Minskning av Minskning av pesticidhalter i pesticidhalter i

overfladevand i Skåneoverfladevand i Skåne

Jenny Kreuger & Eskil NilssonSLU, Uppsala & VISAVI AB, Lund

Planteproduktion 2004 Herning, Danmark

14 januari 2004

InnehållInnehåll

Vemmenhögsprojektet - bakgrund

ResultatVad gjorde

lantbrukarna?Sammanfattning

VemmenhögsprojektVemmenhögsprojektetet

Undersökning av pesticider i ytvatten

(overfladevand) från ett avrinningsområde i Skåne Start 1990, nu 14 års data

BakgrundBakgrund Lämna de väl kontrollerade

förhållandena under vilka de flesta tidigare studier hade genomförts (t.ex. lab, lysimetrar, rutförsök)

Undersöka källor, spridningsvägar och halter i verklig fält situation

Fr o m 1995 minska halterna genom åtgärdsprogram

AvrinningsområdetAvrinningsområdetAvrinningsområdetAvrinningsområdet

Arealen omfattar 900 ha (9 km2), varav 95% jordbruksmark; moränlättlera

Stor del av arealen täckdikad, samlar in både ytavrinning och dräneringsvatten

Alla lantbrukare intervjuas årligen om driften, inkl. användningen av bekämpningsmedel

Insamling av vattenprover sedan 1990, ffa under sommarmånaderna (Maj-Sep/Nov)

Använda mängder i områdetAnvända mängder i området

0

500

1000

1500

2000

1989

/90

1990

/91

1991

/92

1992

/93

1993

/94

1994

/95

1995

/96

1996

/97

1997

/98

1998

/99

1999

/00

2000

/01

2001

/02

Anv

ända

män

gder

(kg

/säs

ong)

Ej analyserade pesticiderAnalyserade pesticider

Resultat pesticidhalterResultat pesticidhalter90% minskning av pesticidhalterna

(tidsviktad medelkoncentration maj-september)

0

5

10

15

20

25

30

35

1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Sum

ma

halt

(µg/

l)

Other pesticides Glyphosate & AMPA

* only May-June

ResultatResultatMax halt för enskilda pesticider upp

till 200 µg/l (veckomedelvärde) under de första åren (minskat till max 8 µg/l under senare år)

Liten påverkan från vindavdriftUnder första åren höga halter utan

föregående nederbörd – spill/olyckshändelser

Halter på upp till 2 000 µg/l i ytvatten från dagvattenbrunnar på gårdsplaner

Åtgärder Åtgärder – i området– i området November 1994 – Eskil Nilsson möte med

lantbrukarna, information om säker hantering och användning av pesticider

Vintern 1994/95 – personligt besök på 1/3 av gårdarna med rådgivning anpassad till lokala förutsättningar på gården

Separata möten med försäljare av pesticider, samma information som till lantbrukarna

Möten men lantbrukarna har fortsatt, återkoppling om projektets utveckling och ny information om säker hantering av pesticider

Vilka råd gav Eskil 1994?Vilka råd gav Eskil 1994? Säker förvaring Säker plats för fyllning och rengöring

av sprututrustning

Biobädd

Eskils råEskils råd (forts.)d (forts.) Skyddsavstånd till overfladevand,

ytvattenintag (både i fält och på gårdsplaner) och brunnar

Öppna sår i landskapet

Eskils råd (forts.)Eskils råd (forts.)

Alternativ till pesticidanvändning på gårdsplaner

Skönhetsvård

Generella åtgärderGenerella åtgärder 1997 - ny lagstiftning med bl a

strängare krav på säker hantering av pesticider och skyddsavstånd till vatten

1998-99 - ett 5-årigt myndighetsprogram (REKO) med ekonomiskt stöd till lantbrukare om uppfyller miljökrav

1999 – Miljöledning Betodling (MBO), ett handelskontrakt mellan betodlare och Danisco med miljökrav

Resultat ur ett Resultat ur ett åtgärdsperspektivåtgärdsperspektiv

Medelhalt summa pesticider maj- sept 1992- 2002

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Ave

rage

con

cent

rati

on (

µg/

l)

0

250

500

750

1000

1250

1500

App

lied

am

ount

(kg

/yea

r)

* Only May - J une

VEMMENHÖG

START

MITIGATION

EFFORTS

ECONOMIC

INCENTIVES

by government

and industry

DiskussionDiskussion Tidigare, rådgivning på pesticidområdet i

direkt motsats till dagens miljömål Inom Vemmenhögsprojektet har

lantbrukarna gradvis informerats om nya miljökrav – har lett till förändrade rutiner och attityder med återkoppling till konkreta mätresultat

Nyckelfråga – att förklara hur “normal” användning av pesticider kan orsaka förorening på µg/l-nivå

Ingen negativ pubicitet Ekonomiska incitament

Sammanfattning Sammanfattning VemmenhögVemmenhög

Sammanfattning Sammanfattning VemmenhögVemmenhög

En minskning (ca 90%) av halter och total belastning under de gångna 14 åren Ingen minskning av använda mängder Ökad medvetenhet hos lantbrukarna -

förbättrade rutiner vid hantering och besprutning, ”Eskil effekten”

Östergötland

Västergöt-land

Halland

Skåne

PESTICIDÖVERVAKNING PESTICIDÖVERVAKNING

Typområden på Typområden på jordbruksmarkjordbruksmark• Start 2002

• Ytvatten

• Grundvatten

•Sediment

•Odlingsåtgärder

0

2

4

6

8

10

12

Sum

mah

alt p

estic

idet

(µ

g/l)

Västergötland (18) Östergötland (21) Halland (34) Skåne (42)

2002

Resultat jordbruksbäckar 2002

Transportförluster 2002Transportförluster 2002

V-götland

Ö-götland

Halland Skåne

Använd mgd analyserade pesticider (kg)

354 475 844 1472

Trsp mgd (kg)

0,697 0,741 0,718 0,834

Förlust (%) 0,20% 0,16% 0,09% 0,06%

SlutsatserSlutsatser

Viktigt med information för korrekt hantering och spridning av pesticider för att minimera riskerna för miljön

Viktigt att ha kunskap och kontroll över pesticiders uppträdande i miljön - kräver övervakning, forskning och försök

Projektfinansiering frånProjektfinansiering från:: Swedish National Chemicals Inspectorate Swedish Environmental Protection Agency County Government Board in Scania county Environmental Foundation of the Scania

county council DuPont de Nemours (Agro) A/S Association of Swedish Plant and Wood

Protection Industries Federation of Swedish Farmers Swedish Board of Agriculture

För information om pesticidövervakning

besök vår hemsida:

www.mv.slu.se/vv

(SLU/Markvetenskap/Vattenvårdslära)

Där finns information om projekt, rapporter i

pdf-format, samt möjlighet att göra

sökning i en pesticiddatabas

Undersökningarna och databasen

finansieras fr 2001 av Naturvårdsverket