Nummer 2 2010En tidning för dig som är cirkelledare hos Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet

Klok-res på

semestern

CIRKLAR BLIRNBV-SHOW

Så får du deltagarna

ATT VÄXACirkeln gav henne

SPRÅKETHärliga och kunskapshöjande

SOMMARTIPS

2 | Oscar | nr 2/2010

Studiecirklar är fantastiska! Den ena cirkeln är inte den andra lik. Det kan vara samma ämnen, men cirkeln blir det som du och dina del-

tagare bestämmer och gör den till. I cirklarna lär vi oss saker och växer som människor.

Jag deltog en gång i en målarcirkel till-sammans med en grupp utvecklingsstörda. Det var en otrolig upplevelse. Alla deltog efter sin förmåga och alla skapade vi våra bilder. Bilder som vi sedan ställde ut på försäkrings-bolaget Ansvar. I cirkeln var vi lika mycket värda och vi växte i vårt måleri.

Cirklar kan som i mitt fall handla om att uttrycka sig och att skapa. Andra cirklar handlar om att lära sig nya språk eller att diskutera viktiga frågor och mycket, mycket mer. I det här numret av Oscar kan du läsa om några av de cirklar vi har inom NBV, vilken utbildning du kan få som cirkelledare. Sist men inte minst tänka till kring vilka kon-sekvenser våra resedrömmar kan få.

Yvonne Strömberg

I cirkeln var vi lika

mycket värda och vi växte i vårt

måleri.

TIDNINGEN OSCAR är till för dig som är studiecirkelledare hos Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV. Tidningen kommer ut fyra gånger per år.

ANsvArig utgivAre | Anders Castberger CHeFreDAKtÖr | Yvonne Strömberg AssisterANDe reDAKtÖr oCH FormgivAre | Mårten Gudmundhs, Impacta AB tryCK | Sandvikens Tryckeri, Sandviken upplAgA | 9 000 exemplar omslAgsFoto | Mårten Gudmundhs

utgivNiNgsDAgAr | nr 1: 15–19/3, nr 2: 10–14/5, nr 3: 23–27/8, nr 4: 22–26/11

KoNtAKtA reDAKtioNeN | tidningen.oscar@nbv.se | NBV, Tidningen Oscar, Box 12825, 112 97 Stockholm | tel: 08-672 61 00 | fax: 08-672 61 21

vill Du läsA gAmlA Nummer? | www.nbv.se/oscar

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet är studieförbundet för dig som är intresserad av: kultur, hantverk, musik, samhälle, demokrati, miljö, hälsa, alkohol- och drogfrågor, globala frågor, integration.

Bakom NBV står: Förbundet mot Droger, Riksförbundet Hälsofrämjandet, IOGT-NTO, IOGT-NTOs Juniorförbund (JUNIS), KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället), Länkens Kamratförbund, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF), MHF-Ungdom, Nykterhetsrörelsens Scout-förbund (NSF), Svenska Frisksportförbundet, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund (SAN), Sveriges Blåbandsförbund (SBF), Sveriges Blåbandsungdom (SBU), Sveriges Lärares Nykterhetsförbund (SLN), Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund (SPHF) samt Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF).

CIRKELKRAFTFO

TO: Å

SA

PE

TRÉ

[ Tre berättar om bästa cirkelupplevelsen ]

Björn Höjer cirkelledare inom NBV Stockholms län

– Den hade jag faktiskt för bara ett par månader sedan i vår läsecirkel för pensionärer. Vi brukar i tur och ordning välja en bok som alla läser och jag hade valt Michael Andersson: ”Armlös, benlös men inte hopplös”. Vi disku-terade den i fyra timmar. Flera av cirkeldeltagarna har egna erfarenheter av handikapp, så det blev en kväll med mycket personlig närhet. Den gav dessutom viktiga kunskaper om funktionshinder både hos individen och i samhället i stort. Läsecirkelns möten missar jag aldrig.

Lotta Lindberg cirkelledare NBV Värmland

– Vi pratar och skvallrar och trivs med varann, och syr på vår Hardanger allt vad vi kan. Flitiga vi är och ingen är lat, ibland slinker det till och med ner lite mat. Visar för andra ett mönster som är nytt, då säger någon ”Den har jag sytt”. En del har Drottningen som mål, ”men usch” säger Lotta ”så många hål.”

Man kan ibland tro att inget vi fattat, men ni skulle bara veta vad vi har skrattat.

Elias Hagan från gruppen "Calabasse”, cirkelledare i

NBV Gävleborg

Min bästa cirkelupplevelse är när jag får vara en del av människors utveckling och se dem växa.

nr 2/2010 | Oscar | 3

Så får du dina deltagare att VÄXA Snart är det

dags för skolavslutningar och studentskivor. Det innebär fest! Vilka traditioner finns det? Hur ser firandet ut där ni bor? Har firandet ökat eller minskat? Vad anser ni om det?Ofta dricks det alkohol i samband med festerna. Vilka nackdelar kan det föra med sig?

Alla bör prataFörsök få alla att prata tidigt. Upp-muntra, fråga, be om synpunkter.Säg deltagarnas namn ofta. Du visar respekt för deras identitet.Ta alltid alla på allvar.Om någon pratar för mycket och/eller säger saker som inte hör till cirkeln, tala med honom/henne snarast och i enrum.

Bättre självförtroendeBättre själv-förtroende är en av de bäst belagda effekterna av vuxen-utbildning. Med ökat självförtro-ende öppnar sig nya perspektiv. Brister självförtroendet finns risk att man undviker att prova eller ta nya kontakter och att världen krymper.

Som cirkelledare betyder du

mycket mer för dina deltagare

än du tror. Du ses ofta som

ett föredöme, även om du inte

tänker på det. Du vill att dina

deltagare ska växa. Några

tankar att fundera över.

Före cirkelnÄr det en ny cirkel och nya deltagare, ta kontakt innan, presentera dig och hälsa välkommen. Ring, mejla eller sänd ett vykort. Det tar en stund, men är mycket uppskattat.

Första sammankomstenMöt vid dörren, ta i hand och hälsa på var och en. Bra om du lärt dig alla namn. Försök möblera så alla ser alla. Låt presentationen ta sin tid. Hjälp den som behöver det med för-siktiga frågor. Lämna utrymme för det informella småpratet, t ex vid kaffepausen. Då hinner deltagarna ”hitta” varandra.

Under cirkelns gång■ Var rädd om varje deltagares motivation

och engagemang. De ska: ✔ känna och få ta ansvar✔ få uppskattning men också kritik som

utvecklar✔ vara med och planera cirkelns arbete.

■ Diskutera fram gemensamma mål och regler.

■ Berätta om dina egna mål och ambitio-ner.

■ Börja alltid i tid med hänsyn till dem som håller tiden.

■ Sträva efter att deltagarna byter platser med varan-dra.

■ Ställ öppna frågor, sam-manfatta och ge deltagarna positiv respons.

■ Låt inte deltagarna avbryta eller överrösta varandra.

■ Ägna dig särskilt åt den som kommer för tidigt eller har en tendens att stanna kvar när ni slutat. Det kanske finns en anled-ning.

■ Reflektera tillsammans vid slutet av varje sammankomst. Använd bikupor eller pratring. Du ska också delta. Dina tankar är lika viktiga som deltagarnas.

■ Ha som regel att den som inte kan komma till en sammankomst meddelar dig i förväg. Om någon ändå uteblir, ring och kolla varför. Vi mår alla bra av att bli uppmärksammade.

Rune Nilsson skriver om cirkelpedagogik i Oscar. Rune har skrivit NBV:s Cirkel-ledaren och har lett oräkneliga cirkelledarutbildningar, inte minst för ledare bland handikappade deltagare. Han har varit lärare och rektor på Tollare folkhögskola och förbundsordförande i NBV.

PEDAGOGIK

Många har sett äpplen falla. Newton undrade varför. | Bernard Baruch

stråktidstips

4 | Oscar | nr 2/2010

LEKSAND. Succé är ett sönder-slitet ord i media. Det är synd, för här passar det.Förra årets NBV-musikal under Classic Car Week i Rättvik drog 1600 i publiken.Nu är flera cirklar igång för årets uppsättning – en dans-show över fem sekler.Text och foto: Mårten Gudmundhs

- Är du lika svettig som jag behöver ni inte kramas på riktigt, ler Emil Bewö, 27.

Han demonstrerar en detalj i en 40-tals-dans för 15-talet dansare i kvällens studiecirkel i nykterhetsrörelsens Sveasalen i Leksand. Slutstationen för cirkeln är före-ställningar under Classic Car Week i Rättvik i sommar. Gänget i cirkelpasset denna kväll är i åldrarna 15 till 25 år.

Blickarna är koncentrerade. Svettpärlor lyser på pannorna. Att det framför allt är roligt går inte att missa, trots intensiteten. Stiltypiska skillnader diskuteras mellan danspassen.

– Så här gjorde man på 40-talet. Det gick

inte längre i tajt kjol, säger Emil och tjejerna testar tillsammans med honom.

Ännu återstår flera veckor innan dansfö-reställningen ”Dance, dance, dance – skarpa kurvor och heta sulor” möter sin publik i månadsskiftet juli–augusti på stora scenen i Rättvik.

Förra årets publiksuccé lär upprepa sig i år. Men det är faktiskt en bisak.

Huvudpoängen är lärandet. Under fem sekler ändras de kulturella uttrycksformerna radikalt. Kläder, musik och dans gör en lång resa, en resa som under flera månader nagelfars i cirklarna.

– Jag har fixat tidstypiska hörlurar med skumplast till den här låten, säger Emil och visar hur man under 70-talet viftade med armarna till skillnad från samma rörelse seklet innan.

Projektet är stort. Gänget som kör cirkel den här kvällen i Leksand är en av tre dans-grupper. En vuxengrupp på 16–18 vuxna har egen cirkeltid för sin del av showen och en barngrupp med 9 barn har sin. På annat håll har ett teatergäng en cirkel om samma

kulturresa. Det landar i sketcher som ska knyta ihop dansnumren. Livebandet som ska spela låtarna har sin cirkel på ytterligare en annan plats.

I slutändan blir det 50-talet dansare, ett band och en teatergrupp som bjuder på stil- och tidstypiska danser från 40- till 80-tal med avstamp i Ulla Billquists ”Min soldat” och pampigt avslut i Michael Jacksons ”Smooth Criminal” via låtar som "Diamonds are a girl's best friend" och "Flickorna på TV2".

Erfarenheten varierar, från de som mo-tionsdansar bugg till de som kör fyra andra danspass i veckan.

Victor Knutsson,15, är en av de lyckligt utvalda. Varför han är med känns självklart.

– Jag tycker att det är jättekul att dansa och showa plus att det är kul att träffa

”Huvudpoängen är lärandet. Under fem sekler ändras de kul-turella utrycksformer-na radikalt”

SAMTIDSCIRKEL BLIR DANSSHOW

medan ett gäng går igenom moment under emil Bewös ledning framför uppställda speglar och fullt kräm i högtalarna står ett annat gäng och jobbar bakom draperiet på scenen.

nr 2/2010 Oscar | 5

många olika personer.Ella Grundel, 15, som dansat sedan hon

var sju och tävlat sedan hon var nio, var med också i förra årets musikal ”Stick iväg, Jack”. Hon säger samma sak.

– Jag älskar att dansa och stå på scen och det vi gjorde förra året var så underbart roligt.

Projektet hålls ihop av Emil Bewö, profes-sionell koreograf, showartist och dansare, som med sin bror David Lundblad och familjer flyttade från Stockholm till Dalarna för några år sedan och nu satsar fullt på kulturen i bland annat NBV:s regi.

Dansandet och showandet i NBV Da-larna har blivit just det slitna uttrycket succé. Det som startade för knappt tre år sedan med sex ungdomar, två föreställningar och totalt hundra i publiken i Insjön är nu en storproduktion med en redan förväntansfull publik mitt i kulturens och sommarens Rätt-vik på bästa scenen.

Men, som sagt, det är bara en bisak. I cen-trum står den fantastiska kunskapsresa som gänget gör om modern kulturhistoria. ■

SAMTIDSCIRKEL BLIR DANSSHOW

HJÄLLBO. Kultur. Praktiskt var-dagsliv. Själva språket.

Studiecirklarna i bosniska kulturföreningen Behar i Hjällbo utanför Göteborg är livsviktiga, det intygar hela den samlade gruppen.

I ett litet rum tre våningar upp i ett hyreshus i Hjällbo sitter sju personer runt ett bord. Samtalet är i full gång. Ämnet är Egenvårds-guiden. För det mesta är det bosniska som pratas, men svenska ord dyker upp i nästan varje mening.

– Vad innebär Närapotek? säger Bedrija Bekiri, gruppens ledare. Gruppen tänker, någon svarar på bosniska.

Så här ser det ut flera dagar i veckan. Smågrupper samlas i olika hörn av försam-lingens lokaler för att i NBV:s regi hålla studiecirklar. Ämnena varierar. Folkdans. Virkning. Studiematerialet Byta ord. När cirkeltiden är över samlas alla i den stora samlingslokalen och fikar, umgås, kanske dansar och sjunger.

Det är mer än roligt. Snarare livsviktigt. Gruppen som Oscar besöker berättar.

– Vi är alla mycket trasiga människor. Vi har sett nära och kära slaktas. Fruktans-värda saker, säger Rezija.

– Men här i Sverige har vi fått ett nytt liv och mött respekt. Allt är mycket bra här, säger Melka, äldst i gruppen.

Tacksamheten till trots, varje dag är en hård kamp att ta sig in i sitt nya samhälle.

Och här har bland an-nat NBV:s studiema-terial "Byta ord" betytt väldigt mycket för den här cirkeln.

– Vi har tagit med oss boken ut. Vi har gått på banken, på

affären, överallt och läst, tittat på priser till-sammans, tränat viktiga uttryck tillsammans, berättar Bedrija.

– Det handlar inte bara om att lära sig ord. Man måste våga använda dem också.

För en av kvinnorna i cirkeln som nu gått bort, blev sista tiden i livet en fantastisk upp-levelse. Just på grund av cirkeln hade hon lärt sig små viktiga strofer: "Vad heter du?", "Var kommer du ifrån?", "Jag är hungrig", "Jag har ont". Tidigare sjukhusvistelser var tider av total isolation, utan förmåga att bli förstådd.

– Hon var så lycklig. Hon kunde prata och förstå svaren, ler Bedrija.

– Det är sättet att lära sig på som betyder så mycket för oss. Vi hjälper varandra. Vi gör det inte för att vi måste, utan för att vi vill. Alla pratar och bestämmer tillsammans vad vi ska lära oss. Jag leder gruppen, men lär mig kanske mest själv.

Bedrija var en av tre som belönades med NBV:s integrationsstipendium 2009 för sitt omfattande arbete i både kulturföreningen och församlingen.Text och bild: Mårten Gudmundhs

Här gäller cirkeln LIVET

ibrahim, Zijada, rezija, melka, rabija, Bedrija och Camka träffas regelbundet för att tillsammans lära sig mer om allt möjligt, men inte minst språk och samhällsinformation.

Bedrija Bekiri.

6 | Oscar | nr 2/2010

■ Allt fler människor vill resa ut i världen. Under de senaste åren har möjligheterna att resa blivit mycket bättre. Det finns fler spännande resmål att välja bland och konkurrensen pressar priserna. Och så finns det mycket lättillgänglig informa-tion. Kvällstidningarna gör lockande bilagor, och det finns oändliga mängder inspirations- och informationssidor på Internet.

Många är vi som drömmer oss bort i reseföretagens kataloger med fina bilder och lockande texter om spännande resmål. Att resa och möta nya kulturer kan skapa förståelse och kunskap och på längre sikt – förhoppningsvis – ett bättre samhälle.

Vad gör då en artikel om resor i Oscar? Det ligger mycket planering inför alla

resor. Kompisgänget som planerar att backpacka i Australien. Gymnasietjejerna som ska hälsa på ett barnhem i Rumänien. Gruppen som vill lära sig turistspanska inför semesterresan till Mallorca. Varför inte

planera och förbereda resan i en studiecir-kel? De så kallade ”läs- och rescirklarna” blir alltmer populära. Det är precis vad vi i NBV MittSverige tagit fasta på och varje år arrangerar vi många ”läs- och rescirklar”. De stämmer bra med NBV:s målsättning om att öka förståelsen mellan människor och mellan människor från olika kulturer. Men det gäller även att öka kunskapen om vilket ansvar vi har i vårt resande. Josefine Söderlind

➜ Lär mer om resande på sidan 8.

Cirklar som förändrar världen

utbilda dig som cirkel- ledare■ Våra cirkelledare har en viktig uppgift. Det är ni som träffar våra deltagare, som utövar ett ledarskap för att inspirera och som hjälper del-tagarna att växa. Det spelar ingen roll vilken sorts cirkel du leder – alla är lika viktiga.

Som cirkelledare hos oss får du utbild-ning i fyra steg:■ Introduktion, Välkommen som cirkelledareEtt samtal med studiekonsulenten kring de grundläggande momenten för folkbild-ningen och studiecirklar samt information om NBV och NBV:s ideologi.■ Steg 1, Ledaren i fokusEn utbildningsdag där du får möjlighet att utveckla ditt ledarskap. Utbildningen tar upp studiecirkelpedagogik och folkbild-ningskunskap.■ Steg 2, Gruppen i fokusEn tvådagarsutbildning där du får lära dig mer om gruppdynamik och grupprocesser.■ Steg 3, Ämnet i fokusEn utbildning där du kan utveckla dig inom ditt ämnesområde. Du kan också få utbildning inom ett nytt område som du är nyfiken på.

Vill du veta mer – prata med konsulen-ten i din avdelning.

te1-2 tsk honung 2-3 citronskivor eller annan frukt 4-5 myntablad Garnering: citron Brygg ditt favoritte. Söta det med honung efter smak och låt teet bli riktigt kallt. Fyll sedan ett glas med isbitar. Häll i det kalla teet och lägg i exempelvis citronskivor och myntablad.Källa: Systembolaget

Lästips till hängmattan■ Efter att ha botanise-rat bland mängder med titlar väljer jag dessa böcker för läsning i som-mar – vilka väljer du?

Hungerflickan – En berättelse om matmiss-bruk, ensamhet och pap-palängtan av Hillevi Wahl, Norstedts (2010)En självbiografisk berät-telse om Irmeli. Flickan som klarade sig från att hamna i samma spritmissbruk som föräldrarna. Men som fastnade i en allt allvarligare ätstörning. En bok med både svärta och humor.

Qvinna i världen – Sex kvinnor, sex kontinenter, sex livsöden av Ingrid Frideborgsdotter,

Votum Förlag AB (2010)Ett möte i text och bild om sex unga kvinnor i olika världsdelar. En del av projek-tet Qvinna i världen som ska följa kvinnorna i 50 år.

En del av mitt hjärta lämnar jag kvar av Diana Janse, Alfabeta (2010)En bok om det liv som mötte den unga svenska diploma-ten Diana Janse i Afgha-nistan. Boken handlar om att försöka klara vardagen

när ingenting fungerar i ett oroligt och sargat land.

Älskarinnorna av Elfriede Jelinek, Brombergs (2008)En roman om två kvinnors sökande efter en äkta make som kan garantera att de får ett bättre liv.

När mardrömmen blev sann av Glenn Forrestgate, Anomar Förlag (2010)Kvinnor kan också miss-handla. Det här är en bok om Glenn som blir fysiskt och psykiskt misshandlad av Melinda.

En handfull regn av Niklas Rådström Bonnier Pocket (2008)En bok om att bli till, att leva, om vad som är viktigt i livet och om vännen som inte längre finns. Yvonne Strömberg

Alkohol- fritt!

HÄRLIGT ISTE

nr 2/2010 | Oscar | 7

Hallå…Pontus Landström, Svenska Frisksportför-bundet. Vad är Cirkus-skola för något?– Under en sommarvecka får barn och ungdomar lära sig mer om jonglering, enhjuling, trampo-lin, akrobatik och tablåbygge. På fredagarna är det stor föreställ-ning för publik. För 12 år sedan grundades skolan av Björn Friberg och Christer Påhlsson i Trosa FK. Sedan dess har jag fått förmånen att tillsammans med instruktörerna utveckla den till ett koncept som turnerar runt bland klubbarna i Sörmland i samarbete med NBV.

Vilka brukar delta i Cirkus-skolan?– Vi möter många olika familjer, alla kan verkligen vara med. På föreställningen brukar vi bygga en stor mänsklig pyramid med alla 30 deltagare! Är man stor och tung behövs man i botten och den som är liten och lätt står i toppen. Många kommer tillbaka år efter år, vi hade i somras 13-åringar som har varit med sedan de var 7 år. Vi satsar också extra på att nå unga som inte är föreningsaktiva.

Varför arrangerar Svenska Friskportsförbundet Cirkus-skolan?– Nu i sommar utökas turnén

till att omfatta hela landet, och vi besöker omkring 10 orter. Förbun-det tar över konceptet helt enkelt för att

det fungerar bra. Frisksportens grundidé sedan många, många år är en blandning av sport och kultur, och där är cirkusen fantastisk. Det är en motpol till den elitsatsning som finns inom delar av idrotten, och vår delta-garavgift är så låg att de flesta familjer har råd att delta.

Vad ser du för möjlighe-ter med folkbildningen för organisationen?– Cirkusskolorna är med NBV:s engagemang kultur, folkbildning och utveckling på riktigt. Med hjälp av vår konsulent Ulrika Jansson på NBV i Nyköping har vi också hittat samarbete kring både styrelsernas och de förtroendevalda ledarnas bildning och utveckling. Det är något jag hoppas kan bli bättre i hela frisksport-Sverige. För att vara den breda folkrörelse som vi faktiskt är måste vi tänka i nya banor kring framförallt ideolo-gisk utveckling bland medlem-marna, och där tror jag NBV har mycket att bidra med. Det låter flummigt – men det är väldigt kul att växa som människa! YS

✿ Att gå på kurs eller i studiecirkel under sommaren är inte alls ovanligt. Det är ljust och varmt och vi orkar mer. Dessutom finns det områden som kan vara lämpliga att studera under sommaren.

Vad kan du och din grupp vara intres-serade av? Några exempel: Odling i trädgård, balkonger och uterum. Ta till vara det naturen ger i svamp-cirklar och cirklar kring att göra inläggningar, sylt och marmelad.

Enklare byggnationer. Utomhusmåleri. Växt-färgning inför höstens och vinterns stickcir-kel. Bevara sommaren genom att lära dig torka blommor och göra dekorationer.Det finns mycket information att hämta på Internet och det finns mycket litteratur inom

områdena. Tillsammans i gruppen kan ni göra enkla studieplaner kring det ni vill lära er mer om.

Sommar för vetgirigaAlkohol-

fritt!

Vi har förmånen i Sverige att ha lagstadgad rätt till fem veckors semester. Semester som de flesta ägnar åt aktiviteter som att hälsa på släkt och vän-ner runt om i landet, vara ute i naturen, fixa och dona i hem och fritidshus. Många av oss resor också till andra länder. Vi har blivit vana vid att allt fler reser allt längre bort i världen. Vi drömmer gärna om orörda platser, långt bort från varda-gens stress.

Det är härligt, trevligt och utvecklande att möta andra kulturer och människor. Ibland vill vi bara vila ut och väljer ”all-inclusive” för att det är bekvämt. Men det finns sidor som vi sällan funderar över. Turismen kan vara en kraft för utveckling i fattiga länder, exempelvis sysselsätter den 8,4 procent av världens arbetskraft, men hur påverkas till exempel miljön, människorna och kulturerna?

Att AnvänDA I cIrKEln

Posttidning B Avsändare: NBV, Box 12825, 112 97 Stockholm

rub

ba

din

a c

irkl

ar

Att resa med eftertanke

Att diskutera• Hurtillbringarduhelstdinledighet?• Vadvilldumötaomduresertillandraländer?• Vilkafördelarrespektivenackdelarkandetfinnas

med ett ökat resande?• VadvillduattturistersomkommertillSverigeska

få uppleva?• Vadkandugöraförattenstörredelav

det du spenderar utomlands ska komma lokalbefolkningen till del?

■ Fakta: 846 miljoner internationella turistankomster år 2007. 2,5 procent av jordens befolkning tar flyget till utlandssemestern. 30 procent av det som turisterna spenderar i Thai-land stannar kvar i landet, 20 procent stannar kvar i Karibien.(Källa: Välkommen till Paradiset)

Välkommen till Paradiset är en lättläst bok för dig som vill veta mer om hur turismen uppstått och vad den kan ha för konsekvenser i olika delar av världen. Studieplan finns.

Tips: Tänk på att allt du gör lämnar avtryck – att dina är schysta! Läs mer på www.schystresande.se