#2 – 2009

LiTHanian gör:

KÅRHUSTEST

Mille vs. DavidKlimatveckan

Fråga fysikern m.m.

LiTHanian dimper ner i varje LiTH-students brevlåda. Den finns även tillgänglig på platser runt om på universitetet!

Visste du att...

Linköpings Teknologers Studentkår - LinTeks medlemstidning Redaktionen 08/09 tackar för sig &

hälsar våren välkommen!

SOF-special StudentOrkesterFestivalen

13-17 maj

Nu finns det ett byggbolag som heter Svevia. Vi är specialiserade på att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. Är du på väg ut i arbetslivet eller letar sommarjobb och vill vara med att förverkliga framtidens resande? Gör oss sällskap på resan. Du kliver enklast ombord på svevia.se

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

Alltid på väg

Nyhet: ett byggbolag för dig somär på väg.

Enea förenklar den mestkomplexa produktutveckling

www.enea.com

Tre bra skäl att välja Fortum• Personlig utveckling • Ledarskap i fokus • Balans i livet

Tävla med Fortum och vinn biljetter till DN-galan och Finnkampen!Var med på plats och se våra svenska friidrottsstjärnor röna nya framgångar. Tävla om biljetter på Fortums hemsida – vi delar ut flertalet biljetter under varje tävlingsvecka.

Gå in på www.fortum.se/student och svara på några snabba frågor så har du chans att vinna!

Hur kan man låta några nollor från högskolan forma framtidens energibolag?

Nytänkande. För ett hållbart Göteborg.

Hur framtiden ser ut kan vi bara sia om. Men en sak är säker; för att kunna utveckla och leverera energilösningar utan att belasta miljön krävs nytänkande och friska idéer. Vi på Göteborg Energi är alltid på jakt efter hungriga medarbetare som kan tillföra ny kompetens och hjälpa oss att skapa morgondagens energibolag. På www.goteborgenergi.se hittar du mer information om dina karriärsmöjligheter hos oss.

4

MARCUS GUSTAFSSON

SKRIB

ENTA

NSVA

RIG

SKRIB

ENT

JACOB CARLSSON

LinTeks kårtidning LiTHanian

AdressLiTHanianLinköpings teknologers studentkårTekniska högskolan581 83 Linköping

Chefredaktör och ansvarig utgivareHanna Kulinlithanian@lintek.liu.se0702 - 69 45 81

AnnonsansvarigCarl Johan Leijon Ekstrand

OmslagFoto: SjälvutlösarenModeller: Delar av redaktionen

Upplaga8300 ex.

TryckStrokirk-Landströms AB, Lidköping

Papper omslagSilverblade Art 250 g

Papper inlagaMultiOffset 120 g

Lithanian är en medlemsskrift för Lin-köpings teknologers studentkår, LinTek. Tidningen utkommer fyra gånger per år och skickas hem till medlemmarna. Endast då särskild anges är uttalanden att betrakta som LinTeks ståndpunkt.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkommet material. För insänt och ej beställt material ansvaras ej.

Ett stort tack tillVåra annonsörer & alla medarbetare som har hjälp till att ta fram denna tidning. Tack!

ledare

Vad händer med kårtidningen vid kårobligatorieavskaffandet? Det är något jag har funderat mycket på under året och jag vet att mina kollegor runt om i Sverige har brottats med samma bekymmer. Annoser, tryckkostnader, upplagor.. Allt snurrar i huvudet på oss chefredaktörer men jag tror att LiTHanian har en bra lösning på “problemet” och en ljus framtid till mötes!

Jag vill börja med att säga att LiTHanian är liksom LinTek positiva till avskaffandet av en obligatorisk kåravgift, man ska få välja själv om man vill vara med i en organisation eller inte. Jag tror dock att detta kommer få konsekvenser för kårens intäkter och påverka, inte bara kårerna utan all verksamhet runtomkring. LiTHanian måste klara sig finansiellt utan

kåravgifter i framtiden om man vill finnas kvar. Det är något jag tror kan bli verklighet redan nästa läsår. Men det bygger på följande två saker; att vi lyckas bli ekonomiskt oberoende av kåravgifter genom att vi får in annonser som kan täcka kostnaderna och att vi gör en bra tidning som studenterna vill läsa.Vill vi ha en kårtidning i framtiden måste vi kämpa för det. Jag hoppas och tror att LiTHanian med dess sektionssidor kommer att informera och underhålla studenterna på LiTH i många år framöver! LiTHanian behövs!

Till sist, TACK för detta året, nu lämnar jag över till nästa års chefredaktör, Martin Nyberg att styra skeppet framåt. Ha en skön vår allihop och må väl!

Kommer du få den här tidningen i framtiden?LiTHanian & kårobligatorieavskaffandet

hANNA KulIN

Chefredaktör

lithanian@lintek.liu.se

redaktionen årgång trettiosex.

Medverkande i detta nummer: Niklas Alberth, Rune Olsson, Tobias Ohlsson, David Nord

Ch

EFRED

AK

TÖR

HANNA KULIN

lAYOu

TAN

SVAR

IG

MATILDA RAGNARSSON MARTIN NYBERG

FOTO

AN

SVAR

IG

VEGA MAGNIN GIDHOLMMALIN PERSSON JARSKÄR

IlluSTR

ATION

SAN

SVAR

IG

FRIDA BERGKVIST

IlluSTR

ATÖR / KR

ÖN

IKÖR

SKRIB

ENT

LISA BENGTSSON

IlluSTR

ATÖR

PIERRE GALISSON

FOTO

/ SKRIB

ENT

PETER SUNESON

FOTO

MALIN PAULSSON

lAYOu

T

5

#2 - 2009

13

15-17 14

1918

Klimatveckan

Regnbågen

LiTHanian gör: Kårhustest

22-2420-21 linTeks nya Generaler

Kom i studiero med liThanian och Rune Olsson

26-27

37

3432-3328-30

39

35

40-51

Detta har hänt - Bildkollage

Mille vs. David

Reportage: Forskning med spets

Fråga fysikern

lose yourself - In English

Kalendarium

Sektionssidor

utbildningssidan

Spotify - LiTH-alumn bakom musikrevolution

Intervju ShGO - Varför är hyran så hög?

9-12 SOF 2009

25 Sagan om BOK-AB fortsätter

36 linTek hjärta Nolle-P

hANNA KulIN

Chefredaktör

lithanian@lintek.liu.se

6

EMM - NYTT PROGRAM PÅ LITHI höst kommer ett nytt program att starta på liTh. Det är civilingenjörsprogrammet EMM (Energi-Miljö-Management), det första i världen i sitt slag. EMM kommer att tillhöra M-sektionen, tillsammans med Maskin och Delta.

EVA FUNCK - VINNARE AV REFTECS STORA PRIS

RefTec, teknologkårernas samarbetsorgan, delar

varje år ut ett pris till någon eller några som främjar

intresset för teknik eller naturvetenskap för barn och

ungdomar. I år går priset till Eva Funck, som bl.a.

setts i Björnes magasin och barnprogrammet ”Evas

funkarprogram?”

Och motiveringen lyder: ”Eva Funck tilldelas

Reftecs stora pris 2009 för hennes vilja till att

utbilda, underhålla och väcka nyfikenhet hos Sveriges

barn. Detta är av speciell vikt nu, då intresset för

naturvetenskap och teknik sjunker runt om i hela landet.

Att börja insatsen med att återuppväcka intresset för

dessa ämnen hos de yngre generationerna kan ge Sverige

fler studenter till dessa ämnen.

Hennes förmåga att förklara teknik och naturvetenskap

för barn på ett enkelt och pedagogiskt sätt, utan att

förlöjliga ämnet och dessutom hålla det tekniskt korrekt

är en stor insats för morgondagens studenter inom

naturvetenskap och teknik.”

INTERNATIONELL KONFERENS I LINKöPING

7-10 maj gästas Campus Valla av ett 20-tal studenter från några av liu:s samarbetsuniversitet i Europa. De kommer för att delta i en konferens inom utbytesorganisationen ECIu (European Council of Innovative Universities) på temat Miljö och ledarskap. En rundvandring i linköping ingår också i programmet. Två linTek-studenter och en StuFF:are står bakom arrangemanget. undantaget de fyra liu-studenter från ECIu-länderna som deltar så kommer studenterna på Valla inte att märka av konferensen så mycket, möjligen kan man få se när gästerna vallas runt på Campus.Läs mer om konferansen på: http://eciu.web.ua.pt/

notiser

Under Val-FUM 4 april valdes följande personer till

förtroendeposter inom LinTek 09/10:

Kårordförande: Martin Nyström (I)

Vice Kårordförande: Tobias Ohlsson (MT)

Utbildningsansvarig och orförande för utbildingsutskottet:

Pontus Stenberg (Y)

Utbildningsansvarig med studeranderepresentantansvar:

Kjersti Claesson (KB)

Studiesocialt ansvarig: Åsa Hansson (TBI)

Projektledare för LARM: Emma Abrahamsson (TBI)

Informationsansvarig: Sandra Olt (GDK)

Näringslivsansvarig: Magnus Söderberg (I)

Chefredaktör för LiTHanian: Martin Nyberg (M)

Doktorandombud: Louise Bildsten (IEI)

grattis TILL DE

NYVALDA - LINTEKS

FöRTROENDEPOSTER 09/10

7

Årets engagemangsstipendiat är Vega Magnin Gidholm – student på Teknisk Fysik och Elektroteknik

Vega brinner för studenternas välmående. hon är en eldsjäl som engagerar sig i mottagning och information till de nya stu-denterna. hon värnar också om studentinflytandet och har släpat många teknologer till valurnorna för att göra sina röster hörda. Dessutom har hon i egenskap av etablerad medlem i linköpings Studentspex startat ett nätverk för kulturföreningar vid linköpings universitet. Vega levererar och hon gör det med ett leende på läp-parna. Grattis Vega önskar LinTek!

Årets vinnare av Gyllene Moroten är Thomas Schön – tekn. Dr. i ReglerteknikMotiveringen från studenterna löd: “Thomas besitter alla de egen-skaper och förmågor vi studenter gärna ser hos våra lärare. han anpassar sin undervisning till studenternas förkunskaper, han är en skicklig administratör som tar sina kurser på allvar och visar på ett genuint engagemang i studenternas utveckling.” Grattis Thomas önskar LinTek!

thomas och Vega, glada vinnare av Gyllene moroten & Linteks engagemangspris 2009

AKtUeLLt

TEXT: JACQUeLine siMonsson FOTO: MArtin nYBerG

17-26 april genomfördes LinTeks val till Fullmäktige.

Totalt antal angivna röster blev till slut 1571, vilket innebär

ett valdeltagande på 20 % för hela linTek. Detta gör linTek

till en av de kårer i Sverige med högst valdeltagande. Av de

1571 rösterna var 11 blanka. Ingen röst var ogiltig.

Det var 42 kandidater som konkurrerade om 31 mandat och

gränsen för att få mandat blev 21 röster. KTS var med sina

52,53 % den sektion som hade högst valdeltagande och

kommer därför att belönas med tårta.

Valresultat och statistik för varje sektion finns att läsa på

www.lintek.liu.se/fumval

Här är ledamöterna i nästa års Fullmäktige:

Björn Lagerström, YJohan Midbjer, YOscar Jönsson, DJohanna Granath, MSimon Aunér, MTEhsan-Ul-Haq Qureshi, MasterSophie Gudmann Knutsson, GDKSara Davidsson, NNils Bohman, IRobin Johansson, KTS Emma Carlsson, DeltaAnette Karlsson, TBBjörn Pettersson, IAnnika Elovsson, MT

Linda Svensson, KBGustaf Drott, IMårten Ahlstedt, KTS

Johan Laxhammar, IChristian Cerda, GDKTeodor Tilly, KBJohan Jörtsö, MTLina Larsson, DeltaThobias Romu, YJohan Thidé, NNina Andersson, NBenjamin Ingberg, YDaniel Eriksson, YPeter Svensson, NDavid Johansson, YBabak Sharifimajd, MasterDisa Törnvall, I

Högt valdeltagande i FUM-valet!

TEXT: toBiAs oHLsson (valnämnden)

8

Kårobligatoriet avskaffas,

Tillsammans skapar vi framtidens studentliv!

För oss studenter på LitH är det

framförallt vårt breda studentliv

som kan påverkas.

Sektionerna utför utbildningsbevakning

som därefter ger dem delar av dagens

kåravgift, nästa år har vi budgeterat att

sektionerna får 596 000 kr baserat på

antal medlemmar och utförd uppgift.

Dessa pengar disponerar sektionerna ofta

till utskott, festerier, fadderier och annat

som skapar ett levande studentliv för alla

oss på LitH.

Vi har våra kårhus som också kostar

pengar från kåravgiften och de allra flesta

av oss besöker ofta Kårallen, trappan, HG,

nH eller Örat i något ärende.

Många tänker att det är upp till Lintek

att ordna detta på ett bra sätt efter

avskaffandet, det är på sätt och vis sant

med tanke på att Lintek består av alla

Att regeringen tar ansvaret känns inte troligt, ersättningsnivån på 105 kr per student och helår ligger långt ifrån de 320 kr som regeringens tillsatta utredning kom fram till att Sveriges kårer behövde.

TEXT: DAViD norD FOTO: Peter sUneson

- vad händer med studentlivet?

www.lintek.liu.se

David NordKårordförande 08/09

linTek – Linköpings Teknologers Studentkår

LinteK

dess 8500 medlemmar. Men det blir omöjligt om inte sektioner, föreningar, engagerade studenter men även icke engagerade studenter tar ansvar på olika sätt.

Föreningar, sektioner och kåren måste samarbeta och detta är något väldigt positivt, en insikt i att en förening inte själv skapar ett bra studentliv utan det är mångfalden av dessa som gör det. Detta kräver att vi blir bättre på att se heltheten, vilket är väldigt svårt, men jag kan ge mitt ord på att jag vet ingen förening, sektion eller student som inte på något sätt tar del i det som på ett eller annat sätt finansieras av kåravgifter. Håller ni inte med maila ko@lintek.liu.se så försöker jag bevisa!

Jag är optimistisk inför avskaffandet, detta kommer göra gott på sikt!Lintek måste kommunicera ut vad vi gör och vad medlemmarnas pengar går till, det som tagits upp här är bara ett axplock.

Vi måste samarbeta ingen skapar ett glödande studentliv på egen hand.ett frivillgt medlemskap gör också att pri-oriteringarna om vart pengar och kraft ska läggas på blir ännu mer medlemsanpassade.

Fullmäktige har i år tagit ett antal prioriter-ingsbeslut t.ex. utträdet ur sFs.sammantaget gör förändringarna att sty-relsen i år lägger ett förslag på en sänkning av kåravgiften med 31,5 % till 185 kr.

Tillsammans skapar vi framtidens studentliv!

LinTeks arvoderade tar gärna emot besök ifall ni har några frågor!

Vi finns på plan 3 på Kårallen samt på entréplan på Trappan. www.lintek.liu.se

“Sammantaget gör förändringarna att styrelsen i år lägger ett förslag på en sänkning av kåravgiften med 31,5 % till 185 kr. “

“Jag är optimistisk inför

avskaffandet, detta kommer

göra gott på sikt!”

Annelie Dahl Festivalgeneral, SOF2009

god idé att bjuda in en massa studenter att komma och lyssna. Idag är det så många studenter som går på SOF att en del inte ens märker att det varje år är över 30 orkestrar som spelar på festi-valområdets sex scener.

Maltdrycken flödar fortfarande på SOF. Studentorkestrarna umgås fortfarande med varandra (och kanske med någon Linköpingsstudent?) och musik uppstår fortfarande på SOF. Men mest av allt är SOF en oförglömlig stämning som bara kan uppstå när man blandar studen-torkestrar från hela Sverige med student-er från hela universitetet.

Youn Hee Pernling Vicegeneral, SOF2009

Onsdag 13 maj

norrköping

22-03 trappan

Torsdag 14 maj

Linköping

21-03 Festival

Fredag 15 maj

Linköping

15-03 Festival

Lördag 16 maj

Linköping

10-12 stadsspelningar

13.00 Kårtegen

15-03 Festival

16-21 Concerto Grosso

Söndag 17 maj

Linköping

12.00 Familjekonsert i

trädgårdsföreningen

FestivalschemaSOF

anordnas på uppdrag av

Riks-SMASK, och SOF-organisationen utgör ett utskott

under LinTek.

SOF är För dig, mig, hEnnE Och hOnOm Och För OrkESTrarna

FO

TO

: so

F

Vartannat år sedan 1987 arrangeras Studentorkesterfestivalen här i Linköping. Sedan minst lika länge är SOF en fest för studenter från universitetets alla fakulteter och utbildningar. Fast ursprungligen är SOF faktiskt just en festival för studentorkestrar.

Festivalens historia började redan 1973, men det är bara sedan 1987 som man troget arrangerat festivalen just vartannat år.

SOF arrangeras på uppdrag av Sveriges samlades studentorkestrar. Syftet från början var att ge orkestrarna och deras medlemmar en möjlighet att träffa varan-dra, utbyta erfarenheter, dricka malt-drycker tillsammans och helt enkelt bara roa sig. Studentorkestermusiker har en sak gemensamt: När de roar sig brukar det uppstå musik.

Efter ett tag kom man på att det nog skulle bli mycket roligare om man inte bara hade varandra som publik när man roade sig, så man beslöt att det var en

soF2009

Det finns två världar*, två parallella universum som sin geografiska närhet till trots ändå befinner sig ljusår ifrån varandra. Verkligheten vs universitetet.

I studentiversum gäller andra sociala regler, koder och värderingar än i det verkliga livet och efter en noggrann kartläggning presenteras nedan empiriska data från ett antal slumpmässigt utvalda stickprov inom detta ämnesområde.

Infrastruktur. Den nästintill fascis-tiskt tillämpade gränsdragningen mellan cykel- och gångbana i de mer centrala delarna av staden har som genom ett trollslag helt försvunnit på campus – här trängs till de flestas förtret pedestrianer

och pedalister i en salig röra, allt enligt den universella regeln störst går först. Som flickan sa.

Priskänslighet. Det är inte bara sam-hälleligt accepterade regler som ruckas, även marknadspriserna på dagligvaror ställs på sin kant när det kommer till den examenssuktande delen av befolkningen. Den dagliga dosen koffein som gemene man utan minsta betänklighet betalar 25 kronor för nere i city får på univer-sitetsområdet om den överstiger mer än fyra kronor koppen epitetet och tillika prefixet dyr.

Språk. Vän av ordningen samt den sociologiska läran lägger snart märke till att fenomenet med att olika kul-turer positionerar sig gentemot varandra genom bland annat språkbruk gör sig gällande även på campus. Klägg och

I en annan del av Linköping

Jochen är ord undertecknad nästan vågar satsa nästkommande termins CSN-bidrag på inte förekommer i Svenska Akade-mins Ordlista och heller ej i den stora massans vokabulär, men som är allmänt vedertagna begrepp bland åtminstone Linköpingsstudenter.

Anseende. Även status är ett be-grepp som i studentkulturen har, om än samma definition som i övriga världen, lite annorlunda drag. Här är det inte främst märke på bil, årlig inkomst eller geografisk position som avgör var på sta-tusskalan man befinner sig, nej här anses snarare antal efter-kravall-övernattningar på campus, att någon gång ha bott i kollektiv eller att ha gett eller fått en kyss av en särskild Fröken vara de säkraste vägar till social aktning.

Två världar. Två parallella universum som trots sin närhet till varandra ändå befinner sig ljusår isär. Att befinna sig i den ena innebär ett tillfälligt uteslutande av den andra då de regler, koder och värderingar som gäller på Universitetet inte alltid står sig tillämpbara i Verk-ligheten. Kanske något att ha i åtanke för att på bästa sätt undvika kulturkrockar så här inför den stundande StudentOrkester-Festivalen då människor från båda sidor möts.

Ett annat liv, en annan värld, i en annan del av Linköping.

*tre med Facebook inräknat

TEXT & FOTO: soF

Det sedan länge planerade projektet för mitt nya slimmade jag verkar inte riktigt ha fallit ut som projekterat och jag förbannar mig själv för alla välförtjänta bakfyllepizzor, för de otaliga turerna till IKEA med de ytterst prisvärda Delicatobollarna som främsta förvärv och för envar av de gånger som jag på i stundens allvar helt rationella grunder övergett apostlahästarna till förmån för kollektivtrafiken. Slaget om födointaget har hittills resulterat i 1-0 till transfetterna men nu ska det bli andra bullar av.

I am a servant of Paulún, wielder of the GI method. My lack of self-discipline will not avail you, Bisquit of Ingeborgs. Go back to the pantry! You shall not pass!

Rivstartar mitt liv som sund med en arla tur till den lokala träningsanläggningen. Den dryga kilometern långa vägen dit känns som en evighetsexkursion och jag kan inte låta bli att fascineras över den konstanta förekomsten av motvind som råder oavsett åt vilket håll jag manövre-rar min Monark. Försöker febrilt trampa mig framåt men blir snart omkörd av en grupp pensionärer som ilsket ringer i sina klockor - bring it on grandma! Damerna fnyser föraktfullt när de fjäderlätt glider förbi min nu lätt svettiga lekamen. Väl framme vid tortyrkammaren vankas det militärpress, latsdrag och utfall utan dess like. Avslutar med spinningpasset från helvetet (med efterföljande välförtjänta turen till hamburgerhaket) och känner mig tillfreds med min insats.

Upplösningen av denna rafflande historia återfinns i SOF2009 års tidning. Dags att hålla andan!

soF2009

“i am a servant of Paulún, wielder of the Gi method.”

Vecka ut och vecka in men inget resultat. maj månad kommer men ännu inte en tillstymmelse till magrutor. men vad är en bikini i stor-lek 36? Trist och tråkig… och trist.. och alldeles.. all-deles underbar. Lägger mig tillintetgjord i sängen och gråter mig till sömns.

En valk runt midjan. En extra haka under den redan existerande. Självförtroen-det är långt ifrån på topp när jag efter morgonens kritiska granskning i spegeln uppgivet konstaterar att beach 2009 snarare än en semester på stranden san-nolikt kommer att innebära en vistelse i vassen.

Beach goes

Tutputte -09TEXT & TuTpuTTE: soF

*tre med Facebook inräknat

SOF vill tacka sina

sponsorer och partners:

(soF anordnas på uppdrag av riks-sMAsK, och soF-organisatio

nen

utgör ett utskott under Lintek)

soF2009

Meterorlogen Pär Holmgren

*Detta har sin förklaring i att medeltemperaturen skulle ha sjunkit, om det inte var för växthuseffekten, p.g.a. partikelutsläpp som skärmar av solljuset. Växthuseffekten har alltså både motverkat denna sänkning och orsakat en ungefär lika stor höjning, därav det märkliga räknesättet.

Först ut att föreläsa var den förre chefsmeteo-rologen på SVT, Pär Holmgren. Han försökte ge svar på frågorna ”Vart är vädret på väg?” och ”Vart är världen på väg?”. Större delen av tiden ägnades åt en ganska dyster beskrivning av utvecklingen. Pär menade att utsläppen av växthusgaser måste minska mycket mer och inom mycket kortare tid än vad de nationella och internationella miljömålen föreskriver – snarare 90-95 % än 10-20 %. Han lyckades också övertyga en förbluffad skara teknologstu-denter om att höjningen av jordens medeltem-peratur orsakats till 150-200 % av växthusef-fekten.*

Slutet var ändå hoppfullt, och hoppet sattes till viss del till framtidens ingenjörer. Ny, hållbar och energisparande teknik, mer helhetslös-ningar och tvärvetenskapligt tänkande före-språkades. Viktigt är också att göra kloka val när man handlar mat, helst ska det vara ekolo-giskt och närproducerat.

Tisdagen fortsatte med föreläsningar och näst på tur var europaparlamentarikern Anders Wi-jkman. Han talade lite på samma tema som Pär

LinTeks klimatvecka

21-23 april arrangerades för första gången LinTeks klimatvecka på LiU. 11 miljöentusiastiska studenter hjälptes åt med projektet, som innefattade både film, debatt, workshops och

föreläsning av den kände TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren. För dem som missade arrangemanget, eller för dem som bara vill ha en tillbakablick, följer här en kort resumé.

TEXT: MArCUs GUstAFsson iLLuSTraTiOn: LisA BenGtsson FOTO: eLin DAHL

På kvällen visades Al Gores Oscarsbelönade och tankeväckande film En obekväm sanning (An inconvenient truth) i C1.

Nästa dag bestod till största delen av SKF – de hade lunchföreläsning om sitt klimatarbete och workshops från 10.00 till 16.30. På efter-middagen kunde man även se Maria Wetter-strand (mp) debattera mot Nina Larsson (fp) om kärnkraft.

Den något korta klimatveckans tredje och sista dag handlade mycket om framtiden och hur man kan åtgärda de problem som finns. Föreläsare var bl.a. Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings Universitet, som tyckte att ett höjt elpris är ett bra sätt att få ner elkonsumtionen.

Avslutningsvis bjöds det till torsdagskrök i Bal-jan med Klimatveckangruppen och modevisn-ing av secondhand-kläder på Blå Torget. Sedan var det slut på Klimatveckan för den här gån-gen. Får vi se den igen nästa år månntro?Holmgren och visade varför Pär nämnde just

honom som en av de få politiker som faktiskt har förstått allvaret i klimatfrågan.

Hur fick ni idén till det här projektet?Vi var från början tre studenter som på varsitt håll haft tankar på att väcka klimat-frågan och skapa diskussion hos studen-terna på liTh. Då många av studenterna är framtidens beslutsfattare är det viktigt att ha kunskap om och vara uppdaterad på vad klimatfrågan faktiskt handlar om så att inte viktiga beslut bara baseras på vad som skrivs i tidningarna.

Varför har ingen kommit på det tidigare?Jag tror att det kan kännas som en övermäk-tig fråga att ta upp och det är omöjligt att täcka alla olika aspekter. Dock är det bättre att göra något än att inte göra något alls och vi har valt att fokusera just på teknologens roll i klimatförändringen (givetvis med mer allmänna föreläsningar som introduktion).

Hur mycket tid har ni lagt ner på det?Projektet startade i december när vi fick klartecken från linTek och liTh:s styrgrupp som stöttar projektet. Projektgruppen med 11 medlemmar startade arbetet i slutet av januari och sedan dess har det varit ett in-tensivt arbete. Vi har uppnått otroligt mycket på väldigt kort tid och det har givetvis krävt mycket av alla inblandade!

Kommer Klimatveckan att bli en återkom-mande företeelse på LiTH?Det är givetvis något vi hoppas på! under arbetet med årets klimatvecka har många värdefulla kontakter knutits och det finns många företag och föreläsare som uttryckt sitt intresse. Men innan beslut tas om Kli-matveckan ska bli ett återkommande projekt måste vi utvärdera veckan.

Frågor till Klimatveckangruppen* Intervju med Joakim Jennsjö, M år. 2

Har du varit på något av Klimatveckans arrange-mang?Ja, jag var på kärnkraftsdebatten. Det var intressant, de höll det konkret och på en bra nivå. Det var bra att få höra argument för båda sidorna, jag visste inte så mycket om fördelar och nackdelar innan.

När FUM (LinTeks Kårfullmäktige) beslutade att ta upp Klimatveckan i LinTeks verksamhetsplan lade man samtidigt ner Studenthälsoveckan. Tycker du att det är bättre att ha en Klimatvecka än en Studenthälsovecka?Ja, det känns som att det ligger mer i tiden. Det är nog lättare att dra folk till något som handlar om klimat och miljö, så det är mer värt att satsa på.

*Klimatveckangruppen bestod av: Eva lengquist, Malin Wadsby, Niklas Mair, Mathilda Arned Viklund, Elin Elmvik, Elin Dahl, lara Kamel, Karin Slättborn, Deborah Eckerby,

KLiMAtVeCKAn

SOF vill tacka sina

sponsorer och partners:

14

FÖreninG

Den 9-14 februari hade studentföreningen Regnbågen temavecka, HBTQ – Vad är du? Vi pratade lite med deras ordförande Johan Nordström.

Vad vill Regnbågen? De vill förbättra förutsättningarna för HBTQ (homo-, bi-, trans- och queer) studenter vid Linköpings Universitet. Det finns en heteronormitet i samhället som naturligt nog också finns inom universitetets väggar. Det vill Regnbågen motverka. Ingen student ska diskrimineras på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet och uttryck.

På ett initiativ från SFQ och Lika Villkor återöppnades föreningen efter en tids frånvaro. Det var en fullspäckad vecka med föreläsningar om allt från allas rätt till äktenskap till kyrkans syn på personer utanför heteronormen.

”Temaveckan fick ett gott mottagande, och även om uppslutningen inte var vad vi hade hoppats på så var det viktigt att få synas och visa att vi är tillbaka. Det är viktigt att Regnbågen finns för att det leder till en öppnare attityd gentemot studenter som är homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera”, menar Johan, ordförande i Regnbågen.

Själv tyckte jag veckan var otroligt intressant och vore det inte för mitt överfulla schema skulle jag närvarat på fler tillställningar. En otroligt intressant

föreläsning som jag lyckades träffa av var Del LaGrace Volcano, en internationellt känd fotograf som ifrågasätter vår uppfattning om kön. En föreläsning fylld till bredden av bilder från ett spännande liv och ett lika spännande yrke. Temaveckan var inte bara för HBTQ-studenter, alla kunde ta del av aktiviteterna.

Förhoppningsvis kan vi se fram emot fler lika spännande projekt som HBTQ - Vad är du?

Det finns en studentförening för alla. Även för dem som inte stämmer in i den heterosexuella mallen. Linköpings universitet har en studentförening som heter Regnbågen och som arbetar för en öppnare attityd mot våra HBTQ- studenter.

Regnbågen är...... en studentförening under SFQ, Sveriges förenade hBTQ-studenter. ... SFQ är ett samarbet-sorgan för hBTQ-student-föreningar sedan 1999 (Då under namnet Sveriges förenade gaystudenter).... Det finns 19 lokala gay-studentföreningar i Sverige.

TEXT & iLLuSTraTiOn: FriDA BerGKVist

15

kårhuSTEST

Dagen var gråmulen och stämningen hade dalat. Runt bordet satt LiTHanians redaktion och kliade sig i hårfästet – vi kände alla att det var något stort på gång men kunde inte riktigt sätta fingret på vad. Plötsligt passerade en frisk fläkt genom rummet och redaktionen reste sig och utbrast ”Självfallet! Studenterna behöver ett kårhustest!”

De tre kårerna på universitetet (LinTek, Consensus och StuFF) äger tillsammans Kårservice som är kårernas serviceorganisation. En av Kårservices främsta uppgifter är att driva och sköta om våra fem kårhus. I Linköping flockas studenterna i Kårallen, [hg], NH och Örat. I Norrköping vallfärdar de till Trappan. LiTHanian har glatt tagit sig an uppdraget att utforska och bedöma varje kårhus efter kriterierna lokal, mat & dryck, pris och evenemang. Vi har även spanat in stammis-studenterna och överlag tagit till oss den stämning som råder. I det här numret kan du läsa om [hg], Kårallen och Trappan. Missa för all del inte nästa nummer där vi utforskar Örat och NH!

www.hg.se

Ryds Herrgård befinner sig några stenkast från campus Valla i Linköping. Herrgården byggdes på 1700-talet och var fram till 1960-talet en stor gård med två flyglar, ett växthus och en bondgård. Marken köptes senare upp av kommunen för att student-bostäder skulle byggas.

År 1968 blev [hg] ett kårhus – i början en liten restaurang som sedan växte till fest-ställe. Nitton år senare blev kravallerna på [hg] hastigt avbrutna när brandinspektio-nen upptäckte 700 studenter i byggnaden – numera får max 300 gäster vistas där, och Herrgården drivs med nattklubb och pubverksamhet.

Program

Måndag: PubTisdag: Internationell afton med pub och discoOnsdag: Pubkväll med nachotallrikTorsdag: Pub med tigerburgare. Åtta torsdagar per termin presenterar John Doe kända liveband. Efter bandet fortsätter dansgolv. Öppet till 02 vid liveband, annars håller puben öppet till 00.Fredag: Dansgolv, barer och Black-Jack. happy hour i baren 21-23. Vissa fredagar är det temafester. Lördag: Allt är öppet. Köper du mat i puben bjuds du på stämpel till kväl-lens nattklubb.

TESTpanEL: reDAKtionenTEXT & iLLuSTraTiOn: MALin Persson JArsKär [hg]

LiTHanians betyg

Lokal: 4/5 Många olika rum, snygg inredning. Källaren är fräsch, dock inte så mysig. Tjusig väggmålning i hallen/entrén. Minus för samma låt på repeat inne på toaletten. Mat & dryck: 2/5 liThanian beställde tigerburgare, en kryddstark burgare med pommes. Maten kom snabbt men gjorde oss lite besvikna. Ingen sallad och inget hamburgarbröd utan delat rostbröd. Ett litet plus för oliven?Pris: 3/5 55 kr för burgaren. Plus för gratis garderob - inträdet var värt sina 60 kr.Evenemang: 4/5 liThanian besökte John Doe med gästartist helgi Jónsson. Mycket bra spelning! Plus för så många olika arrangemang.Stammisen: Varierar från kväll till kväll beroende på evenemang. liThanian spottade en vacker blandning av musikintresserade studenter denna afton.

LitHanian gör:

16

www.trappan.nu

Den 9 september 2006 invigdes kårhuset Trappan i Norrköping, bredvid Arbetets Museum och Norrköpings Stadsmuseum.

På Trappans sex våningar ryms utöver café, pub och nattklubb även kontor för studentkårerna, Studenthälsan och andra föreningar.

Trappan har vanligtvis öppet alla veckoda-gar under terminerna. Under sommaren, lov och tenta-p förekommer andra öppet-tider. Då är det café dagtid och pubverk-samhet för studenter kvällstid.

Program

Måndag: Pastapub – olika pastarätter

serveras.

Tisdag: Pubkväll – vanlig pubmeny

med hamburgertallrik, nachotallrik

mm.

Onsdag: Pastapub

Torsdag: Pubkväll med evenemang

såsom Musikquiz, Open Mic, Poetry

Slam och Jazzkväll.

Fredag: Pizzafredag. hemmagjorda

pizzor serveras.

Lördag: Nattklubb 22-03. Gratis

inträde innan kl 23, därefter vanligtvis

60 kr.

LiTHanians betyg

Lokal: 3/5 Nytt, fräscht och högt i tak. Men liThanian saknade något lummigt och mörkt – högre mysfaktor helt enkelt. Plus för terrassen som ofta badar i sol!Mat & Dryck: 4/5 På tok för lång väntetid. Mycket mat för pengarna, fint upplagt och gott.Pris: 5/5 En hamburgertallrik för 47 kr. Billigt och bra! Gratis garderob på lördagar.Evenemang: 4/5 Eventlag, olika teman och evenemang varje helg och veckodagar. Det händer alltid något på Trappan, till exempel bytardag, sittnin-gar och spelningar. Kanske är det lite för mycket att hålla reda på.Stammisen: Alla Norrköpingsstudenter egentligen.

Trappan

LitHanian gör:

17

Kårallen byggdes år 1987 och arkitekturen skall efterlikna en båt. På dagtid drivs res-taurang och kiosk och i huset finns även kårexpeditionen som drivs av Kårservice. Sektionscafét Baljan ligger på nedre plan och är allmänt känt för kaffe, klägg och långa köer. På kvällar har huset en central roll för både stora och små fester och oftast bedriver sektioner egna pubar i Gasquen (en mindre lokal i källaren). Flera stora fester arrangeras i Kårallen varje år. Några av dem är VSR, Dömd, Draget och Som-mar-X som är sista festen innan sommar-lovet. Sommar-X arrangeras av Kårservice genom Driftchefen och de dagsansvariga.

Om Kårallens väggar kunde tala så skulle säkerligen många historier berättas om och om igen för mycket händer det. Vid 2007 års München Hoben sägs det att Sahara Hotnights försökte klättra upp på taket via trossen som “förtöjer Kårallen vid land”.Kårallen “förtöjs” varje år (i samband med Sommar-X alternativt dagen efter) och sen ligger den still tills nya driftchefen kastar loss i slutet av Nolle-P.

LiTHanians betygLokal: 2/5 lokalen är praktisk och flex-

ibel då den kan användas i många olika

syften, och rymmer också flera kontor,

sektions- samt kårrum. här saknas dock

allt vad mysfaktor heter, och liThanians

utsände Norrköpingsstudent sprang fort

vilse i gångarna. Mat & dryck: 3/5 Baljan har bra

smörgåsar och klägg men dessa tar tyvärr

slut snabbt. Amigo och cafeterian har ett

varierat utbud men dyrt för en student.

Pris: 3/5 Stort minus för att maten i

Kårallen är så dyr! Plus för Baljans priser.

Evenemang: 5/5 På Kårallen händer allt

möjligt, hela tiden.Stammisen: här finns ingen stammis –

alla strömmar in och ut genom Kårallen.

Möjligen en lite större andel teknologer.

kåraLLEn

lithanian gör

Program

Kårallen är mest aktiv dagtid men kan bokas för olika fester och påhittigheter. Därför finns inget fast veckoprogram. Mån-fre är Kårallen öppen 07:30-18:00 om inget annat är inbokat.

Måndag - Onsdag: Fik i baljan och allmänt hängTorsdag: Kröken Krew pub (Torsdag-skröken) / kravall Fredag: Brandon Boys fredagspubLördag: (Nästan) alltid fest!

LitHanian gör:

18

gjorde ju inte dygnsrytmen bättre; vem är dum nog att inte vilja skåda universum från första parkett efter en sen utekväll i goda vänners lag? Ja, jag skyller allt på Norrköping. På alla smarta människor jag träffat under långa föreläsningssessioner i K1. På den bel-giska ölen i Vattentornspuben. På den där kursen i programvaruutveckling (“inte behöver väl jag lära mig hur det är att jobba i stora projekt?”). På sena nätter med näsan tryckt mot de bibeltunna sidorna Calculus. Känner du likadant?

nya platser, träffa ännu mer intressanta människor... you get it. Det är som en ond cirkelt, fast inverterad.

hur skiljer sig verkligheten från föreläsnin-garna i K1 då? Ganska mycket visar det sig; helt plötsligt är det miljontals människor som kör kod som jag har skrivit. läskigt? You bet. Buggar? Jag skulle aldrig... Oavsett vilken kod som rinner ut ur finger-topparna så är det ändå diskussionerna och interaktionen med övriga medarbe-tare det som är absolut roligast en dag på jobbet; hur många personer förstår egentligen konceptet av en “spelkö”? Kan vi titta igenom data vi har loggat och dra några slutsatser av hur folk använder sina spellistor? En salig blandning av interak-tionsdesign, datastrukturer samt algorit-mer passerar genom huvudet innan det är dags att sätta sig på cykeln och bege sig hemåt för dagen. Och allting startade med den där kursen i linjär algebra... Vem kunde anat var det skulle leda? / MATTIAS ARRELID

Det här känns konstigt... När skedde något liknande sist? De senaste två åren har varit så intensiva att jag knappt kan erinra mig när jag senast satte mig ner för att skriva någonting som inte varit ämnat att omvandlas till maskininstruktioner några sekunder senare. underligt... men... nu sitter jag här i alla fall. Om någon av mina studiekamrater hade avslöjat ovanstående för mig över en (nåja, två) öl i Vatten-tornspuben innan jag lämnde Norrköping hade jag nog skrattat åt dem och slagit bort det hela som ett skämt; tanken var ju knappast att jag skulle halka in på en fredagsöl på ett litet nystartat företag vars vision var att förändra sättet att distribuera och konsumera musik... Spotify? Vad är det för namn egentligen? Och hur fan gick det här till? Om man skall klandra någon/något så ligger nog Norrköping ganska bra till. Det var ganska svårt att inte känna inspira-tion medan man brottades med komplexa bildbehandlingslabbar under sena nätter i labbsalarna i en av Svergies vackraste byggnader. usch. Det lät klyschigt, men Norrköping är - till skillnad från linköping (!) - vackert. Riktigt ordentligt vackert. Att man dessutom hade lyckats klämma in ett visualiseringscentrum i en av flyglarna

Om du gör det finns det en viss risk att du kommer att befinna dig i en liknande situation inom en snar framtid. Om du har lusten att verkligen förstå ett prob-lem - d.v.s. inte bara lösa det enligt metod X som du lärt dig utantill - så kommer du säkerligen få jobba med några av de skarpaste människorna du någonsin träf-fat. Du kommer få möjligheten att åka till

LiTH-alumn bakom

Musikrevolution

Spotify’s grundare

ALUMni

Peter sUneson interVJUAr Mt-ALUMnen MAttiAs ArreLiD

19

LiTHanian: Jag tycker att Studentbostäders hyror verkar högre än Stångåstadens, har jag missat något då?SHGO: Ofta är det liten skillnad när man väl räknar på hyrorna: Ta månadshyran hos Stångåstadens bostad, betänk att studenter betalar årshyran på 10 istället för 12 månader, lägg till

kostnaden för el och även kostnad för möbler om du jämför med möblerat rum/lägenhet. Först då kan du jämföra hyrorna på ett riktigt sätt. Därmed inte sagt att studentbostäderna alltid skulle vara billiga eller likvärda. Många bostäder i Linköping är nybyggda och därmed mycket dyra. Det finns inga

särskilda bidrag för studentbostäder som skulle göra dem billigare än vanliga bostäder. Staten anser inte att studenternas boende är deras ansvar – bara utbildningsplatserna. Resten får respektive kommun fixa bäst de kan då studenterna är (ska vara mantalsskrivna enligt skatteverket) kommuninvånare.

Hur kommer det sig att hyran är så hög för oss studenter? Vi på LiTHanian har frågat Styrbjörn Enkel, kanslichef på SHGO, hur det ligger till.

Det finns ca 5200 studentbostäder i linköping och Norrköping.

ShGO uppskattar att 25-30 % av lius stu-denter bor i studentbostad. ShGO står för Studenternas hyresGästOr-ganisation. De genomför årligen hyres-förhandlingarna för studentbostäderna, hjälper studenter som får problem med sin hyresvärd samt driver en bostadspool inför och under läsårsstarten. Även om ShGOs medlemmar utgörs av lius tre kårer går det inga kårpengar till verksamheten. Bostadspoolen är en tjänst som säljs till kommunen och liu. Övrig verksamhet finansieras med den ersättning ShGO (på samma sätt som vanliga hyresgästförenin-gen) får för att den hyresförhandlar.

Ovetenskaplig jämförelse av hyror för studentbostäder i olika städer (informatio-nen är upphämtad på respektive hyresvärds hemsidor, 18:e april 09): De jämförda lägenheterna är ettor med kokvrå/litet kök och egen dusch och toalett.

lägenheterna ligger nära respektive skola, däremot vet vi ju ingenting om slitage, hyresläget i övrigt på orten och så vidare. I uppsala och i linköping/Norrköping finns det studenthyresgästorganisationer, i de övriga städerna finns det inte det. Där är det den vanliga hyresgästföreningen som förhandlar hyrorna.

stad hyresvärd yta årshyran betalas på

ingår i hyran hyra

lund Stiftelsen AF Bostäder

25,5 m2 9 månader vatten 3982 kr

luleå lulebo 25 m2 10 månader el, vatten, internet 2851 kr

uppsala Stiftelsen Östgötagården

28 m2 10 månader el, vatten, värme, kabel-tv, bredband

3300 kr

linköping Studentbostäder 25 m2 10 månader el, värme, vatten 3538 kr

Norrköping Studentbo 24 m2 10 månader el, värme, vatten, kabel-tv

3708 kr

VarFör är min hYra Så hög?TEXT: VeGA MAGnin GiDHoLM iLLuSTraTiOn: FriDA BerGKVist

En jämförelse:

eKonoMi

20

GenerALer

Att studera på universitetet innebär inte bara tentaplugg och föreläsningar och tur är väl

kanske det. Festerier och andra föreningar finns det gott om och många engagerade studenter

gör sitt yttersta för att hitta på roliga saker för oss andra dödliga. Jag har ställt några korta

frågor till de tre generalerna som möjliggör Mottagningen (Nolle-P) och München Hoben.

Vad kommer du ha hand om på München Hoben?Förutom det övergripande arbetet som chef, dvs. kalla till och hålla möten, se till att alla sköter sina uppgifter och hjälper dem om det skulle behövas, så är jag ensam firmatecknare för München Hoben och således ekonomiskt ansvarig. Därför är det jag som söker alla tillstånd som krävs (det är ett gäng) och skriver på alla kontrakt som förhandlas fram. Som ekonomisk ansvarig lägger jag även budgeten tillsammans med min kassör.

Vad är det som gör München Hoben till ett av Sveriges största studentevenemang?Upplägget med en stor utomhusfest i augusti med gigantiska ölsejdlar är såpass unikt när man väl kommer till universitetet att man inte kan annat än fascineras. Lägg sedan till en stor liveakt och stämningen som bara finns på ett studentarrangemang och saken är biff, München Hoben är festen alla kommer ihåg från Nolle-P och säkerligen glömmer man den inte på länge...

Hur kom du på idén att bli general?Idén dök egentligen upp redan inför förra München Hoben men eftersom som jag var engagerad i andra augustirelaterade evenemang då gick det inte av praktiska skäl. Upplägget med att jobba för att göra en gigantisk fest är någonting som tilltalar mig väldigt mycket. Man kan verkligen satsa allt på ett kort, göra en kanonfest och sedan vara klar. Att jag skulle söka general har alltså legat i bakhuvudet mycket länge.

Hur har du förberett dig?Förutom att prata med mina företrädare och läst testamenten och andra gamla dokument och på så sätt skaffat mig kött på benen måste jag säga att mina tidigare engagemang här på universitetet är det som förberett mig mest på vad som komma skall.

Björn rödseth 23 år, Teknisk fysik och elektroteknik

GeneralerLinTeks nya

inTErVJu: JACoB CArLsson FOTO: MArtin nYBerG

21

Sophie gudmann knutsson 19 år, Grafisk design och kommunikationHur var din egen mottagning?Den var kanonbra, trots att jag var minderårig. Jag kan fortfarande vara lite nostalgisk och sakna de veckorna!

Är det något speciellt moment som du är lite extra nervös över?Nej, allt flyter på bra med arbetet hittills och kom-munikationen mellan alla parter fungerar. Dessutom jobbar fadderierna på med en otrolig kreativitet, de är awesome!Som fadderigeneral i Legionen 08 tror jag av erfarenhet att allt kommer gå bra under Nolle-P i år också, förra året hade vi fantastiska faddrar och här-liga Nollan som bidrog till ett grymt bra Nolle-P 08!

Hur ska du förbättra mottagningen i år?Jag och Ida som är mottagningsansvarig i Linköping har redan börjat, med att lägga till en sponsutbildn-ing för fadderisterna. Det finns sedan tidigare bland annat generalsutbildning och kassörsutbildning, men eftersom ekonomin spelar så pass stor roll för mottagningen känns spons som en viktig del av deras arbete. Dessutom går de då ut till näringslivet som representanter för universitetet, kåren och sek-tionerna. Det var bra uppslutning på utbildningen och den verkar också ha varit uppskattad. Dessutom försöker vi se till så att kommunikationen mellan alla involverade parter fungerar bra, även mellan kårerna och fakulteterna. Information ska gå ut till dem som behöver den, och den ska vara tydlig! Särskilt under Nolle-P är detta viktigt.

Hur har du förberett dig?Framför allt genom att redan ha jobbat med mottag-ningen förra året! Jag är duktig med mina listor, jag skriver ner allt! Och post-it-lappar som tapetserade min lägenhet innan jag skaffade sambo. Man har verkligen användning för sina erfarenheter, men jag tar också till mig vad andra tycker och tänker om mottagningen. Det är svårt att vara alla till lags, men i den mån det går kan man alltid försöka! Mottag-ningen ska ju också vara för alla!

ida Lundholm 23 år, Kemisk biologi, Protein science

Hur var din egen mottagning?Jag började här 2005 och mottagningen då var helt fantastisk, man lärde känna så mycket människor på så kort tid och schemat var fullspäckat med roliga aktiviteter. Självklart fick jag en stor idol då också, Urfadderiet, och därför blev jag själv Urfadderist 2006. När det var så himla roligt ville jag göra om nolle-p en gång till och blev så höfvding 2008, och nu sitter jag som mottagningsgeneral för att arrangera mitt tredje (och med största sannolikhet sista) Nolle-P.

Är det något speciellt moment som du är lite extra nervös över?Känns väldigt bra med all planering inför mottagningen hittills, det som är lite nervöst är väl att alla traditioner försvunnit i och med att Nolle-P startar på en torsdag istället för en tisdag så ingenting kom-mer bli som det varit. Dock ser jag detta som en stor möjlighet!

Hur ska du förbättra mottagningen i år?Jag hoppas på en större gemenskap sektioner och fakulteter emellan vilket är något jag har jobbat för i vår planering.

Hur har du förberett dig?Jag har veckovisa möten med alla TekFak-generaler här i Linköping för att koordinera sektionerna. Sen har jag även kontakt med studenthälsan, Stuff och Consensus för att planera fadderutbildningen som snart går av stapeln. Sitter även i möten med TFK och andra instanser för att koordinera olika delar som ska in i mottagningen. De senaste veckorna har jag och Sophie jobbat en hel del med utbildningar av fadderisterna för att på bästa sätt förbereda dem inför Nolle-P.

stUDietiPs

22

23

kom i studiero med och rune!Den varma våren kryper allt närmare samtidigt som lusten att plugga försvinner bort oroväckande fort! LiTHanian sökte upp en expert, Rune Olsson, i ett försök att få ut mer av läsperioden och dämpa den kommande tentaångesten.

Genom att följa några av Runes enkla men effektiva tips hoppas vi att ni kära läsare kan spendera någon timme till utomhus när solen skiner. Här nedan kommer ett utdrag ur några av Runes artiklar inom ämnet som han själv kallar studieharmoni. Håll utkik i kommande nummer av LiTHanian för fler artiklar med denna studieharmonins expert!

Har du funderat på hur hjärnan lagrar allt det som du upplever? En del tror att minnet är som en arkivbox med olika mappar som man lägger små lappar i. Om man då läg-ger en lapp fel så hittar man den inte. Men hjärnans minnesfunktioner är mycket mer in-vecklade. Och följaktligen mer användbara. Låt oss titta på en enkel modell för hjärnans aktiva lagring av upplevelser.

Hjärnan tar emot upplevelser förmedlade av sinnesintryck. Dessa sinnesintryck bearbetas medvetet tillsammans med de associationer som kommer från ditt undermedvetna dvs långtidslagret. Alltsammans smälts samman till ett hop-klumpat minneskomplex. Tänk på att t ex den sinnesstämning du har när du pluggar blandas in i den kunskap som du vill lära dig. När du sedan ska komma ihåg “kunskapen” återskapas även stämningen till stor del.

Vilka konsekvenser får nu dessa fakta om hjärnans arbetssätt på din studieteknik?

Hjärnans två viktigaste principer för inlärning är intensitet och upprepning. För att de ska fungera tillfredställande behöver hjärnan vara i ett gynnsamt tillstånd: man ska på något sätt tycka att det är OK att plugga just nu.

Vad kan DU göra? Positiv tankecirkelDina tankar styr dig!Föreställ dig Kajsa Bergqvist som står framför höjdhoppsribban på 2,01 m, beredd att hoppa. Vad har hon för tankar? “Fy vad tråkigt att hoppa! Och så högt rib-ban ligger. Jag klarar inte detta. Men jag får väl göra ett försök i alla fall!” Och så springer

hon fram och klarar. Nej, inte tänker hon så.

Hon har en klar bild av sig själv där hon ser sig glida över ribban och så säger hon till sig själv: “Jag är i bästa kondition för att hoppa. Jag vet att jag klarar höjden.” Utan den förvissningen klarar sig ingen toppidrottsman. Hur är det med dig när du ska plugga?

Hjärnan gillar upprepningRepetition är kunskapens moder, är ett vik-tigt ordspråk. Ju oftare du upprepar det du kan, desto bättre minnesspår får du! Och hjärnan trivs!

Repetera allt du pluggat en kväll innan du slår ihop böckerna.. Då går det lätt inte sant? Och säg till dig själv:”Nu kan jag mycket mer än när jag började!”Bläddra igenom de gamla avsnitten i boken innan du ska till och plugga nytt. Här aktiverar du dina gamal minnesspår, så att hjärnan är beredd att stoppa in det nya i rätt sammanhang.

När ni haft en genomgång på lektion, så titta igenom det avsnitet samma kväll. Gärna tillsammans några kompisar. Då kan ni jämföra era uppfattningar och snabbt rätta till missförstånd.

Om du vet att ni ska ha genomgång av något nytt nästa dag så bläddra igenom det avsnittet i boken kvällen före. Fem synnerligen väl använda minuter. Lärarens genomgång blir garanterat mindre rörig.

Fem sinnen

Flersinnlig inlärning

Modell för minnet

Långtidslager

Episodiskt

Ämneslagring

Oändligt

Omedveten tanke

Korttidslager

Register för

sinnesintryck

Medveten tanke

Kommaihåg

tipsar om hur du:

experten

tentapluggar, sover och

tänker rätt

runE OLSSOn

TEXT: rUne oLsson idé & FOTO: MArtin nYBerG

iLLuSTraTiOnEr: MALin Persson JArsKär

24

Om sömnenDen vilokonst som Fluchaire lär ut baseras på begreppet sömncykler. Bakom ligger att vår kropp har en biologisk inneboende dygnsrytm med växlingar mellan vila och aktivitet. Under dagen märker vi av den på att vi är lite dåsiga då och då när vi har lite att göra. Här är ett bra sätt att ta reda hur lång bascykel du har: klocka dig mellan tid-punkterna för dåsighet: signalerna är tydliga: gäspningar, tunga ögonlock, kliande ögon, ett huvud som vill nicka till. På kvällen märks det tydligast.

Periodlängden varierar mellan 80 och 130 min för olika människor, men är alltid lika lång för samma individ. Under natten tar intervallen karaktär av sömncykler. Varje sömn-cykel innehåller olika stadier vilka kännetecknas av olika hjärnaktivitet. Varje stadium leder oss djupare in i sömnen och i det sista och femte (paradoxala) stadiet kommer dröm-men. Efter den stiger medvetandet upp till ytan, vi vaknar till en stund innan vi går in i nästa sömncykel.

Det viktiga är att vi avbryter sömnen när en cykel är slut och inte låter väckarklockan ge hjärnan ett piskrapp när hjärnan är djupt nere. Egentligen är det viktigare än hur många sömncykler vi hinner passera. Tänk i sömncykler när du tänker på hur länge du ska sova. Glöm det där med 7-8 timmars sömn. Det är ett medeltal. Som att säga att alla ska ha skor i storlek 39. Nej, sömnbe-hovet varierar mycket mellan oss och även

mellan olika tillfällen för samma individ.

I exemplet nedan är perioden 90 min. Han insomnar kl 24 och vaknar till kl 1.30, 3 och 4.30 för att vakna helt kl 6.

Här kan du även se hur du gör för att kom-ma in i en bra rytm. Säg att du behöver stiga upp senast 7.00 för att hinna till arbetet. Om du nu känner att du har en annan rytm, så ställ väckarklockan på 7.00 och vakna

då och Stig upp! Efter ett tag (1-2 veckor) kommer din kropp att ställa om sig så att dina sovtåg kommer enligt figuren strax före 22.00, 23.30 och 1.00. Du har ruckat ditt schema!

Vi kan lagra sömn!Ta en sovpaus så ofta du inte har något an-nat för dig.Kort sömn har olika effekt på förmiddag och eftermiddag. Under förmiddagens kort-sömn dominerar dröminslaget (paradoxala stadiet).

På eftermiddagen dominerar den djupa sömnen med sin för kroppen läkande effekt. Då rensas kroppens celler från restprodukter snabbare.

Sömntåget passerar alltså ungefär varan-nan timme, alltid punktligt och med tydliga signaler på dåsighet. För att somna räcker det att kliva på tåget. Det behövs inga sömnme-del när naturen själv dvs. vår hjärna, håller oss med utmärkta hjälpmedel. Och när mots-

varande signaler kommer under dagen - alltid lika regelbundet - då går det bra att ta en kort tur med sömntåget.

Några praktiska övningar Det kan ta 1-2 veckor innan du märker någon förändring själv, så ge inte upp för tidigt. För att vara helt säker, bör du leva med din nya ordn-ing i en hel månad.

Varva ner varje kväll efter pluggandet. Undvik det som du vet piggar upp:

TV, kaffe, etc. Gör det som tillåter att ögonen blir passiva: lyssna på musik, läs en vanlig bok, kryp tätt intill din älskade. Ta så god tid på dig att du ligger i sängen när lämpligt sovtåg är på väg in. Det kan vara för sent att släpa sig in på toa och sedan bli helt pigg av att borsta tänderna. Om du ligger i sängen och läser så var beredd att lägga bort boken när som helst. Undvik “att bara läsa ut kapitlet”. Sovtåget kan då ha gått iväg. Om du någon kväll missar sovtåget vänta då på nästa. Det är mer slitsamt för kroppen att ligga och snurra i sängen ett tag och kanske komma i fel rytm.

1 2 31) Sök det du är bra på och var stolt över det. Låt detta bli din bas för din inlärningsmetod. ett bra och enkelt sätt att göra detta på är att tänka efter efter. Du har ju nått till en högskola, så några fungerande inlärningsmetoder har du ju.tänk efter efter en tenta, efter en klarad uppgift, efter varje dag, efter varje vecka, efter varje studieperiod. Gör det genom att besvara frågorna:

• “Vad var det som gjorde att jag lärde mig det som jag faktiskt lärt mig under denna kurs/ i denna uppgift/ under denna vecka.....?”

• “Hur ska jag tillämpa detta ännu tydligare till nästa uppgift/kurs/vecka?”

Du kommer att finna att du faktiskt har en hel del bra metoder.

De framgångsrika är ofta klara över konsekvenserna av sina handlingar. Detta är en följd av att de ofta tänker tillbaka på den gångna tiden och ser vad som blivit uträttat av det som planerats.

2) Jobba tillsammans med andra. Framgångsrika studenter beskriver för sina kamrater när de kört fast och får diskuterat vad som fungerat och vad som inte fungerat. De talar inte bara om ämnet utan även om studiemetoder. Denna förmåga att utveckla sig själv tillsammans med andra hänger i efter studietiden: de blir framgångsrika i näringslivet. Kring dem frodas idéer och deras ledarskap fungerar.

Genom att diskutera med sina kamrater om sitt och de andras sätt att lära får de automatiskt denna samarbetsträning och andra insikter som är viktiga i ledarskap.

självfallet behöver man inte alltid plugga tillsammans, kanske två gånger per vecka. Vid tentan är det bara dig det hänger på. och när de är tillsammans skiljer de på pluggtid och sällskapstid. De är således målmedvetna.

3) Sök avspänning minst en gång varje dag. Gärna på olika sätt mellan dagarna. Här är några olika sätt som jag har mött bland studenter under åren: •Lyssnar på lugn musik under en halv timme efter skolan. •Joggar en halvtimme efter eller före skolan. •Sitter bara stilla på en stol i tio minuter och tänker på ingenting. •Sover högst en halv timme efter skolan.

De här tre faktorerna som jag funnit hos många effektiva inlärare kan tyckas vara enkla. Och det är de. Om du inte redan har arbetat in dem så prova! De är ju så enkla....

De tre mest verkningsfulla sätten att förbättra dina studievanor och samtidigt bli bra på annat!

Vaken

Insomnar

Lätt sömn

Tung sömn

Dröm

24:00 01:30 03:00 04:30 06:00

Sömncykler

Stiga upp90-120min

stUDietiPsAnnons

Vi fortsätter att driva Bokakademin, beslöt Fum i början av terminen: Det kostar att lägga ned och medlemsnyttan i en bokhandel är trots allt inte fy skam. istället ska Lintek bli en mer aktiv ägare genom att hålla sig bättre underrättad om verksamheten och tillhandahålla kårens resurser för marknadsföring.

LiTHanian går till Bokakademins butik i Kårallen och hälsar på VD Jari Pellikka för att ta pulsen på livet efter Beslutet.

Har du märkt någon ändring?– Det kanske inte riktigt hänt något än, men vi har haft möten med infoutskottet för att diskutera hur vi kan bli närmre involverade i kårens arbete. Vi ska bli synligare och det ska framgå att det är NI, studenterna, som äger bokhandeln. Vi vet att våra kunder är nöjda, den personliga servicen är vår främsta fördel jämfört med våra konkurrenter. När kunderna inte är nöjda, beror det på sådant som vi inte kan påverka. Har vi slut på en bok och den dessutom är slut på förlag så går den helt enkelt inte att få tag på. Detta problem uppstår när en bok inte går att köpa via nätet, då måste alla köpa på Bokakademin och sådant kan vi inte räkna med när vi lägger våra beställningar. Därmed får vi klä skott för andras misstag, det är mycket lättare att klaga på oss i butiken än att försöka få tag i ansvarig för en nätbokhandel.

Nätbokhandlarna skakar om bokvärldenDet märks tydligt under samtalet att nätbokhandlarna är de stora konkurrenterna och ett ständigt närvarande orosmoment. Under de fyra senaste åren har fyra studentägda bokhandlar lagts ned. Akademibokhandelns campusbokhandlar stänger ned. De ”vanliga” bokhandlarna för knappast någon säkrare tillvaro; årets bokrea blev en katastrof.

– Nätbokhandlarna har ambitionen att slå ut fysiska bokhandlar och bli ensamma på marknaden. När de blivit stora kan de ställa egna villkor till förlagen och sätta vilka bokpriser de vill, spår Jari lite bistert. En fördel de har på nätet är att de kan tipsa om andra böcker när man köper en viss bok. I bokhandeln kan man däremot bläddra runt i boken innan man bestämmer sig. Jari är övertygad om att han ”säljer” åt

nätbokhandlarna.– När de fysiska bokhandlarna inte finns kvar kommer man få göra på andra sätt när man ska välja bok, kanske vara med i bokcirklar, funderar han.

Bokakademin kvar med slimmat utbudMed detta sagt ser han ändå med tillförsikt på Bokakademins framtid. Lågkonjunktur betyder fler studenter på universitetet och därmed större kundunderlag. Dock kommer man behöva minska sitt utbud, idag står 20 % av titlarna för 80 % av försäljningen. Sedan

är Jari öppen för förslag på vad sortimentet ska innehålla i övrigt, en referensgrupp bestående av studenter vore bra i ett led att få till en bättre dialog med kunderna, tycker han.

En svår nöt att knäcka är hur man ska lösa försäljningen i Norrköping.– Norrköping har lämnats lite i sticket, suckar Jari och berättar att Akademibokhandeln

också hade en bokhandel på Campus Norrköping i början. Numera är det bara Bokakademin som öppnar tillfälligt i Spetsen i samband med kursstarterna. Bokakademin äger inte lokalen och får därför inte annonsera i den medan den inte används, vilket säkert gör att många missar att det finns en bokhandel. Försäljningen blir förstås därefter. – Syns man inte, så finns man inte, som Jari sammanfattar det.

Men att Bokakademin går hädan i första taget, det tror han inte.

I butiken i Kårallen jobbar (från vänster) Jari, Magnus och Lukas

“Syns man inte så finns

man inte!

LinteKs BoKHAnDeL

BokabSagan om

fortsätterTEXT: VEGa MaGNiN GiDHOLM FOTO: NikLaS aLbERTH

FEBRUARI

3-45-710

14

26-28

LARM 2009 (LinTek)

VSR (Y6)

KRAM - Kvinnornas arbets-marknadsdag NKPG

Kärleksfesten (Skumpa)

Snuttefilmen (Bi6)

IT-dagarna

Påsklov

M-sektionen fyller 40 år

APRIL

1-26-13

2-4

MARSMT-dagarna

DömD (D-Group)

Klimatveckan

25-2626-28

30-3

Chalmerister gör Vallamassivet osäkert under VSR

M-sektionen firade40 år - på badhuset

Fido Film på MT-dagarna

25-26 mars i nya Kåkenhus

27

Stenhårda killar från liThanians & Osqledarens (KTH:s kårtidning) redaktion-sträff med vidare utgång på 70-talsfesten, Goldfever på Kårallen

dETTa har hänT

Man kan sova sig igenom SOF-kön!liThanians redaktion välkomnar våren

under ett spontant photoshoot

IT-dagarna

Påsklov

M-sektionen fyller 40 år

Chalmerister gör Vallamassivet osäkert under VSR

- Ett litet urval

Ni jobbar ofta tillsammans med frågor som berör både studenterna och uni-versitetet, vem är det som bestämmer egentligen? Vilken makt har studenterna vid LiU att påverka?Mille: Formellt sett är det Univeritetssty-relsen (US) som bestämmer, och rektor. Det är ett slags delat beslutsfattande kan man säga, det beror lite på vad det är för fråga. Studenterna har representations-platser i US som utses av kårerna där de kan påverka. Studenterna har också stort inflytande i många beslutande och beredande organ där man sitter med, till exempel i utbildningsnämnder där man kan utöva en formell makt.Man har också ett informellt inflytande i till exempel rektorns ledningsråd där man diskuterar fram olika förslag till US och där har David suttit med i år och repre-senterat studenternas åsikter.

En mer informell påverkan kan också ske när vi har så kallade ”utökade ledning-sråd” där det sitter med två studerande-representanter från varje fakultet och där studenterna sätter agendan och man diskuterar mycket utbildningsfrågor.

Som enskild student måste man gå via studentkårerna – det skulle inte fungera om en enskild student kommer med skriv-elser direkt till US. Det finns ofta andra kanaler att vända sig till, det beror ju helt på vad det gäller men det finns alltid någonstans att vända sig – ofta är det bra att gå via studentkårerna.

David: Rektor är som sagt väldigt central men vi har våra platser i Universitets-styrelsen och om våra åsikter skiljer sig väldigt mycket från rektorns så är det är upp till oss och vår förmåga att övertyga

US om att vår linje är klokare. Studenterna har också en stor makt i att, om vi kan samla studentrösterna vid Linköpings universitet, så har vi studeran-derepresentantplatser som täcker över hela universitet där vi kan driva vår linje och verkligen göra skillnad. Ta till exem-pel frågan om doktoranders anställning, vi kan driva på den i flera led så att det sker en förändring.

Har man som student en fråga man vill driva, så kan man gå via sin sektion som kan ta upp frågan med kåren och påverkar på det sättet. Där har vi ett väldigt bra sätt, som jag tror vi att vi har utvecklat i år, att sektionerna och kåren samarbetar väldigt bra och det går alltid att komma upp till mig eller någon i Lin-Teks styrelse med sin åsikt. Har man en klok idé så är det något som kåren tar upp och diskuterar, kanske tar till fullmäktige eller går direkt till universitetet med. Man blir förvånad; det är mycket lättare för studenter att påverka än vad de tror!

Mille: Det finns ju en formell makt hos studenterna som är lagstiftad med krav på studentinflytande på universiteten och den är bra, men det största skälet till att vi lyssnar mycket på studenterna är att vi vill

28

TEXT: HAnnA KULin FOTO: Peter sUneson

mille vs. david

Vem är det som bestämmer på universitetet? Hur kan vi studenter påverka?

Vad tycker vår rektor och kårordförande om universitetet, studenternas ställning och inflytande?

Hur kommer det se ut i framtiden för kårerna och studerandeinflytandet?

LiTHanian stämde träff med rektor Mille Millnert och David nord, kårordförande för LinTek (och därmed företrädare för

alla studenter vid Linköpings tekniska högskola) för att bland annat dis-kutera hur studentinflytande fungerar och vad man kan göra för att påverka sin situation som student nu och i framtiden.

rePortAGe

29

att studenterna ska vara nöjda och trivas med sin situation och utbildning.

Om ni skulle sammanfatta vilken makt studenterna på LiU har så blir detta?David: Stor!Mille: Stor!

Om ni fick beskriva kårernas funktion och roll på universitetet med tre ord, vilka skulle dessa vara?Mille: Inflytande, ansvar och en energiin-jektion.David: Inflytande, utveckling och en brygga mellan studenterna och de anställda.

Energiinjektion, kan du utveckla det ordet? Mille: Jo, men kraften i ett univer-sitet kommer från att det kommer nya studenter hela tiden, nya entusiastiska personer som är som en engergiinjektion i universitet. Några som inte säger ”det här har vi prövat förut” och som ser positivt på saker. Det tvingar hela organisationen att aldrig bli trötta och fortsätta att utveck-las. Varje kårgeneration har sina frågor som de driver och det gör att fokuset skiftar och det är bra, universitetet står för kontinuiteten medan kårerna och stu-denterna ifrågasätter och driver på frågor.

Kommer vi behålla de tre kårerna på LiU när kårobligatoriet avskaffas? Ja/Nej?Mille: Ja, under överskådlig framtid kan jag inte se något annat, men det är inte vi som bestämmer, det är studenterna. David: Ja det tror jag, men jag vill ändå trycka på friheten för studenterna. De har nu möjlighet att forma sina organi-sationer till attraktiva organisationer som studenter vill vara med i. Gör man inte det så kommer det vara svårare att påverka och få gehör.

Vad är studerandeinflytande för dig?David: Det nytänkande och den energi-kicken som man tillför univer-sitetet, men även att man har möjlighet att framföra en samlad bild från studenterna.

Mille: För mig är det att vara med i den här formella maktstrukturen men det han-dlar också om den påverkan som sker kanske på lägre nivåer, som på en enskild kurs, att man har chans att

påverka kvalitén i det enskilda program-met. Den formella makten skapar en grundtrygghet och säkerställer inflytan-det. Det ger en ständig återkoppling och gör att det inte kan bli som i exempelvis Tyskland eller Holland där man inte alltid lyssnar på studenterna och kör över deras åsikter. Det sker inte på samma sätt här för här har studenterna formell makt i våra beslutsorgan.

David: Jag håller med Mille här. Det är det viktigaste vi har, den ständiga återko-pplingen mellan studenter och examina-torer i form av kursutvärderingar, att vi varje dag förbättrar vår situation. En av kårens roller är att vara granskande och det fungerar bra i dagsläget, tack vare en förstående ledning, men skulle situ-ationen se annorlunda ut så skulle vi ha stor nytta av vårt lagstadgade inflytande.

Hur kan vi säkra studerandeinflytandet i framtiden?Mille: Studenterna avgör själva, det är upp till studenterna att engagera sig i sitt studentfackliga arbete och det är ett ansvar som man har inför kommande studenter att göra det bättre för dem. Vi från universitetet kan diskutera och informera men nu är det en möjlighet som studenterna måste ta till vara. Man måste ständigt bevara demokratin, annars faller den.

”Det är mycket lättare för studenter att påverka än vad de tror!” Kårordförande David Nord

”Som student måste man gå via studentkårerna för att påverka Universitetss-tyrelsen och större beslut som tas.” Mille Millnert

TEXT: HAnnA KULin FOTO: Peter sUneson

David: Det är ett dilemma. Ofta engagerar man sig när det är dåligt. Vi vill att studenter ska ha det bra och ha ett högt engagemang, därför måste vi ständigt återkoppla till varför man ska engagera sig. Vad man som enskild student kan vinna på att engagera sig och att påvisa hur viktigt det är med stud-erandeinflytande. Kollar man på exempel utomlands – så ser man vilken skillnad det gör.

Varför ska den enskilda studenten engagera sig i sin utbildning?Mille: Dels att man kan få personliga fördelar av att engagera sig men fram-förallt att det är ett ansvar att hjälpa till att utveckla utbildningen. Det borde ligga i studenternas intresse att utbildningen är bra och attraktiv. David: Dels för att man kan förändra snabbt och dels för att skapa kvalitet till sin utbildning så att den inte tappar exa-mensrätten eller så. Det är också viktigt att engagera sig för att skapa en samsyn med lärarna.

Varför ska man vara studeranderepresen-tant på LiU?David: För att det är kul att jobba med kvalitetsfrågor och det är något man har en nytta av i framtiden.Mille: Man lär sig mycket på det, man utvecklas som person.

Hur ser samarbetet mellan LiU och LinTek ut idag och om fem/tio år?David: I dagsläget är det präglat av att vi har samma mål. Vi vill ha de bästa utbildningarna, de bästa förhållandena under studietiden och de bästa förutsät-tningarna för framtiden och jag har svårt att tänka mig att det skulle förändras. Riskfaktorer är att universitetsledningen kan komma att ändra syn och att stu-denterna inte engagerar sig, men jag tror att LinTek har goda förutsättningar att överleva som organisation och att vi kan fortsätta det arbetet.

Mille: Jag tror att samarbetet kommer se ut som idag. LinTek har goda förutsättnin-gar att utvecklas. Som kårer i framtiden måste man utveckla något som man kan erbjuda studenterna, utveckla en ”affär-sidé” och ett koncept som de känner att de har nytta av. Jag tror även att det är viktigt att ta en medlemsavgift för det för att påvisa att man har ett koncept som studenterna vill betala för. Det blir en nystart för kårerna att avskaffa kårobliga-toriet, det är bra att tänka igenom vad man gör och varför.

Tillsist har jag några avslutande korta frågor till er båda; vad är det bästa med vårt universitet?Mille: Vår starka grundutbildning och våra studenter. Vi tar väl hand om dem, vi

ser till studentens bästa. Vi är inte heller rädda att ställa krav på studenterna och vi är måna om att kvalitén är hög.David: Det är absolut våra goda utbildn-ingar och utbildningsmiljön samt den studiesociala miljön. Vi har många engagerade studenter och där har vi en fördel gentemot andra skolor.

LiU:s studenter ligger högt på flera lönelistor. Hur kommer det sig tror ni?Mille: Att vi har en bra mix av utbildnin-gar och höga krav, våra studenter är duk-tiga. Vi har också en fördel i att vi är ett campusuniversitet. Man bor här i ungefär 4-5 år vilket gör att man utvecklas och mognar som person. Våra studenter är starka individer.David: Jag håller med. Jag tycker det börjar redan första veckorna när man kommer hit, det sätter ribban på kvalitet. Det är så mycket som man kan lära sig på att engagera sig, som man har nytta av i sina framtida jobb. Det och våra goda utbildningar gör att vi är förberedda för arbetsmarknaden.

För nyfikenhetens skull, om du inte gjorde det du gör nu, vad hade du gjort då?Mille: Ingen aning men jag hade med stor sannolikhet varit professor - det är väldigt roligt!David: Jag hade pluggat.

30

David och Mille jobbar båda för studenterna på LiU, ibland är de överens, ibland inte...

31

“LiThE mEr LäSkunniga” - gick vidare till semifinal i Teknik-SM

Grattis till den hedersfyllda andra-platsen i första deltävlingen av Teknik-SM!Ni var ett av tjugo lag från Linköpings universitet som gick vidare till semifi-nalen, hur kändes det?- Jättebra! Alla tre medlemmarna i ”LiTHe mer läskunniga” stämmer in.

Vad var ert framgångsrecpet?Att läsa instruktionerna och uppgifterna noga. Därav det fyndiga lagnamnet säger lagmedlemmarna och skrattar.

Vad går Teknik-SM ut på för de som inte vet?Man ska göra smarta uppskattningar

på t.ex. hur mycket koldioxid något släpper ut, man ska tolka grafer, bild-frågor, baskunskapsfrågor och sen får man läsa och bedöma artiklar – för att se vilka som stämmer m.m.

Vad läser ni för program på LiTH för att klara av allt det?Vi läser Teknisk fysik alla tre, i blandade årskullar så vi kompletterar varandra bra.

Ni har varit med i Teknik-SM förut, right?Vi var med förra året också och då kom vi trea i första deltävlingen. Vi kom vidare till semifinalen men där stannade vi, vi läste inte instruk-

tionerna så noga och det försökte vi ändra på i år men...

Ja, ni gick tyvärr inte vidare från semifinalen i år heller. Vad hände?Det hade tydligen varit bra att kunna Clas Ohlson-katalogens cykeldetaljer bättre. Vi hade inte heller pluggat på den genomsnittliga vattenavdunstnin-gen från jorden och ljusreflektansen på en perfekt gräddad pepparkaka!

Bättre lycka nästa gång, men vi är ändå stolta över er på LiTH!

LiTHe mer läskunniga bestod av:Benjamin Ingberg, Jonas Hådén och Fredrik Svensson från Y-programmet.

teKniK-sM

Årets kvaltävlingar hade rekordmånga deltagare: 175 lag på 21 tekniska högskolor och universitet runt om i landet. Av dessa gick 9 lag vidare, två vardera från lund, Chalmers och KTh, samt lag

från luleå, umeå och linköping. Därefter togs vid semifinalen tre finallag ut, från lund, luleå och Chalmers. Finalen är 6:e maj och förstapriset är en resa till Kina.

Teknik-SM 2009:

TEXT & FOTO: HAnnA KULin

32

rePortAGe

Louise

Mats B.

Anders

LarsAtila

FOrSkning mEd SpETSTEXT: ÅKe HJeLM iLLuSTraTiOn: LisA BenGtsson

618 miljoner kronor. Så mycket pengar gick till forskning på Tekniska högskolan vid LiU förra året. Skolan är bland de främsta i landet med en lång rad vassa forskare inom ekonomi, teknik och naturvetenskap. Här är några exempel på områden där LiTH sticker ut, med en representant för vart och ett.

Elektronik

Snabbare och effektivare. Det är mottot för elektronikforskningen vid liTh, som nu samlas inom ett enda forskningscentrum – världsledande på kretsar, system, arkitektur och design. Atila Alvandpour är professor i elektroniska komponenter och ledare för centret. han har nyligen slagit in på en ny väg för extremt småskalig och strömsnål elektronik – avsedd att opereras in i människokroppen.

Materialvetenskap

hur nya och spännande material skapas genom design, teori, modeller-ing och syntes är liTh:s kanske starkaste område. En viktig uppgift är att studera materialens uppbyggnad på nanoskalan. Våra forskare är in-ternationellt ledande på t ex superhårda ytbeläggningar, tryckt elektronik, organiska solceller och lysdioder. Professor Lars Hultman leder en natio-nell storsatsning på materialvetenskap och nanoteknik i nära samarbete med svensk industri.

Visualisering

Virtuella obduktioner. Specialeffekter till kända hollywoodfilmer. Det är exempel på resultat från forskningen i visualisering och datorgrafik. För tio år sedan rekryterades Anders Ynnerman som universitetets förste professor i vetenskaplig visualisering. han ledde uppbyggnaden av Norrköpings visualiserings- och interaktionsstudio (NVIS), som nu följs upp med visualiseringscentret ”C” med forskning, utbildning, konstnärligt skapande och underhållning.

Monteringsteknik

Industrirobotar är oumbärliga i dagens fabriker men i grunden ganska primitiva maskiner. Forskare vid liTh vet hur man gör dem smartare. Till exempel har man lyckats få dem att borra hål med en precision på en tiondels millimeter, bättre än vad en människa klarar. Professor Mats Björkman leder forskargruppen som också arbetar med återtill-verkning, flexibel automation, fixturer och konstruktionsmetodik.

Energisystem och miljöteknik

Klimatförändringen har ställt frågor om förnyelsebar energi och smar-ta miljölösningar på sin spets. Forskningen inom energisystem och industriell miljöteknik vid liTh var tidigt på banan. Louise Trygg är expert på kommunala och regionala energisystem. hennes forskning visar hur systemlösningar för industrier och energileverantörer ger resurssnåla energisystem med radikalt minskad klimatpåverkan.

33

Mats A.

NahidLennart

Per

Karin

Christian

Proteinkemi och molekylär bioteknik

Ditt liv hänger på minst 100 000 olika pro-teiner, som ständigt bryts ned och nybildas i cellerna. Biokemister vid liTh ligger i spet-sen inom strukturbestämning, design och veckning av proteiner. Felveckade proteiner kan fogas samman och bilda så kallade amyloider. Dessa är giftiga och kan orsaka svåra sjukdomar. Ett specialfall är prionerna, smitämnet bakom galna ko-sjukan. Per Hammarström, professor i proteinkemi, har byggt upp ett unikt laboratorium för att studera dessa hotfulla partiklar.

Medicinsk teknik

Sedan länge en stark forskningsprofil vid liTh. En grupp ingenjörer som jobbar mitt i universitetssjukhuset med tre inriktnin-gar: medicinsk informatik, fysiologisk mät-teknik och biomedicinsk instrumentteknik. Professor Karin Wårdell är civilingenjör och samarbetar med fysiker, neurologer och neu-rokirurger för att utveckla bättre behandling av bland annat Parkinsons sjukdom. Tricket är att med en tunn elektrod navigera ner till de djupa delarna av hjärnan, där målet är en millimeterstor kärna av nervceller.

Reglerteknik

y=G(s)u. Med den ekvationen beskriver reglerteknikerna hur ett system reagerar på ingående signaler. Enkelt uttryckt går det ut på att få systemen att fungera så bra som möjligt genom att välja styrsignalen u. Att utvinna maximal information ur mätningar y från olika källor är ett viktigt delproblem, som kallas sensorfusion. Ett konkret ex-empel är system för att undvika kollisioner mellan bilar. Professor Lennart Ljung har lett forskningen i 30 år och blivit en världskändis på området.

Innovationer och entreprenörskap

Världsekonomin förändras i grunden, med nya tuffa konkurrenter som Kina och Indien. Samtidigt innebär den globala klimatförän-dringen en annan enorm utmaning – och möjlighet. För att svensk industri ska klara omställningen krävs ett nytänkande kring innovationer och industriell organisation. Professor Christian Berggren har gjort sig känd för sin forskning om bland annat outsourcing och industriell innovation, med resultat som ofta gått emot strömmen.

Logistik

logistik handlar om att skapa konkurrenskraft genom att effektivisera flöden, i hela kedjan från källa till slutlig förbrukning. Förutom pengar och tid har miljön blivit en allt viktigare faktor att ta med i kalkylerna. Ett annat nytt område finns inom vård och omsorg, där industrins flödes-modeller tillämpas inom sjukvården. Mats Abrahamsson är professor i logistik vid liTh. Våren 2009 fick han hälften av det Söderbergska han-delspriset på en halv miljon kronor.

Datavetenskap

liu var först i Sverige med att skapa en institution för datavetenskap. Forskningen täcker det mesta från teoretisk datalogi över programmer-ing och artificiell intelligens till tjänstedesign. Rätt information till rätt mottagare i rätt tid – det är målet för forskningen i informationssäkerhet, som leds av professor Nahid Shahmehri. Om ett system ska få tilltro hos användarna måste det också vara säkert.

34

FrÅGA FYsiKern

Det är mycket mystiskt och svårförklarligt som försiggår i vår vardag. Vissa saker känns så självklara att man tar dem för givet, utan att egentligen veta vad de beror på. Andra saker går man ständigt och grunnar på, utan att hitta något svar. För att finna en väg ut ur ovetandets dimma kan det vara en bra idé att fråga en expert – till exempel en fysiker.

Fråga fysikernTEXT: MArCUs GUstAFsson iLLuSTraTiOn: FriDA BerGKVist

FRÅGA: Vad är det för skillnad på hästkrafter och vridmoment?

SVAR: Det är en intressant fråga. Hästkraft är ju ett mått på effekt, alltså energimängd per tidsenhet. En hästkraft är 75 kg/s, vilket motsvarar 750 W (J/s) effekt, d.v.s. 0,75 kW eller 75 kilopondmeter per sekund. Om man vill omvandla det till energi får man multiplicera med tiden. En hästkraft-sekund motsvarar då 750 Nm (J), alltså ett vridmoment. Man kan ju tänka sig att en häst vrider något 1 radian med en hävarm på 1 meter, på 1 sekund, då utverkar den 1 hästkraft.

FRÅGA: Hur fungerar en värmekamera?

SVAR: Den engelska termen för värmekam-era är FLIR, som betyder Forward Looking Infra-Red. Man använder det ju främst militärt, för att kunna strida på natten, och det ger ju en väldig fördel. Det finns även bakåt- och nedåtriktade varianter som används på flygplan, BLIR och DLIR, alltså Backward Looking och Downward Looking Infra-Red. Själva sensorn är pixlar eller en cell som är känslig för infrarött ljus, och som registrerar värmestrålning i olika våglängdsområden. Det röda ljuset har en våglängd på 750 nanometer. Det infra-röda området ligger över det röda ljuset i våglängd.

Vad går du och funderar på? Är det något som verkligen gnager eller förbryllar dig? Nu har du chansen att få din fråga besvarad av liThanian och vår skarpsinnige fysiker! Maila din fråga till lithanian@lintek.liu.se och skriv “Fråga fysikern” i ämnesraden.

FYSIKER:Ingemar SkarpForskningsingenjör på IFM

Vår allvetande svarsmaskin denna gång är Ingemar Skarp, forskningsin-genjör på IFM med ansvar för labora-tioner och lite av varje. Han har varit anställd på universitetet sedan 1972.Favoritfysiker: Isaac Newton.

Hästkraft är en enhet för storheten effekt, medan vridmoment är en storhet med enheten Newton-meter [Nm].

Begreppet hästkraft infördes av engelsmannen James Watt. I sin definition utgick han från hur mycket arbete en häst orkade utföra i genomsnitt under en dag i kolgruvan. En annan definition är att en hästkraft är den effekt som utverkas då 1 kilogram lyfts 1 meter upp i luften på 1 sekund. Idag används oftast Watts eget efternamn som enhet för effekt, utom för motorer.

Värme är elektromagnetisk strålning i det infraröda området, med något längre våglängd och lägre frekvens än synligt ljus.

Enligt vissa omstridda teorier kan man skapa hål i rumtiden, s.k. maskhål, genom vilka man skulle kunna färdas eller skicka saker till andra platser och tidpunkter. Ett maskhål skulle alltså fungera som en passage genom tid och rum, en sorts tidsmaskin. Detta ger dock upphov till svåra paradoxer som många menar är alltför orimliga för att maskhål och tidsmaskiner någonsin ska kunna existera.

FotnoterNobelpriset i fysik 2008 tilldelades Yoichiro Nambu, Makoto Kobayashi och Toshihide Maskawa för deras forskning om mekanismerna bakom Big Bang. Det de kom fram till var i korthet att universums skapelse möjliggjordes genom asymmetri: ett litet, litet överskott av antimateria.

Lillstrumpa och Syster Yster var en serie barnprogram om två yllestrumpor, skapat av Staffan Westerberg, som hade premiär i SVT på 80-talet.

FRÅGA: Vart tar den andra strumpan vägen i tvätten? Finns det ett paral-lellt universum?

SVAR: Ja, det finns väl massor av svar på den frågan… Om det finns något systema-tiskt i det, till exempel att bara höger-strumpor försvinner, så kanske man kan tänka sig en vetenskaplig förklaring i likhet med teorin om symmetri och asymmetri, som årets Nobelpris (2008) handlade om. Men om höger- och vänsterstrumpor var som partiklar och antipartiklar skulle det bli väldigt besvärligt att ha dem på sig, eftersom de måste hållas ordentligt åtskiljda för att inte dras mot varandra och förstöras! Strumpor är ju visserligen ganska lika, det är ingen skillnad på höger och vänster. Vantar däremot är det skillnad på, man kanske kan tänka sig att om alla högervantar försvinner i vår värld så förs-vinner alla vänstervantar någon annanstans, så att de är varandras motsatser på samma sätt som materia och antimateria.

Det är ju lite lustigt också, apropå höger och vänster, att vi i många språk, bland annat engelska och många slaviska språk, har samma ord för ”höger” som för ”rätt”. I svenska är det ju inte så, jag vet inte varför, men det är ju bra att vi inte redan från början säger att det ena är rätt och det andra är fel.

35

UtBiLDninG

LinTek och Unionens engagemangsstipendium

Det bästa med LiTH är definitivt alla studenter som brinner för att skapa under-

bara mottagningar, grymma fester och härliga aktiviteter på campus. Varje år upp-

märksammar LinTek tillsammans med fackförbundet Unionen en student eller

sammanslutning av studenter som skapat något som kommit många studenter till

nytta. I år går denna utmärkelse till Vega Magnin Gidholm.

Gyllene Moroten

Vad är väl en nominering till Gyllene Moroten? Väldigt betydelsefull kan utbildningsansvariga på LinTek konstatera. LiTH:s absolut främsta undervisare har kämpat in i det sista för LinTeks ärorika utmärkelse och utbildningsansvariga kan nu äntligen stolt presentera Thomas Schön vid institutionen för Systemteknik, ISY som årets vinnare av Gyllene Moroten.Varma gratulationer från oss studenter på LiTH till dig Thomas. Vi ser dig som en stor förebild och hoppas att dina kolleger gör detsamma. Ett stort grattis till alla nominerade kandidater – ni är alla vinnare i våra ögon.

utbildning@lintek.liu.se

UtbildningssidanUtbildningssidan i LiTHanian är ett återkommande inslag där LinTeks

utbildningsansvariga skriver om allt som har med utbildning, internationali-sering och studentinflytande att göra. i det här numret kan ni läsa mer om

hur kursutvärderingarna funkar på LiTH samt lite annat smått och gott.

Jacqueline Simonsson, 0702-69 45 82 Kårallen, plan 3, LinköpingJonna Enerskog, 0702-69 45 83 Trappan, entréplan, Norrköping

Allting har en ände – så även detta verksamhetsår. Vi utbildningsansvariga vill ge en stor eloge till alla er studenter som engagerar er i era utbildningar, både i de stora och små frågorna. Glöm inte att vi som är LinTek-arovderade också är vanliga studenter precis som du – och att vi finns här för att göra din tid på LiTH minnesvärd. Acceptera därför aldrig att bli behandlad illa. Vi vill också passa på att lyckönska våra efterträdare, Pontus Stenberg och Kjersti Claesson, som är LinTeks utbildningsansvariga 09/10. Lycka till – vi litar på att ni kommer åstadkomma massor av förändringar som kommer att komma studenterna på LiTH till nytta!

tack och farväl

Vad betydde det för dig att få Gyllene Moroten 1994?Jag blev superglad över utmärkelsen. Jag hade precis fått ett lektorat i hård konkurrens med 20 andra sökande (män). Att få moroten just då blev en bekräftelse på att jag var värd tjänsten.Den Gyllene Moroten är bland det finaste jag har i mitt CV.

Vad, anser du, är det viktigaste som kännetecknar en god pedagog?God kunskap och ett STORT engagemang.

Vad är ditt bästa tips till medarbetare som just börjat undervisa vid LiTH?Gör en ordentlig genomgång med studenterna över vad kursen inne-håller och vad den ska leda till. Varför finns denna kurs och vilka är lärandemålen. Och försök att möta studenterna där dom är.

några frågor till Helen Dannetun

iLLuSTraTOn: FriDA BerGKVist

36

LinTek Nolle-PnoLLe-P

Mottagningen, som också kallas för Nolle-P, är något som nästan alla studenter på LiTH kan relatera till. Minnena brukar vara många och positiva. Man kommer förmodligen att se Nolle-P ur olika perspektiv under sina år på universitet. Innan man började på LiTH hade man ingen aning om vad det innebar, eller så hade man ett syskon eller en kompis som hade berättat om det. Sedan upplevde man som nyantagen student mottagningen på riktigt. Allting var nytt och spännande och så kallades man för ”Nollan”. Efter det kunde man välja att bli fadder och hjälpa till att anordna ett nytt Nolle-P. Därefter gick några vidare och blev fadderister – de fick planera mottagningen och låta håret och skägget växa.

Hur kommer det sig då att det är så många som vill engagera sig i mottagningen? Jo, Nolle-P är roligt! Finns det något liknande någon annanstans? Här har vi över 1000 faddrar som hjälper ”Nollan”. Vi har ca 140 fadderister som planerar Nolle-P i över ett halvår innan det skall genomföras. Alla dessa jobbar helt ideellt!

Vad har LinTek med Nolle-P att göra? Frågar man detta är det inte så många som vet, och det är inte konstigt, eftersom vi finns bakom kulisserna. Planeringen för ett nytt Nolle-P börjar faktiskt direkt efter det att ett har tagit slut. Då samlas alla utvärderingar in och analyseras så att man kan förbättra nästa Nolle-P. Revidering av mottagningspolicyn tar sin form utifrån dessa utvärderingar. Mottagningspolicyn kan man även se som ett testamente. De regler och direktiv som finns där har sin grund i riktiga händelser som inträffat under olika Nolle-P. Det står även vad Nolle-P har för syfte och målsättning.

Förutom att vi skriver mottagningspolicyn erbjuder vi även en mängd stödfunktioner till alla före, under och efter Nolle-P. Vi har två mottagningsansvariga, som även kallas mottagningsgeneraler. Dessa har bland annat i uppgift att hjälpa och organisera alla fadderister. Vi anordnar utbildningar till alla faddrar och fadderister. Vi hjälper till om det dyker upp problem. Vi finns där för både Nollan och faddrarna. Om Du skulle bli utsatt för något som Du upplever som obehagligt finns kåren där för att hjälpa dig! LinTek hjälper även till ekonomiskt med Nolle-P. Vi ger 200 kr per ny student till fadderierna. Det kanske är svårt att tro, men vi jobbar även för att bevara Nolle-P på ett nationellt plan. Under förra året kom det in en motion till riksdagen att Nolle-P på högskolor och gymnasium skulle förbjudas. Vi kontaktade då den riksdagsledamot som lämnade motionen och förklarade hur det går till hos oss. Vi fick då svaret att han skulle ändra på motionen så att det endast gällde gymnasiet.Vi kontaktar även media så att de visar en rätt bild av mottagningen på LiTH.

Så varför gör kåren så mycket för Nolle-P? Vi gör det av samma anledning som alla andra. Nolle-P är och skall alltid vara roligt!

LiTH

e fa

kta.

..

När Nöjd Student Index gjordes gav 89% av de som svarade på LiTH högsta betyg på Nolle-P.

Det finns 12 fadderier på LiTH: Clubmästeriet, CQ, Familjen, FuLing, Gudfadderiet, KretsN, Legionen, Mpire, N-Phadderiet, Staben, Urfadderiet och Y-fadderiet.

Om man vill läsa mottagningspolicyn så finns den på LinTeks hemsida under fliken dokument.www.lintek.liu.se

TEXT: FreDriK MÖrKeBerG iLLuSTraTiOn: LisA BenGtsson

37

Lose yourself become an Erasmus student in Sweden

When I decided to go for an Erasmus semester in Sweden, I had loads of precon-ceptions about the country. Before I came here, Sweden was in my mind a country with few and shy inhabitants, a high-ranked education system, a strong love of nature and loads of beautiful blonde girls. I had however worries about not meeting many exchange students and thought that I might get bored of the student life. I couldn’t have been more wrong.

I first arrived in Linköping on a sunny day of August, where I was welcomed by the ESN and given a “survival package”. This included a SIM card, loads of informa-tion on i.e. procedures to follow for the registration. I also got my schedule for the intensive course in Swedish as well as a list of activities organised by the ESN to welcome the six hundred Erasmus students coming that autumn semester. Some of these activities were cultural ones, such as guided tours of the cathedral and city quiz-zes, but there were also games, barbecues, canoe trips, and so on. During the first two weeks of August, there was something to do almost every day, one met with so many people that remembering the names of everyone turned out to be a real challenge! Of course the first weeks also consisted in a lot of partying, about five times a week, and our meeting-place before the semester started was either HG, platå or NH. Apart from this and the organized activities, some friends and I went on loads of bike rides on the countryside, allowing us to enjoy Östergtland’s landscapes!

Then the semester started for real. I had arrived two weeks before Nolle-P, but as I took the intensive course in Swedish; I really saw the differences in terms of level of education. Compared to France, my home country, students in Sweden have much more self-study hours, are more project-focused and the contents of the course are often more important than in France.

Another difference was that almost all of the lecturers I met spoke English fluently, which is really not the case at my university at home! Despite a lot of workload, I was still involved in many activities – partying, meeting with friends, travelling, doing ESN activities, going to kravalls dressed in my blue overall etc. I found that sometimes it can be tough to combine studies and fun!

Then winter came. The hours of daylight began to decrease, and temperatures dropped rapidly; two factors which I believe to be disadvantages of Sweden. I believe this is why exchange students can find life here a little bit difficult, in addition to the culture shock some of them experienced. However, one gets used to it after a while.

If there is one thing I really enjoy about Sweden, I would say the presence of nature everywhere. Wherever you go, there is always something to see; beautiful land-scape to wander in, or incredible places to discover, whether it be for instance the

archipelago near Stockholm, the region of Dalarna or the Lappish mountains. During my stay here in Sweden I climbed and skied on the Kebnekaise, rode around the Roxen lake, went to the Norwegian fjords, flew over Östergötland in a glider, and had some memorable hikes near the Baltic Sea. I even saw some wild elks!!

Now, what I have unveiled is only a small portion of what this country can offer, but I’d like to give you a tip for your visit in the expression “into the wild”. Being alone or with a few friends in the unspoiled areas of this country is really magical.

A friend of mine once said: “Being a student abroad is a once in a lifetime experience. You’ll meet new friends from all around the world, do some amazing (although sometimes stupid) things, travel a lot, and when you return to your home country you will look back at it and say yourself “this was the time of my life”. I totally agree with him now. Pierre

TEXT & phOTO: PiERRE GaLiSSON

enGLisH

Våra tre tidigare nummer... =)

Chefred. Hanna glad på jobbet

Förfest med Osqledaren i Martins lya

Redaktionsträff med KTH:s kårtidning, Osqledaren

VINN biljetter till Arvikafestivalen!LiTHanian lottar ut 2 st biljetter till sommarens Arvika-festival! Skriv en dikt på 10 ord, där ett av orden är ARVIKA. Skicka ditt bidrag senast den 18/5 till arvikabiljett@gmail.com. Vinnarna kontaktas via mail vecka 22.

Depeche Mode + Nine Inch Nails + Korn + Röyksopp + Fleet foxes + Fever Ray + Anna Ternheim + Detektivbyrån + Parken + Frida Hyvönen + Mustasch

+

LitHAniAn

årET SOm gåTTTEXT: HAnnA KULin FOTOn: BLAnDAt

Nu är det dags för lite av en krönika från LiTHanians sida. Vi har jobbat med tidningen i snart ett år och gjort mycket trevligt tillsammans. Här följer lite gott och blandat från redaktionen 08/09:s år med LiTHanian. Håll till godo!

tack för vår tid med LitHanian!Vi önskar er läsare en dejlig vår och en

underbar sommar!/Redaktionen

Redaktionen 2008/2009(stora delar av)

Hanna, Marcus, Matilda, Martin, Malin, Jacob, Frida, Vega, Lisa, Pierre, Peter & Malin

39

SEkTiOnSSidOrnainnEhåLL

Y-ORGaNET [Y]iNaNCiaL TiMES [i]MYHETERNa [M] CENaSTE NYTT [C] NaTURLiTHViS [MaTNaT]biOSFÄREN [Tbi]PRESS-N [N]EkTSTRa [kTS][EMTE:] [MT]GDk [GDk]

Redan tidigt i LiTHanians barndom tilldelades sektionerna ett antal sidor att själva klä med skämt, information, frågetävlingar och funderingar. Sedan dess har de hängt kvar och ger än idag sektionsnära information till dig som student.

7-1789

13-1720-2321-22

272930

Post-it Innovation Competition 2009 (Venture Zone)

utekravallen (lkpg, CM)

Fattömning på [hg]

SOF - StudentOrkesterFestivalen (Nkpg/lkpg)

SM i poetryslam 2009 (Arbis, Norrköping)

undervisningsfria dagar (Kristi himmelfärd)

Tenta-p börjar

Nile City-sittning (Trappan)

Trapptömning (Trappan)

MAJ JUNI

Sommar-x (Kårservice)

Tenta-p slutar

Omtenta-p börjar

Omtenta-p slutar

559

12

OBS! 12 augusti börjar omtenta-p!

Chefred. Hanna glad på jobbet

Nattredax tar aldrig ansvar för något, speciellt inte...

LedareVårterminen går mot sitt slut,

fåglar har återigen börjat kvittra och snöslasket är borta för denna gången. Under det gångna läsåret har Nattredax förgyllt er tillvaro med insiktsfulla reportage och även om det smärtar er djupt har varje epok ett slut. Detta nummer är som vanligt fullspäckat med intressant läsning av den höga standard Nattredax alltid levere-rar. Vi är säkra på att Y-organet även i framtiden kommer behålla � aggan i topp ( om inte lär det bli reprimander ) så missa inte nästa års nummer!

I och med detta nummer kommer Nattredax även att publicera sitt material på nätet. Om du nu av någon outgrundlig anled-ning lyckats slarva bort ditt ex-amplar av Y-organet behöver du alltså inte bryta ihop. Surfa in på nattredax.wordpress.com och njut!

Nattredax redaktionen 08/09 tackar ödmjukast för allt stöd och önskar nästa års redaktion lycka till.

Nattredax 08/09

Fett najs!• Snart sommar

Bara bajs!• Ipred och all annan skit

Dagens rosGår till radarparet Mona och

Wanja som tillsammans lyckats få sossarna att dyka djupare än Anna Lindberg. Med en slätstruken po-litik mjukare än fransk erotik tar nu sossarna likt Titanic riktning mot botten på Sveriges politiska hav. Vi anser att ett lite mer nya-serat klimat, lite nya idéer och en ny arbetslöshetspolitik som inte bara består i att � ytta namn mel-lan olika listor vore en bra början för återta sin ställning. De borde kanske gå tillbaka till att vara ett rött parti istället för det beigea de nu är, en kompetent partiledare skulle nog inte heller skada

Nattredax politiska kommitté

Länktipset Klicka Här:ht tp://w w w.youtube.com/watch?v=KpMPFGBtE7Q Nattredax π-följetong del 4: 827785771342757789 609173637178721468440901224953430146549585371050792279689258 923542019956112129 021960864034 418

Vad är poängen?Nog har alla märkt av stressen att samla ihop tillräckligt

med poäng för att blidka Centrala studienämndens obarm-härtiga hökögon som ständigt vakar över oss studenter för att säkerställa att ingen försöker tjäna alldelles för mycket pengar, eller missa för många kurser.

Men hur mycket är en poäng värd då? Det varierar gan-ska kra� igt mellan olika utbildningar. Gemensamt för oss på Tekfak är att vi läser väldigt många små kurser. Små om man ska se till poängen iaf. Om man istället kollar på svårighetsgraden på kursinnehållet, antalet schemalagda föreläsningar och lektioner samt den tid självstudier som krävs för att klara av kursen kan man knappast kalla det för en liten kurs. Allt som o� ast läser man tre stycken sådana kurser samtidigt i en läseperiod.

Nere i pastellkritorna och grupparbetenas förlovade land i de mer avlägsna delarna av campus ( tänk Hus N där N > C ) fungerar saker annorlunda. Där kan det o� a hända att man bara läser en kurs varje termin. Det är ju iof självklart, är kursen på 30 hp så hinner man ju inte med � er....eller?

Begreppet heltidsstudier har tydligen olika betydelse i oli-ka delar av universitetet. På Tekfak innebär det nog snarare 50-60 h än de fyrtio en vanlig knegare förknippar med hel-tid. På den andra delen av campus kan vi ju bara spekulera i vad de innebär. Kanske inkluderas tid för sömn och livsnöd-vändigt Latte-sörplande i det som begreppet heltid avser?

Vad nu än heltidsbegreppet innebär så är alla som studerar ”heltid” berättigade till fullt studiemedel. Om man går en kurs för att ”förverkliga” sig själv och hinner med att extra-jobba betydligt � er timmar än skolan kräver varje vecka kan man ändå kvittera ut samma csn belopp som teknologen vars studier varken tillåter extrajobb eller sömn. Vissa på-står att det är svårt på olika sätt, att olika personer är olika bra på olika saker o.s.v. Nattredax tänker inte argumentera emot utan nöjer sig med att konstatera att en gång i tiden påstod vissa människor också att jorden var platt.

Storm i ett vattenglasTrots att det fortfarande är en bit kvar till nästa Olym-

piad kännde tydligen Inancial Times att det var dags att smygstarta i förra numret där de generöst räckte över någon slags fackla till Y-sektionen. Bakgrunden var en artikel där Nattredax klarsynt orerade om det ekonomiska världslä-get och vilken roll en vanlig ekonomstuderande kan ha i sammanhanget. Artikeln väckte uppenbarligen känslor och gav upphov till motreaktioner i nästkommande nummer av Lithanian.

En del av Inancial Times redaktionens tveksamma reso-nemang behandlade bland annat klädvalet hos personer � gurerande på en bild i Nattredax artikel. Beklagligt nog missuppfattades bilden aningen av den Bollinger-alkoholi-serade Inancialredaktionen och den för oss så tydliga ironin framgick visst inte. Den annars så världvana redaktionen kände sig tydligen hotad och stack taggarna utåt snabbare än en blond f.d Big-brother ”kändis” avverkar karlar i en ny-ligen avslutad kopplerisåpa på kanal5. Vi vill dock klargöra att er oro är obefogad. I alla fall 2/3 av personerna på bilden har inget att göra med Nattredaxredaktionen och vad gäller stekning är det för en majoritet av Y-arna något som före-går begreppet matlåda hos Lysator, alternativt so� middag framför Battlestar Galactica. Anklagelserna om att bedriva kamratuppfostran och översitteri dementeras å det kra� i-gaste av sektionsstyrelsen och används endast vid behov och då inom ramarna för sektionsstadgarna.

Vidare i brist på andra argument framhäver Inancial att deras primära arbetsuppgi� er är Management snarare än ekonomi. För er som inte är riktigt bekanta med begrep-pet Management eller vad en genomsnittlig I-are pysslar med rekomenderar vi avsnitt 3 säsong 13 av den populära Tv-serien South Park. I avsnittet får man sti� a bekantskap med några olika viktiga instanser inom den ekonomiska världen som det inte är helt otänkbart att en I-are drömmer våta drömmar om ibland. Processen bakom viktiga beslut förklaras och det illustreras tydligt vilket kompetent och viktigt arbete de utför.

Vad gäller den där facklan så är vi beredda att återlämna den. Dels börjar det bli trångt på prishyllan i sektionsrum-met och dels har vi tillräckligt många framtida pionärer inom elektroteknikbranschen för att kunna säkerställa en lagom och behagligt upplyst miljö där.

Vi vill ändå ta tilfället i akt att tacka Inancial Times redak-tionen för detta år. Trots vissa meningsskiljaktigheter är ni, oss frånsett, trots allt de enda som har en sida med något som överhuvudtaget kan kallas innehåll.

Ida Andersson

Betong

Batong

08/09Drönare

Nattredax 08 09För er som undrar vilka genier som döljer sig bakom den stenhårda fasad vi vanligtvis visar upp kommer här bilder på oss som ni kan klippa ut och lägga i plånboken bredvid bilden på mamma. Här får ni nu äntligen något att bygga era våta/ styva fantasier på.

NattredaxEntertainment system

®

Det kan vara svårt att skilja mellan halvfullt glas och aspackad redaktör och avsikt från uttryck.

Marcus ErikssonViktor EllIda AnderssonMagnus HörbergViktor ”Brallan” PirardBjörn Rödseth

Beundrarpost skickas till nattredax@gmail.com, klagomål till närmsta pappersåtervinning.

Nattredax rasarAtt trycka en tidning till ett ar-

rangemang i PR-syfte är numera nästan en självklarhet för varje festeri med självaktning. De allra � esta lägger ner tid på att tidning-en ska innehålla en bra blandning av viktig information, roligheter och reklam. Vad många totalt ver-kar ha glömt bort är att tidningen faktiskt bör se bra ut i tryck om innehållet ska gå fram och ge ett seriöst intryck. Varför lägga ner tid och pengar på att trycka en tid-ning om resultatet är i stort sett oläsbart. Tänkvärt kan ju också vara att företag som går in med spons knappast blir mer sugna på att skjuta till pengar igen om deras annonser är pixliga och tråkiga.

Då iaf hälften av Redaktionen har en viss erfarenhet av ovan nämda område tänkte vi vara snälla och dela med oss av lite grundläggande tips.

• Se till att bilder är länkade ordentligt när PDF görs. An nars blir det skräp.• Vektorgra� k om det går,

dessa går att förstora utan att det ser ut som skräp.• Bilder bör vara i 300dpi i

använd storlek för att vara säker på att de inte blir skräp.• Även om det ser bra ut på

skärmen kan det se skräp ut i tryck. Kolla provtryck och ändra vid behov!

PR-redaktionen

159813629774771309960518707211349 999998372978049951059731732816096318595024459455346908302642522308253344685035261931188171 010003137838752886...

Viktor Ell

Sex appeal

Självdistans

08/09Chefredaktör

Marcus Eriksson

Ödmjukhet

Het

08/09Chefredaktör

Viktor Pirard

08/09Drönare

Styrka

Intelligens

Ida Andersson

Betong

Batong

08/09Drönare

Magnus Hörberg

SnygghetPMS

08/09Genusansvarig

Björn Rödseth

Derivering

Integregring

08/09Drönare

TankesmedjaNär sommarlovet är i antågande och

sista numret av Lithanian utläst så har Nattredax lösningen för alla kunskaps-törstandce studenter. Vi har startat en tankesmedja i cyberrymden där ni kan � nna en massa matnyttiga tips om hur man undviker vardagens tristess och kanske hur man kan lura CSN på pengar även under den del av året man inte stu-derar. Där kommer ni till skillnad från de f lesta andra bloggar inte kunna läsa om vad kronprinsessan har gjort i helgen eller vad foppa har för to� or just denna vecka, utan det kommer endast � nnas sa-ker som verkligen är viktiga för den med-vetne studenten. Naturligtvis kommer vi hålla på vår integritet och endast leverera objektiva synpunkter och åsikter. Där kommer även ni vanliga människor få en möjlighet till att lu� a era åsikter om oss och vår eminenta journalistik. Vår för-hoppning är att denna tankesmedja kom-mer att leva vidare som ett komplement till den tryckta versionen av Y-organet i många år framåt.

Nu undrar ni naturligtvis var ni kan hitta denna tankesmedja, svaret är en-kelt, det är bara att följa länken nedan så öppnar sig en värld av spännande repor-tage och djup livsåskådning.

Nattredax 08 09För er som undrar vilka genier som döljer sig bakom den stenhårda fasad vi vanligtvis visar upp kommer här bilder på oss som ni kan klippa ut och lägga i plånboken bredvid bilden på mamma. Här får ni nu äntligen något att bygga era våta/ styva fantasier på.

Här kommer som utlovat en länk till vår nya tankesmedjanattredax.wordpress.com

Redaktionen

Månadens standard-gränsvärde

lim (x+1)=3-1x 1

Nattredax tar aldrig ansvar för något, speciellt inte...

LedareVårterminen går mot sitt slut,

fåglar har återigen börjat kvittra och snöslasket är borta för denna gången. Under det gångna läsåret har Nattredax förgyllt er tillvaro med insiktsfulla reportage och även om det smärtar er djupt har varje epok ett slut. Detta nummer är som vanligt fullspäckat med intressant läsning av den höga standard Nattredax alltid levere-rar. Vi är säkra på att Y-organet även i framtiden kommer behålla � aggan i topp ( om inte lär det bli reprimander ) så missa inte nästa års nummer!

I och med detta nummer kommer Nattredax även att publicera sitt material på nätet. Om du nu av någon outgrundlig anled-ning lyckats slarva bort ditt ex-amplar av Y-organet behöver du alltså inte bryta ihop. Surfa in på nattredax.wordpress.com och njut!

Nattredax redaktionen 08/09 tackar ödmjukast för allt stöd och önskar nästa års redaktion lycka till.

Nattredax 08/09

Fett najs!• Snart sommar

Bara bajs!• Ipred och all annan skit

Dagens rosGår till radarparet Mona och

Wanja som tillsammans lyckats få sossarna att dyka djupare än Anna Lindberg. Med en slätstruken po-litik mjukare än fransk erotik tar nu sossarna likt Titanic riktning mot botten på Sveriges politiska hav. Vi anser att ett lite mer nya-serat klimat, lite nya idéer och en ny arbetslöshetspolitik som inte bara består i att � ytta namn mel-lan olika listor vore en bra början för återta sin ställning. De borde kanske gå tillbaka till att vara ett rött parti istället för det beigea de nu är, en kompetent partiledare skulle nog inte heller skada

Nattredax politiska kommitté

Länktipset Klicka Här:ht tp://w w w.youtube.com/watch?v=KpMPFGBtE7Q Nattredax π-följetong del 4: 827785771342757789 609173637178721468440901224953430146549585371050792279689258 923542019956112129 021960864034 418

Vad är poängen?Nog har alla märkt av stressen att samla ihop tillräckligt

med poäng för att blidka Centrala studienämndens obarm-härtiga hökögon som ständigt vakar över oss studenter för att säkerställa att ingen försöker tjäna alldelles för mycket pengar, eller missa för många kurser.

Men hur mycket är en poäng värd då? Det varierar gan-ska kra� igt mellan olika utbildningar. Gemensamt för oss på Tekfak är att vi läser väldigt många små kurser. Små om man ska se till poängen iaf. Om man istället kollar på svårighetsgraden på kursinnehållet, antalet schemalagda föreläsningar och lektioner samt den tid självstudier som krävs för att klara av kursen kan man knappast kalla det för en liten kurs. Allt som o� ast läser man tre stycken sådana kurser samtidigt i en läseperiod.

Nere i pastellkritorna och grupparbetenas förlovade land i de mer avlägsna delarna av campus ( tänk Hus N där N > C ) fungerar saker annorlunda. Där kan det o� a hända att man bara läser en kurs varje termin. Det är ju iof självklart, är kursen på 30 hp så hinner man ju inte med � er....eller?

Begreppet heltidsstudier har tydligen olika betydelse i oli-ka delar av universitetet. På Tekfak innebär det nog snarare 50-60 h än de fyrtio en vanlig knegare förknippar med hel-tid. På den andra delen av campus kan vi ju bara spekulera i vad de innebär. Kanske inkluderas tid för sömn och livsnöd-vändigt Latte-sörplande i det som begreppet heltid avser?

Vad nu än heltidsbegreppet innebär så är alla som studerar ”heltid” berättigade till fullt studiemedel. Om man går en kurs för att ”förverkliga” sig själv och hinner med att extra-jobba betydligt � er timmar än skolan kräver varje vecka kan man ändå kvittera ut samma csn belopp som teknologen vars studier varken tillåter extrajobb eller sömn. Vissa på-står att det är svårt på olika sätt, att olika personer är olika bra på olika saker o.s.v. Nattredax tänker inte argumentera emot utan nöjer sig med att konstatera att en gång i tiden påstod vissa människor också att jorden var platt.

Storm i ett vattenglasTrots att det fortfarande är en bit kvar till nästa Olym-

piad kännde tydligen Inancial Times att det var dags att smygstarta i förra numret där de generöst räckte över någon slags fackla till Y-sektionen. Bakgrunden var en artikel där Nattredax klarsynt orerade om det ekonomiska världslä-get och vilken roll en vanlig ekonomstuderande kan ha i sammanhanget. Artikeln väckte uppenbarligen känslor och gav upphov till motreaktioner i nästkommande nummer av Lithanian.

En del av Inancial Times redaktionens tveksamma reso-nemang behandlade bland annat klädvalet hos personer � gurerande på en bild i Nattredax artikel. Beklagligt nog missuppfattades bilden aningen av den Bollinger-alkoholi-serade Inancialredaktionen och den för oss så tydliga ironin framgick visst inte. Den annars så världvana redaktionen kände sig tydligen hotad och stack taggarna utåt snabbare än en blond f.d Big-brother ”kändis” avverkar karlar i en ny-ligen avslutad kopplerisåpa på kanal5. Vi vill dock klargöra att er oro är obefogad. I alla fall 2/3 av personerna på bilden har inget att göra med Nattredaxredaktionen och vad gäller stekning är det för en majoritet av Y-arna något som före-går begreppet matlåda hos Lysator, alternativt so� middag framför Battlestar Galactica. Anklagelserna om att bedriva kamratuppfostran och översitteri dementeras å det kra� i-gaste av sektionsstyrelsen och används endast vid behov och då inom ramarna för sektionsstadgarna.

Vidare i brist på andra argument framhäver Inancial att deras primära arbetsuppgi� er är Management snarare än ekonomi. För er som inte är riktigt bekanta med begrep-pet Management eller vad en genomsnittlig I-are pysslar med rekomenderar vi avsnitt 3 säsong 13 av den populära Tv-serien South Park. I avsnittet får man sti� a bekantskap med några olika viktiga instanser inom den ekonomiska världen som det inte är helt otänkbart att en I-are drömmer våta drömmar om ibland. Processen bakom viktiga beslut förklaras och det illustreras tydligt vilket kompetent och viktigt arbete de utför.

Vad gäller den där facklan så är vi beredda att återlämna den. Dels börjar det bli trångt på prishyllan i sektionsrum-met och dels har vi tillräckligt många framtida pionärer inom elektroteknikbranschen för att kunna säkerställa en lagom och behagligt upplyst miljö där.

Vi vill ändå ta tilfället i akt att tacka Inancial Times redak-tionen för detta år. Trots vissa meningsskiljaktigheter är ni, oss frånsett, trots allt de enda som har en sida med något som överhuvudtaget kan kallas innehåll.

Ida Andersson

Betong

Batong

08/09Drönare

Nattredax 08 09För er som undrar vilka genier som döljer sig bakom den stenhårda fasad vi vanligtvis visar upp kommer här bilder på oss som ni kan klippa ut och lägga i plånboken bredvid bilden på mamma. Här får ni nu äntligen något att bygga era våta/ styva fantasier på.

42

INANCIAL TIMESWORLD BUSINESS NEWSPAPER

Inancial Times #2 2009 Av och med: Patrik, Arber, Anton & Anders (trainee) inancial@island.liu.se, fax +46 8 700 65 00

Äntligen har kårpolitiken fått vind i seglen. Efter år av ihärdig lobbyverksamhet och uppvaktningsmiddagar har förslaget lagts fram och tunga regeringspolitiker skanderar tydligt: “avskaffa kårobligatoriet!”. Statsminister Reinfeldt jämförde nyligen obligatoriet med tvångsäktenskap och kallade det i en intervju med KG Bergström för ”liberalismens handboja”. Även miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand har gett sig in i debatten med orden ”omväxling förnöjer”.

Ett avskaffande av kårobligatoriet öppnar även upp för en avreglering av den monopoliserade kårmarknaden. Landets kårer går därför en osäker framtid till mötes i och med den nya fria konkurrensen, och andra aktörer ser sin chans att etablera sig. Under det kommande året startar BCG och Fonus tillsammans en kår på Lunds Universitet under parollen ”Av jord är du kommen” och tar därmed viktiga marknadsandelar. Även uppstickaren Daisys Kår & Video vid Mälardalens Högskola förväntas dubbla sin omsättning tack vare synergieffekterna av branschdiversifieringen.

Vi har alla fått smaka på bitterheten av de undermåliga studiesociala förhållandena som lyder på LiTH. Fine dining, rekreation och finkultur bortprioriteras medan kursutvärderingar och studienämnder glorifieras. Inancial vill därför ta tillfället i akt att påverka och åtgärda de uppenbara brister som de sittande kårerna medvetet negligerat. Under 2010 lanserar därför Inancial en helt ny kår på Linköpings Tekniska Högskola. Den nya kåren, som går under arbetsnamnet ELiTH, fokuserar på dina verkliga behov som blivande connoisseur.

En av våra hjärtefrågor är den gällande transport. Promenad i transportsyfte är primitivt och bör endast utövas på greenen. Vi ser därför till att införa skytteltrafik mellan A-huset och Golfen. För att ytterligare underlätta logistiken planeras valda delar av IEI:s lokaler att renoveras till väntlounge, med tillhörande faciliteter. Andra frågor på ELiTH:s agenda är:

Hästpolo i Vallamassivet – förra årets fadäs i Universitets-SM får inte upprepas. Övning •ger färdighet.

Kortare köer – allt handlar om utbud och efterfrågan. Höj priserna! När har kaffe för •fyra kronor smakat bra i alla fall?

Fax i samtliga allmänna utrymmen – det är var mans rätt att vara tillgänglig för att •vidimera ett dokument, inga undantag.

Vi ser fram emot ett långt och fruktsamt förhållande med våra nya medlemmar.

Det våras för kårenLedareDet börjar så sakteligen närma sig, det som vanliga dödliga kallar sommar. Vissa drömmer redan nu om att köra sin Cabby till Grums camping medan andra drömmer om sista-minuten-resor till Costa Del Sol. Redaktionen dagdrömmer för närvarande om känslan av att bära shorts på kontoret på dagtid.

Men det är fortfarande vår ett tag till. För er som missat vad våren hittills har fört med sig följer det här i korta drag: det var en finanskris i höstas som under våren har mynnat ut i en hets mot direktörsarvoden och att varslen haglar. Direktörsfacket rasar dock tillbaka och menar att om inte arbetarna själva krävde så höga löner så skulle jobben aldrig flytta utomlands. Direktörsfacket får oväntat medhåll från Wanja Lundby-Wedin som fyller i med orden “det som är bra för Wanja är bra för Sverige”. Redaktionen kan inte annat än instämma.

Under våren har även Inancials corporate social responsibility-kampanj börjat ge utdelning: tre gymnasieelever har nu fått moderiktiga skolväskor med tryck på Säffle kommun.

Vidare har redaktionen haft världen under luppen i jakt på nytt kött till redaktionens kvarn. På en flodbädd i Mekong-deltat fann vi honom slutligen, redaktionens nya trainee, välgödd av larver och fladdermusspäck. Hans lertäckta bringa fick honom att lysa upp som en bronsgud i solskenet och vi föll handlöst. Lika kvickt som löven byter färg på hösten levererar han numera knivskarp skjutjärnsjournalistik från sin jordhåla i Valla. Sju pass squash i veckan har gjort underverk med hans kropp och tangorabatten är mer välvaxad än Errol Flynns. Välkommen in i värmen Anders!

I övrigt vill redaktionen önska alla läsare en riktigt likvid sommar.

Väl mött!

Svensk semester - även känd som Cabby. ELiTH, snart vid ett Vallamassiv nära dig.

43

INANCIAL TIMESWORLD BUSINESS NEWSPAPER

Inancial Times #2 2009 Av och med: Patrik, Arber, Anton & Anders (trainee) inancial@island.liu.se, fax +46 8 700 65 00

Äntligen har kårpolitiken fått vind i seglen. Efter år av ihärdig lobbyverksamhet och uppvaktningsmiddagar har förslaget lagts fram och tunga regeringspolitiker skanderar tydligt: “avskaffa kårobligatoriet!”. Statsminister Reinfeldt jämförde nyligen obligatoriet med tvångsäktenskap och kallade det i en intervju med KG Bergström för ”liberalismens handboja”. Även miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand har gett sig in i debatten med orden ”omväxling förnöjer”.

Ett avskaffande av kårobligatoriet öppnar även upp för en avreglering av den monopoliserade kårmarknaden. Landets kårer går därför en osäker framtid till mötes i och med den nya fria konkurrensen, och andra aktörer ser sin chans att etablera sig. Under det kommande året startar BCG och Fonus tillsammans en kår på Lunds Universitet under parollen ”Av jord är du kommen” och tar därmed viktiga marknadsandelar. Även uppstickaren Daisys Kår & Video vid Mälardalens Högskola förväntas dubbla sin omsättning tack vare synergieffekterna av branschdiversifieringen.

Vi har alla fått smaka på bitterheten av de undermåliga studiesociala förhållandena som lyder på LiTH. Fine dining, rekreation och finkultur bortprioriteras medan kursutvärderingar och studienämnder glorifieras. Inancial vill därför ta tillfället i akt att påverka och åtgärda de uppenbara brister som de sittande kårerna medvetet negligerat. Under 2010 lanserar därför Inancial en helt ny kår på Linköpings Tekniska Högskola. Den nya kåren, som går under arbetsnamnet ELiTH, fokuserar på dina verkliga behov som blivande connoisseur.

En av våra hjärtefrågor är den gällande transport. Promenad i transportsyfte är primitivt och bör endast utövas på greenen. Vi ser därför till att införa skytteltrafik mellan A-huset och Golfen. För att ytterligare underlätta logistiken planeras valda delar av IEI:s lokaler att renoveras till väntlounge, med tillhörande faciliteter. Andra frågor på ELiTH:s agenda är:

Hästpolo i Vallamassivet – förra årets fadäs i Universitets-SM får inte upprepas. Övning •ger färdighet.

Kortare köer – allt handlar om utbud och efterfrågan. Höj priserna! När har kaffe för •fyra kronor smakat bra i alla fall?

Fax i samtliga allmänna utrymmen – det är var mans rätt att vara tillgänglig för att •vidimera ett dokument, inga undantag.

Vi ser fram emot ett långt och fruktsamt förhållande med våra nya medlemmar.

Det våras för kårenLedareDet börjar så sakteligen närma sig, det som vanliga dödliga kallar sommar. Vissa drömmer redan nu om att köra sin Cabby till Grums camping medan andra drömmer om sista-minuten-resor till Costa Del Sol. Redaktionen dagdrömmer för närvarande om känslan av att bära shorts på kontoret på dagtid.

Men det är fortfarande vår ett tag till. För er som missat vad våren hittills har fört med sig följer det här i korta drag: det var en finanskris i höstas som under våren har mynnat ut i en hets mot direktörsarvoden och att varslen haglar. Direktörsfacket rasar dock tillbaka och menar att om inte arbetarna själva krävde så höga löner så skulle jobben aldrig flytta utomlands. Direktörsfacket får oväntat medhåll från Wanja Lundby-Wedin som fyller i med orden “det som är bra för Wanja är bra för Sverige”. Redaktionen kan inte annat än instämma.

Under våren har även Inancials corporate social responsibility-kampanj börjat ge utdelning: tre gymnasieelever har nu fått moderiktiga skolväskor med tryck på Säffle kommun.

Vidare har redaktionen haft världen under luppen i jakt på nytt kött till redaktionens kvarn. På en flodbädd i Mekong-deltat fann vi honom slutligen, redaktionens nya trainee, välgödd av larver och fladdermusspäck. Hans lertäckta bringa fick honom att lysa upp som en bronsgud i solskenet och vi föll handlöst. Lika kvickt som löven byter färg på hösten levererar han numera knivskarp skjutjärnsjournalistik från sin jordhåla i Valla. Sju pass squash i veckan har gjort underverk med hans kropp och tangorabatten är mer välvaxad än Errol Flynns. Välkommen in i värmen Anders!

I övrigt vill redaktionen önska alla läsare en riktigt likvid sommar.

Väl mött!

Svensk semester - även känd som Cabby. ELiTH, snart vid ett Vallamassiv nära dig.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Har du inget klart för dig kan du alltid köra på ett säkert kort och gå efter Inancials lista på adekvata aktiviteter.

Grebbestad - västkustens pärla. Bara strosa runt och se folk förlora fingrarna i nordiska •mästerskapen i ostronöppning eller dra dig tillbaka i hängmattan tillsammans med din Kampradbiografi. Själslig ro.

Sommarjobb. Detta gissel i kristider. Inancial rekommenderar dig därför att satsa safe •i sommar. Satsa statligt - bli prins! Nu när hovet rekryterar frikostigt kan ju vem som helst ta sig in i kungafamiljen, så hör av dig snarast. Madeleine erbjuder kortare praktik medan du får vara beredd på ett längre internship om du söker till Victoria. Erfarenhet av gym är meriterande men inget krav. Skicka din ansökan med foto till:

Kungl. Hovet Kungl. Slottet 111 30 STOCKHOLMMärk kuvertet ”Sommarprins 2009”.

Åk ut i rymden. Det har alltid varit din dröm. För 20 miljoner dollar får du chansen •att göra Charles Simonyi sällskap och låta ryssarna riskera din livhank. Komfort har vi sett bättre av på annat håll men det väl tilltagna biljettpriset får dig ändå att känna dig speciell.

Många läsare hörde av sig efter förra numret för att kommentera det alldeles för uppenbara syftningsfelet i notisen om Rasputins födelsejubileum. Texten kan ha gett intrycket av att den gällde 130-årsjubileet av Rasputins födelse, men som många läsare också påpekade så gällde den såklart 10-årsjubileet av 130-årsjubileet. Rasputin föddes ju som bekant 1869 vilket är 140 år sedan.

De läsare som närvarade vid 130-årsjubileet 1999 har säkerligen i gott minne de skojfriska flosklerna från P. G. Gyllenhammar som verkligen lade tonen för större delen av kvällen. Landgångarna från Pontus Catering var denna kväll också av alldeles extraordinär kvalitet.

Att förväxla dessa två stora dagar är en stor och olycklig miss från redaktionens sida som bara bekräftar det faktum att även solen kan ha sina fläckar.

Fråga redaktionenInancial tar sig i kragenHej Inancial! Jag är en kille på 43 bokslut och har ett bekymmer som tynger mig varje dag.

Jag hoppas ni kan hjälpa mig eftersom jag helst inte vill besöka en externrevisor. Det är så att jag fått röda prickar på min årsredovisning och jag skäms väldigt mycket för att visa mig bland de andra controllerna. Det började som små irriterande objekt på toppen av dokumentet men har nu spridit sig till sista raden. Dessutom svider det numera oerhört när jag ska lätta på trycket i kassan.

Allt detta har gjort mig väldigt blyg för att visa räkenskaperna för andra och jag sammanträder numera alltid med mappen stängd för att de inte ska peka och skratta. Är detta normalt? Kommer det att gå över? Snälla Inancial, hjälp mig. Jag orkar inte ha det så här.

//Orolig_kille_43

Svar: Hej Orolig_kille_43 och tack för ditt fax. När det gäller ditt problem så är det något som är hyfsat vanligt bland killar i din ålder. Det kan ha många orsaker men vanligast är att man har varit slarvig med att använda kapitalskydd på sin portfölj. Särskilt svårt är det om man då har placerat hela, eller en bit av den, i någon flörtig baltfond. Då kan svedan bli extra besvärande.

En nyemmission kan mildra irritationen på kort sikt, men det är i första hand viktigt att du vågar ta kontakt med en auktoriserad revisor. Dessa har också tystnadsplikt, vilket gör att inga av dina kollegor behöver få veta.

Vad gör du i sommar?

Den 2 april gick de välrenommerade IT-dagarna av stapeln på Campus Valla. Dessa dagar höll på under en hel dag.

Pluralis är ett numerus som betecknar flertal, och här har man uppenbarligen använt sig av det som en strategisk plattform för framtida expansion. Ett skolboksexempel på best practice. Respekt, D- och IT.

Missade du IT-dagarna? Här är i så fall en tillbakablick.

Dagen som försvanndagar in i maj infaller Norges nationaldag. Norge är inte bara landet som gav oss lusekoftan utan har också andra skapelser på sitt CV - Runar Sögaard

och A-ha till exempel. Och så hon i Aqua. Redaktionen vill såklart ta tillfället i akt att i förskott uppmärksamma detta vackra land och samtidigt gratulera till oljan, naturgasen och alla fiskarna.

Vi i Sverige har Norge att tacka för att i flera år framgångsrikt hållit nere den svenska ungdomsarbetslösheten. Hur många burkar löjrom har man inte slängt i sig på en kväll och funderat över hur många av dem som förpackats av nån svensk som man känner? Hur många av dina polare har inte varit där och förädlat fisk i ett halvår? Hur mycket värmer inte en lusekofta?

Redaktionen erkänner återigen Norge som stat och önskar all lycka och välgång.

17

44

Maskinsektionens sidoryheterna

”Like sands through the hourglass, so are the Days of Our Lives”Det är en klassisk klyscha men tiden går verkligen fort. Maskinsektionen har blivit ett år äldre och har släppt iväg många skarpa civilingenjörer och samtidigt tagit emot ett gäng duktiga maskin- och deltastudenter som nu är väl inne i universitetslivet.

Under året har styrelsen haft tre välbesökta sektionsmöten och det glädjer mig att sektionens medlemmar fortsätter att visa stort intresse och engagemang för våra sektionsmöten. Kanske kan det ha något att göra med den goda maten eller den kalla ölen som det bjuds på efteråt, vad vet jag, men trevligt har det varit.

Nyligen utsåg sektionens vårmöte M-sektionens nya styrelse, ett gäng fyllda av energi och drivkraft inför kommande verksamhetsår vilket börjar med ett Nolle-P. Där hälsar vi inte bara nya maskin- och deltastudenter välkomna till Maskinsektionen men också de första EMM-studenterna!

Som avgående sektionsordförande är jag oerhört nöjd med styrelsemedlemmarnas goda insatser under året, de har visat enorm arbetsvilja och skicklighet. Jag vill även tacka alla aktiva inom sektionen för deras ambitiösa arbete.

Jag är ytterst tacksam för visat förtroende och jag hoppas verkligen att våra sektionsmedlemmar är nöjda med mitt och styrelsens arbete.

Samtidigt, det ska inte förnekas, känns det en smula vemodigt när jag nu lämnar ifrån mig ”ordförandeklubban”.

Ett stort Tack för ett fantastiskt sektionsår.

Martin Max Sektionsordförande 08/09

Chans

Du har vunnit en kläggätar-tävling. inkassera 40 kr

Tack till alla som var med och gjorde M40 till en oförglömlig helg!

45

Maskinsektionens sidoryheterna

”Like sands through the hourglass, so are the Days of Our Lives”Det är en klassisk klyscha men tiden går verkligen fort. Maskinsektionen har blivit ett år äldre och har släppt iväg många skarpa civilingenjörer och samtidigt tagit emot ett gäng duktiga maskin- och deltastudenter som nu är väl inne i universitetslivet.

Under året har styrelsen haft tre välbesökta sektionsmöten och det glädjer mig att sektionens medlemmar fortsätter att visa stort intresse och engagemang för våra sektionsmöten. Kanske kan det ha något att göra med den goda maten eller den kalla ölen som det bjuds på efteråt, vad vet jag, men trevligt har det varit.

Nyligen utsåg sektionens vårmöte M-sektionens nya styrelse, ett gäng fyllda av energi och drivkraft inför kommande verksamhetsår vilket börjar med ett Nolle-P. Där hälsar vi inte bara nya maskin- och deltastudenter välkomna till Maskinsektionen men också de första EMM-studenterna!

Som avgående sektionsordförande är jag oerhört nöjd med styrelsemedlemmarnas goda insatser under året, de har visat enorm arbetsvilja och skicklighet. Jag vill även tacka alla aktiva inom sektionen för deras ambitiösa arbete.

Jag är ytterst tacksam för visat förtroende och jag hoppas verkligen att våra sektionsmedlemmar är nöjda med mitt och styrelsens arbete.

Samtidigt, det ska inte förnekas, känns det en smula vemodigt när jag nu lämnar ifrån mig ”ordförandeklubban”.

Ett stort Tack för ett fantastiskt sektionsår.

Martin Max Sektionsordförande 08/09

Chans

Du har vunnit en kläggätar-tävling. inkassera 40 kr

Tack till alla som var med och gjorde M40 till en oförglömlig helg!

NATURLITHVISwww.matnat.se

MatNat-sektionen för Biologi, Kemi, Matematik och Fysik

Can February March?- No, but April May!

Vi hoppas att ni har haft det lika underbart som vi. Nu överlämnar vi det stora ansvaret till våra efterträdare och önskar dem lycka till med att föra stämningen vidare. (Nej, vi är inte alls bittra, inte det minsta lilla...)

Soliga hälsningar från4-verkeriet 08/09

PS. Det var bättre förr, men absolut bäst 08/09!

Tack för ett underbart år!

DET ÄR VÅR!Nu är våren här och med den nalkas också den årliga vårstädning-en. För MatNat-sektionens del innebär det att vårt mysiga häng, Bergrummet, blir lite mer glänsande och ljusare. Fönsterrutornas ljusgenomsläpplighet kommer att uppgraderas med lite fönster-putsning, men också att en rensning bland de sektionsaktiva ska genomföras... (Nej nej.. vi talar inte om någon ny slutlig lösning alá Wannseekonferensen 1942.) I början av maj kommer nämligen nya fräscha personer att tillträda sina poster i StyrV och 4V. Visst finns en del gamla rävar fortfarande med bland dem som kom-mer att fortsätta arbetet i MatNat-sektionen, men vi som skiftar av lovar att damma av dem ordentligt innan det blir dags.

Med detta vill StyrV 08/09 och 4V 08/09 tacka för oss och samti-digt bjuda på några städtips för den som blir inspirerad att gå lös på studentlyan där hemma!

Sätt på din favoritmusik när du ska städa och sätt skurborstarna på fötterna (tänk Pippi Långstrump). Sedan är det bara att hälla ut en hink varmvatten och börja skaka loss. Ett tips kan vara att använda hjälm och en kudde fastspänd på rumpan om balansen skulle tappas. Beroende på hur täta golven är kan även en regn-varning vara lämplig att utfärda till grannarna på våningen under.

Man behöver inte köpa dyr fönsterputs för att sedan tvingas spa-ra in på nudelpaketen. Det går precis lika bra att blanda lite disk-medel i varmt vatten och sedan putsa med tidningspapper. Varför inte använda några av de andra sektionsidorna här i Lithanian?

Ska du bara städa en sak så låt det bli avrinningshålet i kylskåpet och hjälp städexperterna på TV4 att få en bättre nattsömn!

Regissören har ordet

Vårt år som Bi6 lider mot sitt slut, och arbetet i festeriet börjar avta så smått. Vad kan då passa bättre än att summera året som gått?

I början av hösten gick en stor del av vår tid till arbete med tentakravallen Magic Night som blev en succé med en extra timme öppet.

Sedan började PR-arbetet inför SnutteFilmens lagsläpp som ägde rum redan i november. Detta för att filmskapande kan ta sin tid. I och för sig visade det sig att det visst går att göra publik-succéer på två dagars filmande…

Mellan november och februari var tiden fylld med förberedels-er, planering och fotografering. Årets tema Sin City kändes helt rätt för en filmfestival av stora mått, precis som denna!

Februari kom med Snuttefilmen och filmvisningarna sålde slut snabbt, likaså kravallen. Eftersläppet fylldes samma dag och vilket tryck det blev på NH då! Det var otroligt roligt att få presentera lagens olika filmer i den stora salongen på SF och att dekorera och fixa inför vår egen kravall på Kårallen. Galas-ittningen var mycket glamourös, som den bör, och vår scenshow blev väldigt uppskattad. Sammantaget är vi mycket nöjda med helgen.

Jag vill, å mina och Bi6 vägnar, passa på att tacka alla våra festerikollegor för ert arbete, era arrangemang och inte minst ert engagemang. Utan just er hade kanske inte vårt festeriår blivit det bästa!

Vi är stolta och nöjda med vårt år och lämnar snart med glädje över till de yngre och fräschare förmågorna, bäBi6. Vi önskar er lycka till!

Bi6 08/09 tackar för allt!

Elin Lindström, Regissör

Året som gått!NATURLITHVISwww.matnat.se

MatNat-sektionen för Biologi, Kemi, Matematik och Fysik

Can February March?- No, but April May!

Vi hoppas att ni har haft det lika underbart som vi. Nu överlämnar vi det stora ansvaret till våra efterträdare och önskar dem lycka till med att föra stämningen vidare. (Nej, vi är inte alls bittra, inte det minsta lilla...)

Soliga hälsningar från4-verkeriet 08/09

PS. Det var bättre förr, men absolut bäst 08/09!

Tack för ett underbart år!

DET ÄR VÅR!Nu är våren här och med den nalkas också den årliga vårstädning-en. För MatNat-sektionens del innebär det att vårt mysiga häng, Bergrummet, blir lite mer glänsande och ljusare. Fönsterrutornas ljusgenomsläpplighet kommer att uppgraderas med lite fönster-putsning, men också att en rensning bland de sektionsaktiva ska genomföras... (Nej nej.. vi talar inte om någon ny slutlig lösning alá Wannseekonferensen 1942.) I början av maj kommer nämligen nya fräscha personer att tillträda sina poster i StyrV och 4V. Visst finns en del gamla rävar fortfarande med bland dem som kom-mer att fortsätta arbetet i MatNat-sektionen, men vi som skiftar av lovar att damma av dem ordentligt innan det blir dags.

Med detta vill StyrV 08/09 och 4V 08/09 tacka för oss och samti-digt bjuda på några städtips för den som blir inspirerad att gå lös på studentlyan där hemma!

Sätt på din favoritmusik när du ska städa och sätt skurborstarna på fötterna (tänk Pippi Långstrump). Sedan är det bara att hälla ut en hink varmvatten och börja skaka loss. Ett tips kan vara att använda hjälm och en kudde fastspänd på rumpan om balansen skulle tappas. Beroende på hur täta golven är kan även en regn-varning vara lämplig att utfärda till grannarna på våningen under.

Man behöver inte köpa dyr fönsterputs för att sedan tvingas spa-ra in på nudelpaketen. Det går precis lika bra att blanda lite disk-medel i varmt vatten och sedan putsa med tidningspapper. Varför inte använda några av de andra sektionsidorna här i Lithanian?

Ska du bara städa en sak så låt det bli avrinningshålet i kylskåpet och hjälp städexperterna på TV4 att få en bättre nattsömn!

Posttidning BLithanian, LinTekTekniska högskolan581 83 Linköping

vi finns där du minst anar det. Sandviks kunnande bidrar på många sätt till ett nytt fungerande knä. Ett exempel är materialet som knäimplan-tatet är tillverkat av. Koncernen är ledande i världen på avancerade rostfria material och titan. Du hittar också resultatet av vårt kunnande i gruvor, i flygplan, i männi-skors knän och på många andra ställen. Sandvik finns i 130 länder och kan erbjuda en intressant framtid oavsett om du är ingenjör, ekonom eller är intresserad av IT. Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar.

HIL

AN

DE

RS

Titta här!

Vi gör saker som du inte ser.