väste

rut

magasin

et

för

västr

a å

ngerm

anla

nd

3/2007nummer

www.vasterut.se

sid 2 innehåll västerut nummer 3/2007

3 Ledare4 Hänt i västra5 Annonser6 Ramna Horse and Human Care7 Annonser8 En flirt med Måd9 Bokrecension10 Kulinariskt i Kläpp11 Annonser12 Shopping, produkter från området

13 Shopping14 Reportage Näsåkers Snickeri15 Reportage Näsåkers Snickeri16 Reportage Näsåkers Snickeri17 Annonser18 Hänt i västra19 Annonser

20 Energigrödor i Tåsjö21 Energigrödor i Tåsjö22 Krönika Kent Wassdahl23 Annonser24 Mon Paradise -Tåsjö25 Mon Paradise -Tåsjö26 Hedenhösland & Assistanshund27 Lailas Nagel & Hudvårdscenter28 Classic & Veteranfordonsdagen29 Classic & Veteranfordonsdagen30 Reportage Rekolådan31 Reportage Rekolådan32 Gästtyckare Bertil Jacobsson33 Per Nilsson ifrån Krånge34 Annonser35 Kommuninformation

västerut magasinet för västra ångermanland

Produktion: deSign lena & lenaAnsvarig utgivare: Lena Dalgren Annonser: DeSign lena & lenaFoto/text: Lena Dalgren Idé och form: Lena Strandqvist Gästskribenter: Åsa Tova Bergh, Christer Borg, Kent Wassdahl, Bertil Jacobsson, Lennart Sjödin.Tryck: Sollefteå Tryckeri AB

Redaktionena förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Magasinet distribueras till hushåll som ODR utskick, i västraområdet. Näsåker, Junsele, Ramsele, Edsele, Backe, Rossön och Hotings postnummerområden. Våra utlämningsställen på varje ort finns på www.vasterut.se

Prenumeration av 4 nummer/120 kronor kan beställas på följande vis:• insättning av 120:- på bg: 5773-8833• maila prenumeration@vasterut.se • fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se. • skicka ett kort med namn och adress till Västerut Storgatan 54 880 40 Ramsele • ring design lena & lena tel: 0623-71071, 744 710

innehåll

www.vasterut.se • www.vasterut.se • www. vasterut.se

förn

uft

...?

sun

t

sid 2 innehåll västerut nummer 3/2007

www.vasterut.se • www.vasterut.se • www. vasterut.se

västerut nummer 3/2007 lena strandqvist sid 3

Christer Borg Skribent och fotograf

Lena StrandqvistArt director och

annonssäljare

Lena DalgrenAnsvarig utgivare,

skribent, fotograf &

annonssäljare

Åsa Tova BergSkribent

redaktionen

förnuft...?sunt

förn

uft

...?

sun

t

I detta nummer finns flera artiklar om handlingskraftiga

människor som har genomfört vad de tycker är väsentligt

och väljer att leva därefter. Vi har Berit som har kämpat

med en allvarlig amalgamförgiftning under större delen

av sitt liv. Med hjälp av diverse alternativa metoder får hon

slutligen en helt ny syn och insikt till livet.

Sara som startat ett nytt företag som erbjuder bland annat

hästmassage och ser vikten i att arbeta i ett förebyggande syfte. Sedan har vi livsnjutaren Bertil, som vid sin pensio-

nering frågade sig om dagens obrukade jord kunde ge en-

ergi och sysselsättning. Därefter bestämde han sig för att

göra dessa outnyttjad marker till en resurs.

I sedvanlig ordning kan vi nog säga att även detta nummer

lyckats med en blandad kompott av intressanta reportage.

Vi är väldigt tacksamma för de tips som kommer in och tar

gladeligen emot allehanda upplslag.

Tacksamma är vi också för alla välvilliga människor runt

om oss vare sig det handlar om distribution eller annat.

Tack till er alla.

Inspirerande och angenäm läsning och trevlig höst!

I en kvällstidning förra veckan skrevs det om att det sunda

förnuftet och vetenskapen allt mer blir överkörd av pseudo-

vetenskap och kvacksalveri. Vilket man givetvis i den arti-

keln inte såg som något postivt.

Jag måste säga att pseudovetenskap och kvacksalveri, enligt

mitt sätt att se, är det som många gånger ÄR DET SUNDA

FÖRNUFTET.

Varför måste det ena, vetenskap och konventionell medicin

alltid konsekvent utesluta just det andra, pseudovetenskap

och kvacksalveri. Jag har aldrig lyckats förstå det! Jag är av

åsikten att det mycket väl går att kombinera och bör prak-

tiseras i olika skeden i livet. Inom gränsen av det sunda för-

nuftet kanske bör tilläggas.

I vilket fall, i motsats till kvällstidningarnas våldsrappor-

teringar och kritiska artiklar och reportage erbjuder maga-

sin västerut något helt annat.

sid 4 hänt i västra västerut nummer 3/2007

ÅRETS BY - BACKEFör brinnande engagemang och stor drivkraft, förenade

krafter och stor beslutsamhet.

Backe har utsetts till årets by i Strömsunds kommun! Den

högtidliga utnämningen, och utdelning av diplom, skedde

på Fjällsjögården i backe av Kommunalrådet Karin Stierna

(c). Hon sa bland annat i sitt tal, att i Backe genomförs ut-

vecklingssatsningar som gynnar hela bygden, och där Fjäll-

sjöhallen är ett utmärkt exempel. Ingvar Larsson, initiativ-

tagare till hallen, fick ta emot ett särskilt diplom för det

arbetet.

Representanter för Fjällsjö Framtid, företagarna, skolan och

föreningarna, var med när priset överlämnades vid kom-

munstyrelsens sammanträde, som vid detta tillfälle var pla-

cerat i Backe. Efter mötet passade kommunstyrelsen på att

besöka den nya aktivitetshallen.

ORGEL-konsert - en upplevelseUlf Norberg är född i Prästmon, utanför Sollefteå.

Redan som sextonåring kom han in på kantorsutbildningen

i Mellansel, något som numera är omöjligt att göra direkt

från grundskolan. Tre år på orgelsolistutbildningen vid

Kungliga Musikhögskolan blev det sedan. Den eftertraktade

tjänsten som organist i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm,

ansedd som den finaste tjänst en organist i Sverige kan

ha, fick han i maj 2007. Själv tycker han att man var rätt

modiga som anställde honom, då han kanske inte är den

mest traditionelle organisten.

Ett prov på det kunde man höra i Ramsele kyrka i mitten av

juli. Vid ett av sina besök i Ångermanland, passade Ulf på

att ge en mycket uppskattad konsert.

– Att en man kan låta så mycket, var en av funderingarna

efter konserten. Publiken som fick sitta på läktaren i kyr-

kan för att kunna se och ha närkontakt med Ulf, var entusi-

astiska av sin upplevelse.

– Han formligen dansade på pedalerna, det var helt fantas-

tiskt, var ett annat omdöme. Att det var en uppskattad kon-

sert bland de som kommit till kyrkan denna kväll, förstår

man då man hör att flera dagar efter konserten fick arrang-

ören blommor som tack för att han sett till att Ulf besökte

Ramsele kyrka. Det kan inte höra till vanligheterna.

– Sverige är det land i Europa som satsat mest på orglar i

sina kyrkor. Här hittar man en bra orgel i så gott som alla

landets kyrkor. Så är inte fallet i andra europeiska länder,

berättar Ulf. Där är det vanligaste att stadskyrkorna har

stora fina orglar, medan landsbygdskyrkorna i bästa fall

har en keyboard.

Förutom sin tjänst i Hedvig Eleonora kyrka, som bland

annat innebär tre konserter i veckan, ger Ulf en rad konser-

ter i Sverige och runt om i Europa. Ibland som solist men

även tillsammans med andra. Efter besöket i Ramsele stod

en månads turné i Frankrike på programmet

västerut nummer 3/2007 annonser sid 5

SCA SKOGETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

SCA - en trygg och lönsam affärVi skapar PLUS-värden i den norrländska skogen

Vi hjälper dig att hitta lösningen i din skog. Kontakta oss för rådgivning,skogsvård och en lönsam affär

Dan LarssonSågvägen 2880 37 JUNSELETel 0621-714 90Mobil 070-215 13 33dan.larsson@sca.com

Jan JonssonCarlsborg881 50 SOLLEFTEÅTel 0620-257 39Mobil 070-340 70 73jan.jonsson@sca.com

Mats ArvidssonCentralgatan 8840 70 HAMMARSTRANDTel 0696-538 63Mobil 070-372 41 62mats.arvidsson@sca.com

ARTIC CAT

sid 6 text & foto: lena dalgren västerut nummer 3/2007

För en elitidrottare är det en själv-klarhet att varje tävling ochträningspass skall följas avmassage. De flesta håller sigäven med egen massör. Fören häst som tävlar på elit-nivå är det inte lika självklart,men lika nödvändigt, för attförebygga skador. Inom häst-kretsar börjar det dock blimer och mer vanligt att anlitahästmassörer till i alla fall täv-lingshästar.I Sverige finns flera utbild-ningar för blivande hästmas-sörer. En av dessa ligger iLudvika och där har SaraHjalmarsson från Ramneå,Edsele, snart avslutat sin åttamånader långa utbildning.I utbildningen ingår förutomanatomi och rörelsemönster,också foderlära, träningslära,konvalescens och rehabilite-ring. Allt för att man somhästmassör ska kunna göraen helhetsbedömning av häs-ten, och lokalisera eventuellaproblem. Sedan ges adekvatbehandling, i förebyggandeeller läkande syfte.Sara poängterar att en massöraldrig kan ersätta en veterinär, utan endast komplettera.En massör kan ofta upptäcka spänningar och felbelast-ningar innan skadan uppstår, och i de flesta fall göra någotåt det. Men när skadan uppstått måste alltid veterinärtillkallas.Ett bra komplement till massagen är laserbehandling, somSara har också utrustning för. Med laser behandlar manmuskler och leder på cellnivå, där det frisätts endorfiner,driver bort slaggprodukter och ökar blodcirkulationen. Påså sätt triggas kroppens egen läkningsprocess i gång. Laserbehandling används även på människor. En intressantjämförelse är att en människa som får laserbehandling intekänner något av själva behandlingen, möjligen en ökadsmärta i området upp till ett dygn, medan en häst som fårsamma behandling reagerar redan under hanteringen.

Sara som med sin familj flytta-de från Linköping till Ramneåför två år sedan, är utbildadsjuksköterska. Hästintressetväcktes ganska sent i livet,då hon på sin makes inrådanköpte en gammal travhäst.Hon upptäckte då att det ärhästhanteringen och hästarsspråk hon är mest intresseradav. Att hitta ett sätt att sam-arbeta med hästen när manjobbar med den. Hon har nutvå egna hästar, och det ärwestern-ridning hon användersig av. Det sättet att rida pas-sar Saras sätt att se på hästenoch samarbetet.Tack vare den utbildninghon har, med kunskap omäven människors anatomi ochmuskler, finns planer på attbörja behandla även männis-kor med laser. Även på män-niskor har lasern bra effekt påsmärta och ödem. Men justnu handlar det om att göra desista elevtimmarna som krävs

för att bli diplomerad hästmassör. Sara har fått möjlighetatt göra sina övningstimmar på islandshästarna hos Hansoch Tina i Ramsele (som Västerut skrev om i förra num-ret). De har även tidigare använt sig av hästmassörer tillsina tävlingshästar, och ser det som en självklarhet. I okto-ber räknar Sara med att vara färdig med sin utbildning,men redan nu hör hästägare av sig och vill ha hjälp medsina hästar.I framtiden finns visionen om att kunna jobba på heltidmed hästmassage, laserbehandling av både djur och män-niskor, och även att ta emot konvalescenshästar på gårdeni Ramneå. – Det är tålamodstränande att ha hand om djur, avslutarSara. Och jag känner att det är något som utvecklar migoch det är därför jag tycker att det är så roligt.

Tel: 0623-204 08 Mobil: 070-285 24 99, 070-285 25 59

västerut nummer 3/2007 annonser sid 7

Vi försäkrar det mesta för de flesta!

-SEMESTER England & Spanien!

Bra priser på

små upplagor!

Digitala tryckeriet

Näsåker

0622-300 95 info@nasaker.com

Vi har fått nya tänder hos Tandläkare ANDERS NIGARD!

Ring oss för en kostnadsfri konsultation!

Tandimplantat– lika naturligt som dina egna tänder!

Skolvägen 8 • 880 40 RAMSELE • Tel: 0623-710 10

Kerstin Tarander & Lena EngströmJunsele 0621-710 70 Ramsele 0623-109 20

Fotvård • Formgjutna sulor • FörsäljningVälkommen till...

www.fotfavoriten.se

sid 8 text. lena dalgren foto: sverker berggren västerut nummer 3/2007

En flirt medMåd Demårwww.enstillaflirt.se • tel: 0730-98 98 99

västerut nummer 3/2007 bokrecension sid 9

- en kriminalroman av Bertil Nordin, Sollefteå.

- utgiven på HTB Förlag 2007.

- Foto: Pehr Hasselrot, HTB förlag, Norrköping

Bertil Nordin: Tel: 0620-59119, 070-6913951

WWW.SSANGYONG.DK

Upplev nya Rexton II - du blir garanterat imponerad

Edströms Bil • Storgatan 38 • Hoting • Tel: 0671-102 80

Förmånlig finansiering • Avbetalning/Leasing • Kontant/Handpenning

• Från 0:- el. inbytesbil • Avbet. upp till 84 mån.

Stilrenare och elegantare SUV-de-sign som ändå behåller det kraft-fulla och dynamiska uttrycket som präglade Rexton. Rexton II kom-binerar italiensk elegans och tysk kraft med exklusiv lyx. Det betyder att Rexton II känner sig lika hem-ma på en byggplats som på en gårdsplan framför en herrgård.

Välj mellan • 2.7 XDI-motor, en kraftfull tredje

generationens dieselmotor med common rail, som ger en effekt på 165 hk och ett vridmoment på hela 340 Nm.

• 2.7 XVT-motor, som levererar 186 hk och har ett vridmoment på 402 Nm från 1600 varv/min.

• Båda motorerna uppfyller Euro 4-standarderna.

V

från314 995:-

Åter till min resa till Kläpp.

sid 10 text & foto jimmy rinblad västerut nummer 3/2007

www.alvaroiklapp.com • tel: 0622-100 60

Alvaros Rodriguez Ferrari

Kulinariskt i Kläpp

västerut nummer 3/2007 annonser sid 11

Sollefteå Kommuns kulturmiljökommitté inbjuder till ett seminarium om

9.30 KAFFE och INLEDNINGElisabet Lassen kommunalråd i Sollefteå.Gunilla Rudehill, kommunarkitekt i Sollefteå.Att berätta historienLars-Erik Edlund, professor i nordiska språk, Umeå Universitet.Kolonisationen av Ådalens skogarAnn Renström, arkitekt och författare till “Skogsbyar”.

12.00 LUNCH på SVARSkogsbolagen och skogsbyarnaBengt Erik Näsholm, ordf. i Ramsele Hembygdsförening.

Skogsbyarna i arkiven Göran Stenmark, forskarassistent SVAR & hembygdsforskare.Mina barndomsminnen från FinnforsYvonne Rystedt, vårdbiträde m.m och f.d Finnforsbo.Röåborna-såna är dom, därför finns domJerker Sjödin, PR-man och författare.Ester och Gustav på Höjda.Film om detta småbrukarpar i glesbygd.Jonny Persson, konstnär, filmare m.m.15.30 AVSLUTNING och KAFFE.

SKOGSBYAR 29 september SVAR i RamseleKostnad: 150 kr. inkl. förtäring.

Anmälan senast 2007-09-24 till Gunilla Rudehill 0620-68 23 11• gunilla.rudehill@solleftea.se • SVAR • Sollefteå museum

Lusthusi sekelskiftsmodell

Gärdesgårdari olika modeller

Sittvänligabänkbord

KONTAKTA OSS: 0623-108 20

att beställa

sid 12 shopping västerut nummer 3/2007

sid 12 shopping västerut nummer 3/2007 västerut nummer 3/2007 shopping sid 13

Korg med glas 300:-Glas till hjortronlikören. Glas 150 kr Korg 150 krBerit Eriksson, Mon Paradise, Tåsjö.Tel: 0671-211 26

Jordgubbssaft 60:-

Petter och Marie, Åsmon Tel: 0622-301 49, 070-371 94 60E-post: p.o@y.lrf.se

Svamp- och växtfärgat garnEivor Nyberg, RamseleTel: 0623-105 82

Vinäger 60:-

Vinäger ab blåbär, jordgubbar eller vinbär.Alvaro i Kläpp, Näsåker.Tel: 0622-100 60, 0738-16 16 75www.alvaroiklapp.com

Brännvinskryddor 25:-Brännvinskryddor : anis,dillfrö,koriander,stjärnanis,kanel och mandel. Fia Jönsson Tel: 0623-108 18 • Hantverkshuset Ramsele

Ullpläd 1100:-

sid 14 text & foto: christer borg västerut nummer 3/2007

Fönster och dörrar till

kulturhustelefon: 0622-10304 • telefax: 0622-10120

västerut nummer 3/2007 reportage sid 15

Stockholms Hembygdsförbund. Prismotiveringen lyder:

Genom det originella valet av en typritning från 1860-talet

för ett modernt bostadshus förs en tradition vidare in i

vår tid. Detaljarbetet i huset är mycket viktigt och vittnar

om stor hantverksskicklighet hos alla entreprenörerna.

Diplomet är man givetvis stolt över på snickeriet och att

man är ett namn inom byggnadsvård visar också ett flertal

artiklar i månadstidningen Hus & Hem där bilder på deras

produkter finns med som exempel på skickliga hantver-

kare.

– Hur gör ni med beslag till fönster och dörrar, de är ju

viktiga även de för att få en tidstrogen touche?

– Har kunderna med sig originalbeslag vid en renovering

så kan man använda dessa, annars beställer vi oftast

från Gysinge Centrum för Byggnadsvård eller Eskilstuna

Kulturbeslag, säger Barbro. När det kommer till målning

får kunden i de flesta fall göra det själv. Det beror på

att kunderna många gånger vill ha linoljemålat och det

innebär en väldigt lång torktid plus goda kunskaper i pen-

selföring som vi inte riktigt har. Grundmålning ställer vi

däremot upp på och vi kan också sprutmåla industriellt till

de kunder som vill ha det.

Barbro tycker att det är roligt och stimulerande att få arbe-

ta på det sätt som de gör och hoppas få fortsätta med det.

– Det finns inte två grejor som är lika, utan det är hela

tiden nya ritningar och hantverksmässigt. Mycket av det vi

gjort har varit med anknytning till förra sekelskiftet, men

nu verkar det som om folk börjar intressera sig för 30-och

40-talshus och även hus från 50-talet.

Jag nämner för Barbro att jag tycker det gamla kommunhu-

set i Näsåker är en pärla om man vill se och tycker om stilen

från just 50-talet och Barbro säger att Faxen i Ramsele också

den är något alldeles särskilt.

Hur är det då att vara företagare i västra Ångermanland

undrar jag.

– Ja, nackdelen är ju att det är långt till kunderna. Dels frak-

terna, men framförallt att man väldigt sällan får se när allt

är på plats och färdigt. Vi brukar prata om att åka på turné

någon gång och titta på det vi levererat, men hittills har

det inte blivit av, skrattar Barbro. Fördelen är ju livskvaliten

med att få bo så här.

Vi fortsätter samtalet som glider in på hur det är att bo här

i västra och Näsåker överhuvudtaget.

– Jag har ju alltid bott här, så det är kanske svårt att jämföra.

Men det bästa tycker jag är människorna här, det är därför

man varit kvar, menar Barbro. Det är lagom stort, speciellt

när man har barn. Och att det finns så mycket musik som

det gör här. Vi är överhuvudtaget bortskämda med folk som

är duktiga på kultur och teater. Ta Fia Berggren som exem-

pel, tänk vad barnen har fått mycket roligt tack vare henne

med alla pjäser som hon gjort tillsammans med dem.

Vad ska man då tänka på om man ska renovera sitt gamla

hus? Vad bör man göra och vad bör man inte göra?

Barbro tänker efter en stund och säger sedan att man ska

tänka efter ordentligt innan man sätter igång.

– Det gäller att inte fördärva husets själ och jag tycker det

är lika illa med spröjsade fönster i ett hus som inte ska ha

spröjs som tvärtom. Man kan titta på gamla fotografier

för att se hur det såg ut förr i tiden. Men sedan blir det en

avvägning vad man vill göra. Det är svårt att få en helt äkta

gammaldags stil att fungera med det allra senaste inom

till exempel isolering och energikrav, säger Barbro avslut-

ningsvis.

Så, kära läsare, om ni får för er att renovera ett gammalt

hus någon gång, ta då kontakt med Näsåkers Snickeri som

kan hjälpa er med nya fönster, dörrar och även trappor,

framställda i gammal stil med den rätta känslan.

VattenfallAlltså, alla jobbade ju på Vattenfall förut. Nu är det ju inte

så, men namnet känns som en stor arbetsgivare.

DjurDå säger jag hästar, det är det mest aktuella för mig. Jag

rider på Holafors ridskola, det är en jättemysig liten rid-

skola. Ungarna rider där och jag tänkte att varför ska jag

stå här vid sidan om och vara nervös. Så nu har jag ridit

i ett par år, säger Barbro entusiastiskt. Och så har vi ju en

liten lånehäst på sommaren, Timmy, en liten minishet-

landsponny.

SommarDet är så mycket som flyger genom huvudet. Det var ett

svårt ord att associera till. Den svenska sommaren med

sina ljusa nätter är ju fin… Min man arbetar i Kenya med

Vi-skogen och vi åker ibland ner på sommaren och är där.

Då märker man skillnaden i ljus…

HöstDå är det slut på Urkult och ett helt år till nästa…

Men jag gillar hösten faktiskt, när det är en

sådär klar och hög luft. Och att få plocka bär om

man hinner…

Associationsleken:vad tänker du på när jag säger;

GlasJag tänker på färgat glas, på glasverandor, vi gjorde en

jättevacker glasveranda som hade fönster med romber.

Färgskalan gick från ljusblått till mörkblått och turkos och

grönt. Jättefint!

MusikUrkult förstås, skrattar Barbro. …och Club Sebastian. Jag

var med när denna kulturförening återuppstod. Den hade

varit avsomnad, den startade väl egentligen på sextiotalet.

Vi körde ett lokalt band på Kägelvallen i Åsmon, Sub Luna

hette de, som spelade blues och vi fick en hel del pengar

över. Då återupplivade vi gamla Club Sebastian. Vi hade en

liten ”festival” som hette Rock It på festplatsen som alltid

gick back. Det var innan Urkult uppstod. Jag har många

roliga minnen från den tiden. Vi hade en nalle som logga,

med en gitarr på ryggen.

Barbro

Rolf

sid 16 näsåkers snickeri västerut nummer 3/2007

Kontakta Norrskog!

Timmer som skogsägarföreningen Norrskog avverkar hos privata skogsägare förädlas i inlandet. NWP, Norrskog Wood Products, har sågverk i Hissmofors, Ocke och Sikås samt hyvlerier i Hammerdal och Hissmofors. Här arbetar cirka 170 personer. I området finns också ett tjugotal inspektorer och ytterligare ett hundratal personer sysselsätts med avverkning och transporter. Norrskog är alltså en betydande arbetsgivare som bidrar till bygdens utveckling. När du anlitar Norrskog för avverkning får du inte bara bra betalt och ett väl utfört uppdrag. Du bidrar dessutom till en positiv utveckling i inlandet och skapar förutsättningar för god ekonomisk avkastning på din skog i framtiden.

Din skog är viktig för inlandet

Kontakta oss!

västerut nummer 3/2007 annonser sid 17

din butik

apotek • bussgods • systembolag • svenska spel

Öppet:mån-fre 9-18lör 9-13sön 10-12

Installation av • värmepumpar • pannor • pelletsbrännare m.m

Micke: 070-211 05 81

Fullständig VVS serviceKontakta oss vid behov av;

sid 18 hänt i västra västerut nummer 3/2007

västerut nummer 3/2007 annonser sid 19

SYNUNDERSÖKNING 115:-ord. pris 230:-

Storgatan 14 • Strömsund • Tidbokning: 0670-131 00

gäller till 20071031

Välkommen hälsar Anders, Berta, Annica & Maud.

• Tre års Totalgaranti! • Delbetala upp till 24 mån!• Lågprispaket från 795:-

erbj

udan

det g

älle

r vi

d up

pvis

ande

av

kupo

ng

pubkvällar • temakvällar • viktklubb

hör av er förhöcatering &cabeställningarbe

Håll koll på vår hemsida där presenteras höstens aktiviteter,veckans lunch- och cateringmeny,

och matsedel!

www.backebuss.se070-299 62 14

Från sin altan på huset i Tåsjö kan Bertil Jakobson

blicka ut över 100 000 m2 grödor. Eller ”solfångare”

som han väljer att kalla det. En dag ser han hur två män

kommer cyklande på vägen nedanför fälten, tvärbrom-

sar, vänder tillbaka, slänger cyklarna och springer rakt

in i fältet. Bertil känner sig då tvungen att åka ner till

männen som visar sig vara engelsmän, som tror att de

befinner sig i himmelriket, och förklara att hampan som

växer här är en förädling som kräver 1400 kg för att ge

något rus. Det är alltså energigrödor som Bertil odlar

på sin mark.

Han har haft gården i Tåsjö sedan han som sextonåring, tog

över jordbruket. Efter några år ledde dock livet vidare mot

andra marker.

–När man var ute på dans och berättade att man var bonde

sprang jäntorna så fort de kunde. De visste att en jordbru-

karhustru i norrland fick slita från morgon till kväll. Och

det var inget de drömde om. Annat var det i södra Sverige

upptäckte han några år senare. Där var bönderna högvilt

bland flickorna. Livet på en bondgård i Skåne är ett helt

annat än på ett lantbruk i norrlands inland, berättar Bertil.

Nåväl…om det var det eller andra orsaker som ledde Bertil

in på en annan yrkesbanan bör vara osagt. Via Driftsbyrån

i Östersund och en rad uppdrag inom lantbruksuniversitet

och hushållningssällskap runt om i Sverige hamnade Bertil

som regionchef för Norsk Hydro i Örnsköldsvik. Gården i

Tåsjö har han hela tiden haft kvar och återvänt till.

–Det har räckt med att åka hit, ta ett varv på gården och

en tur in i ladugården, så har jag haft styrka och energi att

fortsätta ett tag till, berättar han.

När han vid sin pensionering blev trottoarbonde och livs-

njutare, återvände han till Tåsjödalen och sin gård och

ställde sig frågan ”Kan dagens obrukade jord ge energi och

sysselsättning?”

– Inlandet saknar arbetstillfällen. Det blir allt längre mel-

lan ”levande hus”. Tiotusentals hektar uppodlad åkermark

håller på att tas över av sly. Dessa marker är en outnyttjad

resurs som väntar på att bli försedd med grödor som med

solens hjälp kan minska energikostnaden och skapa välbe-

hövliga arbetstillfällen, säger Bertil. Som inte bara funde-

rade utan också bestämde sig för att göra något åt saken.

Om han kan visa på med hjälp av sina odlingar, de vinster

och fördelar som finns med att åter odla de obrukade mar-

kerna, så kanske han kan inspirera fler.

På sina marker har han nu odling av hampa, rödflen,

masurbjörk och hybrid asp. Hampa och rödflen skördas

efter ett år och resultatet av den odlingen kommer att

redovisas redan nästa år. Vad som är intressant med den

odlingen är slutprodukten. Hur förädlar man till exempel

hampan på bästa sätt. Att använda den som biobränsle i

form av pellets är kanske det vanligaste, men det finns aven

försök att använda hampa som material i byggskivor. Man

får då ett mycket lätt material som också är ljudisolerande.

Masurbjörken och aspen har en omloppstid på 25-40 år, så

här får man vänta på resultatet. Vad som är känt är att vi i

dag importerar masurbjörk från Finland till en mycket hög

kostnad och att avsättning för materialet finns.

För att inspirera och öka kunskapen för intresserade anord-

nades under vintern 2007 flera seminarier i ämnet i Hoting.

Det var Bertil som tillsammans med Bygdens Framtid,

Strömsunds kommun och LRF stod bakom arrangemangen.

Förutom ämnen kring energigrödor och lövträd, anordnan-

des även ett seminarium kring vindkraft.

sid 20 text & foto: lena dalgren västerut nummer 3/2007

Bertil Jacobsson Tel. 0671-21100, 070-668 75 75

Energigrödor

västerut nummer 3 /2007 reportage sid 21

Bertil tycker att vi ska se på vindkraften som en lantbruks-

näring. ”Vinden är en naturresurs, som kan skördas precis

som en annan gröda på fastigheten. Likväl som ett lantbruk

kan investera i en skördetröska för att skörda spannmålen,

kan brukaren investera i ett vindkraftverk som skördar

vindens energi. Ett vindkraftverk, eller en del av ett sådant,

kan bokföras och skrivas av som vilka lantbruksmaskiner

som helst, och den ekonomiska skörden redovisas på

samma sätt som andra intäkter från företaget. Det som

skiljer vinden från skörden, är att den finns där vare sig den

tas tillvara eller ej.”

Energipriserna stiger och landskapet växer igen, samtidigt

som klimatfrågan blir allt mer aktuell. Här finns massor

av möjligheter att göra något åt alla dessa frågor samtidigt

som vi skapar arbetstillfällen.

– Det krävs en aktiv landsbygdspolitik för att synliggöra och

ta tillvara de resurser som finns på landsbygden, inte bara

för dess egen skull, utan för att hela Sverige ska bli välmå-

ende. De gröna näringarna är en viktig del av landsbygdens

stora tillgångar och därmed en bas för tillväxt och utveck-

ling. Ingen stad utan landsbygd, avslutar Bertil.

Höstenharkommit,ochförmångaärsemestrarochledig-hetslut.Visstharperiodenavsommargästerochbesökareavstannatförstunden.Menänskersakeritrakten.Vibör-jadeijunimedHotingmarknadenochInlandsbanans100års jubel,vilketblevstartskottförmångaochvälbesöktaarrangemang.TraktenärTåsjödalen,medvårakäragran-nar i alla väderstreck. Här har varit allt från musikcafé-kvällartillteaterföreställningarochmarknader.Försjätteåret i radharSommarmusik iTåsjödalen fyllt lokalerna.SenharviMittnordiskKvinnomässa, som för sjätte åretavlöptemedbravur.Spelstämmanförladesiårijuli.KontoretförBygdensFramtidkankonstatera,attviundersommaren haft många och trevliga besökare som hälsatpå.Oftastharvikunnathjälpatill,ochviharflitigtvisatvägentillTuristbyrånnärviintekunnatvaratillnyttapåannatvis.

Sommarens mediedrev har rört sig kring klimatföränd-ringar. Att klimatet ändras är rent historiskt inte någotmärkvärdigt,menattviinteinserdårskapenattfortsättavåramiljödumheterärskumt.Vifraktarsakerkringhelaklotetförattfådetbilligtochsåvidare,galnaargumentkantyckasochattdeanvänds ibidragstankarförstås.Vianvändermiljöfarligamedel,ochinserinteattommångaskabopåsammaplätt,utarmasmångfaldenochdessutomblir det miljöpåverkningar. Det kan vara bra att tänkasmåttiblandmed.

Härpågåritraktenalternativaodlingar,förattfinnanyaprodukter att odla och bruka marken, och på köpet fåenergi.Energifrågorkommerattblimerochmeraktuellaförvartårsomgår.Attinriktasigpånyagrödorochnya

produktionerärintebaranödvändigt,utanenspännandeutveckling.Ombaraviljanfinnskanvisäkertgöramångaintressantasaker.Enannannäring,somundersommarenhar forskats kring, är gruvdrift av olika slag. Det mestkontroversiellaärväluranbrytningen,vifårvälseomdetmåstesläppastillfördetelleromvårtlandfortfarandeägsavosssomborhär.Andramalmerfinnssomärbrytnings-intressanta.Vifårsevartdettakommerleda,ochhanteradetdärefter.Ensaksomintepånågotsättförändras,ärattsakerhän-der,ochattvaresigvivillellerinte,kommerviattberörasavdet.Omviallaengagerarossivårlilladelavvärlden,kommerdetattfortsättahändasaker,ochdetnivänner,ärprecissomdetskavara.Det kommerhur somhelst att bli en spännandevinter,medmycketolika frågor somdykerupp,ochomvihartursåblirdetlösningarförossalla.Ominteså,vetvimedsäkerhetattdetkommerensommarigen…medsol,medvärmeoch framför alltmermusik…ochvemkanklagadådetljuderavlivistugorochbuskar.Förtrotsallt,förmånganorrlänningaräråretmestbaraentransportsträckamellanälgjaktsperioderna,ellersomentantiEnglandsa,omallavarsomgamlatanter, somsatt igungstolenochklappadesinkatt, såskulle intevärldengrälasåmycket.Såvänner,upplevmedannipågår…så sesvi snart igenundersolen.

sid 22 krönikör: kent wassdahl västerut nummer 3/2007

kkwit@telia.com

k r ö n i k a

Sommaren som gick…

Kent Wassdahl

västerut nummer 2/2007 annonser sid 23

OVIKENS MEKANISKAsvets & smide

Box 94 • 830 24 OVIKEN • 0643-105 60

10.500:- exkl. moms

ä

älgdragare

Tillverkning efter önskemål.

• fyrhjulingsvagnar • snöskoterkälkar • älgdragare

Del av Sollefteå Krången 6:4 - SkogsfastighetSkogsfastighet på 120,9 ha med stor andel gallringsbar skog. Jakträtt i VVO på 3000 ha. Eget vatten på 3,1 ha med utflöde.Virkesförråd ca 6 700 m3sk.Skriftligt anbud senast 1/10.

Ragunda Utanede 2:41 - SkogsgårdBra byggnader av hög standard, och frikraft på 9,3 kw. Jakträtt i VVO på 3000 ha. Stuga intill sjö. 27,6 ha skog, virkesförråd ca 1 750 m3sk.Pris 1 495 000 kr el. högstbjudande.

Sollefteå By - SkogsgårdBebyggd skogsfastighet, mycket trevligt beläget intill sjö. 15 km öster om Junsele. 18 ha skog, virkesförråd 2 000 m3sk, jakträtt.Pris 500 000 kr el. högstbjudande. Visning enl. ö.k.

Del av Sollefteå Norrnäs 1:21 - SkogsfastighetSkogsfastighet på 163 ha med stor andel röjning- och gallringsskog. Hög medeltillväxt. Jakträtt. Virkesförråd ca 13 600 m3sk.Skriftligt anbud senast 17/10.

Sollefteå Omnäs 1:3, 1:7 - SkogsfastighetSkogsfastighet på 228 ha med bra åldersfördel-ning. Jakträtt. Virkesförråd ca 27 000 m3sk. varav ca 17 500 m3sk är äldre än 80 år. Skriftligt anbud senast 15/10.

Sollefteå By 1:7 - SkogsgårdBebyggd skogsfastighet på 189 ha med stor andel äldre skog. Jakträtt. Virkesförråd ca 26 200 m3sk varav ca 12 900 m3sk är äldre än 80 år. Skriftligt anbud senast 15/10.

Fastighetsbeskrivning erhålles via Internet: www.konsult.lr f.se eller via tel. 0620-259 21

Roland Skarin, Fastighetsmäklare.LRF Konsult Skogsbyrån, Tel 0620-259 32

www.konsult.lr f.se

Jordbruksfastigheter till salu

Vi ger ditt företag bättre ekonomi

design lena & lenaStorgatan 54880 40 Ramsele0623-71071, 744 710e-post: design@ramsele.comwww.design.ramsele.com

sid 24 text & foto: lena dalgren västerut nummer 3/2007

Ett besök i Berit Erikssons

trädgård är som att komma

till andra breddgrader. Här

växer och frodas växter som

man annars inte ser här.

Genom att använda mycket

sten, och rama in trädgården

med snygga plank, har hon

ett klimat som på vissa ställen

motsvarar zon 3. Många av

växterna är sällsynta, andra

utrotningshotade och många

i färgställningar som jag ald-

rig sett tidigare. Det finns

många ”rum” i trädgården.

En sittpalts med porlande

vatten, en fruktträdgård med

flera olika sorters äpplen och

annan frukt och så den japa-

ninspirerande vattenträdgår-

den. Växthuset är stort och

på våren fullt av plantor som

Berit driver upp, antingen

från egna frön eller av nya

sorter som hon vill prova.

Många av de nya växterna är

så kallade Top Line växter.

Unika utvalda sorter särskilt

värda att odla. När jag gör

mitt besök i slutet av juli är

växthuset tömt på plantor,

och i stället växer här bland

annat tomater, melon och

några särskilt ömtåliga och

värmekrävande växter.

Från tidig sommar till sen höst

blommar det i den 3000 m2

stora trädgården, som växt

fram under cirka 20 års tid.

Till en början var det inte alls

tänkt att det skulle bli en träd-

gård av den här omfattningen,

men då Berit drabbades av

amalgamförgiftning, blev träd-

gården den plats som gav ro

och kraft. Berit, som under 14

år drev ”Boutiquen i Hoting”,

fick på grund av sin svåra sjuk-

dom sälja den, och under flera

år fanns ingen möjlighet att

jobba mer än korta perioder.

Varefter tänderna sanerades

återvände orken och trädgår-

den växte. Nu ser Berit jobbet

med jorden och växterna i ett

större perspektiv.

– Om jag vårdar min del av

jorden, ser till att återföra

vitaminer och mineraler till

jorden och inte bara utarmar

den, så drar jag mitt strå till

stacken. Människan måste få

upp ögonen för vad vi håller

på med. Gifter både i kroppen

och i jorden leder till sjukdom.

Vi måste göra något åt det,

säger Berit. Hon brinner för

sin övertygelse, och det är lätt

att förstå när man läser hennes

bok om upplevelserna kring

sin sjukdom, amalgamallergi.

Mon Paradise – Mitt Paradis Berit Eriksson Tel. 0671-211 26

västerut nummer 3/2007 mon paradise sid 25

Sedan 2003 har Berit visat sin trädgård. Besökarna blir

fler och fler, och Berit berättar att hon ibland varit uppe

hela natten för att hinna vattna och rensa innan nästa

dags besökare börjar anlända. Nu försöker hon ha någon

dag i veckan besöksfri, så att hon ska hinna med att sköta

alla sina skyddslingar på bästa sätt. Tidigare i år kom

Gunnel Carlsson (känd från Gröna Rum) ut med boken

Trädgårdsguiden, där hon presenterat visningsträdgårdar i

hela landet som är värda ett besök. En av dom trädgårdarna

är Berits Mon Paradise! Den uppmärksamheten gjorde

också att fler hittat till Mon i Tåsjö.

Mon Paradise öppnar för visning i början av juni. Då kan

man uppleva vårlökar, kungsängsliljor, olika sippor, vivor

och penséer. Under senare delen av juni har alla ettåriga

växter kommit på plats. I juli blommar de flesta perenner

och rosor. Senare delen av juli brukar vara höjdpunkten

av blomsterprakt och dofter. Höstväxterna som blommar

senare på säsongen brukar komma igång under augusti,

och blommar fram till frosten.

Den kanske mest spännande delen är den japanska vat-

tenträdgården. Här råder lugn och sparsamhet. I mitten

av den stora dammen ligger en liten ö med en japansk

paviljong. I vattnet runtom simmar karp. Växterna här har

sitt ursprung i Japan. Det som ger den speciella känslan är

att den är uppbyggd med så mycket sten och grus. Även här

känns det som om klimatet är ett helt annat, än ute i det

riktiga Tåsjö.

Som avslutning kan man besöka Berits lilla bod. Där finns

inte bara hantverk, varav hon gjort det mesta själv, utan

också fröer från många av växterna i trädgården. Själv ska

jag prova lyckan med en svart pionvallmo nästa sommar.

Berits bok heter ”Jag vågade möta mig själv” Berit Eriksson. Förlaget Kulturdasset.ISBN 91-89630-59-9 Finns att köpa för 199 kr i Berits lilla bod.

sid 26 reportage västerut nummer 3/2007

www.hedenhosland.se För mer information kontakta Karin Jansson Borg 0622-300 82 eller 070-629 34 43 karin@isaris.se

Hedenhösland

sid 26 reportage västerut nummer 3/2007

västerut nummer 3/2007 text & foto: lena dalgren sid 27

Läs mer på www.lailas-studio.här.nu • Lailas-studio@hotmail.com • 0621-77 57 22, 070-672 93 39Läs mer på

i nya lokaler!

sid 28 text: lena dalgren foto: benjamin nordin västerut nummer 3/2007

– Hela dagen brukar vara ett organiserat kaos, men när vi sammanfattar intrycken känns det som att det mesta gått bra, säger Lennart Johannesson, när han berättar om Classic o Veteranfordonsdagen i Ramsele.

västerut nummer 3/2007 reportage sid 29

sid 30 text: åsa tova bergh västerut nummer 3/2007

Rekolådan!? Ett nytt begrepp för oss som bor iVästernorrland – och en möjlighet att prenumerera på engod matkultur. För visst är det väl så att de allra flesta gärnahandlar lokalt producerade varor – om det bara kan göraspå ett lätt sätt. Men eftersom marknaden idag styrs av ettfåtal stora grossister är det svårt, för att inte säga omöjligt,för den som arbetar i mindre skala att få sina produktersålda. Från konkret arbete med att rensa ogräs och skolaom plantor är det rätt långt till grossisternas krav på totalrationalitet där det handlar om stora mängder varor för attlönsamheten ska bli tillräckligt hög. Dessutom förutsättsatt produkterna ska vara färdiga, inklusive emballage ochstreckkoder, så att man enkelt kan leverera till butikerna.

För en vanlig bonde, som håller sig till det lilla forma-tet, är detta orimligt. Som KRAV-odlare har man dess-utom ett djupt engagemang för miljön och tanken på attmaten ska behöva transporteras hundratals mil innan dennår konsumenten rimmar illa med den egna livsfilosofin.Det finns ju kunder på närmare håll – om man bara kannå ut till dem. Frågan är bara hur?Med utgångspunkt från detta har ett par lantbrukare i våratrakter startat ett nytt koncept – nämligen en affärsidésom ger möjlighet för intresserade att få leverans av färskalokalt odlade grönsaker var tredje vecka. Idén kläcktesav Mari och Petter i Åsmon tillsammans med Maria ochBosse på Hildas Trädgård i Boteå.Totalt är sju odlare inblandade i detta projekt, var och enmed sin respektive specialitet.För oss i Västraområdet är Petter och Maris jordgubbsod-ling välbekant. Varje sommar är det många som vallfärdartill Åsmon för en möjlighet att själva plocka sina ekolo-giskt odlade ”gubbar”. Men från början var det många somställde sig tvekande till huruvida man verkligen kunde odlajordgubbar utan att använda kemiska bekämpningsmedel?Nu har konceptet visat sig hållbart, ända sedan 1993 – ochintresset för ekologiskt odlad mat tycks snarast öka.

Petter är uppvuxen på gården och tog över jordbru-ket 1978. Sex år senare gick han och livskamraten MariRyberg över till helt ekologisk odling.-För oss var det en självklarhet, berättar Petter Olsson. Vi

ville slippa kemikaliehanteringen, både för vår egen, vårabarns och för kundernas skull. Och åren har visat oss attdet inte är omöjligt, även om det naturligtvis finns en delsvårigheter och problem. Forskningen på bättre ekologisktanpassade växtskyddsmedel måste utvecklas om denekologiska odlingen ska kunna växa.I klarspråk handlar det om åtskilliga timmars idogt arbetemed att hålla undan ogräs och skadedjur. Det är ju intebara vi människor som uppskattar solvarma jordgubbar.En ”kanon” knallar ibland för att skrämma undan fåglaroch emellanåt syns en stor ballong sväva över odlingarna.Men ogräset, det får man vackert rensa för hand – även omplast mellan plantorna håller undan det värsta.Att få ha en personlig kontakt med kunderna är någotsom både Petter och Mari uppskattar. Där är jordgubbs-säsongen ett trevligt inslag i bondens år och, som de självaformulerat saken: En viktig del av lönen för odlarmödanfår vi i mötet med en engagerad konsument!

Rekolådan – alltså. Om man tittar i ordbo-ken betyder reko ”pålitlig,rekorderlig, rejäl, hygglig,hyvens, rättskaffens, just,shysst eller rak”. Det låterju onekligen förtroendein-givande – och själva lådankommer att innehålla ettklart ”rekorderligt” utbudfrån lokala odlare.Man tecknar ett ”abonnemang” och får sedan en nypackadlåda var tredje vecka. Än så länge är det hela i sin linda,men det visar sig att många blir positivt överraskadeöver denna möjlighet – så snart man får kännedom omatt den finns. Så även om de sju odlarna inte har någotstort reklamkonto och snabbt kan sprida informationenverkar det finnas stort intresse, och nöjda kunder rekom-menderar gärna sina grannar och vänner att teckna ettabonnemang.De grönsaker som kommer är ekologiskt odlade, i regel påfriland, och det kan vara exempelvis primörer, diverse kål,

Rekolådan! Ett GOTT sätt att handla lokalt…

västerut nummer 3/2007 foto: christer borg sid 31

örtkryddor, chilipeppar, rotsaker, bönor, sallad, squash,potatis eller mer förädlade produkter såsom exempelvissaft och nektar.En trevlig finess med hemsidan är förresten att man därkan hitta en del spännande recept som gör det lättare attupptäcka och tillaga grönsaker som kanske tidigare varitokända bekantskaper. Vilket kan vara till inspiration ochglädje för den som tidigare inskränkt sitt grönsaksätandetill pizzasallad och tomater. Här finns mycket att hämta– och bäst av allt, själva lådan kan hämtas på ett utläm-ningsställe i den egna närmiljön.

Vi på Magasin Västerut gratulerar bygden till ännu en godaffärsidé som i långa loppet kommer att vara till glädjeför alla utom möjligen bensinbolagen och en del andrastörre företag. Men för oss som bor här är det en fördel attslippa mellanhänder och långa transporter. På köpet får videssutom veta exakt var maten producerats – vilket inteär så illa i en tid då ”genmanipulerad gröda”, ”fuffens medursprungslandet” och ”felaktig märkning” är problem somallt som oftast kommer på tapeten i livsmedelsdebatten.

Maria & Petter

sid 32 gästtyckare: bertil jacobsson västerut nummer 3/2007

JagärlyckligtlottadsomfåttsettdagensljusinordvästraÅngermanlandför66årsedan.Deförsta16årenvarjagbygden trogen. Två år senare, när jag studerat lantbruki Örnsköldsvik och Bollerup, var jag beredd att utökamjölkkobesättningenfrån14till25djur.Minfaravråddemig: ”Bögg int nu, ållt ä ju sä dyrt.” Men jag har haftegenmotorochgåttminegenväg.Sände inenansökantill Lantbruksnämnden i Härnösand om ett statligt lånpå 100000 kr. Lantbruksnämnden administrerar riksda-gensbeslutochsvaret jag fickvar: ”Därskall inget jord-brukbedrivas.Därärdetrenbetesland.”Jordbrukspolitikvar och är fortfarande något som landet saknar. Våragrannländer ser på landsbygden med helt andra ögon.Avsaknaden av en realistisk synpå landsbygdenhar sattdjupaspåriutvecklingenavframföralltinlandet.Förminegendelinnebardet,attsomSverigesyngstebonde,skaffamigutkomstpåannatsätt.Harhaftförmånenattfåarbetainomolikabranscher,företagsformerochägarkonstellatio-ner,såvälinomsomutomlandet.

I min hembygd, liksom på andra håll, var samarbeteen självklarhet. Exempel när det gällde avskaffandet avväglyse samlades byborna till ”lyskaffe” på skolan. Såsmåningom tändes lamporna. ”Vi grejade det!” Tidernaförändras.På1960-taletfannsdetpåen5-kmslinga,djurpånästanvarjegård.Cirka200korklaradeföreningstju-renav.Idagfinnspåsammasträckanågrafåfår,hönsochhästar.Strömskommunharkonfiskeratdelaravväglyset.Medvilkenrätt?

En fråga som jag skulleviljaha svarpå, är:Ärvåra för-eningartillförmedlemmarna,ellermedlemmarnatillförföreningarna?Tillexempel,somskogsägareärdetjuMINFÖRSÖRJNINGochinteindustrins,somärnummerett.I tidningenATLdeember -06kundevi läsa, att57%avföreningsmedlemmarna i kooperationen var tveksammatillomdefickrättbetaltförsinaprodukter.Politikerskrået glömmerden enskilde individen/röstaren,tills det är ett halvår kvar till valet. Hur skulle det varamed lyhördhet för den enskilde? Toppstyrning leder tillpolitikerförakt och i föreningslivet till att den enskildevänderryggentillochfinnerandralösningar.Ellerärdet

iverklighetenså,såvälipolitikensomiföreningslivet,attdetärtjänstemännensomstyr?Förslag:Begränsauppdra-gens antal till totalt 3, ochomval endast 2 gånger. PaulValéry:”Politikärkonstenatthindramänniskanfrånattläggasigivadsomangårdem.”Självrannsakanärvitaliserande.Ingenäroersättlig.

Den utvecklingsbara delen av Ångermanland, som ”dekloke”i08-områdetförflyttadefrånYtillZlän,resulte-rade i att vi endast existerar när det gäller skatteindriv-ning.Massmediebevakningförekommerytterstsparsamt.Väderutsikterna får vi själva ana oss till. Den utlovadebredbandssatsningen för alla har vi inte sett till. VägenRamsele-Hotingäristortsettenkostigochharvaritsåimångaår.AlGore:”Detärhögtidattvivaknarurvårdvala.Stigeruppochreserossföratttryggavårframtid.”Dettagälleriallrahögstagradinlandetistort.Sommaren -07 genomfördes Bygdens Framtid (en poli-tisk förening öppen för alla och med målsättningen –UtvecklingförTåsjödalen)dettraditionella”SommarmusikiTåsjödalen”,ettarrangemangmedmångabesökarepåde6 platserna. Besökarna fick till uppgift att fundera ochbesvaranågrafrågorkringämnet”Hurhållervivårbygdlevande?”Konstaterarblandannatatt:Kreativttänkandefinns. Önskan om att avundsjuka och missunnsamhetkundeutrotas.Återvändaresochnyinflyttadeskunskaperbättre tas tillvara. Reducera hindren och se möjlighe-terna!

Vibär alla ett ansvar förutvecklingen!Vårbygdharenutomordentlig utvecklingspotential. Levande människor,bördiga marker, djur i natur, frisk luft och rent vatten.Varförinteodlafrukt,bär,grönsaker,”Tåsjö-bananer”ochenergigrödor?Vemvetvilkanaturtillgångarsomgömmersigijordensinre?

VillVI,DUochJAG,utvecklainlandetgällerdetförossattkavlauppärmarnaochtatagifrågorna.Någonhjälpfrånovantordeviejkunnaräknamed.Omingetgörsfal-lerinlandetitotalglömska.Omallatarsigenfunderare,såkanskedetfinnsmångaidéersomdetkanblinågotav.Omvitillsammansdrarvårtstråtillstackensåfinnsdetsäkertutvecklingsbaraförslag.Visomborkvarbordevaranyfiknapårättsätt.ExempelvisintervjuaåtervändareochnyinflyttadesamtsterbhusbesökarehurdetyckerattVÅRBYGDskallutvecklas.Ettsättattälskasinbygdtilldödsär att låta allt vara som det är, att ej arrendera ut ellerförändra ägarsituationen av fastigheterna. Att till vilketpris somhelst säganej till undersökning av fyndigheter,somliggergömdaijordskorpan,utanatthaobjektivaochsakligaargumentatttillgå.

Framtiden kommer av sig själv. Framåtskridande får visjälvaskapa.Semöjligheterna,ejenbarthindren.

B e r t i l J a c o b s s o n Återvändande Livsnjutare

gFrån varje sida sett är

Bertil Jacobsson Tel. 0671-21100, 070-6687575g ä s t t y c k a r e

Tåsjö nummer ett

västerut nummer 3/2007 text: ingvar norlin sid 33

Pehr Nilsson från Krånge, en liten by väster om Näsåker,föddes 1766 av den rike och mäktige storbonden NilsAbrahemsson. Men Pehr var inte den äldste sonen, varfördet blev den äldre brodern Abrahamn som kom att övertadet stora jordbruket, den dag som Nils inte orkade skötadet hela. Men Abrahamn avled som ung, och nu blev detPehr som kom att bli den nye bonden. Han var en duktigoch drivande man, och hade många pigor och drängarsom hjälpte honom. Men Pehr var inte bara storbondeutan även man. Han kom att bli förtjust i en av pigorna,en vacker flicka som kom från Resele. Detta kom framtill kyrkan och han dömdes för lägermål, eller för samlaginnan giftermål, vilket ansågs som mycket omoraliskt.Trots detta så blev han efter några år utnämnd till sexmanför kyrkan. Ett viktigt och hedrande hedersuppdrag, somendast brukade ges till mera förlitliga och förtroendefullapersoner. Men hans sociala bakgrund som storbonde, kan-ske gjorde att han fick förlåtelse för det som han tidigarehade dömts till.

Han sysslade inte endast med sitt jordbruk, utan hadeäven börjat syssla med skogsaffärer, främst då av bjälkaroch bräder, något som var mycket inkomstbringande.Men transporten ner till kusten var besvärlig, eftersominga vägar fanns, utan det var endast älven som kundeanvändas som transportled. Och det var inte det enklaste,eftersom Ångermanälven bestod av många besvärliga for-sar som skulle passeras. Det gick för det mesta bra medflottningen för honom. Men en dag var olyckan framme,

och hans båt slog runt i en fors i Resele, och de ombord-varande drunknade. Detta skedde den 3 juni 1811. Pehrvar vid tillfället 45 år.Folket i byn drog upp de drunknade på land, men eftersomdet var slåtter så grävde de ner de drunknade vid stranden,för att vid slåtterns slut frakta dem till begravningsplatsensom låg en bit därifrån.

Under slåttern lär en ung flicka en kväll gått ner till denprovisoriska gravplatsen, och med en räfsa kört den kraf-tigt ner på de begravda kropparna, och utropat: ”Statt uppgubbe och stå för dina gärningar.” Det skulle ha varit denflicka som Pehr skulle ha förfört, när hon arbetade hoshonom som piga.

När slåttern var slut skulle några utsedda personer fraktade drunknade personerna till begravningsplatsen. Menstanken var så outhärdlig, enligt gamla sägnen. Så degrävde bara över personerna, och fyllde kistorna med sten,så att tyngden skulle vara likvärdig med personerna somskulle ha legat där.Pehr efterlämnade änkan Greta samt tre barn. Men de tvåäldsta barnen dog i unga år, så det blev den yngste sonenPehr Pehrsson som kom att överta det burgna jordbruket.Han fortsatte med jordbruket och virkeshandeln i sammaanda som sin fader, och kom att göra det rika jordbruketännu rikare. Han dog 1887 och blev 87 år gammal.

Pehr Nilsson från Krånge.

sid 34 reportage västerut nummer 3/2007

ca

pr

i

co

lle

ct

ion

c

storgatan54www.

.seLena Dalgren

0623-520 48, 070-170 35 77

Trött på trånga svettiga provrum? Kom

och prova höstens kläder i trivsam m

iljö med dina vänner. Boka visning!

L västerut nummer 2/2007 kommuninformation sid 35

LEADER, nya möjligheter för landsbygden!Under hösten 2007 har diskussioner förts mellan de tregrannkommunernaRagunda,StrömsundochSollefteåomattfördjupasamarbetetochblandannatbildaettLEADERområde.LEADERärenarbetsmetodinomLandsbygdsprogrammetdär en lokal aktionsgrupp (LAG) skall besluta omvilka projekt som skall få stöd. LAG gruppen har entrepartsfördelningsombeståravrepresentanterfrånprivat,ideellochoffentligsektorilikadelar.Ävenfördelningenmellan kön och spridningen inom kommunerna ärviktiga.LAG gruppen skall arbeta fram en utvecklingsplan förområdet som bygger på en analys av områdets lokalaförutsättningar. Planen ligger sedan till grund för enansökanomatt fåbildaettLeaderområdemenkommerockså att fungera som ett underlag för att bestämmaområdetsarbetsinriktning.Ettstörremöteägderumden27januari2007iRamseledär den föreslagna arbetsgruppen fick mandat att jobbavidaremedprojektet.Endeloklarheterharrätatsutochandrahar kommit till vilket görprocessen tidskrävande.Landsbygdsprogrammetskallgällafrån2007–2013meninnevarandeårkommerviknappast igång inågonstörreomfattning.Gruppenharhaftetttjugotalmötensåhärlångt,bådeimindreochstörregrupper.Områdetharmedtankepådetrekommunerna,döptstillLeadergruppen3-samochenwebbsidaärpågång.Viarbetarjustnupåenutvecklingsstrategiochharbegärtförstudiemedelfördet.Ävenomingetärklartännusåärdetdagsattfunderapåprojektsomkankommaigånginomområdetochattsysselsättningärprioriteratärvälknappastnågonöverraskning.Stödetgällerinteförenskildaföretagmendäremotför företag i samverkan,byalag, föreningarm.fl.

För ytterligare information kontakta: Lennart Sjödin Sollefteå, lennart.sjodin@solleftea.com Tel: 0620 – 68 21 51, 070-1912839 Per Lennart Ledin Sollefteå, Pelle.Ledin@solleftea.se Tel: 0620 – 68 28 10, 070 – 6242550.Ann Louise Hansson Strömsund, ann-louise.hansson@stromsund.se Tel: 0670-169 72 , 070-511 69 92.Ulla Sjöstedt Bispgården, ulla.sjostedt@glocalnet.net 0696 – 310 72, 070 - 6327151

NäringssamordnareJan Röhlander har arbetat med cityutvecklingen iSollefteå(QL)ochutvecklatDannerotravet.Med en hel del erfarenhet och kontakter i bagagethar han nu kommit till Sollefteå kommun. Sedan iaugusti är han anställd som näringssamordnare påTillväxtenheten.Enavhansuppgifterblirattförsökastärkasamverkanmellannäringslivet,kommunorganisationenochandrasamhällsaktörer.Jumerviutvecklarvårsamverkanochkännerettgemensamtansvardestomerökarförutsätt-ningarnaförenstarktillväxtikommunen.Enviktigdelavhansarbetekommerattvarakontaktenmedoffici-ellaochinofficiellanätverkpåolikahållikommunen.Föratt fångauppgodatankaroch idéerkommerJanattresaruntikommunenochinspireraochinspireras.HanharredanbesöktGraninge,Junsele,NäsåkerochRamselemenflerorterärpågång.

Lennart Sjödin Områdesutvecklare

www.vasterut.se