Pris 20 kr

MAJ 4 • 2007

Turerna kringtiodalersplåtarna frånGryt i Östergötland

Tre numismatiskasamlingari Nordiska museet

Tio fantastiska årpå Slottsbacken1997- 2007

78 SNT 4 • 2007

Innehåll SNT 4 • 2007 SidArtiklar och notiserTurerna kring tiodalersplåtarna och rundmynten från skeppsvraket i Gryt, Östergötland . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80Tre numismatiska samlingar i Nordiska museet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86En gammal varning för en sedelförfalskare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87Arbetaren Anderssons fynd av romerska denarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88Tio fantastiska år på Slottsbacken – 1997-2007 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88Kungl. Myntkabinettets utställningar år 1945 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90Myntverket informerar om myntset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90Importerat guld till svenska mynt år 1902 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91En miljon kronor i guldmynt eller i sedlar – och allt i färg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92Två sedelliknande assignationer från några Brandstodsbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92Trädgårdsutställningens medalj från 1930 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94Carl von Linnés nordstjärneorden finns i Göteborgs stadsmuseum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94En butelj Banko, tack! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Stående rubrikerFöreningar. Nordisk Numismatisk Unions möte 1-3 juni 2007 i Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91Nya utställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95Nytt om böcker – recensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96Boktips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97Pressklipp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97Nya sedlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

OmslagEtt av de få bevarade tiodalersmynten från drottning Kristinas regeringstid. Detta exemplar från 1644 påträffades tillsammansmed fyra andra plåtmynt vid dykningar i skeppsvraket vid Häradsskär, Gryts socken i Östergötland år 1974. Plåtmynten, somursprungligen benämndes stormynt, tillverkades vid myntverket i Avesta, de högsta valörerna om tio daler år 1644 och en bitin på 1645. I mittstämpeln under valören ses Markus Kocks myntmästarmärke och i hörnen C R S (Christina Regina Sveciae)med den kungliga kronan.

Mer om turerna kring undersökningarna av skeppsvraket i Gryt och fynden av tiodalersplåtarna och andra mynt kan manläsa i artikeln skriven av Monica Golabiewski Lannby. Foto: Gabriel Hildebrand.

HB Myntinvest CoronaÖstra Storgatan 20, 611 34 NYKÖPINGTel./ fax 0155-28 63 25

Mynt & Medaljer HBSveavägen 96Box 195 07, 104 32 STOCKHOLMTel./ fax 08-673 34 23

Ulf Nordlinds Mynthandel ABKarlavägen 46Box 5132, 102 43 STOCKHOLMTel. 08-662 62 61, Fax 08-661 62 13

Norrtälje MynthandelNils Ferlins gränd 1Box 4, 761 21 NORRTÄLJETel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56

Pecunia MM HBFarinvägen 8, 245 33 STAFFANSTORPTel./ fax 046-25 21 19

J. Pedersen MynthandelNorra Strandgatan 30Box 1320, 251 13 HELSINGBORGTel./ fax 042-12 25 28

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGär en sedan 1973 etablerad sammanslutning av mynthandlare, hitintills 19 företagi nio olika städer i landet. Föreningen är ensam i sitt slag i Sverige.Genom samarbete med de övriga medlemmarna vill varje mynthandlare förbättra ochutöka sina tjänster.

AntikbodenKyrkogatan 2, 222 22 LUNDTel. 046-12 99 00

Hamrin & Svahn Mynt ABFregattvägen 4, 153 83 TÄBYTel. 08-732 66 86, 070-212 64 55

Karlskrona MynthandelHantverkaregatan 11, 371 35 KARLSKRONATel. 0455-813 73

Rune Larssons MynthandelStora Brogatan 14, Box 98, 503 06 BORÅSTel. 033-41 03 15

Lunds MynthandelKlostergatan 5, 222 22 LUNDTel./ fax 046-14 43 69

AB Malmö Mynthandel &VykortsantikvariatSven Gunnar SandbergKalendegatan 9, 211 35 MALMÖTel. 040-611 65 44

J. Melin MyntKoltrastvägen 23, 370 24 NÄTTRABYTel. 0455-155 99

Selins Mynthandel ABRegeringsgatan 6Box 16390, 103 27 STOCKHOLMTel. 08-411 50 81, Fax 08-411 52 23

Strandbergs MynthandelArsenalsgatan 6Box 7377, 103 91 STOCKHOLMTel. 08-611 01 10, 611 58 20,Fax 08-611 32 95

Tamco NumismaticsBox 6235, 102 35 STOCKHOLMTel. 070-631 58 09

Ticalen MynthandelStureplatsen 3, 411 39 GÖTEBORGTel./ fax 031-20 81 11

J. Walldén Mynthandel ABBox 5381, 102 49 STOCKHOLMTel. 08-653 48 46, 070-607 65 34

Håkan Westerlund MynthandelVasagatan 42Box 490, 101 29 STOCKHOLMTel. 08-411 08 07, Fax 08-21 21 96

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGBox 19 507, 104 32 Stockholm, Tel. 08-673 34 23, Fax 08-673 34 23

Besök vår hemsida: www.mynt.nu /smf/

Trevlig sommar!önskar redaktionen

79SNT 4 • 2007

ges ut av

SVENSKANUMISMATISKA

FÖRENINGENi samarbete med

KUNGL.MYNTKABINETTET

Föreningen:Banérgatan 17 nb

115 22 StockholmTel 08-667 55 98

onsdag – torsdag kl 10.00 – 13.00Fax 08-667 07 71

E-post: info@numismatik.se

Postgiro 15 00 07-3Bankgiro 219-0502

Svenska Handelsbanken

Redaktionen:Kungl. Myntkabinettet

Box 5428114 84 StockholmTel 08-5195 5300Fax 08-411 22 14

E-post: info@myntkabinettet.se

Ansvarig utgivare:Ian Wiséhn

Huvudredaktör och layout:Monica Golabiewski Lannby

Prenumerationer:Pris 200 kr/år (8 nr)

Medlemmar erhåller tidningen automatiskt

SNT trycks med bidrag frånGunnar Ekströms stiftelse

samt Sven Svenssons stiftelse

För insänt, ej beställt, material ansvarasej. SNT:s texter och bilder lagras

elektroniskt och publiceras i pdf-formatpå SNF:s och KMK:s hemsidor

(www.numismatik.se samtwww.myntkabinettet.se). Den som

sänder material till SNT anses medgeelektronisk lagring/publicering.

Tryck:Masterprint Sätteri & Tryckeri AB

ISSN 0283-071X

Våren 2007MAJ5 - 6 SNF:s årsmöte i Linköping

Ett utförligt program meddelas på sid. 47 i förra numret av denna tidskriftsamt på www.numismatik.se

23 FöreningskvällPlats: SNF:s lokal, Banérgatan 1718.00 Lättsamt, aktuellt tema samt kaffe med tilltugg.

JUNI1- 3 Nordisk Numismatisk Unions möte 2007 i Stockholm1 19.00 Mottagning i Stockholms Stadshus.2 9.00 -14.00 Unionsmöte, föredrag och guidning på Kungl. Myntkabinettet.

19.00 Festmiddag på restaurang Hilton.3 10.00 -15.00 Buss till Tumba Bruksmuseum.

Hela programmet presenteras på sid. 91 i denna tidning.

Föreningsaktiviteter

Svenska Numismatiska FöreningenAdress: Banérgatan 17 n.b. Buss 4, 44; T-bana Karlaplan.Kansli: Besökstid 10.30 -13.00 onsdag – torsdag.Stängt: Midsommar – 1 september; jul- och nyårshelgerna.www.numismatik.se

Kungl. MyntkabinettetAdress: Slottsbacken 6. Buss 2, 43, 55, 59, 76; T-bana Gamla stan.Utställningar: Måndag – söndag kl. 10.00 -16.00.Numismatiska boksamlingen: Torsdagar kl. 13.00 -16.00.www.myntkabinettet.se

Tumba BruksmuseumAdress: Sven Palmes väg 2, Tumba. Pendeltåg; buss 725.Utställningar: sept. – maj, lörd.-sönd., juni – aug. tisd.- sönd., kl. 11.00 -16.00.www.tumbabruksmuseum.se

Kungl. MyntkabinettetSom väl alla vet firas i år Carl von Linné 300 år. För KMK:s del innebär det en katalogöver samtliga medaljer, mynt och sedlar som visar Linnés porträtt. I Tumba Bruks-museum har en liten trädgård anlagts för att fira jubileet, nämligen ”Änkan Ekbergsträdgårdstäppa”. Catharina Ekberg, född 1782 i Grödinge, hade sin egen trädgård här ibruket på 1840-talet. Inne i bruksmuseet ställer vi ut sedlar och medaljer över Linné.

På Kungl. Myntkabinettet visas en sommarutställning med trädgårdsanknytning,Form x 5 – i Trädgårdsrum. Den utgör ett samspel mellan fem olika konstarter. Se annon-sen på sid. 95. Från sputnik till Fuglesang är sommarens monterutställning i det s.k.kalejdoskåpet i entréhallen.

Varmt välkomna till både Tumba Bruksmuseums och Kungl. Myntkabinettetssommarutställningar!

80 SNT 4 • 2007

I samband med marinarkeologiska un-dersökningar åren 1974 - 1977 samt1993 på vrakplatsen Skeppsbådanväster om Häradsskär i Gryts socken,Östergötland, påträffades närmaretvåtusen svenska mynt, alla av kop-par. Det äldsta myntet är präglat år1627, och det yngsta daterbara ärfrån 1646 (en del mynt är fragmenta-riska, på andra är årtalet otydbart).Fartyget antas ha sjunkit omkring år1650, tidigast 1646.

Kort sammanfattat fanns här myntfrån Gustav II Adolf (1611-1632), 1 öreoch ½ öre, 186 ex; Kristina (1632-1654), 10 daler silvermynt och 1 öre,1.646 ex; Gustav II Adolf / Kristina(1611-1654), 1 öre och ½ öre, 130 ex.Mest uppseendeväckande som detta1600-talsskepp medförde på sinsista resa är de fem plåtmynten avhögsta valör från åren 1644 (4 ex)och 1645 (1 ex), då endast tre sådanafanns bevarade sedan tidigare.

De marinarkeologiska under-sökningarna av skeppsvraketi Gryts skärgård utfördes av

Östergötlands och Linköpings stadsmuseum (ÖLM) samt Statens Sjö-historiska museum (SSHM) åren1974 -1977, med en efterundersök-ning så sent som 1993. Mynten in-kom till Kungl. Myntkabinettet (KMK)i flera omgångar under denna tid.Fyndet tillfördes KMK vid fyndför-delning den 20 januari 2000.

Sportdykare fann vraketDet var den 4 juni 1974 som KMKfick kännedom om att mynt hittats iett skeppsvrak i Gryts skärgård ge-nom en kopia av en skrivelse daterad31 maj 1974 från ÖLM till Riks-antikvarieämbetet (RAÄ). I brevetberättas att ÖLM den 26 maj sammaår blivit uppringt av besiktningsman-nen Seth Carlsson från Linköping.Denne hade meddelat att han ochandra sportdykare, bl.a. ingenjörTorleif Björklund från Vikbolandet,vid dykningar upptäckt ett stort antalkopparmynt bland de spridda res-terna av ett gammalt skepp. Det varstämplarna på några tunga ”skivor”som de sett bland vrakresterna somuppmärksammade dem på att deegentligen rörde sig om plåtmynt. Dehade också fotograferat fyndplatsen

och tillvaratagit några av rundmyn-ten.

Platsen för fyndet är belägen intillett grund väster om Häradsskär, ochden var sedan gammalt känd av orts-befolkningen under benämningen”Vraket” eller ”Skeppsbådan”. Detuppgavs att yrkesfiskare ofta fastnatmed sina garn just där.

Redan i slutet av 1960-talet hadesportfiskaren Yngve Andersson tip-sat om ett förmodat vrak vid ettpopulärt torskfiskeställe vid fyr- ochlotsplatsen Häradsskär. Hans torsk-pilkar hakades fast på sjöbotten, ochträrester kunde ibland följa med upptill ytan när pilkarna väl kommit loss.Dykarna Seth Carlsson och TorleifBjörklund fann vrakplatsen genomatt ned mot djupet följa rester avgrovt tågvirke som fastnat på grun-det. De hade förstås ingen föreställ-ning alls om vad de skulle finna därnere, förutom resterna av vilkengammal sjunken träskuta som helst.Men det var närmast en numismatisksensation!

Vrakdelarna låg på ca 20 metersdjup, spridda på ett omkring 15x43meter stort område i en svagt slut-tande sänka på stenbotten, mellangrundet och en bergknalle. Vraketskölpartiet var delvis sammanhäng-ande, och man kunde också se ettstycke av en mast samt ett fragmentav en kätting. Något skilt från vraketlåg en anhopning timmer och plan-kor, av bärgarna bedömda som tillhö-

rande kajutan. Det var här myntenhamnat, såväl rundmynt som plåt-mynt, över ett några kvadratmeterstort område.

Vid senare mätningar visade detsig att fartyget kan ha varit ca 30meter långt. Mynten påträffades i enstörre ansamling söder om vraket,och alldeles i närheten kunde manockså se plåtmynten. I ovannämndaskrivelse görs en hemställan om attmynten snarast skall tas upp, efter-som risken för olovliga dykningarvid vraket ansågs som överhäng-ande. Men det skulle dröja innanundersökningarna var slutförda.

UndersökningarnaDen 19 och 24 juni 1974 bärgadesomkring 500 kopparmynt, däriblandfyra tiodalersplåtar av bl.a. nämndaTorleif Björklund i ÖLM:s regi, meni samråd med SSHM. Ett av dessaplåtmynt var den fortfarande hittillsunika tiodalern med årtalet 1645.Tullverket hade ställt fartyg, materieloch personal till förfogande.

Upptagningen skedde i fartygetsakter, där hytten antogs ligga och däråtminstone rundmynten sannoliktförvarats i en kista. Vraket var täcktav ett tunt lager slam, och man be-dömde att ytterligare mynt kundefinnas därunder. Vid midsommar hit-tades det femte plåtmyntet, det fjärdei fyndet med årtalet 1644. Man be-slutade om fortsatt undersökningsommaren därpå, denna gång under

Turerna kring tiodalersplåtarna och rundmyntenfrån skeppsvraket i Gryt, ÖstergötlandAv Monica Golabiewski Lannby

1. Sportdykarna Torleif Björklund och Seth Carlssonsom fann vraket med de ytterst sällsynta tiodalersplåtarna.

Skannat ur Folkbladet Östgöten 30 april 1979.

81SNT 4 • 2007

ledning av SSHM. År 1975 förbered-des arbetet för att under två veckorsommaren 1976 utföra nya under-sökningar. Kustbevakningen ställdeupp med både båt och dykare.

Efter att länsmuseet i Linköpinghaft en mindre utställning om mynt-fynden sista veckan i juni 1974 med-delade man den 24:e samma månadper telefon att fyra tiodalersplåtarskulle skickas in till KMK. Den 1 juliöverlämnades till KMK tre 10 dalersilvermynt (sm) 1644 och en medårtalet 1645 samt de omkring 500rundmynten från den första marinar-keologiska undersökningen på fynd-platsen. Den 8 oktober kom ytter-ligare ett plåtmynt 1644 samt 65rundmynt. Alla mynt gick omedel-bart till rengöring och konservering.

Både svensk och utländsk pressvisade ett enormt intresse för skepps-vraket, undersökningarna och fram-förallt plåtmynten. I slutet av oktober1974 öppnades en utställning kringdet märkliga fyndet på Kungl. Mynt-kabinettet av dess dåvarande chefBrita Malmer.

Konserveringen av mynten utför-des vid Tekniska institutionen påRAÄ. En stor del av dem var hårtangripna av korrosion som delvisförstört präglingen. I Gunnel Wer-ners konserveringsrapport från 1983framgår att konservatorn Sulo Nur-minen varit ytterst noggrann, när detgällde att stoppa den fortsatta kor-rosionen av särskilt plåtmyntens

stämplar. Två av dessa hade ingenstörre mängd korrosion, medan deövriga hade järnkorrosion och, somdet står i rapporten, det ”vore välroligt om stämplarna på de mest kor-rosionsangripna mynten kunde spa-ras några tiotal år framåt?”.

Korrosionsprodukter från plåt-mynten hade redan 1974 skickats tillKarolinska institutet för röntgenkri-stallografisk analys, där man natur-ligt nog frågade sig varifrån allt jär-net kom. Kunde fartyget haftjärnmalm i kölsvinet eller hade myn-ten legat i kontakt med metallisktjärn? Det visade sig senare att båtenvarit lastad med järn. Man hittadenämligen massor med stångjärn, somförpackats i näver, samt järnstavaroch mängder av järnfragment.

Men en hel del fyndmynt fannskvar på såväl ÖLM som SSHM.Först 1977 insändes ytterligare 218mynt jämte fragment till KMK frånLinköping, varav 19 mynt som på-träffats 1974 och 199 mynt som fram-kommit vid undersökningen 1976.Men man hade konstaterat vid densista dykdagen att fler mynt låg kvari slammet på sjöbotten, fastklämda ihögar bland timmer och spillror. Ifebruari 1978 anlände en betydligtstörre mängd, 1182 mynt jämte frag-ment, från SSHM från föregående

års dykningar. De lämnades omgå-ende till konservering.

Även några få rester efter mänsk-ligt liv påträffades, såsom skosuloroch möjliga spelpjäser samt ett krit-pipsskaft.

Efter att alla upptagna mynt varfärdigkonserverade och tillbakaläm-nade till KMK upprättades en be-stämningslista över dittills funnakopparmynt. Listan översändes, sombrukligt är, till de undersökandeinstitutionerna, i detta fall både tillSSHM och ÖLM, som underlag förrapportskrivning.

RapportenSlutundersökningen av vrakplatsenskulle dock dröja och följaktligenockså en rapport. En sådan måstealltid finnas med som underlag vidfyndfördelning, d.v.s. beslut om vil-ket museum som ska tillföras fyndet.Sådana beslut fattas alltid av RAÄ.

Den 11 maj 1992 skrev dåvarandemuseichefen vid KMK, Lars O. La-gerqvist, ett brev till Riksantikvarienom det angelägna i att en slutligundersökning av vrakplatsen kundeske. Han påpekade också att museetflera gånger under tio års tid påmintom detta viktiga ärende. KMK hadedessutom vid två tillfällen utverkat

Plåtmynten på bilden till höger befann sig ungefär två meterfrån dem på föregående fotografi.

Foto: Torleif Björklund, vid undersökningen 1974.

2-3. Plåtmynt på havets botten vid Häradsskär.Redan här framgår stämplarna tydligt. Alldeles intill fanns

också en anhopning rundmynt.

s

82 SNT 4 • 2007

anslag hos Sven Svenssons stiftelseför numismatik, där Lagerqvist dåvar ordförande. Allt för att visa påbetydelsen av denna vrakplats meddess mycket speciella myntfynd. Detförsta anslaget rekvirerades aldrig avÖLM och indrogs därför. Det bevil-jade anslaget 1984 hade utbetalats1990, men utan att någon undersök-ning företagits. Efter begäran återbe-talade ÖLM detta anslag.

Året därpå, i februari 1993, fickKMK svar från RAÄ. En efterunder-

Myntort Valör Årtal AntalSäter 1 öre 1627 13

1628 91629 251630 121631 11627-29 261629-31 261627-31 10

Nyköping 1 öre 1628 61627/28 11629 6

Arboga 1 öre 1627 11628 3

Myntort? 1 öre – 18Säter ½ öre 1628 1

1629 11627-29 21630 11631 11627-31 16

Nyköping 1627-29 2Myntort? – 5

Summa: 186

Tab. 1. Gustav II Adolfs mynt

Tab. 1-3.Mynten i skeppsvraketfrån Häradsskär

Myntort Valör Årtal AntalAvesta 10 daler sm 1644 4

1645 1Säter 1 öre 1638 60

1639 971638/39 61640 631641 4

Avesta 1644 1931645 3791646 74

Säter/Avesta 164- 3616-- 729Summa: 1.646

Tab. 2. Kristinas mynt

Myntort Valör Årtal AntalMyntort? 1 öre 1611-54 16

1 öre/½ öre 114Summa: 130

Tab. 3. Gustav II Adolf-Kristina, obestämda

4. Gustav II Adolf. Arboga. 1 öre 1627. Det äldsta myntet i fyndet från Häradsskär.SM 161 b.

Foto liksom övriga myntbilder: Gabriel Hildebrand.

5. Gustav II Adolf. Säter. 1 öre 1628. SM 134 b.

6. Gustav II Adolf, Säter. ½ öre 1629. SM 144.

7. Gustav II Adolf. Nyköping. 1 öre 1629. SM 153 b.

83SNT 4 • 2007

sökning var planerad till maj sam-ma sommar, och den skulle utfor-mas som ett samarbetsprojekt mellanÖLM och SSHM. Arbetet utfördesmellan den 3 och 9 juli 1993. Ävenvid detta tillfälle påträffades stång-järn, järnstavar och rundmynt avkoppar i skeppet.

Från sistnämnda efterundersök-ning inlämnades den 5 augusti 1993ytterligare 78 mynt till KMK, vilkakonserverades av Sophie Nyström.Men trots att undersökningen avvrakplatsen nu ansågs som avslutadkom ingen slutrapport. I augusti1995 skrev undertecknad till SSHM

angående detta långdragna ärende,om myntfyndets unika karaktär ochatt det borde tillföras KMK:s sam-lingar.

I april 1997 inkom slutligen ensammanfattande rapport skriven avBert Westenberg vid SSHM. I dennauppgavs att man med beviljade me-del ur Sven Svenssons stiftelse ochunder Westenbergs ansvar hade slut-fört undersökningen. Där stod ocksåatt man inte ansåg det ekonomisktmotiverat att på nytt avsöka förlis-ningsplatsen. Därmed var de marin-arkeologiska undersökningarna avskeppsvraket i Gryt avslutade.

Fyndet till KMKSamma år, den 8 oktober 1997, gickärendet från KMK till RAÄ för fynd-fördelning. Och så äntligen, den 20januari 2000 kom beslut från RAÄom att KMK tilldelats myntfyndetfrån 1974 -1993 års marinarkeolo-giska undersökning på vrakplatsSkeppsbådan! Fyndet har fått inven-tarienummer 103 653.

Än så länge kan endast den enatiodalern från 1644 ses av museibe-sökarna i samband med omnämnan-det av den första banksedeln. ”Värl-dens största mynt” finns med iGuinness Rekordbok och är mycketefterfrågat, särskilt av utländska tu-rister som finner det spännande. Menarbetet med en permanent plåtmynts-och sedelutställning pågår på KMK,där plåtmynten från Gryt får en fram-trädande plats. Den kommer att öpp-nas under det närmaste året i utställ-ningsdelen Rikets Finanser.

Världens största myntKopparmyntningen hade inletts en-dast tjugo år innan de stora plåtmyn-ten gavs ut, 1624. I Falu gruva fannsråmaterialet. Myntningen började år1624 i Säter, Nyköping och Arbogamed öresmynt i form av klippingar(2, 1, ½ och ¼ öre), från 1627 tillver-kades även rundmynt (1, ½ och ¼öre) i koppar. Inga klippingar hitta-des i skeppsvraket i Häradsskär. Till-verkningen av sådana hade nämligenupphört 1627, och från 1629 gälldede inte längre som mynt.

Enligt myntordningen den 26 ja-nuari 1644 skulle kopparplåtar om10 daler sm utges med en vikt av2 lispund och 18 markpund, d.v.s.19,71 kg. Plåtmynten som framkomvid skeppsvraket i Gryt vägde efteratt ha legat mer än trehundra år i vat-ten mellan 17,23 och 19,63 kg.

Endast myntverken i Stockholmoch Avesta hade egna gravörer viddenna tid. I Avesta verkade gravö-rerna Petter Isersnider och JohanMichelsson (som kan vara sammaperson enligt Tingström 1995). Mynt-mästare var Markus Kock, vars mär-ke utgör hans eget vapen visande envertikal pil, vänd uppåt, på en sköld.Det var han som i januari 1644 ficki uppdrag att förbereda skisser förstämplarna på plåtmynten. Den 20januari beslutades om plåtmyntensutseende, en kronstämpel i varjehörn och en valörstämpel i mitten.

Här vid Avesta myntverk tillver-kades samma år (1644) 26 539 plåt-mynt om 10 daler sm men året därpå(1645) endast 235 sådana innan till-

8. En av de fyra tiodalersplåtarna från 1644 som påträffades i skeppsvraket vidHäradsskär, Gryts sn, Östergötland.

X DALER Sölff-Mnt (10 daler silvermynt) står det i mittstämpeln med Markus Kocksmyntmästarmärke längst ner. I de fyra hörnstämplarna ser vi en kunglig krona jämte

C R S (Christina Regina Sveciae = Kristina Sveriges drottning) 1644.Myntet tillverkades vid myntverket i Avesta. SM 88.

Se även omslagsbilden i färg.

s

84 SNT 4 • 2007

verkningen upphörde redan i januari.Man kan anta att den begränsade ut-givningen av detta stora och tungamynt utgjorde ett första försök – ettexperiment enligt Tingström – att ut-ge kopparmynt till ett värde av mot-svarande valör i silver. I 1649 årsmyntordning fastställdes i stället fyralägre valörer, 8, 4, 2 och 1 daler sm,senare tillkom ½ daler sm.

Det var plåtmyntens ohanterlighetsom ledde till att de första banksed-larna så småningom uppkom. Inled-ningsvis utgjorde dessa egentligenkvitton som lämnades mot depone-ring av plåtmynt i Stockholms Ban-co, grundad 1657.

Totalt tillverkades tiodalern (sam-manlagt 26 774 ex) av 528 ton kop-par. I dag är kopparpriset ca 23 000kronor per ton. Så åren 1644-1645utgavs världens största mynt till ettpris i dagens värde av ungefär11.960.000 kr, vilket per mynt skullebli 446 kr i kopparvärde, eller enknapp femhundring. En hel oxe kos-tade då ca 6 daler sm, så man kan för-stå att köpvärdet för en kopparplåtom tio daler sm (nästan 20 kg kop-par) då var betydligt större än mot-svarande summa i dag.

Redan vid utgången av 1646 hade21 317 (nära 80%) tiodalersplåtar ex-porterats, främst till Ryssland. Av deåterstående exporterades större delensom metall och inte som mynt. Såvitt vi känner till finns efter Grytfyn-det sammanlagt endast åtta plåtmynti valören 10 daler sm bevarade till idag, varav sex i KMK:s samlingar.

Kända plåtmynt om 10 daler sm

Präglingsår 1644 1 ex funnen i Småland, Kalmar hamn,1867. Ensamfunnet. Inv.nr KMK4213.4 ex funna i Östergötland, Grytssocken, Häradsskär, 1974. Depåfynd.Inv.nr KMK 103 653.1 ex finns i Ericsbergs samling, tidi-gare ägt av friherre Carl Bonde (1786-1854), fideikommissarie till Erics-berg.1 ex finns i Avesta myntmuseum, ur-sprungligen medfört av Fredrik I frånHessen år 1731.1 ex fanns i Riksbankens samling, ur-sprungligen tillhört Gustaf Rålamb(1675-1750), men är förkommet se-dan omkring år 1800.

Präglingsår 16451 ex funnen i Östergötland, Gryts sn,Häradsskär, 1974. Depåfynd. Inv.nrKMK 103 653.

9. Kristina. Säter. 1 öre 1638. SM 105 a och b.

10. Kristina. Säter. 1 öre 1641. SM 108.

11. Kristina. Avesta. 1 öre 1644. SM 109 b.

85SNT 4 • 2007

Otryckta referenserBrev från Karolinska Institutet till RAÄden 11 september 1974, av Diego Carl-ström.Brev till RAÄ från ÖLM den 31 maj1974, av Anders Lindahl.ÖLM, rapport den 27 juni 1974, av An-ders Lindahl.Myntvraket vid Häradsskär. Resumé skri-ven i september 1976, av Christer Rede-lius.Tekniska Institutionen, RAÄ, konserve-ringsrapport A 3575 den 6 maj 1983, avGunnel Werner.Brev till Riksantikvarien från KMK den11 maj 1992, av Lars O. Lagerqvist.

KMK top.ark. och inventarium.

Tryckta referenserRedelius, Ch.: Myntvraket. Ett sjöhisto-riskt fynd vid Häradsskär. Östergötlandsoch Linköpings Museums Årsbok 1978,s. 19- 42.Tingström, B.: Plate Money. The World’sLargest Currency. Stockholm 1986.– Avesta Myntmuseum. Uppsala 1995.

– Världens största mynt Quadra. Kleno-der i Kungl. Myntkabinettet, s. 110 -112.Stockholm 1998.Wiséhn, I. & Lagerqvist, L. O.: Kringvärldens största mynt – Kristinas 10 dalersm 1644 -1645. SNT 1990:2 s. 28-29.

12. Kristina. Avesta. 1 öre 1646. Slutmyntet i fyndet från Häradsskär. SM 111.

LUNDS MYNTHANDELKÖPER och SÄLJER

BYTER och VÄRDERAR

MYNT och SEDLARTILLBEHÖR och LITTERATUR

GRATIS LAGERLISTA(uppge samlarområde)

Klostergatan 5, 222 22 LUNDTel och fax 046-14 43 69

e-post: siv-gunnar@swipnet.se

ULF NORDLINDSMYNTHANDEL AB

Karlavägen 46Box 5132 102 43 Stockholm

Tel 08/662 62 61 - Fax 08/661 62 13

KÖPER • SÄLJER • VÄRDERARMYNT • SEDLAR • MEDALJER

ORDNAR

Lagerlista över svenska person-medaljer och numismatisk litteratur

www.nordlindsmynt.se

86 SNT 4 • 2007

Nordiska museet på södra Djur-gården i Stockholm är i dagSveriges största kulturhisto-

riska museum. Samlingarna speglarlivet och arbetet i Sverige från ca år1520 till idag – svenska folkets min-ne. Museet har närmare 1½ miljonföremål, omkring 10 miljoner ar-kivalier och bilder samt ¼ miljonböcker.

Att museet skulle bli så stort hadenog inte Artur Hazelius kunnat dröm-ma om när han 1873 visade sina pri-vata samlingar för allmänheten i enpaviljong vid Drottninggatan 71 iStockholm.

I ett magasin inne i museets hu-vudbyggnad finns tavlor, hantverks-redskap och möbler tätt placerade.Bland möblerna står sex skåp somtill utseendet verkar bekanta för engästande numismatiker. Det visar sigvara mynt- och medaljskåp som till-hört tre herrar som åtminstone hartvå saker gemensamt, nämligen nu-mismatiken och att de alla var godavänner med Hazelius.

Nu är det så att Nordiska museetfaktiskt äger ytterligare spännandemyntsamlingar liksom medaljkonst-närers efterbörd (t.ex. Lea Ahlbornsarbetsbord, redskap, modeller, skis-ser m.m.), men denna artikel koncen-trerar sig på de tre största samling-arna som har ägts av C. A. Odelberg,Andreas Bernström och Viktor Baum-bach.

Kaptenen C. A. OdelbergsmedaljsamlingKaptenen C. A. Odelberg (1832-1910) har väl främst gjort sig kändsom numismatiker, men han samladeockså på uppgifter om konstnäreroch konsthantverkare i Sverige underäldre tider samt om mynt, mått, vik-ter och ordenssällskap m.m. Alltdetta förvaras i museets arkiv. FrånOdelberg fick Nordiska museet enrikhaltig och mycket intressant sam-ling balansvågar m.m. Ibland dessafinns t.ex. små vågar från 1730- och1740-talen som signerats av stock-holmsmästaren B. W. Meyer. Odel-berg hade också många utdrag urtyska och reformerta församlingar-nas kyrkböcker. Dessa anteckningarfinns nu i Kungliga Biblioteket.

Den numismatiska samlingen (inv.nrNM 115.085) som räknar 2.426 num-mer, omfattar minnespenningar, je-tonger och medaljer, de allra flesta

präglade eller gjutna till minne avsvenska personer och händelser. Deskulle helst vara utförda av svenskakonstnärer. Flertalet (1.452 st) är avbrons, medan 940 är av silver ellerannan vit metall, tre av guld, fyraav järn o.s.v. Donationen innehållerockså en talrik samling förenings-och ordenstecken. Denna senare sam-ling finns också förtecknad i småanteckningsböcker där Odelberg harbeskrivit tecknet/märket och det somhan själv visste om föremålet ellersällskapet.

I Odelbergs stora medaljskåp finnsen synnerligen representativ samlingmedaljer från Vasatiden och fram tilloch med Oscar II:s regering. Allt lig-ger prydligt sorterat i kronologiskordning. Han hade särskilda avdel-ningar i skåpet där medaljerna ärsorterade efter respektive gravör el-ler där enbart idrottsmedaljer ochmärken finns placerade. I askar lig-ger medaljer och tecken från mereller mindre hemliga sällskap som juvar vanliga under 1800-talet. Längstner i skåpet finns ett par hyllor. Därligger de små pedantiskt förda an-teckningsböckerna över samlingen,men också två mycket vackra origi-nallådor från slutet av 1700-talet.Dessa lådor innehåller plattor medfastklistrade medaljavslag i tenn öv-er svenska kungar. Det handlar där-med om Fehrmans och Enhörningsregentlängder. Det var bl.a. på dettasätt som enklare medaljer såldes igamla tider, ofta genom olika boklå-dors försorg.

I enlighet med C. A. Odelbergsuttalade önskan, överlämnade hanshustru Elise Odelberg, f. Åkerman,den numismatiska samlingen somgåva till Nordiska museet.

Grosshandlaren AndreasBernströms pollettsamlingGrosshandlaren Andreas Bernström(1845-1925) var född i Helsingborg.Fyrtio år gammal flyttade han 1885till Stockholm. Där ingick han somdelägare i den av brodern John Bern-ström grundade firman John Bern-ström & Co. Firman sålde fram-gångsrikt olika typer av maskiner.

Bernström var nära vän med ArturHazelius och stödde tankarna kringNordiska museets framväxt. Efter-som Bernström var en givmild do-nator till olika filantropiska stiftelservar det naturligt för honom att även

skänka sin stora pollettsamling. År1916 överfördes två skåp av valnöt(55 lådor i respektive skåp) som varfyllda med 5.578 polletter till Nor-diska museet (inv.nr NM 127.106).Sedan dess har skåpen varit maga-sinerade och innehållet har knappastalls kommit till användning, men såkan det ibland bli med vissa gåvor.Tyvärr tycks ett och annat ha uttagitsur skåpen utan att läggas tillbaka.

Bernström hade en viss betydelseinom numismatiken i Sverige. Hanvar nämligen en av Svenska Numis-matiska Föreningens stiftare år 1873.Hans samling av medaljer över sven-ska enskilda personer ansågs av me-daljkännaren Axel Wahlstedt vara denförnämsta i sitt slag i privat ägo.Samma sak gällde hans sedelsam-ling. Andreas Bernström samlade äv-en på sällsynta böcker och frimär-ken. Svenska Numismatiska Före-ningen slog 1926/27 en medalj överBernström. Medaljen graverades avErik Lindberg.

Mycket har redan sagts om denBernströmska pollettsamlingen, mennågra ord kan kanske vara till nytta.De äldsta polletterna är kopplade tillden s.k. förbundshären 1634 (underde senaste åren har ny forskning ifrå-gasatt denna koppling). I lådorna lig-ger annars ett fåtal från slutet av1600-talet, men betydligt fler från1700-talet och tidigt 1800-tal, d.v.s.de klassiska brukspolletterna frånBergslagen, Dalarna, Uppland medflera platser. Under slutet av 1800-talet ökar pollettutgivningen dras-

Tre numismatiska samlingar i Nordiska museetAv Ian Wiséhn

Kapten C. A. Odelberg, medaljsamlare.Ur en tidningsnotis från 5 mars 1910.

87SNT 4 • 2007

tiskt. Denna ökning speglas mycketväl i Bernströms samling. Här finnsalla dessa polletter från landets stads-hotell, restauranger och kaféer, bad-inrättningar, mejerier, renhållningen,fattigvården etc. Den som tittar ner ilådorna får en omedelbar påminnelseom Sveriges framväxt under 400 år –från ett tämligen fattigt land till denvälfärd som man kan skönja vidsekelskiftet 1900. Hur som helst ärdet en omtumlande och mäktig käns-la att få studera drygt 5.000 polletterpå några timmar.

Apotekaren Viktor BaumbachsmyntsamlingApotekaren Viktor Natanael Baum-bach föddes den 18 mars 1845 i Hjär-pås, Skaraborgs län. Hans föräldrarvar komministern i Hjärpås, JonasBaumbach och Rakel Gustava Ed-berg. Efter studier vid Skara Hög-re Elementarläroverk antogs ViktorBaumbach i januari 1862 som elev iapoteket i Svenljunga och avlade därår 1865 farmacie studiosi-examen.Han erhöll den 25 maj 1888 privi-legium att driva apoteket i Jämshög.Tio år senare övertog han den 21 feb-ruari 1898 apoteket i Klippan.

Under hela sitt vuxna liv uppvi-sade Baumbach ett levande intres-se för historia och fornsaker. Åren1884 -1888 var han t.ex. ledamotav Närkes fornminnesförening. Handeltog i ordnandet av Örebro läns-museum och biträdde vid utgivandetav Förteckning öfver föremålen imuseet. Som en gåva till museet,överlät Baumbach en samling forn-saker. Han hade också samlat påfornsaker i Skåne och Blekinge ochdessa skänkte han 1918 till Lundsuniversitet historiska museum. Hanvar även givmild i fråga om pengar.Så t.ex. donerade han 10.000 kr tillapotekarsocieteten. Detta var ensumma som då motsvarade ungefärtio årslöner för en hantverkare ellerlägre tjänsteman.

Av hälsoskäl tvingades Baumbachsälja apoteket i Klippan. Han ägdeVilla Bellis invid Engelholm tillsam-mans med sin hustru Anna, f. Ny-borg. De fick en son som tyvärr avledi förskoleåren. Därefter adopteradede en flicka. Viktor Baumbach avledden 1 augusti 1926.

Hans myntsamling på ca 3.900mynt (det finns även en del medaljeroch sedlar) donerades till Nordiskamuseet (inv.nr NM 160.652) och för-varas i några enklare myntskåp (20respektive 25 lådor). Här finns etthundratal svenska medeltidsmynt frånmyntherrar som t.ex. Knut Eriksson,

Erik Eriksson, Magnus Eriksson,Albrekt av Mecklenburg och KarlKnutsson. De flesta av dessa småmedeltidsmynt är försiktigt fästadepå pappersetiketter med hjälp av me-tallklamrar. På etiketten har Baum-bach skrivit en kort beskrivande text.

Tämligen hastigt kunde jag titta påde senare mynten. Där finns flera avGustav I:s mynt, men också hanssöners: Erik XIV, 16 öre 1564 och1565, Johan III, 4 mark klipping1571 och 1 daler 1573, Karl IX, 1riksdaler 1610 och 4 mark 1608o.s.v. Efter en stunds dragande blandlådorna kommer man till frihetstidenoch det märks direkt att Baumbachförsökt få så kompletta serier sommöjligt. Framför allt gäller detta destörre silvermynten. Av Fredrik I:sriksdalermynt finns åren 1723-1728,1731 (+ 1 ex dubbelporträttet), 1732,1741, 1744, 1747-1751. På sammasätt gäller det också för Adolf Fred-riks mynt och Gustav III.

Ett stort antal kopparmynt finnssjälvklart liksom många äldre myntfrån utlandet. Däremot finns det ingaguldmynt! Men det har smugit sig in

”en katt bland hermelinerna”, näm-ligen ett myntfynd från Tyresö soc-ken, i Sotholms härad, Söderman-land (inv.nr NM 172.153). Det rörsig om 12 mynt från Karl XIV Jo-hans regering: ¼ skilling 1819, 1825(2 ex), 1826, 1827 (2 ex), 1829; 1/3skilling 1836; 1/12 skilling 1825,1830 (3 ex) och 2 mynt från KarlXI:s tid: 1/6 öre sm, oläsliga årtal.

Källor och litteraturEles, H.: Den Bernströmska pollettsam-lingen i Nordiska museet. Fataburen 1967,s. 231-238.

Lilienberg, V. E.: Den Odelbergska sam-lingen af idrotts-märken och -medaljer.Numismatiska Meddelanden XIX, Stock-holm 1910, s. 1-44.

Thordeman, B.: Nordens offentliga mynt-samlingar. Nordisk Numismatisk Årsskrift1937, s. 133f.

Wahlstedt, A.: Minnespenningar över en-skilda svenska män och kvinnor. Numis-matiska Meddelanden XXIV, andra följ-den, Stockholm 1925, s. 175.

Wahlstedt, A.: Minnespenningar översvenska män och kvinnor. NumismatiskaMeddelanden XXIX, tredje följden. Stock-holm 1937, s. 178.

En gammal varningför en sedelförfalskareHan ser prydlig ut! Om vi inte visstebättre så skulle vi ha gissat på attJohan Magnus Svensson hade klättsig fint för att för första gången träffasina blivande svärföräldrar. Men såtrevligt är det inte. Egentligen hand-lar det om en allvarlig varning tillallmänheten för en farlig förfalskareav sedlar.

Det var ”Detektiva Polis-afdelnin-gen i Stockholm” som hade fört invarningsannonseni en stockholms-tidning. Man gjor-de så under 1800-talet. Enda skill-naden mellan denhär annonsen ochalla andra var por-trättet. Oftast vis-ste inte polisen nå-got om förfalska-rens person.

Johan MagnusSvensson hade ge-nom förfalskning-ar av sedlar ochcheckar lyckats lu-ra till sig samman-lagt 5 682 kronori Skandinaviska En annons från 1890-talet som varnar för en sedelförfalskare.

Kredit-Aktiebolaget, Hantverkar-banken och Folkbanken.

Belöningen för den som hjälptepolisen med upplysningar som kundeleda till ett gripande var 100 kronorsamt 10 procent av ”de penningarhan innehar”. Säkert fanns det bådeen och annan som hoppades kunnaupptäcka Johan Magnus Svensson.Sedan kan man ju undra över rätts-skyddet. Annonsens text föregriperrättsprocessens tågordning. Man fårväl hoppas att Svensson verkligenvar skyldig! IW

88 SNT 4 • 2007

Arbetaren Anderssonsfynd avromerska denarerGOTLANDSPOSTEN år 1898 berättadeom ett märkvärdigt fynd av romer-ska denarer. Det var arbetaren Joh.Andersson, som tillsammans medsin bror Martin Andersson och hem-mansägaren Albert Löfgren, somhöll på att sänka en större ”stenvast”i Mästerby socken, söder om Visbypå Gotland. Vast är gammal got-ländsk dialekt och detsamma somstengärdsgård, stängsel eller annaninhägnad.

Bäst som Andersson grävde fickhan på spaden en hel hög med silver-mynt. Ett ivrigt sökande i jorden in-leddes, och efter en stund hade de treherrarna fått i dagen inte mindre änomkring åttio mynt.

Den lilla skatten påträffades heltnära jordytan och i närheten av myn-ten hittade männen dessutom tvåurholkade stenar, som möjligen an-vänts som handkvarnar. Några år ti-digare hade en annan person på sam-ma ställe hittat en gammal lerkruka.Den hade av någon ”sakkunnig” be-dömts vara en gravurna. Gotlands-posten gjorde här ett antagande:”hvarför det synes troligt, att här for-dom varit en boplats, i hvars närhetgrafsättning egt rum.”

Personer som kunde något omgamla mynt tillfrågades och berät-tade att det rörde sig om romerskadenarer med porträtt på olika kejsaresom t.ex. Antoninus Pius och Hadri-anus. Fyndet av 78 denarer rapporte-rades till myndigheterna, men endastfjorton mynt inlämnades. I Kungl.Myntkabinettet har de fått inv.nrSHM/KMK 10 704. Lennart Lindhar omnämnt fyndet i sitt arbete:Roman denarii found in Sweden 2.Catalogue, som ingår i ”Acta Univer-sitatis Stockholmiensis” 11:2, Stock-holm 1981, s. 77ff. IW

En så gammal institution som Kungl.Myntkabinettet (KMK) har självklarthaft många adresser i Stockholm:Slottet Tre Kronor, det nya Stock-holms slott, Högvaktsflygeln, Rid-derstolpeska huset på Skeppsbron,Nationalmuseum, Historiska museetm.fl. Samtliga placeringar har orsa-kats av inre eller yttre omständig-heter.

Perioden från tidigt 1940-tal ochfram t.o.m. 1995 – den tid vi deladehus med Historiska museet – var brapå många sätt. KMK hade flera ut-märkta och intresserade chefer: BengtThordeman, Nils Ludvig Rasmus-son, Brita Malmer, Ulla Westermarkoch Lars O. Lagerqvist. Nya utställ-ningar byggdes från början, och fors-kare i numismatik flockades till Stor-gatan / Narvavägen. År 1975 blevKMK dessutom ett självständigt mu-seum.

Läget i samma byggnad som His-toriska museet innebar emellertidäven en del problem. Vi var flera påKMK som upplevde att verksam-heten till viss del började stagnera.Möjligheterna att göra nya spän-nande och moderna utställningar varstarkt begränsade. Säkerhetsnivån varlåg och trångboddheten stor.

Med ekonomiskt stöd från Spar-bankerna, Sveriges riksbank, Skan-dia och Postgirot kunde flyttplanernatill Slottsbacken förverkligas. Underplanerings-, flytt- och uppbyggnads-tiden var Henrik Klackenberg muse-ets chef. KMK genomgick stora för-ändringar. Inflyttningen på Slotts-backen skedde under april-maj 1996.Äntligen hade KMK fått lämpligalokaler med utmärkta valv och ar-betsrum. Den högtidliga invigningenav museet med kungen och drott-ningen skedde i juni 1997, nu mednamnet Kungl. Myntkabinettet – Sve-riges Ekonomiska Museum. Några årsenare utnämndes undertecknad tillchef.

År 2005 kunde vi inviga vårt an-nexmuseum – Tumba Bruksmuseum.Detta skedde efter en stor gåva frånSveriges riksbank. Därmed har en nyfas inträtt i KMK:s historia. Nya ut-maningar kommer ständigt för detnya KMK.

Det finns många sätt att mäta re-sultaten från tio års verksamhet påSlottsbacken, men en snabb summe-ring av de största utställningarna kanvar på sin plats att nämna:

… 1997 Ett nytt museum med ut-ställningar på tre våningsplan

… 1998 Kulturhuvudstadsåret inne-bar bl.a. ett flertal konstutställningari KMK men dessutom Samlarensklenoder i samband med SvenskaNumismatiska Föreningens 125-års-jubileum (+ katalog)

… 1999 Gunvor Svensson Lund-kvist – medaljkonst (+ katalog);Myntskatternas magi; Spara i bössaoch bank; P. G. Thelander – medaljer(+ katalog); Tid är pengar – utställ-ning till ett nytt millennium

… 2000 Jazzmusiker på medalj (+katalog); Gyllene mynt och flöjtenfrån Divje Babe – pengar från Slo-venien (+ katalog); Silver, siden ochsändebud från öst; Mera klöver! –spelkort

… 2001 Arkitektur och makt – en ut-ställning om mynt, sedlar och medal-jer; En historia om spekulation – fråntulpanlök till IT-bubbla; Stjärnglans– filmens stora på medalj (+ katalog)

… 2002 100 år med de rätta figu-rerna – Öbergs spelkort 1902-2002(+ katalog); Euro – en utställningmed anledning av införandet av eu-ron inom EU (+ katalog); ”Är vi intealla bröder?” – slaveriet på medaljer,mynt och sedlar; ”När polletten föllner” – en utställning om Stockholms-polletter med anledning av Stock-holm 750 år

… 2003 Ernst Nordin – medaljer(+ katalog); Visa mig vägen – HeligaBirgitta (+ katalog); Grillfest – Bil-klubbarnas kylarmärken

… 2004 Argentina – ”silverlandet”.En utställning om Argentinas pengarunder 400 år; Olympiska tecken (+katalog); Ron Dutton – ”From Land-scape to Lunarscape” (+ katalog)

… 2005 Den andra sidan av medal-jen. Tre medaljkonstnärer (+ kata-log); Höganäs – inte bara krus (+ ka-talog); En spegling av vår samtid –Veckans affärer 40 år; I var mansficka. En utställning till Designåretom svenska mynt och sedlar under1900-talet

… 2006 Möten och identiteter – isilver, bambu och näver; Ibsens kvin-nor

Svenska och skandinaviska myntoch sedlar.

Stor sortering av utländskajubileumsmynt, årsset samt småmynt.Euro-utgåvor, polletter och medaljer.

Prislistor gratis.K

NORRTÄLJE MYNTHANDELBox 4, 761 21 Norrtälje

Tel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56INTERNETADRESS:

http://www.nmh-mynt.a.se

Tio fantastiska år på Slottsbacken – 1997- 2007

89SNT 4 • 2007

… 2007 Kvinnors flit för herrars nit.Sidenplånböcker.

Till ovan nämnda lista kan vi ävenlägga till ytterligare 40 (!) mindreutställningar. Flera böcker har utgi-vits vid sidan av utställningskatalo-gerna. Dessutom har KMK varje årtagit fram åtta nummer av SvenskNumismatisk Tidskrift.

Vid sidan av allt detta pågår stän-digt ett arbete med vår hemsida somvartefter blir mer och mer innehålls-rik. Museets samlingar dokumente-ras och registreras digitalt. Annatsom också sker är det pedagogiskaarbetet med barn och dokumentatio-nen av alla nya myntfynd. Konfe-rensverksamheten går mycket bra,och under åren har tusentals personer

deltagit i möten i våra särskildamötesrum och fått del av Myntkro-gens service och goda mat.

Före 1997 var KMK ett tämligenanonymt museum som inte märktesså mycket. I dag räknas vi blandStockholms mest intressanta museer.

Ian Wiséhn

Ovan ses bilder från utställningen ”En historiaom spekulation – från tulpanlök till IT-bubbla” år 2001.

Till höger ”Visa mig vägen – Heliga Birgitta” år 2003.Foto: Jan Eve Olsson respektive Gabriel Hildebrand.

90 SNT 4 • 2007

Kungl. Myntkabinettet –Sveriges Ekonomiska Mu-seum på Slottsbacken invig-des onsdagen den 11 juni1997 av H M Carl XVI Gus-taf. En ”flyttningsörtug”slogs som minne. I SNT1997:5 finns en bildkaval-kad om händelsen och des-sutom Kungl. Myntkabinet-tets historia i korthet. Nufirar museet tio år på dennaadress.

Men för 62 år sedan, påvåren 1945, öppnade Kungl.Myntkabinettet sin svenskamyntsal på Narvavägen /Storgatan i lokaler som be-tecknades som de vackrasteutställningslokalerna i Nor-den. Sigurd Curman var dåriksantikvarie, och ansvarigför Myntkabinettet var BengtThordeman

Händelsen uppmärksam-mades i pressen, bl. a. såsom följer här. Den 2 januari 1945 publicerades denna teckning i DagensNyheter – och nedanstående verser med en onekligen mycket kort men roandesammanfattning av vår mynthistoria! – inför Myntkabinettets stundande öpp-nade.

Vem som var tecknarens förebild är oklart. Den poetiska författarens signa-tur är enbart ”H.” men står för Alf Henrikson. MGL

Myntverketinformerar om myntsetEftersom AB Myntverket och andrafår så många frågor om kvalitén påmynten i 2006 års set vill vi infor-mera alla samlare om bakgrunden.

Sedan 2002 är AB Myntverket pri-vatägt efter en utförsäljning av bola-get Tumba Bruk från Riksbanken.AB Myntverket ägs i dag av Mynt-verket Finland samt SAXONIA AG.I och med denna försäljning börja-de en ny tid för såväl Riksbanken,Myntverket, mynthandlare som ersamlare här i Sverige.

Riksbanken styr och beställer allamynt som tillverkas i landet. Hur denprocessen ser ut och vilka som beslu-tar kan man läsa om på Riksbankenshemsida: www.riksbank.se

AB Myntverket är ett tillverkandebolag som har kompetens, rutineroch erfarenhet av myntproduktionsedan många år. När mynten är fär-diga levererar vi dem omedelbart tillRiksbanken. Om Myntverket och vårproduktion kan ni läsa på vår hem-sida: www.myntverket.se

I början på 1970-talet började Mynt-verket att tillverka myntset som skul-le ha en ocirkulerad kvalitetsnivå påmynten. Under åren som gick börja-de vi på Myntverket specialbehandlamynten som skulle monteras i seten.Det var helt i linje med de regler ochägarförhållanden som var då. Så små-ningom hade vi en helt egen produk-tionslinje för hela framställningenav mynten innan montage i de blåkassetterna. Våra operatörer har medstolthet tagit fram extremt vackramynt. AB Myntverket har värnat omsamlandet i landet och varit nogamed att ge ut årsseten så att det skallvara möjligt att ha en komplett sam-ling.

Under åren har det från olika hållframkommit förslag till Riksbanken,att den kvalitetsnivå som sätts in iseten också skall finnas att tillgå påöppna marknaden. Då detta var enspeciell kvalitetsnivå beslutades efterdiskussioner att det skall finnas möj-lighet för alla mynthandlare att köpaocirkulerade mynt. För att serva allahar AB Myntverket å Riksbankensvägnar tagit på sig att efter beställ-ning hos AB Myntverket ombesörjahantering och administration för attleverera ocirkulerade mynt. Detta äri dag det enda sättet att köpa ocir-kulerade mynt på, då bankerna intelängre kan ge denna service. Dock ärdet endast hela paket som säljs, inteenstaka rullar.

Teckning av illustratörenBirger Lundquist (1910 -1952).

Sveriges myntOlov Skötkonung lät sina anställda drängari den avlägsna forntiden utmynta pengar.

Dem köpte han armborst och slagsvärd och smöroch gårdar och trälar och dopfuntar för.

Anund Jakob följde hans höga exempeloch präglade mynt med sin kungliga stämpel,

varefter det allmänt blev sed som bekantatt kungen av Sverige lät göra en slant.

De inhemska kapitalisternas fasavar Johan den tredje och Gustav Vasa,

och även en ganska fattig personkände av Karl den tolftes inflation.

I ett sekel betalades härar och båtaroch hyror och skatter med hiskliga plåtar.

De avtog i värde så småningomtills riksdalern och senare kronan kom.

Tänk vad pengar som ströddes till höger och vänstergenom åren i Sverige för varor och tjänster!

Och ingen person gör de numera rikmer än den som är hemma i numismatik. H.

Kungl. Myntkabinettets utställningar år 1945

91SNT 4 • 2007

I och med dessa överenskommel-ser så är även vi på AB Myntverkettvungna att köpa samma ocirkule-rade mynt till våra set. Under helaproduktionsprocessen har varje myntslagits mot andra mynt i minst tiostora omlastningar. Vi har undermontaget av seten försökt att sorteraut de med flest slagmärken, men allamynt kommer att ha skador på sig.

Under 2006 tillverkades endast tvåvalörer. För att kunna hantera 2006års set på ett trovärdigt sätt beslutadeAB Myntverket sig för att ta fram enhelt ny kassett för att undvika fram-tida frågor i samlarkretsarna. Det ären kostsam historia att ändra plast-verktyg, och det var endast medve-tenheten om att ni samlare vill hakorrekta produkter som till slut fälldeavgörandet att vi skulle göra ett setför 2006 trots allt.

En annan nyhet är att skattemyn-digheten har varit mycket noga medatt under 2006 påtala vikten av attlägga moms på samlarprodukter re-dan i första led.

Allt detta sammantaget gör att ni ier hand har fått en produkt som upp-fyller kravet på ocirkulerade myntmed hål endast för aktuella valörertill ett något högre pris än tidigare.

Vi hoppas att ni samlare trots alltska ha en förståelse för den situationsom vi befinner oss i genom att ägar-förhållandena har ändrats samt attstarka grupper har påverkat Riksban-ken i riktning mot ett mer rättvistagerande för alla som vill köpa ocir-kulerade mynt till myntset.

Barbro BrunmanPlatschef

AB Myntverket

Nordisk Numismatisk Unions möte1- 3 juni 2007 i StockholmVärd för NNU:s möte är i år Svenska Numismatiska Föreningen. Mötet somavhålls i Stockholm inleds med en mottagning i Stockholms Stadshus undervärdskap av Stockholms Stad på fredagskvällen 1 juni. Unionsmötet och före-drag hålls på Kungl. Myntkabinettet under lördagen den 2 juni och på kvällenär det festmiddag på Restaurang Hilton vid Slussen, Stockholm. Mötet avslu-tas under söndagen den 3 juni med en utflykt till Tumba Bruksmuseum.

ProgramFredag 1 juni 19.00 Mottagning i Stockholms Stadshus.

Lördag 2 juni 09.00 KMK öppnar.

09.30 Museidirektör Ian Wiséhn hälsar välkommenoch kåserar om Kungl. Myntkabinettet.Därefter föredrag av Michael Märcher,Pd.D.-studerande på Den kgl. Mynt- och Medaillesamling, Köpenhamn, ”Danske myntstedersnordiske relationer 1800-talet”.Kort paus.

10.40 Unionsmöte.12.00 Lunch på Myntkrogen, KMK.13.00 Föredrag av överintendent Tuukka Talvio,

Helsingfors, ”Nationalmuseets myntkabinett iHelsingfors sedan år 2000”. Därefter talar Thorulf Björklund, ordförande iFøroya Myntsavnarafelag, under rubriken”Pengar på Färöarna 1940 -1941”.

14.00 Guidning av Kungl. Myntkabinettet för de somså önskar.

19.00 Festmiddag på restaurang Hilton, Slussen,Guldgränd 8, Stockholm.

Söndag 3 juni 10.00 ca Buss från deltagarnas hotell ut till TumbaBruksmuseum. Guidning av museet.Buffélunch serveras.

15.00 Återresa till Stockholm.

PriserMottagning i Stadshuset (gratis), lunch Myntkrogen (150 SEK), festmiddag(650 SEK), buss och lunch Tumba (350 SEK). De som är intresserade av attdeltaga ombedes omgående ta kontakt med SNF:s kansli onsdag – torsdagkl. 10.00 -14.00, tel. 08 - 667 55 98, eller epost: carin@numismatik.se

SELINS MYNTHANDEL ABMynt sedlar medaljer

ordnar nålmärken

ÖppettiderVardagar 10.00 – 18.00Lördagar 10.00 – 14.00Regeringsgatan 6111 53 StockholmTel. 08-411 50 81 Fax. 08-411 52 23

HÅKAN WESTERLUNDMYNTHANDEL

KÖPER • SÄLJER • BYTER

MYNT • SEDLAR • MEDALJER

Olympiska föremål

Vasagatan 42

111 20 STOCKHOLM

TEL 08 - 411 08 07

Importerat guld tillsvenska mynt år 1902Med tåg från Göteborg anlände tillStockholm år 1902 importerat guldfrån London för Riksbankens räk-ning. Sammanlagt rörde det sig om405 kg guld.

Enligt då gällande myntlag utmyn-tades av 1 kg fint guld 248 tiokro-norsmynt och 124 tjugokronorsmynt.Vårt myntguld var en legering av niohundradelar fint guld och en hundra-del koppar. Engelskt myntguld, el-ler s.k. standardguld, innehöll 22 ka-rat (fint guld = 24 karat), d.v.s. 11/12fint guld.

Dessa uppgifter kan vara av intres-se när man håller i ett svenskt guld-mynt från ett av Oscar II:s sista reger-ingsår. IW

92 SNT 4 • 2007

För både bönder och borgare i gamlatider var risken för brand något somhörde till vardagens verklighet. Närhus och gårdar brann låg ruinen, idubbel bemärkelse, mycket nära. Där-för var det inte så märkligt att männi-skor gick samman i olika typer avsällskap för att kunna få någon ersätt-ning när olyckan var framme. Bort-sett från en del tidiga ansatser tillbrandförsäkring kan man säga att ut-vecklingen började redan under slu-tet av medeltiden.

De tidiga gillena lämnade bidragtill ersättning vid brandskada, menskillnaderna i landet var stora. Ut-vecklingen gick dock mot en skyl-dighet för invånarna i olika delar avSverige att man skulle kunna lämnaersättning vid brandskada inom den

egna landsändan. Det blev ett slagstvångsförsäkring som det stadgadesom i såväl Östgötalagen (1200-talet)som senare i landskapslagarna och i1734 års lag (i byggningabalken).Befrielse att lämna brandskadeersätt-ning enligt 1734 års lag medgavs islutet av 1700-talet för socknar, sominom sig inrättat frivilliga brand-stodsföreningar eller kassor. Heltupphävdes brandstodstvånget först1853.

Brandstodsbolagen hade oftast re-serverade medel insatta i Rikets stän-ders bank. Med dessa pengar i ryg-gen hade bolagen möjlighet att geut egna assignationer (checkar) somkunde användas som betalningsme-del. Den främsta anledningen bakomdenna utgivning var bristen på kon-

Strandbergs Mynt&

Aktiesamlaren ABköper och säljer

Mynt, sedlar, ordnar, medaljer, aktiebreväldre handlingar m.m.

charta sigillata, fornsaker m.m.

Se vår hemsidawww.aktiesamlaren-bjb.se

Arsenalsgatan 6, Box 7377, 103 91 StockholmTel: 08-611 01 10, Fax: 08-611 32 95

Två sedelliknande assignationerfrån några Brandstodsbolag

En miljon kronor iguldmynt eller i sedlar– och allt i färgI den Svenska kalendern för 1909finns det en artikel som berättar om”Fotografering i färger”. Färgfoto-grafering var något synnerligen mo-dernt och något som de allra flesta dåvar okunniga om. Artikeln illustrerasmed två färgbilder (trefärgstryck)som har ett numismatiskt intresse förläsare år 2007.

Det första fotot visar en miljonkronor i 1000-kronorssedlar. Redak-tionen bakom kalendern skriver myc-ket riktigt att det inte är så lätt attföreställa sig en så stor summa pen-gar. Det var därför tänkt att bildenskulle tjäna som en god hjälp till lä-saren som skulle få en klarare före-ställning om penningmängden.

Främst på bilden syns 10 000 kro-nor i lösa 1000-kronorssedlar till-sammans med nio lösa buntar medtio sådana sedlar i vardera bunten.Mot den röda bakgrunden och påsidorna står nio väl insnörda buntar.Varje bunt innehåller 100 000 kro-nor. Det är fortfarande så pass myc-ket pengar att många av oss nästantappar andan vid anblicken.

Den andra bilden visar en miljonkronor i 20-kronorsmynt – alla iguld. Det rör sig om femtio små säc-kar som vardera vägde ca 9 kg. Påvarje etikett står det: Guld = / Tju-gokronor / 20.000 Kronor. Därunderfinns ett datum utskrivet och någrasignaturer.

Möjligen är dessa två bilder deenda som finns bevarade och somvisar hur man packade och förvara-de svenska 1000-kronorssedlar ochguldmynt vid början av 1900-talet.För oss moderna läsare blir därför enannars helt inaktuell artikel riktigtintressant. Till sist kan man undraöver sedlarnas och guldmyntens nu-mismatiska värde. IW

På den övre bilden ses en miljon i 1000-kronorssedlar mot röd bakgrund.Den undre bilden visar en miljon i 20-kronors guldmynt, femtio säckar som varderaväger ca 9 kg. De ursprungliga fotografierna är tagna i Riksbanken direkt för tre-

färgstryck och visades i ”Svenska Kalendern” 1909 i samband med artikeln”Fotografering i färger”.

93SNT 4 • 2007

tanter i samhället – en brist somlänge var kronisk.

När man nu lät trycka egna assig-nationer var det lätt hänt att resultatetblev tämligen sedellikt. Assignatio-nerna har fasta valörer, heraldiskasymboler eller vapensköldar som varkopplade till det egna länet. Dessavärdepapper var dessutom under-tecknade av ansvariga personer. Of-

tast var de även tryckta hos JacobBagges sedeltryckeri.

I denna notis exemplifieras förete-elsen med hjälp av två assignationer,båda utförda som provtryck. Det äld-sta exemplet är tryckt för GefleborgsLäns Brandstods Bolag. Valören ärfastställd till 100 riksdaler banko,d.v.s. före 1856. Överst på assigna-tionen finns länets stående bock. Den

andra assignationen kommer frånWestmanlands Läns Brandstods Bo-lag och valören är 500 riksdaler riks-mynt. Denna är inte daterad, men ärtroligen tryckt vid mitten av 1850-talet. Den är skyddsperforerad medJacob Bagges namn. Båda assigna-tionerna är tryckta endast på en sida.

Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.IW

HB MYNT & MEDALJERSSvveeaavvääggeenn 9966

Box 19507S-104 32 Stockholm 19

T- Rådmansgatan (uppgång Handelshögskolan)

%% + fax 08-673 34 23

Svenska och utländska mynt, sedlar och ordnar,militaria och nålmärken, medaljer

Öppet: vard. 11-17, fred. 11-15, lörd. 11-14

MYNT- &FRIMÄRKSTILLBEHÖR

till lågpris

HF FRIMÄRKENTrålvägen 6, 434 92 Vallda

Tel. 0300 - 281 25, Fax 282 25

www.hffrimarken.com •• info@hffrimarken.com

Assignation från Gefleborgs Läns Brandstods Bolag, 100 riks-daler banko, 1850-talet. Svart tryck mot grön bottenfärg.

Assignation från Westmanlands Läns Brandstods Bolag,500 riksdaler riksmynt, 1850-talet. Svart tryck mot vit botten.

Den stora valörangivelsen i mitten, ”500”, har röd-orange färg.

94 SNT 4 • 2007

Den 11 augusti 1930 invigdes iStockholm något som gick undernamnet ”Allmän Svensk Trädgårds-utställning”. I samband med dennapågick även en tävling där vinnarnafick medaljer.

Utställningens medalj visar på åt-sidan de båda gudinnorna Flora ochPomona med sina respektive sym-

boler – en blomma och en frukt.Omskriftens text lyder: ALLMÄN •SVENSK • TRÄDGÅRDSUTSTÄLL-NING • 1930.

Frånsidan föreställer Adam ochEva i paradiset samt upptager följan-de inskription: JAG HÖRDE GUDSRÖST GÅNGANDES I LUSTGÅR-DEN. Det var ingen mindre än skal-

den Erik Axel Karlfeldt som formu-lerat den texten!

Medaljen, som är modellerad avskulptören Tore Strindberg, är utfördi två storlekar – 51 och 39 mm i dia-meter. Präglingen skedde hos ABSporrong & Co i Stockholm. IW

Bli medlem iSVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN

Medalj präglad till svenska trädgårdsutställningen 1930. Utförd av skulptören Tore Strindberg. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

Trädgårdsutställningens medalj från 1930

Carl von Linnésnordstjärneorden finns iGöteborgs stadsmuseumN N instifta-des 1748 var redan Carl Linnæus(han adlades av kung Adolf Fredrik1757 och därefter antog han namnet”von Linné”) rykte stort i den aka-demiska världen. Många ville kännahonom och andra gick in för att gehonom stöd.

En sådan person var Carl GustafTessin, som bland mycket annat ock-så var det svenska ordensväsendetsupphovsman. Tessin måste ha tycktatt ordens statuter passade väl in pånaturforskaren i Uppsala: ”synnerligtsnille, lärda och nyttiga arbeten”.Möjligen kan det uppfattas som nå-got märkligt att Linné inte fanns upp-tagen bland de 24 herrar som redan1748 erhöll Nordstjärneorden. Först1753, d.v.s. fyra år efter att Linnégjort sin berömda resa i Skåne, blevhan nordstjärneriddare för ”långlige,trogne och wittre tienster”.

”synnerligt snille,lärda och nyttiga arbeten”

Sedan början av 1750-talet var Lin-né sysselsatt med att ordna drott-ning Lovisa Ulrikas naturaliekabi-nett liksom Carl Reinhold Berchgjorde med myntkabinettet. Linnésarbete skedde under synnerligen väl-villigt intresse från kungaparets sida.Nu hade tillfället kommit och CarlGustaf Tessin var säkerligen den somvar pådrivande för att ge Linné ut-märkelsen. En dagboksanteckning avTessin vittnar om dennes uppskatt-ning av Linné, och han skrev därför,att vid Linnés dubbning till riddaredet inte behövde heta som ritualenföreskrev: ”Var värdig” utan i stället”Är värdig”.

Linné var mycket glad över densällsynta och uppseendeväckanderiddarvärdigheten. En gång skrevLinné, att ”Gud sielf har hedrat migmed stjerna”. Han bar också sinNordstjärneorden dagligen till sindödsstund, som statuterna föreskrev.Han skaffade sig en dubblett, somhan använde i vardagslag för att vidhögtidliga tillfällen kunna bära enfräsch orden.

Efter Carl von Linnés död 1778återlämnades sannolikt det ena ex-emplaret. Det andra hamnade emel-lertid så småningom (1867) i Göte-borgs museum där det fortfarande lärfinnas kvar.

Detta gamla ordenstecken skiljersig något från de senare. Intressantär också att ordensbandet finns be-varat. Band från 1700-talet är nämli-gen mycket sällsynta och när det gäl-ler Nordstjärneorden, i det närmasteobefintliga. IW

Årsavgiften är 250 kr, juniorer (under 20 år) 125 kr.Som medlem får Du SNT automatiskt.Du kan också enbart prenumerera på tidningen.Det kostar endast 200:– för åtta nr per år.

Redan från starten var Nordstjärne-orden en tämligen exklusiv utmär-kelse och knappast något för enofrälse vetenskapsman. Med tidenskulle dock frågan om adelskap ellerej ha mindre betydelse.

95SNT 4 • 2007

En butelj Banko, tack!Den första riktigt varma sommarda-gen välkomnar jag med röda tånag-lar men gärna också med en litenbägare kall punsch hemma på vårveranda. Detta kan ske redan i majmen ofta först efter midsommar.Ibland inte alls. Det beror på. Som-maren kommer så olika, om alls, häri Sverige. I år kom den ju överras-kande redan i slutet av mars, för attinte tala om i mitten av april, men dåhade vi förstås ingen punsch tillhands.

Punsch har tillverkats i Sverige se-dan 1730-talet. Det var nämligendå som arraken började importeras.Den svenska punschen framställs avarrak, socker, vatten, te och citronsamt smaksätts med cognac, rom el-ler whisky. Det var när vinhandlarnabörjade tappa punsch på butelj somden blev lättillgänglig och på så visen mera spridd och populär dryck.Till en början hade den druckitsvarm, men från 1840-talet intogs denkyld.

I Ny Illustrerad Tidning 1872 lästejag härförleden en underbar liten ar-tikel om just punsch, men den be-rörde också gammal svensk mynt-räkning. Vad nu dessa ämnen kanha med varandra att göra. Men läsvidare så får ni se att det har de fak-tiskt.

Det var en lustfylld artikel i dan-ska Dit og Dat (utgiven 1860-1873),författad av skriftställaren Erik Bögh(1822-1899) som N. I. T. hade åter-givit. Med anledning av en då på-gående punschutställning i Köpen-hamn begrundar Bögh under rubri-ken ”Svensk Banko” bakgrunden tilldetta som han ansåg mycket mys-tiska namn.

Den flaska punsch han syftar på ärden finare blandningen, för vilkenman fick betala 1 riksdaler banko tillskillnad från ”hverdagspunch” sombara kostade 1 riksdaler riksgälds.

Fra et Utal af Stativer strålar i gyldene ogsölverne Bogstaver det mystiske Navn:”Svensk Banko” os imöde. Hvad vil”Svensk Banko” sige? Det nytter ikke atspörge Svenskerne derom, ti man kanlige så let finde Måneskin på Månen som”Svensk Banko” i Sverig. Arkäologer, derhar gennemgransket, den ante- og anti-skandinaviske Oldtid, giver derimod föl-gende Forklaring over Navnets Oprin-delse:

For omtrent en Menneskealder sidenkendte man her i Danmark kun dengamle, ortodoxe Punsch, om hvilken dethed i Visen:

Af fire Ting vor Punsch består:Rom, Sukker, Vand, Citroner –Af Sukkeret den Södme får,Men Rommen Värket kroner –Schiller har ofret den to begejstredeSange, af hvilke den ene slutter med atgive denne Drik en klassisk mentionhonorable som det herligste Vidnesbydom Kunstens Ävne til at böde på Natu-rens Afmagt:Drum ein Sinnbild und ein ZeichenSei uns diese FeuersaftWas der Mensch sich kann erlangenMit dem Willen und der Kraft!Undskyld, at jeg citerer i Originalspro-get! Det er nemlig umuligt på Dansk atgengive de sidste Linier med tilbörligPatos.

Den stakkels Sanger, til hvis Äre detstore Kejserrige nu har stiftet en Fattig-kasse for sine Digtere og deres Efterla-dte, var nemlig, som vi veed, mens hanskrev de herlige Digte, der nu er Tysk-lands Stolthed, när ved at lide Nöd bådefor Vådt og Tört, og da det var det lille,Fattige Norden, der sendte ham denUnderstöttelse [Schiller erhöll underflera år en pension från danska hofvet.N. I. T.:s anm.], der satte ham i Stand tilat lädske sig med Rhinens gyldne Druer,var det så naturligt, at han af Erkendtlig-hed skrev en ”Punschlied im Norden zusingen” til Tröst for os skikkelige Folk,der satte Pris på Sangen, men ikke selvhavde Vinbjerge og derfor var nödte til”opfindsom at skabe Vin uden Ranker”.

I vor förste Vaudeville hörer vi vistnokGoldkalb synge:Hver Gang ich får en Flaske VinUnd Arraks-Puns i Bollen –men vi mår erindre, at han kun omtalerArraken, da han lapser sig som KongSalomon. Folket kendte slet ikke denneDrik.

Imidlertid kom Tiden, da Sangerneslog Bro over Sundet, og nu gjorde deDanske Bekendtskab med det svenskeSurrogat for Druesaften.

I hine gode Dage kostede en FlaskeHverdagspunch 1 Rd. Riksgäld : 3 Mk.,men i höjtidelige Lag hävede man sig tilden höjere Nydelse af en endnu finereBlandning til 1 Rd Banko : 4 Mk. 8 sk., ogligesom man i Italien poetice et elegan-ter ikke nävner den Flaske, man begärer,men kun det ”lille Blad” Foglietta, hvor-med man spärrer dens Åbning for Flu-erne, således rekvirerede de svenskeVärter for Kortheds Skyld ikke: ”En Flas-ke Punsch til 1 Rd. Banko”, med blot:”En butelj Banko!” og deres Gäster, dersyntes overordentlig godt om Drikken,men ikke ret kunde gå ind på, at en Drik,som hverken smagte af Rom eller Citro-ner, som blev serveret i Flaske, ikke iBolle og drukket kold, icke varm, kunde

kaldes Punsch, så huskede de blot påNavnet ”Banko”.

Siden den Tid er Priserne forandre-de og Bankomönten afskaffet, men tilSvenskernes store Forundring hedderendnu al den Punsch, der tillaves efterderes Resept, på Dansk: Svensk Banko.

Den gamla räkningen i banko gäl-ler Rikets Ständers Banks sedel- ochskiljemynt under 1700-1800-talen föratt skilja dem från bankens silver-mynt (specie) och Riksgäldskonto-rets sedlar (riksgälds) och polletter.Från 1802 hade 1 riksdaler banko ettvärde av 1 riksdaler riksmynt och50 öre, vilket gav uttrycket i banko,d.v.s. en halv gång till så mycket.Från 1825 var 1 riksdaler specie =2 2/3 riksdaler banko = 4 riksdalerriksgälds.

Efter 1873 och kronans införandeanvändes benämningen fortfarande,men då gällde den för 1 krona och 50öre. MGL

Mynt och medaljer iSåguddens museumMalmsjö Pianofabrik i Arvika – somvi kunde läsa om i förra numret avSNT under rubriken ”Såguddens mu-seum och dess samlingar” – deltog imånga konst- och industriutställnin-gar runt om i landet och även utom-lands. Det resulterade i ett stort antalmedaljer av olika valörer. De äldstaär från 1851 och den sista från 1928.

Sommarens utställning på Sågud-dens Museum i Arvika om mynt ochmedaljer har sin tyngdpunkt i dennasamling. Vi har även exempel på hurpolletter använts genom åren. Det varvanligt att arbetare vid bruken avlö-nades med polletter, och utställnin-gen ger en inblick i hur det fungeradevid Charlottenbergs bruk i västraVärmland. Detta är ett axplock av detsom kommer att visas.

Majken Magnusson,Såguddens museum

Form x 5 i TrädgårdsrumÅrets sommarutställning på

Kungl. Myntkabinettet öppnar den 20 juni.

Ett samspel mellan fem olika konstarter:Ingegärd Råman, Orrefors (glas)Märta Måås Fjätterström (mattor)

Byarums Bruk (smide)Tove Adman (betong

Medaljkonst

Utställningen står till och med 9 september.

Nya utställningar

96 SNT 4 • 2007

D , som ut-kom förra året, bör i hög grad intresse-ra svenska historiker och numismatiker.Den behandlar den pommerska mynt-historien från det att den efter en halvse-kellång paus återupptogs 1580 över densvenska tiden fram till dess att Stettinföll 1713 under det stora nordiska krigetoch Stralsund 1715. Efter frederna tillföllsom bekant Stettin och en del av Pom-mern kungariket Preussen (d.v.s. Bran-denburg). Och återstoden av Svenskpom-mern (Vorpommern) hade sedan Stral-sund som huvudstad till dess att denna vårsista besittning vid Östersjön 1815 defini-tivt frånträddes till samma rike. Men detär en annan historia!

Pommern har haft en skiftande ochganska orolig historia. Först (såvitt vi vet)bebott av germanska stammar ersattesdessa av slaviska under loppet av 500-talet. Nästan ända bort till det danskaHedeby härskade förresten slaviska folk.Olof Skötkonungs hustru kom från obo-triterna, som innehade vad som ungefärmotsvarar västra Mecklenburg och Hol-stein. Såväl detta område (varifrån ”vår”Albrekt av Mecklenburg kom på 1300-talet) som Pommern förtyskades och blevmedlemmar av det stora Tyska Riket.Furstarnas namn var dock länge slaviska.

Det västra området av Pommern (ävenkallat Slavien) fick på 1100-talet Stettinsom huvudort. Härskarna fick titeln her-tig. Den pommerska lantdagen (adel,präster och borgare) fick tidigt ett inteobetydligt inflytande. Rügen kom att in-förlivas i Pommern. Som på många andraställen i Tyskland delades Pommern iolika linjer, Pommern-Wolgast och Pom-mern-Stettin var viktigast. En linje dog ut1625 och Pommern enades åter. Och närGustav II Adolf landsteg 1630 regeradeden sjuklige och barnlöse Bogislav XIV,som helst residerade i Rügenwalde (nu-mera Darl/owo) i Hinterpommern, där hanockså en tid slog (dåliga) mynt. Sverigetilltvingade sig ett fördrag med hertigenoch blev den verkliga härskaren.

År 1637 dog den gamle hertigen utanarvingar (begravd blev han först 17 årsenare, anordnat av tyske kejsaren och

svenska drottning Kristina gemensamt).Brandenburg fick inte så mycket. Westfa-liska freden 1648 gav Sverige Vorpom-mern och Rügen samt av Hinterpommernbl.a. Stettin, ön Wollin och en landsträckaöster om Oder.

Som hertiginna av Pommern hade Kri-stina nu en plats på den tyska riksdagensfurstebänk men deltog aldrig personligen.Ytterligare statsrättsliga komplikationerkom av att Stralsund hade egen mynträtt,beviljad av kejsaren, och utövade dennaäven under svenskarnas herravälde. Delånga territoriella striderna om och i Pom-mern ska vi inte gå in på här, och förlus-ten av Stettin (med vår del av Hinterpom-mern) har redan berörts. Så småningom(efter Napoleonkrigen 1815) blev helaPommern preussiskt. Efter 1945 tillföllHinterpommern Polen, inräknat Stettin,som numera heter Szczecin, medan Vor-pommern med Wolgast förblev tyskt.

D ägderum på flera ställen utöver dem som berörsvensktiden; då var det bara Wolgast(1633), Stettin (till 1715) och Stralsund –om vi bortser från kontramarkeringarnapå 1690-talet av schillingar från Stettin,som inte bara skedde där och i Stralsundutan också i Anklam och Greifswald. Tys-ka Riket var indelat i flera olika ”mynt-fotsområden”, kretsar, och Svenskpom-mern tillämpade först den s.k. Zinna-Fuss och från 1690 Leipziger Fuss. Dessakretsförhandlingar kunde vara ganska be-svärliga.

Författaren tar också upp den tillfälligapräglingen av minnes- och kastmynt iWolgast 1633 (s. 183f), som recensentenbehandlade för länge sedan i en uppsats idenna tidskrift.1 Han har kunnat komplet-tera den med att den kortvarigt anställ-de myntmästaren Heinrich Martens kom

Nytt om böcker – recensioner

Joachim Krüger: Zwischen demReich und Schweden. Die landes-herrliche Münzprägung im Her-zogtum Pommern und in Schwe-disch-Pommern in der frühenNeuzeit (ca. 1580 -1715). NordischeGeschichte herausgegeben von Prof.Dr. Jens E. Olesen (Universität Greifs-wald). Band 3. LIT Verlag, Berlin2006. 350 s, ill. ISBN 3-8258-9768-0.Kan beställas från LIT Verlag, Ver-lagskontakt, Fresnostrasse 2, DE-48159 Münster, Tyskland, eller e-post: lit@verlag.de

från Wismar, där han bl.a. 1622 sökt enbefattning som inspektor vid myntverket.Michael och Johann Martens – likaså frånWismar – verkade vid den här tiden sommyntmästare i Pommern och var rimligensläkt med Heinrich.

Vad gäller Stettin var ju präglingenmycket omfattande, och även privatper-soner kunde få silver förmyntat. Pinsamtvar att den tyske greve Gustav av Sayn-Wittgenstein-Hohenstein slog underhal-tiga (egna) mynt i Stettin med något slagsmedgivande från Karl XI (osäkert) och ialla händelser med tillstånd givet av gene-ralguvernören greve Nils Bielke. Här fårvi också ett referat av rättegången. Dengode grevens förre överherre Karl XI vardöd och 1698 arresterades han. Processenskulle räcka i sju år och Bielke fick ettsträngt straff. Denna process är väl här förförsta gången utförligt refererad på tyska.

Karl XII skulle bli den siste svenskemonark som i egenskap av pommerskhertig lät slå mynt i Stettin. De sista underhans regering (utan hans namn eller ini-tial) var som bekant nödmynten i Stral-sund 1715. Vad beträffar vilka som myn-tat och var gör författaren goda utred-ningar och påpekar bl.a. (s. 285), att dethus i nuvarande polska Stettin på ul.Rycerska (tidigare Kleine Ritterstrasse),som kallades ”Die Münze”, knappast va-rit myntverk sedan 1500-talet men ändåbär en skylt på latin och på polska anger,att landsherrens myntning i Stettin från1185 till 1709 ägde rum här. Det är alltsåinte riktigt. Man får låta skylten gälla sta-den som helhet.

Myntningen före svensktiden alltsedan1580 är naturligtvis omfångsrikt och in-trängande behandlad (t.o.m. s. 195), ochman kan studera flera myntorter utöverdem som räknats upp ovan, t.ex. Barth,Franzburg, Cammin, Köslin. På s. 70-72återfinner vi som Münzgeselle en vissSebastian Schoras, som senare skullekomma i svensk tjänst hos Johan III,kanske också hos hertig Karl (1588-1590). Hans myntning i Stockholm ochUppsala har Gunnar Ekström på sin tidbehandlat ganska grundligt i NordiskNumismatisk Årsskrift.2

Ett imponerande arbete, bakom vilketligger ett grundligt arkiv- och litteratur-studium (förteckning från s. 293). Mankan också glädje sig åt nyttiga tabeller(s. 323-342) över myntning samt halt ochvikt, så långt de kunnat fastställas ochdärtill viss prisutveckling 1510-1630.

LLtNoter1 Gustav II Adolfs likfärd från Wolgast

(1-2). SNT/Myntkontakt 1981:1 s. 4-8;1981:2 s. 28-34.

2 Myntmästaren Sebastian Schoras samtmyntningen i Upsala och Stockholm1589. NNÅ 1952, s. 55-94. Stockholm1954.

97SNT 4 • 2007

Den Svenska Mynthistorien – Fri-hetstiden och den gustavianska pe-rioden. 1719 -1818. Stockholm 2007.244 s. och ca 670 bilder. ISBN 91-89256-29-8. Ord. pris 350 kr. Med-lemspris 315 kr (medlemmar i Sven-ska Numismatiska Föreningen ochSamfundet Kungl. MyntkabinettetsVänner).

S pågår ettprojekt vars uppdrag är att skapa ettheltäckande standardverk över densvenska mynthistorien, från Olofskötkonung till och med Carl XVIGustaf. Sammanlagt skall det bli sexvolymer: vikingatiden, medeltiden,vasatiden, stormaktstiden, frihetsti-den och den gustavianska periodenoch slutligen den bernadotteska dy-nastin.

Projektet ”Den svenska mynthis-torien” genomförs i ett samarbetemellan Kungl. Myntkabinettet ochSvenska Numismatiska Föreningen.Arbetet utförs av en redaktör vidKungl. Myntkabinettet tillsammansmed f.d. museichefen fil.lic. Lars O.Lagerqvist och referensgrupper förde olika tidsperioderna samt medhjälp av flera andra experter, alltunder ledning av en styrgrupp.

Målsättningen är att framställa densamlade kunskapen om den svenskamynthistorien på ett övergripandeoch lättöverskådligt sätt och att till-fredställa en mynt- och kulturhisto-riskt intresserad allmänhet.

Medel till projektet kommer frånGunnar Ekströms Stiftelse för Nu-mismatisk Forskning, Sven Svens-sons Stiftelse för Numismatik, Sven-ska Numismatiska Föreningen, Kungl.

Myntkabinettet samt Max Mittereg-ger Kapitalförvaltning AB.

Den Svenska Mynthistorien – Fri-hetstiden och den gustavianska peri-oden är den första volymen somutkommer i serien. Volymen omfat-tar regenterna Ulrika Eleonora tilloch med Karl XIII:s myntning. För-fattare till större delen av texten ärLars O. Lagerqvist.

Varje regent har ett eget kapitelmed en myntkatalog över de riks-svenska mynten och besittningsmyn-ten, till denna finns en konkordans-lista, där Den Svenska Mynthisto-riens serie kopplas till tidigare litte-raturs typ-/nummerserier. I kapitletbehandlas även myntmotiv, mynt-ning, historiska data och prisexempelfrån tiden.

Boken innehåller även ämneska-pitel som avhandlar valörerna ochmynträkningen, myntförordningar-na, upplagorna, myntorterna i Sve-rige, myntorterna i de svenska besitt-ningarna, myntmästarna, gravörerna,präglingsteknikerna, myntmetaller-na, heraldiken på mynten samt enhistorisk exposé över tidsperioden1719 -1818.

Utöver detta finns översiktslistoroch tabeller över bl.a. metaller ochmyntorter, regenter och myntorter iSverige och de svenska besittning-arna och regenternas valspråk.

Avslutningsvis finns det fylliga re-ferenslistor för varje kapitel samt ettkapitel med nyckelord på svenska,engelska, tyska, franska och finskaför att göra innehållet tillgängligtäven för en icke svensktalande pub-lik. Ulrika Bornestaf,

redaktör

IranIran har infört en ny sedel – medatomkraftssymbol – vilket uppfattassom ett uttryck för landets starkavilja att skaffa sig kärnkraft trots hotom sanktioner.

Den nya valören, motsvarande cir-ka 40 kronor, går i orange, grönt ochblått och visar elektroner som cirklarrunt en atomkärna mot en bakgrundav Irans karta. Den pryds också av ettporträtt av ayatolla Ruhollah Kho-meiny, som ledde den islamiska re-volutionen 1979. TT-AT

StorbritannienAdam Smith har fått äran att prydanya brittiska 20-pundsedlar tillsam-mans med hennes majestät drott-ningen. Skotten Adam Smith blev1776 med verket Folkens Välståndden moderna nationalekonomins fa-der. Specialisering, konkurrens ochhandel skulle skapa tillväxt och för-bättra människornas villkor, mena-de Smith i optimistiska vändningar.Bara några decennier senare skulleandra ekonomer tävla i pessimistis-ka profetior om överbefolkning ochstagnation.

Smith ersätter kompositören Ed-ward Elgar, som 1901 skapade Pompand Circumstance.

Fredrik Braconieri Svenska Dagbladet 14 mars 2007

HongkongTiodollarsedlar i plast kommer attlanseras i Hongkong i juni, vid sidanav de gamla sedlarna. Den nya plast-sedeln är mer hållbar och svårare attförfalska än papperssedlar som till-verkas av bomullsfiber. Dessutomsamlar de på sig mindre smuts och ärmer miljövänliga,eftersom de hållerlängre och går att återvinna.

Andra länder som har plastsedlarär Australien, Nya Zeeland, Rumä-nien, Brasilien, Chile, Malaysia ochSingapore.

Ur Metro Stockholm 19 mars 2007

Nya sedlarBoktips

Utan GudEtt okänt antal endollarsmynt har rå-kat bli präglade utan den tillhöran-de inskriptionen ”In God We Trust”.Det rör sig om varianten med GeorgeWashingtons bild på. Mynttillverka-ren försäkrar att det rör sig om ettolycksfall i arbetet.

Samlarna gnuggar händerna, ochdet första felpräglade myntet somupptäcktes såldes för 600 dollar. Nugår de för runt 60 dollar på auktions-sajten eBay. Men hur många dollar-mynt som saknar Gud kan ingen medsäkerhet säga.

Ur Dagen 16 mars 2007

Pressklipp

KUNGL. MYNTKABINETTETMuseibutik • Konferensbokning

Slottsbacken 6Gamla Stan, Stockholm

Tel.: 08 -5195 5304E-post:

konferens.butik@myntkabinettet.se

Kungl. Myntkabinettets butikSlottsbacken 6, Stockholm, tel.: 08 - 5195 5304

98 SNT 4 • 2007

Stor auktion 20 juni i Stockholm

99SNT 4 • 2007