InnehllInledning 7 Thomas Kaiserfeld Nina WormbsPrinciper i klinch 23resundsbron och cykelorganisationerna Martin EmanuelMotstndets materialitet 53Oppositionella ting, tekniker och kroppar under Finlands ofrdsr Mats FridlundVems r den hjlpande handen? 87Om infrasystem och frtroende David Nilsson Julevdno ja mn 105Lule lv och jag - tystnad, minnesfrlust och jojka lven som samisk-svensk vattenkraftshistoria May-Britt hmanEn hjlpande cyborghand 139Tolkningsutrymmen runt en biomekanisk protesarm Anna bergDet tomma Ingenjrshuset 163Sociala processer, historiska hndelser och ingenjrernas professionalitet Maja Fjstad Thomas KaiserfeldAtt tnka om staden med historia 193 Per LundinKollegialitet 217 Sverker Srlin

14

frhllanden fr att ur dem skapa en frstelse fr hur historiska fr-ndringsprocesser r msesidigt beroende av bda kategorierna.

Samtidigt har socialkonstruktivismen sedan 1980-talet innebur-it att teknikens materiella dimension, dess fysiska funktionalitet och rumsliga nrvaro, kommit att tonas ned. Frhllandet har under senare r legat till grund fr en motrrelse som ibland kallats den materiella vndningen. Mats Fridlund utgr i sitt kapitel frn teknikens materi-alitet och visar hur det Fnlndska motstndet mot frryskningsstr-vanden frn slutet av 1890-talet till 1905 till stor del konstituerades av olika materiella aspekter av teknik som dessutom ndde Finland genom transnationella tekniska Gden, ett fenomen som allts lnge varit ett av Arnes huvudintressen. Mats visar att tekniken som mobili-serades i motstndskampen inte sllan behvde omtolkas och anpassas fr att passa den tidsbundna Fnlndska kampen mot frryskning, men att det ocks fanns materiellt betingade grnser fr hur lngt denna redigeringsprocess kunde g. Vad det handlar om r att terupprtta teknikens materiella aspekter som grund fr en bttre frstelse fr hur historiens smlsa vv blir till den sociotekniska trasmatta som vi tek-nikhistoriker s grna frsker nysta upp varpen i.

ven David Nilssons kapitel ansluter vl till ngra av Arnes huvu-dintressen. Det handlar hr inte bara om hur ett sociotekniskt system skapas utifrn lokala frutsttningar, utan ocks om att frst dessa frutsttningar med hjlp av olika generella teoretiska tankegngar om vad som driver individuellt och kollektivt engagemang. Genom att anvnda ett lokalt exempel p distributionen av en allmn resurs, regleringen av dricksvatten i en bosttning i vstra Kenya, frdjupar David vr frstelse av hur vi utnyttjar gemensamma tillgngar na-tionellt, internationellt och globalt. I Davids exempel tydliggrs inte bara hur formella regelverk avgr hur vattnet anvnds utan ocks hur informella normer bidrar till hur resursutnyttjandet organiseras.

Davids kapitel visar hur erfarenheter frn mer sllan studerade de-lar av vrlden, i det hr fallet vstra Kenya, kan anvndas fr att belysa

53

Motstndets materialitetOppositionella ting, tekniker och kroppar under Finlands ofrdsrMats FridlundVilken betydelse har ting, teknik och teknologiska system fr poli-tisk motstndskamp? Denna studie av de Fnska ofrdsrens kamp mot frryskning undersker hur olika materialiteter anvndes ver hela spektrumet av passivt och aktivt motstnd: frn manifestationer och demonstrationer till terrorism och revolution. Mnga av dessa materialiteter ndde Finland genom transnationella Gden och d den i detta skildrar den ryska terrorismens Fnlndska ankomst utgr det en studie av sdana transnationella srbarheter som Arne Kaij-ser lyft fram som centrala fr teknikhistorisk forskning.1

Studien bidrar till historieforskningens materiella vndning med en mer materiell eller nymaterialistisk teknikhistoria.2 En materiell tek-nikhistoria skulle kunna te sig tautologisk men faktum r att mycken fr vrigt utmrkt teknikhistorisk forskning inte tar ngon strre hn-syn till teknikens materiella dimension, att teknik genom sin fysiska funktionalitet och rumsliga nrvaro r performativ med fysiska eHekter och kroppsliga aHekter grande historisk skillnad bortom menings-skapande. I linje med detta utgr detta ocks en ansats till att utforma ett tydligare perspektiv p teknikens och materialitetens performativa makt att frndra och till och med revolutionera historien.

Politisk motstndskamp och revolution har traditionellt skildrats som huvudsakligen ett mnskligt eller organisatoriskt handlande dr orsakerna bakom politiska rrelsers framvxt r olika former av indi-viduell eller kollektiv agens, olika agenters intentionella manvreran-de i en frnderlig omgivning. Sdana agenter motstndsarbetare,

54

smugglare och terrorister vilka med avsiktligt politiskt motstnds-arbete frsker f andra agenter Nikolaj II, generalguvernrer, Fn-nar och ryssar att handla i en srskild riktning Fgurerar Gitigt i ned-anstende historia. Men lika Gitigt frekommer olika artefakter med lika betydelsefulla egna avsikter.

En utgngspunkt fr mig r att matter matters; att en tekniks ma-teriella utformning r speciFk och har mjliggjort ett unikt hndelse-frlopp som givit historien en liten eller stort annorlunda inriktning. I detta r jag delvis inspirerad av Andrew Pickerings mangelperspek-tiv dr agens betraktas som en dialektik av motstnd och anpassning och historiska frlopp uppkommer i en agensens dans dr agenters och artefakters agenser turas om att fra. Dansens motstnd utgrs av agenters praktiska misslyckande att med en materiell artefakt el-ler maskin uppn ett avsiktlig handlande, medan dansens anpassning bestr av an active human strategy of response to resistance, which can inlude revisions to goals and intentions as well as to the materi-al form of the machine.3 En social agents avsikt motsvaras av den materiella artefaktens anvndbarhet dess phenomenal intention. Att en artefakt r fenomenologiskt passande fr en handling blir s-ledes materialitetens motiv och orsak till att den erbjuder anpassning eller motstnd fr en speciFk handling.4 Teknologisk anvndbarhet anvnds drmed likt social avsikt, som en efterhandskonstruktion fr att frklara orsaken till ett skeende. Frgan Vad var agentens av-sikt? likstlls med frgan Vad var artefaktens anvndbarhet? fr att beskriva riktningen p ett tilltnkt handlande. P samma stt som agenters avsikter kan ndras eller visa sig vara orealistiska beroende p uppkommande hinder och mjligheter kan artefakters anvnd-barheter modiFeras eller visa sig vara ogrliga. I det historiska kll-materialet visar sig detta framfr allt genom att aktrer bedmer olika teknikers samtida kostnader och framtida potential fr att mj-liggra handlingar genom att besluta att anvnda existerande, vljer bort opassande och konstruerar nya speciFka tekniker fr att lyckas

55

med genomfrandet av kollektiva och individuella politiska projekt. S olika tekniker r inte jmlika och utbytbara utan must be conside-red as coming at a cost, as fostering certain ways to the detriment of others as having their own politics.5

I berttelsens centrum str de materialiserade teknikpolitiker vilka formade ofrdsren och de materiella motstnd och anpassningar som interagerade med det Fnska motstndets agenters och artefakters ge-mensamma handlande. De speciFka materialiteter som skall diskute-ras hr strcker sig frn sm individuella tekniska ting till stora interna-tionella teknologiska system med materiella eHekter i tid och rum samt kroppar och geograFska rum som strukturerade och manifesterade in-dividuellt och kollektivt politiskt handlande. Motstndsaktiviteter fr att vcka uppmrksamhet om Finlands sak i utlandet tas endast upp i frbigende d studien avgrnsar sig till materialiteter fr inhemskt motstndsarbete och framfr allt i huvudstaden Helsingfors.

Mobiliserade kroppar av ktt och bronsI Fnlndsk historieskrivning har 1898-1905 betecknats som ofrds-ren utgrande en period av politiskt frtryck och frryskningsstr-vanden. Dessfrinnan hade det Fnlndska storfurstendmet relativt stor autonomi inom det ryska imperiet. Frndringen inleddes 1898 nr Nikolaj Bobrikov tillsattes som generalguvernr fr Finland och tillknnagav ndvndigheten av grnslandets nrmande till kejsard-met.6 1899 undertecknade Nikolaj II februarimanifestet som i prakti-ken innebar ett program fr att eliminera Finlands autonomi och ifrn-ta senatens och lantdagens maktbefogenheter. Manifestet sgs som en statskupp av kejsaren i strid med hans regentfrskran och Finlands lagar. Senaten godknde den 18 februari med knapp majoritet mani-festets oIciella kungring dess promulgering vilket ledde till Fnsk politiks splittring. Med en uppdelning i det gammalfennomanska par-tiet vars undfallenhetspolitik i stort accepterade den nya ordningen och en konstitutionell opposition representerande motstndet.

56

Inledningsvis bestod framfr allt motstndsarbetet av olika oHent-liga protestmanifestationer fr att f kejsaren att omprva sitt beslut. I detta var huvudstadens borgerliga oHentlighetsarenor centrala. Helsingfors stadsrum politiserades och stadens invnares kroppar och dess vardagliga materiella praktiker mobiliserades fr oHentligt motstndsarbete.

Efter februarimanifestets utfrdande i februari 1899 meddelade en Fnlndsk korrespondent att bitterheten vxte och att sorgdrkt r all-mn,7 d mnga Helsingforsdamer approprierat den polska protest-praktiken att anlgga svart drkt och lnga krusGorssljor p hattar-na.8 De manifesterade sin medborgerliga sorg ver att deras monark hade brutit sitt kejserliga ord. Svart blev den enda mjliga frgen i

den kvinnliga vrld, som hyste fosterlndsk sjlvaktning. De vilka just hade rkat skaHa sig kulrta drkter, Fngo utan ngot val lgga dem sido, och under lng tid framt sldes endast svarta tyger i modeaHrerna. Sg man en brokig hatt eller klnning, s visste man, att brarinnan var ryska eller annan utlnning.9

Den vardagliga anvndningen av stadens infrasystem pverkades ocks: Man skulle ej lngre anfrtro viktiga brev t posten: den och den personen hade ftt mottaga brev, vilka gonskenligen hade blivit ppnade. ven telefonen var osker. Telefonisterna kunde hra alla samtal; dessutom kunde lyssnarapparater kopplas till vilka ledningar som helst. Man skulle endast lita p telefonsamtal frn dem vars rst man igenknde.10 Den inhemska nyhetsfrmedlingens misstnklig-grande gav utlndsk nyhetsmedia positivare laddning. Finlndska utlandsresenrer tog med sig hem mngder av tidningsurklipp r-rande Finland, och man tycktes frestlla sig, att hela det kulturella Europa icke endast noga fljde med vrt lands den, utan till och med att en allmn rrelse gjorde sig gllande till frmn fr oss. Den som

57

kommit ver ngot mera betydelsefullt uttalande i ngon utlndsk tidning, brukade bra det p sig fr att visa det t andra.11

Denna vardagliga materiella motstndskamp yttrade sig ocks genom den sociala bojkotten: utfrysning av medlpare och undfal-lenhetsmn, framfr allt manifesterad p promenadstrket Espen Esplanaden:

Vemhelst som hjlpte Fenden, han stlldes utom sam-hllets grnser; man Fck intet ha att gra med honom, ej hlsa p honom, var man n mtte honom och i vilket vnskapsfrhllanden man n stod till honom. Studenter, som i led kommo gende emot ngon av de frtappade p Esplanadgatan, fgnade sig t att just framfr honom demonstrativt svnga om, vndande honom ryggen.12

Bild 1. Den oHentliga materialitetens attraktionskraft. Bronsallegorier, blomsterarrangemang och torgbeskare ansamlade 13 mars 1899 fr ppen minnelse av Alexander II:s ddsdag och illa dold manifestering mot efterfljaren Nikolaj II. (Klla: Svenska Litteratursllskapet i Finland)

58

Viktigt fr stadens motstndskamp var att mnga under denna tid insg konstens funktion som politiskt identiFeringsobjekt och som politiskt vapen.13 Framfr allt enrollerades huvudstadens mo-numentalskulpturer fr motstndskampen.

En tidig oHentlig protestmanifestation hade skett i november 1898 en dryg mnad efter Bobrikovs ankomst genom stadens avtck-ande av monumentalskulpturen De skeppsbrutna, Helsingfors frsta oHentliga skulptur som inte var ett minnesmrke ver en historisk hndelse eller en person. Den var en realistisk skildring av en skepps-bruten familjs dramatiska kamp p en utsatt Gotte invntande den annalkande hjlpen och skilde sig frn huvudstadens tidigare oHent-liga konstverk till stil och motiv.14 Den hade prominent placerats p stadens hgsta punkt, Observatorieberget, med dess tidigare pas-sande betydelse som vrdkaseberg med uppgift att upplysa om Fen-defara.15 Skulptren ville rikta statyn mot hamnen sterut. Men efter stadsfullmktiges ordfrande Leo Michelins intervention vn-de statyn ryggen mot Ryssland s att istllet den centrala mansFgu-ren ropar p hjlp frn vst,16 detta d Michelin skall ha insett den skeppsbrutna familjens mjligheter att konkretisera de i Finland all-mnt rdande frhoppningarna om rddning och en bttre framtid. Att vnda verkets frontriktning var fr honom ett vervgt politiskt drag.17 Fr mnga av ofrdsrens Fnlndare blev statyn en symbol fr nd och hopp och en projektion av deras ngest och trots svl som deras hopp om rddning och en sporre fr motstndet. Statyn kom att bli en mtesplats fr deltagarna i motstndsrrelsen och tv attentat mot generalguvernren planerades fr att genomfras i dess skugga.18 Statyn blev ocks en internationell materiell manifestation av Finlands situation p Stockholms industriutstllning 1897 och Paris vrldsutstllningen 1900 och skall ha setts som Finlands rop p hjlp i ndens stund.19

Huvudstadens tv mest prominenta monumentalstatyer av Alex-ander II och Johan Ludvig Runeberg gavs nya oppositionellt sam-

59

lande roller i stadsrummet genom uppvaktningar med blomster-nedlggelse och sng p bemrkelsedagar man sjng fr statyerna. Alexander II hyllades som befrielsekejsaren som 1863 terinfrt den Fnska lantdagsinstitutionen. Statyn p stadens politiska centrum Se-natstorget avbildade kejsaren hllande trontalet vid lantdagens pp-nande med den allegoriska bevpnade frontFguren Finlands m med lagen som skld. Uppvaktningarna av Nikolajs fretrdare markera-de att man icke hyllar den nuvarande kejsaren.20 En av de strsta hlls p Alexanders ddsdag 13 mars 1899 samtidigt med den stora adressens sammanstllning. Detta var en uppmaning till kejsaren att annullera februarimanifestet undertecknad av halvmiljonen Fnln-dare, nstan hlften av storfurstendmets vuxna befolkning.21 D kejsaren sedermera vgrade mottaga adressen bidrog till att skapa en tilltro om att den nya ryska politiken utgjorde ett hot mot Finland.22 Tusentals Fnlndarna frn landsbygden och huvudstaden uppvakta-de statyn med ett blomsterhav av kransar sjungande Vr Gud r oss en vldig borg och Vrt land. Den senare var Finlands inoIciella nationalsng frfattad av Johan Ludvig Runeberg; grnsmarkens avgud enligt Bobrikov.23

Runebergstatyn var central i stadens politiska geograF d natio-nalskalden var Finlands strsta och synligaste kultobjekt och i hans skugga bedrev man ocks politik.24 Statyns centralitet kom delvis frn placeringen p Esplanaden nra universitetet varfr studenter-nas kulthandlingar kunnat vxa fram kring den.25 I srskilt fokus stod statyn 5 februari, Runebergs fdelsedag som under ofrdsren gllde som hela det Fnlndska folkets nationaldag med inoIciellt pbjuden illumination av oHentliga och privata byggnader. Dagen kallades drfr den ljusa dagen. De ryska styresmnnen bekmpade emellertid Runebergmanifestationerna.26 1902 frbjds denna illu-mination och de sedvanliga uppvaktningarna med sng vid skaldens staty. Brott mot illuminationen i privatbostder gaf anledning till en mngd polistrakasserier.27 Attackerna mot stadens elsystems bi-

60

drag till denna motstndspraktik, svl som de knsloutbrott de ge-nererade, illustreras av en folkhgskolelrare som med kollegor och elever beskte Runebergstatyn:

Det var en mrk femte februari. Inga ljus i fnstren! lydde det ryska pbudet, fr att inte tala om att fackeltgen voro instllda, Man Fck inte ens lov att tnda de fyra tradi-tionella gassolarna kring stoden. Men i hrnet av Espen och Mikaelsgatan, det hgra frn Espen sett, dinglade en metallstjrna besatt med sm elektriska lgor. En skylt, helt enkelt. P gatan gapade en folkmassa, i hrnet stod en polis och under den intet ont anande stjrnan mdade sig ngra civilkldda, av polisen besoldade halunker med en frfrligt lng brandstake. Va meningen, frgade jag i frbigende. Jo, stjrnan skulle ner, det var frbjudet att il-luminera. I detsamma hade karlarna ftt fste med kroken och brjade att rycka i den brckliga skylten. Jag rt ett lt bli, men nr det inte hade ngon pfljd kastade jag mig ver den nrmaste av sluskarna. I samma gonblick hgg vr sljdlrare Emil Nordqvist och en av vra gossar, Alfred Ramstrm, in p packet, s det blev ett bttre slags-ml. Passpolisen stod kvar dr han sttt, folkmassan ga-pade. En man ur den stora hopen bekvmade sig slutligen att komma och hjlpa oss. Nr han hgg in, hade jag just lyckats gra mig fri frn busens ruskiga omfamning och ftt tag i brandstaken. Den frmmande mannen grep den i andra nden och s rnde vi i vg till teateresplanaden och brckte snder stngen mot jrnstaketet. Fokmassan hurrade, halunkerna retirerade.28

Men motstndsarbetet bedrevs inte endast p hgtidsdagar och stan-nade ej vid stumma markeringar. En vida uppmrksammad incident

61

intrHade 18 februari 1901 p rsdagen av februarimanifestets prom-ulgering vilken i ofrdsrens kalender gllde som en nedstmd repli-dag till den ljusa Runebergdagen knappt tv veckor tidigare. Det var en inoIciell nationell sorgedag, den mrka dagen, d p kvllen alla fnster skulle vara frtckta och ljus ej Fnge synas i mrkret och man i s godt som alla hus hll de mot gatan liggande rummen mr-ka och drigenom gaf hela staden en dyster prgel. Frgves frsk-te myndigheterna ingripa med order att hlla husen p vanligt stt upplysta.29 Den betydelse motstndskampen tillmtte den mrka dagen framgr av det vldsamma uttryck som riktades mot undfal-lenhetspolitikens frmste fretrdare senator Yrj-Koskinen. Hans helsingforsbostad hade tidigare skymfats p otaliga stt. En likkista skall ha levererats med 30 silverpenningar och lng tid efter prom-ulgeringen gnade 5-6 personer morgnarna till att ta bort

krnkande inskrifter, som anbragts dr under natten. Epitet ssom fosterlandsfrrdare, isnmaanpettj, omvxlan-de med kors och vanvrdiga emblem och Fgurer hade ritats p vggen s hgt som en hand kunna n, och stundom anvndes i sdant syfte till och med frg och pensel.30

Detta hade lett till att bostaden polisbevakades nattetid vilket emel-lertid ej frhindrat incidenten 1901. Fr att ge en manifestation av motsatt slag till den ljusa dagen hade sm tryckta lappar kringspritts med en anhllan, att ingen belysning af faadfnster ger rum mn-dagen den 18 februari frn kl. 7 e.m..31 D Yrj-Koskinen tvrtom hllo sina fnster upplysta, uppfattades detta som en motdemon-stration och en folkhop hll kattserenad och frvade ohgn, bland annat intrngande i trappan och bringande senatorns elektriska drr-klocka att ringa ideligen. Trakasseriernas allvarlighet framgr av att senatorn angav Gera motstndsmn till polisen som de andliga upp-hovsmnnen till demonstrationerna.

62

Detta var en tidig aktion bidragande till att gra det passiva mot-stndsarbetets sporadiska materiella motstndsyttringar alltmer re-gelbundna och aktiva.32 Det individuella motstndsarbetet blev nu mer och mer organiserat och rutiniserat. Centralt i detta var det tran-snationella utnyttjandet av utlndska teknologier och parasiterandet p internationella kommunikationssystem.

Den underjordiska tryckteknikens !den och innovationerMotstndets kade aktivism var delvis en reaktion p myndigheter-nas censur av kritiska tidningar. Brytpunkten var Nya Pressens in-dragning 1900 d dess verksamhet fortsatte med den insmugglade Fria Ord. Dess frsta nummer proklamerade inledningen p ett nytt skede i frsvaret mot de fvermktige Fender, som tminstone fr ngon tid framt lyckats omjliggra kamp med de gamla vapnen. Motstndet borde icke lngre vara uteslutande passift utan tvrt-om i hvarje mjligt fall utmynna i aktion.33

Under rubriken Frsvarstgrder beskrevs hur frsvaret kun-de utfras inom lagens grnser och hur oppositionen kunde ge-nomfras praktiskt s att den gr intryck svl p vra vnner som p ovnnerna. Tv vardagliga materiella praktiker lyftes fram som de frmsta frsvarsaktiviteterna. Den frsta rrde det beslutade av-skaHandet av Fnska frimrken fr utrikeskorrespondens och denna eliminering att pminna utlandet om vr statliga srstllning. Som protest hade frst freslagits vgra anvnda ryska frimrken och lta adressaten vid emottagandet erlgga dubbelt porto drfr och sedan p stt eller annat godtgra honom. D detta medfrde uppenbara olgenheter presenterades istllet en frsvarstgrd som utan svrig-het kan tillmpas af hvem som hlst, under alla frhllanden och utan hvarken mda eller ngon kostnad att tala om, att frutom ryska fri-mrken frse alla brev med ett srskildt mrke, angifvande att brefvet kommer frn Finland. Detta skulle utomlands tydliggra Finlands kamp, d enhvar som mottoge ett sdant bref skulle ovillkorligen

63

tvingas att ihgkomma icke blott vrt land, utan fven de frsk, som nu gras att frinta oss ssom nation. Sorgefrimrket kunde kpas hos alla landets bokhandlare fr en penni och alla kunde sledes fr en synnerligt ringa penning unna sig njet att uppfylla den med-borgerliga plikten att deltaga i en oppositionsyttring.34 OHret av en pennislant och salivdroppe erbjd sledes Finlands invnare en ny kroppslig vardaglig motstndspraktik. Axel Galln (Gallen-Kallela) hade utformat sorgemrket bestende av Finlands lejonvapen i he-raldiskt rtt och gult med Suomi och Finland i vitt mot sorgsvart botten. Premirnumret avslutades emellertid med en i allra sista mi-nuten tillagd PS om att man underrttats telegraFskt att sorgemr-ket frbjudits. Men detta till trots behvde man ej

underlta att begagna de vackra vapenmrkena. Man st-ter dem blott fverst p sjlfva brefpapperet, inne i brefvet. Drigenom vinner man dels det, att hvarje brefemotta-gares uppmrksamhet ovilkorligt fstes p det vld, som i denna punkt utfvas mot oss, dels att enhvar brefskrifvare genom sdan lindrig sjlfbeskattning bidrager med en ringa skrf till olika fosterlndska ndaml.35

Den andra vardagliga frsvarspraktiken riktade sig mot ryska tings och teckens kande anvndande. Lsningen var att boykottera allting ryskt i vrt land, systematiskt och ihrdigt boykottera det. Inledningsvis mste man enas om att utplna ryskan p skyltar, etiketter och annat, dr den frivilligt infrts, varefter mste vi en gng fr alla och alla som en att upphra att konsumera ryska va-ror, fven nr de stlla sig ngra penni eller ngon mark billigare n andra. Visserligen kunde en sdan bojkott trHa ngon oskyl-dig, men det vore icke vrt fel d Finland nu befann sig nu i ett krigstillstnd. Tiden sades vara onekligen frbi, d protester i ord kunde antagas gra ngon vrkan. Det var tid fr handling och

64

ndvndigt att frsvara oss mot hvarje angrepp s godt vi kunna, med de vapen vi frfoga fver. Boykottering s vidt mjligt af all-ting ryskt r ett sdant vapen.36

Bland de Gertalet underjordiska tidningarna var Fria Ord frst, strst och betydelsefullast till stor del mjliggjord genom utvecklandet av ett speciFkt transnationellt underjordiskt sociotekniskt kommunikations-system. Veckoupplagan producerades p olika Stockholmstryckeri-er och insmugglades till Helsingfors varifrn den postdistribuerades till sina prenumeranter, frst som korsband men efter brevcensurens skrpning 1901 som slutna brev. D tidningen saknade annonser och huvudsakligen Fnansierades genom prenumerationer blev denna fr-hjda (porto)kostnad en allvarlig socioteknisk motstndsFcka hotande tidningens utbredning vilket ledde till transnationellt tekniskt utveck-lingsarbete. Det kritiska problemet blev att minimera tidningens vikt. Vilket lstes med sm typer p tunnast mjliga papper.37 Papper-steknologin kopierades frn Lenins tidning Iskra och tillverkades av en

Bild 2. Motstndets parasitiska infrasystem. Ryska gendarmer genomsker 1905 ett Fnskt tg efter insmugglad illegal litteratur (Klla: Wikimedia)

65

hollndsk fabrik.38 Denna pappersteknologi frenade

ogenomskinlighet och fasthet; dyrheten Fck man lof att taga p kpet. D ett 4-sidigt nummer p detta papper vgde endast 2,8 gram, kunde sledes t.o.m. 3 stycken 6-sidiga ex. i samma kuvert g fr enkelt porto (Under det sista ret reducerades pappersvikten ytterligare ngot, till 2,3 gram fr ett 4-sidigt nummer). Genom minskning af de anvnda stilsorterna kunde redaktionen oaktadt det minskade formatet bjuda p kad textmngd. Det frnd-rade distributionssttet och det ltta papperet, som gjorde det mjligt att skicka nda till 3 ex. i samma kuvert fr enkelt porto, tillt en betydlig reduktion af priset, om Gere exemplar rekvirerades till samma adress.39

Med en veckoupplaga om 2.500 exemplar under tta kilogram mj-liggjordes en radikalt underlttad insmuggling. Vanligtvis utnyttja-des de reguljra passagerarngbtarna frn Stockholm till bo eller Hang. Ibland gmdes tidningarna i godstransporter,

men oftare med ngon resande dam, som bland sitt res-gods medfrde, n en blomsterkorg dr upplagan af Fria Ord fanns dold under mullen, n en frukttunna, bakverk, som hade en krna af tryckalster, och diverse annat. En re-skappa, som mellan vertget och fodret var frsedd med ett strre antal Fckor, afpassade fr hopvikta exemplar af bladet, en kjol, inredd p samma stt.40

Kvinnor var de huvudsakliga svl som de modigaste smugglarku-rirerna. Fria Ords systembyggare Konni Zilliacus beskrev deras bety-delse som kritisk utan deras villighet att hjlpa skulle hela fretaget, att trycka en tidning, om n s ansprksls till dimensionerna, p ut-

66

rikes ort och sedan hmta in densamma frbi alla myndigheter, allde-les skert icke ltit sig utfra.41 Vl i hamn i Finland transporterades upplagan vidare med jrnvgen till Helsingfors fr slutlig inpakete-ring och brevfrsndning till enskilda prenumeranter och lokala dist-ributionsagenter i landsorten. Under 1902 vertogs Helsingforsak-tiviteterna av en sammanslutning af politiskt vakna och energiska damer ingende i den institutionalisering av motstndet som 1901 skett med bildandet av motstndsorganisationen Kagalen.42

Kagalen utgav Gertalet frn Sverige insmugglade bcker och pam-Getter i upplagor om tusentals exemplar vgandes Gera ton och fr s-dana strre order inkptes en ldre lustyacht. Denna fritidsteknolo-gi gjorde emellertid motstnd mot smugglingsanvndning. Den var en dlig seglare och hade intet utrymme fr last, utan mste denna stufvas i den trnga salongen, och dessutom lg den s pass djupt, att det icke grna kunde komma ifrga att segla annat n lngs de vanliga farlederna, som ju ingalunda alltid kunde komma p tal.43 Lustyach-ten dmdes ut efter ett par resor och inhemsk expertis anlitades fr att konstruera en ny smugglarteknologi utifrn

en amerikansk modell, med centerbordskl s att yachten, som var tjugo meter lng, icke drogo mera n 4 fots vatten d centerbordet var upphissadt. Annars lg den i det nrmaste 10 fot djupt. Med en sdan farkost kunde man g ungefr hvar man behagade, d i det klara hafsvattnet fven undervattengrund p fem fots djup frrdde sig genom den skiftande frgen p vattnet. Och centerbordet endast kasta-des uppt utan vidare pfljder ifall man sttte p.44

Den nya smugglarbtteknologin togs i bruk vren 1902 och var en speciFk konstruktion anpassad till tv unika materialiteter: den ame-rikanska segelbtsteknologin och Finlands skrgrdsgeograF

67

som lik en stllvis nda till ett trettiotal kilometer bred grdel strcker sig lngs kusten frn land nda bort till Viborgska viken och endast p ett par stllen afbrytes af i hafvet utskjutande uddar samt dr och hvar af strre Mrdar, erbjuder ett Gertal inseglingsvgar, traFkabla fr en lmpligt byggd farkost, men oanvndbara fr tull- och an-dra ngare, som mste hlla sig till de oIciellt utprickade farlederna. Och en gng inne bland de otaliga arna och skren kunde litteraturalstren lossas p en mngd olika stllen, drifrn de p Gerahanda stt kunde transporteras vidare och distribueras.45

De insmugglade tidskrifterna genererade i sin tur teknisk utveckling och nya motstndsaktiviteter i Finland. Frutom de olika tidningsa-genterna producerades Gera amatrmssigt framstllda tidskrifter med huvudsakligen lokal avsttning. Ett exempel kommer frn landsbygds-orten Karis dr insmugglade tidningar anlnde till grden Borgmstars och vars ungdomar stod fr lokaldistributionen. Motstndsaktiviteten lockade snart den lilla gruppen att hsten 1900 skapa ett eget lokalt organ, Karis Kungrelser, ett litet veckoblad i 50 exemplar. Tidningen tillverkades genom duplicering av handskrivna sidor anvndande en hektograf, en tidig kopieringsteknologi mjliggjord genom den an-dra industriella revolutionens vetenskapsbaserade utveckling av anilin-blck. Redaktr var en ung bondson bistdd av en god vn samt som redaktionsbitrden bondsonens tv systrar; bda svl skrivkunniga som i besittning av lsliga och vackra handstilar. Tidningens olika handstilar visade att de fyra alternerade om att skriva ut bladet. Den amatrmssiga tidningen var emellertid inte ltt att stadkomma, utan dess produktion var fylld med vanskligheter:

Att brja med duplicerades bladet inne i Borgmstars bostadsbyggnad. Men dr rrde sig mnga mnniskor och

68

pappershgarna blev skrymmande. Tryckeriet Gyttades drfr till grdens kokhus. Detta lg ttt intill landsvgen men var likvl skyddat fr insyn. Tillvgagngssttet var fljande: manuskriptet skrevs ut med anilinblck. I en stekplt hade en smulten blandning av bivax och glycerin ftt stelna s, att ytan blev helt plan. Medan vaxet nnu var s varmt, att det bevarade ngot av sin plasticitet, trycktes manuskriptet mot dess yta, varvid glycerinet lste en del av anilinfrgen. Nr vaxet sedan hade stelnat tryckte man ett ltt fuktat papper mot vaxets yta. Pappret sg d t sig s mycket av frgen, att skriften blev lslig. Frgen i vaxet frslog fr omkring 50 kopior. Till en brjan spreds Karis Kungrelser s, att kyrkobeskarna efter [sndags]gudstjnsten Fck avhmta sina exemplar i sockenstugan p kyrkbacken. P detta stt ndde tidningen de Gesta byarna i socknen.46

De underjordiska tidningarna utgjorde en kontinuerlig demonstra-tion i vardagen av myndigheternas maktlshet med stor betydelse fr motstndet. Detta framgr av de ryska statsmakternas reaktioner. Bobrikov beklagade sig privat ver att de underjordiska och utlnd-ska tryckalstren brjar g mig p nerverna47 och 1902 publicerade Fria Ord en lnsguvernrs sekretessbelagda rsberttelse ondgrande sig ver den illegala pressen

som tack vare befolkningens vana att lsa tidningar, det billiga prenumerationspriset och hraf betingad stor spridning tjnar ssom ett synnerligen farligt medel fr inplantande hos befolkningen af oriktiga frestllningar angende regeringens frfoganden, vckande af missnje och understundom af Fendskap icke allenast mot allt ryskt utan ofta fven mot dem som vga hlla med ryssarne.

69

Ett synnerligen skadligt inGytande p lnets befolkning mste tillskrifvas den frbjudna literatur, som hemligen inhmtas till landet och sprides kring hela landet i ofantlig mngd.48

Litteraturens stora spridning hade pverkat det hittills trogna Fnska folket och bland de mest farliga lyftes fram de i en ofantlig mngd spridda exemplaren av Fria Ord, betecknad som ett terroristiskt or-gan. Detta d det rckte med en notis att ngon visat sig tjnstaktig mot ryssar eller att en tjnsteman fullgjort sin plikt p ett stt, som icke motsvarar de lokala politikernes sikt, fr att desse personer och deras familjer underkastas den mest skonslsa frfljelse.

De illegala tidningarna hade gjort motstndskampen mer akti-vistisk. Enligt en motstndsman skt tidningsutgivningen en frsta bresch i den teoretiska mur man skt resa mellan passiv och aktiv motstndsverksamhet.49 Dessmera var tidningarna aktiverande, dess materiella praktiker skapade och utvecklade nya motstndskmpar och motstndsteknologier, samt konspirerande genom att de styrde motstndet frn allmnna ppna manifestationer till specialiserade dolda operationer. Ett nytt stadie nddes med nsta brsch mot det passiva motstndet, nr bly ej endast anvndes i svenska tryckpressar utan ven i belgiska automatpistoler.

Finska terrorismens belgiska pistoler och ryska bomberFrn 1902 intensiFerades motstndskampen frn rysk svl som Fnsk sida. Frst i april 1902 med kosackkravallerna i Helsingfors, ofrdsrens frsta vldsamma massaktion d beridna kosacktrup-per med ridpiskor och sablar attackerade en demonstration mot mnstringsfrrttningen fr den nya ryska vrnplikten. Ett knappt r drefter i mars 1903 stadfste Nikolaj II diktaturfrordningen givande generalguvernren vittomfattande maktbefogenheter vil-ket Bobrikov framfr allt anvnde till att utvisa ett stort antal av

70

motstndskampens frgrundsgestalter.50 Men dessa intensiFerade repressalier bidrog ocks till att motstndskampen vndes n mer frn passivt motstnd och civil olydnad till vldsamt aktivt mot-stnd och till terrorism.

Den insmugglade litteraturen frebdade den nya terrorismen. Hsten 1902 kom den ddskalleprydda Svarta Boken, Frstrel-severkets handtlangare: Politisk svartbok fr !nska medborgare med beskrivningar och fotograFer av tiotalet framtrdande kollabora-trer, s hvarje rttskaHens Fnsk medborgare [kunde] knna sitt lands frrdare och deras handtlangare ej blott till namnet, utan ock till utseendet. Frfattaraliaset Otliga medborgare varnade med hnvisning till tidigare passiva motstndsmanifestationer att vr ungdom en dag skulle:

trttna p att sirligt bekransa sina dde mns stoder och taga sig sin heliga, lnge frvgrade rtt att oHra annat n blommor och toner p fosterlandets altare. M de bere-da sig p [] att nya mn skola trda fram och fra vrt lngmodiga och missledda, men nfstarka folk frn ord till handling, frn talarbragder och skrivarbedrifter till ved-ergllning och ndvrn!51

Denna tanke om vldshandlingar som en form av nationellt sjlv-frsvar, utvecklades 1903 i ett mer oIciellt motstndsorgan nr tidningen Veckans Nyheter publicerade artikeln Det passiva mot-stndet och rtten till ndvrn.52 Dr talades om framgendet av ett nytt, ett aktivt motstnd vilket synes och hrs och kns, ett motstnd, som jagar fruktan i Fenden och ett motstnd som vck-er och samlar folket. Detta betecknades som en framtidstanke ngot som i retrospekt var profetiskt i och med att detta samtidigt var ett tidigt argument fr tanken p en framtida sjlvstndig Fnsk stat. Vi Fck

71

icke glmma, att vra handlingar dock slutligen mste syfta mot den framtid, d det Fnska folket blir herre i sitt land och tar sitt de i sina egna hnder. Vgen mot denna framtid gr genom lidanden och strider. Den gr som alla folks vg till friheten genom blod.53

Blod skulle ocks snart komma att spillas nr den Fnska motstnds-kampen enrollerade terrorismens teknik i sin tjnst. Som uttalad po-litisk taktik hade terrorismen sitt ursprung i Ryssland dr vrldens frsta terroristorganisation 1881 mrdat Rysslands och Finlands hrs-kare Alexander II. Terrorismens utveckling d och drefter utgr en transnationell historia om grnsverskridande Gden, versttningar, mten, och resor mellan geograFska och intellektuella rum vilket illus-treras av den Fnska importen av den ryska revolutionra terrorismen.54 Storfurstendmet var innan ofrdsren en mycket lojal del av det ryska imperiet. Enligt en Fnlndsk terroristfresprkare frstod man ing-enstans mindre n i Finland, eller frdmde kraftigare, den ryska re-volutionra rrelsen med dess terroristiska utslag, ingenstdes var man mindre bengen att sknka denna rrelse ngot understd.55

Men med fortsatta repressalier skall man ha brjat dr och hvar inse och erknna att rrelsens kampmedel, kunde frsts och fr-klaras och Gera tnkte och uttalande att bde generalguvernren och hans hantlangare borde behandlas enligt samma metod. Den-na tanke skall ha grott verallt, inom alla olika samhllskretsar och hos de mest laglydiga och fredliga samhllsmedlemmar.56 Den nya aktivismen kom fljaktligen att beskrivas som de frn Ryssland l-nade terroristiska metoderna.57 Den frsta ingende Fnska redog-relsen ver den ryska terrorismen kom 1902 med utgivningen och insmugglandet av Konni Zilliacus bok Det revolutionra Ryssland.58 Genom sin tidningssmuggling hade den Fnska motstndsrrelsen ftt kontakt med terroristfresprkare som de ryska socialrevolutio-nrerna, vilka betalade den fr att insmuggla sin egen illegala littera-

72

tur. Zilliacus hade ftt bistnd av en av dessa i frfattandet av sin bok vilken Fck en epokgrande betydelse i Finland.59

Terrorismens Fnska epok kan sgas ha inletts nr ett Gertal unga motstndsmn relativt oberoende av varandra 1903 brjade planera attentat mot ryska och Fnska befattningshavare. 16 juni 1904 fullbor-dande den frsta av dessa planer nr den statlige tjnstemannen Eu-gen Schauman skt till dds generalguvernr Bobrikov och sig sjlv. Schauman var en skicklig skytt och hade genomfrt ddet p egen hand men hade yppat sin plan fr en annan aktivist och framtida terrorist med egna attentatsplaner mot Bobrikov. Referatet av deras makabra konversation demonstrerar hur genomarbetad, vervgd och utvald ddets tekniska och materiella utfrande var

Jag avfyrar tre skott de tv frsta med skarpa kulor det frsta riktar jag mot halsen, det andra mot hans brst, men sannolikt br han jrnpansar. Det tredje blir avgrande i magen mjukspetsad mantelkula (halvmantlad kula). Det r min nskan att frlna honom betnketid, tid till nger ver sina mnga synder och till frberedelse fr nsta liv. Frutsatt att frsta och andra skotten sl fel, det tredje skall n sitt ml, snderriva tarmarna utan att vlla gonblicklig dd, livet kan inte rddas under ngra omstndigheter och d mste han. Han frevisade mig pistolen, som han stndigt bar p sig, och bad om mitt utltande om densam-ma. Den var synnerligen hrdskjuten, ssom fallet var med de Gesta browningar av den tidens modell. Denna meka-niska defekt hos vapnet samkade honom i brjan tekniska svrigheter, som han likvl tack vare en stadig hand och genom trgen vning snart bemstrade. Han hade prov-skjutit med olika modeller, bl.a. en militrrevolver av tung typ, men funnit browningen besitta fretrden framom de andra. ven patronmagasinet, som Schauman vid det av-

73

grande tillfllet mnade anvnda, hade han srskilt utvalt bland Gere. Dess mekanism fungerade felfritt, stlMdern var stark och hrd. Det var ett av de f, som vid provskjut-ningarna aldrig frfelade att kasta patronen in i pistolen. Han demonstrerade fr mig dess funktion samt tvenne slag av patroner, som magasinet innehll, inalles sju stycken, anordnad enligt frutfattad plan. verst lg en nickelmant-lad (helmantlad) kula, drp fljde en halvmantlad (mjuk-spetsad) kula, o.s.v., varannan hel-, varannan halvmantlad. Dessfrinnan hade han i pistolen infrt en nickelmantlad kula; hela antalet skott utgjorde tta.60

Pistolen var den belgiska kommersiella automatpistolen FN Brow-ning M1900, vilken ocks kom att anvndas av Gera efterfljande Fnska terrorister. Den Fnska terrorismen institutionaliserades hsten

Bild 3. Distribution av terrorismens budskap. Vykort frestllande attentatet 1904 mot Finlands ryska generalguvernr (Klla: Wikipedia).

74

1904 nr Zilliacus bildade Finska Aktiva Motstndspartiet, med till-hrande stridsorganisation som medverkade i ytterligare terroristat-tentat. Det frsta februari 1905 med ihjlskjutningen i Helsingfors av den i Svarta Boken utpekade Fnske prokuratorn, tfljd en dryg mnad senare av ett misslyckat attentat i Viborg mot den ryske lns-guvernren. Bda attentaten utfrdes med browningpistoler.

Den utlndska pistolteknologin var ej ensam att bidra till den Fn-ska terrorismens materialisering. En ytterligare central teknologi var olika improviserade bombkonstruktioner. Flera tidigare attentatspla-ner mot Bobrikov hade aldrig realiserats till stor del beroende p brist p anvndbara bombkonstruktioner. Frsk hade gjorts att i Finland konstruera terrorbomber svl att importera kraftfulla sprngmnen frn Danmark.61 Men ingen bomb hade anvnts delvis d de sgs som fr oplitliga. Detta frndrades av motstndspartiets kontakter med de ryska socialrevolutionrerna som 1905 erbjd en beprvad bomb-konstruktion med ett hgvrdigt sprngmne i form av sprnggelatin. Av frsiktighetsskl tillverkade socialrevolutionrerna sprnggelatinet endast i vissa europeiska lnder, frmst Schweiz och Frankrike medan bombens slutliga sammansttning skedde p attentatsorten, d lngre transporter av den ganska labila pjsen vore frenade med avsevrda risker.62 Fr denna transnationella teknikverfring hade nyo kvinn-liga agenter och deras speciFka materialiteter kritisk betydelse:

Sprnggelatin hade erbjudits oss av de ryska bombmakarna i Geneve. Det avhmtades av apotekerskan Reims, som trans-porterade den i gummipsar packade varan, gmd under sina kjolar, till hemlandet. Till fljd av kjolvrmen skedde en viss diHusion och avdunstning av kamfern ur sprngmnet och ngra av hennes medpassagerare undrade, om hon kn-de sig mycket illa d hon under den lnga tgresan genom Mellaneuropa hela tiden mste ty sig till kamferdroppar, som antogs frorsaka den ltt igenknnliga lukten.63

75

Fr bombens lokala sammansttning krvdes lokal teknisk-veten-skaplig expertis vilket innehades av stridsorganisationens ledare, en kemistudent sedermera kemiprofessor vars frmsta ledaregen-skap var hans kemiska kompetens vilken anvndes i det frsta Fn-ska bombattentatet. Socialrevolutionrerna hade glmt skicka med bombens detonatorer och i Finland kunde bara kpas svaga vanliga fr dynamit avsedda knallhattar. Fr att ka dess eHekt tillverkade han p universitetets kemilaboratorium sprngmnet kvicksilver-fulminat.64 Kemistudentens kompetens omfattande ocks praktiskt tekniska frdigheter som glasblsning:

Uppgiften att planlgga och genomfra attentat, isynner-het bombattentat, stller mnga olikartade och ansvars-fulla krav p ledaren och fr en ung och ganska oerfaren student kndes den stundom nog s tungt. Inbrnda med eldskrift st i mitt minne nnu de gonblick, d jag utfr-de den sista operationen vid bombernas hopfogning; nr den tunga blybiten ondligt lngsamt och varsamt snktes ned ver detonatorns glastub, som innehll den explo-sionsutlsande svavelsyran. Hade jag vid glasblsningen lyckats ge tubens tunna basaldel jmnt upp den erforder-liga hllfastheten, skulle den tla trycket? Eller ... D stod drren till ddsriket p glnt.65

Nr bombattentat mot Bobrikovs eftertrdare generalguvernr-sadjointen Deutrich genomfrdes p Senatstorget juli 1905 var emellertid explosionen otillrcklig. Ett liknande misslyckande sked-de vid ett senare bombattentat mot Viborgs guvernr.

Motstndskampens anammande av terrorismens teknik var lik-som mnga andra teknikverfringsprocesser ett frlopp dr den ut-lndska teknikens anvndbarhet modiFerades i stort och smtt fr att bttre passa inhemska frhllanden. Detta var ett materiellt och po-

76

litiskt utvecklingsarbete som var varken oproblematiskt, sjlvklart el-ler helt styrbart och kostsamt i resurser, kompetens och mnniskoliv. Det framgr av orealiserade svl som misslyckade attentat. Emeller-tid var dess politiska och materiella innebrd, trots praktiska miss-lyckanden, ofrutsgbar och med politisk sprngkraft vilket framgr av dess betydelse fr den Fnska revolutionens utbrott.

Finlands oktoberrevolutions schweiziska gevrMngen motstndskamps slutml r vpnat massuppror eller poli-tisk revolution. Under ofrdsrens inledning hade en sdan utveck-ling betraktats som hgst otrolig. ven nr den ryska terrorismen hade importerats adopterades denna revolutionra praktik frst som ett konservativt eller reaktionrt verktyg, baktstrvande mot det ti-digare rdande politiska systemet och ej syftande till ngon ny el-ler sjlvstndig stat. Detta frndrades emellertid s att ofrdsrens slutresultatet kom att ses som en Fnsk revolution bland Gera samtida ryssar och nutida Fnska historiker. Avgrande fr detta var en ytter-ligare transnationell materialitet i form av schweiziska militrgevr vilka insmugglades 1905 av motstndsrrelsen fr anvndning i en framtida Fnsk folkresning och rysk revolution.

ven om ett vpnat Fnskt uppror ansgs uteslutet hade vissa tidiga frberedelser gjorts fr folkbevpning och folkresning. Central i detta var Eugen Schauman som 1899 i ofrdsrens frsta hemliga vapenim-port frn Hamburg infrskaHat ngra tiotal amerikanska 15-skotts winchestergevr fr utdelning och frsljning till studentkamrater.66 Bildandet av skyttefreningar sgs som ett stt att mjliggra en fram-tida folkresning och Schauman blev en ledare fr det 1901 grundade Helsinge och Sibbo gemensamma mlskyttefrbund. Skjutvningar hlls varje sndag och enligt en medlem bestod dess arsenal

av endast tv gevr (amerikanska winchester) och blott det ena av dem var ett magasinsgevr. Vi skto vanligen sten-

77

de p 300 meters avstnd frn mltavlan, som bestod av en bild i helFgur. En fulltrH, i huvudet eller hjrtat, fljdes vanligen av utropet: nu stupade en ryss igen. Vra ledare uppmanade oss att inte anvnda det uttrycket, men nr vi inte kunde lta bli, s mste de anskaHa ringtavlor fr att undvika angivelse.67

P s vis var skjutvningarnas materialitet farlig p mer n ett stt. Schaumann frdjupade sig ocks i laddandets mysterier samt letade efter ett billigt gevr till hvilket ammunitionen vore s pass billig att fven allmogemannen skulle hafva rd att skjuta med det. Han fastnade slutligen fr de mausergevr svenska armn anvnde vilka beroende p ammunitionstyp kunde anvndas bde p korta och lnga avstnd. 1903 brjade han smuggla in mausergevr via passa-gerarngbten StockholmHelsingfors.68 Trots att det lngsiktiga mlet var Fnsk frigrelse prioriterade Schauman i slutndan att med Bobrikovs dd ska terstlla Finlands autonomi.

Folkresningsmlet delades av motstndspartiet. Efter rysk-japan-ska krigsutbrottet februari 1904 hade Zilliacus blivit hemlig japansk agent och utnyttjat sina ryska kontakter frn litteratursmugglingen till att initiera samarbetsfrhandlingar mellan de ryska revolutionra rrelserna. Zilliacus lyckades f japansk Fnansiering fr en stor va-pensndning till Finland och Ryssland. ngfartyget John Grafton kptes in och lastades med drygt 15.000 schweiziska Vetterli-infan-terigevr med 2.5 miljoner patroner, 2.500 Webley-revolvrar och tre ton dynamit. Gevrskonstruktionen var lderdomlig vilket emellertid gjorde att desto Ger kunde inkpas. Emellertid misslyckas insmugg-lingen nr ngaren efter att ha lossat en knapp tredjedel av lasten gick p grund utanfr Jakobstad i september 1905.69 Trots detta Fck de gamla gevren stor betydelse fljande mnad med ryska oktoberrevo-lutionens utbrott och den fljande Fnska storstrejken.

Efter Bobrikovs dd hade Nikolaj II tidigare frskt gjuta olja p

78

vgorna med tillknnagivandet av en frsonligare politik dr Gerta-let tidigare reformer skulle terkallas eller mildras.70 Bidragande var fruktan fr oroligheter under det pgende rysk-japanska kriget samt vxande protester bland ryska arbetare. Detta kulminerade oktober 1905 i en rysk generalstrejk som lamslog imperiet och tvingade kej-saren fr att terstlla lugnet och makten till att utfrda oktoberma-nifestet med utlovade medborgerliga friheter. Denna ryska oktober-revolution inverkade ocks p det Fnska politiska systemet.

Den 30 oktober ndde den ryska generalstrejken Helsingfors och framfr allt strejken p Finlands transnationella jrnvgssystem hade en nyckelroll i detta. Strejken brt frst ut p jrnvgslinjen St Peters-burg-Viborg och spreds snart till hela Fnska jrnvgssystemet vilket omjliggjorde eventuella ryska trupptransporter med jrnvgen. I Hel-singfors inleddes strejken av stadens infrasystem d vid 4-tiden slutade vattenledningen att fungera i hgre vningar beroende p att helsing-forsborna skyndade frse sig med vatten fr alla eventualiteter. Snart stngdes ocks telefonntet, sprvagnarna, gasen och det elektriska lju-set ned.71 Drefter fljde en dryg veckas strejk d olika politiska frak-tioner frhandlade med den nye generalguvernren Obolenskij som var starkt inGuerad av motstndsrrelsens vapeninsmuggling:

Ty denna strandning p ett dittills oknt grund mitt i far-leden gjorde vapenimporten uppenbar och allmnkunnig, och d det knappast kunde anses sannolikt att det frsta vapenlastade fartygets frsta tgrd hade varit att upp-tcka ett nytt grund, rknade ptagligen vedebrande med en rtt betydlig infrsel av militrgevr som om ocks slitna och omoderna dock vore allt annat n ofarliga p korta distanser.72

Obolenskij ska ha trott att 75.000 insmugglade gevr fanns i Finland och tog aldrig till vld fr att bryta strejken.73

79

Storstrejkens slutresultatet blev att kejsaren accepterade novem-bermanifestet, en verenskommelse terstllande Finlands autono-mi svl som infrandet av enkammarriksdag och en rstrttsreform. Den 6 november frklarades strejken avslutad vid ett studentkrsm-te och medan

mtet pgick, trdde i salen det elektriska ljuset i funktion, vilket skedde mycket lngsamt. Frst syntes i lamporna endast en svag gld, vilken smningom utvecklade sig. Man utpekade ljuset fr varandra, och allas blickar riktades dre-mot. Dag intrdde ter ver Finland och dess huvudstad.74

Samma mnad meddelande Fria Ord att d tryckfrihet numera fak-tiskt infrts och skerhet Fnnes fr att densamma snart skall befstas genom en af folkrepresentationen godknd tryckfrihetslag, r Fria Ords vrf fyldt.75 Ofrdsrens motstndskamp upphrde och poli-tiken tergick huvudsakligen till mer traditionella politiska arenor.

Trots att detta var en politisk tergng innebar ofrdsren ocks en revolutionr frndring och inledning. Dess avslutning betecknades av ryska gendarmer som en Fnsk revolution och en samtida Fnsk histori-ker betonade att 1905 varit en true popular revolution dr the whole population participated.76 Finland hade dessutom utkmpat en frsta strid fr den framtid, d det Fnska folket blir herre i sitt land och tar sitt de i sina egna hnder. Sjlvstndighetstanken hade med svenskt och Fnskt bly materialiserats i ordets och ddets propaganda.

Slutdiskussion: Motstndskampens sociotekniska a"ordanserVad orsakade ofrdsrens motstndskamp? Mitt svar har skildrat det Fnska motstndet som en eHekt av oppositionella ting, tekniker och kroppar frenade i en transnationell kamp fr motstnd och mot an-passning till det ryska reformprogrammet, ngot som skulle kunna beskrivas som mangelsperspektivets dans mellan agenters och arte-

80

fakters agenser. Emellertid vill jag fr att starkare betona teknikens performativitet fresl en ny dans vari de tv inte turas om att fra men istllet alltid fr tillsammans.

Denna nya dans r den sociotekniska a"ordansen vilken jag tidigare beskrivit som the possibilities, enablements and constraints made available by technology and [which] can be described in terms of an ability (portability, concealability etc.) that the characteristics of a technology makes possible for its use when it is matched with app-ropriate user capability.77 Till skillnad mot mangelns omvxlande agensdans mellan interaktiva agenters och artefakters agenser fram-skapar aHordansen en historisk hndelse som en sociomateriell pro-dukt dr the social and material are constitutively entangled genom the recursive intertwining of the social and material as these emerge in ongoing situated practice. Den sociotekniska aHordansens hand-lingserbjudande utgr sledes en odelbar legering av en avsiktsfylld social agents utnyttjande av en anvndbar teknisk artefakt.78

Avslutningsvis, fr att ytterligare utveckla aHordansbegreppets historiska anvndbarhet vill jag utvidga dess betydelse men inte dess fenomenologiska innebrd och anvnda det som frklaring p samma stt som agensbegreppet. Sledes ej endast som en beskrivning av en ny potentiell handlingsmjlighet, utan liksom fr avsikt och anvndbarhet ocks som ett svar p varfr ngot hnde, en realise-rad efterhandskonstruktion frklarande en handling, hur en speciFk socioteknisk kombination av en anvndbar teknik och en avsiktlig agent producerat ett unikt historiskt skeende. I detta perspektiv r orsakerna till ofrdsrens motstndskamp svaret p Varfr? dess ovan beskrivna transnationella sociotekniska aHordanser. Centrala nya forskningsuppgifter blir d att beskriva de sociotekniska mjlig-heter och srbarheter som materialiserat historiens innehll och in-riktning. Fr teknikhistorikern svl som fr allmnhistorikern.

81

Noter1. Arne Kaijser, Oe Trail from Trail: New Challenges for Historians of Tech-

nology, Technology and Culture 52 (2011), 131-42.2. Fr tv ytterligare nymaterialistiska teknikhistoriska studier, se Mats Frid-

lund, Buckets, Bollards and Bombs: Towards Subject Histories of Technolo-gies and Terrors, History and Technology 27 (2011), 391-416; Mats Fridlund, AHording Terrorism: Idealists and Materialities in the Emergence of Mo-dern Terrorism, i Max Taylor & P.M. Currie (red.), Terrorism and A"ordance (London: Continuum, 2012), 73-92.

3. Andrew Pickering, #e Mangle of Practice: Time, Agency and Science (Chicago: Chicago University Press, 1995), 22.

4. Carol J. Steiner, Ontological Dance: A Dialogue between Heidegger and Pickering, i Andrew Pickering & Keith Guzik (red.), #e Mangle in Practice: Science, Society, and Becoming (Durham: Duke University Press, 2008), 248.

5. Dominique Pestre, Debates in transnational and science studies: a defence and illustration of the virtues of intellectual tolerance, #e British Journal for the History of Science 45 (2012), 428.

6. Matti Klinge, Kejsartiden, vol. 3, Finlands historia (Helsingfors: Schildt, 1996), 353.

7. Viktor von Born till Sven Palme citerad i Taimi Torvinen, Sven Palme och Finland ([Esbo]: Kulturfonden fr Sverige och Finland, 1988), 16.

8. Annie Furuhjelm, Den stigande oron (Helsingfors: Sderstrm & Co Frlags-aktiebolag, 1935), 247.

9. Gunnar Landtman, Studenter under Finlands kampr 18981909 (Helsing-fors: Svenska Litteratursllskapet i Finland, 1940), 76.

10. Landtman, 21.11. Landtman, 34.12. Landtman, 47.13. Tom Sandqvist, Konsten som nationell ambition i Walter Runebergs monu-

mentalskulptur, Historiska och litteraturhistoriska studier 56 (1981), 326.14. Heikki Saros & Eeva Toikka, Robert Stigells De Skeppsbrutna, i Teija

Mononen (red.), Robert Stigells De Skeppsbrutna, tider, ideologier och en levande stadsbild (Helsingfors: Helsingfors stads konstmuseum, 1998), 13.

15. Liisa Lindgren, Den oHentliga konsten: Tider, ideologier och en levande stadsbild, i Teija Mononen (red.), Robert Stigells De Skeppsbrutna, tider, ide-ologier och en levande stadsbild (Helsingfors: Helsingfors stads konstmuseum, 1998), 93.

16. Tuula Karjalainen, Fretal, i Teija Mononen (red.), Robert Stigells De Skepps-

82

brutna, tider, ideologier och en levande stadsbild (Helsingfors: Helsingfors stads konstmuseum, 1998), 7.

17. Saros & Toikka, 35.18. Ibid., 56; Herman Gummerus, Aktiva kampr: 18991910 (Helsingfors: S-

derstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1925), 63; J.W. Nylander, Minnen, i Paul Nyberg & Victor Hoving (red.), Mnniskor och minnen: Personliga hgkomster och slkthistoriska skildringar, 5:e samlingen (Helsingfors: Sderstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1952), 161; Landtman, 504.

19. Kerstin Smeds, HelsingforsParis: Finland p vrldsutstllningarna 18571900 (Vammala: Svenska litteraturssllskapet i Finland & Finska Historiska Samfundet, 1996), 213. Se ven Saros & Toikka, 57.

20. Citerad i Landtman, 70.21. Steven Duncan Huxley, Constitutionlist Insurgency in Finalnd: Finnish Passi-

ve Resistance against Russi!cation as a Case of Nonmilitary Struggle in the Euro-pean Resistance Tradition (Helsinki: Finnish Historical Society, 1990), 147.

22. Klinge, 358.23. Tuomo Polvinen, Riket och grnsmarken: N.I. Bobrikov Finlands generalguver-

nr 1898-1904 (Borg: Sderstrm & Co Frlags AB, 1988), 160.24. Tero Halonen, Runeberg och studenterna, i Eva Ahl & Michaela Brnn

(red.), 1904 (Helsingfors: Nylands Nation, 2004), 7.25. Ibid., 17.26. J.N. Reuter, Kagalen: Ett bidrag till Finlands historia 18991905, vol. I (Hel-

singfors: Mercators Tryckeri Aktiebolag, 1928), 64.27. Konni Zilliacus, Moskoviter och !nnar i ldre och nyare tid (Stockholm: Bon-

niers, 1912), 244-45.28. Arvid Mrne, Frn unga r, Frn brytningstider: Minnen och erfarenheter,

N.S. (1921), 48.29. Landtman, 46; Zilliacus, Moskoviter, 245.30. Landtman, 48. 31. Reuter, 64.32. Landtman, 79.33. Hvad vi vilja Fria Ord, 1900:1-2, 1-2.34. Frsvarstgrder, Fria Ord, 1900:1-2, 3-4.35. P.S. i frgan om frimrkena, Fria Ord, 1900:1-2, 8. 36. Frsvarstgrder, Fria Ord, 1900:1-2, 4.37. Konni Zilliacus, Revolution och kontrarevolution i Ryssland och Finland (Stock-

holm: Albert Bonniers Frlag, 1912), 69.38. Kerstin Kll, Nr Fan tog Bo!nken: Den illegala pressen i Finland 19001905

83

(Stockholm: Ordfronts frlag, 1992), 39-40.39. terblick p Fria Ords tillvaro, [Fria Ord] 30 november 1900, 1.40. Konni Zilliacus, Frn ofrdstid och oroliga r: Politiska minnen I (Helsingfors:

Sderstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1919), 104.41. Ibid., 104.42. Arne Cederholm, Kagalens uppkomst och andra episoder (Helsingfors: Hufvud-

stadsbladets Nya Tryckeri, 1920), 109. Kagalen var taget efter ett ryskt ord fr judiska konspirationer.

43. Zilliacus, Frn ofrdstid, 71.44. Ibid. , 71.45. Zilliacus, Revolution, 71-72.46. Lars Nyberg, Kriser och desr (Ekens: Ekens Tryckeri Aktiebolags Frlag,

1978), 20, 22-23, 25.47. Bobrikov citerad i Polvinen 1988, 263.48. General KaigorodoHs rsberttelse angende Nylands lns tillstnd r

1900, [Fria Ord] 18 mars 1902, 1-2.49. Zilliacus, Revolution, 69.50. Polvinen, 256-57.51. [Rafael Lindqvist,] Frstrelseverkets handtlangare: Politisk svartbok fr !nska

medborgare, vol. I (London: 1902), 10-11.52. Gummerus, 57.53. [Arvid Mrne,] Det passiva motstndet och rtten till ndvrn, Veckans

Nyheter, 15 oktober 1903, 2-3.54. Mats Fridlund, Det nya grnsverskridande vldet: Terroristen och den

tidiga globaliseringen, i Birgitta Svensson & Anna Wallette (red.), Individer i rrelse: Kulturhistoria i 1880-talets Sverige (Gteborg: Makadam, 2012), 197.

55. Zilliacus, Revolution, 63.56. Ibid., 65; Konni Zilliacus, Stmplingar och ventyr (Helsingfors: Sderstrm

& Co Frlagsaktiebolag, 1922), 9.57. Cederholm, 113.58. Konni Zilliacus, Det revolutionra Ryssland: en skildring af den revolutionra

rrelsens i Ryssland uppkomst och utveckling (Stockholm: K. B. Bostrm, 1902).59. Alma Sderhjelm, Det andra motstndspartiet, i Med lagen och svrdet:

kring svenska studenters insats i !nlndsk politik 1899-1919 (Helsingfors: Sderstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1919), 39.

60. Lennart Hohenthal, Mina relationer till Eugen Schauman: Utdrag ur Lennart Hohenthals anteckningar (Helsingfors: Sderstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1925), 23, 29-30.

84

61. Lennart Hohenthal, Lennart Hohenthals memoarer (Stockholm: AB Ljus, 1908), 39.

62. F.W. Klingstedt, Bombattentatet som kampmedel: (Oe Bomb Attack as Fighting Instrument), Finska Kemistsamfundets Gldjande Meddelanden C, 7 (1991), 4.

63. Ibid., 5.64. Ibid., 56.65. Ibid., 4.66. Bernhard Estlander, Eugen Schauman: En livsbild ur Finlands kamp mot Ryss-

land (Helsingfors: Sderstrm & Co. Frlagsaktiebolag, 1924), 92; Landt-man, 39.

67. J.B. Hgerstrm, Vad jag har varit med om: Minnen frn ofrdsren och frihets-kampen (Helsingfors: Sderstrm & Co. Frlagsaktiebolag, 1936), 12.

68. Seppo Zetterberg, Fem skott i senaten: Eugen Schaumans liv och dd (Keuru: Holger Schildts Frlag, 1986), 196, 200-202, 204.

69. K-G Olin, Grafton-a"ren (1993; Jakobstad: Olimex, 2011), 160, 179.70. Klinge, 411.71. Landtman, 475, 479.72. Eirik Hornborg, Som man i ledet, Frn brytningstider: Minnen och erfaren-

heter, N.S. (1921):5, 126.73. Olin, 185.74. Landtman, 490.75. Fria Ords upphrande, [Fria Ord] 30 november 1900, 1.76. Pertti Luntonen, F.A. Seyn: A Political Biography of a Tsarist Imperialist as

Administrator of Finland (Helsinki: Societas Historica Finlandiae, 1985), 45; Antti Kujala, Finland in 1905: Oe Political and Social History of the Revolution, i Jonathan D. Smele & Anthony Heywood (red.), #e Russian Revolution of 1905: Centenary Perspectives (London: Routledge, 2005), 87-88.

77. Fridlund, AHording terrorism, 77.78. Wanda J. Orlikowski, Sociomaterial Practices: Exploring Technology at

Work, Organization Studies 28 (2007), 1437-38.

Detta kapitel har tillkomit inom det av Vetenskapsrdet Fnansierade projektet Terrorns spridning i teknik och materialitet i terrorismens transnationella tillblivelse 1866 1898.

Med varm hand Texter tillgnade Arne Kaijser

Nina Wormbs !omas Kaiserfeld

(red.)