160202 MS

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Studiehandledning

Verksamhetsförlagd utbildning, 30 hp (SQ4451) Vt 2016 (18/1 2016 – 5/6 2016)

Kursansvariga:

Manuela Sjöström (kontaktperson för studenter) Lilja Cajvert (kontaktperson för VFU-handledare)

2

Innehåll

VAD ÄR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING? 4 KURSENS OMFATTNING 4 VFU-terminens längd 4 Arbetstid 4 Ledighet 4 Frånvaro 4 LÄRANDEMÅL ENLIGT KURSPLANEN 6 OM OLIKA ROLLER UNDER VFU:n 7 Kursansvariga 7 Ansvariga för VFU-anskaffning 7 Seminarielärare 7 VFU-handledare 7 Kursadministratör 8 Student 8 SCHEMA (gäller för VFU i Sverige) 9 KURSUPPGIFTER OCH ARBETSFORMER 12 Introduktionsdagar för VFU-kursen 12 Föreläsningar: 12 Lärandeplan 13 Handledarsamtal 15 Mittutvärdering 15 VFU – seminarier 15 Dagboksanteckningar 20 Observationsreferat 20 Processreferat 21 Studiebesök 21 VFU-platsbeskrivning 21 Utvärdering av kursen 21 EXAMINATION 23 FORMALIA 24 Merkostnadslån från CSN 24 Arbetsskada – tillbud 24 Personskadeförsäkring 24 Om likabehandling och icke- diskriminering under VFU 24 Interprofessionellt lärande (IPL) 25 Intyg om verksamhetsförlagd utbildning 25 Att bli tillfrågad om att jobba extra på sin VFU-plats under pågående VFU 25

3

Att behöva byta handledare och organisation under pågående termin 26 KONTAKT 28 BILAGOR 29 BILAGA 1A: Punkter som ska ingå i lärandeplan/learning contract 29 BILAGA 1B: Att formulera individuella lärandemål 30 BILAGA 2: Riktlinjer för fältstudiebesök (gäller studenter i Sverige) 33 BILAGA 3: Individuell skriftlig uppgift 35 BILAGA 4: VFU-Platsbeskrivning 38 BILAGA 5: Litteraturlista 40 BILAGA 6: Kursplan 41

4

VAD ÄR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING? Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en integrerad del av grundutbildningen i socionompro-grammet och målet med VFU ska sättas i relation till målet med utbildningen. Din bas för studi-erna under kursen är en verksamhet där socialt arbete bedrivs och där en erfaren socionom fun-gerar som handledare för dig. Under kursen förväntas du som student utveckla dina kunskaper om socialt arbete, socionomens yrkesroll och yrkesidentitet och vidare utveckla din initiala pro-fessionalisering. Med stöd från din/dina handledare förväntas du utveckla ett professionellt för-hållningssätt, handlingsförmåga och känslomässig medvetenhet. Du får möjlighet att applicera dina kunskaper i det praktiska arbetet och på det sättet integrera teori och praktik.

KURSENS OMFATTNING

VFU-terminens längd

VFU-terminen omfattar 20 veckor. Eventuell förskjutning på någon vecka medges av institution-en och bör i så fall överenskommas mellan dig och din/dina handledare.

För utlands-VFU är tiden 18 veckor. Det beror på mer omfattande för- och efterarbete.

Arbetstid

Arbetstiden för dig är densamma som för heltidsanställd personal. I arbetstiden ingår, förutom de egna arbetsuppgifterna, handledningssamtal, seminarier, studiebesök, föreläsningar, litteraturstu-dier, dagboksskrivande samt tid för reflektion.

Ledighet Du har rätt till fem lediga arbetsdagar under VFU-kursen. Ledighet planeras i samråd med din/dina handledare men ska inte sammanfalla med tiden för seminarier eller andra obligatoriska moment i kursen. Därutöver kan ledighet beviljas efter kontakt med seminarielärare för arbete i studentorganisation eller för studentfackligt arbete under sammanlagt högst fem arbetsdagar.

Frånvaro Vid sjukdom skall du meddela din/dina handledare. Om du uppbär studiemedel ska du anmäla

5

dig till Försäkringskassan. Vid sjukdom som uppgår till mer än 10 arbetsdagar sammanlagt skall seminarieläraren kontaktas för att diskutera hur tiden kan tas igen.

Frånvaro för enstaka läkar- och tandläkarbesök eller liknande, som omfattar mindre än en dag, räknas som arbetstid.

Vid handledarens/handledarnas frånvaro under längre sammanhängande period skall du ta kon-takt med seminarieläraren.

Vid frånvaro från seminarium ska du kontakta seminarieläraren för kompletteringsuppgift.

6

LÄRANDEMÅL ENLIGT KURSPLANEN Efter avslutad VFU-kurs förväntas du som student kunna:

Kunskap och förståelse • beskriva hur olika kunskapsbaser (teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap) används och inte-greras i det sociala arbetet

• redogöra för, och analysera kontextuella och organisatoriska förutsättningars betydelse för socionomens handlingsutrymme och yrkesroll

Färdighet och förmåga • identifiera, motivera och självständigt tillämpa olika teorier och metoder i socialt stöd och för-ändringsarbete, framförallt med beaktande av ålder, kön, etnicitet och klass

• identifiera och analysera problem och resurser, samt i förekommande fall föreslå beslut och insatser

• etablera, upprätthålla och avsluta relationer samt visa förståelse för processer i socialt arbete

• identifiera viktiga samverkanspartner och ge exempel på former för samverkan med dessa

Värderingsförmåga och förhållningsätt • problematisera det sociala arbetet utifrån de praktiska erfarenheter som kursen Verksamhetsför-lagd utbildning (VFU) ger, samt visa förståelse för de upplevelser brukaren kan ha av det sociala arbetet med särskilt beaktande av klass, kön, etnicitet och ålder

• reflektera över och kritiskt granska etiska dilemman, konflikter och maktförhållande i det sociala arbetet

•analysera och kritiskt granska hur organisationens, professionens och egna normer, värderingar och attityder påverkar mötet och relationen med målgruppen samt samverkan med övriga yrkes-grupper

• visa empatisk förmåga och kritiskt reflektera över hur den egna personen påverkar och påverkas av det sociala arbetet

• identifiera och värdera sin förmåga att omsätta teoretiska kunskaper och färdigheter i praktisk handling, samt tydliggöra framtida kunskapsbehov inom socialt arbete

7

OM OLIKA ROLLER UNDER VFU:n

Kursansvariga Kursen har två lärare som har det övergripande ansvaret för planeringen, genomförande och utvecklingen av kursen, dessa kallas kursansvariga. De kursansvariga lärarna delar ansvaret, där den ena har ansvar för att utveckla, planera och genomföra utbildningen och handledningen för erfarna och nya VFU-handledare. Den andra har ansvar för att utveckla, planera och genomföra VFU-kursen med studenterna. Gemensamt ansvarar de för samordningen mellan dessa båda delar av kursen, för betygsättning och för beslut om ev. byte av VFU-plats.

Ansvariga för VFU-anskaffning Främsta uppgiften fört de ansvariga för VFU-anskaffning är att rekrytera och matcha VFU-platser till alla studenter som ska genomföra sin VFU-kurs inom Göteborgsregionen. Detta sker huvudsakligen innan kursens start, men också i sällsynta fall under terminens gång. Observera att det är dessa lärare som sköter kontakten med VFU-platserna under rekryteringsfasen, inte ni som studenterna. De delar också in seminariegrupperna. De ansvariga för VFU-anskaffning godkän-ner också era inlämnade program för fältstudiebesöken och är också behjälpliga i förmedlingen av kontakterna mellan Studenterna från termin 1 och er. Det finns en rekryterare (se rubriken Kontakter) som är specifikt utsedd för att rekrytera VFU-platser utomlands på länder/orter som institutionen har avtal med; resp. kan fungera som bollplank när du letar VFU-platser på orter där institutionen inte har avtal.

Seminarielärare Seminarielärare är lärare anställda på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgsuniversitet. Hen är din främsta kontaktperson på universitetet under kursen när det gäller frågor kring kursen och dess uppgifter samt den person som ger dig stöd vid ev. problem på VFU-platsen. Dennes främsta uppgift är att följa din seminariegrupp under hela VFU-kursen. I seminariegruppen träf-far du seminarieläraren vid minst två tillfällen: Vid introduktionsseminariet och vid det examine-rande seminariet. Seminarieläraren kommenterar och godkänner också protokollen från era re-flektionsseminarier och ger er via kommentaren tipps på vad ni kan tänka på inför kommande reflektionsseminarier. För dig som enskild student är seminarieläraren också den person som följer upp din individuella professionella utveckling under kursens gång: Hen stödjer dig i att utveckla din egen lärandeplan, godkänner den, och följer upp den med dig under mittutvärde-ringen; seminarieläraren läser din individuella skriftliga uppgift och ”VFU-plats utlåtandet”. Uti-från dina prestationer och VFU-utlåtandet lämnar hen en rekommendation till kursansvarige huruvida du kan godkännas på kursen eller ej. Denna lärare kan du vända dig till, både när det gäller frågor som rör seminarierna och din VFU-kurs i övrigt. När du gör din VFU utomlands har du i de allra flesta fall en kontaktperson på ett universitet på orten, som håller i mittutvärde-ringen och skriver ett VFU-utlåtande.

VFU-handledare VFU-handledaren är anställd på din VFU-plats och fungerar som din huvudsakliga kontakt i den verksamheten där du gör din VFU. VFU-handledare ska hjälpa dig att introducera dig i verksam-heten och lära dig dess kultur. VFU-handledare ska ge dig handledning för att du ska kunna ut-veckla dina praktiska förmågor. I handledningen skall du också kunna kritisk reflektera tillsam-

8

mans med din handledare kring den verksamheten du befinner dig i, hur hen utför sitt arbete samt hur du utför de arbetsuppgifter som du utför på delegation från handledaren. VFU-handledaren ska också fungera som stöd när du utvecklar din lärandeplan och följer upp den. Hen ska också kunna stödja dig i att hitta ett lämpligt uppslag för din examinationsuppgift. VFU-handledaren registrerar närvaron på VFU-plasten och lämnar i slutet av kursen en rekommendat-ion till Institutionen huruvida du utifrån dennes synvinkel kan godkännas eller ej, den kallas för VFU-plats utlåtande. Detta utlåtande skickas till Bodil Södergren..

Kursadministratör Administratörens uppgift på kursen är att se till att alla studenter registreras på kursen och har tillgång till GUL samt att GULs olika funktioner fungerar. De hjälper också till ifall lärare eller student behöver hjälp i använda GUL. Bockar också när din VFU-handledare har lämnat in sitt VFU-utlåtande.

Student Du som student ansvarar under kursens för sin egen kunskapsinhämtning. Under rekryteringsfa-sen är det ditt ansvar att ta kontakt med den anvisade VFU-platsen för ett första möte, samt för att informera VFU-platsen om du av olika anledningar inte kan påbörja eller behöver avbryta sin VFU i förtid (exv. sjukdom). Under pågående VFU:n ansvarar du för att komma informera din VFU-handledare om ev. frånvaro från VFU-platsen, samt om önskemål när det gäller lediga da-gar, ändringar i schemat och liknande. Du ansvarar också för att hålla din seminarielärare uppda-terad kring sådant som ev. kan ha inverkan på din möjlighet till kunskapsinhämtningen. Du ska under kursens gång inte enbart lära sig hur socialt arbete utförs rent praktiskt i den anvisade verk-samheten utan också kritiskt granska VFU platsen utifrån den kunskapen som du har tillägnad dig under kursens gång och tidigare studier. Efter avslutat kurs kan det vara nödvändigt att du påminner din VFU-handledare om att den måste skicka in sin rådgörande bedömning i form av ett VFU-platsutlåtande för att du ska kunna få ut ditt betyg på kursen.

9

SCHEMA (gäller för VFU i Sverige) Datum Tid Lokal Undervisning Lärare

20160118 8-11 Sappören Introduktion Manuela Sjöström

14-17 Linnésalen Att formulera individuella läran-demål

Manuela Sjö-ström; Lilja Caj-vert

20160119 8-10 B231, C203, C204, D211, D212, D214, D215, D217, D220, D221, D223, D224, D226, D227, F132, F139

Grupparbete med studiehandled-ningen

Manuela Sjöström

10-12 Sappören Studiehandledningen Manuela Sjöström

13-16 B231, C203, C204, D211, D212, D214, D215, D217, D220, D221, D223, D224, D226, D227, F132, F139

Introduktionen i seminariegruppen Manuela Sjö-ström; Lilja Caj-vert

v 4-6 Dag/tid bestäms av semi-narielära-ren

Bokas av studen-terna på en VFU-plats

Introduktionsseminarium Seminarielärare

v 5-6 Dag/tid bestäms av semi-narie-gruppen

Bokas av studen-terna på en VFU-plats

Planering: Värdskap för fältstudie-besök

20160208 Inlämning lärandeplan till semina-rieläraren på GUL

20160208 8-11 Sappören Föreläsning: Vad är VFU-handledning? Handledarens och studentens roller

Lilja Cajvert

13-16 B122, B231, C220, D211, D226, F132, F139

Reflektionsseminarium: Handled-ning

20160215 Program för fältstudiebesök läm-nas in på GUL

10

Datum Tid Lokal Undervisning Lärare

20160222 Bokas av studen-terna på en VFU-plats

Fältstudiedag1

20160223 Bokas av studen-terna på en VFU-plats

Fältstudiedag 2

20160307 9-12 404, 408, 410, 505, C204, D215, D217, D220, D221, D223, D224, D226, D227, F132, F139

Reflektionsseminarium: Koppling Teori-Praktik

14-16 Sappören Föreläsning: Teori möter praktik - att teoretisera i vardagen

Manuela Sjöström

v 12-15 Dag/tid bestäms av semi-narielära-ren

Bokas av studen-ten på VFU-platsen

Mittuvärdering Seminarielärare

20160412 10-12 Dagonen Föreläsning: En reflexiv praktik - introduktion till nyinstitutionell teoribildning

Katarina Hollertz

13-16 315, 408, 410, 504, 505, B110, B122, B231, C203, C204, C220, D220, D221, F132/133, F139

Reflektionsseminarium: Organi-sation

20160429 8-10 Dragonen Föreläsning: Nya medier i tjänsten för socialarbetare - om vikten av kännedom, moral och etik

Jörgen Lundälv

10-16 fm: 408, 410, 504, C220, D211, D212, D214, D215, D217, D220, D223, D226, F132/133, F139 em: A014, B122, B231, C013-014, D205, D217, D220-221

Reflektionsseminarium: Etik

v 19 - 22 Dag/tid bestäms av semi-narielära-ren

Bokas av semina-rieläraren

Slutseminarium Seminarielärare

11

Datum Tid Lokal Undervisning Lärare

20160605 VFU-platsbeskrivningen lämnas in till institutionen av seminarielära-ren

12

KURSUPPGIFTER OCH ARBETSFORMER För att du och din/dina handledare ska kunna följa din läroprocess är det viktigt att ni tillsam-mans planerar din VFU-period utifrån kursens lärandemål och struktur som presenteras nedan.

Introduktionsdagar för VFU-kursen Du kommer att få viktig information om vad som gäller under kursen. Introduktionsdagarna är viktiga för din tid som VFU-student. Du kommer att få värdefull information om kursen upp-lägg, dina rättigheter på VFU-platsen, stöd i hur du ska tänka kring att formulera individuella lä-randemål samt rollfördelning mellan de olika inblandade i kursen. Under introduktionsdagarna träffas seminariegruppen för att presentera sig för varandra och komma överens om gruppkon-traktet. Ni kommer också tillsammans i din seminariegrupp finna arbetsformer för de student-ledda seminarierna. När ni träffas ska ni också gemensamt boka in ett datum för att planera ert ”Värdskap för fältstudier”. Programmet finns på GUL.

För utlands-VFU finns ett förberedande seminarium i maj inför höstterminen och i december inför vårterminen. Se separata utskick.

Föreläsningar:

”Vad är VFU handledning?”

Handledarsamtal under VFU-kursen är obligatoriskt moment. För många av er är detta moment en ny erfarenhet. Syftet med föreläsningen, är att du ska få en förståelse för vad VFU-handledning är och vad du kan förväntas få ut av handledningstillfällen; kort vad du kan förvänta dig att din handledare ska kunna stödja dig i. Föreläsningen tar upp vad handledarnas uppgift, roll och ansvar är, respektive din uppgift, roll och ansvar så att handledarsamtalen utgör ett stöd i din läroprocess.

Utlands-VFU studenter ska informera sig om föreläsningens innehåll på annat sätt. Det kan ske genom att läsa specifik litteratur och reflektera kring föreläsningens PPT-presentation eller dylikt. Det är särskild viktig för dig att du har kunskap om vad VFU-handledning innebär för att kunna framföra det till din VFU-handledare utomlands som inte alltid är bekant med denna form av handledning.

”Teori möter praktik - att teoretisera i vardagen” Att vara socionom, betyder att kunna använda vetenskaplig kunskap i den professionella prakti-ken. På den här föreläsningen kommer du att få idéer kring hur du kan få användning av de be-grepp, teorier och metoder som du har lärt dig under de första terminerna. Du kommer att få inspiration hur du kan använda dessa i dina reflektioner, i analyser du gör om dina klienters stöd-behov och hur du kan använda teorier för att kunna hjälpa dig att utveckla din professionella yrkespraktik. Att kunna applicera teori på praktik och utveckla din egen professionalitet med din egen begreppsapparat i samspel med praktiken är en av de centrala lärandemålen på kursen, och du kommer att behöva visa för din/dina handledare och din seminarielärare att du behärskar det momentet på olika sätt. Föreläsningen tar avstamp i de frågor som ni studenter tar med er från

13

förmiddagens reflektionsseminarium. Varje seminariegrupp har som uppgift att under förmid-dagen formulera en till två frågor som ni vill få svar på under eftermiddagen. Utlands-VFU studenter ska informera sig om föreläsningens innehåll på annat sätt. Det kan ske genom att läsa specifik litteratur och reflektera kring föreläsningens PPT-presentation eller dylikt.

”En reflexiv praktik - introduktion till nyinstitutionell teoribild-ning” Du kommer under din VFU-tid att träffa på många exempel, där din VFU-plats stöd- och hjälpinsatser inte eller enbart delvis möter klienters behov. Den här föreläsningen kommer att hjälpa dig att kunna reflektera kring dessa situationer på ett nytt sätt - nämligen utifrån det nyinstitutionella perspektivet. Föreläsningen kommer att hjälpa dig att navigera bland organi-sationsteorins begrepp och hur du kan använda dem för att kritiskt belysa din egna profess-ionella yrkespraktik. Utlands-VFU studenter ska informera sig om föreläsningens innehåll på annat sätt. Det kan ske genom att läsa specifik litteratur och reflektera kring föreläsningens PPT-presentation eller dylikt.

”Nya medier i tjänsten för socialarbetare - om vikten av känne-dom, moral och etik” Under din VFU-tid kommer du att t.ex. behöva arbeta i olika dokumentationssystem - det doku-mentationssystemet som din VFU-plats använder, universitetets lärandeplattform GUL och tro-ligtvis kommer en stor del av er också vara aktiv i sociala medier, både privat, student och som professionell. Föreläsningen kommer att hjälpa er att förstå vad ni behöver veta om olika medier, hur man använder sig av dessa utan att bryta mot olika lagstiftningar. Den kommer att stötta er att kritiskt reflektera kring etik och moralfrågor knutna till dessa medier. Den utgår från Jörgen Lundälvs bok ”Blogga tryggt: Nya medier i tjänsten.” Både du och din/dina VFU-handledare är välkomna! Utlands-VFU studenter ska informera sig om föreläsningens innehåll på annat sätt. Det kan ske genom att läsa specifik litteratur och reflektera kring föreläsningens PPT-presentation eller dylikt.

Lärandeplan Lärandeplanen är ett dokument som du och din/dina VFU-handledare formulerar tillsammans och som är vägledande under VFU-kursen. Lärandeplanen ska ha sin utgångspunkt i kursens lärandemål och kopplas till den specifika VFU- arbetsplatsens förutsättningar. Lärandeplanen ska kontinuerligt diskuteras och/eller revideras vid behov.

Lärandeplanen är ett dokument som innehåller tre delar. Den första delen handlar om att bryta ner kursens överordnade lärandemål till individuella underordnade och mer konkreta lärandemål. De gäller dig på den specifika VFU-platsen du befinner dig på. Dessa målformuleringar ska inne-hålla sådant som du och dina handledare tycker är rimliga och viktiga professionella kompetenser utifrån kursmålen.

Ni ska formulera lärandemålen som ett förväntat resultat. Tydliga lärandemål innehåller informat-

14

ion om vem som ska kunna vad, hur ofta och när. Med andra ord ska det förväntade målet vara iakt-tagbart av en utomstående. Precis som i kursplanen ska de individuella lärandemålen för din VFU-tid kunna tillordnas de tre färdighetsområden “Kunskap & Förståelse”, “Färdighet & För-måga” samt “Värderingsförmåga & Förhållningssätt”. I bilaga 1B hittar du en lista med aktiva verb som du och din handledare kan vara hjälpta av i formuleringen av lärandemålen inom dessa tre områden.

Du och din handledare kan t.ex. börja med att fundera vilka färdigheter och förmågor som är viktiga att ha på din VFU-plats och utifrån dessa fundera på vilka som är rimliga att utveckla un-der kursens gång och när. Sedan kan ni fortsätta att fundera vilken kunskap du behöver ha och vad du behöver förstå för att kunna utveckla dessa, samt vilken specifik värderingsförmåga och vilka förhållningssätt som är nödvändiga att utveckla för att kunna utföra dessa färdigheter och förmågor inte enbart mekaniskt utan på ett professionellt sätt. (se närmare definition av dessa lärandeområden i bilaga 1B).

Den andra delen innehåller en operationalisering av dessa nedbrutna lärandemål i arbetsuppgifter som du ska genomföra och träna på för att nå lärandemålen. Den delen innehåller också en unge-färlig tidsplanering.

Den tredje delen innehåller kontraktet mellan dig och din handledare. Där beskrivs tydligt era förväntningar på varandra, överenskommelser om planerad och oplanerad handledning, samt ansvarsfördelning mellan dig och din handledare.

Syftet med lärandeplanen är att:

• Ge förutsättning för att kunna planera din lärandeprocess • Vara ett avstämningsinstrument för dig och handledaren för att

kunna uppnå de formulerade målen • Ge struktur för att skapa strategier för att uppnå målen • Tydliggöra din respektive handledarens roll och ansvar • Möjliggöra för dig och handledaren att kunna följa din progression • Utgöra ett underlag för utvärdering och bedömning av måluppfyl-

lelse för VFU-handledare och seminarielärare

Lärandeplanen ska skrivas under av dig och din/dina handledare. Ni ska ha var sitt exemplar. En kopia av er lärandeplan ska laddas upp som inlämningsuppgift på GUL. Er seminarielärare kommer att bocka av denna uppgift på mål och framsteg när den är godkänd. Punkter som ska ingå i lärandeplan finns i bilaga 1A; bilaga 1B innehåller förtydliganden och stöd för målformule-ringsprocessen.

Utlands-VFU studenter ska skriva ett learning-contract med sin VFU-handledare som också in-nehåller de ovannämnda aspekter. Era VFU-handledare ska ha fått en handbok som innehåller närmare instruktioner kring detta learning-contract. Denna ligger också som pdf på hemsidan under fliken internationellt VFU.

15

Handledarsamtal Ett nödvändigt komplement till den kontinuerliga kontakten mellan dig och handledaren är pla-nerade handledningssamtal. Dessa bör vara ostörda och väl förberedda. Du bör använda handle-darsamtalen till att tillsammans med handledaren planera och följa upp din läroprocess. Handle-darsamtalet ska hjälpa dig att få större förståelse för organisationsperspektivet, maktstrukturer liksom lagstiftning och praxis inom området. Du ges också möjlighet att bearbeta egna tankar, upplevelser och reaktioner.

Dessa fasta handledningstimmar brukar resultera i att frågorna till handledaren blir mer koncen-trerade och att du kan arbeta mer självständigt. Kursplanen förutsätter att ni har handlednings-samtal varje vecka och att de under terminen omfattar minst 30 timmar.

Det är angeläget att du stimuleras till att reflektera och analysera över problemskapande processer på din VFU-plats samt att reflektera över tänkbara handlingsstrategier och interventioner.

Mittutvärdering Ungefär i mitten av terminen kommer seminarieläraren från institutionen för socialt arbete till-sammans med dig och din/dina handledare att genomföra en mittutvärdering. Syftet är att du och handledaren gemensamt får stanna upp och reflektera över hur den första delen av kursen funge-rat. Genom lärarens medverkan finns möjlighet att fånga upp eventuella svårigheter och behov och hitta gemensamma strategier/lösningar hur ni kan gå vidare.

Förslag på frågor ni tillsammans bör samtala om i förberedande syfte inför mittutvärderingen:

• Hur långt har lärandemålen uppfyllts? • Vilka arbetsuppgifter har du utfört? • Vad behöver ytterligare genomföras för att uppnå målen? • Hur har handledningen och handledningsrelationen fungerat?

Er seminarielärare kommer att bocka av mittutvärderingen i mål & framsteg som tecken på att den är genomfört. Vid utlands-VFU är det ditt universitet på plats som gör mittutvärderingen. I undantagsfall görs mittutvärderingen av seminarielärare i Sverige.

VFU – seminarier VFU-seminarierna syftar till att du tillsammans med andra studenter ska ha möjlighet att utbyta erfarenhet av era VFU- platser och tillsammans studera litteratur som ni kopplar till era erfaren-heter och upplevelse på respektive VFU- platser. Under VFU-kursen kommer du att ingå i en seminariegrupp bestående av cirka sju personer (finns på GUL).

Du och din seminariegrupp följer varandra under hela VFU- kursen. Tillsammans ska ni delta i sex obligatoriska seminarier. Om du har förhinder att delta i ett av dessa seminarier kan det tas igen genom en inlämningsuppgift som du kan få information om från din seminarielärare. Vid frånvaro från flera seminarier behöver du delta i motsvarande seminarium under därpå följande termin. Seminarierna är till sin form dels lärarledda, dels studentledda. Seminarieläraren bockar av i mål och framsteg på GUL att ni har deltagit i de lärarledda seminarierna och reflektionssemi-narierna eller, vid behov, lämnat in en kompletteringsuppgift.

16

Utlands-VFU: Reflektionsgrupper finns på GUL. Där förväntas ni diskutera frågorna för respek-tive reflektionsseminarium i diskussionsforum.

Lärarledda seminarier

Introduktionsseminariet

Introduktionsseminariet är ditt första möte med seminarieläraren. Syftet är att gruppdeltagarna presenterar sig själva och sina respektive VFU-arbetsplatser samt erfarenheter av den första tiden. Syftet är också att ni ska få möjlighet att hjälpas åt i utformningen och formuleringen av er läran-deplan. Seminarieläraren planerar in seminariet tidsmässigt ungefär mellan vecka 4-6 samt meddelar tiden för första seminarietillfället på GUL. Studenterna ansvarar för att boka lämplig lokal på en av VFU-platserna och ordna med de praktiska arrangemangen. Seminarieläraren an-svarar i övrigt för träffen. Vid detta tillfälle då ni alla är samlade bör ni planera tid och plats för de studentledda seminarierna.

För utlands-VFU studenter är ett förberedande seminarium inbokad innan avresa.

Examinerande seminariet

Seminariet är en examinerande del av VFU-kursen. Inför seminariet ska du ha skrivit och lämnat in en individuell skriftlig uppgift (i kursplanen benämnd som skriftlig individuell studentrapport). För hjälp inför skrivandet, se bilaga 3. Uppgiften lämnas in genom att ladda upp den senast 10 ar-betsdagar innan seminariet som inlämningsuppgift på GUL. Du behöver också ladda upp den i din seminariegrupps projektgruppsmapp, så att dina studiekamrater får tillgång till den. Alla läser allas texter. På seminariet kommer varje individuell uppgift att genomgås. Formen för diskussion bestäms tillsammans med seminarieläraren. För utlands-VFU studenter ligger det examinerande seminariet efter hemkomsten. Tid och plats för seminariet läggs ut på GUL.

Studentledda seminarier Värdskap för fältstudiebesök Seminariegruppen har som uppgift att ta emot och vara värd för en grupp studenter från termin 1 på deras fältförlagda studier. Seminariegrupperna planerar och lägger upp ett heldagsprogram båda dagar för dessa fältstudiebesök och laddar upp programmet som gruppinlämningsuppgift på GUL.

Det är obligatoriskt att presentera sin verksamhet och att delta i fältstudiedagarna, då det är ett sätt för et att visa att ni kan redogöra för organisatoriska och kontextuella förutsättningar för socionomens yrkesroll och handlingsutrymme å er VFU-plats, samt att ni kan identifiera viktiga samarbetspartners och former för samverkan med dessa.. Ni själv bockar av på Mål & Framsteg i GUL att ni har varit aktiva i planeringen och genomförandet av minst en av fältstudiedagarna.

I bilaga 2 kan du få inspiration hur ett sådant program kan se ut.

Utlands-VFU studenter håller istället ett seminarium för intresserade studenter på termin 1- 4 under nästkommande termin 6.

17

Reflektionsseminarier

Syftet med reflektionsseminarierna är att ni i seminariegruppen tillsammans delar era olika erfa-renheter från VFU-platserna. Uppgiften är därutöver att ni kopplar era erfarenheter till begrepp som tas upp i litteraturen samt kursens lärandemål. Reflektionsseminarierna kan förslagsvis ha följande struktur: 1. Tid för att utbyta erfarenheter från era VFU-platser; 2. Tid för att reflektera kring frågor som aktualiseras utifrån era erfarenheter och litteraturen för er. Tänk på att ni behö-ver informera varandra mycket kort om innehållet i texterna då ni har läst olika kapitel. 3. Avslut. Om ni känner att ni behöver en dagordning, så kan det vara bra att ha kommit överens om den innan ni träffas.

Vid varje seminarietillfälle ska det finnas två seminarieledare och två protokollförare. Seminarie-ledarnas uppgift är att hålla i diskussionen och strukturen. Att skriva protokoll innebär en kortfat-tad redogörelse från seminariets diskussioner och slutsatser samt närvarolista. Dokumentet med protokollet laddas efter varje seminarietillfälle upp som gruppinlämning på GUL OBS! Glöm inte att meddela seminarieläraren på mailen att ni har lämnat in protokollet. Seminarielärarens uppgift är att kommentera och bocka av inlämningen av protokollet på GUL.

Reflektionsseminarium: Handledning Litteratur: Cajvert, Lilja (2013) Handledning: behandlarens kreativa rum. Lund; Studentlitteratur (internationella studenter läser: Donald A. Schön (2003) The reflective practitioner: how profes-sionals think in action. Aldershot: Ashgate.) VFU-kursen innebär möten i många olika sammanhang. Du bör vara uppmärksam på vad som sker i de olika mötena både interpersonellt och intrapsykiskt. Boken har till syfte att du fördjupar dig i och reflekterar kring de olika teman som behandlas i boken så som dialog, värderingsfrågor, empati, projektiva processer, både i mötet med målgruppen samt i handledningen.

Exempelfrågor: Hur kan de i boken beskrivna processer påverka möten? Hur kan du känna igen beskrivna begrepp och processer och förhålla dig till dem i din roll som socionom på den aktuella VFU-platsen (i mötet med målgruppen och i det professionella mötet med kollegor, andra pro-fessioner, handledare, m.m.)?

Seminariet kring denna bok ska hjälpa er att fördjupa följande kunskaper och färdigheter som nämns i kursplanen:

• beskriva hur teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap används och integreras i det sociala arbe-tet

• etablera, upprätthålla och avsluta relationer samt visa förståelse för processer i socialt arbete

• reflektera över och kritiskt granska etiska dilemman, konflikter och maktförhållanden i det soci-ala arbetet

• visa empatisk förmåga och kritiskt reflektera över hur den egna personen påverkar och påverkas av det sociala arbetet

Reflektionsseminarium: Koppling Teori-Praktik

18

Litteratur: Forte, James A. (2014) Skills för using Theory in Social Work. 32 Lessons for evidence-informed practice. Lon-don: Routledge. Fisher & Sommerton (2000) Reflection on action: the process of helping social work students to develop their use of theory in practice. In: Social Work Education. Vol 19(4):387-401. Att reflektera är ett viktigt moment i socionomyrket och används både som stöd i arbetet (olika former av handledning) och enskild. Under din VFU-kurs ska du träna dig att vara en ”reflekte-rande praktiker”, bl.a. under handledningen. Reflektivt handlande innebär inte enbart, men också att använda teorier i reflektionen. På VFU:n ska du bl. a. träna din förmåga att använda veten-skapligt kunskap för att reflektera före, under och efter handlingen. Bokkapitlen och artikeln om teori-praktik-kopplingen har till syfte att ge verktyg som du kan använda för att reflektera med hjälp av teorier kring de situationer som uppstår under din VFU. De ger dig inspiration hur du kan använda vetenskaplig teori på praktiska situationer, hur du kan tänka kritisk kring teori och hur du kan översätta teori för att kunna användas i vardagliga samtal med klienter och kolleger. Dela upp de valbara kapitlen från del 2 och 4 av boken, så att ni som grupp har läst fler än tre ka-pitel och kan dela mer er av er läsning till de andra. Artikeln ska hjälpa dig att reflektera kring ditt eget lärande när det gäller teori-praktik kopplingen. Ta gärna med er små fallexempel från VFU:n, så att ni kan diskutera boken utifrån praktiska exemplen.

Exempelfrågor: Vilka tillvägagångssätt för att använda teori i socialt arbete känns mest spän-nande och mest relevant för dig personligen? Varför? Hur skulle det sättet att använda teori kunna appliceras på din VFU? Hur förstår ni artikeln? Vilken betydelse har den för er som stu-denter som just nu går VFU? Hur menar ni att bokkapitlen (Forte 2014) och artikeln (Fisher & Somerton 2000) kan sättas i relation till varandra? Och vilket samband ser ni mellan handledning (Cajvert 2013), reflektion och teori-praktikkopplingen? Uppgift: Under seminariet ska ni skriva ner 1-2 frågor på ett papper som ni tar med er till eftermiddagens föreläsning. Om dessa är kopplade till vissa exempel, beskriv också ex-emplen. Lägg era frågor i Manuela Sjöströms fack INNAN ni går på lunch. Seminariet kring denna bok ska hjälpa er att fördjupa följande kunskaper och färdigheter som nämns i kursplanen:

• beskriva hur teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap används och integreras i det sociala ar-betet

• problematisera det sociala arbetet utifrån de praktiska erfarenheter som kursen Verksamhets-förlagd utbildning (VFU) ger, samt visa förståelse för de upplevelser brukaren kan ha av det sociala arbetet med särskilt beaktande av klass, kön, etnicitet och ålder

• reflektera över och kritiskt granska konflikter och maktförhållande i det sociala arbetet

• identifiera och värdera sin förmåga att omsätta teoretiska kunskaper och färdigheter i praktisk handling, samt tydliggöra framtida kunskapsbehov inom socialt arbete

Reflektionsseminarium: Organisation Litteratur: Johansson, Dellgran & Höjer (2015) Människobehandlande organisationer. Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm: Natur och Kultur (internationella studenter läser: Hasenfeld (1983) Human Service Organizations. Englewood Cliffs: Prentice-Hall)

19

Heron (2005) Self-reflection in critical social work practice: Subjectivity and the possibility of resistance. In: Reflective Practice. Vol 6(3): 341-351 (10 sidor)

Under VFU-kursen kommer du att befinna dig i olika professionella och organisatoriska sam-manhang. För att kunna förstå dig på din VFU-organisation och de professionella och organisat-ioner som den samverkar med, behöver du teoretiska och begreppsliga verktyg inom organisat-ionsteorin. Bokens syfte är att ge dig kunskap och grundläggande förutsättningar för att kritiskt kunna reflektera kring organiseringen, ledningen och styrningen av människobehandlande organi-sationer i allmänhet och din VFU-plats i synnerhet, samt din och andras professionellas roller i den.

Uppgift på seminariet är att reflektera i vilken mån organiseringen, ledningen och styrningen av din VFU-plats samt de roller som du och de andra de professionella ges/innehar i den är till gagn för de personer som verksamheten är avsedd för. Vad är era erfarenheter?

Exempelfrågor:Hur styr och villkorar verksamheten där du gör din VFU gräsrotsbyråkratens välfärdsarbete utifrån litteraturen: Hur villkorar verksamhetens organiseringen och ledningen, kommunen och rikspolitiken/lagstiftaren ditt arbete som socionom. Vilken roll ges andra pro-fessioner i din verksamhet? På vilket sätt påverkar artikeln Heron (2005) hur ni tänker kring socionomens roll och handlingsutrymme på er VFU-plats?

Seminariet kring denna bok ska hjälpa er att fördjupa följande kunskaper och färdigheter som nämns i kursplanen:

• redogöra för, och analysera kontextuella och organisatoriska förutsättningars betydelse för socionomens handlingsutrymme och yrkesroll

• identifiera och analysera problem och resurser, samt i förekommande fall föreslå beslut och insatser

• identifiera viktiga samverkanspartner och ge exempel på former för samverkan med dessa

• reflektera över och kritiskt granska etiska dilemman, konflikter och maktförhållande i det sociala arbetet

•analysera och kritiskt granska hur organisationens, professionens och egna normer, värderingar och attityder påverkar mötet och relationen med målgruppen samt samverkan med övriga yrkes-grupper

• identifiera och värdera sin förmåga att omsätta teoretiska kunskaper och färdigheter i praktisk handling, samt tydliggöra framtida kunskapsbehov inom socialt arbete

Reflektionsseminarium: Etik Litteratur: Reamer (2006) Social Work Values & Ethics. New York. Columbia University Press. Kap 3,4,5 Banks (2012) Ethics and Values in Social Work. Basingstoke: Palgrave Macmillan. kap 5,6 Lam, Wong & Leung (2007) An unfinished reflexive journey: Social Work Students’ reflections on their placement experiences. In: British Journal of Social Work. Vol 37: 91-105 (14 sidor) SSR Ethics in Social Work - An ethical code for social work professionals. (på svenska: Etik i socialt arbete - etisk kod för socialarbetare

VFU-kursen innebär att du möter etiska dilemman av olika slag. Litteraturen till detta seminarium ämnar ge er inspiration och verktyg till en reflektion av etiska dilemman som ni tar med er till

20

seminariet ur olika perspektiv. Här får ni tid att reflektera kring exempel av etiska dilemman ni har erfarit under VFU:n hittills utifrån litteraturen.

Exempelfrågor: Finns det skillnader i vad de etiska koden i USA och i Sverige kräver av socio-nomerna i respektive land? Vad har det för konsekvenser för det sociala arbetets resultat? Vilka etiska dilemman har ni mött i det direkta arbetet och hur kan de ordnas in i de olika kategorierna som författarna i de två böcker nämner: direkt/indirekt praktik, brukarperspektiv, organisations-perspektiv? Hur kan man reflektera kring dessa dilemman utifrån olika etiska teorier? På vilket sätt påverkar artikeln Hernon (2005) hur ni tänker kring dessa etiska dilemman?

Seminariet kring denna bok ska hjälpa er att fördjupa följande kunskaper och färdigheter som nämns i kursplanen:

• beskriva hur teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap används och integreras i det sociala arbe-tet

• reflektera över och kritiskt granska etiska dilemman, konflikter och maktförhållanden i det so- ciala arbetet

• visa empatisk förmåga och kritiskt reflektera över hur den egna personen påverkar och påver-kas av det sociala arbetet

• analysera och kritiskt granska hur organisationens, professionens och egna normer, värderingar och attityder påverkar mötet och relationen med målgruppen samt samverkan med övriga yr-kesgrupper

Dagboksanteckningar Ett sätt att reflektera på ett djupare plan kring de erfarenheter man samlar från sin VFU-plats är att skriva dagboksanteckningar. I dagboken kan du göra en kortfattad förteckning över de uppgif-ter som du får under din VFU-kurs. De kan också användas för att identifiera syfte och fråge-ställning för din individuella skriftliga uppgift samt att fotskridande reflektera kring den fråge-ställningen (se bilaga 3).

Anteckningarna är ett bra sätt att följa din egen utveckling och dina reflektioner kring arbetet du gör. De kan också vara underlag till diskussion i handledningen.

Observationsreferat Syftet med att göra ett observationsreferat är bl.a. att du tränar dig i att observera och analysera olika professionella situationer. Du skriver ner en detaljerad beskrivning av en speciell situation där din roll har varit att observera. Ett observationsreferat kan fokusera på olika saker; kommuni-kation, maktroller, samtalsmetodik förhållningssätt m.m. Observationsreferat kan också bidra till att identifiera/studera det tema som du ämnar att skriva om i din individuella skriftliga uppgift (se bilaga 3).

Observationsreferat ska tas upp i handledning. Det kan i undantagsfall också vara ett komple-ment för seminarieläraren/kursansvarig lärare för att bedöma om du kan godkännas på kur-sen. I så fall lämnas det in som inlämningsuppgift på GUL på lärarens begäran.

21

Processreferat Syftet med att göra ett processreferat är bl.a. att du tränar dig i att uppmärksamma och analysera processer som pågår under ett möte. Det kan också vara ett hjälpmedel för att upptäcka och få information kring det temat som du kommer eller har bestämd dig att belysa i din individuella skriftliga uppgift (se bilaga 3). Du skall under terminen skriva och få handledning på minst två processreferat. Att skriva processreferat innebär att du så ordagrant som möjligt i dialogform skriver ner vad du kommer ihåg från ett samtal/en situation. Du skall beskriva dina observationer och reflektioner. Du ska också beskriva och reflektera över dina egna och samtalspartners reakt-ioner. Du själv få välja från vilka samtal/möten processreferatet skall skrivas.

Processreferat ska tas upp i handledning. Det kan i undantagsfall också vara ett komplement för seminarieläraren/kursansvarig lärare för att bedöma om du kan godkännas på kursen. I så fall lämnas det in som inlämningsuppgift på GUL på lärarens begäran.

Studiebesök För att få information om närliggande och/eller intressanta verksamhetsområden bör du göra studiebesök. Ansvaret för detta vilar gemensamt på handledare och dig som student. Studiebesök behöver förberedas och syftet formuleras. Tänk över vilka frågor du vill ha besvarade vid besö-ket. Intrycken från studiebesöken följs upp i handledningen.

VFU-platsbeskrivning När du är klar med din VFU-kurs ska du lämna en beskrivning av den arbetsplats där du haft din VFU-placering. Syftet är att studenter på tidigare terminer ska kunna orientera sig om vilka olika VFU-platser som finns. Beskrivningen är till hjälp för andra studenter för att få information om arbetsplatsen. Du finner dokumentmallen som bilaga 4 samt på GUL. Dokumentfilen ska namnges på följande sätt: verksamhetsområde.verksamhetsnamn.docx . När du har lämnat in dokumentet på GUL bockar du själv av att du har lämnat in din beskrivning på mål & och fram-steg.

Observera att dokumentet kommer att läggas upp i några terminer på de öppna sidor på socio-nomprogrammet i GUL och blir en allmän offentlig handling. Du ska därför följa personuppgiftsla-gen som bl.a. innebär att du inte får kränka någons personliga integritet och att du endast skriver sådant som du är beredd på att kan läsas av andra. I bilaga 4 finner du idéer hur du kan lägga upp denna uppgift.

Utlands-VFU studenter skriver VFU-platsbeskrivningar på svenska och lämnar in dem på samma sätt som svenska VFU-platsbeskrivningar.

Utvärdering av kursen Utvärdering av kursen lämnas individuellt och anonymt på GUL i slutet på terminen. Din utvärdering är viktig för oss och kan vara underlag för förbättringar av VFU-kursen för kom-mande studenter.

22

För alla studenter, även er som har gjort ett utlands-VFU, är det särskild viktig att lämna in en kursutvärdering för att vi ska kunna dra lärdomar av era erfarenheter och utveckla kursen.

23

EXAMINATION Examinationen består av två delar:

1. VFU handledare/handledarnas bedömning och VFU-utlåtande

Under hela VFU-kursen följer din/dina handledare upp din utveckling och gör bedömning av din läroprocess. Du ska ges möjlighet att utföra så kvalificerade arbetsuppgifter som möjligt för att kunna skaffa dig en erfarenhetsbas i yrket. Handledaren bedömer kontinuerligt din utveckling, behov och eventuella svårigheter.

I det avslutande samtalet gör ni tillsammans en genomgång av din läroprocess och måluppfyllelse i förhållande till lärandeplanen. Därefter skriver handledaren ett VFU-utlåtande. I utlåtandet ska handledaren också redogöra för om och hur du har uppfylld lärandeplanens mål. Handledaren kan föreslå att underkänna dig, om du inte uppfyller alla mål i lärandeplanen. I så fall behöver utlåtandet också innehåll information om vilka lärandemålen den anser att du inte har uppfylld och vad du behöver göra för att uppfylla dem. VFU-utlåtandet är en del av underlaget för be-dömning av VFU- kursen som helhet.

VFU-utlåtandet skickar handledaren per mail till studieadministrationen på institutionen för soci-alt arbete. För utlands-VFU studenter ska även universitetskontakten i respektive land skriva ett utlåtande. Utlands-utlåtanden skickas till international@socwork.gu.se

2. Individuell skriftlig uppgift som behandlas på examinationsseminariet (se bilaga 3)

Tio arbetsdagar innan slutseminariet läggs den individuella skriftliga uppgiften upp på GUL.

Följande lärandemål tenteras av med hjälp av den och seminariet: Kunskap och förståelse • analysera kontextuella och organisatoriska förutsättningars betydelse för socionomens hand-

lingsutrymme och yrkesroll Färdighet och förmåga • identifiera, motivera och självständigt tillämpa olika teorier och metoder i socialt stöd och för-

ändringsarbete, framförallt med beaktande av ålder, kön, etnicitet och klass • identifiera och analysera problem och resurser samt i förekommande fall föreslå beslut och

insatser • identifiera viktiga samarbetspartners och ge exempel på former för samverkan med dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt • reflektera över och kritisk granska etiska dilemman, konflikter och maktförhållanden i det soci-

ala arbetet • analysera och kritisk granska hur organisationens, professionens och egna normer, värderingar

och attityder påverkar mötet och relationen med målgruppen samt samverkan med övriga yr-kesgrupper

• kritisk reflektera över hur den egna personen påverkar och påverkas av det sociala arbetet

24

FORMALIA Om du som gör din VFU utomlands har frågor kring någon av följande punkter kontaktar du Viktoria Jendmyr på viktoria.jendmyr@socwork.gu.se.

Merkostnadslån från CSN Du kan som student söka merkostnadslån från CSN för kostnader i samband med så kallad studie- och praktikresa för resor till och från en VFU-ort eller för kostnader i samband med dubbel bosättning. Vid eventuella frågor kontakta CSN eller besök hemsidan, www.csn.se där hittar du alltid information om senaste nytt.

Arbetsskada – tillbud Institutionen har arbetsmiljöansvar för samtliga studenter även när de är på verk-samhetsförlagda utbildning. Om du råkar ut för en arbetsskada eller tillbud ska du vända dig till institutionens prefekt, Elisabeth Olin, tel: 031-786 5780; e-post: Elisabeth.Olin@socwork.gu.se samt för att göra en skriftlig anmälan till Försäkringskassan och Kammarkollegiet. Efter påskrift av dig och prefekten skickas anmälningarna till Försäkringskassan respektive Kammar-kollegiet. Mer information om försäkringar samt blankett till försäkringskassan hittar du på www.gu.se/student/bostadekonomiforsakring/forsakringar. Blanket-ten från Kammarkollegiet hittar du på www.kammarkollegiet.se/priva-och-forening/studentforsakringar/personskadeforakring.

Personskadeförsäkring Studenter vid de statliga universiteten och högskolorna är försäkrade. Försäkringen gäller under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Med skoltid avses bl.a. tid då du vistas på studieplats eller på en arbetsplats där examensarbete utförs i de fall verksamheten är godkänd av högskolan. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt vissa fall av sjukdom genom smitta. Ersättning lämnas för läkarvård, mediciner och t.ex. sveda och värk. Mer om försäkringen kan läsas på http://www.utbildning.gu.se/student/bostadekonomiforsakring/forsakringar/

Om likabehandling och icke- diskriminering under VFU Studenter omfattas under kursen av lagstiftning inom likabehandlingsområdet samt av universitetets och institutionen för socialt arbetes likabehandlingsarbete. Målet för universitetets likabehandlingsarbete är att motverka diskriminering som grundar sig på könstillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder. Närmare information om institutionens arbete med likabehandling samt aktuell lagstiftning, rapporter och adresser till ombudsmyndigheten finns på föl-jande interna länkar: http://socwork.gu.se/om-institutionen/Organisation/styrdokument

25

Du kan också skriva in orden likabehandlingsplan socialt arbete i sökrutan på in-stitutionens hemsida för att hitta den aktuella likabehandlingsplanen. Om du un-der din VFU-kurs upplever trakasserier eller diskriminering är det lämpligt att du i första hand tar upp det med din handledare. Du kan också vända dig till någon av likabehandlingsrepresentanterna på Institutionen: Annelie de Cabo Y Moreda, Göteborgs universitets jämlikhetssekreterare Pia Götebo Johannesson, eller någon lärare du har förtroende för och/eller studievägledare Caroline Bergqvist.

Interprofessionellt lärande (IPL) Interprofessionellt lärande (IPL) innebär det lärande som uppstår genom interakt-ion mellan medlemmar av två eller flera professioner. IPL innebär att man arbetar i team tillsammans med andra professioner. Syftet är att ge dig ökad förståelse för din egen och andra professioners kompetensområden, att kunna samverka i team och erhålla en fördjupad förståelse för brukarens perspektiv.

IPL vänder sig till studenter från arbetsterapeut-, dietist-, fysioterapeut-, sjukskö-terske- och socionomprogrammet. Under två veckor som perioden omfattar sam-verkar studenterna i team. Teamen kommer att bestå av tre eller fyra personer från två eller flera program/professioner som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål för en effektiv och ändamålsenlig vård.

Denna information är riktad till dig som kommer att ingå i IPL-teamet.

Intyg om verksamhetsförlagd utbildning Efter kursens slut kan du be din/dina VFU- handledare om att få ett intyg från VFU-platsen med uppgift om de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Detta intyg kan du använda som underlag till meritförteckning när du söker arbete i framtiden. Mall för detta finns i handboken för handledaren och på hemsidan under fliken ’Handledare för verksamhetsförlagd utbildning’. Intyget ska inte sändas till in-stitutionen för socialt arbete.

Att bli tillfrågad om att jobba extra på sin VFU-plats under pågående VFU Det är smickrande och frestande att bli tillfrågad om man vill jobba extra på sin VFU-plats. Det finns dock en del problem som av erfarenhet kan uppstå. Dessa beskrivs här då dessa aspekter är viktiga för dig att tänka på när du ska bestämma dig om du ska falla eller motstå frestelsen. Vi som kursansvariga har erfarenheten att det ofta inte funkar särskild bra och därför vill vi dela med oss av våra tankar. Att vara både VFU-studera och arbeta extra på samma plats betyder bl.a. att du kommer att inneha olika roller inom en och samma organisation som delvis är motstridiga: Ena stunden rollen som studenten som inte ska ha något ansvar och som behöver lära sig och behöver kunna göra fel; andra stunden rollen som avlö-nad medarbetare som ska ta ansvar, även om det kanske är till viss del begränsad. För medlemmarna i din arbetsgrupp på VFU-platsen blir det svårt att veta i vil-ken roll de möter dig: som kollega som bär ansvar på samma sätt som de eller som student som fortfarande ska kunna göra fel? Nästa fråga är om din arbetsgi-

26

vare och handledare verkligen kommer att kunna skilja på att du handlade som arbetskamrat eller student när du begick ett allvarligt misstag som ev. skulle kunna leda till en Lex Sarah/Maria anmälan eller liknande? Eller kommer missta-get att påverka din VFU-bedömning till den grad att du kanske riskerar att bli underkänd? Det är lätt att i förväg säga att det inte kommer att hända, men när det verkligen händer är det inte lika lätt. Det kommer också att bli svårt för dina klienter att skilja när du är på plats som student eller som fullvärdig medlem i organisationen. Dina klienter ska inte heller behöver hålla koll på i vilken roll de möter dig, det är ett etiskt ansvar du (och organisationen) bär på. Sist men inte minst är det också en försäkringsfråga och en arbetsmiljöfråga för din del. Du omfattas av en personskadeförsäkring via universitetet. Den gäller dig i din roll som VFU-student, men inte som medarbetare i den andra organisat-ionen där du omfattas av en annan försäkring. Om det händer dig något allvarligt som gör att du skulle ha rätt till stora summor från denna försäkring är det inte otänkbart att dessa två försäkringar börjar bråka om vem det är som ska betala ut pengarna. Det i sin tur kan betyda att du har en teoretisk rätt till att få ut pengar, men i verkligheten står utan pengar. Det handlar också om lagstiftningen kring arbetsmiljöfrågor som t.ex. den högsta tillåtna arbetstid per vecka, samt lagkravet om att säkerställa att arbetstagaren har rätt till en viss omfattning av minsta dygnsvila. Du hamnar helt enkelt i en gråzon när det gäller din rätt till en god arbetsmiljö.

Att behöva byta handledare och organisation under pågående termin Det kan hända ibland att du och/eller din handledare upplever någon form av problem i samarbetet. Då tas i första hand kontakt med seminarieläraren. Om ni inte kommer till rätta med svårigheterna tas därefter kontakt med kursansvarig lärare. Detta gäller också studenter som gör sin praktik i så kallade praktikcenter. Du kan alltid rådgöra med seminarieläraren om du är osäker huruvida det handlar om ett problem som din ev. praktiksamordnare på plats kan hjälpa dig med eller som seminarieläraren ska hjälpa dig med. Ofta kommer ni att kunna komma till-rätta med problemet om ni med eller utan hjälp pratar om det öppet. I undantagsfall uppstår situationer där du kan vara tvungen att byta handledare eller/och VFU-plats utan att det var planerad från början. Om det blir fallet, så ska handledaren och du skriftligen dokumentera vilka individuella lärandemål du har uppfylld eller inte under tiden den var handledare för dig. Hen ska göra en bedömning av hur långt du rimligen kan ha kommit i ditt lärande. Om det finns lärandemål som din handledare anser att du inte klarar eller där du ligger efter den förväntade tidsplanen ni satte upp, behöver även det dokumenteras. Din handle-dare behöver då ge konkreta exempel på varför hen inte tycker du har uppfylld dessa specifika lärandemål än och lämna information om vad du behöver arbeta med för att kunna uppfylla lärandemålen framöver.

Detta är ett dokument som är viktig för dig, din kommande handledare och din seminarielärare vid bedömningen av hur du har uppfylld kursens lärandemål i slu-

27

tet av VFU-kursen. Detta dokument lämnar din handledare in via mail till semina-rieläraren och dig senast tre dagar efter att hens uppdrag som handledare till dig är avslutat. Observera att det kan vara nödvändig med en förlängning av din VFU-tid om du behöver byta organisation utan att detta var planerad från början. Kur-sansvarig lärare tar beslut om detta i samråd med seminarielärare och VFU-handledare

28

KONTAKT Kursansvariga/ examinatorer:

Ansvarig för VFU handledarnas kompetensutveckling

Lilja.Cajvert@socwork.gu.se tele: 070 -611 23 36

Ansvarig för studenterna under VFU kursen

Manuela.Sjostrom@socwork.gu.se tele: 031- 786 4831

VFU- expedition:

Bodil.Sodergren@socwork.gu.se tele: 031- 786 1600

Maria.Gimstromer@socwork.gu.se tele: 031-786 1578

Viktoria.Jendmyr@socwork.gu.se tele: 031-786 1572 (VFU utomlands) Ansvariga för VFU-anskaffning och placering av VFU-platser:

Gisela.Reskow@socwork.gu.se tele: 031 – 783 6381

Bett.Larsdotter@socwork.gu.se tele: 031 – 786 1603

Katarina.Hollertz@socwork.gu.se tele: 031-786 5768 (VFU utomlands)

Seminarielärare:

Kristina.Alstam@socwork.gu.se tele: 031-786 6388

Asa.Borgstrom@socwork.gu.se tele: 031-786 3877

Lasse.Fryk@socwork.gu.se tele: 031-786 1586

Gerd.Gustafsson@socwork.gu.se tele: 031-786 5772

Annika.Halen@socwork.gu.se tele: 031-786 1263

Katarina.Hollertz@socwork.gu.se tele: 031-786 5768

Linda.Mossberg@socwork.gu.se tele: 031-786 6379

Anna.Nelson@socwork.gu.se tele: 031-786 1892

Lars.Ronnmark@socwork.gu.se tele: 031-786 6377

Gisela.Reskow@socwork.gu.se tele: 031-786 6381

Manuela.Sjostrom@socwork.gu.se tele: 031-786 4831

Viveka.Enander@socwork.gu.se tele: 031-786 6373

Jorgen.Lundalv@socwork.gu.se tele:031-786 5795

Maria.Soderberg.3@socwork.gu.se tele: 031-786 1282

29

BILAGOR

BILAGA 1A: Punkter som ska ingå i lärandeplan/learning contract

Formalia

Lärandeplanen skall innehålla datum, din namn, VFU-platsens namn och handle-darens/handledarnas namn. Den skall omfatta max 5 A4 sidor.

Lärandemålen som beskriver det förväntade resultatet i slutet av VFU-perioden

1. Utifrån kursens lärandemål. Lärandeplanen för VFU ska utgå från samtliga lärandemål som kursplanen anger.

2. Utifrån verksamhetens förutsättningar 3. Utifrån dina egna mål för professionell utveckling i socionomyrket.

Arbetsuppgifter och strategier som används för att uppnå det förväntade resultatet

1. beskriv arbetsuppgifter för att uppnå de ovan nämnda målen på kort och lång sikt

2. tydliggör tillvägagångssätt så som: vad behöver du ta del av, delta i, prova på, läsa dokument och litteratur mm.

Tidsplanering (ta hänsyn till kursens obligatoriska moment som du ska delta i)

1. planera de olika arbetsmomenten så att de blir till stöd för din lä-roprocess och progression (t. ex när i tid ska studenten göra vad?)

2. lägga en struktur för fasta handledningstider (en gång i veckan 1.5 timme)

3. din egen tid för reflektion

Handledningskontraktet

1. din och handledarens respektive förväntningar 2. ansvar- och rollfördelning 3. handledningens innehåll och form

4. feedback (hur ska feedback se ut så att det gynnar din lärandepro-cess och progression)

30

BILAGA 1B: Att formulera individuella lärandemål

Nedan finner du en lista med aktiva verb som du och din handledare kan ha nytta av när ni for-mulerar individuella lärandemål. Verben är tillordnade de olika lärandeområden för kursens lä-randemål. (Listan är en översättning av Blooms taxonomi för lärandemål, 1956). ”Kunskap och förståelse” Mål inom detta lärandeområde handlar om att du ska kunna komma ihåg specifik faktakunskap eller förstå dig på ett specifikt kunskapsområde med egna ord. Aktiva verb som kan användas för att beskriva sådant kunnande är exempelvis följande:

Kunskapsmål (Faktakunskap; komma ihåg)

Förståelse (förstå med egna ord)

definiera förklara

beskriva försvara

nämna skilja

välja utveckla

identifiera generalisera

lista ge exempel

lokalisera förutse

citera skriva om

recitera sammanfatta

upprepa använda

markera

ange

31

”Färdighet och Förmåga” Mål som ni formulerar inom detta lärandeområde handlar om att du ska kunna tillämpa vissa färdigheter efter sin avslutade VFU som är generella för socialt arbete men kanske görs på ett specifikt sätt på din arbetsplats. Målen handlar också om att du efter avslutat VFU ska kunna ha förmågan att analysera olika fenomen som du möter på din VFU-plats, dvs. kunna granska ett fenomen från olika perspektiv för att kunna förstå strukturen som ligger bakom. Följande aktiva verb är exempel som ni kan använda för att formulera individuella lärandemål inom detta läran-deområde:

Färdighet (tillämpning av ex. metoder i den aktuella kontexten)

Förmåga (t.ex. att analysera, ta isär ett fenomen i sina komponenter och förstå strukturen bakom)

kunna tillämpa identifiera

beräkna urskilja

bevisa illustrera

upptäcka peka ut

modifiera relatera

verkställa välja

förutse separera

förbereda indela

producera sortera

relatera differentiera

visa skissa

lösa ange

använda kritisk bearbea

skissa

32

”Värderingsförmåga och Förhållningssätt” När du visar att du har värderingsförmåga, så visar du att du kan sammanställa nya mönster och strukturer eller att du kan kombinera ett antal principer för att få till en ny fungerande strategi. Om du har utvecklat ditt professionella förhållningssätt, så har du dessutom förmåga att använda vissa kriterier för att bedöma en situation professionell, eller förmåga att bedöma användningen av en ny strategi som du använde i ditt arbete. När du och din handledare formulerar individuella lärandemål inom detta lärandeområde kan ni exempelvis ha användning för följande aktiva verb:

Värderingsförmåga (kunna sammanställa nya möns-ter/strukturer & kuna kombinera ett antal principer till en ny strategi

Förhållningssätt (att göra en professionell bedömning med hjälp av olika kriterier & bedöma användningen av en viss ( kanske ny) strategi)

kategorisera värdera

kombinera jämföra

ställa samman komma fram till

utarbeta kontrastera

skapa kritisera

tänka ut förklara

konstruera motivera

förklara bevisa

framställa avgöra

modifiera relatera

organisera försvara

planera föreslå

rekonstruera ta ställning

relatera

sammanfatta

33

BILAGA 2: Riktlinjer för fältstudiebesök (gäller studenter i Sverige) Som student på VFU har ni som uppgift att ta emot en grupp studenter från ter-min 1 på deras fältstudier. Detta innebär att varje seminariegrupp får som uppgift att vara värd för en studiebesöksgrupp under två fältstudiedagar.

För studenterna från termin 1 är syftet i första hand att de ska få en inblick i det sociala arbetets olika verksamhetsfält samt att få möjlighet att träffa och tala med studenter som kommit längre i utbildningen.

De skall ha med sig ett antal frågeställningar som de skall försöka få besvarade under fältstudiedagarna. Dessa frågeställningar kan handla om t.ex. yrkesrollen, arbetsuppgifterna och organisationsformen och har fokus på handlingsutrymmet i socialt arbete.

För socionomstudenterna på termin 5 är syftet att få pedagogisk träning i att lägga upp ett program och att presentera sitt verksamhetsområde. Det ger också tillfälle att få tala om den blivande yrkesrollen och kommande arbetsuppgifter.

Fältstudiebesöken är inplanerade och skall äga rum under två dagar.

Ni kommer att bli introducerade vid den första seminariegruppsträffen under in-troduktionsdag två av er lärare om syftet med fältstudierna och hur ni skall ut-forma ett program som skall täcka alla två dagarna som är avsatta för studiebesöken.

Varje seminariegrupp skall göra ett heltäckande program för de två dagarna som är avsatta för studiebesök. Tanken är att studiebesöken skall ske på era olika VFU-platser. Vissa VFU-platser kan av olika skäl kanske inte ta emot någon stu-diebesöksgrupp men även dessa verksamheter skall presenteras i någon form. Uppgifter som måste vara med på programmet • Datum, tid och plats för respektive besök. Eventuell vägbeskrivning. • Grupptillhörighet • Presentation av vilka som ingår i seminariegruppen. • Kontaktperson i seminariegruppen. Namn, telefon och e-postadress.

Studiebesöksgrupperna kommer att bestå av 10-15 studenter. Någon från studiebe-söksgruppen från termin 1 skall ta kontakt med kontaktpersonen i seminariegrup-pen helst före men senast den 2 oktober för att bekräfta besöken.

Sista dag för att ladda upp programmet i GUL är den 28 september 2015. Pro-grammet laddas upp som inlämningsuppgift på GUL. Därefter är det Bett Lars-dotter som är ansvarig för att samordna fältstudiebesöken på termin 1.

Exempel på program

34

FÄLTSTUDIER Klass C Grupp …

Hej och välkomna till våra fältstudiedagar 5 och 6 februari! Vi går på termin 5 och har fått i uppgift att planera fältstudiebesök under två dagar för er som går på termin 1. Vi kommer att presentera våra VFU-platser. Då vissa av dessa ligger i Halmstad och vissa är av mer känslig art, så kan ni inte besöka alla platser. Men alla platser kommer att bli presenterade.

Vi kommer att bjuda på hembakt fika, så det vore bra om eventuella allergier meddelas kontaktpersonerna (se program) i samband med att ni bekräftar besöken.

Måndag 5 februari

Kontaktperson: XXX Tel.xxx

Lokal: Arbetsmarknadsenheten på Lundbyhamngatan 22. Närmsta hållplats är Pumpgatan. Hit går bl. a buss 16, 30 165 och 510. När ni klivit av, gå mot Back-planshållet (inte mot Lindholmen). Gå över en tom grusplan och fram till ett hus i gul plåt och tegel. Ingången ligger mot vattnet längst bort i huset (från busshåll-platsen sett). Program:

9.00 - 9.30 Presentation

9.30 - 10.15 XX berättar om VICAN

10.15 - 10.45 Fika

10.45 – 11.30 XX berättar om Ungdomsstöd Väst, ett HVB-hem.

11.30 – 13.00 LUNCH vi går ut och äter tillsammans

Lokal efter lunch: Vi åker gemensamt ut till Lärjeholms utrednings – och motivat-ionshem. (ange också vägbeskrivning igen)

13.00 – 13.45 XX berättar om Lärjeholms utrednings- och motivat-ionshem

13.45 – 14.15 Fika

14.15 – 15.00 XX berättar om personlig assistans, Socialförvaltning-en i Halmstad

15.00 – 15.15 Avslutning

Tisdag 6 februari

Kontaktperson: …

Lokal:…

Program:…

Välkomna!

35

BILAGA 3: Individuell skriftlig uppgift

Din individuella skriftliga uppgift innebär att du under VFU-terminens gång ska bearbeta ett tema som rör din arbetsplats och som du själv har valt i samråd med din VFU-handledare. Det ska handla om ett tema som ur ett handlingsperspektiv känns angeläget att reflektera kring, och som saknar en enkel förklaring. Här kommer en lista på exempel av möjliga teman (eller ’fall’) som du inom ramen för ditt arbete kan bearbeta: • ett specifikt professionellt dilemma/socialt problem som du eller din VFU-plats

möter • ett specifikt (mer eller mindre problematiskt) klientärende som du eller din hand-

ledare haft under din VFU-tid • en specifik (mer eller mindre problematisk) arbetsprocess på din VFU-plats som

rör t.ex. behandling, utredning, bedömning • genomförandet av en specifik behandling/ eller behandlingsplan • ett specifikt samarbete/samarbetsprojekt med andra professioner/organisationer

som du eller din verksamhet funderar att det finns behov av att förändra När du har bestämd, vilket tema du ska undersöka med hjälp av din individuella skriftliga uppgift, behöver du precisera en fråga som du söker svar på. Tänk på att formulera frågan så att den kan besvaras inom den mycket begränsade ramen för denna uppgift! Din skriftliga inlämningsuppgift ska hålla sig till följande akademisk struktur: 1. Inledning Här beskriver du mycket kort varför det valda temat är intressant att belysa, inklu-sive en fråga du vill få svar på med hjälp av din skriftliga uppgift 2. Bakgrundsbeskrivning Här beskriver du relevant bakgrunds-/kontextinformation som behövs för att läsa-ren ska kunna förstå ditt tema 3. Metoder för informationsinsamling Här beskriver du med hjälp av vilka metoder du har tagit reda på mer information om ditt valda tema. Det kan t.ex. vara observationer, enkäter, individuella eller grupp-intervjuer, process-/observationsreferat, interna dokument, allmän tillgäng-liga dokument, dina dagbokanteckningar, etc. Beskriv också mycket kort varför dessa metoder kändes relevanta. 4. Beskrivning av själva ’tema’/’case’ Här beskriver du ditt tema/case så tydligt som möjligt med hjälp av det insamlade materialet. Tänk på att det kan finnas flera olika relevanta perspektiv att beskriva

36

och att du kan behöva göra ett urval av de mest relevanta perspektiven som är rele-vant för att kunna hitta ett svar på din fråga. Perspektiven kan vara t.ex. burkar-/anhörig-, organisations-/professions-, samhällsperspektiv eller metoder i socialt arbete. 5. Teoretisk analys/reflektion Här reflekterar du kritiskt och analyserar ditt tema med hjälp av flera teo-rier/metoder som du förvärvat under de första terminer eller som du har lärt känna under din VFU. 6. Slutsatser och ev. förslag på alternativ Här formulerar du ditt svar på frågan du inledde din skriftliga inlämningsuppgift med. Du har här också möjlighet att formulera förändrings-/lösningsförslag som resulterar av analysen du har genomfört i tidigare avsnitt. 7. Referenslista Här skriver du ner litteraturen du har använt dig utav under dit arbete med temat. Formalia: Tänk på att referera till litteraturen du använder på rätt sätt och glöm inte heller att använda dig av sidhänvisningar. Du ska skriva med 1,5 radavstånd. Inlämningsuppgiften ska vara högst 8 sidor lång (exkl. referenslista). Ca. hälften av din inlämningsuppgift ska handla om teoretisk analys och reflektion, samt slutsatser och/eller förslag på alternativ. Bilden på nästa sida kan du använda som tankestöd:

37

Org

anisa

tion/

ledn

ing

Sam

hälls

nivå

Sam

verk

ansp

artn

ers

Teo

ri/m

etod

er i

soci

alt a

rbet

e

Bruk

are/

anhö

riga

h

andl

ed-

ning

expl

icit/

impl

icit

kuns

kap

evid

ens

sam

verk

an

tvär

prof

essi

onel

l te

amar

bete

konf

likt

stru

ktur

ella

föru

tsät

t-ni

ngar

kön,

mak

t,

klas

s, et

nici

tet

refle

ktio

n

prof

. han

dlin

gsut

rym

me

empa

ti på

verk

ar/p

åver

kas

psyk

odyn

amis

k te

ori

kris

teor

i

Kog

nitiv

-be

teen

dein

rikta

de

tekn

iker

syst

emte

oret

isk

teor

i

Sam

hälls

arbe

te/

soci

al m

obili

serin

g ek

osoc

ialt

teor

i

psyk

osoc

ialt

pers

pekt

iv

soci

alko

nstru

ktiv

istis

kt

teor

i

Exis

tent

ial-

istis

k te

ori

kriti

skt s

ocia

lt ar

bete

stru

ktur

ellt

soci

alt a

rbet

e

fem

inis

tiskt

so

cial

t arb

ete

empo

wer

men

t

Tem

a:

situ

atio

n, u

ppdr

ag,

aktiv

itet,

prob

lem

Jag

själv

38

BILAGA 4: VFU-Platsbeskrivning

I slutet på terminen ska du beskriva och presentera VFU-platsen utifrån nedanstå-ende punkter. Din VFU-platsbeskrivning kommer att sparas i några terminer i en digital databank som finns tillgänglig på öppen sida i GUL. VFU-PLATSBESKRIVNING år 20.. vårtermin

hösttermin

VFU-plats: ort/land: eventuell avdelning: Verksamhetsområden, sätt ett kryss i valt område

Frivilligorganisaiton

Förebyggande verks./utförare (FH)

Förebyggande verks./utförare (fritid)

Förebyggande verks./utförare (IFO)

Förebyggande verks./utförare (skola)

Förebyggande verks./utförare (ÄO)

Hälso-/sjukvård

Institutioner/boende

Ledarskap (FH)

Ledarskap (ÄO)

Myndighetsutövning (FH)

Myndighetsutövning (IFO)

Myndighetsutövning (ÄO)

Statliga myndigheter

Övrigt socialt arbete

39

1 VFU-platsen; dess målsättning, organisation och arbetsfördelning. 2 Arbetsuppgifter; vad du gjort som student, olika typer av ärenden du hand

lagt, administrativa uppgifter, deltagande i sammanträden/konferenser/grupper, studiebesök mm.

3 Speciella förhållanden på VFU-platsen som du tycker är viktigt för en bli-

vande student att känna till. 4 Arbetstider, resväg etc. 5 Eventuella förslag till kommande studenter beträffande uppläggning och

handledning. Observera att VFU-platsbeskrivningen faller under allmän handling och offentlighets-principen. Det är därför särskilt viktigt att du följer personuppgifts-lagen som bl a innebär att du inte får kränka någons personliga integritet och att du endast skriver sådant som du är beredd på att kan läsas av andra. VFU-platsbeskrivning skall laddas upp innan terminens slut under er projekt-grupp/seminariegrupp i dokumentmappen.

40

BILAGA 5: Litteraturlista

Akademikerfo rbundet SSR (2015): Etik i socialt arbete. 24 s. https://akademssr.se/profession/socionom/etik

Banks, Sarah (2012): Ethics and values in social work. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Kap 5 & 6. Ca 40 s.

Cajvert, Lilja (2013): Handledning: behandlarens kreativa rum. Lund: Studentlitteratur. ca 200 s. (ej kap 1, 2 och bilagan)

Fisher, Terry & Somerton, Jon (2000):”Reflections on action: The process of helping social work students to develop their use of theory in practice” i Social Work Education: The International Journal 19 (4). ss. 387-401. 14 s. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02615470050078384

Forte, James. A (2014): Skills for using theory in social work: 32 lessons for evidence-informed practice. Abingdon, Oxon: Routledge. Urval ca 70 s.

Heron, Barbara (2005):”Self-reflection in critical social work practice: subjectivity and the possi-bilities of resistance” i Reflective Practice 6 (3). ss. 341-351. 10 s. http://www-tandfonline- com.ezproxy.ub.gu.se/doi/abs/10.1080/14623940500220095#.VlLgjkaZOy0

Johansson, Staffan, Dellgran, Peter & Hojer, Staffan (2015): Ma nniskobehandlande organisation-

er: villkor fo r ledning, styrning och professionellt va lfa rdsarbete. Stockholm: Natur & Kultur. ss.

21-105, 165-188, 231-289, 353-366, samt ett valbart kapitel av foljande: kap 4 - 6, kap 8, och kap 13 – 15.

Lam, Ching Man, Wong, Hung & Leung, Terry Tse Fong (2007): ”An Unfinshed Reflexive Jour-ney: Social Work Student’s Reflection on their Placement Experiences” i British Journal of Social Work 37 (1). ss. 91-105. 14 s. http://bjsw.oxfordjournals.org/content/37/1/91.short

Reamer, Frederic G. (2013): Social Work Values and Ethics. New York: Columbia University Press. Kap 3, 4, 5. Ca 60 s. Finns som e-bok. Används endast som uppslagsverk för inspiration - inget ni behöver läsa från pärm till pärm: Bie, Kristin (2009): Reflektionshandboken. Malmo: Gleerup. 96 s.

41

BILAGA 6: Kursplan SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SQ4451, Verksamhetsförlagd utbildning, 30,0 högskolepoäng

Supervised Field Work, 30.0 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

Kursplanen är fastställd av Institutionen för socialt arbete 2013-05-22 att gälla från och med 2013-08-29.

Utbildningsområde: Vård 100 % Ansvarig institution: Institutionen för socialt arbete

2. Inplacering

Kursen är en färdighetskurs på grundnivå och ingår i socionomprogrammet omfattande 210 högskolepoäng. G1F

Huvudområde Fördjupning

Socialt arbete G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskaps-krav.

Förkunskapskrav

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande genomgått termin 1, 2 och 3 enligt ut-bildningsplan för socionomprogrammet vid Göteborgs universitet, med godkänt resultat.

4. Innehåll

Professionellt socialt arbete bedrivs i många olika former och organisatoriska sammanhang och med en mångfald olika inriktningar. Innehållet i kursen är avsedd att ge utrymme för det breda fält som socialt arbete utgör och inkluderar följande teman:

•utvecklande av professionellt förhållningssätt och yrkesidentitet •teorier, metoder och interventioner för socialt stöd och förändring i socialt arbete •processer i det sociala arbetet •det sociala arbetets organisering och dess konsekvenser för handlingsutrymme och yrkesroll •konflikt och konflikthantering i socialt arbete såväl på individ som organisationsnivå •samverkan inom och mellan organisationer samt med yrkesutövare •relation till och samverkansformer med brukare, brukarorganisationer och med för aktuell mål-grupp relevanta nätverk 5. Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse • beskriva hur olika kunskapsbaser (teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap) används och inte-greras i det sociala arbetet • redogöra för, och analysera kontextuella och organisatoriska förutsättningars betydelse för socionomens handlingsutrymme och yrkesroll

42

Färdighet och förmåga • identifiera, motivera och självständigt tillämpa olika teorier och metoder i socialt stöd och förändringsarbete, framförallt med beaktande av ålder, kön, och etnicitet och klass • identifiera och analysera problem och resurser, samt i förekommande fall föreslå beslut och insatser • etablera, upprätthålla och avsluta relationer samt visa förståelse för processer i socialt arbete • identifiera viktiga samverkanspartner och ge exempel på former för samverkan med dessa

Värderingsförmåga och förhållningsätt • problematisera det sociala arbetet utifrån de praktiska erfarenheter som kursen Verksamhetsför-lagd utbildning (VFU) ger, samt visa förståelse för de upplevelser brukaren kan ha av det sociala ar-betet med särskilt beaktande av klass, kön, etnicitet och ålder • reflektera över och kritiskt granska etiska dilemman, konflikter och maktförhållande i det sociala arbetet •analysera och kritiskt granska hur organisationens, professionens och egna normer, värderingar och attityder påverkar mötet och relationen med målgruppen samt samverkan med övriga yrkes-grupper • visa empatisk förmåga och kritisk reflektera över hur den egna personen påverkar och påverkas av det sociala arbetet • identifiera och värdera sin förmåga att omsätta teoretiska kunskaper och färdigheter i praktisk handling, samt tydliggöra framtida kunskapsbehov inom socialt arbete

6. Litteratur

Litteratur till kursen kommer att fastställas sex veckor innan kursstart, se nedan.

7. Former för bedömning

För betyg Godkänd (G) krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda. Därutöver krävs aktiv närvaro vid samtliga obligatoriska moment; seminarier, värdskap för fältstudiebesök, mittutvärderings-samtal och avslutande seminarium, samt skriftlig individuell studentrapport och platsbeskrivning. Vid frånvaro på något av de obligatoriska momenten/inlämningsuppgifterna krävs komplette-ring/igentagningsuppgift. Vid bedömning av betyg beaktas handledarens handledarrapport.

I de fall studenten underkänns ges efter studentens begäran möjlighet att göra om eller komplet-tera kursen en gång enligt överenskommelse med examinator.

8. Betyg

Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G). För godkänt betyg (G) krävs att alla lärandemål uppfylls. För övriga krav se punkt 7, Former för bedömning.

9. Kursvärdering

Kursen utvärderas i ett särskilt utvärderingsprotokoll i samband med kursslut. En sammanställ-ning av kursvärderingens resultat samt ev. förändringar sammanställs och meddelas studenterna.

10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. VFU-kursen kan innebära placering utanför Göteborgsregionen. Studierna bedrivs på heltid vilket i de flesta fall innebär att studenten följer handledarens schema. Institutionen an-svarar för anskaffning av VFU-platser. Studenten har rätt till en plats. De verksamhetsförlagda studierna

43

kan avbrytas på initiativ av handledare, student, och/eller lärare. Institutionen är ansvarig för att det i samband med avbrottet görs en uppföljning och att beslut avseende eventuella tillgodoräknanden av VFU och/eller fortsatta studier skyndsamt meddelas studenten.