Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad

Nämndens årsredovisning 2019 Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad

Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad Kungsbacka kommun Nämndens årsredovisning 2019

2

Innehållsförteckning 1 Året som gått ................................................................................................................... 3

1.1 Årets resultat ........................................................................................................................................ 3 1.2 Viktiga händelser ................................................................................................................................. 3

2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2019 ..................................................... 6

3 Uppföljning mål ............................................................................................................... 7 3.1 En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i ..................................................................................... 7 3.2 En hållbar utveckling och en hälsosam miljö........................................................................................ 9 3.3 Bästa företagsklimatet i Västsverige .................................................................................................. 11 3.4 I Kungsbacka utvecklas vi hela livet ................................................................................................... 12 3.5 Ett medskapande samhälle och öppen attityd.................................................................................... 16

4 Uppföljning direktiv ....................................................................................................... 19 4.1 Made by Kungsbacka ........................................................................................................................ 19 4.2 Språkstödsutbildningar ...................................................................................................................... 19 4.3 Direktiv Samverkan Utbildning-Näringsliv .......................................................................................... 20 4.4 Tillsammans för varje barn ................................................................................................................. 20

5 Verksamhetsmått .......................................................................................................... 22 5.1 Analys verksamhetsmått .................................................................................................................... 22 5.2 Resursmått ......................................................................................................................................... 22 5.3 Prestationsmått .................................................................................................................................. 22 5.4 Effektmått ........................................................................................................................................... 23

6 Personal ......................................................................................................................... 25 6.1 Kompetensförsörjning ........................................................................................................................ 25 6.2 Analys personalmått .......................................................................................................................... 28 6.3 Resursmått ......................................................................................................................................... 28 6.4 Effektmått ........................................................................................................................................... 29

7 Ekonomi ......................................................................................................................... 31 7.1 Uppföljning driftbudget ....................................................................................................................... 31 7.2 Uppföljning investeringsbudget .......................................................................................................... 33

8 Hållbarhetsbokslut ........................................................................................................ 34

9 Viten och rättstvister ..................................................................................................... 36

10 Verksamhet som utförs av externa aktörer ................................................................. 37


3

1 Året som gått

1.1 Årets resultat Utfallsrapport i miljoner kronor

Miljoner kronor Utfall 2017 Utfall 2018 Utfall 2019

Intäkter 149,0 194,7 190,2

Kostnader -558,5 -666,9 -712,9

Netto -409,5 -472,2 -522,7

Budget, netto -435,6 -495,4 -534,8

Avvikelse 26,1 23,2 12,1

Kommentarer till verksamhet och utfall Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad gör ett överskott på ca 12,1 mkr för verksamhetsåret 2019. Samtliga verksamheter förutom ekonomiskt bistånd gör överskott 2019. Överskotten på gemensam verksamhet, gymnasieverksamhet, vuxenutbildning och arbetsmarknad beror på kapitalkostnader och vakanta tjänster. Överskott på etablering beror på engångsintäkter från staten och Migrationsverket samt att antalet externt placerade ensamkommande har minskat.

Ekonomiskt bistånd gör ett underskott på ca – 3, 3 mkr. Underskottet beror på högre utbetalningar av ekonomiskt bistånd än budgeterat. Ett aktivt arbete för att få ut fler i självförsörjning pågår genom Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess och totalt utbetalt ekonomiskt bistånd har minskat med ca 3,3 mkr 2019 jämfört med 2018.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2019 Budget 2019 Avvikelse

Inkomster

Utgifter -5,0 -4,2 -0,8

Netto -5,0 -4,2 -0,8

Kommentar till investeringar Nämndens investeringsbudget har minskat med 2,1 mkr avseende investeringar för lastbil och släp på Elof Lindälv. Denna investering finansieras av fordonsenheten på nämnden för Service och en justering av nämndernas budget har därför gjorts.

Nämnden för Gymnasium och Arbetsmarknad redovisar ett underskott på ca 0,8 mkr avseende investeringar 2019 vilket beror på investering av lastbil och släp enligt ovan. Dessa investeringar görs sällan.

1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser inom verksamheten

Den breda vägledningen / Leverera Välmående

Den breda vägledningen är en kommungemensam modell för progression, likvärdighet och välmående. Den syftar till att barn och ungdomar som har utbildat sig i Kungsbacka ska kunna göra väl underbyggda val. Den


4

breda vägledningen är ett av spåren i prioinitiativet Leverera Välmående.

Under 2019 har majoriteten av alla skolenheter på gymnasiet har haft en första uppstartsworkshop kring den breda vägledningen. Där har fokus varit att komma igång med en samplanering mellan arbetslaget, studie- och yrkesvägledning och elevhälsan. Pilotskolor på för- och grundskolan är utsedda och de har skapat en plan för hur den breda vägledningen ska implementeras där.

From Great to Excellent

Under 2019 har utbildningsförvaltningarna i Kungsbacka kommun arbetat vidare med utvecklingsprojektet From Great to Excellent (FGTE). Utvecklingsprojektet ska bidra till att vi når såväl läroplanens mål som kommunfullmäktiges mål om en skola i världsklass. Fokus för projektet är hur förskola och skola förmår stödja barn och elever så att de kan nå sin optimala kapacitet i skolan – och därmed öka sin måluppfyllelse.

Forskningsfrågan för året har varit; Hur är en bra lärare? Utgångspunkt har tagits i forskning kring relationell pedagogik och relationellt lärarskap. Målet har varit att undersöka elevernas upplevelser i den pedagogiska lärmiljön ur ett relationellt perspektiv.

Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess

Under 2019 har utvecklingen av Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess gått vidare. Processen har optimerats för att fler kommuninvånare ska bli självförsörjande. 134 personer (obs. fram till okt) har avslutats för arbete eller studier. Kostnaderna för utbetalning av ekonomiskt bistånd har minskat med 3,5 mkr under 2019 tom november jämfört med 2018.

Inspektioner i verksamheterna

Skolinspektionen genomförde under hösten kvalitetsgranskning på Elof Lindälvs gymnasium skolenhet 2, Beda Hallbergs gymnasium samt på Huvudmannanivå. Dessutom genomfördes en regelbunden tillsyn på Elof Lindälvs gymnasium skolenhet 4.

Till övervägande del bedömde Skolinspektionen att fastställda kvalitetskriterier i hög utsträckning uppfylls på de två kvalitetsgranskade enheterna. Båda enheterna behöver utveckla ett strategiskt arbete gällande jämställdhet. Elof Lindälvs gymnasium skolenhet 2 ska även utveckla arbetet med att jämföra betyg på nationella prov och kursbetyg.

I den regelbundna tillsynen bedömdes att Elof Lindälvs gymnasium skolenhet 4 till största del uppfyllde kraven. Åtgärder behöver vidtas inom området studiero.

Skolinspektionens beslut avseende huvudman kommer i början av 2020.

Kompetenscentrums verksamheter har under året haft tillsyn av stödboendet för ensamkommande barn i Bukärr och hemmet för barn och unga Åsa HVB.

Inspektionen för Vård- och Omsorg bedömde att verksamheten bedrivs i lokaler som ger förutsättningar för säkerhet och trygghet, personalens kompetens och bemanning ger förutsättningar för en trygg och säker insats.

Vid tillsynen av hemmet för barn och unga vid Åsa HVB bedömdes att nämnden har redovisat planerade och vidtagna åtgärder och avslutade därmed ärendet.

Utbildningar med språkstöd

Under 2019 har förvaltningen startat flera utbildningar där nyanlända lär sig svenska och ett yrke samtidigt. Syftet är att öka möjligheten för nyanlända att komma ut i arbete och samtidigt tillgodose de kompetensbehov som finns i samhället. Teori och praktik blandas och kombineras med studier i SFI och språkpraktik. Resultatet har varit mycket gott och bidragit till integration, snabbare språkutveckling och kompetensförsörjning inom branscher som behöver arbetskraft.

Första årskullen utbildade hissmontörer ut i jobb


5

2018 startade Yrkeshögskolan i Kungsbacka utbildningen hiss- och rulltrappstekniker som en av två yrkeshögskolor i landet. Efter avslutad utbildning kan eleverna arbeta som hisstekniker, rulltrappstekniker, servicetekniker för hissar och rulltrappor. Branschens behov av utbildade hiss- och rulltrappstekniker är stor. 2019 examinerades första årskullen varav samtliga blev erbjudna jobb.

Införande av nytt barn- och elevregister samt pedagogiskt IT-stöd

I augusti 2019 infördes ett nytt pedagogiskt IT-stöd, Vklass på förvaltningarna för Förskola & Grundskola och Gymnasium & Arbetsmarknad. Vklass innehåller bland annat pedagogisk uppföljning, dokumentation och samarbetsytor för både pedagoger och elever.

Det nya IT-stödet har varit en viktig del av verksamhetsutveckling för utbildningsförvaltningarna i Kungsbacka. Det bidrar till Ett Kungsbacka, blir enklare att samarbeta samt lättare att följa en elevs kunskapsutveckling över tid.

Under året har även ett nytt barn- och elevregister införts på båda förvaltningarna. Syftet är att få ett gemensamt sätt att arbeta inom utbildningsförvaltningarna i Kungsbacka, men också hitta effektivare sätt för att kunna dra nytta av automatiseringarna i det nya systemet.

Viktiga händelser inom personalområdet Under 2019 har ett antal nya chefer och rektorer rekryterats till förvaltningen: I januari tillträdde ny biträdande gymnasiechef, då tidigare innehavare gick i pension. Vidare har en ny rektor på Elof Lindälvs gymnasieskola tillsvidareanställts, och på Aranäsgymnasiet har tre nya rektorer tillsvidareanställts under året. Samtliga nytillträdda är internt rekryterade antingen från förvaltningen, eller från Förskola & Grundskola.

Under året har en ny organisation och tjänst prövats inom gymnasieverksamheten, nämligen ett uppdrag som biträdande rektor för gymnasiesärskolorna. Detta innebär att särskolan på Elof Lindälv samt särskolan och LSS-fritidsverksamheten på Aranäsgymnasiet leds av en och samma chef, samtidigt som de även fortsättningsvis organisatoriskt (och geografiskt) tillhör respektive skola.

Sedan januari leds Yrkeshögskolan och enheten för Vuxnas Lärarande av en och samma chef/rektor. Enheterna kommer dock även fortsättningsvis att vara två separata enheter.

Vidare har det inrättats och tillsatts en ny tjänst som föreståndare för förvaltningens boenden för ensamkommande barn, som organiseras inom enheten för Etablering.

Inom enheten för Etablering har samtidigt ytterligare organisatoriska förändringar genomförts genom att ett delat chefskap införts. Biträdande verksamhetschef ansvarar direkt och som närmaste chef för enhetens boenden och till dem tillhörande personal, samtidigt som enhetschef för Etablering (tillika enhetschef för enheten för Arbetsmarknad) ansvarar för övrig verksamhet och medarbetare inom enheten. Därtill har under hösten genomförts en geografisk flytt av verksamhet: HVB-hemmet, tidigare placerat i Åsa, flyttades till befintliga lokaler i Bukärr. Stödboende och HVB-hem lokaliseras därmed numera i gemensam byggnad. I samband med detta minskas även antalet medarbetare något.

Ett fortsatt intensivt arbete har under året pågått kring Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess, framför allt inom Kompetenscentrum, men även i samarbete med andra delar av förvaltningen och med andra förvaltningar som externa samarbetspartners. Positivt är att samtliga tillsvidaretjänster inom Kompetenscentrum nu är tillsatta, vilket innebär att det från och med januari 2020 inte finns något behov av konsulter i verksamheten.


6

2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2019 Digital transformation

Den digitala utvecklingen i samhället ökar och ställer allt högre krav på offentliga och privata aktörer. Digital transformation handlar inte bara om teknologi utan lika mycket om förändringen i hur vi arbetar idag och vår kultur. Digitalisering är ett priomålsområde för samtliga verksamheter på Gymnasium & Arbetsmarknad. Den stora utmaningen ligger i att ändra sättet vi tänker, hitta flexibla arbetssätt och ställa krav på individen. Förvaltningen har under året arbetat med att skapa förutsättningar för innovation, god förändringsledning och digital mognad.

Trivsel och trygghet

Frågor som rör säkerhet och trygghet har blivit alltmer aktuella i Sverige och så också i Kungsbacka. Gymnasium & Arbetsmarknad har satsat extra på förebyggande arbete inom området. Det handlar om allt från att tydliggöra trygghets- och säkerhetsrutiner till anpassningar av den fysiska miljön både på Kompetenscentrum och på gymnasieskolorna. En annan viktig del är kompetenshöjande insatser för både chefer och medarbetare.

Etablering av nyanlända

2019 anvisade Migrationsverket och Länsstyrelsen i Halland 186 nyanlända personer till Kungsbacka kommun. Under året har kommunen börjat förverkliga boendelösningar för nyanlända. Flerfamiljshus är nu byggda och fler familjer har därmed kunnat lämna sovsalar och fått möjlighet till riktiga hem. Bostadsmarknaden i Kungsbacka är fortsatt ansträngd och kommunen har vädjat till allmänheten att de ska hjälpa till.

Den nya gymnasielagen.

Den 1 juli 2018 trädde Gymnasielagen i kraft, en lag som ger ensamkommande ungdomar möjlighet till tidsbegränsat uppehållstillstånd om de studerar på gymnasienivå. Elever som berörs av den nya gymnasielagen behöver lyckas med sina studier samt ha hög närvaro för att kunna åberopa lagen i frågor som rör elevens vistelse i Sverige. Mycket arbete har gjorts med individuella studieplaner för berörda elever.

Tillitsbaserad styrning och ledning

Kungsbacka kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare. Konkurrensen om kompetent personal blir allt hårdare och den arbetande delen av befolkningen blir allt lägre. För att möta välfärdens framtida utmaningar arbetar Gymnasium & Arbetsmarknad förebyggande genom tillitsbaserad styrning och ledning, vilket innebär ett större fokus på medarbetarskap och handlingsutrymme. Tillitsbaserad styrning och ledning handlar om att säkerställa kvaliteten i leveransen till medborgare i verksamhetens uppdrag. Det handlar också om att öka medarbetarens frihet och egna ansvar och att öka den sammanhållna styrningen i organisationen genom att titta på helhetsperspektivet för de professioner som behöver samarbeta för en bättre leverans till medborgaren. Med stöd av en mer tillitsbaserad styrning och ledning kommer organisationen bland annat kunna hantera osäkra och snabba omvärldsförändringar bättre. Tillitsbaserad styrning och ledning tros också kunna bidra till att hantera svårigheter med kompetensförsörjning, arbetsmiljö och att bättre ta tillvara medarbetarnas kompetens.

Arbetsförmedlingen har stängt sitt kontor i Kungsbacka

2019 har varit ett år då Arbetsförmedlingen reformerats och arbetsmarknadspolitiken starkt förändrats, vilket påverkat samarbetet och utvecklingen såväl nationellt som lokalt. Under hösten 2019 stängdes Arbetsförmedlingens lokalkontor i Kungsbacka. Från och med november hänvisas Kungsbackas invånare till kontoren i Göteborg, Mölndal eller Varberg. Vad gäller nyanlända i Kungsbacka hänvisas målgruppen till Varberg från och med november. Eftersom kommunernas roll inte är färdigutredd är det i dagsläget svårt att sia om vilka effekter och vilket resultat arbetsmarknadspolitiken framöver kommer att ge.


7

3 Uppföljning mål Kommunens främsta styrdokument är visionen. Utifrån de utvecklingsområden som visionen lyfter fram och utmaningarna kommunen står inför, har kommunfullmäktige beslutat om fem kommunövergripande mål. Målen är ett tydligt riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad verksamheterna ska uppnå. De kommunövergripande målen preciseras i fokusområden. Målen gäller samtliga nämnder förutom valnämnd och överförmyndare i samverkan. Nämnderna ansvarar för att bidra till att vi når de kommunövergripande målen. Fokusområdena kan brytas ned till egna nämndmål, men nämnderna kan också välja att utgå direkt ifrån de kommunövergripande målen.

För 2019 har vi för första gången en kommungemensam plan med prioriterade aktiviteter för att nå målen, som innebär att flera förvaltningarna arbetar tillsammans med komplexa områden för att det ska bli ett bra resultat. Alla mål ska tas om hand men alla behöver inte göra allt. Nämnderna kan i och med det gemensamma målarbetet bidra i olika omfattning till de olika fokusområdena. Inom några områden kan det bli betydligt mer och i andra i lite mindre utsträckning. Förvaltningarna ansvarar för att ta fram genomförandeplaner med aktiviteter för att nå målen samt följa upp dem och redovisa till nämnden.

Målarbetet utvärderas i samband med delårs- och årsbokslut, men också vid dialogträffar som vi kallar checkpoint. Måluppfyllelsen baseras både på en kvantitativ bedömning av indikatorer och på den kvalitativa uppföljning som nämnderna gör. Målen gäller under mandatperioden och och därför behöver vi vara uthålliga eftersom effekterna av flera satsningar kommer märkas först om något eller några år.

Samordning

Kommunstyrelsen har en samordnande roll med ett särskilt ansvar för de kommunövergripande målen, vilket innebär att ta fram underlag för utveckling och förbättring av målen. Kommunledningskontoret ansvarar för att sammanställa vad nämnderna gör för att bidra till måluppfyllelse samt att följa upp arbetet och göra en samlad analys.

3.1 En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Beslutats av Kommunfullmäktige

Fokusområden - I Kungsbacka finns attraktiva bostäder med inspirerande byggnadsmiljö för olika behov, generationer och livsstilar. - Kungsbacka har välkomnande och trygga miljöer. - I Kungsbacka finns mötesplatser för samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten.

Sammanfattning av nämndens arbete med målet Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad bidrar till måluppfyllelsen av detta kommunövergripande mål med tillhörande fokusområden genom att ha trygga miljöer för elever, studerande och övriga målgrupper och berörda invånare. Detta har nämnden konkretiserat i ett eget nämndsmål. Det är fortsatt en hög andel gymnasieelever som anger att de känner sig trygga i skolan, 87%. Den upplevda tryggheten är utifrån svaren stabil på de flesta skolenheter.

Inriktningen på arbetet inom From Great to Excellent- tillgänglig lärmiljö – bidrar till att skapa och utveckla trygga miljöer och trygga elever.

Under året har arbetet med trygghet och säkerhet på Kompetenscentrum fortsatt. Dokumentet runt säkerhet och trygghet, som upprättats gemensamt med en arbetsgrupp bestående av representanter från alla enheter på Kompetenscentrum för medarbetare och samtliga målgrupper på Kompetenscentrum, reviderades. Alla enheter har därefter kommunicerat de genomarbetade riktlinjerna på APT. Riktlinjerna kommer att revideras


8

en gång per år eller vid behov. De kommer dessutom att gås igenom årligen i samband med APT. Praktisk träning och övningar kommer att ske kontinuerligt med all personal.

Under våren genomfördes en utbildningssatsning i personsäkerhet- hot och våld för alla medarbetare, ledd av Säkerhet och Beredskapschef i kommunen.

Under våren avslutades Lärprocessen som riktade sig till samtliga medarbetare på Kompetenscentrum. Lärprocessen påbörjades hösten 2018 i samband med implementeringen av den så kallade Trelleborgsmodellen. Här gavs möjlighet att i tvärprofessionella grupper mötas i frågor som bland annat handlade om säkerhet och trygghet på arbetsplatsen och hur vi gemensamt kan hantera och bemöta personer på ett säkert sätt.

Under året har en anpassning av lokalerna på Södra Torggatan gjorts, vilket bland annat inneburit:

-fler samtalsrum

-installation av larmsystem, internt och externt

-inköp av ny receptionsdisk och anpassning av besöksytan

-genomgång och optimering av våra lokaler i samarbete med Säkerhet och Beredskapschef.

-handledning i tvärgrupper på ett par enheter

För att ytterligare effektivisera, öka tryggheten och anpassa nyttjandet av lokaler har en genomgång och analys skett av besöksflödet. Under 2020 kommer ytterligare analyser göras för ytterligare utveckling runt säkerheten i lokalerna.

Under hösten har samtliga enheter arbetat aktivt med rutiner för tillbud för att organisationen ska öka systematiken runt arbetsmiljön, där trygghet och säkerhet är en viktig del. En ökning av antalet anmälda tillbud har skett under hösten, vilket gör att en bild av behoven kring det vidare säkerhetsarbetet framträder.

Den förväntade effekten av ovanstående är ökad trygghet för både Kompetenscentrums medarbetare och målgrupper. Till viss del har detta uppnåtts under året.

Gymnasieskolorna har arbetat fram förnyade rutiner för trygghet och säkerhet samt rutiner för hur flödet av människor i våra skolor hanteras i förhållande till trygghet och säkerhet. Arbetet har genomförts i en arbetsgrupp bestående av förvaltningschef, biträdande gymnasiechef, enhetschef för skolservice, två rektorer samt skyddsombud. Representanter för kommunens säkerhetsavdelning har deltagit. En remissrunda till samtlig personal har genomförts via arbetslagsledarna och vårterminen inleds med genomgång och workshops för samtlig personal.

Indikatorer Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

Trygghetsindex för hur kommuninvånarna bedömer tryggheten (SCB:s medborgarundersökning, skala 0-100)

63 64 60 65

Bäst att bo, Kungsbackas placering i ranking av Sveriges kommuner enligt Tidningen Fokus. 28 24 15 25

Invånarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på. SCB:s medborgarundersökning, Nöjd Region-index, NRI, skala 0–100.

72 72 68 73

Invånarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter i kommunen (SCB:s medborgarundersökning, index i skala 0–100).

66 66 66 68


9

3.2 En hållbar utveckling och en hälsosam miljö Beslutats av Kommunfullmäktige

Fokusområden - Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi. - Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. -Unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt.

Sammanfattning av nämndens arbete med målet Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad bidrar till måluppfyllelsen av detta kommunövergripande mål med tillhörande fokusområden genom att fokusera på att främja ungas välmående vilket har konkretiserats i ett resultatmål. Detta är även ett prioriterat målområde för gymnasieskolan. I 2019 års elevenkät svarade 59 procent mycket bra eller bra på frågan när de fick bedöma sin hälsa, hur de mått eller känt sig de senaste sex månaderna. För tjejer var andelen 50 procent och för killar 68 procent. Elevhälsans arbete får efter en uppgång förra läsåret sämre värden än tidigare både gällande tillgänglighet och fokus på välmående.

Sambandet mellan utbildningsnivå och välmående är tydlig i flera studier, så högre andel elever med fullföljd gymnasieutbildning ökar förutsättningarna för välmående bland unga. Betygsresultaten visar att andelen elever med examen var 92,1 procent läsåret 2018/2019 vilket är en ökning jämfört med läsåret 2017/2018.

I Leverera välmående jobbar förvaltningen tillsammans med Kultur & Fritid och Förskola & Grundskola för det långsiktiga målet att elever som lämnar våra verksamheter är

• fysiskt aktiva • har förmågan att skapa positiva relationer • har en stark inre drivkraft och motivation och • har god kännedom om sina värderingar och förmågan att leda sig själva utifrån dem.

Uppdraget är att till juni 2020 ha tagit fram strukturer och arbetssätt för att på sikt höja barn och ungas välmående i Kungsbacka kommun.

Det förvaltningsövergripande samarbetet har hittills levererat

• En avsiktsförklaring som undertecknats av samtliga förvaltningar och som samlar oss kring vår definition av vad välmående är och hur det kan göras greppbart.

• fyra hörnstenar (positiva relationer, värderingar, motivation och fysisk aktivitet) som ger oss ett gemensamt språk och en tydlig riktning i arbetet. De ger också igenkänning och en röd tråd för medarbetarna i våra respektive organisationer.

• Vi har sen i september 2019 strukturerat upp arbetet i fyra spår med ca 50 deltagande medarbetare från alla tre förvaltningar. Alla som har gått in i arbetet har viktiga kunskaper och erfarenheter inom respektive område och/eller ett stort intresse att bidra och tänka nytt. Spåren är Kompetensutveckling, Den breda vägledningen, Rörelse i skolan och Positiva relationer. Spåren har valts utifrån deras tydliga koppling till hörnstenarna men också för att vi velat dra nytta av och förstärka redan existerande strukturer och pågående arbete. Rörelse i Skolan består både av schemalagda aktiviteter samt att förutsättningar för spontan aktivitet har skapats genom ex införskaffande av ex pingisbord, basketkorgar etc. De schemalagda aktiviteterna kan vara morgonpromenader, yoga, zumba och gym. Deltagandet varierar från 7-8 elever till 50 elever. På några enheter genomförs även obligatoriska schemalagda aktiviteter med full närvaro.

Tänkta leveranser framöver


10

• Skapa och synliggöra goda exempel - Fortsätta koppla ihop och uppmuntra kunniga och drivande medarbetare från våra förvaltningar och låta dem få kreativt utrymme att såväl sprida befintligt som skapa nytt. Kontinuerligt kommunicera för att skapa lust att bidra och växla upp.

• Utbildningspaket och resursbank - Det finns ett behov av att sammanfatta den kunskapsbas som våra lärare och pedagoger behöver ha för att systematiskt främja välmående i mötet med eleverna. Denna kunskap finns redan i olika format, utspridda inom kommunen och kan med fördel paketeras mer lättillgängligt och överskådligt så att man själv, i dialog med sin chef, kan välja relevanta moduler (digitala/lärarledda/konkreta”klassrumsupplägg” etc) utifrån sina nuvarande behov och förmågor.

• Stöd för beteendeförändring - Att VETA är inte samma sak som att GÖRA. Parallellt med att skapa förutsättningar för att inhämta kunskap behöver vi organisera ett aktivt stöd i vardagen för att praktiskt testa sina lärdomar samt uppmuntra och följa upp den önskade beteendeförändringen.

Leverera välmående ett långsiktigt arbete. Att bygga strukturer och arbetssätt kan man göra på två år, och vi är på god väg, men för att uppnå effekter på barn och ungas välmående behöver vi jobba uthålligt med såväl kunskapshöjning som beteendeförändring i ett längre tidsperspektiv. Leverera Välmående behöver därför fortsatt vara prioriterat så att vi än mer kan dra nytta av den kompetens och det engagemang som vi byggt upp i de tre förvaltningarna.


Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

Ungas hälsa i årskurs 4 och 8. (Elevhälsan i Kungsbacka utvecklar metod utifrån hälsosamtal med elever.)

91%

Koldioxidutsläpp från övriga sektorer än industrin i ton per invånare. (Källa: Sveriges Ekokommuner, med två års förskjutning, dvsutfall 2016 avser faktiskt utfall 2014.)

2,2

Antal resor per invånare gjorda med kollektivtrafik. (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015.)

65 73

Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken. (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015.)

79% 79% 80%

Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler. (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015.)

99% 99% 99%

Transportenergi i kilowattimma (kWh) för kommunens tjänsteresor med bil per årsarbetare. (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015.)

505 427

Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor med bil i ton per årsarbetare. (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015.)

0,1 0,17 0,08

Andel miljöcertifierade skolor och förskolor. (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015.)

16% 30%


11

3.2.1 Främja välmående

Beslutats av Nämnd

Nämndens formulering Eleverna i Kungsbackas gymnasieskolor ska må väl.

Fokusområde Unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt

Nämndens bedömning Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Kommentar på nämndmål Förvaltningens arbete med nämndens mål beskrivs under 3.2 En hållbar utveckling och en hälsosam miljö


Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

God hälsa - 56 59 60

3.3 Bästa företagsklimatet i Västsverige Beslutats av Kommunfullmäktige

Fokusområden - Kommunen är en möjliggörare för entreprenörer och företagsamma människor. - I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning.

Sammanfattning av nämndens arbete med målet Under året har organisationen haft ett än större fokus på ett nära samarbete mellan det lokala näringslivet och vuxenutbildningen för att tillgodose näringslivets behov av kompetensförsörjning och invånarnas etablering.

- Lärande bygg omgång 2 är slutförd och ytterligare en omgång är planerad att starta med omfattande både bygg och måleri under 2020. Konceptet har då utvecklats ytterligare för att kunna erbjuda både bygg och måleri med språkstöd.

- Som ett resultat av arbetet inom Team Arbetsmarknad, där flera förvaltningar och Näringslivet samarbetar för att nyanlända snabbare ska komma ut i arbetslivet, initierades utbildningen "Vård bas" under våren med tio personer. 7 personer har slufört utbildningen och utvärdering och utveckling av konceptet pågår.

-Jobbmäklarna har under året arbetat uppsökande mot näringslivet i syfte att identifiera både arbetstillfällen och praktikplatser. Jobbmäklarna arbetar på såväl lång som kort sikt i samarbete med både arbetsförmedlingen och näringslivsenheten (KLK). Under första halvåret 2019 har 86 nya företagskontakter knutits. Sammanlagt under 2019 har 156 nya företagskontakter knutits. Under våren har också kompetensförsörjningsbehovet kartlagts tillsammans med näringslivsenheten, som en grund för vidare arbete.

Samverkan med näringslivet är en central del i Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess.

Ett av gymnasieskolans prioriterade områden är Skola-Omvärld och via det arbetet har en inventering av skola-omvärld-aktiviteter inklusive planering framåt genomförts. Under vårterminen har prototypen av modellen ”SYV-hela skolans ansvar” presenteras för samtliga rektorer på FG och GA för beslut. Modellen


12

beskrivs närmare i uppföljningen av Kommunfullmäktigemålet "Vi utvecklas hela livet" (avsnitt 2.4) då den ingår som en aktivitet kopplat till det målet. Införande av modellen har påbörjats under hösten 2019. Lärdomar inom området är att många bra insatser görs idag inom området skola/omvärld, dock inte alltid koordinerade eller utvärderade. Insatserna är personbundna vilket inte skapar en likvärdig skola för eleverna. Det saknas tillräcklig struktur, uppföljning och mätning.

Made by Kungsbacka utgör fortfarande det paraply av aktiviteter som mycket av samverkan skola-arbetsliv utgår ifrån. Antalet elever som driver företag inom Ung Företagsamhet var färre läsåret 2018/2019 än tidigare. En orsak till detta var att man på Ekonomiprogrammet flyttade UF-företagandet till år 3 från år 2. Läsåret 2019/2020 är det återigen fler elever som driver UF-företag. I Kungsbacka driver totalt 470 elever UF-företag under läsåret 2019/2020. Elof Lindälv är med sina 224 elever inte bara den största UF-skolan i Halland utan även den sjätte största UF-skolan i Sverige. På Aranäsgymnasiet driver 153 elever UF-företag under samma period. Ung företagsamhet är ett utbildningskoncept för gymnasieelever som vill prova att driva eget företag. Under ett läsår får eleverna uppleva ett företags hela livscykel genom att starta, driva och avveckla ett UF-företag.


Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd-kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0-100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilket är en viktig del av företagsklimatet.

67 69

Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1-6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun.

3 3,2 3,4 3,4

3.4 I Kungsbacka utvecklas vi hela livet Beslutats av Kommunfullmäktige

Fokusområden - Barn och ungdomar utvecklas för att nå sin fulla kapacitet och god självkänsla. - I Kungsbacka stärks individens och familjens egen förmåga att ta hand om sitt liv.

Sammanfattning av nämndens arbete med målet Andelen elever med gymnasieexamen 2019 var 92,1%, en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2018. Den genomsnittliga betygspoängen var 13,8, en minskning med 0,1 jämfört med föregående år. Andelen med grundläggande högskolebehörighet var 75,7%. I jämförelse med riket och många jämförbara kommuner är Kungsbackas studieresultat goda utom när det gäller meritvärde, men i förhållande till förutsättningarna når resultaten fortfarande inte förväntad nivå och utvecklingen sett till detta går inte framåt.

Betygsresultaten är varierande sett till de olika programmen, från att varenda elev tar examen på vissa program till enbart cirka en tredjedel på enstaka program läsåret 2018/2019. Resultaten mellan flickor och pojkar skiljer sig, precis som nationellt, fortfarande åt.

Sambandet mellan skolenheternas och programmens studieresultat (andelen med examen) och upplevelsen av studiero är tydlig. Program där eleverna upplever att studieron är sämre visar också en lägre andel elever som nått examen. Sambandet är inte lika tydligt om man jämför elevernas upplevelse av trygghet och studieresultatet. Förvaltningens bedömning är att upplevelsen av trygghet omfattar mer än bara själva


13

undervisningssituationen, det vill säga även upplevelsen på skolan som helhet.

Under läsåret har gymnasieskolan arbetat inom fyra priomålsområden för att utveckla verksamheten och höja måluppfyllelsen. Priomålsområdena är:

- Leverera välmående - Elevinflytande - Skola-omvärld - Digitalisering

Den sammanfattande analysen visar att program som har högre kunskapsresultat har lyckats med varierat stöd som lärare vägleder eleven till både på och utanför lektion, har en struktur och kultur som ger nära samarbete med elevhälsans professioner, har tydliga lektionsstrukturer inklusive god studiero och systematisk uppföljning av resultat. Program med lägre kunskapsresultat har inte lyckats med hög skolnärvaro, studiero och varierat stöd för alla elever, oavsett nivå, att nå så långt som möjligt. En annan slutsats är att huvudmannen tillsammans med ett antal skolenheter och program måste utforska resultaten än mer i syfte att få syn på förutsättningar och utvecklingsbehov, inte minst kopplade till huvudmannens kompensatoriska insatser då dessa baserat på resultaten inte möter upp skillnader mellan skolenheter och program i tillräcklig omfattning.

Andelen som uppnått minst betyget E på genomförda kurser i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning mellan 1 januari och 31 december:

Andelen studerande vid grundläggande vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser – 94%

Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser – 88%

En ny kommungemensam arbetsmodell för studie- och yrkesvägledning från förskola-grundskola-gymnasiet har arbetats fram av studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer på alla nivåer. Beslut fattades före sommaren. För & Grundskola startar med 3-4 grundskolor och Gymnasium & Arbetsmarknad startar på samtliga skolenheter. Införandeplanen har påbörjats. Den kommungemensamma modellen syftar till progression över åren, likvärdighet oavsett skola/enhet och välmående utifrån elevens motivation och drivkraft. Stor vikt läggs på samplanering i arbetslagen mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor. Tillsammans utgör de resurser för att nå de gemensamma målen med eleverna. Samplaneringen sker inom ramen för enhetens/skolans arbetslag och innehållet anpassas efter målgruppens behov.

Samplaneringen har påbörjats på gymnasiet med workshops under hösten. Alla program beräknas vara klara med kartläggning över vilka aktiviteter som görs i målen för skola och omvärld och välmående i slutet av februari.

Planering tillsammans med rektorer för två pilotskolor på För & Grundskola har påbörjats i december 2019 med plan för implementering under våren 2020.

Verksamheten har väntat in att V-klass som system ska bli implementerat fullt ut och kommer under 2020 arbeta vidare med att koppla detta digitala verktyg till arbetet med studie- och yrkesvägledning. Det ger möjlighet för eleverna att kunna följa sin egen progression digitalt genom alla skolåren.

När modellen är införd är ambitionen att barn och unga i Kungsbacka har vetskap om sin egen förmåga/potential, har skaffat sig redskap för att möta, hantera och övervinna motgångar och möjlighet att aktivt bidra till vårt samhälle.

Under 2019 har arbetet med de individuella studieplanerna inom komvux utvecklats. Kompetenscentrum har tillsammans med de privata leverantörerna fokuserat på att utveckla planerna. Detta så undervisningen bättre kan anpassas efter elevernas olika förutsättningar och behov och skapa sammanhang i studierna för elever som behöver det. Syftet är också att den individuella studieplan är väl känd av eleven och följer eleven


14

genom hela utbildningen. Efter inkommen feedback från elever går det att se att det hittills har fungerat väl. Arbetet kommer att fördjupas ytterligare under året.


Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

Placering i ranking för grundskola av Sveriges 290 kommuner, sammanvägt resultat enligt SKL:s öppna jämförelser.

88 57 40

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 340.

228,8 239,8 238 240

Arbetslöshet för ungdomar 16–24 år i kommunen. (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) 2,4% 3% 1,8%

Självkänsla och framtidstro för gymnasieelever år 2, index med skala 0–10 enligt Skolenkäten som genomförs i samarbete med Göteborgsregionen, GR.

7,5 7,3 8

Genomsnittligt betygspoäng för gymnasiets avgångselevers betygspoäng som kan vara max 20. 13,9 13,9 13,8 14

3.4.1 From Great to Excellent

Beslutats av Nämnd

Nämndens formulering Nyttja varje individs fulla potential i syfte att åstadkomma en jämlikare skola med hög måluppfyllelse

Fokusområde Barn och ungdomar utvecklas för att nå sin fulla kapacitet och god självkänsla


Kommentar på nämndmål From Great to Excellent (FGTE) är en regional utvecklingssatsning där Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Halmstad kommun, Laholms kommun, Region Halland och Halmstad Högskola medverkar. Satsningen har varit igång under två årscykler och planeras att fortsätta flera år. GA:s fokus är Tillgänglig lärmiljö (fysisk/social/pedagogisk lärmiljö - Specialpedagogiska myndighetens definition). Inom gymnasieskolan i Kungsbacka är inriktningen att öka elevernas måluppfyllelse genom att fokusera särskilt på begreppet Tillgänglig lärmiljö och förbättra olika aspekter inom den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön.

Följande har hittills genomförts under de två årscyklerna:

• Alla i FGTE-teamen har gått analysutbildning och praktiserat den genom att vara kritiska vänner till andra kommuner. Teamet består av lärare, utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger, gymnasiechef och utvecklingschef

• Tvärfunktionellt team (FGTE teamet) där alla är involverade i regionala utbytet. • Flera skolenheter har varit ”det-är-här-det- händer”-ställen och därmed fokuserat på tillgänglig

lärmiljö i praktiken. Alla har rapporterat till nämnd om sina framgångar och utmaningar inom respektive område.


15

Forskningsfrågan för året har varit; Hur är en bra lärare? Utgångspunkt har tagits i forskning kring relationell pedagogik och relationellt lärarskap. Målet har varit att undersöka elevernas upplevelser i den pedagogiska lärmiljön ur ett relationellt perspektiv.

Det vi kan se resultat och effekt av idag är att vi har hittat gemensamma arbetssätt och förhållningssätt som skapar förutsättningar för fler barn och ungdomar att nyttja sin fulla potential och få god självkänsla. Resultaten visar även att en förutsättning för att nå en pedagogisk tillgänglig lärmiljö är engagerade och strukturerade lärare med en förmåga att skapa goda relationer i klassrummet. 2020 ska lärdomar och resultat från FGTE spridas genom kollegialt lärande inom gymnasieskolan som helhet.


Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

Studiero 57 57 56 65

Andelen elever med gymnasieexamen 91% 91,3% 92,1% 100%

Andelen elever med gymnasieexamen inom 3 år 74,6% 72,9% 73,4% 76%

Andelen studerande vid grundläggande vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser

88% 89% 94%

Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser 88% 89% 88%

3.4.2 Trelleborgsmodellen

Beslutats av Nämnd

Nämndens formulering Nyttja varje individs fulla potential i syfte att stärka individens egen förmåga att komma i egenförsörjning

Fokusområde I Kungsbacka stärks individens och familjens egen förmåga att ta hand om sitt liv


Kommentar på nämndmål Under året har Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess (Trelleborgsmodellen) utvecklats ytterligare genom

-optimerad planeringsvecka och insatser i en palett anpassad utifrån de behov som finns för att snabbare nå självförsörjning

-lärprocessen, som riktats till samtliga medarbetare i organisationen samt lärprocess ledning, som riktat sig till chefer och samordnare i organisationen, har bidragit till att medarbetarna i organisationen gjort ytterligare en förflyttning för att komma ännu närmare ett arbetsmarknadsperspektiv.

Resultaten som har uppnåtts mellan 1 januari och 13 december 2019 i arbetsmarknadsprocessen

• Antal avslutade: 439 (varav 28 hade extratjänst och 1 ungdomsjobb innan de slutade) • Inskrivna antal dagar i medeltal:196 • Avslutade till arbete: 123 (varav 9 st hade extratjänst) • Medeltal för de som fått arbete: 254 dagar • Överförd annan Myndighet: 45


16

Genom en optimerad försörjningsstödsprocess har nedanstående resultat uppnåtts:

-Handläggning

Ansökan till beslut: Från 14 dagar (2017) till 5,1 dagar (okt 2019)

Från initiering till besök hos arbetsmarknadssekreterare: Från 7 dagar (maj 2018) till 2-3 dagar (okt 2019)

-Etablering och arbetet med nyanlända

119 ärenden har avslutats efter tvåårsperioden 2017-2018 varav:

15 (12% jmfr nationellt 50-65%) till försörjningsstöd

69 till självförsörjning

35 avflyttade från kommunen

Under hösten har arbetet fortsatt runt utvecklingen av samtliga delar i Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess framför allt genom att ta tillvara de gemensamma resurser som finns i organisationen. Kompetenscentrum har haft ett fördjupat arbete mellan ledningsgrupp och samordnare i syfte att förbättra samsynen och att kunna utnyttja resurserna på ett effektivare sätt. Efter årsskiftet kommer arbetet att intensifieras på Kompetenscentrum med fokus på resultat och leverans för att fler kommuninvånare ska bli självförsörjande och kunna ta ansvar för sin egna liv.


Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

Andel som börjat arbeta vid avslut från kommunens arbetsmarknadsverksamhet 24% 25% - 35%

Andel som börjat studera vid avslut från kommunens arbetsmarknadsverksamhet 10% 9% - 8%

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%) 50% 48% - 55%

Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 75% 73% 78% 85%

3.5 Ett medskapande samhälle och öppen attityd Beslutats av Kommunfullmäktige

Fokusområden - I Kungsbacka skapar vi förutsättningar för invånare, kunder och företag att vara medskapande i att utforma det goda livet. - Invånare, företag och besökare känner sig alltid välkomna, sedda och korrekt bemötta i kontakt med kommunen. - Digitaliseringen gör att vi hittar smartare tjänster och effektivare arbetssätt. - Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare med modiga och medskapande medarbetare och ledare.

Sammanfattning av nämndens arbete med målet Nämnden för Gymnasium och Arbetsmarknad har inte brutit ned detta kommunövergripande mål med tillhörande fokusområde genom egna nämndsmål utan förvaltningen arbetar mot målet direkt med olika typer av aktiviteter. Ett sådant är det prioriterade målområdet Elevinflytande för gymnasieskolorna. Gymnasieskolans resultat när det gäller elevinflytande är trots en förbättring fortfarande inte i nivå med nämndens ambitioner. Resultatet på den senaste GR enkäten för elevinflytande visar ett index på 56 av 100.


17

Inom gymnasieskolans priomålsområde Elevinflytande har man under året arbetat med att organisera kollegialt lärande med framgångsfaktorer som riktning framåt samt med att sprida elevinflytande-dokumentet med gemensam struktur och terminologi för elevråd/klassråd/programledningsråd/skolkonferens. En mall för elevledda utvecklingssamtal har arbetats fram för spridning. Det finns även tillgång för all personal att ta del av exempel på kursutvärderingar/uppföljningar för att kunna återkoppla resultatet till eleverna.

I det systematiska kvalitetsarbetet har förvaltningen arbetat med särskilda elevreferensgrupper på huvudmannanivå. I årets kvalitetsarbete har detta utvecklats ytterligare och elevintervjuer har genomförts mer systematiskt på flera enheter.

Kompetenscentrums priomålsområden - Fokus kommuninvånare samt Bemötande, tillit och säkerhet bidrar till uppfyllandet av det kommunövergripande målet

I Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess arbetar vi ständigt med att skräddarsy vårt arbetssätt utifrån invånarnas skiftande behov. Sedan våren besvarar deltagare i Planeringsveckan en digital enkät där synpunkter fångas in runt det utbud av insatser som tillhandahålls. Detta för att snabbt kunna möta nya/förändrade behov.

Ensamkommande barn och ungdomar har vid två tillfällen fyllt i en enkät i syfte att klarlägga vad som fungerar bra på boenden och vad som kan förbättras. Under sommaren genomfördes också djupintervjuer. Med resultaten som bakgrund har justeringar gjorts och kommer fortsätta utvecklas under hösten. Under våren genomfördes en medborgardialog med ensamkommande barn och Gode män för att informera om förändringar i verksamheten och fånga in deras synpunkter.

Under hösten har en process inletts runt bemötande av såväl interna som externa besökare på Kompetenscentrum. För att kunna utveckla servicen till alla kommuninvånare kommer intervjuer att genomföras på Kompetenscentrum där fokus kommer vara kommuninvånarens önskemål och behov. Den förväntade effekten av utvecklingsarbetet är att de kommuninvånare som besöker Kompetenscentrum, oavsett ärende, kommer att känna sig välkomnade och väl bemötta.

Under början av 2019 slutförde delar av servicepersonalen på Kompetenscentrum utbildningsinsatsen 100% välkommen, som genomfördes för att utveckla nya rutiner samt stärka och utveckla bemötandet mot besökare såväl internt som externt på Kompetenscentrum. Insatsen ledde inte till förväntat resultat i alla delar varför en ny utvecklingsinsats genomförs för berörd personal.

Kompetenscentrum har också ett priomålsområde Digitalisering. Inom det slutfördes en processkartläggning våren 2019, vilket ledde till optimerade processer i organisationen och för kommuninvånarna. Arbetet fortsatte under hösten bland annat genom det pågående införandet av digital medarbetare (RPA).

Under april 2019 lanserades den digitala ansökan för försörjningsstöd. Inför lanseringen utbildades personal i receptionen kring ansökningsförfarandet och digital kompetens för att kunna bistå invånarna. Under hösten har ytterligare personer i organisationen utbildats för att ännu fler personer med behov av ekonomiskt bistånd skulle göra digitala ansökningar. Detta arbete kommer att fortsätta under 2020 för att ytterligare öka andelen kommuninvånare som söker digitalt

Resultat, antal ansökningar per månad:

April 103, Maj 142, Juni 168, Juli 96 Augusti 149, September 137, Oktober 167, November 180

Genom gymnasiereformen VUX12 har arbetet med att planera examen från vuxenutbildningen blivit mer komplext då det behövs 18 olika mallar för att kunna planera respektive examen. Tidigare har dessa planeringar gjorts på pappersmallar som sparats i en pärm eller scannats in. Från oktober 2019 finns ett digitalt planeringsverktyg med dessa mallar på plats för att underlätta och effektivisera planeringsarbetet. Effekten är att vägledarna sparar tid, kan se varandras planeringar som sparas i samarbetsrum och kan ta vid där en kollega påbörjat en planering och det sparas med de nya tilläggen. Effekten för eleverna är bland annat att de tydligare kan följa och se hur deras examen kommer se ut, vad de behöver läsa för att kunna ta ut


18

sin examen samt att de även snabbt kan jämföra förutsättningarna för olika examensutgångar.

I gymnasieskolans priomålsområde Digitalisering har stort fokus legat på införande av nytt pedagogiskt IT-system V-klass.


Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

Nöjd-inflytande index för hur kommuninvånarna bedömer möjligheterna till inflytande. (SCB:s medborgarundersökning, 0-100).

46 47 43 48

e-Blomlådan, poäng enligt kriterier för framgångsrik IT-styrning från SKL med maxpoäng 24. 20,7 22,1 22,5

Hållbart medarbetarengagemang, ett index för medarbetarnas samlade uppfattning om områdena motivation, ledarskap och styrning, skala 1-100 enligt Medarbetarenkäten.

77 76 82

Jämställdhetsindex, Jämix. Antal poäng av max 180. Jämix beräknas utifrån nio nyckeltal med skala 1–20. 81 93


19

4 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. För 2019 finns det inga direktiv från kommunfullmäktige.

4.1 Made by Kungsbacka Beslutats av Nämnd

Nämndens formulering Made by Kungsbacka skall bidra till att elever efter genomförd utbildning har en tydlig bild av vilka möjligheter som väntar och lämnar skolan med god kompetens, stark självkänsla och framtidstro.

Fokusområde • Kommunen är en möjliggörare för entreprenörer och företagsamma människor. • I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning.

Kommentar Made by Kungsbacka har under läsåret gjort flera insatser för att stärka samverkan mellan skola och omvärld. Bland dessa kan nämnas Ung Företagsamhet, genomförande av Yrkes- respektive Rekryteringsdagar, yrkesprogrammens roadtrip till grundskolorna liksom fortsatt arbete med Den breda vägledningen – hela skolans ansvar. Metodmaterialet Paletten kommer att ingå i detta paket. Den breda vägledningen är en ny kommungemensam modell som implementeras under hösten 2019. Modellen ska säkerställa progression, likvärdighet och välmående för alla elever i Kungsbackas skolor. Made by Kungsbacka har också aktivt deltagit i programråd, främst Handel- och administration.


Status direktiv Made by Kungsbacka Delvis uppnått

4.2 Språkstödsutbildningar Beslutats av Nämnd

Nämndens formulering Förvaltningen ska i samverkan med arbetsliv och myndigheter utveckla fler språkstödsutbildningar för en snabbare etablering av individer på arbetsmarknaden.

Fokusområde I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning.

Kommentar Nationellt sett är yrkesutbildning med språkstöd i form av yrkessvenska och/eller sfi ett lyckat koncept för nyanlända att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och nå självförsörjning. Kompetenscentrum har under 2019 tillsammans med andra aktörer utökat antalet utbildningar med språkstöd. Resultaten är goda, utifrån


20

godkända betyg. Effektstudier, sex månader efter avslutad utbildning, pågår.

Under 2019 har vi bland annat varit huvudman för:

• Truck med språkstöd, 12 personer som slutförde utbildningen.

• Lärande bygg omgång 2 avslutades 29 oktober och det är klart för omgång 3 med både bygg och måleri. Start 2020.

• Måltidsbiträde med språkstöd steg 1 är avslutad med 15 elever och steg 2 startade 2 december. Steg 2 innebär att eleverna läser ytterligare poäng för att kunna nå kockyrket. 8 elever läser vidare på steg 2.

• "Vård bas" - Som ett resultat av arbetet inom Team Arbetsmarknad, där flera förvaltningar och Näringslivet samarbetar för att nyanlända snabbare ska komma ut i arbetslivet, initierades utbildningen "Vård bas" under våren med tio personer. 7 elever slutar utbildningen den 20 december (3 elever har avbrutit).

• Undersköterska med språkstöd. Behovet av undersköterskor är fortsatt stort. Därför fortsätter bland annat satsningar på undersköterska med språkstöd, som är ett väl utvärderat koncept som får ut individer i arbete. Via regional samverkan inom GR står Kungsbacka huvudman för en utbildning till Undersköterska med språkstöd hos vår leverantör MedLearn. Just nu läser 25 elever utbildningen (slut juli 2020) och 30 nya elever börjar i januari 2020


Status direktiv språkstödsutbildningar Uppnått

4.3 Direktiv Samverkan Utbildning-Näringsliv Beslutats av Nämnd

Nämndens formulering Utbildning och näringsliv ska samverka och skapa förutsättningar så att varje individ ges möjlighet att nyttja sin fulla potential vilket bidrar till företagens utveckling och kompetensförsörjning.

Fokusområde I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning.

Kommentar Förvaltningens samverkan med näringsliv och arbetsliv beskrivs närmare under kommunfullmäktigemålet "Bästa företagsklimatet i Västsverige" med tillhörande nämndmål och direktiv (avsnitt 2.4)


Status Direktiv Samverkan Utbildning-Näringsliv Delvis uppnått

4.4 Tillsammans för varje barn Beslutats av Nämnd

Nämndens formulering Förvaltningen skall tillsammans med berörda förvaltningar och Region Hallands verksamheter inom vård och hälsa bedriva ett utvecklande arbeta med syfte att skapa bättre förutsättningar för gemensamma och samordnade insatser för barn och unga i Kungsbacka kommun.


21

Fokusområde Barn och ungdomar utvecklas för att nå sin fulla kapacitet och god självkänsla.

Kommentar Tillsammans för varje barn har under 2019 konkretiserat arbetsformerna och påbörjat arbetet ute i verksamheten. Det har bildats två team:- yngre teamet, förskola upp till årskurs 5 som utgår från Gullregnsskolan.- äldre teamet, från årskurs 6 som utgår från Hålabäcksskolan. Utöver representanter från IF, FG, och KFT har även yngre teamet medarbetare från BVC och i äldre teamet finns GA. Under hösten startade arbetsgrupperna upp och förtydligade hur de ska arbeta, ex. samtyckesblanketter, inledande enkät med barnet, mätetal, kontaktpersoner osv. En del frågor är fortfarande öppna och vi kommer få lära under arbetets gång. Kontakt har upprättats med ett par familjer gällande samtycke att ingå i insatsen och detta startar 2020.

Samarbete har påbörjats med Kungsbacka Vårdcentral genom ansvarig chef. Exempel på samverkan kan ske genom information till vissa föräldrar och att vårdcentralen inte behöver fokusera lika mycket på uppsökande arbete som de gör idag där vårdnadshavare uteblir från möten och kontroller. En BVC-sköterska kommer ingå i yngre teamet.

Vi har även etablerat kontakt med Region Hallands team Barn och unga som är ett stöd för alla vårdcentraler mellan vårdcentralsbesökare och BUP-besökare. Detta kan komma att ingå i äldre teamet.


Status Direktiv Tillsammans för varje barn


22

5 Verksamhetsmått

5.1 Analys verksamhetsmått Kungsbacka kommun har fortfarande en hög genomströmning av elever, men andelen som får examen eller studiebevis inom 4 år har minskat från 87,7% till 85,5%. Andelen folkbokförda elever som tagit gymnasieexamen inom 3 år har ökat och ligger högre än snittet för riket samt bland de 25% kommuner med högst resultat.

Betygsmedelvärdet var 13,8 och ligger under snittet för riket. I det systematiska kvalitetsarbetet har ett flertal aktiviteter identifierats i syfte att öka resultaten. Det modellberäknade värdet som beskriver kommunernas förväntade resultat sett till förutsättningarna som presenteras i SKL:s Öppna jämförelser är ännu inte publicerat. Bedömningen är dock att de faktiska resultaten sett till förutsättningarna fortsatt är lägre än de förväntade. Särskilt när det gäller betygsmedelvärdet.

När det gäller flera av nyckeltalen så hämtas de främst från officiell statistik och i skrivande stund är dessa databaser inte uppdaterade med 2019 års siffror. I de fall rutorna är tomma saknas utfall.

5.2 Resursmått

Namn Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen 110 955 116 935 108 975 107 424

Kostnad per gymnasieelev i kommunens skolor 107 692 118 400 116 813 113 600

Kostnad per gymnasieelev för lokaler 22 900 23 300 21 800 19 700

Kostnad per elev grundläggande vuxenutbildning 151 000 160 500 181 500

Kostnad per elev i gymnasiesärskolan (exkl skolskjuts) 438 000 441 500 454 500 438 300

Kostnader för kommunala arbetsmarknadsåtgärder, kr/invånare 223 238 244 362

5.3 Prestationsmått

Namn Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Antal gymnasieelever i kommunens skolor 2 608 2 760 2 819 2 942 2 915

Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor 65,4% 66,1% 64,2% 65% 64,1%

Antal folkbokförda gymnasieelever 3 008 3 118 3 135 3 514 3 474

Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare (Heltidstj) 12,1 12,5 13,7 12,7

Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 87,5% 87,1% 86,4% 85,3%


23

Namn Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet (för de lärarkategorier som har legitimationskrav)

89% 85,5% 90,6% 87,6%

Individer på gymnasial nivå - vuxenutbildning 1 728 1 369 1 369 1 242

Deltagare som anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal 189 160 242 365

Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal 333 274 392 546

Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, andel 36% 41% 34% 26%

Inskrivna i etableringsuppdraget under året , antal 93 190 345 455

Lämnat etableringsuppdraget under året, antal 18 32 38 122

Antal elever i gymnasiesärskolan 46 50 48 41

Lärartäthet gymnasiesärskolan, antal elever per lärare (heltidstj) 2,9 2,9 3,2 2,7

Antal elever inom SFI 275 352 487 662

Antal kursdeltagare på Sfi 367 440 597

5.4 Effektmått

Namn Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år 85,8% 87,7% 87,7% 85,5% 86,9%

Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor 13,8 13,7 13,9 13,9 13,8

Trygghetsindex 97% 96% 86% 83% 88%

Andel folkbokförda gymnasieelever som tagit examen inom 3 år 75% 75% 75% 77% 77%

Andel gymnasielever som tagit examen inom 3 år 72,8% 72,2% 74,6% 72,9% 73,4%

Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs 56,1% 52,4% 62% 70,9%

Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser som slutfört kurs 82,9% 77,4% 76,2% 77,1%

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta, andel

33% 31% 24% 25%

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat studera, andel

10% 5% 10% 9%


24

Namn Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%) 28% 34% 50% 48%

Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel (%) 66,8% 59% 54,6%

Förväntat värde förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel (%)

62,4% 54,9% 49,7%

Skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-25 år som varken förvärvsarbetar eller studerar, andel (%) 13,2% 17,5%

Elever på SFI som klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) 49% 48% 41% 40%

Elever på SFI som fortsätter utbildningen och ej klarar högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%)

31% 26% 26% 32%

Elever på SFI som avbrutit och ej klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%)

20% 25% 33% 28%

Elever på SFI som avbrutit som antingen arbetar eller studerar av nybörjare två år tidigare, andel (%) 50% 50% 58% 52%


25

6 Personal

6.1 Kompetensförsörjning

6.1.1 Attrahera/rekrytera

I likhet med flera andra verksamhetsområden har förvaltningen för Gymnasium och Arbetsmarknad flera yrkesgrupper som är svårrekryterade, och det är viktigt att kontinuerligt se över nya möjliga sätt att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare.

I samband med att nämnden och förvaltningen fick ett utökat ansvar och större bredd i verksamheten under 2018 (i samband med införandet av Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess) uppstod delvis nya utmaningar vad gäller kompetensförsörjning, och vi står inför att fler och nya befattningar kan innebära rekryteringsutmaningar. Framför allt kan nämnas myndighetshandläggare. Under delar av år 2019 har personalgruppen inom enheten för Myndighet varit tvungen att kompletteras med konsulter. I samband med årets slut fasades emellertid sista konsultuppdraget ut och enheten är numera fulltalig med anställda handläggare. Sedan tidigare har förvaltningen också vissa utmaningar i att rekrytera studie- och yrkesvägledare samt en del ämneslärare inom gymnasieskolan. Samtidigt bedöms andelen behöriga lärare inom förvaltningens utbildningsverksamheter fortsatt ligga på en relativt hög nivå.

En del i att kunna attrahera nya medarbetare handlar om att ha konkurrenskraftiga lönenivåer. Jämförelser har därför gjorts med omkringliggande kommuner liksom kommuner inom GR. Under årets löneöversyn, liksom föregående år, genomfördes en särskild satsning för förvaltningens lärare inom praktiska och estetiska ämnen.

Det är vidare viktigt att arbeta med exempelvis arbetsmiljö och ledarskap, för att därigenom både attrahera och behålla duktiga medarbetare.

Det kan även finnas ett värde i att delta i mässor, högskole-/universitetsdagar, synas i sociala medier och utveckla en strategisk plan för extern kommunikation av verksamheterna som arbetsplats och av förvaltningen som arbetsgivare.

Ett positivt och autentiskt arbetsgivarvarumärke kommer framledes sannolikt bli än viktigare inför kommande arbetskraftkonkurrenssituationer, och det är viktigt att i samband med olika typer av vägval och beslut beakta arbetsgivaraspekten. På vilket sätt kan vi vara och upplevas som en attraktiv arbetsgivare? En kontinuerlig dialog i förvaltningens samverkansforum kring dessa frågor är värdefull och ger viktiga inspel i sammanhanget.

6.1.2 Utveckla/behålla

Personalomsättning är ett mått på antalet externa avgångar i relation till antalet tillsvidareanställda, och ligger inom förvaltningen under 2019 på 11% vilket är en tydlig minskning sedan 2018 (16%). Omsättningen i förvaltningen ligger lägre än kommunen i sin helhet, och nivåerna är tämligen jämnt fördelade mellan de båda verksamheterna. Den tydligaste skillnaden sedan föregående år framträder inom Kompetenscentrum, som minskat sin personalomsättning med över sju procentenheter. Med bakgrunden av det stora förändringsarbete som genomfördes framför allt under 2018, är normaliseringen av personalomsättningen förklarlig - och samtidigt en positiv signal om verksamheten stabiliserats efter en tid av viss turbulens. Att analysera personalomsättning låter sig inte göras enkelt, men det kan ändå konstateras att nivån i sig är normal, eller rent av relativt låg i förhållande till att flera av förvaltningens personalgrupper har en gynnsam arbetsmarknad. En tolkning låter sig således göras om att många av våra medarbetare trivs på sin arbetsplats och med sitt arbete, vilket är glädjande och positivt.

Samtidigt står förvaltningen inför en rad utmaningar inför framtiden. Det är därför viktigt att värna om och


26

utveckla de faktorer som påverkar i en positiv riktning, och samtidigt ständigt arbeta för att minimera eller undanröja risker. En sådan risk kan vara upplevelse av hög arbetsbelasning hos våra medarbetare. Förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete är ett i sammanhanget viktigt redskap, på såväl medarbetarnivå och gruppnivå som på organisatorisk nivå. Arbetsmiljöarbetet följs upp regelbundet och utvecklingsbehov diskuteras tillsammans med fackliga företrädare i förvaltningens samverkansgrupper. Samtliga chefer och skyddsombud har genomfört steg ett till tre i kommunens gemensamma arbetsmiljöutbildning, och utbildningen som genomförs partsgemensamt, kommer att fortsätta under 2020.

Vad gäller sjukfrånvaron har förvaltningen en relativt låg nivå och uppvisar positiva tendenser. Det skiljer sig dock, precis som det gjort tidigare, mycket åt mellan de båda verksamheterna. Sjukfrånvaron inom Kompetenscentrum är ungefär dubbelt så hög som för gymnasieverksamheten. Efter att ha varit anmärkningsvärt hög har uppvisar emellertid Kompetenscentrum under året en sjunkande trend, vilket är positivt. Att verksamheten blivit större och bredare med ett utökat ansvar från maj föregående år har inneburit en utmaning i sammanhanget - men också en möjlighet med gynnsamt läge för "nystart". Kompetenscentrum har varit i fokus för hälsofrämjande och förebyggande insatser samt tydliggörande av rutiner kring rehabilitering och sjukfrånvaro. Exempelvis har en omfattande utvecklingsprocess/utbildningsinsats för medarbetare såväl som chefer genomförts under året under begreppet "Kompetenscentrums Lärprocess". Utbildningen har bland annat innehållit delar kring grupputveckling, arbetsplatskultur, bemötande och säkerhet, interkulturalism samt dialoger över enhetsgränserna kring uppdrag, struktur och processutveckling.

Nya medarbetare inom förvaltningen introduceras enligt särskilt program på arbetsplatsen, och välkomnas även till ett förvaltningsgemensamt introduktionstillfälle med förvaltningsledningsgruppen. Syftet med detta tillfälle är bland annat att visa nya medarbetare på bredden i vår förvaltning, så att alla får en inblick i de olika delarna genom att träffas i ett mindre och enkelt sammanhang. Detta är en del i att verka för en upplevelse av EN förvaltning i ETT Kungsbacka.

För att behålla och utveckla förvaltningens medarbetare är det viktigt att kunna erbjuda utvecklings- och karriärmöjligheter. Inom läraryrket har de senaste åren skett en utveckling och utökning av karriärvägar, med möjligheter exempelvis som förstelärare. Vid start av år 2015 hade förvaltningen fyra förstelärare. Sedan dess har fler och nya förstelärare utsetts, och vid årsskiftet 2020 fanns inom förvaltningen över 30 stycken. Andra alternativ för våra medarbetare är befattningar eller uppdrag som arbetslagsledare, samordnare, projektledare eller andra ledningsuppdrag. Vi har flera exempel på interna rekryteringar till chefsuppdrag, vilket innebär att möjligheter finns till intern karriär.

Under året har gemensamma utvecklingsdagar genomförts med samtliga chefer och strategiska ledarroller inom förvaltningen, under begreppet "Mötesplats ledare". Vidare har chefer från förvaltningen, liksom medarbetare med ledningsuppdrag, deltagit i Kungsbackas utvecklingsprogram ”Leda i utveckling”.

Det har också arbetats vidare med att utveckla samverkan mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Grundtanken är att en fungerande samverkan bidrar till utveckling av verksamhet, såväl som till delaktighet och engagemang hos medarbetare. En dialog förs också kring hur APT används på bästa sätt för att bidra till medarbetares delaktighet i verksamhets- och arbetsmiljöfrågor och medverka till att dessa integreras.

Andelen medarbetare som arbetar heltid är i förvaltningen 91%, vilket motsvarar en relativt sett hög andel heltidsarbetande medarbetare. Intentionen är att erbjuda önskad sysselsättning till alla medarbetare. Under oktober och november har en genomlysning genomförts avseende den så kallade "ofrivilliga deltidssysselsättningen". Kartläggningen över deltidsanställningarna inom förvaltningen visade bland annat att merparten (74%) av medarbetarna som har en deltidsanställning i nuläget inte önskar någon utökad sysselsättning. Tio medarbetare totalt inom förvaltningen är intresserade av höjd tjänstgöringsgrad men endast ett fåtal av dessa kan tänka sig kombinationsuppdrag vid olika enheter/skolor eller verksamheter. Resultatet av genomlysningen innebär att det kan konstateras att förvaltningen i hög grad uppfyller sin ambition om att i möjligaste mån erbjuda så många medarbetare som möjligt, av de som så önskar, en


27

heltidstjänst.

6.1.3 Avsluta

När en medarbetare slutar är det av värde att ta tillvara dennes erfarenheter och synpunkter som anställd. Att systematiskt genomföra avgångsintervjuer är ett sätt att utveckla verksamheten. Att visa intresse för medarbetarens erfarenheter och synpunkter kan också bidra till att skapa en positiv bild av arbetsgivaren och förhoppningsvis till att den medarbetare som lämnar blir en bra ambassadör. Genom att dokumentera och analysera intervjuerna kan vi också hitta möjligheter till förbättringar i verksamheten, samt öka kunskapen om hur organisationen bättre kan attrahera och behålla värdefulla medarbetare. En god systematik vad gäller avslutningssamtal ingår också som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet som ett värdefullt redskap för att undersöka arbetsmiljön.

Utgångspunkten är att på ett systematiskt sätt samla in och analysera de värdefulla synpunkter som lämnas av avgående medarbetare. Den rutin som finns i förvaltningen för Gymnasium och Arbetsmarknad innebär att samtal ska erbjudas varje tillsvidareanställd medarbetare. Närmaste chef använder inkomna synpunkter som en del i underlaget för att kontinuerligt bedöma arbetsmiljön, enligt principerna om ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”. Samtidigt skickas också dokumentation av genomförd intervju till förvaltningens HR-funktion som årligen sammanställer och analyserar inkomna underlag för rapport och dialog i förvaltningens samverkansgrupp och ledningsgrupp.

Tyvärr kan konstateras att andelen genomförda och/eller dokumenterade avslutningssamtal under året som gått ligger på en låg nivå. De samtal som nedan sammanfattas kan därför inte anses utgöra en heltäckande bild av samtliga lämnande medarbetarnas upplevelse. Likväl är det av intresse att tillvarata de synpunkter som ändå framkommit. Under 2020 kommer chefer på samtliga nivåer i organisationen göras uppmärksamma på den rutin som finns samt vikten av och värdet i att genomföra avslutningssamtal.

Generellt sett framträder en positiv upplevelse av förvaltningen som arbetsgivare, från de medarbetare som lämnat oss under året, och vars upplevelse dokumenterats funnits tillgänglig för sammanställning. ”Man är mån om de man har i organisationen”, utrycks från en av de intervjuade. Merparten uttrycker att utvecklingsmöjligheterna har varit goda eller mycket goda. Det framförs att arbetet varit stimulerande, lärorikt och ansvarsfullt och samtliga medarbetare upplever att deras kompetens tagits väl tillvara.

Vad gäller arbetsmiljö och arbetsklimat framträder också en mycket positiv bild. Samtliga intervjuade förmedlar en glädjande bild om ett trevligt, roligt och trygg arbetsklimat. Samarbetet har fungerat väl och det har varit en välkomnande miljö. ”Här är man måna om varandra” uttryckte en medarbetare.

Vidare framträder en gynnsam upplevelse av ledarskapet. Dokumentationen från de intervjuade medarbetarna innehåller fina omdömen om de berörda cheferna. ”Det bästa ledarskapet jag någonsin haft” uttrycker en lämnande medarbetare. Det framkommer vidare upplevelser av ett tillitsfullt ledarskap, ett tydligt ledarskap (gäller två olika chefer), en bra uppföljning, och att chefen varit bra på att lyssna.

På frågan om vad som hade kunnat vara bättre / kan förbättras framöver i organisationen framkommer ett antal olika synpunkter. En medarbetare anser att lönen borde varit högre, en annan att vi borde arbeta mer med mångkultur. Ett förslag om någon form av jobbrotation framförs, för att ge medarbetare större möjligheter att prova olika uppdrag och ge bättre förutsättningar för yrkesmässig utveckling. Två medarbetare framför att kommunikationen mellan chefer kan bli bättre. Två medarbetare framför också att ”det fanns mer glädje i organisationen förr”.

Anledningen till att medarbetarna lämnat sin anställning varierar. Närheten till bostadsorten, ett annat attraktivt arbetserbjudande, pensionering samt en uppkommen arbetsbristsituation är de anledningar som nämns. Slutligen uttrycker samtliga intervjuade lämnande medarbetare att de skulle rekommendera en vän att söka arbete i vår organisation, och alla (som berörs av frågan) kan tänka sig en ny anställning igen.

Förvaltningsledningen tar till sig av den input som kommer via avslutningssamtalen och analyserar resultatet


28

tillsammans med samverkansgrupp. Tillsammans med de bilder som förmedlas via medarbetarenkäten, fackliga dialoger, möten med medarbetare och chefer samt andra undersökningar utgör informationen underlag för hur det fortsatta arbetet för att bli en än mer attraktiv arbetsgivare ska utformas

6.2 Analys personalmått Vid slutet av året arbetade 531 medarbetare (med månadslön) inom förvaltningen för Gymnasium & Arbetsmarknad, vilket innebär en minskning med fem medarbetare sedan föregående årsskifte. Andelen kvinnor är 64 %, och medarbetarnas medelålder 46 år, vilket innebär en något högre medelålder än kommungenomsnittet.

Vad gäller medarbetare som arbetar heltid är andelen i förvaltningen ungefär 91%, vilket innebär att förvaltningen har en relativt sett hög andel heltidsarbetande medarbetare. De specifika förutsättningar som råder inom utbildningsområdet, med krav på behörigheter, och tjänster med undervisning inom särskilda ämnen, minskar ibland möjligheten att alltid kunna erbjuda heltidssysselsättning för våra medarbetare, även om så är intentionen. Det är också så att en del av medarbetarna själva har valt deltid. Under oktober och november har en genomlysning genomförts avseende den så kallade "ofrivilliga deltidssysselsättningen". Kartläggningen över deltidsanställningarna inom förvaltningen visade bland annat att merparten (74%) av de medarbetare som har en deltidsanställning i nuläget inte önskar någon utökad sysselsättning.

Personalomsättningen i förvaltningen ligger på 11 %, vilket är lägre än kommunens totala personalomsättning och tydligt lägre än föregående år, detta trots att förvaltningen under året haft fler pensionsavgångar än under 2018. Arbetsgivaren och förvaltningens samverkansgrupp har under 2019 tillsammans följt upp och analyserat personalomsättningen på ett djupare sätt än tidigare, och kommer att fortsätta så även 2020.

Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen, som är ett mått på andel sjukfrånvarotimmar i förhållande till den totala arbetade tiden, uppgår under 2018 till 3,8 %, vilket motsvarar 13 sjukfrånvarodagar i snitt per anställd. En tydlig minskning av sjukfrånvaron har skett de senaste åren och jämfört med kommunen i sin helhet är sjukfrånvaron för förvaltningen relativt låg. Även de enheter inom Kompetenscentrum som tidigare haft en anmärkningsvärd hög sjukfrånvaro kan nu uppvisa en tydlig positiv nedåtgående trend, även om siffrorna inom några av enheterna inom Kompetenscentrum fortfarande är betydligt högre än för gymnasieverksamheten. Även sjukfrånvaron och dess utveckling följs regelbundet upp i förvaltningens samtliga samverkansforum.

Andelen av sjukfrånvarotiden som utgörs av långtidssjukfrånvaro (60 dagars sjukfrånvaro eller mer) är liksom föregående år 42%. Den vanligaste sjukdomstypen är fysiska sjukdomar. Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har minskat och merparten av sjukfrånvaron i förvaltningen bedöms inte i huvudsak vara arbetsrelaterad. Frisknärvaron i förvaltningen under året ligger på drygt 66% -att jämföra med 53% i kommunen som helhet. Dessa siffror är naturligtvis glädjande.

Vid analys av sjukfrånvaro för olika befattningar framträder emellertid stora skillnader. Arbetsmarknadssekreterare är exempelvis en befattningsgrupp med totalt sett en hög sjukfrånvaro på över 10% medan flera grupper har en sjukfrånvaro under 3%, bland dessa kan nämnas de flesta lärargrupper inom förvaltningen samt myndighetshandläggare.

6.3 Resursmått

Namn Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel deltid 8,5% 9,4%


29

Namn Utfall 2015

Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel heltid 86% 88% 89% 91,5% 90,6%

Andel kvinnor som har deltid 10,2% 10,8%

Andel kvinnor som har heltid 83% 85% 86% 89,9% 89,2%

Andel män som har deltid 5,4% 6,6%

Andel män som har heltid 93% 95% 96% 94,6% 93,4%

Anställda andel kvinnor 63% 66% 65% 64,37% 63,8%

Anställda andel män 37% 34% 35% 35,6% 36,2%

Anställda genomsnittlig sysselsättningsgrad 97,8% 97,4%

Antal medarbetare per chef 20,5 22,2

Antal medarbetare per enhetschef 25,7 26,8

Antal månadsanställda totalt 499 499 468 536 531

Medarbetare 30 - 39 år 20,9% 22,2%

Medarbetare 40 - 49 år 32,1% 30,3%

Medarbetare 50 - 59 år 26,87% 27,1%

Medarbetare 60 år och äldre 13,4% 13,4%

Medarbetare yngre än 30 år 6,7% 7%

Medelålder 48 47 48 46 46

Pensionsavgångar 4 2 12

6.4 Effektmått

Namn Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Frisknärvaro 69% 66% 70,1% 66%

Frisknärvaro Kvinnor 67% 62,8% 67,6% 63,6%

Frisknärvaro Män 75% 72,6% 75,1% 70,5%

Korttidssjukfrånvaro 1,5% 1,6% 1,7% 1,6%

Korttidssjukfrånvaro Kvinnor 1,8% 1,8% 1,9% 1,7%

Korttidssjukfrånvaro Män 1,1% 1,18% 1,39% 1,4%

Långtidssjukfrånvaro 2,5% 2,2%

Långtidssjukfrånvaro Kvinnor 2,9% 3%

Långtidssjukfrånvaro Män 1,4% 0,8%

Personalomsättning 12,1% 12,5% 15,6% 11,3%

Sjukfrånvaro Kvinnor 5% 5,7% 4,7% 4,7%


30

Namn Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Sjukfrånvaro Män 4,5% 5,18% 2,76% 2,2%

Sjukfrånvaro Totalt 4,8% 5,5% 4% 3,8%

Sjukfrånvaro, andel av sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 49,2% 59,2% 41,7% 42%

Sjukfrånvaro, andel av sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Kvinnor 44,6% 53,8% 43,9% 46,8%

Sjukfrånvaro, andel av sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Män 58,5% 70,1% 34,8% 23,3%

Sjukfrånvaro, anställda i åldrarna 29 år eller yngre 5,1%

Sjukfrånvaro, anställda i åldrarna 30-49 år 3,2%

Sjukfrånvaro, anställda i åldrarna 50 år eller äldre 4,4%

Sjukfrånvarodagar i snitt per anställd 17 19,6 13,3 12,9


31

7 Ekonomi

7.1 Uppföljning driftbudget

Uppföljningsnivå (belopp i tkr) Bokslut 2018 Budget 2019 Bokslut

2019 Avvikelse

2019

Gemensam verksamhet -37 370 -41 549 -39 848 1 701

Gymnasieverksamhet - 361 754 - 396 734 - 389 216 7518

Vuxenutbildning - 19 283 - 25 080 - 24 240 840

Arbetsmarknad - 11 556 - 17 076 - 16 017 1059

Etablering - 9 229 - 13 865 - 9 522 4343

Ekonomiskt bistånd -32 965 -40 564 -43 902 -3 338

Summa -472 157 -534 868 -522 745 12 123

Kommentarer Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad redovisar ett överskott på ca 12 100 tkr för verksamhetsåret 2019. Samtliga verksamheter förutom ekonomiskt bistånd gör överskott 2019. Överskott på gemensam verksamhet, gymnasieverksamhet, vuxenutbildning och arbetsmarknad beror främst på kapitalkostnader och vakanta tjänster. Överskott på etablering beror på engångsintäkter från staten och Migrationsverket samt att antalet externt placerade ensamkommande har minskat. Ekonomiskt bistånd gör ett underskott på ca - 3 300 kr. Underskottet beror på högre utbetalningar av ekonomiskt bistånd än budgeterat. Ett aktivt arbete för att få ut fler i självförsörjning pågår genom Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess och totalt utbetalt ekonomiskt bistånd har minskat med ca 3 300 kr 2019 jämfört med 2018.

Gemensam verksamhet

Gemensam verksamhet redovisar ett överskott på ca 1 700 tkr. Orsakerna till överskottet är vakanta tjänster på grund av sjukskrivningar, billigare IT- licenser än budgeterat samt att det finns ett överskott på kapitalkostnader för gemensam verksamhet.

Gymnasieverksamhet

Gymnasieverksamheten redovisar ett överskott på ca 7 500 tkr. Överskottet beror på flera delar. Största enskilda orsaken till överskottet är ett överskott på kapitalkostnader då verksamheten inte investerat i den omfattning som var planerat för de senaste åren. Investeringar i fastigheter sker men dessa läggs som hyreshöjningar. Överskott på budget för kapitalkostnader kommer att täcka dessa ökade hyreshöjningar, men det ser ändå ut att bli ett fortsatt överskott på kapitalkostnader. 2019 har därför delar av budgeten för kapitalkostnader använts till övrig drift. Annars hade överskottet varit större.

Ytterligare förklaring är att förvaltningen fått sökta statsbidrag för lärarassistenter och kompetensutveckling av yrkeslärare på 1 100 tkr. Det var osäkert om dessa skulle beviljas. Statsbidragen kom i slutet av året och gör att vissa program genererar överskott. Ytterligare förklaring till överskott är att det skedde en utrangering av maskiner i december på ca 500 tkr.

Det finns fortfarande program som har svårigheter att nå budget i balans. Det handlar främst om Beda Hallbergs gymnasium, Estetiska programmet, Restaurang och livsmedelsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, IB- programmet samt IM-språk. Ett arbete pågår för att hitta hållbara ekonomiska lösningar och arbetet behöver fortlöpa under 2020. När det gäller Estetiska programmet och IB finns det svårigheter att anpassa organisationen efter elevantalen. Ett arbete med åtgärdsplan pågår. När det gäller IM- språk beror underskottet på att verksamheten inte lyckats anpassa personaltätheten till det kraftigt minskade


32

elevunderlaget tillräckligt snabbt.

Det finns skolenheter som gör överskott vilket jämnar ut andra skolenheters underskott. Dessa överskott är främst på Barn-och fritidsprogrammet, Teknikprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Lärlingsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Handels-och administrationsprogrammet och Gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan på Aranäs gör ett överskott och starten av korttidstillsyn inom LSS för ungdomar har påverkat. LSS-verksamheten och gymnasiesärskolan arbetar tätt tillsammans och nyttjar gemensamma personalresurser, vilket har förbättrat den ekonomiska hushållningen. Organisationen inom Gymnasiesärskolan och LSS har setts över och 2019 har det anställts mer behörig personal. Fortsatt arbete med organisationen kommer ske 2020.

Ansvaret för interkommunal ersättning gör ett överskott på ca 1 000 tkr vilket beror på intäkter från Migrationsverket för avslutade EKB- ungdomar som läser på program i gymnasieskolan.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildningsverksamheten redovisar ett överskott på 800 tkr.

Särskild utbildning för vuxna redovisar ett överskott på ca 1 100 tkr. Överskottet beror främst på vakanta tjänster på grund av för få elever i verksamheten.

Utbildning på grundläggande nivå och SFI gör ett underskott med - 1 500 tkr. Det beror på att inflödet av elever varit större än verksamheten budgeterat.

Yrkeshögskolan gör ett överskott på ca 400 tkr. Det beror på ett tillfälligt statsbidrag för vakanta platser som erhölls under hösten samt att egen personal har gjort ansökningsarbetet för utbildningar istället för inhyrda konsulter.

Vuxenutbildningen på Elof Lindälv redovisar ett överskott på grund av vakanta tjänster.

Arbetsmarknadsåtgärder

Enheten för arbetsmarknad redovisar ett överskott på 1 100 tkr. Den främsta orsaken till det redovisade överskottet är vakanta tjänster inom arbetsträningsstationerna. Dessa har inte tillsatts då antal personer i arbetsträning varit få. En annan anledning är få anställda på ungdomsjobb samt att färre än budgeterat gjorde ferietjänst.

Etableringsverksamhet

Etableringsverksamheten redovisar ett överskott. Verksamheten för ensamkommande redovisar ett överskott på ca 4 700 tkr. När det gäller boenden för ensamkommande redovisas ett överskott på grund av att flera dyra externa boenden har bytts ut mot billigare alternativ samt att flera ärenden har avslutats. Överskottet beror även på ett tillfälligt bidrag från staten på 1 600 tkr. Intäkterna från Migrationsverket har dock minskat under året då flera ungdomar har fått svenskt medborgarskap samt blivit för gamla för CSN-bidrag, vilket innebär att ersättning upphör.

Under 2019 har Kungsbacka skickat in flera ansökningar kring LVU-liknande vårdbehov. Det finns en stor osäkerhet kring dessa ansökningar. Andra kommuner som ansökt om ersättning för LVU-liknande vårdbehov har märkt av en åtstramning från Migrationsverket. Kungsbacka har i slutet av år 2019 fått igenom en ansökan på ca 500 tkr men fått flera avslag på andra ansökningar. Dessa avslag har överklagats till Förvaltningsrätten. Utifrån försiktighetsprincipen har inte dessa intäkter bokats upp i bokslutet för 2019.

Etableringsenheten som jobbar med mottagande av nyanlända redovisar ett överskott på ca 1 100 tkr. Kostnaderna för denna verksamhet finansieras av intäkter från Migrationsverket. Anledningen till överskottet är högre intäkter från Migrationsverket samt minskning av personal från september 2019 då kommunen inte tar emot lika många nyanlända som tidigare.

Utifrån den fördelningsmodell som Kungsbacka valt fördelas 24 procent av schablonintäkterna till kompletterande ekonomiskt bistånd. Detta avser ekonomiskt bistånd för nyanlända under etablering och


33

redovisas därför under etableringsverksamhet istället för under verksamheten ekonomiskt bistånd. Målsättningen är att de kostnader som finns för den här verksamheten ska finansieras av de schablonersättningar kommunen får. För att nyanlända snabbt ska komma ut i självförsörjning arbetar vi i enlighet med Kungsbackas unika arbetsmarknadsprocess. Arbetet ger resultat och totalt sett har kompletterande ekonomiskt bistånd till nyanlända inom etableringen minskat med ca 2 400 tkr vid en jämförelse 2018 och 2019. Kompletterande ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott på ca 1 600 tkr.

Enheten för myndighet

Redovisar ett underskott motsvarande 3 300 tkr. Anledningen till detta är att kostnaden för utbetalt ekonomiskt bistånd är högre än budgeterat. En utmaning är att många nyanlända tappat sin etableringsersättning och därmed fått ekonomiskt bistånd istället. Ett aktivt arbete för att få ut fler i självförsörjning pågår genom Kungsbacka unika arbetsmarknadsprocess. Arbetet som påbörjades under 2018 har gett goda resultat. Det ekonomiska biståndet minskade med ca 900 tkr år 2019 mot år 2018.

7.2 Uppföljning investeringsbudget

(Belopp i tkr) Bokslut 2018 Budget 2019 Bokslut

2019 Avvikelse

2019

Löpande årliga investeringar

Utgifter -6 742 -4 233 -5 076 -843

Övriga investeringar

Inkomster

Utgifter

Netto -6 742 -4 233 -5 076 -843

Kommentarer Nämndens investeringsbudget har minskat med 2 107 tkr avseende investeringar för lastbil och släp på Elof Lindälv. Denna investering finansieras av fordonsenheten på nämnden för Service och en justering av nämndernas budget har därför gjorts.

Nämnden för Gymnasium och Arbetsmarknad redovisar ett underskott på ca 840 tkr avseende investeringar 2019 vilket beror på investering av lastbil och släp enligt ovan. Dessa investeringar görs sällan.

7.2.1 Specifikation projekt

Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr)

Projnr Text Utfall tom 2018

Budget 2019

Bokslut 2019

Avvikelse 2019

Summa projekt >5 Mkr

Kommentarer


34

8 Hållbarhetsbokslut Inom Gymnasium & Arbetsmarknad är den genomgående drivkraften utbildning i toppklass, det livslånga lärandet samt att bidra till egenförsörjning. Vår strävan är att alla våra målgrupper ska nå sin fulla potential. Den dagliga verksamheten ska därför präglas av ett långsiktigt perspektiv och hållbarhet ska integreras i lärandet. Miljöperspektivet i undervisningen innebär att ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Arbetsmarknadsprocessen som nämnden ansvarar för ska leda till egenförsörjning. Processen har under 2019 utvecklats och förfinats ytterligare. Ett annat av våra huvuduppdrag är att bidra till att nyanlända etablerar sig så bra och så fort som möjligt i samhället.

Mer specifika insatser som gjorts är bland andra:

Språkstödsutbildningar - Globalt mål: God utbildning för alla

Ett av nämndens direktiv under 2019 var att förvaltningen skulle utveckla och öka språkstödsutbildningar. Kungsbacka har ett väl tilltaget komplement av språkstödsutbildningar till de utbildningar som erbjuds via regional samverkan.

Under 2019 har vi bland annat varit huvudman för:

• Truck med språkstöd, 12 personer som slutförde utbildningen.

• Lärande bygg omgång 2 avslutades 29 oktober och det är klart för omgång 3 med både bygg och måleri. Start 13 januari.

• Måltidsbiträde med språkstöd steg 1 är avslutad med 15 elever och steg 2 startade 2 december. Steg 2 innebär att eleverna läser ytterligare poäng för att kunna nå kockyrket. 8 elever läser vidare på steg 2.

• "Vård bas" - Som ett resultat av arbetet inom Team Arbetsmarknad, där flera förvaltningar och Näringslivet samarbetar för att nyanlända snabbare ska komma ut i arbetslivet, initierades utbildningen "Vård bas" under våren med tio personer. 7 elever slutar utbildningen den 20 december.

• Undersköterska med språkstöd. Behovet av undersköterskor är fortsatt stort. Därför fortsätter bland annat satsningar på undersköterska med språkstöd, som är ett väl utvärderat koncept som får ut individer i arbete. Via regional samverkan inom GR står Kungsbacka huvudman för en utbildning till Undersköterska med språkstöd. Just nu läser 25 elever utbildningen (slut juli 2020) och 30 nya elever börjar 7 januari.

Leverera välmående - Globalt mål: Hälsa och välbefinnande och God utbildning för alla

Ur ett hållbarhetsperspektiv är hälsa och välbefinnande hos eleverna viktigt. Ett av gymnasieskolans prioriterade områden är insatser för att främja elevernas och medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa. I detta ligger även att tidigt jobba med sunda och goda livsvanor hos eleverna, vilket också ska leda till bättre studieresultat. Det ingår att ha god kännedom om sina värderingar och förmågan att leda sig själv utifrån dem. Detta följs upp systematiskt genom att ställa följande fråga ”i min skola får man öva på etiska ställningstaganden” till eleverna. Att öva på etiska ställningstaganden är väsentligt för att kunna skapa sig förståelse för varför en hållbar utveckling i vårt samhälle är av största vikt.

I Leverera välmående jobbar GA tillsammans med KFT och FG för det långsiktiga målet att elever som lämnar våra verksamheter är

• fysiskt aktiva • har förmågan att skapa positiva relationer • har en stark inre drivkraft och motivation och • har god kännedom om sina värderingar och förmågan att leda sig själva utifrån dem.


35

Uppdraget är att till juni 2020 ha tagit fram strukturer och arbetssätt för att på sikt höja barn och ungas välmående i Kungsbacka kommun.

Det förvaltningsövergripande samarbetet har hittills levererat

• En avsiktsförklaring som undertecknats av samtliga förvaltningar och som samlar oss kring vår definition av vad välmående är och hur det kan göras greppbart.

• Fyra hörnstenar (positiva relationer, värderingar, motivation och fysisk aktivitet) som ger oss ett gemensamt språk och en tydlig riktning i arbetet. De ger också igenkänning och en röd tråd för medarbetarna i våra respektive organisationer.

• Vi har sedan september 2019 strukturerat upp arbetet i fyra spår med ca 50 deltagande medarbetare från alla tre förvaltningar. Alla som har gått in i arbetet har viktiga kunskaper och erfarenheter inom respektive område och/eller ett stort intresse att bidra och tänka nytt. Spåren är Kompetensutveckling, Den breda vägledningen, Rörelse i skolan och Positiva relationer. Spåren har valts utifrån den tydliga kopplingen till hörnstenarna, men också för att förstärka redan existerande strukturer och pågående arbete.

Minska avhopp från skolan - Globalt mål: God utbildning för alla samt Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Förvaltningen har under många år arbetat målmedvetet med att minska avhoppen från gymnasieskolan, samt få tillbaka ungdomar i studier eller annan aktivitet.

Under 2019 har förvaltningen deltagit i det kommungemensamma prioriterade initiativet "Hög frånvaro - nya arbetssätt". Inom det initiativet har det tagits fram förbättrad frånvarostatistik och rutiner som gör att elever uppmärksammas tidigare vid hög frånvaro.

Pilotprojekt inom jämlik och jämställd välfärd - Globalt mål: Jämställdhet

Förvaltningsledningen slutförde pilotprojekt tillsammans med GR inom jämlik och jämställd välfärd. Områden inom detta pilotprojekt har bland annat varit avidentifierad rekrytering och utveckling av statistik för att följa pojkar och flickors resultat.

Hållbarhet på schemat - Globalt mål: Hälsa och välbefinnande, Jämställdhet, Fredliga och inkluderande samhällen mm

I den ordinarie undervisningen ingår hållbarhetsperspektivet och teman kring de globala hållbarhetsmålen. Det har även förekommit flera olika aktiviteter där de globala målen har uppmärksammats på olika sätt exempelvis i samband med FN-dagen och den internationella dagen för mänskliga rättigheter.

En viktig fråga i hållbarhetsarbetet för gymnasiet är jämställdhet. Gymnasieskolorna och dess personal arbetar med denna fråga som bland annat följs upp systematiskt genom att ställa följande fråga till eleverna årligen: ”i min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen” Rektorer, arbetslag och lärare ska i denna fråga säkerställa att eleverna kontinuerligt får prata om jämställdhet mellan könen i klassrummen vilket bidrar till hållbarhet på schemat. Jämställdhetsarbetet är ett utvecklingsområde vilket bland annat Skolinspektionen konstaterade i samband med sin kvalitetsgranskning på ett par skolenheter under hösten 2019. Resultatet i elevenkäten gällande jämställdhet har dock förbättrats sett över den senaste treårsperioden.

I elevenkäten ställs även frågan " I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter ". Resultatet i denna fråga har också förbättrats sett över de senaste tre åren. Detta är en viktig fråga att diskutera kopplat mot agenda 2030- målet "fredliga och inkluderande samhällen".


36

9 Viten och rättstvister

Tvisten avser: Rättsläge Tvistigt belopp (tkr)

Vitesföreläggande i samband med regelbunden tillsyn från Skolinspektionen

Åtgärder ska redovisas senast 31 mars 2020 500

500


37

10 Verksamhet som utförs av externa aktörer Kommundirektören har fått i uppdrag att markant öka andelen tjänster som utförs av externa aktörer. Kommundirektören ska kartlägga andelen tjänster som utförs av externa aktörer i syfte att öka denna andel under följande fyra åren. Detta ska återrapporteras i årsredovisningen.

Verksamhet Andel av verksamhetsvolym

Kostnad för verksamhet

Bokslut 2018

Bokslut 2019

Bokslut 2018

Bokslut 2019

Gymnasieverksamhet 23,7 % 22,3 % -78 945 -82 099

Gymnasial vuxenutbildning 79,8 % 81,9 % -11 767 -13 453

Svenska för invandrare 100 % 100 % -8 581 -8 655

Grundläggande vuxenutbildning 100 % 100 % -1 734 -3 049

All grundläggande vuxenutbildning och all svenska för invandrare utförs av externa aktörer. När det gäller gymnasial vuxenutbildning utförs så mycket som möjligt av externa utförare men en del utbildningar utförs främst av Fordons-och transportprogrammet på Elof Lindälvs gymnasium. När det gäller gymnasieverksamheten har andel elever hos externa utförare minskat från 23,7 % till 22,3 %.

Documents

Nämnden för Gymnasium & Arbetsmarknad