lingonet | 1

Lıngonetgohandplockad läsning från krösatågen · nr 2-2013

Smultronställen

Stort sommarkryss!

vinn diggiloobiljetter!

– recept och inspiration– recept och inspiration

Gör en utfl ykt i sommar!Gör en utfl ykt i sommar!

Packa picknickkorgenPacka picknickkorgen

2 | lingonet

Att åka tåg ska vara miljövänligt. I vårt reseporträtt på sidan 20 berättar fritidsbarnen från Hjortsjösko-lan i Vaggeryd varför de tycker om att åka tåg. En av anledningarna är att tåg är snällt mot miljön. Men en uppmärksam fritidslärare konstaterar också att det diesellok som trafikerar sträckan Värnamo–Vaggeryd–Jönköping knappast är optimalt ur miljösynpunkt. Så är det förstås. Arbetet med att göra kollektivtrafiken mer miljövän-lig pågår ständigt. Alla länstrafikbolagen i Krösasys-temet har uppsatta miljömål, som kan sammanfattas med att vi siktar på kraftiga förbättringar till år 2025. Vissa av målen är lättare att uppnå, andra är svårare. På de sträckor som körs utmed Södra Stambanan kör vi redan i dag med eldrivna fordon. Samma sak gäller sträckan Värnamo–Alvesta (en del av den så kallade Kust till Kust-banan) som också är elektrifierad. Någon gång tvingas vi sätta in ett diesellok även på dessa sträckor. Men så snart våra nyligen upphand-lade, begagnade ellok har renoverats och satts i drift kommer vi aldrig att tvingas kompromissa på de här sträckorna. Men på flera av Krösatågens rutter är vi i dag hän-visade till diesellok. Sträckorna Jönköping–Värnamo, Nässjö–Värnamo–Halmstad, Nässjö–Vetlanda och Nässjö–Eksjö–Oskarshamn saknar alla elektricitet. Därför känns det extra bra att kunna förmedla goda nyheter!

Inga beslut har ännu fattats, men de positiva diskus-sionerna mellan Regionförbundet, Trafikverket, Landstinget och aktuella kommuner utmed linjen Jönköping–Värnamo talar för en elektrifiering av denna järnvägssträcka inom en snar framtid. Resul-tatet blir snabbare och, framförallt, mer miljövänliga resor med eldrivna Krösatåg. Elektrifiering av övriga sträckor måste nog tyvärr ses som en samhällsekonomisk omöjlighet. Här står vårt hopp istället till alternativa, icke fossila drivmedel och fordon som har utvecklats för dessa. Biogas eller så kallat RME-bränsle (raps metyl ester) som i dag driver bussar skulle kunna vara en lösning. Tekniken finns inte framme än men genom att tillsammans sätta press på tillverkarna kan vi i länstrafikbolagen – och ni resenärer – skynda på utvecklingen. Ett annat område som också måste vidareutveck-lats är säkerheten i kollektivtrafiken. Vårens tragiska olyckshändelser visar hur viktigt det är att alla berörda parter bedriver ett outtröttligt samarbete i frågan. Slutligen vill jag passa på att tacka alla resenärer för förtroendet och önska en lång och solig sommar. Glöm inte att Krösatågen sträcker sig från kust till kust, från Oskarshamn i öster till Halmstad i väster. Perfekt för en badresa. Glad sommar!

Lingonet är Krösatågens ombordtidning som i vissa fall även distribueras till hushållen i Småland och Halland. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt.

Trevlig resa!

Lingonet utges i samarbete mellan Jönköpings Länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Läns- trafik, Hallandstrafiken och dsb Småland. Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år.

Upplaga: 5000 ex. Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg.Produktion: Conspectus. Art Director: Bosse Lindqwist, www.conspectus.seText: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) www.jordbruket.seOmslagsbild: David Söderlind. Kontakta redaktionen: Anders Ekman; anek@dsbsmaland.se ellerAnne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se

Krösatågen – ett miljövänligt resande som kan bli ännu bättre

Lıngonet

INNEHÅLLSmultronställen ......................................................................................................3

Hallands län ................................................................................................................ 4

Kronobergs län ......................................................................................................6

Kalmar län ......................................................................................................................8

Jönköpings län ..................................................................................................... 10

Så fick Krösatågen sitt namn ..........................................................12

Picknick! .......................................................................................................................14

Så köper du våra reskort .......................................................................16

Klassiska tågresor – Rovos Rail ................................................... 17

Krösaprofilen ........................................................................................................20

Din vän på vägen .............................................................................................22

Nya Krösatåg Sydost ............................................................................... 24

Diggiloo i Eksjö. Vinn biljetter! ...................................................26

Matdestinationer del 2: Hotell Borgholm ..................28

Krösakrysset sommar ...............................................................................30

lingonet | 3 lingonet | 3

Smultronställ enA

Det fi na med smultronställen, är att de fi nns där man minst väntar sig. I en solig glänta långt inne i skogen eller utmed vägrenen där ingen annan har kommit sig för att titta. Det enklaste sättet att hitta dem, är att inte leta. Det bästa sättet att njuta av dem, är att dela med sig till andra. Om man nu hittar tillbaka. För det är ju så med smultronställen, att det inte bara handlar om platsen. Tiden och omständigheterna är en del av upplevelsen och när man kommer tillbaka, ibland åratal senare, är kanske inte känslan densamma. Måhända är det du som har förändrats, el-ler så är det minnet som gäckar. Smultronställen är helt enkelt till för att njutas av här och nu – i sommar. Några av Sveriges bästa smultronställen fi nns inom bekvämt räckhåll, mitt i Krösaland. Välkommen att dela ditt sommaräventyr med oss på Krösatågen!

4 | lingonet

SmultronställenAHALLAND

Sommar är högsäsong på vackra Öströö Fårfarm utanför Tvååker, öster om Varberg. I hagen utanför kaffestugan har barnfamil-jerna picknick och i gårdsbutiken är det köbildning. Öströös eget lammkött är hög-vilt. På lagårdsbacken är det snart avgång för lammsafari – förväntansfulla barn och vuxna klämmer glatt in sig i den bänkbe-klädda balvagnen bakom traktorn. En av familjens fårhundar, det kan vara Malte, kråmar sig nöjt bredvid husse Kristian.

Flera hundra får«När jag träffade Kristian så studerade jag till herrskräddare. Att driva jordbruk fanns

inte på kartan», minns Jeanette Carlsson. «Kristian var uppvuxen på en gård och ville gärna jobba med får, och nästan direkt så dök möjligheten upp att arrendera Öst-röö. Och på den vägen är det!» Gården hör till Öströö slott och ägs av familjen Klingspor. När familjen Carlsson övertog arrendet 1987 växlade de successivt över till får och i dag består besättningen av 550 tackor av rasen gotlandsfår. 12 bildsköna higland cattle-kor hjälper också till att hålla markerna öppna. I dag arrenderar paret även några kringliggande gårdar och den totala brukade ytan uppgår till 150 hektar.

Pionjärer med gårdsbutikAtt leva på fåren var dock inte lätt i början. «Vi kände snart att vi behövde få upp lönsamheten och beslutade oss därför för att starta eget slakteri och gårdsbutik. Vi öppnade köttboden 1992, och så här i efter-hand kan man konstatera att vi var väldigt tidiga med att etablera gårdsbutik», säger Jeanette. Det ena gav det andra. Varbergsborna vallfärdade till Öströö för att köpa ekolo-giskt lammkött och snart nog föddes tanken på att komplettera gårdsbutiken med café. «Många besökare ville förstås också se fåren. Men de var ju ute på bete och vi

ville inte tvinga in dem i en konstlad miljö. Lösningen blev istället att ta besökarna till fåren – och så föddes lammsafarit.» En bekvämt utrustad balvagn bakom trak-torn tar besökarna ut i fårhagarna där det också bjuds på vallningsshow med Malte, Holger eller Hjördis. Lammsafarit har blivit en veritabel succé – 2012 åkte hela 12 000 besökare med ut i fårhagarna. Dessutom är det fritt fram att ha picknick eller gå på promenad i bokskogen. Men det gäller att stänga grindarna efter sig! •

Lammsafari i Halland!Somrigt familjeäventyr på Öströö Fårfarm

text • AMELIE BERGMAN

Jeanette Carlsson hade egentligen tänkt bli herrskräddare. Men ödet ville annor-lunda. I dag driver hon Sveriges mesta fårfarm tillsammans med maken Kristian. Hundarna Hjördis, Holger och Malte hjälper också till på ett hörn. Tillsammans har de skapat en alldeles egen åkattraktion som lockar tusentals turister varje år. Välkommen på lammsafari!

lingonet | 5

SmultronställenAHALLAND

Falkenberg Strandbad. Mitt på Skrea strand. Lev strandliv eller lyxa till det på spa. Restaurang finns också. www.strandbaden.se

Solhaga stenugnsbageri. I ett gammalt uthus med vedeldad stenugn finns ett modernt hantverksbageri. Fokus på surdegsbröd och söta bakverk bakta på lokala råvaror. www.solhagastenugnsbageri.se

Ulvereds Hjorthägn En anläggning vackert belägen i Hallands inland. För dig som söker något annorlunda – en helhetsupplevelse av djur, natur och mat av vilt i skön miljö. www.ulvereds.se

FLER SMULTRONSTÄjEN I hajAnDs LÄN

6 | lingonet

SmultronställenAKRONOBERG

Men vi tar det från början. 1889 dumpade den välbeställde adelsmannen Fredrik Bonde sin fru, och modern till hans fem barn, till förmån för en yngre upplaga. Föremålet för hans ömma låga hette Anna Koskull och var 26 år yngre än Fredrik Bonde – som dessutom var Annas förmyndare.

Extravagant pensionsförsäkringSkandalen var ett faktum, men det var inget som bekom Fredrik. Självklart skulle hans käresta få ett eget slott, ett slott som också

kunde komma väl till pass för Anna att bo i när den gamle greven själv inte fanns kvar att vaka över henne. Sagt och gjort. Fredrik Bonde köpte egendomen vid sjön Trummen utanför Växjö och lät uppföra en riddarborg till Anna som fick den som morgongåva. Det sparades inte på krutet – Bonde anlitade några av Sveriges mest ansedda arkitekter, stuckatörer och dekorationsmålare och bara de bästa materialen fick användas. Slottet gick loss på den för tiden hisnande summan 192 772 kronor och 80 öre.

Kronobergs största underverkPrick år 1900 stod slottet klart för inflyttning och i folkmun skämtades det: ”Vad gör inte en Bonde för sin Koskull?” Paret bodde dock inte på Teleborgs slott permanent utan dök bara upp då och då för att kolla läget. Först 1909, då Fredrik Bonde lämnade jordelivet, flyttade den då 41-åriga Anna in. Men redan 1917 dog även Anna och då paret var barnlöst flyttade grevens brorson in. Efter att ha varit hotell, flickpensionat och privatbostad är Teleborgs slott i dag hotell- och konferensanläggning och ägs av

Växjö stad. Men den sagolika stämningen är fortfarande densamma – rummen tidsenligt inredda och att kliva upp för den pampiga trappan mot slottet triggar fantasin hos både stora och små. I en omröstning bland Smålandspostens läsare har Teleborgs slott utsetts till Krono-bergs största underverk. Ta Krösatåget till Växjö och se det med egna ögon! •

Kronobergs största underverkVad gör inte en Bonde för sin Koskull?

Nej, vi befinner oss inte i Disney World. Vi är i Växjö. Och sagoslottet som ser ut att tillhöra Askungen, Törnrosa eller någon annan känd prinsessa har bara lite mer än hundra år på nacken. Teleborgs slott är inget annat än en synnerligen extra-vagant pensionsförsäkring.

text • AMELIE BERGMAN

lingonet | 7

SmultronställenAKRONOBERG

Systrarna Skogströms Lantcafé i Öhr. Klockaregårdens trädgårdsbutik. Fika i «gammelmormors» vardagsrum och besök sedan Klockaregårdens härligt romantiska handelsträdgård. lantcafe.wordpress.com samt www.klockaregarden.se

Naturreservatet Kronoberg med Kronobergs slottsruin och Ryttmästargår-den. Tre flugor i en smäll: naturupplevelser, spännande historia och god mat. www.ryttmastaregarden.se

Båttur med ångaren Thor. Går bland annat från Kronobergs slottsruin till Asa. Komplett upplevelse med mat och dryck. www.asaherrgard.se

Antik- och loppmarknad Östregård. Lantligt och charmigt med möjlighet till fynd. www.ostregard.se 

FLER SMULTRONSTÄjEN I KRONOBERGS LÄN

8 | lingonet

SmultronställenAKALMAR

Stensjö by är ett unikt kulturlandskap som ägs och förvaltas av Kungliga Vitter-hetsakademin. Den välbevarade byn ligger i Döderhults socken inte långt från Oskars-hamn – och här känns det verkligen som om tiden har stått stilla. Det ligger dock mycket jobb bakom.

Jordbruk med lantraserNär Vitterhetsakademin köpte Stensjö 1963 inleddes arbetet med att restaurera byn och

det omkringliggande landskapet. Arbetet tog trettio år och det är den mest omfattande restaurering av ett kulturlandskap som har gjorts i Sverige. En bit levande historia! I dag drivs jordbruket ekologiskt och marken och åkrarna betas och brukas enligt gammal modell. Det är visserligen moderna maskiner som används, men allt arbete utförs enligt traditionen. Man har också investerat i lantraser som ryafår, hornlösa rödkulliga kor och skånska blommehöns.

Oskiftat ger atmosfärDet som gör Stensjö så speciellt, är att byn är oskiftad. När skiftessystemet infördes i Sve-rige under tidigt 1800-tal uppstod en tvist i byn, vilket innebar att skiftet aldrig kom att genomföras i Stensjö. Under 1940-talet minskade antalet invånare också här, men den Stensjöfödde professorn Erik Stensiö vid Naturhistoriska riksmuseet, satte sig i sinnet att rädda byn och dess unika miljö. De rödmålade husen, som är från 1700-

och 1800-talen, ligger i en klunga mitt inne i byn som omgärdas av ett landskap med vindlande gärdesgårdar. Astrid Lindgrens och Vilhelm Mobergs berättelser känns närvarande här och byn har också utgjort fonden för flera scener i filmerna om Barnen i Bullerbyn. Stensjö är ett populärt utflykts-mål – inte minst bland barnfamiljerna. Att träffa djuren och promenera på vandrings-lederna genom hagar och ängar är som att resa i tiden. •

Bullerbyn på riktigtSmålandsidyllen lever i Stensjö by

Astrid Lindgrens värld är inte bara en nöjespark – det genuint småländ-ska landskapet finns också på riktigt. I Stensjö by har gårdar och jord-bruksmark bevarats så som det var förr. Det var också här som filmerna om Barnen i Bullerbyn spelades in. Välkommen till en annan tid!

text • AMELIE BERGMAN

foto • © Daniel Kulander

lingonet | 9

SmultronställenAKALMAR

Båtsmansstugorna. Västerviks stad hade på 1700-talet skyldighet att hålla ett visst antal båtsmän. Som bostäder åt båtsmännen i Tjust Båtsmanskompani byggdes båtmans-stugorna, de åtta första vid slutet av 1740-talet. Idag hyrs båtsmansstugorna ut som vandrarhem av familjen Ackrell. www.vastervik.com

3 århundraden. En nerlagd skola som har förvandlats till antikaffär och konditori. Gammeldags fika och dito varusortiment i Berga. www.3arhundraden.se

Stora Hammarsjöområdet. Söder om Vimmerby ligger Stora Hammarsjön, klassat som riksintressant för fiske, botanik och fritid. Ett kortfiskeområde med 400 hektar vatten fördelat på ett 30-tal sjöar och gölar, varav tre erbjuder regnbågsfiske av hög klass. Vildmarkscamping finns också. www.hultsfred.se

FLER SMULTRONSTÄjEN I kaLmar LÄN

10 | lingonet

SmultronställenAJÖNKÖPING

Först kom järnvägen. Sedan kom Jönköpings Golfklubb. I Kättilstorp söder om Jönköping är golfarna vana vid att det tutar i baksvingen. Krösatåget passerar flera gånger under en 18-hålsrunda och varnar högljutt med visslan. «Håll er undan. Out of Bounds!»

Out of Bounds!Krösatåget är huvudattraktionen på Jönköpings Golfklubb

lingonet | 11

SmultronställenAJÖNKÖPING

« Jag tror att det var 1894 som järnvä-gen drogs över åkrarna härute på Kättils-torp, men jag är inte riktigt hundra», säger Thomas Aspklint som är klubbchef och har spelat golf på klubben sedan tidigt 80-tal. Jönköping-Huskvarna Golfklubb, som den ursprungligen hette, bildades 1936 och är därmed Smålands äldsta golfklubb. Den var också den fjortonde klubben att väljas in i Svenska Golf förbundet. Svenska Tänd-sticksaktiebolaget var en av de drivande krafterna bakom etableringen och bidrog under lång tid med pengar för att klara klub-bens inledningsvis ganska skrala finanser. Själva banan, en kuperad parkbana, bör-jade byggas 1937 under ledning av banarki-tekten Frank Dyer och samma år började man bygga om det lilla torpet «Erlandsbo» till klubbhus och bostad för greenkeepern. Under en period höll klubben också får för att hålla fairway betad. Men när de levande gräsklipparna upptäckte det ännu grönare gräset på greenerna gav man upp projektet. «I början var det bara nio hål på banan, som sedan byggdes ut efter hand. 1961 invig-des 18-hålsbanan av ingen mindre än Prins Bertil», berättar Thomas.

Smart spel lönar sigDet faktum att järnvägen skär rakt genom golfbanan har påverkat banarkitekturen. Hålen sträcker ut sig på båda sidor om rälsen och utnyttjar utrymmet maximalt. Här går det upp och ner och på skrådden. Longdrive-spelare har inga extra favörer här, istället är det smart spel och teknisk skicklighet som gäller, konstaterar David Söderlind som är en av klubbens många engagerade spelare. «På den här banan är det inte bara att ‹damma på›. Eftertänksamhet lönar sig nästan alltid. Järnvägens ständiga närvaro påverkar också, eftersom många områden är Out of Bounds.» Out of Bounds betyder på golfspråk att bollen har hamnat utanför spelfältet och därmed inte får spelas. Det blir helt enkelt till att slå om. På Jönköpings GK kan man också glömma att hämta bollen – att vis-tas på banvallen är strängt förbjudet, hur frestande det än kan vara. Själva spåret passeras tre gånger under en 18-hålsrunda, och samma säkerhets-föreskrifter gäller här som för alla andra obevakade övergångar. Tåget varnar, men

det är upp till var och en att värna om sin egen säkerhet. På de hål som ligger i direkt anslutning till järnvägen är det dessutom strängt förbjudet att slå när tåget kommer. En golfboll är hård, har hög hastighet och kan åstadkomma stor skada.

Sjunger i rälsenJärnvägen är närvarande på många hål och på flera av dem är järnvägen också i spel. «På första hålet håller jag själv gärna onö-digt mycket till vänster eftersom järnvägen sträcker sig utmed hela högersidan», säger David som har lärt sig att lyssna noga innan han slår ut. «Man känner igen ljudet när det sjunger i rälsen. Då är det bara att vänta så att man slipper att bli störd i svingen.» Davids och Thomas gemensamma favorit – och många golfares skräck – är korthå-let nummer 11. En knixig historia där man måste slå sig över en djup ravin för att sedan landa bollen direkt på en inte alltför väl till-tagen green. Något utrymme att hålla till vänster och undvika avgrunden finns inte – för där går järnvägen. De Krösatåg som passerar Kättilstorp

trafikerar sträckan Jönköping–Värnamo–Halmstad. Men någon hållplats på Jön-köpings GK finns inte. Enda undantaget var den gången då Jönköpings Länstrafik i egenskap av sponsor lät stanna ett tåg. Deltagarna i golftävlingen fick sedan åka Krösatåg in till Jönköpings station. Normalt får spelarna ta tåget till statio-nerna i Jönköping eller Hovslätt och sedan ta en taxi till de gröna kullarna strax utanför stan. Ett tips är att inte dra alltför mycket till vänster när du värmer upp på driving rangen, för där är järnvägen – igen. Fore! •

Tabergs gruva. Upplev både Tabergs topp och under-jorden i form av den gamla gruvan. Kanske möter du också Bergsfrun som har bott i berget sedan 1400-talet då män-niskan började bryta malm. Visningar hela sommaren. www.taberg.info

Allsång i Gränna hamn. Publiksuccén med eget radio-program. På sommarens program står bland annat Sarah Dawn Finer, Thomas Di Leva och Alcazar. Program och datum finns på www.destinationjonkoping.se

Ohsabanan. En av Sveriges mesta museijärnvägar kom-plett med smalspår och trafik. För tidtabell och visningar www.ohsabanan.com

FLER SMULTRONSTÄjEN I JÖNKÖPINGS LÄN

12 | lingonet

1985

«Nättraby-Arma-Eländiga Järnväg»

Så fick Krösatågen sitt namn!

började länstågen «Krösa-tågen» att rulla i de tre smålands-länen och i Halland. Inspirationen till namnet hade hämtats ur järn-

vägshistorien – från den tid då varje bätt re bemedlad man hade möjlighet att bygga sin egen järnväg. Historien om Krösnabanan tog sin början i slutet av 1800-talet då godsägaren och entreprenören Axel E. Lindvall i blekingska Nätt raby fi ck den storslagna idén att bygga en egen järnväg. «Idén hade han fått under en resa till Frankrike», berätt ar Ingegerd Holm som är ordförande i Nätt raby Hembygdsförening. Med järnvägen, som kom att sträcka sig i nord-sydlig riktning från Alnaryd till Nätt raby, hade han en alldeles egen agenda. Lindvall ägde sedan tidigare en ångbåtslinje mellan Nätt rabyhamn och Karlskrona och tåget var ett lämpligt sätt att mata nya passagerare till ångbåten. Tanken var att underlätt a person- och godstransporterna mellan de båda landskapen – för många i «inlandsbor» var marknaden i Karlskrona den givna platsen att avytt ra sina varor. Järnvägsbygget tog nästan fem år och jungfrufärden företogs 1897. 1905 förlängdes sträckan till Eringsboda och 1910 till Älmeboda då den också passerade smålandsgränsen.

Kärt barn…«Det rörde sig om ett riktigt smalspår. Spårvidden var bara 60 cm och hastigheten 23 kilometer i timmen för att på 30-talet höjas till 26 kilometer i timmen», säger Ingegerd Holm. Just långsamheten gick det många historier om. Kossor på spåret var en klassiker och

det sjöngs även visor om snälltåget som var allt annat än «schnell». En av dem berätt ar om hur man under en resa med många missöden till sist satt e en oxe att dra loket. Med resultat att tåget kom fram före tidtabell. «Nätt raby-Arma-Eländiga Järnväg» var ett av många kärleksfulla smeknamn men Nett raby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg kom annars kort och gott att kallas för Krösnabanan. Och det är alltså dett a namn som dagens Krösatåg har inspirerats av, även om sträckningen förstås inte alls är densamma. «Krösen är ju det småländska namnet för lingon och många smålänningar tog tåget ner till Karlskrona för att sälja lingonen på marknaden. Självklart gjorde också Blekingeborna det omvända och tog Krösnabanan till de småländska skogarna.» Två avgångar om dagen i vardera riktningen fanns det att välja på och det lilla ångloket drog, förutom godsvagnar, också personvagnar märkta med 2:a och 3:e klass.

Från tåg till cykelKrösnabanans storhetstid blev dock kort. Bil och buss konkurrerade snart ut verksam-heten och 1939 lades persontrafi ken på Krösnabanan ner. «Rälsen fi nns inte kvar, utan monterades ner tämligen omgående. I krigstider behövdes järnet till annat», konstaterar Ingegerd som är en av de entusiaster som håller historien om Krösnabanan levande. Varje år anordnar Nätt raby Hembygdsförening guidade turer utmed banan. Resan tar sin början i Rävemåla Hembygdsmuseum där bland annat en bevarad biljett kur från Krösnatiden kan beskådas. I dag är stora delar av banvallen ombyggd till cykelväg – «Krösnebaneleden». Så för den som är hugad går det fortfarande att plocka fram bärkorgen och ta raka vägen ut i lingonskogen! •

Med lingonkorgen på armen tog smålänningarna smalspåret till Karlskrona för att sälja «krösen» på marknaden. Än i dag lever historien kvar – i form av Krösatågen. Det är nämligen från «Krösna-banan» som vår tågverksamhet har hämtat sitt namn. Men där slutar likheterna. Snitthastigheter på 20 kilometer i timmen och kossor på spåret är inget för 2000-talet.

text • AMELIE BERGMAN • foto • roger söderling • illustr ation • Tinna Ahlander

lingonet | 13

Nättrabys Hembygdsförening erbjuder guidade visningar. Vid intresse är du välkommen att kontakta Ingegerd Holm via e-post: ingegerd_holm@msn.com

14 | lingonet

Pick-nıck!

recept • vår mat • foto • bosse lindqwist

1

2

3

5

7

6

8

10

11

9

4

lingonet | 15 lingonet | 15

Wrap med rökt makrill o� äpple 2 äpplen1 rödlök1 liten burk kesosalt och peppar300 g varmrökt makrill1 liten knippe ärtskott blandad sallad4 tortillabröd

Skär äpplen i små kuber och hacka löken. Blanda i Keso och salta och peppra. Lägg ut bröden och fördela röran, makrill, ärtskott och sallad på dem. Vik ihop dem och servera.

Sallad med bakade primörer, rökt sidfl äsk o� örtagårdsdressing1 knippe lök1 knippe morött er, skala om det behövs, annars tvätt a1 knippe rädisor2 citronerolja, gärna med citrongrässmak150 g rökt sidfl äsk i tärningar2 askar blandad salladsalt och peppar

Sätt ugnen på 150°. Skär lök, morött er, rädisor och citron i fi na bitar. Lägg på plåt och ringla olja över. Kör i ugn tills de är bakade, cirka 15 minuter. Fräs fl äsket i stekpanna. Blanda alla ingredienser till salladen när de svalnat, krydda med salt och peppar. Lägg i en fi n skål, gärna med lock på. Servera med en krämig örtagårdsdressing.

Rabarbersoppa med vanilj, serveras med en liten klick grädde o� mandelskorpor1 kg rabarber 1 l vatt en 4 dl råströsocker 1 citron, saft en 2 vaniljstänger

1 dl gräddemandelskorpor

Skär rabarbern i småbitar och koka med vatt en i cirka 15 minuter, rör inte för då blir soppan grumlig. Sila och släng rabarberresterna.Koka upp spadet igen tillsammans med socker, citronsaft och urskrapade vaniljstänger, låt putt ra någon minut så att smakerna gift er sig. Red med lite potatismjöl om du vill. Låt svalna.Häll upp soppan i en fl aska. Servera med lätt vispad grädde och mandelskorpor.

Sol, sommar och utfl ykter hör ihop. Packa picknickkorgen och ta Krö-satåget dit näsan pekar. Kanske en dagsutfl ykt till havet – Oskarshamn eller Halmstad. Krösatågen går ju från kust till kust! Oavsett destination bygger en lyckad tågpicknick på mat som är enkla att laga, bära med sig och att äta. Vi har fyllt korgen med tre läckra rätter som är sommarlätta och ändå mättar. Salt, sött och fräscht – precis som sommaren.

pi’cknick, (fr. pique-nique, möjligen av piquer [sticka] och nique [liten sak utan värde]; även andra förklaringar fi nns), medhavd måltid upp-dukad i det fria. Den första som på svenska använde ordet i denna betydelse var Fredrika Bremer 1853.Källa: Nationalencyklopedin

Textilhuset, Nässjö 1. Filt från Miljögården, 598:–2. Korg, 469:–3. Glas, 69:– 4. Handduk, 79:–5. Handduk, 49:–6. Handduk, 59:–7. Mugg, 119:–

Vår mat, Nässjö8. Skål Margarethé (blå med lock), 139:–9. Porslinsformar vita, stor 20:– liten 15:– 10. Koppar med fat, 45:– inklusive fatÖvrigt privat.

Celmar11. Picknickkorg, celmar.se, 695:–

Picknickattiraljer från

16 | lingonet

Du har väl inte missat www.resrobot.se? Här kan du enkelt söka resvägar och avgångstider med olika färdmedel direkt i telefonen. Smidig planering om ditt möte skulle sluta tidigare, eller i värsta fall senare. Kombinera med Resekortet laddat med en reskassa som ger bästa möjliga pris även vid biljettköp ombord, så har du en perfekt lösning. Resrobot finns som app till både Iphone och Android.

Resrobot

För dig som reser sällanSmålänningar som reser mer sällan med Krösatågen kan investera i ett Resekort med reskassa. Kortet laddas med 200–300 kronor beroende på i vilket län du köper det (Kal-mars länstrafiks ordinarie kort kan tyvärr inte användas eftersom det ingår i ett annat system.) Jämfört med kontantpriset får du alltid minst 20 procent rabatt med reskassa, och i Jönköpings län blir rabatten 25–50 procent beroende på omständigheterna. Prisexempel en lördag: Oskarshamn–Halmstad kostar kontant 243 kr, med reskassa blir kostnaden 161,60. Du sparar alltså 80 kr ! En kortare resa, till exempel Jönköping–Nässjö, kostar kontant 65 kr, med reskassa 32,50 (lågtaxa). Så även om du bara åker tåg något enstaka gång så är reskassa lönsamt. Som grädde på moset kan du använda reskassa för att köpa biljett till tåg och bussar i de flesta län i södra Sverige, Kalmar undantaget. Det går även att använda kortet till Köpenhamn från Malmö. Om ni är en hel familj eller två vuxna rekommenderas biljetten Duo/Familj. Då betalar du mindre än priset för två vuxna samtidigt som ni kan åka upp till fem personer. Högst två personer får vara vuxna. Också denna biljett kan köpas med reskassakortet vilket innebär att du då får ytterligare rabatt.

För dig som reser oftaSmålänningar som reser ofta gör klokt i att investera i ett Resekort period. I alla länen där Krösatågen körs erbjuds 30-dagars kort som gäller i just så många dagar, löpande efter aktiveringsdatum. Det är också möjligt att köpa Resekort period som är giltigt över länsgränsen och i angränsande län. Prisexempel. Ett periodkort 30 dagar i Jönköpings län, kostar 980 kr. Om du reser fem dagar i veckan blir priset per dag mindre än 50 kr. Om du åker tre gånger i veckan blir kostnaden cirka 81 kr per dag. Vissa län har fler alternativ för dig som åker mer sällan. Fråga hos länstrafiken i ditt län!

För dig som reser långtEn smålänning som ska åka lite längre och göra en resa med flera byten och färdmedel gör klokt i att köpa en resplusbiljett via till exempel SJ eller Veolia. Då får du också en «Kom fram-garanti». Om du istället väljer att köpa separata biljetter för varje sträcka så begränsar sig transportörens ansvar till de enskilda sträckorna.

Fråga alltid din tågvärd! Våra medarbetare vet vad som är mest fördelaktigt – fråga innan du betalar. Du kan också alltid kontakta ditt länstrafikbolag som svarar på frågor på vardagar, under dagtid.

Smarta smålänningar åker tåg till bästa pris

Att åka Krösatåg är ett ovanligt prisvärt sätt att resa – inte minst om man jämför med bilen. Men faktum är att det finns pengar att tjäna även hos oss. Genom att välja rätt betalningssätt för rätt typ av resa kan du göra ett riktigt klipp. Så här gör du för att vända på slantarna!

text • AMELIE BERGMAN

Bor du och reser i Jönköpings län?Skaffa «Mina sidor»! Öppna ett eget konto så kan du fylla på ditt Resekort smidigt hemifrån. Dessutom får du uppdateringar och trafikinformation direkt i din telefon. www.jlt.se

Skaffa Mina Sidor

Länstrafiken Kronoberg byter under juni utseende på sitt Resekort, men att det självklart går bra att fortsätta använda det blåa Resekortet.

lingonet | 17

e KL ASSISKA TÅGRESOR, DEL 2 Etext • AMELIE BERGMAN • foto • rovos rail

Vad sägs om att se The Big Five på tryggt avstånd från tågfönstret? Resan startar på Rovos Rails egen järnvägsstation i Pretoria i Sydafrika och går sedan rakt in i Afrikas hjärta. På «The Pride of Africa» lever resenärerna den afrikanska kolonisatörsdrömmen. Savannen, de vilda djuren och de mäktiga naturscenerierna passerar förbi medan måltider och champagnecocktails avlöser varandra. Verkligheten finns väl kanske också där någonstans, långt borta i fjärran.

tågsafari genom afrikas hjärta

Rovos Rail

18 | lingonet

ovos Rail skulle kunna kallas «Afrikas Orientexpressen». Precis som fl era andra lyxtågbolag frammanar Rovos Rail järnvä-gens guldålder, när tågresan var höjden av

sofi stikerat resande och där äventyret tryggt ramades in av alla tänkbara bekvämlighe-ter. Men berätt elsen om Rovos Rail är lika mycket en familjesaga – och historien om en entreprenör som fi ck en huvudlös idé.

I sista minutenAllt började 1986 när Rohan Vos, före-

tagare i reservdelsbranschen, besökte den lokala historiska ångloksföreningen.

Det var en sista minuten-inbjudan som också inkluderade en tågtripp… Rohan Vos fru Anthea har senare konstaterat att det var just den dagen som hon blev «tågänka». «Rohan har alltid varit besatt av meka-niska mojänger – faktum är att hans allra

första företag började med två begagnade bilar som han köpte och renoverade. Han har alltid haft en massa projekt på gång, men det här, det såg jag inte komma», berätt ar Anthea. «Så jag satt där uppklädd och fi n – och alldeles själv; Rohan tillbringade nästan hela resan i motorrummet tillsammans med föraren. Det ironiska är att vi borde ha sett redan där och då hur svårt det skulle bli – tåget gick naturligtvis sönder och vi fi ck åka buss tillbaka till stan.»

Dyr milkostnad blev aff ärsidéRohan började engagera sig i föreningen, gick på några auktioner och fi ck eft er ett tag den briljanta idén att han skulle skapa ett eget tågsätt för sig och sin familj. Ett lok och några vagnar att åka runt med på semestern, som ett lyxigare alternativ till husvagn.

Problemet var «bara» själva resandet. Järnvägsbolaget South African Railways gav honom visserligen tillstånd att köra loket vart han ville i Sydafrika, men till en milkostnad som inte var överkomlig. Pruta visade sig omöjligt. Däremot var det fritt fram att sälja biljett er till hugade resenärer. Och på den rälsen är det. Idén att driva en kommersiell linje med nostalgisk inrikt-ning föddes och Rohan Vos började köpa in begagnade ånglok och vagnar byggda från 1920-talet och framåt. Tåget «Th e Pride of Africa» tog långsamt form, inrett med inspiration från mellankrigstidens britt iska högreståndsmiljö. Lok och vagnar hitt ade han genom att dammsuga den afrikanska kontinenten. Med hjälp av en bok lyckades han spåra en rad olika restaurangvagnar som sålts till företag och privatpersoner genom åren.

ovos Rail skulleOrientexpressen». Precis som fl era andra lyxtågbolag frammanar Rovos Rail järnvä-gens guldålder, när tågresan var höjden av

sofi stikerat resande och där äventyret tryggt ramades in av alla tänkbara bekvämlighe-ter. Men berätt elsen om Rovos Rail är lika mycket en familjesaga – och historien om en entreprenör som fi ck en huvudlös idé.

den lokala historiska ångloksföreningen.

lingonet | 19

«Att bygga om vagnarna var mest en teknikalitet och eftersom jag jobbar med reservdelar till motorer så var det inte sär-skilt svårt att lösa mekaniken. Att bygga är kanske det roligaste av allt! Att etablera sig i turistbranschen var inte lika lätt. De eventuella förluster som jag har gjort har varit på grund av min oerfarenhet inom det området», konstaterar Rohan Vos som först efter sex år kunde visa svarta siffror.

Badkar på lejonfötterJungfrufärden genomfördes 1989 och sedan dess har verksamheten vuxit – både vad gäller sträckor och renoveringsiver. Sedan 1996 kör man två tåg med 20 vagnar vardera, alla renoverade till yppersta skick. «Min dröm var att kombinera det roman-tiska i själva tågresan med boende, mat och service i den högre skolan. Att resa med

Rovos Rail är som att resa i tiden. Vi har försökt att återskapa känslan hos en eng-elsk country club på 20-talet men med alla moderna bekvämligheter, berättar Rohan Vos. Mahogny är det dominerande träslaget och de lyxigaste tågsviterna har till och med badkar på lejonfötter. Exklusivt så det förslår, och en bjärt kontrast till såväl modern som äldre afri-kansk historia. Det här är kolonisatörens perspektiv, en typ av tågturism som inte i första hand kretsar kring mänskliga villkor, utan kring storslagna naturscenerier. Allt finns förstås inte utmed spåret utan kräver organiserade utflykter från tåget in i landet, i vissa fall med flyg. Regelbundna avgångar är en 55-timmars tripp mellan Pretoria och Kapstaden samt en lika lång resa mellan Pretoria och Victoriafallen. Den som vill se storvilt och The Big Five satsar lämpligen

på en renodlad safariresa mellan Pretoria och Durban som inkluderar besök i de stora naturreservaten.

Konverterade ånglokNågon gång per år anordnas storslagna resor som inbegriper stora delar av den afrikanska kontinenten. Eller vad sägs om ett fjorton dagars edwardianskt safari från Kapstaden till Dar Es Salaam i Tanzania? En resa som går via Kimberley, Pretoria, Mafi-keng, Beit Bridge, Bulawayo, Victoriafallen, Lusaka och vidare in i Tanzania. En annan resa, med fokus på safari, går till Tanzania och för den hugade är det faktiskt möjligt att resa med Rovos Rail ända från Kapstaden till Egypten. Även golfintresserade kan få sitt lystmäte och erbjuds att tuffa runt bland Sydafrikas främsta golfklubbar. Även om Rovos Rails fortfarande basar

över några av världens äldsta ånglok i kom-mersiell trafik, så har The Pride of Africa och andra tågsätt konverterats till el- eller diesellok. Att driva en verksamhet base-rad på kol och vatten är helt enkelt både praktiskt och miljömässigt ohållbart. Men i anslutning till företagets egen järnvägssta-tion(!) i Pretoria finns ännu möjlighet för den verklige entusiasten att uppleva en resa med ånglok. Rohan Vos samling omfattar flera kärleksfullt renoverade lok, uppkal-lade efter Anthea och hans barn – Tiffany, Bianca, Brenda, Shaun och Marjorie. Och så King Zog förstås, döpt efter familjens omhuldade dalmatinerhund. Föga impo-nerande kan man tycka, efter en resa bland lejon och leoparder. Men djuren på savan-nen bryr sig förstås inte ett dugg. •

Att åka med Rovos Rail är som att färdas genom tid och rum. Vagnar-na som Rohan Vos har köpt på olika auktioner och «tågloppisar» har rustats upp i pampig edwardiansk stil.

20 | lingonet

text • AMELIE BERGMAN • foto • mattias bokinge

När tåget 8.08 kommer inrullande på perrongen i Vag-geryd sjuder luften av förväntan. 24 taggade fritidsbarn i åldrarna 9–11 väntar lydigt på rad innanför säkerhets-linjerna men när dörrarna öppnar så är det först på som

gäller. Det är skollov och just den här dagen har fritids-lärarna fixat en utflykt till Jönköping. Bowling, lekparker och hamburgare står på schemat.

Storfritids på äventyr

Hela gänget – barnen på Storfritids vid Hjortsjöskolan i Vaggeryd har bara ett stenkast till stationen och tar gärna tåget när det är dags för utflykt.

KrösaprofilenNamn: Fritidsledare och barn från Hjortsjö- skolans Storfritids i VaggerydSträcka: Vaggeryd–Jönköping tur och returResevaluta: Jönköpings Länstrafiks Reskort

lingonet | 21

När alla 24 barnen och sex medföljande vuxna kommit ombord är tåget smockfullt. Men alla hittar en plats att sitta och övriga morgonpendlare verkar ta saken med ro. Tågvärd Pernilla Rocklöv är van vid stora sällskap och expedierar snabbt och smidigt biljetterna när fritidslärare Stefan Hellström halar fram det fulladdade Reskortet. Större grupper med barn och ungdomar hör till vanligheterna på den här sträckan. När det är dags för utflykt eller klassiska skolresor så tar man gärna tåget. «På fritids åker vi främst tåg i samband med loven, eftersom man behöver en hel-dag till en sådan här utflykt», säger Stefan Hellström som tycker att valet är mer eller mindre självklart. «Det är en kombination av ekonomi och säkerhet. Det är prisvärt att åka tåg, särskilt när vi är så många som åker på en gång. Men framförallt känns det tryggt att inte behöva köra barnen i våra egna bilar. Vi har ju fått föräldrarnas förtroende att ta hand om deras

barn på bästa sätt, och då tänker man efter både en och två gånger innan man ger sig ut och kör på vägarna. Ur miljöperspektiv vore det förstås bättre att åka med eldrivet tåg än med diesellok. Men som alternativ är det ändå mycket bättre, det stora antalet resenärer ger ju ändå en relativt liten mil-jöpåverkan jämfört med bil.» Sedan är ju själva tågresan ett äventyr i sig. Fartens tjusning och det lilla pirret i magen i kurvan gör sitt till. Och ska man sitta i framåt i färdriktningen eller åka baklänges. Alternativen är många. Lingonet tog pulsen på några av fritidsresenärerna.

Brukar du åka tåg ofta?«Jag åker tåg till Jönköping ibland. Fast inte ensam, jag brukar ha någon med mig. Förra gången var det min kusin som följde med. Det var kul – jag gillar att åka tåg, det är lugnt och skönt.»Linus Englund, 10 år

Vem reser du helst med på tåget? ”Förra gången åkte jag tillsammans med min storebror Pontus som är 13 – då fick vi åka själva utan våra föräldrar. Vi hälsade på min mormor som bor i Hånger, vi brukar ta tåget dit ibland. Egentligen tycker jag inte att det är så stor skillnad mot att åka bil. Man är van vid att det går snabbt.”Albin Boberg , 9 år

Vad tycker du om att åka tåg?«Jag gillar att åka tåg, men det är jobbigt när man måste gå på toa. Det är ju lite kne-pigt när tåget rör på sig och det kanske är därför det inte alltid är så fräscht? Sen är det ju himla pinsamt om man glömmer att låsa…»Albin Augustsson, 11 år

Åker du tåg eller bil till skolan?«Det känns tryggt att åka tåg. Nu när jag har börjat jobba i Vaggeryd funderar jag på att ta tåget de dagar som tiderna passar,

det känns säkrare än att ta bilen. Jag bor i Taberg, så Krösatåget går ju i princip från dörr till dörr eftersom skolan i Vaggeryd ligger bara ett stenkast från stationen.»Marika Cedstam, fritidslärare

Du ser nöjd ut! Är det kul att åka tåg?«Ja! Det svänger så där lite lagom och killar i magen. Inte lika mycket som på Liseberg förstås, men det är lite samma känsla. Och så är det mer miljövänligt än bil.»Edith Bergman, 10 år

Det är inte bara Lingonet som bjuder på lektyr på Krösatåget. felix westroth förbereder fram-tida karriärval genom att studera affärslivet i Kronoberg.

från vänster: amalia löfström, lovisa svensson, anna skoglund (fritidslärare) och elmer karlsson.

24 barn och sex vuxna – det borde bli en jättebiljett? Tågvärd Pernilla Rocklöv skriver med van hand ut biljetten till Stefan Hellström.

Tågvärden är din vän på vägen!

Det är inte alla som är soliga halv sex en tisdagsmorgon. Men Pia Wislander, tåg-värd på Krösatågen, trivs med att gå upp i ottan och vara trevlig. Pia och hennes kollegor på Krösatågen är dina vänner på vägen.

text • AMELIE BERGMAN • foto • bosse lindqwist

Tågvärd Pia Wislander hälsar välkommen på perrongen i Nässjö.

22 | lingonet

lingonet | 23

När första turen lämnar Nässjö klockan 05.30 har Pia Wislander redan varit på plats ett tag. Inställelsetiden är en halvtimma före avgång. Hon kikar in till trafikledningen och säger hej, hämtar ut handdator och kassa på kontoret samt stämmer av mejl och annan information. Sedan bär det iväg. «Min första uppgift blir att välkomna morgontrötta resenärer ombord, sedan går resan kors och tvärs över hela Småland. Hur rutten ser ut beror lite på arbetstiden. Vissa dagar börjar jag runt klockan fem på morgonen och går av redan vid klockan nio. Andra dagar är det tiotimmarspass från nio till nitton som gäller. Så hur långt jag reser på en dag – och hur mycket folk jag träffar – beror förstås på schemat. Men det är just variationen i arbetstider och rutter som jag älskar!», förklarar Pia och fortsätter med att beskriva en typisk arbetsdag. «Morgonen kan börja med att vi tar våra jobbpendlare från Nässjö till Eksjö och vice versa. Sedan byter jag till Jönköpingståget. Tågvärdarna byter tåg allt som oftast – spe-ciellt till sträckan Nässjö–Jönköping där vi kör med eldrivna tåg. Sedan kan färden gå från Jönköping till Värnamo, Alvesta och

Växjö tur och retur. Dagen avslutas med en resa tillbaka till Nässjö från Jönköping.»

Ett tvärsnitt av SmålandPå en dag hinner Pia alltså möta många lokförare och resenärer. Hon expedierar biljetter, svarar på frågor och hjälper alla till rätta. «Biljetthanteringen är förstås nödvän-dig men det är att ge service och hjälpa till som är tågvärdens viktigaste uppdrag. Jag märker ju också på våra resenärer att det är min närvaro som betyder mest. Om man är osäker finns jag där för att svara, inte minst vad gäller byten. Skulle vi mot förmodan bli försenade, så kan de känna sig trygga i att jag vet vart de ska och att jag kommer att göra mitt bästa för att vi ska hitta en lösning.» Tågvärdens sociala funktion är ovärderlig och många uppskattar att få en pratstund med tågvärden. Många känner Pia sedan tidigare, andra är nya ansikten. Pia pratar gärna bort en liten stund i mån av tid. «Jag gillar att träffa folk, det är därför jag trivs så bra med det här jobbet. I mitt jobb möter jag ‹Småland›, varje dag. Jobb-pendlare, gymnasieelever, studenter, dag-

lediga, shoppingsugna och resenärer som ska vidare till storstäderna eller ut i vida världen. Det är människor i alla åldrar och från alla sociala sammanhang – och de allra flesta är väldigt trevliga. Som tågvärd får man en ganska bra uppfattning om samhäl-let vi lever i.»

Ingen kalenderbitarePia har jobbat som tågvärd på Krösatågen i fyra år, och har dessutom arbetat en tid på ledningscentralen i Nässjö. Hon kan där-med alla rutiner på sina fem fingrar, något som underlättar när det kör ihop sig. «Tack och lov har jag aldrig råkat ut för några dramatiska händelser, men proto-kollet är väl inövat och tack vare tiden på trafikledningen så har jag en väldigt god uppfattning om hur händelsekedjan ser ut. Information är A och O. Så länge mina passagerare får tydliga svar och vet att jag kommer att berätta mer så fort jag vet mer om vad som har hänt, så brukar de flesta vara glada och nöjda.» Blir det aldrig stressigt? «Nej, jag tycker faktiskt inte det. Jag gil-lar när det är lite fart och fläkt. Dessutom

upplever jag att jag får god support av min arbetsgivare – och så har vi en väldigt bra kamratanda. Vår ambition är att det ska vara hemtrevligt att åka med Krösatågen, oavsett om man åker varje dag eller bara någon gång ibland. Själv tycker jag att vi lyckas med det, och jag hoppas att mina resenärer känner samma sak.» Kan du tidtabellen utantill? «Nej för sjutton, den har jag i fickan!»

«Jag gillar att träffa folk, det är därför jag trivs så bra med det här jobbet. I mitt jobb

möter jag ‹Småland›, varje dag.»

Bra kamratskap bidrar till den goda stämningen ombord. Varje jobbpass börjar och slutar på trafikledningen i Nässjö där Pia hämtar och lämnar sin utrustning och passar på att stämma av med kollegorna – här instruktionsförare thomas williamsson.

24 | lingonet

Krösatåg Sydost knyter samman Småland, Blekinge och Skåne

Anders ska leda den historiska satsningen

I december skriver Krösatågen kommunikationshistoria. Krösatåg Sydost kommer att knyta samman Småland med Blekinge och Halland i ett helt nytt trafi ksystem. Men även om Krösatågen växer så förblir verksamheten vänligt vardagsnära, i sann «krösa-anda». «Krösatåg Sydost får en lokal och småskalig prägel. Att resa med oss ska vara som att kliva in i en lanthandel», säger Anders Ekman.

text • AMELIE BERGMAN • foto • bosse lindqwist

89

BALLINGSLÖV

HÄSSLEHOLM

HÄSTVEDA

OSBY

KILLEBERG

ÄLMHULT

VÄRNAMO/GÖTEBORG

DIÖ

VISLANDA

lingonet | 25

Anders Ekmans namn känner den uppmärksamma Lingonet-läsaren igen sedan tidigare. Tidigare har han varit affärsområdeschef på DSB Småland som är ansvarig operatör för Krösatågen i Småland och Halland. Från och med juni har Anders nytt jobb som affärschef med ansvar för uppbyggnaden av Krösatåg Sydost. Ny arbetsgivare är Veolia Transport, som vunnit upphandlingen för sträckan och därmed är en ny medlem i Krösafamiljen. «Veolia Transport kommer att driva tre nya sträckor. Växjö–Hässleholm och Emma-boda–Karlskrona tas i drift redan i december i år. I juni 2013 öppnas Emmaboda–Kalmar.» Nya stationer i Småland är Vislanda, Gemla och Diö. I Skåne öppnas Killeberg, Hästveda och Ballingslöv. Projektet är en stor satsning på infrastrukturen i Småland med Blekinge och nordöstra Skåne. Tanken är att öka pendlingsmöjligheterna för de mindre orterna utmed järnvägen, till såväl större orter med stark arbetsmarknad som till regionala center som Växjö och Hässleholm. Resultatet blir ökad tillgänglighet och turtäthet.

Som en lanthandelDe tre nya sträckorna som ingår i Krösatåg Sydost kommer att fungera som ett litet, slutet system i det större Krösatågsystemet. «Samma lokförare och tågvärdar ska jobba på sträckan, så även om det är många som reser så kommer nog både resenärer och personal att känna igen varandra efter ett tag.

Det kommer att bli en ganska familjär känsla, lite som en lanthandel», säger Anders Ekman. «Det här projektet skulle kunna sammanfattas med slagorden ‹Det var inte bättre förr!›. Av den enkla anledningen att inget av detta har funnits förut. Vi skriver ett helt nytt blad och det känns naturligtvis väldigt roligt och spännande.» «Faktum är att allt är nytt. Ny personal, nya lokförare och nya tågvärdar ska anställas. Nya eldriva tåg ska renoveras och sättas i trafik. Nya lokaler ska inredas och tas i bruk.Tack och lov så är det inte bara jag som har ansvaret för detta. Sju erfarna projektledare är redan i gång och jobbar.»

Passa på att påverka!För nuvarande och blivande resenärer är detta naturligtvis ett ypperligt tillfälle att vara med och påverka – om du har några synpunkter och önskemål är du varmt välkommen att höra av dig till Anders. «I vår bransch pratas det ofta om våra ‹huvudmän› och då menas för det mesta länstrafik, landsting och kommuner. Men våra verkliga huvudmän står på perrongen och väntar på tåget. Det får vi aldrig glömma bort!» •

Anders Ekman ansvarar för den nya satsningen på Krösatåg Sydost med premiär i december.

26 | lingonet

på med benvärmarna!

Charlotte Perrelli och Diggiloo tar 80-talet till Eksjö

x e lva dda r , upprullade kavaj-

ärmar, skrikiga neonfärger, skipants, blå mascara, benvärmare, Peter Pan-stövlar och tubsockor i pumpsen… Listan över 80-talets modesynder kan göras lång. Ändå minns många av oss detta decennium med värme. Kanske framförallt på grund av musiken. «Jag växte ju upp under 80-talet som var något av en storhetstid för svensk musik. Schlagerscenen formligen exploderade och själv lyssnade jag mest på just svenska artis-ter. Kicki Danielsson, Carola, Lena Philip-son… Det var då jag insåg att jag ville jobba med musik», berättar Charlotte Perrelli som dock inte längtar tillbaka till hawaiimönster och tuperade, hårdsprayade luggar.

«Jag klädde mig som alla andra – i tights och neonfärger. Men som med många tren-der så är det inget man kan tänka sig senare i livet. Det finns definitivt inga 80-talsflirtar i min garderob!», konstaterar Hovmantorp-födda Charlotte som ser fram emot att få angöra Eksjö i sommar. «Smålänning som jag är har jag faktiskt inte upplevt Eksjö på nära håll. Kanske kan det bli ändring på det i sommar», resone-rar Charlotte som kommer till Eksjö och Sjöängen den 6:e juli.

Rakt över DiscMed i Diggiloosällskapet finns andra artis-ter som präglats av – eller präglat – 80-talet. Claes af Geijerstam – DJ Clabbe – med sitt «Rakt över Disc är en av dem, Lotta Eng-

berg och Jessica Andersson är två andra. Sedan finns det en och annan som knappt hann insupa yuppie-decenniet – som Andreas Weise, född -86. «Jag brukar kontra med att jag är show-ens verkliga 80-talsprodukt», säger Weise som också får sällskap på scen av Linda Pritchard, David Lindgren,Per Andersson, E-Type och Mojje Johansson. På repertoa-ren står bland annat musik av Orup, Lena Philipson, Guns’n Roses, AC/DC, Tina Tur-ner, ZZ Top och Toto.

Pensionerad profilEn schlagerprofil från 80-talet som dock fattas i år är Diggiloo-pappan Lasse Holm som i år har valt att lämna scenen. «Men Lasse finns med i kulisserna och

publiken kommer att känna igen sitt Dig-giloo. Trygghet med variation och en famil-jär stämning är ju vad Diggiloo står för», poängterar Charlotte Perrelli som turnerar med showen för fjärde året. «Det är en fantastisk stämning och ett tacksamt sätt att kombinera sommarliv med arbete. Om schemat tillåter planerar jag gärna in en extra dag på spelplatsen tillsam-mans med familjen. Diggiloo är ett härligt sätt att uppleva Sverige!» •

text • AMELIE BERGMAN

80-talet är över oss! I sommar kommer Diggiloo-turnén till Eksjö. Med sig i bagaget har gänget både svenska och utländska Tracks-hits. Charlotte Perrelli är en av dem som minns 80-talet med skräckblandad förtjusning. «Det var 80-talsmusiken som väckte mitt musikintresse, men jag skulle aldrig klä mig så igen!»

lingonet | 27

Ronneby, Brunnsparken 1/6

Lidköping, Rörstrand Center 28/6

Halmstad, Brottet 29/6

Landskrona, Citadellet 30/6

Eskilstuna, Sundbyholms Slott 5/7

Eksjö, Sjöängen 6/7

Åland, Eckerö Post och Tullhus 11/7

Forshaga, Dömle Herrgård 13/7

Älvsbyn, Storforsen 17/7

Rättvik, Dalhalla 19/7

Oviken, Fröjdholmen 20/7

Järvsö, Stenegård 21/7

Visby, Kneippbyn 24/7

Borgholm, Idrottsplatsen 26/7

Lysekil, Gullmarsvallen 27/7

Skurup, Svaneholms Slott 1/8

Båstad, Tennisstadion 2/8

Båstad, Tennisstadion 3/8

Vadstena, Vadstena Slott 9/8

Tibro, Ånaplan 10/8

Alingsås, Savannen 11/8

Stockholm, Hagaparken 17/8

Hit kommer Diggiloo i sommar

Vinn Diggiloo-biljetter!

Vad heter Lena Philipsons schlagerhit från 80-talet?1 Dansa i neonx Ta mig till havet 2 Fyra bugg och en… ja, ni vet vad…

Hur många år har Diggilooturnén kuskat land och rike runt?1 10x 112 7

Nu har du chansen att vinna 10 biljetter till Diggiloo på Sjöängen i Eksjö 6 juli

U T L S L A G S F R Å G A . Hur många resenärer hade Krösatågen under 2012? E-posta ditt svar och din postadress, senast 25 juni 2013 till diggiloo@jlt.se Lycka till!

Diggiloogänget under uppladdningen i Miami tidigare i år.

foto: Pontus H

öök

28 | lingonet

Karin Franssons

Nåja, en och annan köttbit blir det också.

«Jag älskar ett gott kött, men jag känner som

så många andra att det ofta blir för lite av ljust kött

och grönsaker», bekänner Karin, som därför har skapat en ny kokbok som fått namnet «Fågel, fisk & grönt». Boken har kommit till för att erbjuda alternativ till matintresserade som medvetet vill dra ner på konsumtionen av rött kött till förmån för lättare alternativ. «Vi har ju väldigt fina råvaror här i Sve-rige men är ganska dåliga på att ta vara på dem, det gäller inte minst olika typer av fågel», resonerar Karin som dock inte har

skrivit en bok för den som vill ha en snabb middagslösning en tisdagskväll. Nej, det här är en kokbok för den som är genuint intresserad av mat och som vill utvecklas vidare i sin matlagning. «Jag vill inspirera till nya råvaror och tek-niker. Silikonmattor är ett suveränt verktyg som underlättar förberedelser och även går att frysa in, så dem introducerar jag här. Agar-agar är utvunnen ur en alg och är en bra och nyttig råvara som ofta förknippas med en trist geléklump. I boken visar jag på några spännande sätt att tillreda alger som tillbehör till fågel och fisk.»

ÖrtdrottningenJust de gröna tillbehören, eller «garnity-

ren» som hon kallar dem, är något av Karins signum. I anslutning till hotellköket har hon en egen örtagård som hon vårdar ömt. «Örterna styr min matlagning. Jag börjar alltid med att gå ut i örtagården och se vad som finns tillgängligt för dagen. Våren och sommaren är en härlig tid! Häromdagen gjorde jag en sparris med körvelvinägrett. Enkelt och underbart gott. Örter är tack-samt eftersom vemsomhelst kan odla dem, i princip varsomhelst. Jag har en väninna som odlar örter i en kruka på sin minimala balkong. Hon har många sorter att välja bland och de trivs hur bra som helst.» Örterna är från början medicinalväxter och man ska inte underskatta deras hälso-samma effekter, anser Karin Fransson.

«Många av dem är nyttiga för matsmält-ningen och det är, nästintill, omöjligt att överdosera färska örter. Möjligen ska man vara lite försiktig med vedartade örter som rosmarin och timjan. Själv har jag också en tendens att ta för mycket av libbsticka och mejram. Men det ska mycket till för att man ska misslyckas!» I den nya boken ges många förslag på ört- och grönsaksbaserade garnityr att servera till de olika rätterna. «Man behöver inte laga en meny rakt av utan kan välja att bara göra ett garnityr som man tycker om. Jag har också tagit med några härliga bröd och bakverk, allt för att inspirera till nya kombinationer.»

• Matdestinationer, del 2 •

njut

kulinariska konst på Hotell Borgholm

För alla «foodies» är Hotell Borgholm ett givet utflyktsmål. I köket härskar matprofilen Karin Fransson som blivit känd för sin kompromisslösa och pas-sionerade relation till råvaran.

lingonet | 29

Öländska smakerFör den som besöker Hotell Borgholm i sommar väntar dagskomponerade menyer inspirerade av det som finns i örtagården och i Karins egen grönsaksodling. «Vi försöker att alltid erbjuda råvaror från Öland i första hand, och så ofta som det finns har vi Ölandslamm på menyn. Men vi använder oss självklart av många andra goda råvaror från svenska producenter. Förvänta dig friska, fräscha smaker och ett vänligt bemötande. Allt börjar med en trevlig och engagerad personal», säger Karin som har tränat upp stora delar av den svenska kock-eliten. «Det är jag otroligt stolt över, det är roligt att ha fått vara med om detta. Att få chansen

att – som autodidakt – få skapa sin egen stil och prägel är en stor ynnest. Men jag skulle fortfarande vilja se fler framgångsrika kvinnliga kockar. Jag har faktiskt två tjejer i mitt kök just nu som jag tror väldigt mycket på!»

Folkkär kockprofilKarin Fransson är unik på den svenska stjärnkockshimlen. Folkkär efter 17 års medverkan i radioprogrammet Meny, och dessutom självlärd. För mer än 30 år sedan träffade hon Owe Fransson, ägare till Hotell Borgholm, och flyttade till Sverige. «Jag var utbildad sekreterare. Men äls-kade att laga mat. En dag var kocken sjuk, så jag ställde mig i hotellköket och tänkte

att ‹det här fixar jag›. Men mina smaker var helt annorlunda än det som var gängse svensk restaurangmat på den tiden. Gäs-terna gillade det. Och på den vägen är det! Mitt arbete är min passion, och vi har kom-mit därhän att vi kan hålla öppet i princip året runt. Det är en fantastisk förmån!» Ändå sörjer Karin utvecklingen inom svensk matlagning. «Tyvärr är vi alldeles för stressade. Vi har för lite tid. Vi bygger tjusiga kök och tittar på matlagningsprogram på teve. Men när det kommer till kritan köper vi gärna färdiglagat. Det gör mig ledsen.» Hemligheten är att planera. «Gör upp en matsedel i förväg. Att stressa iväg efter jobbet funkar inte, det vet jag av

egen erfarenhet. Själv är jag ledig på sönda-gar, men väljer alltid att planera middagen en dag innan. Annars försvinner halva min lediga dag på att handla och laga mat. Att engagera sig i råvarorna är också viktigt. Ta med familjen på en utflykt bland alla fina gårdsbutiker – då får du bra råvaror i kylskåpet och en härlig upplevelse med barnen!» •

Hotell Borgholms egen örtagård är hjärtat i Karin Franssons matlagning. Alla kan odla egna örter, det räcker med en liten kruka på balkongen, säger Karin. Färska örter ger mycket smak och är lätta att använda – det ska mycket till för att man ska överdosera.

text • AMELIE BERGMAN • foto • hotell borgholm

Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren i den här upplagan av Krösakrysset belönas med ett Resekort med reskassa från valfritt länstrafi kbolag i Halland, Jönköping, Kalmar eller Kronoberg till ett värde av 1000 kr.

Vi vill ha ditt svar senast 30 augusti 2013. Lycka till! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafi k, Box 372, 55115 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset».

Namn: Adress: Telnr:

IMG_0263

flötet

IMG_9315(4)

utedasset

HÄR KANMAN

VASKAGULD

FINNS FÖRSKOGENS KONUNG

I MÅLILLA

KOMMERILBUD

PÅ

FAR-KOST

FÖR ME-TANDE

EMILSSOCKEN

SÖTDRYCK

DEN BRYTS IEMMA-BODA

KANFRÅGAN

VARA

GLAS-BLÅSA-

RESKICKA

RYSSJA

SPELASI HOOK

STORASPEL

2013 HÖGLANDETSTRÄSTAD

HÅLLERDEN

BAKOMFLÖTET

HÖG-LANDETS

KNUT-PUNKT

DUM-HETERKISEL

IN-TRÄFFA

PASSA

RAY DA-VIES

BANDBUSKE

TRÄDOCHFISK

LÄTT ATTHAMNAUTANKARTA

VENPÅ BANAI VAGGE-

RYD

RED-SKAPOSTORT

ÄRSKURK-AKTIGA

FILM-LEE

STROPPFÖR

LYFT-NING

MUSIK-STIL

ÄR SÅ-RANDESPEL-DELEN

EN GÅNGUNDERJORD

ÄRKATT-UNGE

ÄRVIMSIGI TRA-FIKEN

HÅLLERIHOP

DEN JAGAR

OMNATTEN

JÄTTE-TRÄD INORRAKVILL

SKURU-GATA

VÄNLIGTTILLTAL

RÖDBLOMMA

HERRNILSSON

PRO-NOMEN

IFATTIG-

HUSFÖRR

JWKRYSS.

SE

MJUK-GÖRARE

TURIST-GRUVA I

VET-LANDAKOM-MUN

LEJON-NAMN

MONO-POL-

UNDER-LAG

BÖNE-ORD

KANVÄCKAS

SMULT-RON-

STÄLLE

ÄR FELHÄNDERÄR NOGA

VÄRRE

HARTOPP

MED VIDUTSIKT

SEG IGODIS-PÅSEN

MAGRATÖSER

BOLAGVILAS

PÅ

FORMAV AV-KAST-NING

RAMSÅFÖR-

SÄMRARSIKTEN

NORSKADAMLIVAPEN-SLAG

FÖRSÄKRANI MÅL

RYTMIS-KA ORD

DIREKT

LÄRABRA-HAMHAFT

SÄGSMED RIM

HÄLSAS

VILLLAT

DATOR

MUSEI-JÄRN-VÄG

SLÄPA

RINGEN-FIGUR

HARHEMLIGVERK-

SAMHETTRAK-TOR-

FÖRE-TAG

KOMPIS

SUNDÖ

SOLGUD

VISKASBORTKLÄN-NING

ARAB-STAT

SLITSUNDERGÅNG

CLOWN-NAMN

TARMAN PÅ

REP

Vinn ett Resekort med reskassa till Krösatågen!

KRÖSAKRYSSET

30 | lingonet

Testa dina regionalkunskaper

På spåret!

destination 3Järnvägen Nässjö-Oskarshamn drogs igenom bygden 1874, där det då endast existerade en kvarn på den plats småorten ligger idag. Småorten har varit hårt drabbad det senaste decenniet, 2022 lades m-reals papperstillverkning ned och 2003 samt 2012 drabbades orten kraft igt av översvämningar. Småorten är sammanvuxen med skönlitterär Astrid Lindgrenpärla och lig-ger vackert belägen vid Silverån.

destination 1Den 23 juli 1958 drabbades orten av en ödesdiger explosion.Träskornas och toffl ornas mecka.Tätort i Kronobergs län som fi ck tågstopp med Krösatågen den 4 januari 2012.

destination 2Detta samhälle ligger utmed riksväg 26 och breder ut sig på båda sidor om Nissans dalgång.

Närmsta grannar är Sennan, Åled och Slättåkra.

Samhället har fått sitt namn av bokhållare Oscar Björkman som 1844 köpte en bit mark med tillhörande vattenfall vid Nissan. Här byggde han ett sågverk som sam-hället senare fi ck sitt namn från.

destination 4För den historieintresserade fi nns här fl era runstenar och fornläm-ningar att besöka. En stad där kyrkorna står tätt. Strategiskt läge och hög höjd har satt staden på kartan som järn-vägsknut och rekreationsstad. Stadens damlag i innebandy har tagit sig till division 1 och här är även en känd bildoktor född.

Vad vet du om orterna längs spåret? Följ ledtrådarna och se var du hamnar – eller passa på att testa en medresenär. Svaren hittar du längst ner till höger.

rätta svar: 1. moh

eda, 2. oskarström, 3. silverdalen och 4. sävsjö

lingonet | 31

32 | lingonet32 | lingonet

Krösatågen tar dig från kust till kust!

89