1.

en del av Sörmlandsidrotten

Sommar-idrottsskola kursledaren

2.

Innehåll

Sidan 2 Innehåll 3 Koncept sommaridrottskola 4 Rapportering 5 Ledarskap för barn 7 Kamratskap 10 Äta bra 14 Samarbete 21 Utcheckning

3.

Koncept sommaridrottsskola

Detta är ett förslag på upplägg för en sommaridrottsskola för barn 8-12 år. Tanken med dokumentet är att ge ett stöd för ledarna att snabbt komma tillsammans med gruppen och lära känna deltagarna samtidigt som deltagarna lär känna varandra. Avgörande för att lägret skall bli lyckat är att alla deltagare känner sig sedda och att ledarna har för-måga att skapa trygghet i gruppen. Vår ambition är också att på en anpassad nivå börja prata med barnen om vikten att äta rätt för att orka leka och vara fysiskt aktiv.

I detta dokument tar vi upp de delar av sommaridrottsskolan som förstärker innehål-let av den speciella idrottens innehåll. Vi kommer alltså inte med rekommendationer på hur ni jobbar med friidrott, fotboll, segling o.s.v. Dessa aktiviteter finns i manualen nedan betecknade med idrottspass 1-8.

Dokumentet är kopplat till en ledarutbildning på motsvarande 6 timmar, som vi mot en låg kostnad erbjuder de som skall fungera som ledare under sommaridrottsskolan.

Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4Inskrivning Upprop och samling Upprop och samling Upprop och samling

Kamratskap60-90 minuter

Idrottspass 3 Idrottspass 5 Idrottspass 7

Idrottspass 1 Äta bra30-60 min

Samarbete t ex Catch the flag eller Surkärringen

Lagfemkamp60-90 min

Lunch LunchTillsammans med gruppen

Lunch Lunch

Kamratskap60-90 min

Äta bra30-60 min

Idrottspass 6 Utcheckning

Idrottspass 2 Idrottspass 4 Samarbete60-90 min

Idrottspass 8

4.

Rapportering1. Sommaridrottsskolan. Med detta upplägg värderas den rapporteringsbara

verksamheten till totalt tolv timmar per grupp för fyra dagar. Tre dagar motsvarar nio timmar.

2. Ledarträffar och planering i anslutning till sommaridrottskolan uppskattas till två timmar per dag och ledargrupp.

3. Utbildning av ledare till sommaridrottskolor sker utifrån detta koncept under 6 klocktimmar motsvarande 8 lärgruppstimmar. Utbildningarna sker antingen som en endagskurs eller fördelade på två kvällar.

Viktigt!Barnen som medverkar på sommaridrottsskolan kan inte sina personnummer.

Därför är det viktigt att ni kommer överens med arrangerande förening att detta

uppges vid anmälan. För föreningen är detta även viktigt för att kunna redovisa

lokalt aktivitetsstöd för verksamheten.

5.

Ledarskap för barnAllmänt om ledarskapSom ledare är man en förebild för sina kamrater och de man leder. Genom sitt sätt att vara skapar man normer. Man behöver inte vara bäst, men man ska försöka locka fram det bästa hos dem man leder.

Ledaren visar uppmärksamhetLedaren skall ha fokus på barnet men behöver inte hålla med om allt. När ett barn t.ex. är missnöjd med sin plats i laget bör ledaren först lyssna uppmärksamt, sedan förklara sin ståndpunkt och till sist uttrycka uppskattning för att barnet visat mod och varit rak och ärlig. Ledaren sätter sig in i barnets synsätt och känslor.

Ledaren är intresserad av hur barnet tänker och känner. Förhållningssättet till barnet bör därför vara dialog. Följdfrågor är en förutsättning för att få reda på hur det verkli-gen ligger till. Oftast är vi flera ledare, vilket skapar förutsättningar att följa upp t.ex. en konflikt direkt.

Bjuda på sig självVar öppen om dig själv. Berätta lite bakgrund och vad du gör när du inte är ledare. Tala om att du är trött just idag eller tvärtom glad! Det skapar förtroende och öppnar till dialog.

Vänd upp, jobba hemSträva efter ett gemensamt språk. Detta gemensamma språk kan för många barn och ungdomar vara totalt obegripligt. Utmaningen för ledaren blir att göra sig förstådd av alla i gruppen. Klassikern med åttaåringen som kollar efter flygplan då tränaren skriker ”titta upp” ligger väldigt nära sanningen. Försök sätta dig in i barnets villkor och en bollhållare har full koncentration på bollen – instruktioner är överflödiga.

6.”Att vara sedd torde vara det mest fundamentala hos människan. Det är först då som hon blir verklig, först då hon finns. Man kan göra vad som helst för att bli sedd och vad som helst när man blir förbisedd.”

Varje människa behöver få bekräftelse, från andra i omgivningen och det får vi genom att bli sedd som den vi är, bli hörd och få gränser...

Din planering bör innehålla följande• Vilken aktivitet skall du hålla i• Vilken utrustning/material behövs• En tidsplanering för passet. Passet består vanligen av följande delmoment

o Uppvärmningo Huvuddelo Avslutning

• Hur du praktiskt har tänkt genomföra passet• Anpassa din planering så att alla blir aktiva och att det blir en lagom svårighetsnivå• Se till att alla deltagande ledare blir verksamma med en uppgift• Om du ska dela in lag bör du fundera ut hur detta ska genomföras

FörberedelserKom i tid till passet. Minst 45 minuter innan, beror på mängden förarbete. Plocka fram utrustningen som behövs. Ta hjälp av barnen som är tidiga. Tänk igenom hur du ska samla gruppen, hur du förklarar så att alla ser och hör?

Genomförande• Hur och var ska gruppen samlas? • Hur står du i förhållande till gruppen så att alla ser och hör så bra som möjligt?

o Solo Vindo Vatteno Störande moment

• Vänd dig alltid mot gruppen då du pratar • Se till att gruppen är tyst när du pratar, så att du slipper skrika. • Ge enkla och tydliga instruktioner

1. Visa - bästa sättet att snabbt förklara en ny övning/lek/rörelse2. Instruera3. Pröva

• Försäkra dig om att alla förstått dina instruktionero Någon som har några frågor. Uppmuntra till frågoro Låt någon repetera utan att utelämna honom

7.

7-9 år max 8 stycken i gruppen

10-12 år max 12 stycken i gruppen

Gärna 2 ledare per grupp.

Dela upp gruppen med en ledare per redovisningsblankett för effektivast

KamratskapMålet med dessa två pass under dag ett är att skapa en harmoni och trygghet i gruppen. Grunden till denna trygghet är att deltagarna i gruppen kan varandras namn och att man fått möjlighet att prata med varandra. Positivt är också om deltagarna fått möjlig-het att röra vid varandra. Ambitionen är att allt skall ske i lekfulla former och att alla skall ha kul under tiden.

För att deltagarna skall få möjlighet att känna denna trygghet är gruppen storlek av betydelse. Dela in den stora gruppen i mindre grupper när ni jobbar med kamratskap.

RockringenAlla står i en cirkel och håller varann i händerna. En person har armen genom rockringen/det ihopknutna snöret.Rockringen ska sedan, utan att man bryter cirkeln, vandra hela varvet runt. När någon har rockringen hos sig ska denne, samtidigt som den försöker ta sig igenom rockringen, berätta om sig själv utan att ta paus.

8.Rätta ledet1. Ordna ledet efter t ex hårlängd, kroppslängd, ålder2. Samma men blunda.3. Stor grupp, blunda ordna ledet.4. Stor grupp, blunda, inte tala, ordna ledet.5. Bokstavsordning på ledet. Spana in i en minut innan man börjar.

Lugna skogenEn ganska spännande, men snäll, trygghetsskapande lek. Alla utom två personer sprider ut sig i rummet och formar sig som olika (stillastående) saker i en skog. De andra två ställer sig på varsin sida om ”skogen”. En av dem får en bindel för ögonen. Dess uppgift är nu att ta sig igenom skogen till sin vän, utan att röra vid skogens medborgare. Så fort personen närmar sig trädet, stenen eller vad det är, ger det ifrån sig ett ljud för att han eller hon ska kunna gå en annan väg.

BjörnfällanEn ligger raklång på marken med magen nedåt. Person två lägger sig ovanpå på tvären med magen nedåt. Person tre lägger sig ovanpå skavfötters med person ett. Ettan och trean ska hålla i varandras fötter. Person två ska försöka komma loss.

LedarhundenTvå och två.En leder en blundar.

1. Den som leder går bakom.2. Myrstack ej röra.3. Myrstack kroppskontakt4. Blinde går först. Håll händerna framför ansiktet.

9.MolekylenTvå, tre eller fler.Bollkontakt mellan personerna. Panna, rygg, bröst.

1. håll i varandra2. håll inte i varandra3. slalombana

Skriva med rep1. Två och två. En tänker ut en bokstav. Förklara för din kamrat hur bokstaven ser ut

utan att säga namnet på bokstaven. Byt platser.

2. Den som ska forma bokstaven ska blunda, annars likadant.3. Båda blundar ingen pratar.

10.

Äta braMålet med dessa pass är att barnen skall få möjlighet att börja prata om mat på sina egna villkor. Vikten av att äta frukost innan man skall ha kul och leka en hel dag och om vad man själv kan hitta på som mellanmål. De två passen ligger före och efter lunch och blir tillsammans med lunchen som en helhet. Ledarna väljer själv ut de frågeställ-ningar de vill jobba med, men tänk på att det är barn vi jobbar med. För att underlätta för ledaren har vi gett tänkbara svar på frågorna som ställs.

11.

Frågor till barnen Tänkbara svar/fakta som gruppen diskuterar fram

1. Varför är det viktigt att äta?

För att orka vara aktiv en hel match, tävling eller träning. För att vara koncentrerad hela träningen eller tävlingen. Om du äter rätt kommer du också att orka med hela skoldagen och vara mer koncentrerad. Du kom-mer dessutom att orka med att vara en bra kompis och familjemedlem.

2. Varför är det viktigt att äta frukost?

Frukosten är det första man äter efter natten och då har kroppen varit utan mat i ca 10 timmar. Det är då viktigt att äta ordentligt så att man blir pigg och glad under dagen. Om man inte äter frukost så blir man trött och hängig och orkar inte vara en bra kompis.

3. Varför är det viktigt att äta potatis, pasta, ris, bröd eller gröt varje dag?

Denna mat innehåller mycket energi. Energi är det som gör att man orkar springa mycket och länge. Energi gör också och att man känner sig pigg och glad. Kroppens egen bensin.

4. Vad händer i kroppen när vi äter kött, kyckling, fisk och ägg?

Denna mat gör så att man ”lagar” kroppen efter träning eller match. Den gör också så att man kan få bättre tränade muskler.

5. Vad händer om vi inte äter frukt och grönsaker varje dag?

Vi blir lättare sjuka och musklerna fungerar inte lika bra. Vi får inte heller i oss så mycket vätska som vi behöver. Vi bör äta ca 5 frukter på en dag om vi vill må bra.

6. Ge exempel på hur en lunch eller middag kan se ut. Rita gärna. Dela upp tallri-ken i olika fält eller högar.

Visa tallriksmodellen och diskutera kring denna.

Innan lunch

12.Tallriksmodellen

Tallriksmodellen har tre delar• Den första är potatis, ris eller pasta samt bröd. En stor del av tallriken fylls med

livsmedel från denna grupp. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Bröd bör finnas med till alla måltider.

• Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra.

• Den tredje delen är avsedd för kött fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor.

13.

Frågor till barnen Tänkbara svar/fakta som gruppen diskuterar fram

7. Varför är det viktigt att äta mellanmål.

Mellanmålet är viktigt eftersom det är då vi fyller på våra energiförråd, som gör att vi orkar genomföra såväl träningar som resten av dagen med skola, familj, kompisar och fritidsaktiviteter.

8. Ge exempel på bra mel-lanmål.

Bra mellanmål är t ex frukt (gärna banan som innehåller mycket bensin för kroppen kolhydrater), smörgås och mjölk, fil och müsli.

9. Vad gör vatten i kroppen och hur mycket bör man dricka?

Vatten gör så att blodet flyter runt i kroppen och att allting fungerar. Man bör dricka minst 2 glas vatten, mjölk eller juice till alla måltider på en hel dag. Dricker man för lite så blir man snabbare trött och orkar inte springa lika mycket och länge

10. Varför är det viktigt att äta och dricka något direkt efter träning och match?

Efter träning och match har kroppen väldigt lite energi kvar. För att vi ska känna oss pigga igen så behöver vi få i oss något så snabbt som möj-ligt. Bra mat att äta och drick efter träning eller tävling. Bra mat efter är: Mjölk, saft, banan,frukt, macka.

Efter Lunch

14.

SamarbeteMålet med dessa pass är att barnen skall röra sig och ha kul samtidigt som de samarbe-tar med varandra för att lösa olika uppgifter. Tanken är att passen utgår från de övning-ar vi anger nedan men att det är upp till ledarna om de vill ändra detaljer så de blir mer grenspecifika utifrån idrott. Tilläggas skall att det kan bli lite mycket att grenspecificera hela dagen och vissa övningar kan därför bryta av den ordinarie träningen.

Catch the flagBarnen delas upp i två lag. En gård, ett fält eller en lekplats delas upp i två likadana delar där lagen är.

Deltagande barn får en tid på sig, t.ex. 5 minuter, att gömma flaggan på deras del av planen/gården.

Lagen försöker sedan ta flaggan till sin sida av spel-planen och när flaggan når fiendesidan vinner det laget.

Man kan dock försvara flaggan genom att röra vid folk från fiendelaget, varpå dom måste ”frysa”.

Spelare från samma lag kan ”rädda” sina spelare som frysts på planen genom att röra vid dom.

I denna övning är det bara fantasin som sätter stopp. Använd olika miljöer eller bygg upp egna.

Förslag: I en mörk skog kan även vuxna tycka att det är kul och pirrande läskigt. Även spioner kan skickas ut, som är immuna mot att bli *frusna* men som bara kan leta efter flaggan, inte ta den och inte frysa andra.

15.TrädgårdsmästarenOrganisation - Använd en yta på ca 30 m (längd) x 20 m (bredd). Ytan anpassar man beroende på ålder på barnen. I ena änden står Trädgårdsmästaren med sina ”frukter” (bollar, västar, koner eller annat material) utspridda omkring sig. Barnen står i motsatt ända av ytan, vända mot trädgårdsmästaren på en markerad startlinje. På ytan mellan barnen och trädgårdsmästaren läggs olika frizoner ut på olika avstånd från trädgårds-mästaren (koner eller västar som kan markera frizon på ca 1m x 1m).

Anvisningar - Trädgårdsmästaren vänder ryggen mot alla barnen och räknar sakta till högt så alla hör till tio. Barnen har då möjlighet att förflytta sig fram i banan för att slutligen nå fram och knycka en frukt i taget av trädgårdsmästaren och sedan ta sig till-baka till startlinjen. När trädgårdsmästaren har räknat till tio vänder sig denne om. Alla som då befinner sig fritt i ytan och alltså inte hunnit tillbaka till startlinjen eller hunnit in i en frizon får lämna tillbaka frukten och springa och ställa sig på startlinjen. Ofta hinner inte barnen fram på första försöket utan gömmer sig i frizonerna och väntar på att trädgårdsmästaren ska börja om att räkna igen.

Variationer - Man kan köra en och en eller två och två. Man kan använda olika typer av material beroende på sport/gren.

16.GuldtackornaEn bra lek där alla är aktiva samtidigt, här får barnen göra det dem är bra på och de hittar snabbt sina roller som ex. fångvaktare, tjuv eller tagare. Som gultackor kan ni an-vända det ni har tillgång till exempelvis boll, stenar, konor, hopprep osv. Det är bra om det kan vara så idrottsspecifikt som möjligt.

OrganisationDela upp gruppen i 2 lag, ett lag/planhalva. Markera 2 områden på varje planhalva där ni ska ha guldtackor respektive ett fängelse (se skiss nedan). Placera därefter ut ”Guld-tackorna” i respektive lag samt lagen på varsin planhalva.

AnvisningarSyftet med leken är att ta guldtackor från varandra. Leken börjar genom att någon deltagare tar initiativ till att springa in på motståndarlagets sida och försöka sno en guldtacka. Man får endast ta en guldtacka i taget. Lyckas personen att springa in och ta en guldtacka, är man fri att promenera över till sin sida för att lämna den i sitt bo. Om du däremot blir tagen innan du hunnit ta någon guldtacka så hamnar du i fängelse. Per-sonen som har tagit dig, leder dig till fängelset. På sin egen planhalva är man alltid fri.Fängelse: I fängelset hamnar du om du blir tagen på motståndarnas planhalva. Du kan inte bli tagen om du har befriat en kompis från fängelset eller hämtat en guldtacka. För att bli fri från fängelset måste en kompis från ditt lag springa över och rädda dig, genom att ta dig i handen. När ni håller handen är ni båda fria. Man får bara rädda en person i taget, är det flera i fängelset så är det den personen som kom dit först som blir räddad först.

Leken är slut när: Något lag inte har några guldtackor kvar eller efter förbestämd tid

Glöm inte att: Släpp loss alla fångar emellanåt så att alla är aktiva större delen av passet.

17.LagfemmanDela in den stora gruppen i många smålag. 4-8 deltagare per lag. Varje gren/station kan dubbleras (arrangeras på mer än en plats) om det är många deltagare. Varje gren/station är tidsbestämd till 5 minuter. Mellan varje gren/station bör barnen ha lite tid på sig. Minst 3 minuter vila. Viktigt blir för ledarna att hålla tiden. Förslag på grenar till lag-femkampen finns härnedan, men kom gärna på egna alternativ. Bollar kan alltid bytas ut mot frisbees, pinnar eller annat.

1. 8:anStäll upp konor, stenar, skor eller annat som en 8:a. Avståndet mellan konorna, längst ifrån varandra, bör vara minst 25 meter, se figur.

Uppgiften till deltagarna är att transportera en boll, eller annat, så många varv man hinner under angiven tid. Bollen kan alltså passas mellan de olika lagmedlemmarna för maximalt samarbete eller att man löper banan i stafett.

Ledaren kan välja att lägga in två bollar per lag om hon/han vill.

Räkna antalet hela varv som bollen tar sig under den angivna tiden.

18.2. Bowling

Ställ upp en rad med konor. 8-20 stycken, beroende på tillgång. Mellan varje kona skall det vara 30 – 50 cm.

Bakom en angiven linje, 10-20 meter från konorna, lägger ni upp bollar, 3-10 stycken, beroende på tillgång.

Laget delar upp sig på de båda ytorna X och Y, se figur. Lagmedlemmarna i läge X sparkar, kastar eller rullar bollar mot konerna.

När en kona blir träffad (välter) ställer lagmedlemmarna i läge Y upp konan i rätt läge. Ytterligare uppgift för lag medlemmarna i läge Y är att rulla bollar tillbaka till sina lag-kamrater i läge X enligt de röda pilarna i figuren.

Räkna antalet träffade koner under den angivna tiden. Dela det slutliga resultatet med 2. Alltså ger 80 träffade koner 40 poäng o.s.v.

19.3. LånghopprepLaget blir tilldelat ett långt rep och en av-gränsad yta. De skall sen hoppa så många gånger över repet som de hinner under den angivna tiden. Väljer laget att knyta fast ena änden i en stolpe eller i ett träd är detta ok. Repet måste snurra i 360-varv. Man får alltså inte lägga det på marken eller vagga det.

Räkna hela lagets antal hopp under den angivna tiden och dela resultatet med 10. Alltså ger totalt 500 hopp 50 poäng o.s.v

4. Tunnelcrawl

Laget ställer upp bredbent på en rad (ju bredare mellan fötterna – ju lättare har den som skall crawla). Siste person i raden crawlar mellan sina lagmedlemmars fötter. När denne är framme och ställt sig upp är det näste lagmedlems tur att crawla.

Är det blött och lerigt kan man alltid byta ut den crawlande lagmedlemmen mot en boll.

Räkna antalet genomförda crawlar under den angivna tiden.

20.5. Samla sommarordVarje lag utrustas med en penna och ett papper. Laget utser en sekreterare. Laget hjälps åt att skriva så många ord de kan komma på. Använd ett tema – t.ex. sommar, idrott, ridning eller annat.

Räkna antalet ord som laget skrivit ner under den angivna tiden. Bortse från stavning!

21.

UtcheckningTanken med detta passet är att ledarna förbereder sig för avslutningen på sommari-drottsskolan. Inledning och avslutning på en aktivitet är avgörande för vilka minnen barnen bär med sig och i detta fallet har ni varit tillsammans i flera dagar. Kan vara på sin plats med någon rolig och minnesvärd aktivitet som avslutning. Kanske någon över-raskning, spontant eller planerat. Många gånger vill barnen busa med ledarna som själv-klart har hunnit bli förebilder för dem. Nedan finns några punkter som ni skall komma ihåg inför utcheckningen:

• Finns alla uppgifter på listorna som skall rapporteras till klubben och till SISU Idrottsutbildarna

• Finns diplom tillgängliga med eventuella underskrifter• Fråga barnen om vad de har tyckt varit speciellt kul under veckan• Fråga barnen om det var något som ni som ledare kunde gjort annorlunda• Finns det någon av deltagarna som skulle vilja fortsätta i någon grupp eller lag, vart

skall de i så fall vända sig• M.m