seniorenseniorenKorsholmsI det här numret:

Hästen hade viktiga uppgifter under krigsåren. Här ser vi en mattransport på väg ut till Jandebafronten vintern 1942.

Läs mera om hästar i freds- och kristider, sid. 14-18

Hästen i krigstjänst

Nr 1 April 2014 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 8

Hur ska vi ha´t, var ska vi ta´t? .....… 2-3

Försämra inte pensionärernas ställning i Finland!.............................. 4

Kommande aktiviteter…………........... 5

Aldi Waxlax, 97 år ung..…………… 6-7

En Amerikaresa till länsfängelset..... 8-9

Mediciner – på gott och ont…..... 10-13

Hästutskrivningar i kristider.….…. 14-15

Travsport .......................................16-17

”Kappköron” – vinterns höjdpunkt i Karperö.......... 18

Bildgalleri...............................…….… 19

Korsholms pensionärsförening

Teater på Seniorpunkten….………............16.5.

Sommarträff med ”plättkalas”......................4.6.

Hemliga resor....................................3 och 4.7.

Känn ditt Korsholm......................................4.8.

Resa till Dalarna i Sverige....................12-17.8.

Friskvårdsdag i Botniahallen.....................22.9.

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb………. sid.5

SPF Österbotten:Sommarfest i Forsby, Pedersöre.................6.8. Resa till Syd- och Västnorge................18-26.8. Resa till Skottland.....................................2-8.9.Resa till Tjeckien .....................................9-15.9.Höstresa till Ikalis.......................................17.9.

Förbundet SPFSeniorkryssningen..................................5-7.10. Julresa till Österrike............................22-28.12.

Kommande aktiviteter bland annat:

Läkemedelsbehandling är ett bra och viktigt alternativ när vi inte längre klarar oss med enbart ett bra levnadssätt och förebyggan-de hälsovård. Majoriteten av hemmaboende äldre är beroende av

någon form av regelbunden medicinering. Utöver den märkbara nyttan som läkemedel gör uppkommer dessvärre även biverkningar. Vilken betydelse har biverkningarna? Är de ett teck-en på att den äldre använder för många läkemedel eller ett tecken på att läkemedlen inte är ändamålsenliga?

Läs mera på sidorna 10-13.

Mediciner – på gott och ont

2 Korsholmssenioren

Ledare

Korsholmssenioren

Det är många stora frågor som vi kämpar med idag i kommunerna. Det är kommunstruktu-rer, utredningar och svar på en mängd enkä-ter som egentligen känns som om de redan är

färdiga på förhand. Men det gäller ju i alla fall att hålla fanan högt och försvara de värden som vi i Korsholm anser vara viktiga. Värden som demokrati, hur vi skall kunna påverka vår egen vardag, hur landsbygden skall överleva och må i framtiden, hur vi skall få service på vårt modersmål. Som sagt det är mycket att bevaka och tala för, framför allt i en kommun som Korsholm.Vi har också haft en intensiv debatt om hjärtkirurgins vara eller inte vara. Eftersom jag sitter i Vasa sjuk-vårdsdistrikts styrelse, var det en fråga som jag mås-te ta ställning till. Min definitiva åsikt var och är, att hjärtkirurgin måste bevaras. Om den försvinner för-svagas också andra specialiteter och det vill jag inte medverka till. Sjuk- och hälsovårdsfrågor överlag står ju också inför stora reformer. Man letar febrilt efter lösningsmodeller som dels ger en smidigare sjukvård,

dels också sparar pengar. Alla förslag hittills har varit mer eller mindre dåliga och stött på stora svårighe-ter. Vi får se om denna regering hittar svar på denna stora fråga. En vild gissning är att vi högst troligen har ett nytt riksdagsval innan frågan tas upp igen. Det var de verkligt stora frågorna, som påverkar allas vår var-dag oberoende. I Korsholm arbetar vi förutom med allt detta också med frågor som hurudan mat som skall serveras åt våra skolbarn och våra äldre. Och var skall den maten tillredas? Det sitter redan två arbets-grupper som funderar, den ena på hälsovårdsfrågor och äldreboende samt service och den andra på dag-hems- och skolstukturfrågor. Utöver detta skall även en köksfunktionsarbetsgrupp tillsättas. Den skall fun-dera på var alla kök skall vara, hurudan mat som skall serveras i våra äldreboenden och var maten skall till-redas. I den arbetsgruppen skall också representanter för Korsholms pensionärsförening finnas med. Det är så mycket som händer i vårt samhälle just nu att det ibland kan kännas övermäktigt. Nu då man från

Monica Sirén-Aura, ordförande och ansvarig utgivareEmmavägen 11, 65610 KorsholmTfn 0440 256 101, e-post monica.siren-aura@netikka.fi

Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommitténMottatået 59, 65460 TölbyTfn 050 69341, e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi

Börje Paro, sammankallareTölby-Vikbyvägen 22, 65480 VikbyTfn 050 339 3016, e-post borje.paro@netikka.fi

Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppenVallavägen 7, 65630 KarperöTfn 050 543 0574, e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi

Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppenAuroravägen 20, 65610 KorsholmTfn 050 313 8158, e-post hawikberg@hotmail.comAlf Norrgård, medlem i redaktionsgruppenLamaslotvägen 8, 66540 PetsmoTfn 0500 161 240, e-post alf.norrgard@netikka.fiFredrik Björk, webbmasterBrobackvägen 53, 65520 HelsingbyTfn 0500 225 907, e-post fredrik.bjork@anvianet.fi

Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:

Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholmssenioren kan inlämnas före den 15 september 2014 till redaktions-gruppen.

Ombrytning och tryck: Upc Print

www.korsholm.spfpension.fi

Hur ska vi ha’t, var ska vi ta’t?

Korsholmssenioren 3

statligt håll anser att de äldre skall bo hemma så länge som möjligt, ställer även det andra krav på servicen än tidigare. Det att bo hemma kan ju faktiskt också kän-nas väldigt jobbigt och många gånger ensamt. För att möjliggöra detta boende behövs hjälp, dels av öppna vården, dels också av medmänniskor i vår omgivning. I Korsholm har vi en erkänt god öppen vård men det oaktat behövs mer. Det behövs också olika former av äldreboende. Nu då vi håller på detaljplanerar Smeds-by centrum har vi ett gyllene tillfälle att tänka till. Kan-ske där kunde planeras något kvarter med tanke på äldreboendet och dess servicebehov. Jag tror att det kunde vara idé att försöka . Här kommer äldrerådet att få ett uppdrag att se hur man kan på bästa möjliga sätt förverkliga sådana tan-kar. Som ni ser behövs allas våra krafter för att arbeta fram det samhälle där alla kan må så bra det bara är möjligt. Alla gånger lyckas vi inte, men vi måste för-söka vårt bästa.Korsholms pensionärsförening är en till medlemsan-talet stor förening med olika former av aktiviteter och

trevligheter, vilket är på sin plats. Att träffas och um-gås är en av de viktigaste sakerna man kan göra. Ak-tivitetskommitténs arbete är imponerande, vilket gör att man blir väldigt glad. Det sociala kapitalet man får genom att träffas, att resa och umgås håller var och en på bättre humör och så håller man sig friskare och piggare. Det gäller alla oberoende av ålder.Bästa vänner, vi har många utmaningar, många frågor som söker ett svar... men vi jobbar vidare och gör det bästa av situationen. Nu går vi igen mot vår och som-mar, mot ljus och ljumma vindar, låt oss ta till vara allt det goda som naturen erbjuder, efter bästa förmåga.Jag önskar Er alla en skön vår!

Monica Sirén-Aura

Monica Sirén-Aura

Hur ska vi ha’t, var ska vi ta’t?

Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f.

Ring: Börje Paro 050-339 3016. e-post: borje.paro@netikka.fi

Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning ”God Tid” som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.

NAMN:________________________________________________

ADRESS: _____________________________________________

POSTADRESS:_________________________________________

E-POSTADRESS:_______________________________________

POSTADRESS:_________________________________________

E-POSTADRESS:_______________________________________

Börjes adress är: Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby,

Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f.Ring: Tor-Erik Båtman 050 541 0150, Tor-Eriks adress är: Karkmovägen 396, 65520 Helsingby,e-post: toije.batman@hotmail.comMedlemsavgiften är 17 euro/år från och med 2014. I den ingår förbundets medlemstidning “God Tid” som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.

4 Korsholmssenioren

För några veckor sedan deltog jag i ett intressant frukostsemi-narium som ordnades av TELA, det vill säga intresseorganisa-tionen för arbetspensionsför-

säkrare som tillhandahåller lagstadgat arbetspensionsskydd. TELA berättade om sina mål inför vårens politiska höjd-punkt, EU-valet. I Europa råder som alla vet en ekonomisk nedgång i flera länder, vilket bland annat resulterat i en diskussion om de europeiska pen-sionsfondernas status och om de bor-de förstatligas eller centraliseras. Inte minst eftersom en utökad ekonomisk övervakning och styrning av krisländer-nas tillgångar och skulder som pågår på EU-nivå skett.

TELA vidhåller att ett förstatligande av pensionerna som skett i vissa europe-iska länder inte är en passande lösning för Finland. Jag är helt av den åsikten att vi fortsättningsvis bör ha rätten att bestämma om våra arbetspensioner på vårt nuvarande sätt. Inte minst efter-som flera europeiska länder fått nagga sina fonderade arbetspensioner i kan-terna under den ekonomiska depres-sionen. Detta har gjort att förfarandet gällande pensioner nu varierar stort från land till land. I dessa ekonomiskt osäkra tider diskuteras också mycket hur banksystemet skall säkras i mor-gondagens Europa. På tapeten är bl.a. en gemensam bankunion inom EU, vil-ket i sig kan vara en idé bland många, men denna union måste ha mycket kla-ra spelregler och sådana kan inte ännu garanteras på lång tid. Frågan är om arbetspensionernas kapital skall vara en del av en liknande union, jag mot-sätter mig åtminstone detta å det be-stämdaste. Alla vet ju att trots gemen-samt överenskomna regler gällande ekonomin har många medlemsländer tummat på villkoren som EU ställt. Ris-ken är alltför stor att en harmonisering av pensionerna på unionsnivå skulle resultera i att den finländske pensio-närens ekonomiska ställning skulle för-svagas. Vi måste därför noga följa med vad som sker på EU-nivå.Dagens Europa, framförallt Finland, har som vi alla vet en snabbt åldrande befolkning. Hur vi skall förlänga arbets-

karriärerna i början, slutet och mit-ten är en av de största frågorna vi beslutsfattare och alla medbor-gare har att ta ställning till. En snabbt åldrande befolkning underlättar inte heller det eko-nomiska läget, därför behöver vi snabbt fler arbetstagare och arbetsplatser. Tappra försök görs för att bygga upp den europeiska och också den finska ekonomin. Men Krim-

och Ukrainakrisen kommer garanterat att dra ned den lilla hägrande ekono-miska uppgång som fanns. Hur denna kris slår ut i Finland, som är mer utsatt i och med att vi har en snabbt åldrande befolkning, återstår att se. Samtidigt är vi enligt TELA ett av de bäst förbe-redda länderna, eftersom finländarna redan länge pensionssparat och vi nu har fonder som uppgår till 165 miljar-der. Positivt är att vi har mer pengar sparade för våra pensionsår, än många andra medborgare och länder i den eu-ropeiska unionen.

Samtidigt som det görs försök för att bygga upp den europeiska ekonomin och många förespråkar en gemensam bankunion, bör vi alltså bevaka våra nationella intressen, inte minst när det kommer till pensionspengarna. Vi vet alla att Finland inte kommit ur krisen

än och vi bör försöka göra allt för att komma ut ur denna recession och i framtiden skydda oss för liknande si-tuationer. Men för den skull kan vi inte offra de pensionspengar som sparats in under vår och våra föräldrars livstid. Det finns de i riksdagen som anser att arbetspensionsfonderna skall använ-das för mera investeringar i Finland. Det är inte en dag för tidigt att mitt lagförslag, som, om det går igenom kommer att ge pensionärerna mera inflytande över sina inbesparade fond-miljarder, behandlas i riksdagen. Det kommer till behandling under våren el-ler under tidig höst. Pensionärerna har redan dragit sitt strå till stacken, varför all politisk inblandning i och tal om för-statligande av pensionsfonderna enligt mig är uteslutet.

Lars GästgivarsRiksdagsledamot SFP

Försämra inte pensionärernasställning i Finland!

Lars Gästgivars

Korsholmssenioren 5

KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET

Korsholms pensionärsföreningTeater på Seniorpunkten 16 majVi ordnar en teaterföreställning i samarbete med Seniorpunkten kring monologen ”Pojken som blev en karbidlampa”. Monologen framförs av skådespelare Mats Stenlund från Åland.

Sommarträff med ”plättkalas” 4 juni Plättkalaset ordnas på Kronvik lägergård i Sundom med början kl. 13.00. Plättar med sylt och grädde samt kaffe och saft.

Hemliga resor 3 och 4 juliMan kan fritt välja vilken resa man anmäler sig till. Resorna är endagsresor och resmålen är olika för de båda dagarna. Priset för resorna är 75 € och då ingår lunch, två gånger kaffe och guidning. Anmälan till Gunn-Britt tel. 0505740010 eller 3221416 och Elsie-Maj tel. 0503779643 eller 3591788, senast 25.6.

Känn ditt Korsholm 4 augustiUtfärden ”Känn ditt Korsholm” 4 augusti går detta år till Vikby, Tölby och Solf.Vi startar i Replot och kör via Jungsund, Karperö, Smedsby, Veikars och Helsingby. Utfärden är en halvdagsutfärd med smörgås och kaffe. Anmälan till Gunn-Britt tel. 0505740010 eller 3221416 efter 14.7.

Bra erbjudanden till våra medlemmari Korsholm och Kvevlax!

Kvevlaxnejdens PensionärsklubbFriluftsdag 12 maj i Petsmo Vårens friluftsdag ordnas i år i Petsmo med samling vid Petsmo dagis 12.5 kl. 12.00.

Allsång 24 juni vid Kvevlax uf Sommarens allsångskväll ordnas i år veckan efter mid-sommar invid Kvevlax uf och till sångkvällen inbjuds ock-så medlemmarna från Korsholms pensionärsförening.

Hemliga resan ordnas vecka 26 Närmare uppgifter i Vbl och på hemsidan.

Korsholm, Kvevlax och VIPS Resa till Dalarna i Sverige 12-17 augusti. Årets gemensamma resa går till natursköna Siljansbyg-den och Dalarna. Priset för resan är 590 € med halvpen-sion + 5 luncher. Anmälan till tel. 0505937810.

Friskvårdsdag i Botniahallen 22 september Årets friskvårdsdag ordnas i Botniahallen 22.9 med i stort sett samma program som tidigare år.

SPF Österbotten Sommarfest 6 augusti i Forsby, Pedersöre Sommarens stora festtillställning ordnas i år i Forsby och som festtalare medverkar Svenska Folktingets ordföran-de riksdagsledamot Christina Gestrin.

Syd- och Västnorge 18-26.8. Bussresa till Norge under 9 dagar pris 990 €.Skottland 2-8.9. Resa till Skottland med historia, natur och whisky. Re-sans pris 1680 €.

Tjeckien 9-15.9. Vi besöker Prag och gör utflykter till Böhmen, Liberec och Skoda. Pris 1290 €

Ikalis 17.9. Endags höstresa till Ikalis med lunch, kaffe, program och dans.

SPF Seniorkryssningen 5-7 oktober Årets Seniorkryssning kommer att ha ännu mera pro-gram än tidigare med underhållning, IT-information, fö-reläsningar med författaren Lars Sund, pidro, skönhet, vinprovning m.m. Tåganslutning från Vasa. Anmälningar till Frimans Resor tel. 0192481004.

Julresa 22-28 december Exklusiv julresa till Österrike och orten Kaprun på 786 m höjd. Omfattande program med en dags avslutning i Wien. Flyg från Vasa. Endast 25 platser bokade. Pris från 1770 €.

Följ med annonseringen i God Tid, Vbl och på förening-arnas hemsidor.

6 Korsholmssenioren

De flesta som besöker Senior-punkten i Smedsby vet vem Aldi Waxlax är.

Jag träffar henne en eftermiddag i hen-nes vackra hem i Folkhälsans hus. Aldi skall fylla 98 år till hösten, hur otroligt det än låter. Hon är pigg och rörlig. Fö-regående dag hade hon varit ute med sin bil och också bakat en god citron-kaka inför mitt besök.

Singsbyåren i gott minneVi börjar med att prata om hennes barn-dom. Hon är född i Böle år 1916. Som fyraåring kom hon till farfar och farmor Herman och Emma Ström i Singsby och stannade där i sex år. Fadern hade deltagit i Finlands frihetskrig, bl.a. i stri-derna i Tammerfors. Hans brev från den tiden finns bevarade och erbjuder en inblick i Finlands historia. Efter kri-get for han till Kanada och stannade där några år. Aldi gick i skola i Singsby och minns med glädje sina lärare Elsa Nyholm och Jakob Edvard Weikar. För mig per-sonligen var det rörande att träffa nå-gon som gått i skola samtidigt med min mor, som var född 1913 och som varit död i 30 år. Aldi kunde också berätta litet om min morfar och mormor, som jag knappt träffat. Efter åren i Singsby växte Aldi sedan upp i hemmet i Böle. Man hade ett stort jordbruk och sysslorna var många, bl.a. att föra produkter till torget i Brändö och sälja dem. Hon minns att familjen skaffade den första telefonen i byn.

Lotta vid 18 års ålderVid 18 års ålder gick böleflickan med i Lottarörelsen. Hon berättar om Bon-dis-Signe från Singsby som var ordfö-rande. Ofta skidade Aldi från ”högkvar-teret” i Hemstrand till förläggningen i Karperö med mat åt staben. En gång blev hon överfallen på hemvägen. Det skedde vid Gladeras, just där hon skul-

le skida en genväg genom skogen hem till Böle. - Jag kände honom, han var från Hel-singfors. Men jag knuffade omkull kar-

len och ”dövlade” honom i snön. Jag har alltid varit snabb i mina rörelser.

Kriget satte prägel på vardagslivet

År 1933−1934 gick Aldi i Lappfjärds folkhögskola och under krigsåren 1942 och 1943 besökte hon Kooperativa handelsskolan i Helsingfors. Ibland blev det då inte så mycket bevänt med skolgången. Skolan pågick två termi-ner, men följande år stängdes den.. - Vi var nästan hela tiden i något bombskydd. En gång sattes vi på en spårvagn som gick västerut och sedan skulle vi gå tillbaka i vinterkylan. Då för-frös jag mina fötter.Också syskonen fick uppleva krigets fasor. Brodern Evald blev tillfångata-gen och tillbringade över ett halvt år i rysk fångenskap. Otroligt nog fick han komma hem tillbaka. Även brodern Ru-ben var inkallad. Bombningarna i Vasa upplevde familjen på ganska nära håll och pappa föste sina barn ner i ett bombskydd. Befälspersoner bodde hemma hos familjen Ström. Aldi näm-

Aldi Waxlax. Foto privat.

97 år ung

Aldi tycker om att arbeta med händerna. Här en liten utställning. Foto privat.

Korsholmssenioren 7

ner kända namn som Fazer, Aminoff och Zilliacus. Jag undrar om de nära kontakterna med kriget har påverkat henne nega-tivt, men det tror hon inte.

En orädd bankfrökenEfter att Aldi och Rudolf Waxlax gift sig, byggde de hus i Gamla Vasa. Aldi job-bade på ett bankkontor i Gamla Vasa och minns speciellt en händelse:- En mansperson i bedrövligt skick kom in genom dörren. Han var dyblöt och smutsig. På disken slängde han en bunt med våta och skrynkliga sedlar och sade att det var 75000 mark. Jag räknade flera gånger, men kom bara till 73000 mark. Mannen envisades. Då tryckte jag på pedalen under disken för att tillkalla hjälp. Polisen kom och tog hand om mannen. Det var Runar Holmström som rånat en bank, simmat över en å och nu stod i banken. - Den gången satte jag fast Holmström, konstaterar Aldi.

Nästan ett halvsekel i SverigeEfterhand kom paret Waxlax att flytta till Sverige. Huset i Gamla Vasa sål-des till Aldis moster Anna Ahlbäck som bodde där till sin tragiska död. Huset brann ned och mostern blev innebränd. I Sverige köpte Aldi och Rudolf ett hus i Västerås. Aldi jobbade på Asea i elva år. - Jag hade tagit en bokföringskurs och hade ansvar för 200 personers avlö-ning. Efter det fick hon anställning vid kyrko-förvaltningen i Västerås, där hon stan-nade i tolv år. Under tiden i Sverige passade Aldi på att ta körkort, när landet införde höger-trafik.- Sammanlagt 44 år var vi i Sverige. Men min man ville komma tillbaka till hemtrakterna och vi flyttade hit till

Smedsby. Då var vi båda 85 år. Nu har jag varit änka i tio år.

Aktiv och händig – men måttlig i alltHemmet i Smedsby vittnar om hur hän-dig och aktiv Aldi varit. Jag beundrar hennes handarbeten: dukar, gardiner, lampskärmar, mattor m.m. Allt av bästa kvalitet och egen tillverkning. - Jag har ärvt min moster Anna Ahl-bäcks fallenhet för handarbete, säger hon. På väggen hänger Aldis tavlor med blomstermotiv, några föreställer skepp. Påsktuppar i trä, förfärdigade på Seni-orpunkten, har hon målat, likaså korgar och annat smått.- Jag har alltid velat sysselsätta mig med mina händer, aldrig kunnat sitta sysslolös.

Aldi trivs bra i Smedsby och har t.o.m. hackat upp en liten blomrabatt utanför sitt fönster. - Här har jag planterat rosor. Få se hur de klarat vintern. Det råder god gemenskap i huset och på Seniorpunkten finns alltid något att göra. Aldi berömmer speciellt Viola Mitts och Kerstin Dahlkar för deras ar-bete för seniorerna.Jag undrar vad som är hemligheten bakom ett så långt och aktivt liv.- Inte vet jag, säger Aldi. Men jag har alltid haft en stark karaktär. Jag har ald-rig rökt, aldrig använt alkohol och visat måttlighet i allt. Och jag hoppar aldrig över min aftonbön.

Marlene Ehnström

97 år ung

Aldi längst t.h. med systern Inga och brodern Evald. Året är 1923 och far Edvard är i Kanada.

Foto privat.

8 Korsholmssenioren

Ordf. Peter SahlstenLjungvägen 21 66530 KvevlaxMobiltel. 050-5885103Tel. 3460540peter.sahlsten@netikka.fi

Viceordf. Alf NorrgårdLamaslotvägen 866540 PetsmoMobiltel 0500-161240Tel. 3466214alf.norrgard@netikka.fi

Sekr. Gertrud StåhlbergPorsvägen 3 B13 66530 KvevlaxMobiltel 050-5919937Tel. 3460526g.stahlberg@netikka.fi

Kassör Märta NymanHemåkersvägen 366530 KvevlaxMobiltel. 050-3636753Tel. 3460166 marta.nyman@hotmail.com

En Amerikaresa till länsfängelsetDet har skrivits mycket om tra-

fiken över Kvarken vid tiden för andra världskriget, 1914 –

1918. Det stora antal böcker som be-handlar de här åren fokuserar på den hemliga trafik som våra frihetskämpar stod för, smuggling av män till jägar-utbildningen i Tyskland och rymlingar från ryska armén och ryska fängelser. Den övriga trafiken har mer eller min-dre kommit i skymundan för de brag-der frihetsaktivisterna stod för. I min släkt har jag flera män som den här tiden for till Amerika för att slippa den ryska värnplikten som kunde ha inne-burit att de blivit sända till vilket om-råde som helst där Ryssland behövde sätta in trupper.För att få så mycket fakta som möjligt om trafiken gick jag igenom Vasa po-lisdistrikts dagböcker över anhållna. Jag var medveten om att i det fall att kända aktivister togs tillfånga avgjor-des fängelsetid och förpassningsort av gendarmerna ”täkäläisen toime-enpanevan komitean alaisena” (under den härvarande verkställande kom-mittén) och då är omständigheter runt gripandena svårtillgängliga. I Vasa polisdistrikts arkiv fanns gott om gri-panden av inbrottstjuvar och tillgrepp av livsmedel. Landsbor som kom in till staden med mjölk och andra pro-dukter blev bestulna eller tvingade att sälja åt ryska soldater eller fick se sina produkter beslagtagna med mo-tiveringen att de är misstänkta för att föra ut livsmedel till fientliga fartyg (läs tyska).

Kvevlaxbor gripna Jag blev inte så lite förvånad då jag råkade få syn på namn som verkade

bekanta. Där fanns bl.a. Knipström, Studd, Sundäng och Hjortell. Det vi-sade sig att 12 manspersoner från Kvevlax, en från Korsnäs och en från Övermark anhållits av gränsbevak-ningen på Valsörarna för försök att överskrida gränsen våren 1916 (isvin-tern) och förts till Vasa länsfängelse. De var i åldern 18 – 26 år förutom Mickel Toppar från Köklot som var 43 år och hade med sig häst och släde. Polisen satte märkligt nog igång en ordentlig undersökning. Orsaken var troligen att de skiljde sig från andra som försökte överskrida gränsen, de hade inga smuggelvaror med och de var obeväpnade. Vasapolisen gjorde noggranna listor över vad var och en hade med sig, den rysktalande bevak-ningen på Valsörarna fick elva frågor om hur gripandet gick till och Kors-holms länsman, Eskelä, uppmanades att förhöra de anhöriga om vart män-nen var på väg, hur mycket pengar de hade haft med sig och varifrån de fått pengarna.Det framkom ingenting som tydde på att de sysslade med ”fientlig verksam-het riktad mot det ryska rikets intres-sen”. Gripandet på Valsörarna hade gått lugnt till. Omkring fyra kilometer nordväst om fyren hade de mött be-vakningsmanskapet ca klockan 11 på förmiddagen och börjat skida/springa åt olika håll. Efter att tre skott avlossats lät de sig gripas. De var ”mycket trötta och hade söndriga skidor”. De hade varit två timmar på väg mot Sverige vilket tyder på att de övernattat. John Hjor-tell vars far, Verner, var med i gruppen kommer ihåg att hans far berättat att

de greps efter att ha övernattat.

Nödvändiga tillbehör Då man läser listan över vad pojkarna hade med sig är det lätt att föreställa sig en bekymrad mor som tar farväl av sin son och med omtanke packar ner det nödvändigaste. Verner hade med sig 3.555 mark, mössa, häng-slen, halsduk, 5 näsdukar, två par vantar och handskar. Andra hade med sig krage, kravattband, fickspegel, plånbok med 5p frimärke, en flaska innehållande apoteksdroppar, klocka med ked, mössa, ringar, blyertspen-na, kam och band med mässingsnål, rosettband, 1 työmiespaperossask, 1 par sockor, 1 handduk, 1 skjorta och strumpeband. I Toppars släde fanns väska innehållande mat, kläder, 3 på-sar, en kasse, allt innehållande kläder och matvaror, 11 ½ par skidor, 11 par stavar och 2 yxor.

Länsman Eskeläs rapport visar att alla förutom de tre från Köklot var på väg till Amerika. Toppar som stod för transporten av pojkarnas packningar var på väg till Sverige för att sälja en häst. Det var inget ovanligt den tiden. Det var ett sätt att rädda hästen un-dan tvångsutskrivning till militärarbe-ten. De flesta hade försett sig med ca 1000 mark för resan och fått pengar-na av nära anhöriga. Johannes Studd från Kuni hade 1200 mark som lånats; 700 mark av bondesonen Alfred Will-för och 500 mark av bonden Isak Will-för båda från Vassor by. Fadern Karl Studd hade gått i borgen för lånet.Resultatet blev tre månader i Vasa länsfängelse från den 28 mars till

Kvevlaxnejdens P ensionärsklubb r.f.

Korsholmssenioren 9

Fortsätter på sid 10.

Vuxeninstitutsansvarig Kerstin NorrmanVidevägen 3, 66530 KvevlaxMobiltel. 050-3361492Tel. 3460468kerstin.norrman@netikka.fi

Reseansvarig Henrik Westerback Österhankmov. 788 66560 Österhankmo Mobiltel 050-5937810 Tel. 3468810 henrik.westerback@netikka.fi

Medlemsreg. Rose Näsman Varpvägen 151 65300 Vasa Mobiltel.050-5711656 Tel. 3152876 rose.nasman@saunalahti.fi

En Amerikaresa till länsfängelset

den 28 juni 1916. I jämförelse med andra som gripits vid Valsörarna var det en relativt kort tid. De fängs-lade från Kvevlax var: Johan Edvin Isaksson Knipström 21 år hemma i Kvevlax kyrkoby, Werner Jakobs-son Johansson Kuni 19 år från Kuni by f. 1897, August Werner Isaksson Knip 23 år från Kvevlax kyrkoby, född 16.11.1892, Julius Werner Anders-son Hjortell 21 år från Kvevlax kyr-koby född 1894, Fredrik Fritiof Fre-

driksson Herrgård 21 år från Kvevlax kyrkoby född 1894, Johannes Jo-han Eriksson Norrholm 19 år från Kvevlax kyrkoby född 1895, Alfred Karlsson Sundäng 24 år från Kuni född 1891, Werner Eriksson Ber-gendahl 20 år från Kvevlax kyrkoby, född 25.1.1888, Johannes Karlsson ”Kallenpoika” Studd 23 år från Kuni född 1892, Wiktor Arvid Wiktorsson Westergård 18 år från Köklot född 1887, Werner Mickelsson ”Mikon-

poika” Thorén 29 år från Köklot född 1885 och Mickel ”Mikko” Mickels-son Toppar 43 år från Köklot, född 1873. Enligt Lars Toppar är Mickel en bror till föregående Verner Thorén. Gränsbevakningen på Valsörarna var en aktiv enhet. Eftersom det var fråga om Kvevlaxbor förefaller det märkligt att de blev gripna bara 4 km från fyren och nordväst om den, alltså nära Häll-kallan. De kom att köra samma väg som många av aktivisterna i hemliga uppdrag nämligen Replot – Hällkal-lan – Snipansgrund – Holmögadd. Vid Hällkallan gjordes flera gripanden vå-ren 1917. Bland de gripna den våren fanns Johan Erik Back från Jungsund som kom att sitta 8 månader i fängel-set i Viborg.Etappvägen från Petsmo gick i regel i mörker via Mickelsörarna och väster om Ritgrund till Holmön. Av någon or-sak, som vi inte får reda på, använde de fjorton en mera västlig väg. Det kan ha varit isläget, platsen för över-nattning eller så hade de helt enkelt kört vilse. Det sista är sjöfarare Alf Norrgårds teori. Märkligt är det att de inte för sina barn eller barnbarn berät-tat mera om varför de satt fängslade mitt i åkertiden.Jag har ringt många telefonsamtal för att reda ut omständigheter runt gripandet. Finns det någon som vet mera så kontakta mig. Alla slag av in-formation tas emot.

Viking Åberg Tel. 0503654468

Viola Renkonen och Natalia Storm, Singsby, har översatt gränsbevak-

ningens rapport från ryska till svenska.

 

Kvevlaxnejdens P ensionärsklubb r.f. Mera information finns på sidan 5 och på vår hemsida: www.kvevlax.spfpension.fi/start/

10 Korsholmssenioren

Läkemedelsbehand-ling är ett bra och viktigt alternativ när vi inte längre klarar oss med enbart ett

bra levnadssätt och förebyg-gande verksamhet. Majorite-ten av hemmaboende äldre har någon form av regelbun-den medicinering. Utöver den märkbara nyttan som läkeme-del gör uppkommer dessvärre även biverkningar. Vilken bety-

delse har biverkningarna?

Är de ett tecken på att den äldre använder

för många läke-medel eller ett tecken på att l ä k e m e d l e n inte är ända-målsenl iga? Detta är frå-geställningar som borde

bearbetas varje dag inom äldrevården.

Kroppen och dess förändringarNär vi blir äldre sker det förändringar i vår kropp och dessa förändringar le-der ofta till att läkemedel stannar kvar längre i kroppen. Detta i sin tur leder till längre effekt och att högre doser byggs upp i vår kropp. Tillsammans le-der dessa till att biverkningar ökar och

Mediciner – på gott och ont

När din läkare skriver ut en ny medicin ska du inte tveka inför att ställa frågor.

• Varför ska medicinen tas och vilken effekt ska den ge?• Hur ska medicinen tas?• Hur länge ska medicinen användas?• Har medicinen några vanliga biverkningar?• Är det något man måste tänka på när man använder medicinen?• Vad ska man göra om man vid något tillfälle har glömt att ta medicinen?

Av Kati Norrgrann

Korsholmssenioren 11

det kan i sin tur leda till fler olycksfall. Ett exempel på detta är när man vid medi-cinering av hjärt- och kärl-sjukdomar använder flera läkemedel, vilket leder till att den äldres blodtryck sjunker så snabbt att det är omöjligt att stå på benen. Följden kan i värsta fall bli en höftfraktur eller annat ben-brott med svåra konsekven-ser för den äldre. En allmän slutsats från fallforskning är att vart tredje fall hos äldre personer är delvis orsakat av

läkemedelsbiverkningar, skriver Kivelä (2005). I takt med att åldern ökar, ökar även läkemedelsintagen, läkemedel vid behov minskar och regelbunden medicinering ökar, vilket leder till poly-farmaci.

Polyfarmaci - vad är det?Polyfarmaci är när en person intar många läkemedel samtidigt. Detta är tyvärr alltför vanligt bland äldre och or-

sakerna kan vara flera. Några orsaker till polyfarmaci kan vara att äldre har flera diagnoser, får läkemedel utskriv-na av flera läkare, symtombehandling, okunskap om alternativa behandlings-former, bristande läkarkontinuitet, av-saknad av gemensam läkemedelslista, bristande dokumentation av läkeme-delsordinationer och informationsöver-föring. Det kan vara brist på rutiner för upp-följning, omprövning och utsättning av läkemedel eller brister och okunskap om läkemedel som används, hur de används, doseras och kombineras (Schöller, 2005, ss. 63–80; Tilvis, 2001, ss. 322–327).När många läkemedel används sam-tidigt ökar risken för biverkningar, ris-ken för läkemedelsinteraktioner ökar, patientens följsamhet till ordination minskar, effekterna av läkemedelsbe-handling blir svåra att förutsäga och bedöma. Eventuella biverkningar blir svåra att identifiera och kan till och med misstolkas som ett symtom som kan föranleda ytterligare läkemedelsor-

dinationer (Tilvis, 2001, ss. 322–327).

Hur uppnås en god läkemedelsbehandling?För att uppnå en god läkemedelsbe-handling hos äldre behövs ett fung-erande lagarbete inom vården. Valet av rätt läkemedel i varje situation krä-ver den kunskap som vårdpersonalen besitter: kunskap om preparat, dose-ringar, vad som händer i kroppen osv. Det är viktigt att undvika onödig läke-medelsbehandling och vid tillfälle över-väga alternativa behandlingar, beakta den äldres livskvalitet, väga risken för biverkningar mot den förväntade ef-fekten av behandlingen. Vidare behövs ett korrekt läkemedelsval som fungerar med tidigare läkemedel, om möjligt undvika kombinationspreparat, starta med en låg dos (nästan alltid) för att sedan försiktigt höja och ofta tillämpa längre doseringsintervall. Viktigt är att utvärdera effekten av nyinsatt medici-nering och ta ställning till fortsatt be-handling och det är här vi som patien-ter har ett viktigt ansvar. Det är vårt ansvar som patienter att föl-ja doseringarna, förstå informationen, vid behov be om hjälp med dosering/intag och det är vi som märker vad som händer i vår kropp. Provtagningar ger även svar på vad som hänt i kroppen men som patienter bör vi själva berätta våra upplevelser. All information som kan fås är viktig när man ser på helheten inom läkeme-delsbehandlingen – har den fungerat som vårdpersonalen tänkt? Viktigt är att undvika behandling av biverkningar med nya läkemedel. När ett nytt läke-

Mediciner – på gott och ont

När din läkare skriver ut en ny medicin ska du inte tveka inför att ställa frågor.

• Varför ska medicinen tas och vilken effekt ska den ge?• Hur ska medicinen tas?• Hur länge ska medicinen användas?• Har medicinen några vanliga biverkningar?• Är det något man måste tänka på när man använder medicinen?• Vad ska man göra om man vid något tillfälle har glömt att ta medicinen?

Fortsätter på sid 12.

12

medel ordineras så är det naturligt att läkaren ser över övriga läkemedel, ifall något kan tas bort eller justeras (Kivelä, 2004, ss. 47–64).

Receptfria- och naturläkemedel – berätta om dessa för din läkareEn bra fungerande läkemedelsplan kan raseras av receptfria- och naturlä-kemedel. Dessa läkemedel ses många gånger inte som riktiga läkemedel och av den anledningen uppger de äldre inte dessa för läkaren, vilket leder till problem vid läkemedelsbehandling i form av onödiga interaktioner, biverk-ningar och olycksrisker osv. Vi ska hålla igång vår kropp, röra på oss, träffa vänner och bekanta, fylla i korsord, göra det som känns roligt och bra. Allt detta gör att vi håller oss friska så länge som möjligt. Sen när den da-gen kommer då vi har behov att upp-söka läkare ska vi lägga alla kort på bordet för att han/hon ska kunna hitta en bra kombination av läkemedel som fungerar just för oss och den livssitua-tion vi befinner oss i.

Minskning av läkemedelDen dag det blir aktuellt att minska eller avsluta nån medicinering är det viktigt att utvärdera och avsluta läkemedels-behandlingen stegvis och detta görs under uppsikt av läkare, allt för att und-vika komplikationer efter en lång läke-medelsanvändning. Att minska på läke-medel är inte alltid lätt. När minskning

a v läkeme-del har gjorts på rätt sätt har det setts positiva effekter såsom för-bättrad livskvalitet, minskat behov av sjukvårdsresurser, omvårdnad samt minskade kostnader för den äldre och samhället.

Innehållet har gåtts igenom i samråd med Stefan Strang, biträdande överläkare på Korsholms närsjukhus (f.d.bädd-avdelningen).

Korsholmssenioren

Korsholmssenioren 13

Källor

Kivelä, S-L. (2004). Vanhusten lääkehoito. Helsinki: Hygieia.

Kivelä, S-L. (2005). Me, ikääntyminen ja lääkkeet. Porvoo, Helsinki: WSOY.

Kivelä, S-L. (2006). Lääkettä lääkkeen päälle. Anna, 44 (31), 34–35.

Schöller, T. (2005). Orsaker till polyfarmaci. Ingår i: Kragh, A. (red.). Äldres läkeme-delsbehandling - orsaker och risker vid multimedicinering. Lund: Studentlitteratur.

Tilvis, R. (2001). Vanhusten lääkehoito. Teoksessa: Tilvis, R., Hervonen, A., Jäntti, P., Lehtonen, A. & Sulkava, R. Geriatria. Hämeenlinna: Duodecim.

♣ Minnet försämras♣ Kognitiv funktionsnedsättning♣ Trötthet, slumrar till♣ Förvirring♣ Beteendestörning♣ Rastlöshet♣ Irritation ♣ Hallucination♣ Fall♣ Lågt blodtryck♣ Depression♣ Styvhet i kropp, armar och ben♣ Skakningar♣ Ständig rörelse av fötterna♣ Tvångsrörelser♣ Muskelvärk♣ Muskelkramp♣ Muskelförtvining♣ Domningar och stickningar i extremiteter♣ Illamående♣ Uppkastning

♣ Förstoppning♣ Torr mun♣ Synrubbning♣ Urininkontinens♣ Avföringsinkontinens♣ Diarré♣ Bröstsmärta♣ Magsmärta♣ Anemi♣ Uttorkning♣ Rubbning i elektrolyter och spårämnen♣ Snuva♣ Hosta♣ Mardrömmar♣ Olyckskänsla♣ Svettning♣ Stegring♣ Kroppstemperaturen sjunker♣ Muskelsammandragning (fri översättning från Kivelä, 2005, s. 44).

Biverkningar eller normalt åldrande?

En sammanställning av vanligt förekommande läkemedelsbiverkningar hos äldre

Vad är vanliga biverkningar och vad är normalt åldrande? Vårdpersonalen kan ofta se bi-verkningar som en del av det normala åldran-det. Det är vanligt att man inom anstaltsvården använder psykos-, depressions-, sömn- och neurosläkemedel på varandra, tre läkemedel från denna grupp är helt vanligt även om det rekommenderas ett, högst två. Den äldre kla-rar inte av att äta flera depressionsläkemedel som höjer serotoninhalten i hjärnan, det leder

till förvirring, nedsatt minne, diarré, ospeci-fika temperaturstegringar och förhöjd puls. En annan vanlig läkemedelsgrupp som äldre använder är läkemedel vid inkontinens och dessa kan lätt ge förvirring. Det förekommer även att depressionsläke-medel ordineras vid vanlig sorg och att epi-lepsiläkemedel användes för att höja smärt-tröskeln (Kivelä, 2005, ss. 47–50; Kivelä, 2006).

14 Korsholmssenioren

”Lag om utskrivning av hästar och fordon för krigsmaktens behov under krigstid. Given i Helsingfors den 16 april 1920”.Så heter den lag som riksdagen antog med stöd av lantdagsordningen från den 20 juli 1906. Lagen innehåller 20 paragrafer med mycket specificerade uppgifter, allt från vem som är befriad från tvånget att bistå armén vid mobi-lisering. Befriade är: republikens pre-sident, främmande makts sändebud, postförare, gästgiverier, staten och kommuner, livsmedelstransport och personer som äger endast en häst.Riket indelas i hästutskrivningsområ-den om en eller flera kommuner och för varje område tillsätts en hästut-skrivningsnämnd. En nämnd skall be-stå av tre personer. Militärmyndighe-terna utser en medlem som även är ordförande, landshövdingen företräds av en person och kommunen utser den tredje, en överlåtelsepliktig hästägare. Det är ju inte endast hästar som skall mönstras och utskrivas för arméns be-hov, därtill behövs fordon och seltyg, allt i fullgott skick, samt foder för tre dygn. Dräktiga ston eller ston med föl under fyra månader undantages, likaså avelshingstar.Det alle som vederbör, till efterrättelse länder.Republikens president K.J. Ståhlberg, krigsminister Bruno JalanderVid mönstringen besiktigas hästarna av en militärveterinär, där fastställs in-

lösningspriset för hästen och redska-pen som medföljer, ifall hästen stupar eller på annat sätt förkommer och inte kan återgå till sin ägare.Under hösten 1939 tog man in 60.000 hästar till armén, 12.000 under vinter-kriget. Hästarna behövdes för transport av utrustning, proviant, fältkök och va-pen. Inom fältartilleriet drog hästarna kanonerna. Det behövdes åtta hästar för en större kanon. Under vinterkriget omkom 7.200 häs-tar, av vilka 4.000 stupade. I juni 1941 tog man in 35.000 hästar. Sammanlagt förlorades 15.000 hästar i fortsättnings-kriget. 20.000 hästar måste avstås till Ryssland som vederlag i det krigsska-destånd som måste betalas.

Från Tölby uttogs ca 40 hästar och be-höriga fordon. Vad jag fått information om stupade ingen av de inkallade häs-tarna från byn, alla kom välbehållna till-baka till sina rätta ägare. Sammanlagt fanns det 279 st godkända hästar och 300 fordon (både sommar- och vinter-redskap) från Korsholm. Hästen har varit en säker tillgång för mänskan i alla tider vad gäller krig. 1920-talet var ingalunda starten för hästens inträde i försvaret. I alla krig och i alla tider har nog hästen fått stå för det tunga slitet att hjälpa soldaterna på slagfälten. Ett kontrakt upprättades mellan för-svaret och hästägaren. Ett mera omfat-tande kontrakt får man leta efter. För

Hästutskrivningar i kristiderHästar i arbete på Jandebafronten 1942

Hästarna hade livsviktiga uppgifter vid fronten och blev väl omskötta.

Korsholmssenioren 15

användning av häst och fordon erläg-ger försvarsmalten gängse ersättning ökad med 10%, så även med ersätt-ning för foder och skador som uppkom-mit under den tid som militären haft hästen i sin ägo. Kommunen skulle utse personer som omhänderhade själva insamlandet av hästarna, på basen av nämndens ut-tagning. Hösten 1941 valdes Birger Påfs (1923-1987) och Eugen Forth (f. 1924) att medfölja en hästtransport till Huutokoski, en järnvägsstation 10 km söder om Varkaus. I varje oxvagn rymdes åtta hästar. Eugen minns att det kunde röra sig om 100 hästar på den resan. Männens uppgift var att hålla foder och vatten tillgängligt åt dju-

ren i deras vagn. Att sammanföra åtta hästar helt främmande för varandra fordrade ett visst handlag och lämpor. Vid framkomsten övertogs ansvaret av militären.För att hedra hästarna och deras be-drifter i krig restes ett minnesmärke i Seinäjoki 1997, benämnt ”Hjältehäs-ten”. Även andra orter har sina häst-statyer. I Helsingfors sitter marskalken säkert på sin Käthy. Minnesstoden av-täcktes den 4 juni 1960, också kallad ”Ryttarstatyn”. Även Tammerfors ståtar med ett minnesmärke. Det finns säkert tio övriga samhällen i Finland som av olika anledningar hedrat Finnhästen i form av statyer, ex. travorganisationer, stuterier m.m.

Från Krigsarkivet har jag uppgifter om att hästutskrivningarna var organisera-de av skyddskårsdistrikten av stabens ”hevosottolautakunta”. Under vinterkri-get hörde Korsholms kommun till Vasa skyddskårsdistrikts II avdelning. Tjäns-temannen beklagar att skyddskårernas arkiv är bristfälliga. Det är svårt att hitta dokument just om hästutskrivningarna. I arkiven finns endast resultat angå-ende idrottsprestationer och från skyt-tetävlingar.Jag har sökt information från författ-ningssamlingarna, krigsarkivet, Vasa landsarkiv, kommunens arkiv och Inter-net. Eugen Forth och Jarl Martin skall ha tack för att de har lämnat uppgifter.

Gösta Norrgran

Hästutskrivningar i kristiderHästar i arbete på Jandebafronten 1942

Hästarna hade livsviktiga uppgifter vid fronten och blev väl omskötta. Alla bilder från Gösta Norrgrans arkiv.

16 Korsholmssenioren

En solig dag i mars besökte Bör-je Paro och undertecknad pa-ret Saga och Erik Westerlund i Solf. Anledningen till vårt besök

var främst, att höra hur travsporten ut-vecklats i Österbotten sedan 1950-ta-let. Erik Westerlund ansågs vara en av de mest insatta och kunniga i grenen, eftersom han sysslat med hästar mer eller mindre hela sitt liv.Erik är uppvuxen med hästar. På en bondgård fanns det förut alltid flera hästar. Erik säger att hästarna var hjär-tat på gården. Erik råkade som 7-åring ut för en svår olycka då han övertalat deras tillfälliga arbetskraft att få köra hästarna med harven, medan hon drack det medhavda kaffet. Erik lin-dade hästarnas tömmar runt vänster handled och satte igång. Tömmarna fastnade i harven, han fick inte hästar-na att stanna och tömmarna stramade till sist så hårt om handleden att han-den slets av. Olyckan har inte hindrat Erik att utöva sitt arbete eller minskat hans intresse för hästar. Han har klarat av att köra både katerpillar, tröskor och hästar.På 1940-talet ordnades ofta travtäv-lingar runtom i Österbotten. Det tävla-des längs olika byvägar och ängsvä-gar. Den första häst Erik tävlade med hette Fritz. Man körde två och två längs en bestämd sträcka och tog tid, sedan körde man samma sträcka tillbaka och tog tid igen, var man litet långsam i vändningen hann hästen ta igen sig litet före nästa spurt. Hästen med bästa tid vann. Efter en tävling i Malax då Erik och Fritz vunnit kom en Malaxbo fram och frågade om han fick köpa Fritz. Erik minns att han svarade att hästen inte var hans och ”Kommer jag hem utan häst får jag nog stryk av far min!”Vintern 1949-50 började man med stamboksintagning. Detta skedde på isen mellan kronomagasinet och fäng-elset. Hästarna kunde rangordnas i två olika stamboksmodeller, universal-stamboken och arbetsstamboken.

Senare, 1959, kom Erik att äga flera hästar tillsammans med Emil Rodas från Tölby. Lähettö, ett finskt kallblod var en av dem. Lähettö infördes som 5 -åring i stamboken som en arbetshäst. Erik märkte snart att hästen var duktig på att springa och tyckte om att tävla. I Kokemäki ordnades midsommartrav dit Erik och Emil anmälde Lähettö. I den serie som Lähettö var anmäld till deltog 50 hästar. Hästarna deltog i två starter. Lähettö vann båda starterna! Vasanejdens Travring grundades i bör-jan på 1950, där Erik fungerade som sekreterare. Föreningens roll var be-tydande för att Vasa fick travbana och började ordna travtävlingar. Vasanejdens Travring ordnade en resa till Umeå våren 1964 där sex fin-ska kallblod från Vasatrakten skulle delta. Man reste med en mindre båt.

Man hade spikat primitiva spiltor för hästarna i fören på båten, eget hö och egen havre togs med.Alltså, något helt annat än dagens re-sor till Solvalla-traven. I Umeå ordnades tävlingar under två dagar. Lähettö blev femma den ena da-gen och trea den andra.Förutom att man deltog i tävlingarna knöt man viktiga kontakter mellan häst-folket i Vasa och Umeå.

Emil och Erik hade innan resan till Umeå skaffat sig importlicens för varm-blod till Finland ifall något intressant skulle dyka upp. Vilket det också gjor-de, i form av den amerikanska varm-blodshingsten Earl Scover. Hingsten var 13 år gammal och hade en strålan-de travkarriär bakom sig. Erik och Emil köpte sålunda det första amerikanska

Foto Börje ParoSaga och Erik Westerlund

Travsportens utveckling i Österbotten

Korsholmssenioren 17

varmblodet till västra sidan av Finland. Ryska varmblod fanns nog i Finland. Eriks intresse för varmblod var väckt och nu reste han ofta över till Sverige.Där följde han med hur hästarna kla-rade sig i tävlingar och vilka stamtavlor de hade.”Märrar” som inte klarade sig så bra i travtävlingar, men annars hade goda gener och bra stamtavla köpte Erik upp. Kända hingstar som varit i Eriks ägo är bland andra Mr Saunders och Nixon.Erik avslutade mjölkproduktionen på

gården och valde istället hästuppföd-ning som huvudsaklig verksamhet. Som mest fanns 25 varmblod i stallet.På sina resor i Sverige blev Erik bekant med Gunnar Lindgren som tillverkade ”Umeå-släpet”, en trailer för hästtran-sport. År 1975 beslöt Erik att impor-tera och sälja Umeå-släpet, eftersom hästtransporterna här i landet vanligen skedde i ombyggda bussar och paket-bilar. Umeå-släpet blev en framgång också på denna sida av Kvarken.Intresset för travtävlingar sitter fortfa-rande i. Elitloppet på Solvalla hör till de viktigaste nöjena i livet. Saga har delat

Eriks intresse för hästar och ofta följt med på hans resor. De gläds över att barn och barnbarn har ett brinnande in-tresse för hästar och hästsport. Sonen Stefan tävlar med travhästar, svärdot-tern Elina är ridlärare och barnbarnen Nina och Anna tävlar i dressyr. Hästarna har med andra ord varit ett intresse som format deras livsstil och som hållit familjen samlad och engage-rad i tre generationer. Familjen Wester-lund i Solf önskar oss alla trevliga stun-der med djur!

Ann-Charlotte Willför

Erik Westerlund med den amerikanska varmblodshingsten Earl ScoverBilden ur Sagas och Eriks bildarkiv

Travsportens utveckling i Österbotten

18 Korsholmssenioren

”Kappköron” − vinterns höjdpunkt i Karperö”Kappköron” på Karperöfjärdens is var en stor händelse i byn. Tävlingarna på dagen och soarén på kvällen samlade folk i stora skaror, också långväga gäs-ter. Det var inte ovanligt att man räk-nade tiden före och efter kappköron. Den första travtävlingen hölls 1917 el-ler 1918 och sedan hade man kapp-körning så gott som årligen fram till 1950-talet, då travbanan i Vasa bygg-des. Arrangör för tävlingarna var från början Svenska Österbottens hästav-elsförbund och senare även Korsholms hästvänsförening.

Så här berättar Edvin Back (1908 −1986) år 1983 i boken Karperö − byn vid fjärden:

”Det fanns ju hundratals hästar i varje by förr, bland dem alltid sådana med

travanlag. Man hade tävlingar på som-maren också, om man hade någon rak landsväg att köra på, men det var främst tävlingarna på is, som alla såg fram emot, även de som aldrig ägt en travhäst. Att få en acceptabel bana på fjärdens is var inte alltid det lättaste, när ska-re och vatten bildade hinder för den hästdragna träplogen. Man fick harva sönder skaren och ibland ploga med jordplogen först för att få träplogen att arbeta. Ibland yrde alltsammans igen så man fick köra nonstop till starten. Man tävlade med en häst i gången på den kilometer långa runda banan med prisnämnden på en vedflake i mitten, varifrån de i megafon skrek ut tiden. Ibland fanns ett trettiotal hästar som tävlade.

Senare, när maskiner började ploga upp banan bred och fin, började man köra handikapp som ytterligare ökade intresset bland publiken, men på sam-ma gång började den bedrövliga av-hästningen.På kvällen var det dans och prisutdel-ning. Och ännu på kappkörningsan-nandagen kunde man se gubbar häng-ande på varandras armar irra omkring i byn. De långväga besökarna ville inte komma sig för att fara hem. Man hade gäster i varje gård och kvinnorna hade fullt pådrag både före och efter kapp-körningen. De skötte ju ”bufetten” och jag tror att det var med glädje de deltog på sitt sätt.”

Marlene Ehnström

En kvinnlig travkusk - men vem är hon? Ta kontakt om du känner igen damen.

Travtävling på isen i Karperö. Harald Bäck.

Kappkörning i Karperö. Handikapplopp. Bland de främsta Helge Järv och Harald Bäck.

Kappkörning på Karperö fjärdens is.

Fotoarkivet i Karperö / Tomas Bäck

Fotoarkivet i Karperö / Tomas Bäck

Korsholmssenioren 19

EFTERLYSNINGAR

Redaktionskommittén efterlyser natur- eller miljöbilder med anknytning till Korsholm för att användas till föreningens hemsida. Bilderna sändes till Börje Paro Tölby-Vikbyvägen 22 65480 Vikby eller per e-post borje.paro@netikka.fi

TACK TILL VÅRA SPONSORER!

Allsångspatrullen ur Korsdraget från Malax/Korsnäs upp-trädde med musik och ledde allsången vid månadsträffen 27.3.2014, från höger Leif Skinnar, Paul Lolax, Milton West, Sven-Erik Bernas och Bror Svenns.

Korsholms Pensionärsförening efterlyser IT-handledare!Inkommande höst har Korsholms Pensionärsförening i samarbete med Folkhälsan i Korsholm för avsikt att starta ett IT-drop in café några gånger per månad. Till caféet skall kunna komma seniorer som vill ha enkla råd i han-teringen av sin dator eller råd inför anskaffande av dator.Nu efterlyser vi frivilliga personer som skulle kunna ställa upp som handledare några timmar per månad för att ge råd till våra medlemmar. Ingen formell kompetens behövs, enbart en viss vana att kunna hjälpa med information hur man hanterar ett bankprogram, skriver e-post och läser på sin dator eller surfplatta.Intresserade kan kontakta Henrik tel. 05069341 för mera information.

Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag, organisationer och privatpersoner som sponsrat vår verksamhet och bidragit till våra medlemmars trivsel under 2013.

Jarl-Gustav Bengs och Lars-Erik Ståhl segrade i SPF Österbottens årliga pidroturnering 14.11.2013 i Oravais efter att ha vunnit alla sina spel.

Lars Hjerpe, Max Åkersten och Gösta Hjerpe musicerade vid månadsträffen 27.2. 2014

Kören Sjung och Le vid månadsträffen 27.2.2014 under Gösta Hjerpes ledning.

Foto Börje ParoFoto Börje Paro

Foto Börje Paro Foto Börje Paro

Till oss kan du ringa direkt!

Vi erbjuder moderna banktjänster, personlig betjäning,

olika sparalternativ………….

Tfn. 346 2111 www.sparbanken.fi@kvevlaxsb

Korsholm – Vasa – Vörå