternas delaktighet i

verksamheten. • Att verksamheten präglas av tydlighet i hur beslut fattas – för att stimulera och

underlätta studenternas delaktighet och inflytande. • Att jämlikhets- och mångfaldsperspektiven beaktas i undervisning och vid val av

kurslitteratur. Förslag till åtgärder 2006 och 2007: Introduktion och information

• Informera studenter om likabehandlingslagen, universitetets och Sahlgrenska akade-mins handlingsplaner avseende likabehandling och jämställdhet samt handlägg-ningsrutiner vid trakasserier och kränkningar vid introduktionsdagar och kursstar-ter.

• Tillse att Sahlgrenska akademins hemsida innehåller aktuell information om och länkar till dokument rörande jämlikhet och mångfald.

• Tillse att informationsmaterial finns tillgängligt på svenska och engelska. • Tillse att informationsmaterial finnas tillgängligt på samtliga institutioner och enhe-

ter. Studenternas arbetsmiljö

• Ta fram underlag för kartläggning av förhållningssätt, attityder och förekomst av diskriminering och trakasserier av studenter under år 2006.

• Arbeta för att kartläggningar genomförs under år 2007. • Frågor om diskriminering och trakasserier ska ingå i kursvärderingar och det ska

årligen ges en återkoppling till jämställdhets-/jämlikhetskommittén.

Sidan 2 av 4

Undervisning • Fortsatt översyn av undervisningsmaterial, styrdokument och kurslitteratur ur ett

likabehandlings- och genusperspektiv så att inget kränkande innehåll förekommer i dessa dokument ska genomföras.

• Likabehandlings- och genusperspektivet ska tydliggöras och beaktas i undervis-ningen.

• Uppmärksamma nya forskningsresultat som kopplar till likabehandling. • Sahlgrenska akademins jämställdhets-/jämlikhetsombud skall genomgå GU:s

centrala utbildning avseende jämställdhet-, jämlikhet och likabehandling. Praktik och verksamhetsförlagd utbildning

• Informera ansvariga vid praktikplatser, och studenter som skall genomföra sin praktik, om lagstiftningen och om universitetets policy och rutiner för att förhindra att studenterna utsätts för kränkningar under sin praktik.

Föräldraskap och studier

• Underlätta för föräldrar, både män och kvinnor, att delta i studier genom att ej för-lägga tider för undervisning, examination och sammanträden på kvällstid eller helger.

• Verka för att utbildningarna arbetar för att underlätta för föräldralediga att åter-uppta sina studier.

Trakasserier och kränkningar p.g.a. könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder

• Varje institution/avdelning skall ha en egen handlingsplan för att förebygga och hantera trakasserier och kränkningar på grund av någon av diskrimineringsfakto-rerna.

Högskoleintroducerande utbildning

• Anordna akademigemensam kurs i ”Introduktion till akademiska studier inom hälsovetenskap”.

Tillgänglighet för personer med funktionshinder

• Tillse att utbildningarna arbetar för att underlätta studierna för studenter med dys-lexi.

Jämställdhet Sahlgrenska akdemin har även fastställt en jämställdhetsplan och en handlingsplan för jäm-ställdhet för år 2006, vilken även innefattar studenterna (www.sahlgrenska.gu.se/digitalAssets/110007_J-plan_2006_fastst__lld_av_SA.pdf ) Sahlgrenska akademins jämställdhets- och jämlikhetsorganisation Inom Sahlgrenska akademin organiseras jämställdhets- och jämlikhetsarbetet i en organi-sation: ett jämställdhets-/jämlikhetsombud som ingår i akademistyrelsen, sex ombud som ingår i akademins respektive institutionsstyrelser (ett för varje institution), ett ombud för. Wallenberglaboratoriet, ett ombud för Core facility och ett ombud för Sahlgrenska akade-mins kansli (i begreppet prefekt inkluderas i den fortsatta framställningen även förestånda-ren för Wallenberglaboratoriet, föreståndaren för Core facility samt kanslichefen). Inom

Sidan 3 av 4

varje institution/enhet ska jämställdhets-/jämlikhetsombud utses för varje sek-tion/avdelning. Vidare inbjuds en studentrepresentant för grundutbildningen och en representant för forskarutbildningen inom varje kunskapsområde att delta i akademins jäm-ställdhetsarbete genom att akademins ombud har regelbundna möten med studentrepre-sentanterna, samt att en studentrepresentant utses att delta i jämställdhets-/jämlikhetskommitténs arbete. Därtill kommer en akademigemensam handläggare som arbetar med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor på deltid. Arbetet med akademins jämställdhets- och jämlikhetsfrågor sker via akademins jämställd-hets-/jämlikhetskommitté (arbetsutskott) som består av: • En representant för Sahlgrenska akademin (ordförande/sammankallande) • Sex representant för akademins institutioner, en för varje institution • En representant för Core Facility • En representant för Wallenberglaboratoriet • En representant för Sahlgrenska akademins kansli • En studentkårsrepresentant • En jämställdhets- och jämlikhetshandläggare (arbetande sekreterare) Jämställdhets-/jämlikhetskommitténs arbetsuppgifter: • övergripande målformuleringar • uppföljningar/lägesbeskrivningar • övergripande handlingsplaner • gemensamma informationsaktiviteter • landstingssamarbete Varje representant i arbetsutskottet verkar för och organiserar jämställdhets- och jämlik-hetsarbetet inom sitt eget bevakningsområde på basis av akademins övergripande planer och ser till att institutionsombuden/motsvarande – samt studerandeombuden – träffas minst en gång per termin för gemensam planering/avrapportering! Institutionsombudens arbetsuppgifter: • bevaka/följa upp jämställdhetsarbetet på institutionsnivå utifrån akademins

jämställdhetsplan • stödja dekan/prefekt/motsvarande i deras jämställdhetsarbete • informera om akademins/institutionens jämställdhetsmål/arbete till anställda och

studenter • upprätta handlingsplaner på institutionsnivå De områden jämställdhets-/jämlikhetsombuden särskilt skall bevaka är: • tillsättningsärenden • resursfördelningsärenden • verksamhetsärenden • arbetsmiljöärenden • antagningsärenden Jämställdhets- och jämlikhetskommittén ansvarar för att ta fram handlingsplaner både för jämställdhets-, jämlikhets- och likabehandlingsarbetet. Kommittén ansvarar också för uppföljningen av handlingsplanerna och återrapporteringen till akademistyrelsen en gång per år.

Sidan 4 av 4

FÖRSLAG TILL BESLUT

Utbildningschef M C Thelle 2006-07-14 Dnr G214 3084/06

S www.sahlgrenska.gu.se 031-773 35 82

Akademistyrelsen Mall för utbildningsplaner vid Sahlgrenska akademin

Förändringar i högskoleförordningen med anledning av Sveriges anpassning till Bolognaprocessen träder i kraft 1 januari 2007 och tillämpas på högskoleutbildning från och med 1 juli 2007. Enligt förordningen skall utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivas i form av kurser. För kurs skall finnas en kursplan. Dekanus har den 5 juli 2006 fastställt en mall för kursplaner vid Sahlgrenska akademin. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram, och för utbildningsprogram skall finnas en utbildningsplan. Högskoleförordningen föreskriver vad som skall anges i en utbildningsplan, se bilaga 1 (utdrag ur förordningen). Fastställande av utbildningsplan är vid Göteborgs universitet delegerat till fakultetsnämnd. Universitetet har inte fastställt någon universitetsgemensam mall för utbildningsplaner. Förordningstexten har därför hittills tjänat som enda gemensamma underlag vid författande av utbildningsplaner, vilket inom akademin har lett till olika tolkningar av vilken information som utöver vad förordningen föreskriver bör ingå i en utbildningsplan. En akademigemensam mall för utbildningsplaner underlättar för programansvariga vid utarbetande av en ny utbildnings-plan och för studenter, till exempel vid jämförelse mellan olika utbildningar. Enhetlig struktur och layout av utbildningsplaner bidrar också till en samlad bild av akademin på samma sätt som annan akademigemensam dokumentation. För Sahlgrenska akademins verksamhetsområde har akademikansliets utbildningsavdelning tagit fram ett förslag till mall för utbildningsplaner inom akademin (bilaga 2). Förslaget har bearbetats i akademins resursgrupp för Bologna-anpassning. Det har också varit utsänt till rådet för grundutbildningsfrågor och dess programkommittéer samt institutionernas utbildningsutskott för synpunkter. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska akademin föreslås besluta

att utbildningsplaner för Sahlgrenska akademin som fastställs för utbildning som ges från och med 1 juli 2007 skall följa bifogad mall.

Olle Larkö dekanus

AHLGRENSKA AKADEMIKANSLIET TELEFON: BOX 400 / MEDICINAREGATAN 3 FAX: 031-773 38 66 405 30 GÖTEBORG E-POST: [email protected]

Bilaga 1 Förslag till beslut om mall för utbildningsplan

Utdrag ur Högskoleförordningen, kap 6, Utbildningen:

Utbildningsplan

16 § För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 14 § framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner.

17 § I utbildningsplanen skall följande anges:

1. de kurser som utbildningsprogrammet omfattar, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet, och 3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller

för att bli antagen till utbildningsprogrammet (särskild behörighet).

I utbildningsplanen skall det också anges när utbildningsplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs.

Dnr

Bilaga 2 Förslag till beslut om mall för utbildningsplan

Förslag till mall för utbildningsplaner inom SA 2006-07-14

Utbildningsplan för

x-programmet

xx högskolepoäng

Engelsk benämning

Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen åååå-mm-dd

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MALL FÖR UTBILDNINGSPLAN dnr

2(2)

1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för xx-programmet, xx högskolepoäng, är fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse, Göteborgs universitet åååå-mm-dd. 2. Syfte Syftet med programmet, t ex förbereda för legitimation som…, anställning inom.... 3. Lärandemål Programmets lokala lärandemål, utöver vad som anges i examensbeskrivningarna i högskoleförordningen. 4. Uppläggning och studiegång Programmets lokala profil. Den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet. De kurser som ingår i programmet och information om eventuellt urval till valbara kurser. Progression inom kunskapsområde om programmets kurser ligger till grund för generell examen. 5. Behörighet för antagning Förkunskapskraven ska omfatta det som är helt nödvändigt för att klara studier inom programmet. 6. Examen Examen på grundnivå/avancerad nivå. Efter fullbordat program om xx högskolepoäng utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen xx-examen (engelsk benämning). Här anges också om programmets kurser kan ligga till grund för en generell examen, med benämning på svenska och engelska. 7. Övrigt Tid för när utbildningsplanen eller en ändring av den skall börja gälla, samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs, till exempel

• eventuella behörighetskrav för fortsatta studier inom programmet. • förutsättningar och villkor som inte angivits tidigare, t ex särskilda undervisningsformer,

om djurförsök ingår eller om det ingår moment som medför kostnader för studenten. • information om verksamhetsförlagd utbildning, t ex att placering kan ske utanför

Göteborg. • former för uppföljning och utvärdering av programmet.

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sahlgrenska akademins kvalitetssystem Bakgrund Varje organ och varje enhet inom Göteborgs universitet har ansvar för sin egen kvalitetsutveckling. För att garantera att detta ansvar tas finns ett linjeansvar, som innebär att universitets ledning skall tillse att Sahlgrenska akademistyrelsen har ett fungerande kvalitetssystem. Motsvarande gäller för akademistyrelsen gentemot institutionerna och andra enheter som lyder under akademistyrelsen. Sahlgrenska akademins studenter och anställda skall ges goda möjligheter till aktivt deltagande i akademins råd och institutioners kvalitetsarbete. Som grund för kvalitetsarbetet följer också Sahlgrenska akademin arbetet i European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA) samt den nya högskolereformen/Bolognaprocessen. Syn på kvalitetsarbete och övergripande rutiner Inom Sahlgrenska akademin är kvalitetsuppföljning av forskning, utbildning och tredje uppgiften en naturlig del i allt arbete och ett ansvar för alla anställda. Kvalitetstänkande skall genomsyra allt tänkande på alla nivåer och se till att arbetet inom Sahlgrenska akademin kännetecknas av kvalitet genom kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Akademistyrelsen har huvudansvaret för kvalitetsarbetet och utarbetar policy och riktlinjer och ansvarar för uppföljning. Varje chef inom akademins linjeorganisation ansvarar i sin tur för att kvalitetsarbetet upprätthålls inom hennes/hans område. Kvalitetsarbetet inbegriper också de administrativa delarna. Inom Sahlgrenska akademin finns tre råd för beredning av ärenden för dekanus: rådet för forskningsfrågor, rådet för forskarutbildningsfrågor och rådet för grundutbildningsfrågor. Råden skall bl a följa utvecklingen avseende utbildningen och forskningen nationellt och internationellt inom akademins olika kunskapsområden och genom förslag till dekanus ta initiativ till de åtgärder som bedöms behövliga för att främja och utveckla akademins utbildnings- och forskningsverksamhet kvalitativt och kvantitativt.

Råd

Utbildningar

Institutioner

Akademikansli Dekanus

Prodekanus Kval.samordn.

Akademistyrelsen

Kvalitets-rapporter Nyckeltal

Policy, visions- och

styrdokument

Figur. Kvalitetssystem vid Sahlgrenska akademin

För kvalitetsarbetet gäller genomgående att dokumentation av arbetet skall ske kontinuerligt med hjälp av kvalitetsrapporter och relevanta nyckeltal. Uppföljningar är en del av en fortlöpande rutin för självkontroll. Till akademistyrelsen hjälp finns en övergripande funktion som kvalitetssamordnare, med övergripande ansvar för kvalitetssystemets genomförande, uppföljande verksamhet, samordning och dokumentation. Redovisning och informationsutbyte Universitetsledningen anordnar fakultetsaudit med akademistyrelsen. Dessa skall utnyttjas för att belysa kvalitetsaspekter på respektive arbetsområdens verksamhet. Fakultetsaudit skall resultera i en handlingsplan för förbättringar som följs upp efter 1 år. Till grund för fakultetsaudit skall institutionsstyrelser årligen redovisa sitt kvalitetsarbete och sina verksamhetsplaner. Kvalitetssamordnaren sammanställer dessa för akademistyrelsen. Akademistyrelsen skall, med stöd från de olika råden, utifrån denna redovisning bedöma huruvida akademin har ett väl fungerande kvalitetssystem och att kvalitetsbefrämjande åtgärder fortlöpande vidtas när systemet påvisar brister i verksamheten. Dessa åtgärder bör återfinnas i akademins olika verksamhetsplaner. Med de ansvariga för kvalitetsarbete på institutionsnivå samt för akademiförvaltningen anordnar ledningen för Sahlgrenska akademin institutionsaudit, dvs möten för information och diskussion kring kvalitetsaspekter på institutionernas/akademiförvaltningens arbete där prefekter, studierektorer, kanslichef och studenter deltar för ömsesidigt utbyte. Med detta arbetssätt skapas förutsättningar för en ökad samsyn kring frågor som rör kvalitetsarbete och relationen mellan verksamheterna. Kursvärdering Varje utbildning väljer metod för kursvärdering med hänsyn till syftet. En gemensam baskursvärderingsblankett finns för dokumentation och jämförelser. Kursnämnder är ytterligare ett instrument, som syftar till att skapa en tvåvägs kommunikation mellan lärare och studenter för att öka samarbetet i utbildningsfrågor. Kursvärderingar återförs till alla berörda. Externa jämförelser och utvärdering För att erhålla möjligheter till jämförelse och erfarenhetsutbyte skall alla delar av akademin delta i nationella/internationella sammankomster som ger möjlighet att jämföra akademins verksamhet med motsvarande vid andra universitet och högskolor. Sahlgrenska akademin skall arbeta för internationell ackreditering av sina utbildningar. Sahlgrenska akademins kvalitetssystem har fastställts av akademins chef den 15 december 2003 och reviderat av dekanus xx xx 2006.

Documents

bioenv.gu.se · # Inrättande av professur i neuropediatrik # Hälso-SAM # Inrättande av anställningar som forskarassistent # Ekonomisk information