SVENSK IdrottsMedicin2/052/05 IdrottsMedicin...SVENSK IdrottsMedicinSvensk Idrottsmedicinsk Förenings Tidskrift IdrottsMedicin 2/052/05 tema Nutrition Huvudsponsor för IMF Ge barnen

IdrottsMedicinS

VE

NS

K

SV

EN

SK

Svensk Idrottsmedicinsk Förenings TidskriftSvensk Idrottsmedicinsk Förenings Tidskrift

2/052/05

IdrottsMedicin

tema

NutritionNutritiontema

Huvudsponsor för IMF

Ge barnen rörelsepå recept

Har stretchingnågon effekt

Det är snart två år sedan jag blev ordförande i IMF. Tiden gårfort. Det kan låta som ett trivialt påstående men dessa två år hargått oerhört fort. Det har för mig varit en av mina allra mest sti-mulerande uppgifter. Det har känts viktigt därför att det IMFstår för och vill är viktigt. Det har varit roligt därför att mångamedlemmar är sådana eldsjälar. Innan jag tillträdde föresatte jagmig att fokusera mitt och styrelsens arbete på några avgränsadeområden, ekonomin, utbildning, vårmöten och tidningen. Föratt tydliggöra ansvarsfördelningen fördelades styrelsens alla le-

damöter på arbetsgrupper med en sammankallande person.Tack vare styrelsens och många andras hårda och dedikerade ar-bete har ekonomin kunnat stärkas påtagligt, steg-kurserna harfått stort söktryck, vårmötena allt fler deltagare och föreningenfler medlemmar. Ett av de allra mest spännande projekten ärFYSS och FYSS för alla – vilken succé! Jag vill tacka alla som ar-betat och arbetar inom IMF och dess delföreningar. Det är ettprivilegium att få arbeta med idrottsmedicin just nu.

FYSS

YFA fortsätter sitt arbete med att implementera FYSS i bl.a.sjukvården. I mars uppvaktade undertecknad och Agneta Stå-hle (YFAs representant i styrelsen) folkhälsominister MorganJohansson. Målet var att tydliggöra betydelsen och behovet avpolitiskt ledarskap med bl.a. centrala riktlinjer och centrala

utbildningsresurser. Avsikten äratt IMF skall fortsätta kommu-nicera med ledande politikeroch andra beslutsfattare i id-rottsmedicinska frågor.

Arbete i det tysta

I IMFs olika styrelser, delföre-ningar och sektioner utförs enväldig massa arbete som inte all-tid syns utåt för medlemmarna.En steg-kurs eller ett vårmöteinvolverar många människorunder lång tid. Utan alla dessahelt frivilliga människors arbetepå kvällar och helger skulle inteIMF kunna göra det som görs.Tack till alla ni som arbetar ihuvudstyrelsen, i delförening-ar, med kurser eller vårmöteneller på annat sätt bidrar till detviktigaste IMF har – sin verk-

samhet! För dig som funderar på att kandidera till någon sty-relsepost eller vill arrangera en kurs eller vårmöte – [email protected] eller [email protected].

Fler behöver IMF och IMF behöver fler

Det finns många människor som är professionellt intresseradeav idrottsmedicinska frågor. Jag vill att du hjälper till och värvarnya medlemmar. Fundera på några i din omgivning som du trorskulle ha glädje av ett medlemskap fast de kanske inte känner tillvad IMF gör eller står för. Skicka gärna dessa personers adress-uppgifter eller mailadress till Anki på kansliet ([email protected]) så skickar hon en inbjudan till dem.

Tidningens innehåll

Ett huvudtema i detta nummer är idrott och nutrition. Dettaområde har varit eftersatt och det är därför glädjande attkunna tillkännagiva att en ny delförening skapats med fokuspå idrott och nutrition. Bland de artiklar som finns i dettanummer märks Idrott och ätstörningar av Marina Sjöberg,Näringsrekommendationer inom idrott av Agneta Andersson,Hur påverkas metabolismen av idrott av Kurt Berg och Hur vär-derar man kostundersökningar av Viola Adamsson. Dessutombehandlar Yelverton Tegner Hjärnskakningar och Anette vonPorat Artros. Debatten i tidningen blir allt intensivare – de tvåämnen som debatteras i detta nummer är Använd FaR inomskolan och Stretching.

Nya otillåtna metoder

I mars beskrevs i tidskriften Nature hur de ansvariga för ett au-straliensiskt rugbylag använder sig av genetisk screening i syfteatt välja ut de mest lämpliga uppgifterna för spelarna och för attanpassa träningen efter de ärftliga förutsättningarna. Detta ärförkastligt och att betrakta som dopning enligt InternationellaOlympiska Kommitténs anti-dopningsenhet. Det kommermer om nya otillåtna metoder i denna tidning framöver.

Viktiga frågor framöver

Evidensbaserad idrottsmedicin, specialitetsfrågan, fortsattmedlemsrekrytering och att stärka delföreningarna är någraav de frågor jag ser som viktiga för IMF framöver. Utöverdessa frågor skall jag arbeta aktivt med att leda tidningens re-daktionsråd och medverka i kurser.

Föreningen har en fantastisk sammanhållande gestalt –Anki. Jag arbetar med många människor i olika sammanhangoch du går utanpå det mesta. Ditt engagemang, din kärlek tilldenna förening, din förmåga att attrahera sponsorer och ditttålmodiga sätt att hantera mig och andra upptagna i styrelsenär minst sagt beundransvärt. Jag hoppas för IMFs skull att dujobbar hos oss länge än. Tack Anki!

Slutligen vill jag tacka de organisationer som stött IMFsverksamhet under det gångna året: Pfizer (huvudsponsor),Centrum för Idrottsforskning, Aircast, Antula Healthcare,Larsson & Co:s Tryckeri AB, MSD och Novartis. Utan erskulle vi inte kunna bedriva en så högklassig verksamhet.

2 IdrottsMedicin 1/05

Hälsningar

Carl-Johan Sundbergordförande i IMF

Stort tack tillalla eldsjälar

E-POST:

[email protected]

Kära medlemmar,

håll

IdrottsMedicin 2/05 3

Sedan 1992 finns det möjlighet förföretag att bli sponsor åt Svensk Idrottsmedicinsk Förening. Sponsor-avtalet ger följande förmåner:

l i tidningen Svensk IdrottsMedicinpresenteras i varje nummer företa-gets logotype

l i ett nummer av Svensk Idrotts-Medicin under 2004 publiceras enhelsidesannons och artikel gratis

l företaget får gratis prenumerationpå tidningen Svensk IdrottsMedi-cin

l vid Svensk Idrottsmedicinsk Före-nings Vårmöte erbjuds sponsorer-na de bästa utställningsplatsernatill ordinarie utställningspris

l företaget har rätt att i sina annon-ser omnämna att man under2004 är sponsor åt Svensk Idrotts-medicinsk Förening

Svensk IdrottsMedicinOrgan för Svensk IdrottsmedicinskFörening, IMFNr 2 2005, Årgång 24ISSN 1103-7652

OBS! Ny adressSvensk IdrottsmedicinIMF:s kansli, Tuna Industriväg 4153 30 JÄRNATel: 08-550 102 00Fax: 08-550 104 [email protected]

Ansvarig utgivareCarl-Johan Sundberg

ChefredaktörTõnu SaartokVisby Lasarett, 621 84 VISBYTel: 0498-26 80 00Fax: 0498-29 08 45Epost: [email protected]

RedaktionÅke Andrén-Sandberg, Jan Henriksson, Karin Henriksson-Larsén, Jon Karlsson, Pär Herberts-son, Harald Roos

Grafisk formSam Björk, Visby

Utgivningsplan manusstopp utgivning

3/05 1/7 2005 1/9 20054/05 1/10 2005 15/11 20051/06 15/12 2005 1/2 2006Tidningen trycks i 2 000 ex ochingår i medlemsavgiften på 675 kr.Prenumeration för delförenings-medlem: 250 kr.

AnnonserTag kontakt med IMF:s kansli.

TryckeriLarsson & Co:s Tryckeri AB V:a Esplanaden 2, 903 26 UMEÅ Tel: 090-70 25 80

AdressändringByter du adress? Meddela IMF:skansli din nya adress så att vi kanuppdatera vårt och delföreningar-nas register.

Omslagsbild: Kjell Bollnert, urwww.uppladdningen.se

4

10

Inne

14

18

26

23

Nutritiontema

Kostens effekt på våra generKostens mängd, kvalitet och timing påverkar det metabola svaret under fysisk aktivitet

Svårt bestämma korrekt näringsbehovDet är lätt att räkna ut näringsintaget, men vad säger dessa siffror i praktiken

Viktigt att granska kostundersökningarVi minns frukosten men inte nattmackan

Ätstörningar och idrottDet är viktigt att förmedla en sund inställning till kosten

Ge barnen rörelse på recept

Vilken effekt har stretching?

Följ debatten i Svensk IdrottsMedicin:

Världsledande vibrationsträningPower Plate Scandinavia AB tel 040-611 11 90

[email protected] www.powerplate.se

Fysisk aktivitet och kost är två om-givningsfaktorer som påverkarmänniskans genotyp och fenotyp.Starka belägg finns för att fysisk ak-tivitet är viktig för utveckling,tillväxt och bevarande av fysiologis-ka funktioner hos organeller, celleroch vävnader. Fysisk aktivitet äräven av betydelse för aktivering avcellsignalerande system. Det ärockså säkerställt att ett inaktivt livleder till atrofi och sämre funktionhos i princip alla celler och cell-system. Den nyligen utgivna FYSS(Fysisk aktivitet i Sjukdomspreven-tion och Sjukdomsbehandling) ärett exempel på ett flertal rapportersom stödjer att fysisk aktivitet ärviktig för att främja god hälsa, sjuk-domsprevention samt behandling.Kosten har även den en stor bety-delse för hälsa och prestation. Nut-

rigenomics (genom= hela arvsmas-san) är en relativt ny forskningsdi-sciplin som studerar samspeletmellan våra gener och kostens när-ingsämnen. Denna forskning un-dersöker hur olika livsmedelskom-ponenter påverkar det mänskligagenomet och om dessa komponen-ter ökar eller minskar risken försjukdom. Redan tidigare har man

varit medveten om att alla indivi-der inte svarar på samma sätt påkostterapi. Man kan indela perso-nerna i tre kategorier beroende påkostsvaret: svarar bra –neutralt svar–negativt svar. Vid kostinterven-tionsstudier ser man ofta en stor va-riation på kostsvaret. Det är därförviktigt att observationer sker underen längre tid med ett stort antal del-


Kurt Bergh är universitetsadjunkt vid Institutionen förkostvetenskap, Umeå Universitet.

Av K u r t B e r g h

Kosten kan liksom fysisk aktivitet påverka våra gener. Gentranskriptionen påverkasolika beroende på kostens sammansättning och med rätt kunskap kan kosten ökaden fysiska prestationsförmågan och göra återhämtningen mer effektiv.

Fig1.Interaktion mellan genom, kost och fysisk aktivitet för hälsa och fysisk presta-tion.

Kost, gener och träning är nyckelntill ökad prestation

t

t

t

tt

t

Kost

Genom

Fysisk aktivitet

Hälsa och fysisk

prestation


tagare för att man ska kunna uttalasig om vilken effekt, om någon, enkostkomponent kan ha. På sammasätt som inaktivitet kan ha negativahälsokonsekvenser kan även feln-utriering vara orsak till ett flertalvällevnadssjukdomar som över-vikt, hjärt- och kärlsjukdom. Avdenna anledning är det befogat attrekommendationer om fysisk akti-vitet och näringsrekommendatio-ner samlas i ett och samma doku-ment exempelvis Nordiska när-ingsrekommendationer (NNR).

Påverkan på genuttryck

Att kost i samband med fysisk akti-vitet har stor betydelse för presta-tionen är allmänt accepterat. Fysiskaktivitet och kost kan direkt ellerindirekt påverka ett antal av våragener och ge genuttryck. Motsattgäller även att gener kan påverkahur vi metaboliskt svarar på vårkost och fysiska aktivitet (fig 1).

Genuttryck är produktion avmRNA som en kopia av genen.

Denna kopia används av riboso-mer för att tillverka genprodukten.Det första steget kallas transkrip-tion och sker i cellkärnan medansteg två vid bildandet av protein iribosomen kallas translation (fig 2).Genuttryck på m-RNA nivå är intealltid korrelerat till proteinbild-ning. Mätning av genuttryck ärdärför det första steget i attförstå/tolka genens effekt på cellen.

Ett flertal gener har visats påverkadet metabola svaret på fysisk aktivitet(tab 1). Dessutom finns det ett stortantal gener som reglerar förändringaroch adaptioner i hjärta och kärl,lungor och kroppssammansättningsom svar på fysisk ”stress”.

Metabola adaptioner vid ut-

hållighetsträning

Genuttryck som svar på fysisk akti-vitet kan variera betydligt beroendepå typ, frekvens, intensitet och du-ration av aktiviteten samt skillnaderi genetisk variation. Att notera ärockså att vissa gener är beroende av

personens näringsstatus. Ett flertalvitaminer som B12, folat, C- och E-vitamin har förutom sina övrigafunktioner även betydelse för meta-bolism och stabilisering av DNAoch är därmed indirekt viktiga förtranskriptionen av gener.

Genuttryck efter en enstaka fy-sisk aktivitet är ”övergående” ochtranskriptionen av generna kom-mer därför att ligga på normalvär-den inom kortare tid än ett dygn.Om den fysiska aktiviteten uppre-pas regelbundet kan man däremotse förhöjda genutryck under längretid. Dessa data stödjer teorin attupprepade träningstillfällen ärbasen för de adaptioner man kan seefter långvarig träning.

Kolhydrater och fett

Kolhydrat och fett är normalt detvå viktigaste energigivarna förmuskelns återbildning av ATP. Pro-tein utnyttjas som energikälla istörre grad endast vid tillstånd somkan liknas vid svält. Energigivarnautgör viktiga energisubstrat varsenergi kan länkas över till ATP-molekylen med hjälp av enzymeroch kofaktorer. Det är viktigt att deenergigivande processerna i mus-keln kan ske med den hastighetsom krävs för att hålla ATP-kon-centrationen relativt konstant imuskeln. Processen att återbildahydrolyserat ATP, egentligen attkunna matcha ATP-bildningenshastighet med ATP-hydrolysenunder den fysiska belastningen, geren strävan att öka den metabolakontrollen. Denna ”strävan” mothomeostas kan troligen orsaka ad-aptioner till aktiviteten.

Att energigivare kan påverkagentranskriptionen efter en måltidär känt sedan en lång tid tillbaka, li-kaså de hormoneffekter som följerefter måltiden för att uppnå home-ostas. Höga glukoskoncentrationerkan framkalla transkription av ettantal gener i både den glykolytiskaoch lipogena vägen. Fettsyror i kos-ten kan aktivera gener som har be-tydelse för fettinlagring och trans-port av fettsyror in i muskelcellenoch över mitokondriemembranet.

Fig 2. Kroppens svar på kost och fysisk aktivitet regleras på gennivå genomDNA transkription och efterföljande translation till protein..

Tabell Några gener som kan kopplas till påverkan av metabolismen efter fysisk aktivi-tet.

Gen Funktion

CPT1 Ökar fettoxidationen

FAT/CD36 Ökar fettoxidationen

LPL Hydrolyserar triglycerider i lipoproteiner.

HKII Fosforylering av glukos

PDH Hastighetsreglerande steg i glukosoxidationen

GLUT-4 Glukostransport in i muskelcell

t


Snabb återsyntes av

glykogen

Ett intressant kinas är PDK4 somkatalyserar fosforylering av pyru-vatdehydrogenas, PDH. Fosfory-leringen hämmar PDH:s funktionatt omvandla pyruvat till acetyl-CoA. Det innebär att kolhydrater-nas inträde i citronsyracykeln häm-mas och kolhydratoxidationenminskar. Transkriptionen avPDK4-genen är intressant efter-som den kan påverka substratut-nyttjandet. PDK4 uttrycks i förstahand i hjärt- och skelettmuskel.Vid svälttillstånd har visats förhöj-da genutryck av genen troligen somett sätt att minska kolhydratutnytt-jandet samt öka glukoneogenesen ilevern. Man har också sett ett ökatgenutryck vid långvarigt låginten-sivt arbete, vilket kan vara en för-klaring till att kolhydratutnttjan-det minskar under denna typ av ar-bete. Under återhämtningstidenefter ett uthållighetsarbete har mansett ytterligare ökning av PDK4-transkriptionen. Effekten av dettahar tolkats som att muskeln ställerin sig på ökad fettförbränning efter

en fysisk aktivitet för att prioriterasnabb återsyntes av glykogen.

Daglig fysisik aktivitet

Daglig fysisk aktivitet medför somnämnts både metabola och fysiolo-giska förändringar/adaptioner.Dessa förändringar kan ses efterveckors regelbunden fysisk aktivi-tet, men man har även sett effekterefter enstaka aktiviteter bland annaten ökad insulinkänslighet. Omman fortsätter ett träningsprogramför löpning eller längdskidåkningkommer den fysiska aktiviteten attverka som en metabol stressor var-vid olika vävnader kommer attgradvis adapteras för att bättrekunna svara upp mot belastningen,”stressen”. Adaptionerna har bety-delse för vilket bränsle som användsliksom för den fysiska prestationen.Månader av träning medför att mersyre kommer att kunna tillföras ochutnyttjas av muskeln. Ökad hjärt-minutvolym som i första hand orsa-kas av en ökad slagvolym samt ökadmyoglobinhalt och kapillariseringav skelettmuskeln är effekter sombidrar med detta. Man ser även en

ökad mitokondriettäthet och stor-lek i en uthållighetstränad muskel.Citronsyracykelns enzymer liksomandra oxidativa enzymer ökar, medresultat att förmågan att oxiderabåde kolhydrat och fett ökar. Denkanske mest karaktäristiska adap-tionen till uthållighetsträning är enökad fettoxidation både i vila ochunder medelhöga intensiteter. In-tressant är att alla muskelfibertyper-na kan öka sin förmåga att metabo-lisera kolhydrat under fysisk aktivi-tet. Ett flertal av angivna adaptionerbidrar till att man kan öka sin arbet-sintensitet mätt som procent avVO2–max utan att bli uttröttad. Viklarar även av mjölksyrabelastningpå ett effektivare sätt eftersom mjöl-syraclearance ökar för både leveroch muskel såväl under som efterarbete. Uthållighetsträning stimu-lerar också en ökning/aktivering aven transportmolekyl, GLUT-4,som ökar transporten av glukos frånblodet in i muskeln under, somefter, fysisk aktivitet. Det förklararockså varför tränade har större för-måga att utnyttja stora mängderglukos under maximalt arbete.GLUT-4 är troligen den hastighets-bestämmande faktorn för glykoge-ninlagring och förklaringen till attuthållighetstränade snabbare fyllerpå sina glykogenlager än otränadeefter fysisk aktivitet.

Kostens kvantitet

Kostens kvantitet och kvalitet samttimingen av kostintaget påverkardet metabola svaret såväl undersom efter träning eller tävling menhar också betydelse för återhämt-ningsfasens längd. Glukos för mus-keloxidation kan komma från ettflertal källor, glykogenlager i mus-kel och lever samt glukoneogenesfrån lever och från nyligen intagnakolhydrater, exempelvis från ensportdryck. Muskelns glykogenla-ger varierar beroende på kolhydra-tintag och träningsgrad. När dettalager är tömt under långvarig trä-ning eller tävling och blodsockerni-våerna inte kan bevaras på grund avsänkta leverglukosnivåer kommerintensiteten och tiden till utmatt-

Otto Bock Scandinavia AB

Box 623 • 601 14 Norrköping • Tel. 011-280600 • Fax 011-313380 www.rehband.com • www.ottobock.se

Skadehandboken är en enkel handbok över

de vanligaste skadornasom kan uppkomma inom idrotts- och arbetsliv. Förutom att beskriva skadans orsak, symtom och behand-ling ges även exempel på ortosval och sist men inte minst ett rehab-program till varje skada! Rehabprogrammen innehåller inte bara stretchövningar utan även koordinations-, styrke- och rörlighetsövningar.

Beställ ditt exemplar nu!


t

ning att minska. Den återhämt-ning som sker i muskeln efter fysiskaktivitet är viktig för att kunnaklara av kommande aktiviteter.Under vilofasen kan muskeln nor-malt återhämta sig till samma nivåsom före aktiviteten. Om gynn-samma förhållanden råder kan tilloch med överkompensation ske,vilket gör det möjligt att muskelnbättre klarar av påföljande aktivi-tet. Förklaringen är att ett antalgener aktiveras under återhämt-ningen för att bland annat ersättaproteiner som sönderdelats underaktiviteten och ersätta dessa tillsamma mängd eller till och medstörre jämfört med förhållandetföre aktiviteten.

Överkompensation

Muskelglykogen kan även det över-kompenseras på samma sätt. Meka-nismerna bakom detta kan förklarasmed följande. Glukosupptaget iskelettmuskeln sker med hjälp avGLUT-4. Både muskelsamman-dragning (Ca2+-beroende) och in-sulinutsöndring kan stimuleratranslokation av GLUT-4 till cellensmembran där den fungerar som glu-kostransportör in i muskelcellen.Detta anses av många som det has-tighetsbegränsande steget i glyko-gensyntes. För att kunna kopplasamman glukosmolekylerna till gly-kogenmolekyler krävs enzymer avvilka glykogensyntas är den viktigas-te. Två skilda faser kan urskiljas närdet gäller glykogensyntes efter fysiskaktivitet. Den inledande snabbafasen är ej insulinberoende och in-träffar strax efter aktivitetens slut.Kännetecknande för denna fas är attju lägre glykogenlagren är desto merglykogensyntas finns i aktiv form.Fysisk aktivitet ökar även den mäng-den aktivt glykogensyntas. För attglykogenbildning ska ske krävs till-gång på glukos. Denna bestäms iförsta hand naturligtvis om man in-tagit kolhydrater eller ej, men förglukosupptag av muskelcellen krävsaktivering av GLUT-4. Under akti-vitet och återhämtningens förstatimme verkar en aktivitetsframkal-lad translokation av GLUT-4.

Denna effekt avklingar inom någratimmar såvida inte insulin frisätts.Den långsamma fasen inträder se-nare och är beroende av insulin.Efter det att den snabba fasen harebbat ut kommer glykogensyntesenatt gå långsamt såvida inte koncent-rationen av cirkulerande insulinhöjs som en följd av ett kolhydratin-tag. Insulin kommer då att stimule-ra translokation av GLUT-4 till cell-membranet vilket ökar glukosupp-taget i muskelcellen och glukos kanlagras in som glykogen. Allt efter-som glykogenlagren fylls avtar gly-kogensyntasaktiviteten. En intres-sant aspekt är att fysisk aktivitet ökarinsulinkänsligheten, en effekt somkan kvarstå ett antal timmar efteraktiviteten. Idrottsutövare som villöverkompensera sina glykogenlagerbör tömma dessa genom fysisk akti-vitet och därefter omedelbart intakolhydrater. Man bör alltså utnyttjaaktivitetens och kostens effekter påökad glukostransport och glykogen-syntasaktivitet för maximal inlag-ring av muskelglykogen.

Höga fettintag

Fett lagras som triglycerider ifettväv och muskelfibrer (intra-muskulärt). Inlagringen avtriglycerider i muskelfibrernatycks vara beroende av både fet-tintag och metabolisk fitness.Höga fettintag har visats ge ettökat utnyttjande av fett sombränsle både under och efter fy-sisk aktivitet. Många forskarevill förklara detta med ökadeintramuskulära fettlager samtinteraktion med gener som på-verkar fettoxidationen exempel-vis CPT1 genen (tabell 1).Denna gen bildar CPT1=carni-tin-palmitoyl-transferas, somverkar i ett steg som anses somhastighetsbegränsande i fettoxi-dationen. Under vila och aktivi-teter med låg intensitet mättsom procent av maximal sy-reupptagningsförmåga (% avVO2-max), är fett det domine-rande bränslet. Det fett som ox-ideras vid dessa tillfällen kom-mer i huvudsak från plasmans

fettsyror som frisätts från fettväven.Om intensiteten höjs till 65 % avVO2-max kommer fettoxidationenatt öka i absoluta tal. Den ökning avfettoxidation som sker när aktivite-ten höjs från låga intensiteter till denhögre intensiteten svarar i huvudsakintramuskulärt fett för. Det tyckssom om mitokondrietäthet och int-ramuskulärt fettutnyttjande ärfunktionellt relaterat och en del avmuskelns metabola fitness.

Minskad fettoxidation

Hur ändras utnyttjandet (oxidatio-nen) av fett om kolhydrater intasstrax före och under fysisk aktivitet?Mobilisering och oxidation av fett-syror minskar både efter en måltidmed ett högt kolhydratinnehållmen även efter intag av kolhydraterunder aktivitet med låg intensitet.Kolhydratintag under dessa två för-hållanden kommer att ge ett ökat in-sulinsvar. Detta hämmar lipolys ochmobilisering av plasmafettsyrorsamtidigt som det stimulerar uppta-get av glukos i muskeln. Om däre-mot en sportdryck intas under akti-

Novartis Läkemedel • Box 1150 • 183 11 TÄBY • Tel 08-732 32 00 • Fax 08-732 32 01 • www.novartis.se

DIOVAN® Comp är en fast kombination av valsartan och hydroklortiazid och finns i styrkor om 80/12,5 mg, 160/12,5 mg och 160/25 mg. Förpackningar om 28 respektive 98 tabletter.

Referenser: 1. SBU rapport om Måttligt förhöjt blodtryck 2004.2. Mallion J-M et al. Blood Press 2003;12(suppl 1):36-43.3. Wogen J et al. J Managed Care Pharm 2003;9:424-429.www.fass.se.

Power and Protection...for life

Ny utmanare!DIOVAN Comp

160/25

DIO

0502:17

Ny utmanare i tungviktskampen mot hypertoni: DIOVAN® Comp 160/25! Enligt SBU når endast 20–30 % av dagens hypertonipatienter sitt målblodtryck.1 En ändring måste komma till stånd! DIOVAN Comp 160/25 erbjuder kraftfull blodtryckssänkning och god tolerabilitet.2 En effektiv be-handling med hög följsamhet.3 Dessutom har DIOVAN fått en ny indikation för behandling av hjärtsvikt efter nyligen genomgången hjärtinfarkt. Nu börjar tungviktskampen!


vitet med medelhög till hög intensi-tet hämmas fettutnyttjandet för-sumbart. Hur stor effekt som kol-hydrater har på fettutnyttjandeberor på en mängd faktorer av vilkaföljande kan nämnas, mängd ochsammansättning av intagna kolhyd-rater, när intaget sker samt aktivite-tens intensitet. Trots att det sker ettsubstratskifte efter intag av kolhyd-rater är det viktigt att notera följan-de. Intag av kolhydrater timmenföre en aktivitet, är generellt inte tillnackdel, utan i de flesta studier harman kunnat visa på opåverkad ellertill och med på förbättrad presta-tion. Det är viktigt att kolhydraterfinns tillgängliga för att kunna hållaen hög intensitet under arbetet. Närmuskelns kolhydrattillgång är tömdkan intensiteten på arbetet maxi-malt motsvara 60 % av VO2-max.

Försämrad fysisk förmåga

Vid höga fettintag (högre än 50 E-%) kommer intaget av kolhydrateratt minska vilket leder till lägre gly-kogenlager i lever och muskel jäm-fört med intag av en kost med högtkolhydratinnehåll.

Effekten av detta kan vara en för-sämrad fysisk prestationsförmåga vidintensiteter på 65-85 % av VO2-maxunder längre tid. Glykogenlagrensstorlek kan under dessa förhållandenvara en begränsande faktor.

Få studier har kunnat visa på

ökad fysisk prestation efter intag avkost med ett fettintag överstigande50 E- %. Även om fettoxidationenökar något efter fettladdning underexempelvis 5-dagar med högt fettin-tag samt en dag med kolhydratrikkost, har man inte sett några positi-va effekter på prestationsförmåganjämfört med intag av kolhydratrikkost under motsvarande tid.

Koststrategi

I de Nordiska näringsrekommenda-tionerna (NNR) finns både ett folk-hälso- och ett nutritionsmål uttalat.Svårigheterna för både ”Svensson”och den aktive idrottaren är att över-sätta NNR:s rekommendationer tilllivsmedel samt kunna tolka sitt ener-gi- och näringsintag i förhållande tillbehov. Uthållighetstränades kost fo-kuseras idag på en väl sammansattkost med en adekvat sammansätt-ning av samtliga näringsämnen. För-delen med rätt timing och samman-sättning av kostintaget i förhållandetill träning och tävling samt för åter-hämtning är allmänt accepterat.Kolhydraternas roll för både presta-tion och återhämtning vid uthållig-hetsträning är likaså välkänt och do-kumenterat. Varje dags kostintagunder en träningsperiod liknar va-randra både till mängd och till sam-mansättning. En intressant fråge-ställning kan vara följande. Kan manförstärkta träningseffekten om man

periodiserar sitt kostintag under endag eller under ett antal dagar, ellerlängre? Man kan exempelvis periodi-sera kolhydrat- och fettintag till bådetid och mängd. Detta är ett exempelpå nya koststrategier som idag disku-teras bland intresserade.

Det ska bli enklare att röra sig mer och äta sunt. Föratt främja hälsan och förebygga övervikt har Folkhäl-soinstitutet och Livsmedelsverket tagit fram förslagpå åtgärder för bra matvanor och ökad fysisk aktiviteti befolkningen. I förslaget till regeringen ingår 79konkreta insatser på hur det ska bli lättare att röra sigmer och äta bättre. Med underlaget som grund kom-mer regeringen att ta fram en handlingsplan.

79 förbättringsförslag

Exempel på några av de 79 förslagen är:– Ett nationellt program ska upprättas för att invente-ra, rusta upp och förnya skolgårdar så att de inspirerartill lek, rörelse, idrott och utomhusundervisning.– Kommunikation om betydelsen av att äta rätt och

att röra sig ska ingå i verksamheten inom barn- ochmödrahälsovården, skolhälsovården och tandvården. – Fortbildning av personal inom skola, vård och om-sorg om betydelsen av goda matvanor och ökad fysiskaktivitet.– Idrottsrörelsen bör stimuleras att bredda sin verk-samhet och attrahera fler, speciellt människor med enstillasittande livsstil, med utländsk bakgrund ochfunktionshindrade.– Utbudet och tillgängligheten av hälsosam mat skaöka i samhället.– Möjlighet till ökad fysisk aktivitet i vardagen skaöka genom ett statligt program för säker gång- och cy-keltrafik. Den nationella cykelstrategin ska vidareut-vecklas och genomföras.

Bättre hälsa och mindre övervikt

N Y C K E L R E F E R E N S E R

(För fullständig referenslista sewww.svenskidrottsmedicin.org)

3. Heck Amy L, Barosso Cristina S,Callie Margaret E et al. Gene-nut-rition interaction in hu-mane per-formance and exercise respond.Nutrition. 2004;20:598-602.

6. Pilegaard H, Ordway G A, Saltin Bet al. Transcriptional regulation ofgene expression in human skeletalmuscle during recovery from exer-cise. Am J Physiol EndocrinolMetab. 2000;279:806-14.

8. McClelland G B. Fat to the fire: theregulation of lipid oxidation withexercise and envi-ronmental stress.Comparative Biochemistry andPhysiology. 2004;139: 443-60.

10. Wojtaszewski J F P, Hansen B F,Gade J et al. Insulin signalling andinsulin sensitivity after exercise inhuman skeletal muscle. Diabetes.2000;49:225-31.

12. Zorzano A, Palacin M, Guma A.Mechanisms regulating GLUT-4glucose transporter expression andglucose transport in skeletal musc-le. Acta Physiol Scand.2005;183:43-58.


i vet att idrottare påmånga sätt är unika ochställer höga krav på hälsa

och prestationsförmåga. Den dag-liga, ofta mycket omfattande, trä-ningen resulterar i en ökad omsätt-ning av energi- och näringsämnen.Näringsberäkningsprogram ellerlivsmedelstabeller kan idag hjälpaoss att beräkna energi- och näring-sinnehåll för enskilda livsmedel, försammansatta måltider eller förkostregistreringar där flera dagarsmatintag har rapporterats. Det gåralltså att få relativt precisa siffror förhur mycket av olika näringsämnenvi äter och dessa tal kan jämförasmed siffror för ett rekommenderatintag. Vad säger dessa siffror egent-ligen och vad kan/får vi dra för slut-satser? Det kan till en början tyckasenkelt men det kan vara värdefulltatt tydliggöra denna något merkomplexa bild även inom id-rottsvärlden, framförallt då kosten

där allt mer kommer i fokus, när-ingsrekommendationerna ständigtutvecklas och inte minst eftersomnäringsberäknings-program idagfinns relativt lätt att tillgå och an-vänds i vissa fall direkt av tränareeller den aktive själv. Vi kan dess-utom fundera över om denna kvan-titativa analys av kosten alltid ärnödvändig och om inte kvalitativamått rörande val och sammansätt-ning av livsmedel är av minst likastort värde, åtminstone i praktiken.Det vill säga ”han åt en apelsin” kanvar lika intressant som att ”hanhade ett intag på 58 mg C-vita-min”.

Skillnad på rekommenderat

intag och genomsnittligt

behov

Officiella näringsrekommendatio-ner har länge varit en hjälp för attplanera och analysera individersoch gruppers koster. I Sverige utgårvi från de nordiska näringsrekom-mendationerna (NNR), vilka följerliknade principer som Dietary Re-ference Intakes (DRI) i USA och

Canada, samt Reference NutrientIntake (RNI) i Storbritannien. Denordiska näringsrekommendatio-nerna har nyligen reviderats ochpublicerats på engelska med en re-lativt omfattande bakgrundstextför respektive näringsämne (NNR,4:e upplagan, 2004). I denna textpresenteras studier och principersom ligger bakom expertkom-mitténs fastställande av referens-värden för näringsintag. Rekom-menderat dagligt intag för vitami-ner och mineralämnen, som iNNR 2004 benämns recommen-ded intake (RI) och i de amerikans-ka rekommendationerna motsva-ras av recommended dietary al-lowance (RDA), definieras som”den mängd av ett näringsämnesom utifrån dagens kunskapslägetäcker behovet och bibehåller ettgott näringsstatus hos praktiskttaget alla friska individer”. Dennamängd bestäms utifrån det upps-kattade genomsnittliga behovet ien frisk population för aktuell ål-ders- och könskategori. Behovetuppskattas på bästa sätt utifrån ex-

Av A g n e t a A n d e r s s o n

Med hjälp av livsmedelstabeller och dataprogram för kostberäkningar är det lättatt få siffror på hur mycket en idrottare äter av olika näringsämnen och jämföramed rekommenderat intag. För att kunna dra slutsatser utifrån resultatet är detviktigt att veta hur värdena ska tolkas. Ett näringsintag under rekommenderatintag behöver inte vara otillräckligt.

V

Agneta Andersson, dietist, med.dr. Institutionen för hus-hållsvetenskap, avd. kost. Uppsala universitet

Skillnad mellan rekommendationeroch näringsbehov


t

perimentella, kliniska och epide-miologiska studier, och bedömsutifrån för näringsämnet fastställdakriterier. Kriterier som tar hänsyntill kliniska och biokemiska brist-symtom, kroppsförråd, omsätt-ning av kroppspool samt vävnads-nivåer. Dessa kriterier kan skiljanågot mellan olika expertkom-mittéer. När det gäller till exempelkalcium väljer vissa balansstudiersom kriterier medan andra utgårfrån maximala kalciumreserver. Vi-dare bestäms nivån för rekommen-derat intag med en säkerhetsmargi-nal över det uppskattade genoms-nittsbehovet (oftast ca + 2 standardavvikelse utöver medel/median be-hovet), detta främst för att täcka in-dividuella variationer i en majoritet(97,5%) av befolkningen. Man tarockså hänsyn till variationer i när-ingsämnets biotillgänglighet i kos-ten och potentiella negativa effek-ter av höga intag. För en enskild in-divid behöver således ett intagunder rekommenderat intag intenödvändigtvis innebära ett inade-kvat intag. Det finns dock inte i re-aliteten någon exakt nivå för ettegentligt behov och gränserna mel-lan bristfälliga, sub-optimala elleroptimala nivåer är inte helt precisa,utan överlappar varandra. Trots vissosäkerhet när det gäller fastställan-det av behov för den enskilda indi-viden är rekommenderat dagligtintag den bästa riktlinje vi har attanvända oss av. Denna norm an-vänds exempelvis vid analys kostre-gistreringar (100 % = rekommen-derat dagligt intag) eller som stan-dard för vitamin- och mineralpre-parat då de anger att de innehållermotsvarande dagligt rekommende-rat intag (här används ibland dockbegreppet dagligt behov vilket imånga fall inte är helt korrekt omrekommenderat dagligt intagavses, jmf AR och RI, se nedan).Eventuella farmakologiska effekterutöver de nutritioniella effekternaav enskilda näringsämnen har intetagits med vid fastställande avNNR. Däremot tas hänsyn till in-teraktioner med andra näringsäm-nen, exempelvis C-vitaminets posi-

tiva effekt på järnabsorption ochden homocystein-sänkande effek-ten av folat.

Gruppens eller den enskilda

individens intag och behov

Förutom RI anges i näringsrekom-mendationerna också nivån för detuppskattade genomsnittsbehovet,average requirement (AR) i NNR(se tabell 1) och estimated averageintake (EAR) i USA. Om man skautgå från RI (rekommenderatintag) eller AR (genomsnittsbehov)som referensvärde beror på vadman ska använda dessa till. Villman exempelvis värdera det rap-porterade genomsnittliga näring-sintaget i en grupp, låt säga omman undersökt hur gruppen fot-bollsspelare äter (förutsatt ettslumpmässigt representativt urvaloch en adekvat kostundersöknings-metod, se vidare artikel sid 14 idetta nummer), bör man jämföragruppens medelintag med AR ochinte RI. Här har tidigare dock ofta(mindre korrekt) gruppens mede-lintag jämförts med RI, vilket kanleda till att gruppens intag värderasundermåligt fastän det inte behö-ver vara fallet, man överskattar i så-dant fall förekomsten av inadekvatintag. Denna princip förutsätter attsåväl näringsintag och behov ärnormalfördelat. Om så är fallet och

om vi säger att gruppens medelin-tag skulle motsvara AR skulle dettavara tillräckligt för gruppen. Dettaeftersom 50 % av populationenuppskattas ha ett behov under AR

och 50 % ett behov över AR. Gi-vetvis måste dessutom någon typ avspridningsmått anges för att gemöjlighet att värdera ungefär hurstor andel av gruppen, som trotsdet adekvata medelintaget, kan ut-göra en riskgrupp för inadekvatintag. Det finns föreslagna statistis-ka metoder för denna typ av be-dömningar, där man också tar hän-syn till dag-till-dag variationen gäl-

Tabell 1.Exempel på några av de vitaminer och mineralämnen i nordiska närings-rekommendationerna(NNR 2004) där rekommenderat dagligt intag (RI), uppskattat genomsnittligt behov (AR), övregräns (UL) såväl som lägsta intag (LI) finns presenterat.

a RI motsvarar åldersgruppen 18-30 år. b Enbart i form av supplement eller berikning. c Kvinnori fertil ålder rekommenderas 400 mg/dag. d Rekommenderat intag för post-menopasuala kvinnorinom parantes. e 10 mg som tillägg till det vanliga kostintaget. f En nedre gräns för kvinnor i fertilålder kan ej ges utan att se till kvinnans järnstatus. (källa: NNR 2004)

RI a AR UL LI

Män/Kvinnor Män/Kvinnor Män/Kvinnor Män/Kvinnor

Vitamin C mg 75/75 60/50 1000 10/10

Vitamin B6 mg 1,6/1,2 1,3/1,0 25 b 1,0/0,8

Folat µg 300/300 c 200/200 1000 b 100/100

Järn mg 9/15 (9) d 7/10(6) d 25 e 7/(5) f

Selen µg 50/40 35/30 300 20/20


lande intaget av näringsämnet ifrå-ga. Är man däremot intresserad avatt bedöma en enskild individskostintag utifrån en näringsberäk-nad kostregistrering, kan man ald-rig säkert veta var på normalfördel-ningskurvan över uppskattat behovjust denna person befinner sig. Detkan då vara rimligt att jämföra medRI, men då med insikten om att ettintag under rekommenderat intagsom sagt inte nödvändigtvis inne-bär ett inadekvat intag. Det dagligarekommenderade intaget kan dockanvändas som en målsättning ochen riktlinje att diskutera kring närnäringsberäkningen analyseras.

Lätt att tillgodose

näringsbehov

För idrottare, där omsättning-en av åtminstone några vita-min- och mineralämnen san-nolikt är något högre än hosinaktiva personer, men där detinte finns underlag för att fast-ställa någon högre rekommen-derad nivå, förefaller det såle-des rimligt att generellt använ-da RI som riktlinje. Vid när-ingsberäkning av en allsidigkost på 3000-5000 kcal, vilketär ett sannolikt energibehovför många idrottare, nås nivåerkring 200-400 % av RI för deflesta vitaminerna och minera-lämnena. Detta visar att för en hö-genergiförbrukare är RI enkelt attnå och kan till och med överskridasmed god marginal. Vidare bör un-derstrykas att det rekommendera-de dagliga intaget av ett specifiktnäringsämne: 1) förutsätter attintag av övriga näringsämnen äradekvat, 2) gäller för genomsnitt-sintaget över flera dagar, veckoreller månader, 3) avser den konsu-merade mängden, alltså det manverkligen äter, varför man måste tahänsyn till eventuella vitaminför-luster vid värmebehandling ochkostdata måste samlas in på ettnoggrant sätt avseende por-tionsstorlekar samt en noga specifi-cering av aktuella livsmedelspro-dukter.

Varken för grupper eller indivi-

der kan dock en jämförelse med re-ferensvärde (RI eller AR) enskiltavgöra om intaget är adekvat ellerinte, utan kan bara indikera möjlig-heten att så är fallet. Det finns flerastudier som visar att energiintagetofta underrapporteras i sambandmed kostundersökningar, encentral felkälla som alltid bör tas iberäkning, såväl vid forskning somi den kliniska vardagen (se artikelsid 14). Den kost som näringsbe-räknas bör också så nära som möj-ligt representera individens vanligakosthållning om det ska vara rele-vant att uttala sig om personen när-ingsintag, varför kostregistreringaråtminstone bör inkludera 3-dagar,

varav helst en helgdag. För att få enhelt korrekt uppfattning av en indi-vids näringsintag har studier visatatt 3-dagar kan ge en förhållandevisgod bild av energiintaget, medandet exempelvis behövs upp till 44dagar för att ge en exakt bild av enindivids vitamin A intag. I prakti-ken skulle detta dock vara orimligtoch för tidskrävande. Motivatio-nen att kostregistera under längreperioder är ofta liten och man ris-kerar att noggrannheten blir förlåg. Vid bedömning av en personskostdata bör även de angivna nivå-erna för upper limit (UL) och lowerlimit of intake (LI) beaktas (se ta-bell), och för att få en korrekt bildav en persons nutritionsstatus bördessutom kostdata alltid kombine-ras med antropometriska- och bio-

kemiska mått, information omeventuella koststillskott och mål-tidsmönster, övriga livsstilsvariab-ler, medicinsk anamnes och kliniskundersökning.

Fördelning av energi-

givande näringsämnen

Principen kring RI och AR somovan beskrivits gäller för enbart vi-taminer och mineralämnen. Ener-giintag däremot anges som refe-rensvärden för specifika ålders-,köns- och viktgrupper och innefat-tar ingen säkerhetsmarginal. Enenskild persons energibehov börframförallt uppskattas utifrån ennoggrann skattning av personens

fysiska aktivitetsnivå (PAL)tillsammans med uppgifter ombasalomsättningen (BMR),som kan beräknas med hjälp avkroppsvikten. Näringsrekom-mendationer anger också önsk-värd fördelning (E %) av deenergigivande näringsämnenakolhydrater, fett och protein.Denna fördelning har en vidareoch mer praktisk bakgrundoch för den allmänna befolk-ningen ett syfte att förebyggakostrelaterade välfärdssjukdo-mar. För idrottaren avser re-kommenderad fördelning ävenatt täcka det ökade behovet avde energigivande näringsäm-

nena, vilket görs ”automatiskt”med samma relativa fördelning (E%) som för icke-idrottande indivi-der, tack vare det högre energiinta-get. När det gäller idrottaren är detdock intressantare att se till de fördem specifikt rekommenderademängderna av kolhydrat- och pro-teinintag uttryckt i gram per kgkroppsvikt och dag.

Praktisk tillämpning

Om vi analyserar kostintaget kvan-titativt med hjälp av näringsberäk-ningar är det alltså av stor vikt attanvända korrekt insamlad/rappor-terad kostdata, att använda ett ade-kvat referensvärde och att tolkadessa uppgifter på ett förnuftigtsätt. En kvantitativ analys är dockinte alltid nödvändig utan i många


fall förefaller kvalitativa bedöm-ningar av matintaget vara lika infor-mativa och till och med bättre än endåligt utförd kvantitativ analys. Omen kost är allsidig och varierad, alltsåinnehåller livsmedel från alla fö-doämnesgrupper (jämför kostcir-keln eller kostpyramiden) och upp-rätthåller energibalans, motsvarardet med stor sannolikhet en adekvatmängd av samtliga näringsämnen.Förutom variationen och kostenssammansättning bör även tillräck-ligheten avseende portionsstorlekaroch vätskeintag ses över. När det gäl-ler idrottaren tillkommer dessutomriktlinjer kring måltidens ochdryckens ”timing” i förhållande tillträningspass och tävlingsmoment.Vid en kvalitativ och en kvantitativbedömning av kostens sammansätt-ning kan det också vara värdefullt attkomplettera med information omidrottarens målsättning, kunskap,tankar och attityder kring mat ochträning som påverkar livsmedelsvaloch måltidmönster. En förståelsesom kan vara till god hjälp om idrot-taren önskar stöd med att förbättrasina kostvanor.

Tack till: Wulf Becker, Livsmedels-verket och Annika Smedman, insti-tutionen för folkhälso- och vårdve-tenskap, Uppsala universitet, för ge-nomläsning och värdefulla synpunk-ter på manus.

Matbilder: Björn Lindberg ur bro-schyren Uppladdningen.

1. Deakin V. Measuring nutritionalstatus of athletes: clinical and resear-ch perspectives. Chap. 3 in ClinicalSports nutrition. 2nd Ed.Burke Land Deakin V. 2000.

2. Uses of Dietary Reference Intakes.Nutrition Reviews 1997:55(9);327-331.

3. Younger KM. Dietary ReferenceStandards. Chap 7 in: Introductionto Human Nutrition, The NutritionSociety Textbook Series. Ed.GibneyM, Vorster H and Kok F. 2002.

4. Barr S, Murphy S and Poos M. In-terpreting and using the Dietary Re-ference Intakes in dietary assessmentof individuals and groups. Journal ofAmerican Dietetic association 780-788(102):6:2002

5. Becker W, Lyhne N, Pedersen AN,Aro A, Fogelholm M, _órsdottír I,Alexander J, Anderssen SA, MeltzerHM, Pedersen JI. Nordic NutritionRecommendations 2004 – Integra-ting nutrition and physical activity.Nord 2004:13, Nordic Council ofMinisters, Copenhagen.

6. Becker W, Lyhne N, Pedersen AN,Aro A, Fogelholm M, _órsdottír I,Alexander J, Anderssen SA, MeltzerHM, Pedersen JI. Nordic NutritionRecommendations 2004 – Integra-ting nutrition and physical activity.Scandinavian Journal of Nutrition2004; 48: 178-87. Errata i 2005; 49(1).

7.http://www.norden.org/livsm/sk/NNR_Forhandsutgava_14sep04.pdf


(Fullständig referenslista återfinns påwww.svenskidrottsmedicin.org)

Videosystem

ArtroskopipumpSåg- ochBorrutrustning

Suturankare Shaversystem

System förBilddokumentering

NORDIC MEDICAL SUPPLY Byfogdegatan 11 SE-415 05 Göteborg SverigeTel: +46 31 337 90 30 Fax: +46 31 337 90 31 E-mail: [email protected]

ENDOSKOPIprodukter


är vi ska berätta vad vihar ätit talar vi gärna omhur många morötter,

kiwifrukter och apelsiner vi stoppati oss. Men vi avslöjar inte lika gärnahur många semlor vi åt eller hurmycket vin vi drack. Ibland undan-håller vi medvetet det som ansesonyttigt, men lika ofta spelar min-net oss ett spratt. Oavsett vem manär - smal eller tjock, elit eller amatör- så förekommer det mer ellermindre felrapporteringar. Därförbör alla självrapporterade kostdatavärderas med avseende på hur san-nolikt det är att personen verkligenätit det den säger att den ätit.

Resultat från kostundersökning-ar kan användas för att se om ettmåltidsmönster, livsmedels- ellernäringsintag överensstämmer medgällande rekommendationer ellerom resultatet kan kopplas till före-komsten av ohälsa. Inom idrottenanvänds vanligtvis resultatet av

kostundersökningen som underlagför individuell kostrådgivning ochdärmed som ett medel för att opti-mera prestationsförmågan vid trä-ning och tävling. Av intresse är dåatt undersöka aktuellt intag avenergi och enskilda näringsämnensamt måltidsfördelning och när-ingsintag i förhållande till tider förträning och tävling, det vill säga ”ti-ming”. Ofta undersöker man ävenfrån vilka livsmedel idrottarenhämtar sin energi och näring.

De metoder som används förkostundersökning är oftast inter-vjuer, enkäter och registreringar.Målsättningen med undersökning-en, målgruppens egenskaper ochtillgång till både mänskliga ochekonomiska resurser avgör valet avkostundersökningsmetod. Denkosthistoriska intervjun eller denvägda kostregistreringen kan varalämpliga metoder att använda vidundersökningar på idrottare efter-som idrottare räknas som en välmotiverad målgrupp, ofta med re-gelbundna och strukturerade mat-vanor. En kosthistorisk intervjuär tillbakablickande (retrospektiv)

och undersöker det personen harätit under en längre tid tillbakamedan en vägd kostregistrering ärframåtblickande (prospektiv) ochundersöker vad personen äterunder en eller flera dagar framöver.Båda metoderna har felkällor somtill exempel påverkan av minne,uppskattning av portionsstorlekareller påverkan på matintag.

Vi minns frukosten men inte

nattmackan

Det vi äter som huvudmåltiderkommer vi oftast ihåg bra eftersomdet är kopplat till rutiner och där-med till den permanenta minnes-banken. Nattmackan eller ostbitensom snabbt slinker in i munnen närvi öppnar kylskåpsdörren försvin-ner lika snabbt ur medvetandet.Det var något vi gjorde utan attägna det någon större tanke och ärdärmed kopplat till den episodiskaminnesbanken. Av dagens huvud-måltider kommer vi lättare ihågvad vi åt till frukost än det vi åt se-nare på dagen då frukostmåltidenoftast inte varierar lika mycket somövriga måltider.

Av V i o l a A d a m s o n o c h C h r i s t e l L a r s s o n

Inom idrotten används ofta kostundersökningar som underlag för kostrådgivning.Det är då viktigt att resultatet verkligen visar vad idrottaren har ätit så att kostrådenleder till ökad prestation och hälsa, och inte tvärtom.

Viola Adamson, MSc, ansvarig Nutrition CerealiaR&D AB och Christel Larsson, Fil. doktor, nutritionist,Institutionen för kostvetenskap Umeå universitet.

Viktigt att granskakostundersökningar

N


t

Bra att väga maten

Många välmotiverade idrottare harett strukturerat dagsintag av matvilket minskar risken för att glöm-ma. Det är dock vanligt att mantrots hög motivation och struktu-rerade måltidsvanor både glömmervilka livsmedel man ätit och un-derskattar i vilka mängder man ätitdessa. För idrottare som ofta äterstora volymer mat är det svårt attskatta intagen mängd med hjälp avbilder på ”normala” portionsstorle-kar. Då är det bättre att väga maten,men detta i sin tur kan påverka per-sonen att äta mindre eller annor-lunda än man vanligen skulle hagjort eftersom man kan tycka attdet är besvärligt att väga och mäta.Om kostundersökningen pågårunder en längre period eller görsunder en period när träningsmäng-den ökas, bör man vara uppmärk-sam på en ökad underrapportering.Studier har visat att ju högre ener-giomsättning försökspersoner har,desto större är underrapportering-en, samt att graden av underskatt-ning ökar om kostundersökningarupprepas inom samma grupp.

Det förekommer både generelloch selektiv underskattning vidkostundersökningar. Generell un-derskattning betyder att man un-derskattar alla livsmedel ochmaträtter lika mycket medan selek-tiv underskattning är vanlig för liv-smedel och maträtter som innehål-ler mycket fett och socker, till ex-empel snacks och bakverk. Selektivöverskattning kan också förekom-ma, det vill säga man överskattarintaget av livsmedel som är väl ac-cepterade för ett bra kosthåll till ex-empel kostfiberrikt bröd ochgrönsaker. Det är ännu inte fast-ställt om idrottarens vetskap omkolhydratrika livsmedels betydelseför uthålligheten gör att kolhydra-trika livsmedel överskattas selektivti deras självrapporterade kostun-dersökningar.

Att värdera kostintag

Efter en kostundersökning bearbe-tas resultaten och tolkas för att ib-land utmynna i direkta kostråd till

en högpresterande idrottare. Dågäller det att rapporterat kostintagverkligen speglar vad idrottaren ätitoch druckit så att utfallet avkostrådgivningen leder till förbätt-rad prestation och en långsiktigtgod hälsa för idrottaren - och intetvärtom.

Det finns huvudsakligen två ob-jektiva referensmetoder som kanvisa systematiska fel i kostunder-sökningar. Kväve i 24-h-urinin-samlingar kan användas för att vali-dera rapporterat proteinintag, ochmetoden dubbelmärkt vatten kananvändas för att mäta energiom-sättningen och därmed möjliggöravalidering av rapporterat energiin-tag, (se faktaruta 1). Dubbelmärktvatten passar att använda på idrot-tare eftersom den är enkel för dematt använda och det påverkar intede dagliga rutinerna med träningoch tävling. Nackdelen med meto-den är att det isotopmärkta vattnet

samt utrustning för analyser be-tingar en hög kostnad och kräverexpertis för bearbetning.

Valideringsstudier av kostunder-sökningar visar en relativt hög före-komst av underskattningar hosslumpvis utvalda grupper av nor-malviktiga män och kvinnor. I ge-nomsnitt ligger självrapporteratenergiintag 20 % under det upp-mätta värdet, men skillnaden kanvara så stor som 40 %. Överviktigapersoner har en tendens att unders-katta sitt energiintag i högre grad ännormalviktiga 3,8. Underrapporter-ing förekommer även hos idrottareoch varierar mellan 10 och 45% 3.Förekomsten av underrapporteringär förmodligen en förklaring till attman tidigare dragit slutsatsen att id-rottare skulle vara mer ”metabolt ef-fektiva” än andra 3.

Om resultaten från kostunder-sökningen visar att det rapporteradeenergiintaget är mindre än den upp-

Det självrapporterade energiintaget validerades med hjälp av den uppmättaenergiomsättningen. Här dricker Magnus Ingesson sin dos av deuterium ochsyre-18 (DLW).

8 A V 1 0 N Å R B E H A N D L I N G S M Å L E N M E D S T A R T D O S E N C R E S T O R 1 0 M G 1

Tjej

tram

pet

200

5 p

rese

nte

ras

av A

stra

Zen

eca

hjä

rta-

kärl

C R E S T O R T A R D I NP A T I E N T T I L L M Å LC R E S T O R T A R D I NP A T I E N T T I L L M Å L– Sänker LDL-C effektivare än någon annan statin1

äkemedelsnämnden har beslutat att subvention av CRESTORföreligger i de fall patienten inte når behandlingsmålet medsimvastatin.*

CRESTOR är signifikant mer effektivt än atorvastatin på att sänka LDL-kolesterolet på startdos (46% vs 37%) och över hela dosintervallet2.

Eftersom priset för CRESTOR och atorvastatin är detsamma, dos fördos3, är CRESTOR ett kostnadseffektivt alternativ när simvastatin interäcker hela vägen.

AstraZeneca Sverige AB, 151 85 Södertälje. Tel 08-553 260 00. Fax 08-553 231 57. www.allahjartan.se

CRESTOR (rosuvastatin). Kolesterolsynteshämmare. Tablett 10, 20 och 40 mg. Hyperkolesterolemioch dyslipidemi. För fullständig information se FASS.se. CRESTOR är ett registrerat varumärke somägs av AstraZeneca. Licensed from Shionogi & Co. Ltd, Osaka, Japan.• 10 mg är startdos för samtliga patienter oavsett tidigare behandling• Om nödvändigt, kan dosjustering till 20 mg göras efter 4 veckor• Ökning av dosen till 40 mg kan göras efter ytterligare 4 veckor hos patienter med svår

hyperkolesterolemi och hög risk för kardiovaskulär sjukdom som inte når behandlingsmål med 20 mg och som inte har faktorer som predisponerar för myopati/rabdomyolys. Samråd medspecialist rekommenderas när behandling med 40 mg startas.

• CRESTOR bör, liksom andra statiner, förskrivas med försiktighet till patienter med faktorer som pre-disponerar för myopati/rabdomyolys, såsom; tidigare muskelsjukdom eller ärftlighet för sådansjukdom, tidigare muskelsymptom vid behandling med annan statin eller fibrat, hypotyreoidism,nedsatt njurfunktion, alkoholmissbruk, situationer där ökade plasmakoncentrationer avrosuvastatin kan uppstå, ålder > 70 år, samtidig användning av fibrater.

* för mer information om LFN:s beslut, se www.lfn.se

Referenser: 1. Shepherd J, et al. Am J Cardiol 2003; 91 (Suppl): 11C-19C. 2. Jones et al. Am J Cardiol 2003;93:152-60. 3. www.fass.se. C

R102

738/

0502

Med fokus på mål

L

CR-cykel_simva_LT 05-02-22 14.58 Sida 1


mätta energiomsättningen och för-sökspersonerna är viktstabila så ärkostdata förmodligen underskattat,det vill säga, försökspersonerna harätit som vanligt men har inte lyckatsrapportera allt. Om försöksperso-nerna däremot deltar i en prospektivkostundersökning och går ner i viktså har de troligtvis ätit mindre än vadde vanligtvis gör vilket kan bero påatt matvanorna påverkats av att de ärmed i en studie. Kortsiktigt kankostdata som tyder på underrappor-tering vara korrekta för den aktuellaperioden. Men om det är det sannaintaget, skulle det i ett långsiktigtperspektiv leda till viktminskningoch för idrottare betyda en icke-opti-mal prestationsförmåga.

Några praktiska råd vid

kostundersökningar

Även om kostundersökningar är be-häftade med många möjliga felkäl-lor är det ändå det enda sättet att un-dersöka aktuella kostvanor för att fåett underlag för individuell kostråd-givning. Om det inte finns möjlig-

het att använda någon biologiskmarkör som möjliggör validering avresultatet från kostundersökningenfinns några andra råd att följa för attfå en uppfattning om personensrapporterade kostintag är rimligt.Det är bra att fråga personen omhan eller hon håller en viss diet ellerförsöker gå ner, alternativt upp ivikt vilket kan förklara ett rapporte-rat kostintag som verkar avvikande.Om basalmetabolismen (BMR)inte har mätts bör uppgifter ompersonens ålder, kön och vikt in-hämtas för att kunna beräknaBMR. För att värdera om rapporte-rat energiintag är rimligt i förhål-lande till personens aktuella energi-omsättning beräknas kvoten mellanrapporterat energiintag och BMR(EIrep/BMR). Kvoten jämförs medolika cut-offnivåer som är beräkna-de utifrån fysiska aktivitetsnivåer(PAL) där PAL 1,55 räknas somstandard för normalbefolkningen12. En kvot lägre än 1,35 är inte för-enligt överlevnad på lång sikt 12 ochkostdatat kan förmodas vara felrap-

porterat. Om kvoten är 2,5 ellerhögre i en normalbefolkning kandet tyda på överskattning av ener-giintag medan samma kvot kan varahelt normal i en grupp idrottare(Faktaruta 2).

Det finns ingen standardnivå avPAL för idrottare därför bör idrot-tarens individuella PAL beräknasvid värdering av idrottares kostda-ta. Men även ett beräknat PAL elleruppskattad energiomsättning ärbehäftat med en rad olika felkälloroch därför bör objektiva valider-ingsmetoder användas vid värder-ing av idrottarens självrapporteradekostdata.

Faktaruta 1 Dubbelmärkt vatten

En objektiv metod som mäter den totala energiomsättningen hos män-niskan utan att hämma personens levnadsvanor. Försökspersonendricker en noga uppmätt mängd av dubbelmärkt vatten som innehållertvå stabila isotoper, deuterium och syre-18. Under cirka två veckorsamlas enstaka urinprov in som analyseras med avseende på innehåll avde stabila isotoperna. Genom att beräkna omsättningshastigheterna förde två isotoperna och skillnaden i utsöndringshastigheten får man ettmått på individens koldioxidproduktion. Den används sedan för attberäkna personens totala energiomsättning.

Faktaruta 2 PAL

Fysisk aktivitetsnivå (PAL) uttrycks som energiförbrukning i förhållan-de till basalmetabolism (PAL= EE/BMR) och innefattar all fysisk akti-vitet, inklusive sömn, under 24 timmar. En sängliggande eller rullstols-buren person beräknas ha ett PAL-värde på 1,2, medan en person medbegränsad fysisk aktivitet har PAL 1,6 och en person som utövar någonform av fysisk aktivitet på fritiden fyra till fem gånger per vecka om var-dera minst 30 minuter har PAL omkring 1,9 . En mycket aktiv livsstilinnebär PAL 2,5 och under en idrottares träningsperioder varierar PALmellan 2 och 3,5 där PAL över 2,8 representerar mycket hård träning .Svenska längdskidåkare hade under en veckas medelhård träning påbarmark, ett genomsnitts PAL 2,8 med en individuell variation mellan2,3 och 3,3 . Det högsta uppmätta PAL-värdet, 4,7, mättes hos Tour deFrance cyklister under 21 dagar.

1. Gibson RS. Chapter 3. Food con-sumption of individuals. In: Princi-ples of nutrition assessment. Ox-ford New York: Oxford Universitypress 1991;37-47.

2. Magkos F, Yannakoulia M. Metho-dology of dietary assessment in ath-letes: concepts and pitfalls. CurrOpin Clin Nutr Metab Care2003;6:539-49.

3. Hill RJ, Davies PSW. The validityof self-reported energy intake as de-termined using the doubly labelledwater technique. Br J Nutr2001;85:415-30.

12.Goldberg GR, Black AE. Assess-ment of the validity of reportedenergy intakes – review and recentdevelopments. Scand J Nutr1998;42:6-9.

13.Nordiskt Ministerråd. NordiskaNäringsrekommendationer 1996.Köpenhamn. CE Fritzes förlag1996.

14.Black AE, Coward WA, Cole TJ etal. Human energy expenditure inaffluent societies: an analysis of 574doubly-labelled water measure-ments. Eur J Clin Nutr1996;50:72-92.

15.Adamsson V. Dietary intake andenergy expenditure of Swedish elitecross-country skiers. The validity ofreported energy intake and energyexpenditure. Umeå University, De-partment of food and nutrition,2005. Student thesis in food andnutrition, 20 points.




Av M a r i n a S j ö b e r g o c h A g n e t a A n d e r s s o n

Kostmedvetenhetoch ätstörningarinom idrotten

t Omega-3-kapslar ochmycket frukt, drick prote-inpulver, ät långsamma

kolhydrater, ät inte mättat fett ellervitt bröd, drick kaffe och tränainnan frukost för att öka fettför-bränningen!

Detta är bara några av alla påstå-ende som våra idrottare kan mötasav i media. En idrottare som vill nåtoppresultat gör gärna allt för attlyckas. Det kan vara svårt att urskil-ja vilka budskap som är vetenskap-ligt underbyggda eller ej, och vilkasom berör elitidrottare eller ej.Dessutom finns risken att det förvissa individer går till överdrift. Enöverdrift som, utan att han/hontänker på det, istället på sikt kanleda till en ohälsosam situation. Ivissa fall kan det till och med hand-la om en inkörsport till en ätstör-

ning. Men hur vet vi om en aktiv äri farozonen för att utveckla en ät-störning eller kanske redan är drab-bad; och vad skiljer en sund kost-medvetenhet i strävan att presterafrån ett tvångsmässigt kontrolleratätande?

Olika grader av ätstörningar

Idag känner de flesta till begreppenbulimia nervosa och anorexia ner-vosa. Detta är båda mycket allvarli-ga tillstånd (upp till ca 10 % morta-litet vid anorexia) med specificera-de diagnoskriterier (DSM IV).Med bulimia nervosa menas upp-repade episoder av okontrolleradhetsätning och kompensatorisktbeteende för att inte öka i viktsåsom kräkning, laxering, diureti-ka, svält eller träning, att hetsät-ningen och kompensationerna ägerrum minst två gånger per veckaunder minst tre månader, samt attsjälvkänslan i hög grad är styrd avkroppsform och vikt. Med anorex-ia nervosa menas en viktnedgångpå minst 15 % under förväntad

kroppsvikt, en intensiv rädsla förviktuppgång eller att bli fet trotsundervikt, störd kroppsuppfatt-ning och förnekande av allvaret avden låga vikten samt amenorré(minst tre uteblivna menstruatio-ner i följd). Dessutom mår dessa in-divider oftast psykisk mycket dåligtoch har svårt att fungera normalt isin vardag, då livet till stor del styrsutifrån maten och kroppsviktenoch personen är så att säga ”fastlåst”i sitt beteende. Flertalet individersom drabbas av en ätstörning be-finner sig dock i gränslandet avdessa diagnoskriterier (samtligakriterier för anorexia eller bulimiaär inte helt uppfyllda), varför ytter-ligare en diagnoskategori tillkom-mit: ätstörning utan närmare speci-fikation (UNS). Om individen inteheller uppfyller kriterierna för densenare gruppen men ändå uppvisarett stört förhållande till mat ochkroppsvikt, brukar man tala omsub-kliniska ätstörningar. Idrottsa-norexi räknas till gruppen sub-kli-niska ätstörningar. Ett restriktivt

Det kan vara svårt att veta om en idrottare är på väg att utveckla enätstörning eller endast är noggrann med kosten. Tecken på idrotts-anorexi liknar elitsatsningen i sig med noggrann kosthållning ochextrema träningsmängder, ofta med inslag av perfektionism.

Marina Sjöberg är dietist och idrottspedagog, KarlstadsDietistmottagning.

Agneta Andersson är dietist och med.dr. vid Institu-tionen för hushållsvetenskap, avd. kost, Uppsala univer-sitet

Ä


ätande och ett intensivt tränandeses här i kombination med en över-driven rädsla för att gå upp i vikttrots låg kroppsvikt. I föreslagnakriterier för idrottsanorexi behöverdock inte den störda kroppsupp-fattning nödvändigtvis föreliggaliksom att viktnedgången kan varalägre (endast 5 %) jämfört medDMS-kriterierna för anorexia ner-vosa. När det gäller idrottsanorek-tikern kan det vara svårt att identi-fiera henne/honom på grund av attdet kan finnas vissa likheter medelitsatsningen som sådan. Dettakan exempelvis vara ett stort intres-se för kosten, ett kontrollerat kalo-riintag, en låg kroppsvikt, en låghjärtfrekvens i vila, extrema trä-ningsmängder och perfektionism.Dessutom förekommer amenorréoftare hos idrottare än icke-idrotta-re. Det finns dock vissa skillnader.Hos anorektikern blir träningenofta mer planlös och fanatisk, mus-kulaturen minskar, hår och hudkan förändras. Även om prestatio-nen initialt ofta är mycket god, kandet på sikt innebära att balansgång-en är överskriden och negativa kon-sekvenser för hälsa och prestationuppdagas. Idrottsanorexi är såledespå flera sätt ”synlig” och tack vareatt tränare och träningskamrateridag är alltmer uppmärksamma

kan dessa individer få stöd ochhjälp till vård och rehabilitering iett relativt tidigt stadium. Bulemis-ka besvär är emellertid i hög grad”osynliga”, om än mer vanligt, dådessa individer mycket väl kan hanormal kroppsvikt. Individer medbulimi uppmärksammas därförmer sällan och får kanhända inte isamma utsträckning det stöd ochhjälp som ofta behövs. Ett nytt be-grepp som idag allt mer förekom-mer främst i media och poplärtid-skrifter är ortorexi. Ordet ortoreximyntades i USA på 1990-talet aven läkare som träffat ett stort antalpatienter som fastnat i tvångsmäs-sigt ”hälsokostande”. Ortorexikommer från det grekiska ordet or-todox och betyder renlärig, såledesen renlärig inställning till maten.En ortorektikers liv går i huvudsakut på att träna och äta istället förtvärsom, det vill säga att äta ochträna för att kunna leva livet. Perso-nen kan sägas vara sjukligt besatt avförställningar om hur och vad manska äta. En ortorektiker ser oftafrisk, stark och vältränad ut menkan inuti må dåligt av kontrollbe-hovet och ångesten. Ortorexi ärdock inte något vedertaget dia-gnoskriterium, utan betraktas mersom en anorexialiknande sub-kli-nisk ätstörning i ”ny beklädnad”.

Personer med ätstörningar vandrarofta mellan de olika diagnoskriteri-erna (figur 1). En anledning till attäven dessa sub-kliniska ätstörningarbör uppmärksammas är att de i vissafall kan utvecklas till en allvarligareklinisk diagnostiserbar ätstörning.

Är idrotten en risk- eller

skyddsfaktor?

Då vi idag lever i en tid med rikligtillgång på mat och samtidigt ettallt större fokus på utseende ochmånga gånger förvrängda ideal avden ”perfekta kroppen”, så liggerdet nära till hands att många män-niskor får problem med störningari sitt sätt att tänka kring mat. Föru-tom samhället och media så kanäven konflikter i närmiljön samtdålig självkänsla vara bidragandefaktorer för utvecklingen av en ät-störning. Bakgrunden till ätstör-ningar förefaller vara multifaktori-ell och inkluderar ett samspel mel-lan genetik och miljö. Framförallthar samverkan mellan sociokultu-rella, demografiska, biologiska,psykologiska och beteendemässigafaktorer, ibland med bakgrund i ti-digare traumatiska upplevelser,lyfts fram. En komplexitet som av-speglas i numera varierande be-handlingsformer och behov av pre-ventionsinsatser på flera områden.

Figur 1. Olika grader av stört ätbeteende. Modifierad utifrån: Continuum of disordered eating. In: Disorderd eating among athle-tes. K.A.Beals. 2004.


Fler faktorer bidrar till att just id-rotten betraktas som en riskmiljö,åtminstone för vissa individer, närdet gäller utveckling av ätstörning-ar. Data talar för att ätstörningar ärvanligare inom än utanför id-rottsvärlden, vilket främst visatsinom viktrelaterade och estetiskaidrotter och är vanligare hos tjejerän killar. Intressant nog har idrot-ten också diskuterats som enskyddsfaktor. I dessa samanhanghar främst den ökade självkänslanoch positiva kroppsbilden som id-rotten kan bidra med betonats.Liksom att ett tryggt träningskli-mat skulle kunna vara berikande urett psykosocialt perspektiv. Pressenatt uppnå och/eller bibehålla en lågkroppsvikt kan dock i vissa idrotterupplevas stor. Personlighetsdrag ty-piska för idrottaren såsom perfek-tionism, målorientering ochtvångsmässighet är även personlig-hetsdrag som ofta är kopplade tillindivider med ätstörningar. Inom

idrotten har man identifierat en rad”triggers”, faktorer som kan betrak-tas som risk för att utveckla en ät-störning: 1) långvariga perioder avbantning eller viktfluktationer, 2)plötslig ökad träningsmängd, 3)stress och traumatiska upplevelser,4) press från tränare att gå ner i vikt.

Viktigt med öppen attityd

En mer öppen attityd kring ätstör-ningar samt en regelbunden scree-ning – exempelvis intervju ochhälso- och kostanamnes i sambandmed de traditionella fysiska tester-na – är en central faktor som harlyfts fram av medicinska team vididrottscollege. Att det dessutominom vissa idrotter finns ”kropps-viktsideal” förefaller riskfyllt. Dåalla individer har olika förutsätt-ningar kan dessa många gångervara missvisande, och därför omman nu vill tala om ideala kropp-svikter, bör ta hänsyn till individu-ella skillnader och om det är fören-

ligt med optimal hälsa. Detta kanvara komplicerat då kroppsviktenspelar roll för prestationen. Faranär dock om vikten ses som den av-görande faktorn. Om en aktiv trotsallt anser sig kunna prestera bättremed hjälp av en viktnedgång re-kommenderas han/hon ta stöd avprofessionell hjälp. Dessutom börutvecklingen följas upp ochhan/hon noga resonera kring vilkaför- och nackdelar en viktnedgångkan innebära såväl fysisk som men-talt för just honom/henne.

Även om behandling alltid bör skö-tas av professionell vårdpersonalkan tränare och andra i omgivning-en vara mycket betydelsefulla somstöd och hjälp i kontakten medsjukvården samt under behandlingoch rehabilitering. Att visa förståel-se och tillit vid mötet av den aktivemed eventuell ätstörning, och inteanklaga och misstänkliggöra denaktive förefaller särskilt viktigt. Om


sjukvårdspersonal vidare inte visarförståelse för träningens och idrot-tens betydelse för den aktive kan id-rottaren uppleva han/hon inte taspå allvar och motståndet till hjälpför behandling kan öka. Det voresåledes önskvärt att idrotten ochsjukvården i högre grad här utbytererfarenheter. Idrotten bör ständigtlära sig mer om ätstörningar samti-digt som sjukvården kan lära sigmer om idrottens unika krav. Ävenom ätstörningar faller under psyki-atriska diagnoskriterier är det fleranutritionella och medicinska pro-blem som berör mer eller mindrealla i det idrottsmedicinska teamet(exempelvis läkare, sjukgymnast,naprapat, dietist, psykolog och be-teendevetare), varför en spridd för-ståelse och insikt är angeläget hosalla i den aktives omgivning.

En balanserad

kostmedvetenhet

Tänk att mat som tidigare varit såenkelt i dagens samhälle blivit såsvårt! Frågorna kring maten harmånga gånger blivit onyanseradeoch detaljerade kring specifikadelar gällande prestation, ”super-hälsa” och kroppsvikt, istället somförr då det endast var en fråga omatt äta vad som fanns när man varhungrig. Det förefaller således alltmer angeläget att avdramatiseraätandet och bibehålla de positivakänslorna kring maten och målti-den. Samtidigt behöver vi under-stryka idrottarens specifika behovav måltidplanering och hans/hen-nes ökade energi- och näringsbe-hov. En sund kostmedvetenhethandlar om ett varierat, allsidigtoch tillräckligt matintag med när-

ingsrika livsmedel och regelbundnamåltider ”timade” efter träningsti-der, där faktiskt även pizza ochgodis kan (bör?) inrymmas. Det ge-nerella nyttighetstänkandet kanistället om det överdrivs bli onyt-tigt. Ett överdrivet fokus på grönsa-ker och frukt och ett samtidigtundvikande av fett är ett exempel.Samtidigt ska en idrottare kunnatacka nej till en efterrätt och godisutan att bli ”misstänkt” för en ät-störning. Även om kroppsviktenkan spela en viss roll för prestatio-nen förefaller det orimligt att”stöpa alla efter en form”, utan vadsom är ideal kroppsvikt för en indi-vid behöver inte vara det för enannan. Att denna balansgång intealltid är helt enkel torde förklarasav att även idrottaren är en kom-plex människa och inte enbart enkroppsmassa utsatt för gravitation-skraftens lagar, och maten är någotnjutbart och socialt betydelsefulltoch inte enbart bensin som driveren arbetsmotor.

Kurser hösten 2005

Karolinska institutetSektionen för idrottsmedicin

Sista anmälningsdag 15 april

Medicinsk service för elitidrottare, 5p21-23 september 200519-21 oktober 200523-25 november 2005Kontaktpersoner: Anna Jansson 08-517 756 29, Anna Frohm 08-699 66 65http://courses.ki.se/fristående kurser/all-manna kurser

Idrottsmedicin för lärare och tränare, 5p3-7 oktober 200517-18 november 20057-9 december 2005Kontaktpersoner: Björn Engström 08-587 022 48, Gunilla Sundblad 070- 585 85 86

Kvinnor och idrott, 4p15-17 september 2005 13-15 oktober 20051-3 december 2005Kontaktpersoner: Tönu Saartok 070-5527402, Angelica Hirschberg, 08-517 733 26,Ingrid Canholm Pluntky 08- 517 766 69

Övrig information: http://info.ki.se Ingrid Canholm Pluntky, Sektionen föridrottsmedicin, KI, tel 08-517 766 69, 070- 276 66 69 e-mail: [email protected]



I Åke Andrén-Sandbergs artikelom P-piller är inget dopingmedelhar en felaktighet smugit sig in.Det är P-piller som innehåller No-retisteron, som skapar problem.Noretisteron finns i ca 19 olika P-piller och det bryts ned till 19-no-randrosteron. Denna metabolit ärockså den man finner om idrotts-

utövaren sprutat Nandrolon. Do-pinglaboratorierna har ett specielltsätt att hantera förekomsten av 19-norandrosteron i proven, detta föratt inte kvinnor som står på P-pillersom innehåller den substansenskall misstänkas för Nandrolon-doping.

Klarläggande om p-piller

1. Beals KA. Disordered eating amongathletes: a comprehensive guide forhealth professionals. Human Kine-tics, 2004.

3. Sundgot-Borgen J. Eating disordersin female athletes (review article).Sports Med. 17(3):176-188, 1994.

7. Sudi K, Öttl K, Payerl D, BaumgartlP, Tauschmann K and Muller W.Anorexia Athletica. Nutrition20:657-661, 2004


tt hälsofrämjande arbete borde enligt min me-ning utgå från barnen och deras möjligheter tillatt vara fysiskt aktiva. Därför saknar jag i stor

utsträckning riktlinjer för förskrivning av motorisk trä-ning för barn. Barn med motoriska svårigheter får säl-lan, eller väljer att inte, vara med i kamraters ”rörelsele-kar”. Här finns en risk för en ond cirkel, där motoriskasvårigheter leder till minskad övning och därmed ännusämre motorik (Ericsson, 2003). En orsak till befrielsefrån idrottslektioner är ibland att barnet blivit mobbatpå grund av sin klumpiga motorik. Hade mobbade ochöverviktiga elever deltagit mer aktivt i skolans idrottsak-tiviteter om de känt sig säkrare i sina kroppsrörelser?

Den största förändringen i barns och ungdomarshälsa under de senaste 25 åren är en ökande förekomstav psykiska och psykosociala hälsoproblem. Psykiskohälsa kan hindra barn från att tillgodogöra sig under-visning och att vara fysiskt aktiva tillsammans medkamrater. Även här finns alltså ett behov av ett förebyg-gande arbete och metoder för riktade förebyggande in-satser behöver utvecklas. Trots detta saknas i stor ut-sträckning riktlinjer för hur skolhälsovården skullekunna arbeta för att förebygga att barn får motoriskaoch psykosociala problem.

Skolhälsovårdens roll

Skolhälsovårdens mål, som definieras i skollagen, är attbevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsligahälsa och verka för sunda levnadsvanor (Socialstyrelsen,2004). I skollagen framgår att skolhälsovården främstska vara förebyggande. En viktig uppgift är också att be-vaka varje elevs rätt till att få goda förhållanden för sittlärande. I skolhälsovårdens hälsofrämjande arbete ingåratt känna igen elever med ökad sårbarhet, att upptäckasådant som går att påverka och att aktivt bistå eleversom behöver särskilt stöd. Fortfarande är det dock allt-för sällsynt att skolläkare tillämpar FaR och förskrivermotorisk träning för elever som behöver det. Därför blirmöjligheter att få stöd i sin motoriska utveckling ochvid behov extra motorisk träning helt beroende av vil-ken skola enskilda elever går på.

Skolhälsovårdens rutiner vid skolstarten har kritise-

rats för bristande kunskap och resurser. I Socialstyrel-sens riktlinjer för skolhälsovården (a.a.) framgår att bar-nkompetensen inom skolhälsovården måste stärkas ocharbetet mer präglas av hälsofrämjande insatser och före-byggande åtgärder. En kompetent skolhälsovård i sa-marbete med skolans pedagogiska personal är, enligtSocialstyrelsen, en viktig hälsofrämjande resurs för sam-hället, både när det gäller förebyggande åtgärder ochtidig upptäckt av barn i behov av stöd och andra åtgär-der. ”Förutom betydelsen för de enskilda eleverna kantidiga preventiva insatser på sikt reducera vård- och so-ciala stödkostnader för samhället” (a.a., s. 4).

Hur vet vi vilka barn som har nytta av FaR?

Det finns ett uttalat behov av att utveckla effektiva me-toder för identifiering av barn med motorik- och kon-centrationsproblem vid skolstarten, så att dessa får denhjälp med motoriska och perceptuella svårigheter de be-höver. Detta synsätt förstärks av resultat som framkom-mit i Bunkefloprojektet - en hälsofrämjande livsstil(2003), såväl när det gäller motorik, koncentrationsför-måga som skolprestationer. Det finns alltså goda skäl förskolhälsovården att medverka till att utveckla teknikerför observationer och rutiner vid tidpunkten för barnsskolstart. Enligt Socialstyrelsen (2004) är det en utveck-lingsuppgift för skolhälsovården att ta fram och införli-va evidensbaserade arbetsmetoder både i sitt arbete ochi sitt samarbete med andra verksamheter.

Enligt skollagen ska alla elever i grundskolan er-bjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Syftet medhälsobesöken är att hitta oupptäckta funktionssvårighe-ter, sjukdomar och andra hälsoproblem. Hinder för ele-vers utveckling och inlärning bör identifieras och kart-läggas. Det första hälsobesöket ska ske under det förstaskolåret och då borde, enligt min mening, även motori-kobservationer ingå. Motorikobservationer vid skols-tarten ger också möjlighet att identifiera barn med storamotoriska brister som kan ha även andra svårigheteroch där ytterligare undersökning behöver göras.

Skolhälsovården har alltså genom hälsobesöken möj-lighet att ta reda på och kartlägga hälsoproblem och be-lastningar samt deras samband med inlärning och skol-

Ge barn rörelse på receptD e b a t t :

Det finns mycket kunskap om och stort intresse för FYSS, Fysisk aktivitet isjukdomsprevention och sjukdomsbehandling och FaR, Fysisk aktivitet på re-cept. Men blir implementeringen verkligen till något som leder oss framåt?

E

t


gång. Barn med risk att utveckla koncentrationssvårig-heter, motoriska och/eller kognitiva svårigheter skullekunna identifieras vid skolstarten med hjälp av relativtenkla metoder. Flera förslag på hur en undersökning vidskolstarten skulle kunna se ut har presenterats, men förnärvarande finns inte konsensus inom området.

Det mätinstrument som använts för att observeraelevers motorik i Bunkefloprojektet, MUGI observa-tionsschema (Ericsson, 1996), skulle kunna fungera vidscreening-undersökningar även i andra skolor. Det äravsett att användas framför allt av idrotts- och speciallä-rare i samverkan med skolhälsovården för att få en upp-fattning om vilka elever som skulle kunna ha nytta avextra motorisk träning.

Motorik och skolprestationer

Avhandlingen Motorik, koncentrationsförmåga ochskolprestationer (Ericsson, 2003) belyser betydelsen avökad idrottsundervisning och extra stöd i form av motoriskträning i skolan. Resultaten visar att skolan behöver ha enstörre beredskap för att stödja barn med motoriska brister.

Studien visar att motoriska brister oftast inte går överav sig själva och att två idrottslektioner per vecka inte ärtillräckligt. Utan någon form av medveten motorisk trä-ning har de flesta barn med motoriska brister kvar dessalångt upp i skolåren. Därför borde specialundervisningi motorik vara en självklarhet för alla elever som behöverdet. Detta stöd skulle underlättas om skolläkare ochskolsköterskor i större utsträckning tillämpade FaR, såatt motorisk träning kunde erbjudas innan motoriskabrister hann ställa till olika problem för barnen.

Resultaten indikerar dessutom att ökad fysisk aktivitetoch extra motorisk träning kan ha betydelse för skolpre-stationer i svenska och matematik. Förbättrad koncent-rationsförmåga märks framför allt hos elever som hadestora motoriska brister och som fått anpassad motoriskträning i en mindre grupp utöver den ökade fysiska akti-viteten. I de fall där koncentrationssvårigheter är en följdav motoriska brister och för elever där motoriska problemhindrar dem från att kunna utnyttja sina förutsättningar

att lära sig läsa, skriva och räkna borde skolläkaren tilläm-pa FaR och förskriva motorisk träning som ett komple-ment till andra specialpedagogiska insatser.

RF och SISU Idrottsutbildarna har tagit fram ett ut-bildningskoncept för idrottens organisationer och ge-nomför utbildningar av aktivitets- och idrottsledare,som ska ta emot personer med FaR. Förhoppningsvisingår i detta koncept även hur motorikobservationerkan genomföras och hur motorisk träning kan bedrivas.Det vore önskvärt att fler lärare, skolsköterskor och id-rottsledare hade kunskap om hur man kan observeraoch stimulera barns och ungdomars motoriska utveck-ling. Enligt mina erfarenheter som idrottslärare, före-ningsledare och lärarutbildare kan just motoriska bris-ter vara ett hinder och en stor tröskel att ta sig över förbåde barn och vuxna som känner sig okoordinerade ochklumpiga och därför inte vill utsätta sig för att bli betit-tade under fysisk aktivitet tillsammans med andra. Dåkan det kännas lättare att få lov att träna balansförmågaoch koordination enskilt eller i en mindre grupp och attdär i lugn och ro få sakkunnig hjälp med att automati-sera motoriska rörelsemönster.

Mer information om forskningsresultat, motorikob-servationer och motorisk träning finns på:www.go.to/Mugi, www.bunkeflomodellen.com och påwww.idrottsforum.org.

INGEGERD ERICSSON

Lektor i idrottsvetenskapLärarutbildningen, Malmö högskola

REFERENSER:Bunkefloprojektet - en hälsofrämjande livsstil (2003).

www. bunkeflomodellen.com.Ericsson, I. (1996). MUGI observationsschema.

www.go.to/Mugi.Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och

skolprestationer. En interventionsstudie i skolår 1-3.Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhäl-sovården. www.socialstyrelsen.se, artikelnr 2004-130-2.

Foto

Tom

my

Olo

fsso

n

Det är lämpligt att införa motorikobservationer i samband med hälsobesöket under det första skolåret.

En prissänkningmed nästan hälften!

En burk med Glucosine tabletter 90 st kostar då

150:50 vid receptfritt köp. Dygnsdospriset blir

SEK 5:02 istället för tidigare SEK 9:30.

Det är väl en bra nyhet? Glucosine tabletter

90 st finns i burk med lättöppnat skruvlock.

Det miljöcertifierade läkemedelsföretaget Kundservice 020-35 05 05, fax 08-602 53 03, e-post [email protected]. www.recip.se

FINNS PÅ APOTEKETFINNS PÅ APOTEKET

SÄNKT PRIS FRÅN 1 FEBRUARI

Den första februari sänker Recip priset för Glucosine tabletter 90 st.

Den rekommenderade doseringen är 3 tabletter

dagligen fördelat på 3 dostillfällen eller som en

engångsdos.

Vid symtomlindring kan dosen försöksvis

sänkas till lägsta möjliga underhållsdos.

Varje tablett innehåller 509 mg glukosaminsulfat (motsvarande 400 mg glukosamin). Burken har ett lättöppnat skruvlock. Glucosine ska inte användas av skaldjursallergiker och inte heller av gravida, ammande eller personer under 18 år. Tillgängliga förpackningsstorlekar: 90 st, 180 st.

ww

w.f

wd.

se


En aktuell debatt som förekommer rikligt i vår tid är omtöjning av muskel är nyttig eller verkningslös. Både ex-perter i form av forskare och tränare samt idrottsaktivahar flera olika synpunkter i den här frågan. Muskeltöj-ning före och efter fysisk ansträngning har utförts påolika sätt sedan urminnes tider. Man har funnit 2000 årgamla statyer från Bangkok, som visar människor i po-sitioner för olika töjningsövningar.

Många av dagens töjningsövningar har också sitt ur-sprung från den urgamla indiska yogan. Inom sjukgym-nastiken har det länge varit vedertaget att upprepad, re-gelbunden töjning under en längre tidsperiod motver-kar muskelförkortningar och bibehåller normal ledrör-lighet. Ökad muskeltonus är ett annat tillstånd där töj-ning har ett terapeutiskt värde för att undvika rörelsein-skränkning i leder (12). Även om vetenskapen ger ettobetydligt stöd för teorin så anses töjningseffekten beropå neurofysiologiska mekanismer som grundar sig på enhämning av den stretchade muskeln. Detta i sin turminskar det reflexmässiga motståndet som finns som ennaturlig skyddsmekanism som förhindrar en över-sträckning av muskler och senor.

Begränsad framgång

Det finns även mekaniska egenskaper som kan beskri-vas med biomekaniska termer och som de flesta biolo-giska vävnader i människokroppen är muskeln viskoe-lastisk. Den viskoelastiska egenskapen innebär en kom-bination av en viskös del, där deformation i vävnaden ärtidsberoende och en elastisk del, där deformationen ärbelastningsberoende. Detta innebär att när en muskeltöjs ut till en ny bibehållen längd, kommer spänningeni muskeln att minska med tiden (8,12,16).

Stretching före olika idrottsaktiviteter är vanligt blandidrottare och motionärer på olika nivåer. Tekniken för ut-förandet varierar och ofta har kunskapen överförts somen muntlig information mellan olika tränare och aktiva.Det är betydligt mindre vanligt att man har informeratsig om metod och utförande på det vis som sker medandra delar i träningen, exempelvis styrke- och uthållig-hetsträning. Rörlighetsträningen blir i de idrotter sominte är speciellt beroende av en välfungerande och storrörlighet ofta något som bara görs som något som skall”utföras” för att det alltid varit på detta vis. Det kan varaen förklaring till den begränsade framgång som töj-ningsträning förefaller visa i olika vetenskapliga studier.

Vetenskaplig visshet

Evidensen, den vetenskapliga vissheten, för att töjningföre eller efter träning minskar antalet skador är inte till-räckligt stark för att kunna ge några generella rekom-mendationer vare sig för eller emot töjning (13). Fleraförfattare av nya omfattande litteraturstudier betonarfrån den evidens som finns idag att det finns inget somtalar för att stretching har någon skadeförebyggande ef-fekt (9,11,13). Ett annat vanligt mål för töjningsstudierär träningsvärk, där har töjning inte visat sig ha någoneffektfull lindring (9). Försämrad hopphöjd och sämreresultat angående muskelkraft efter stretching finns pre-senterade i några studier (9,11).

Valet av töjningsmetod och utförande av töjningenkan vara avgörande för ett framgångsrikt resultat, både istudier och i den kliniska vardagen. Enligt min uppfatt-ning är inte töjningsstudier alltid utförda på den metodsom är effektivast för töjning av den studerade muskel-gruppen (15). Dessa studier blir då riktlinjer för att det

Det råder delade meningar om stretching har någon skadeförebyggandeeffekt. Det kan bero på att rörlighetsträning ofta utförs rutinmässigt medvarierande teknik. Rörlighet bör tränas på samma sätt som kondition ochstyrka; anpassad efter individ och typ av idrott.

Har stretchingnågon effekt?

D e b a t t :


t

inte alls skulle vara effektivt att töja på den aktuellamuskelgruppen eller muskeln.

Liten effekt av traditionell stretchmetod

Det finns en studie gjord som visar att traditionell sta-tisk stretching av vadmuskulaturen inte har någon ef-fekt på fotledens rörlighet med tårna riktade uppåt motfotryggen (dorsalflexion). Den allmänt vedertagnastretchingmetoden med att trampa långt bak med enafoten och sätta i hälen, och samtidigt ha tyngden påfrämre benet genomfördes dagligen under sex veckor.Resultatet blev att ingen bättre rörlighet jämfört medingen stretching alls kunde registreras (15). Detta är ettmycket tydligt exempel på en vanemässig rörlighetsöv-ning som har blivit ett töjningsbegrepp. Vi som arbetarkliniskt aktivt med att försöka göra muskler längre närett sådant behov finns, har sedan lång tid tillbaka valt enannan modell för att uppnå önskat töjningsresultat påvadmuskulaturen (Bild 2).

Bra resultat med stretching

Töjning av vadmuskulaturen är faktor för att öka dors-alflexionen i fotleden. En studie har visat att den störstaenskilda riskfaktorn för plantar fasciit är inskränkt dor-salflexion (10). Korrelationen mellan den maximaladorsalflexionens vinkel i fotleden och passiv elastiskstiffness vid stretching i dorsalflexion i fotleden har vär-derats i en annan studie (7).

Det finns dock även en del studier som kan påvisaframgångsrika resultat med stretching. I en studiekunde en effekt av ökad rörlighet mätas 24 timmar efterpassiv stretching av hamstrings (lårets baksida) (5). Enbelgisk studie har visat att ett enkelt försäsongstest avmuskelstramhet hos fotbollsspelare kan vara ett givandeled i skadeförebyggande arbete. Resultatet visade att desom hade en statistiskt säkerställd stramhet i dessamuskler vid försäsongstest av rörlighet, också ådrog sig

flera skador i musklerna än de som hade en mindrestramhet och påvisade en större rörlighet (14). Som enmotvikt till denna studie är det även vetenskapligt visatatt dansare som töjer allt för mycket i sina hamstrings-muskler kan få svårläkta muskelskador, då de drar sön-der sina muskler i ett område där muskeln har sitt ur-sprung vid sittbensknölen (1,2).

Förmodligen är det med stretching som med allannan träning av biologisk vävnad i våra kroppar. Det vitränar på blir vi bra på. Det gäller att anpassa rörlighet-sträningen till den vävnad som behöver töjas ut för attöka rörligheten. Töjningen är ett sätt att bibehålla enfullgod ledrörlighet och öka ledrörligheten när denna ärotillräckligt stor. Teknik och utförande kan vara avgö-rande för resultatet i töjningen. Det gäller alltså att rättperson töjer rätt muskel vid rätt tillfälle för att bästa re-sultat skall uppnås. Töjning av muskler skall kunna ut-föras olika för olika muskler beroende på vilken funk-tionsuppgift muskeln har att utföra i rörelse/kroppsar-bete. Det är viktigt att stretchingen doseras till en indi-viduell nivå precis som till exempel styrketräning ochuthållighetsträning. Det är inte framgångsrikt att såsomlagidrottare utför rörlighetsträningen idag, alla töjer li-kadant och lika mycket oavsett individuella variationeroch förutsättningar som kan vara oerhört olika.

Töjning bra metod för kort muskel

När man har en förkortad muskel som hämmar fullkraftutveckling och förmåga till ett fullt normalt rörel-seuttag för aktivitet eller idrott, då är töjning en brametod. Då kan det vara mera framgångsrikt att töja enouppvärmd muskel vid upprepade tillfällen jämförtmed att töja muskeln före eller efter en träningsaktivi-tet. Det finns olika uppgifter i vetenskapliga studier omhur länge och hur ofta muskeltöjning skall utföras. Därförekommer både en aktiv och passiv töjning med vari-ation på tidsintervaller mellan fem och sextio sekunders

Bild 2En töjning av vadens trehövdade muskel kan utföras med en större effektivitet om vi töjer olika delar av muskeln i enfunktionell position i rörelseriktningen. Kroppen bör befinna sig i en fixerad position. Vi kan genom att vinkla uppfotbladet mot t ex en vägg ta ut töjningen genom att enbart röra höft/bål i olika riktningar. (Illustration: Maria Löf-gren, Idé: Pentti Pitkänen )


töjning, i allt mellan en och tio upprepningar (4). Samt-liga som utför upprepad töjning förefaller visa på likvär-diga resultat. Det kan röra sig om en regelbundenhet påen till flera gånger per dag eller vecka (4). Även studierpå äldre människor över 65 år har visat resultat på enökad ROM (Range of Motion) vid töjningsstudier (3).Det har visat sig att en något längre tids töjning vid varjeupprepning ger en större rörlighetsökning än en korta-re tids töjning hos den äldre populationen (6).

Är man till exempel kort i de stora och små skink-musklerna samt de små rotationsmusklerna innanfördessa större muskler, då kan detta vara en vanlig orsak tillbesvär i form av smärta eller obehag på utsidan av knäle-den eller i ländryggen vid löpning. Detta kan avhjälpaseffektivt om man utövar töjning i en position som imite-rar en kroppsposition som efterliknar löpning (Bild 3).

Sammanfattning:

Töjning är en gyllene metod vid behov, kan också varaen skadeorsak vid fel valt tillfälle. Alltså bör vi respekte-ra och värdera rörlighetsträningen, töjningen av musk-ler precis såsom vi gör med annan träning. Välj rättmetod vid rätt tillfälle. Det kan vara en stor skillnad i enpersons tillvaro att känna till, att det kan vara tillräckligtmed att utföra ett fåtal töjningar i en riktig position ochfå ett gott resultat. En väl använd tid i en stressad ochhögteknologisk värld. Eftersom sanningen är ett provi-sorium så finns det ingen som med en exakt sanning kansäga vad som sker vid töjning. Men eftersom det gerbåde syn- och kännbara resultat så finns det en god an-

ledning att fortsätta med denna rörlighetsträning ochatt öka kunskapen om densamma. Töj vid behov ochsomna töjd och nöjd.

PENTTI PITKÄNEN

Leg sjukgymnast, MSc Idrottsmedicin

4. Cipriani D, Abel B, Pirwitz D. A comparison of twostretching protocols on hip range of motion: implicationsfor total daily stretch duration. J of Strength and Condi-tioning Research 2003;17(2):274-278.

9. O.Connor B, Stretching the Truth. It is no bargain!Coach & Athletic Director 2003;jan:46-50.

11.Shrier I. Dose Stretching Improve Performance? A Syste-matic and Critical Review of the Literature. Cl J of Sport-med 2003;14(5)sept:267-279.

12.Sölveborn S-A. Boken om stretching. Ystad, Nordiskabokhandelsförlaget 1982;101-129.

13.ThackerSB, Gilchrist J, Stroup DF, Kimsey CD jr. Theimpact of stretching on sports injury risk: a systematic re-view of the literature. Med Sci Sports Exerc2004;36(3):371-378.

14.Witvrouw E et al. Ghent University, Belgien. Muscle flex-ibility as a risk factor of developing muscle injuries in pro-fessional male soccer players. A prospective study. WCPTCongress 2003 Abstract RR-PL-0071.

15.Youdas JW, Krause DA, Egan KS, Therneau TM, Las-kowski ER. The effect of static stretching of the calf mu-scle-tendon unit on active ankle dorsalflexion range ofmotion. J Orthop Sports Phys Ther 2003;33(7):407-417.

16.Österås H. Kjeldsen H. Bevegelighetstrening - effect ofvirkningsmekanismer. Fysioterapeuten 1999;1:12-17.

Bild 3Genom att lägga upp benet på ett bord och samtidigthålla kroppen i upprätt position såsom vid löpning, är detmöjligt att töja höftens olika muskler på ett individuelltsätt till en god muskellängd i den riktning som kroppenrör sig vid löpning. Det finns en möjlighet att moduleramed andra benets knäled, bålen och höften för att finnaexakt töjningsposition. (Illustration: Maria Löfgren Idé: Pentti Pitkänen)


(Fullständig referenslista återfinns på www.svenskidrottsmedicin.org)

ARTROS

Vad är artros?

Ledytorna täcks av ett några milli-meter tjockt lager av ledbrosk. Led-brosket upptar och fördelar belast-ningen över ledytan och minskarfriktionen vid rörelser. Balansen ibrosket kan störas både av för högoch för låg belastning. När balan-sen störs kraftigt tar nedbrytningenav broskceller överhand och enskada på brosket, artros, uppstår1. Ett problem är att det saknas meto-der för att diagnosticera artrosunder de första åren då processenpågår. I artrossjukdomens senarestadier kan förändringar i ledbros-kets struktur iakttas i form av ojäm-nheter och så småningom sprickor.I slutstadiet förstörs brosket heltoch ben ledar mot ben vid belast-ning1.

Riskfaktorer

Man kan dela in riskfaktorerna i eninre och en yttre grupp. Till den inregruppen hör ålder, ärftlighet ochkön. Till den yttre gruppen hör stör-re ledbelastning i samband med ar-bete och idrott, ledskada och dessu-tom övervikt. Det är dock mycketviktigt att veta att leder inte slits avatt belastas inom fysiologiska grän-ser. Tvärtom ökar måttlig belastninghållfastheten hos biologiska materi-al och en försämring av hållfasthetenses först vid mycket hög ellerfrekvent förekommande belastningsom vid till exempel elitfotboll2.Det finns även studier som visar påatt nedsatt muskelfunktion är enriskfaktor för artros3.

Förlopp

Artros har ofta ett fluktuerande för-lopp, ibland med perioder med för-bättringar av både symtom och led-strukturer. Kliniskt karaktäriserasartros av smärta, stelhet och rörel-seinskränkning av leden. Det är

samtidigt viktigt att påpeka att avdem som drabbas av artros är detbara cirka hälften som har och somkommer i framtiden att ha måttligabesvär. Endast cirka tio procentkommer att bli aktuella för eventu-ella protesoperationer.

Handikapp

Undersökningar visar att knäled-sartros är en sjukdom som inte barager den drabbade smärtor utanockså betydande lidande och funk-tionsinskränkningar i arbete och påfritiden. Enligt WHO: s indelningav handikapp upplever den artros-drabbade individen sig handikap-pad både socialt, samhällsekono-miskt och funktionellt4.

Artros efter skada

Eftersom knäskador är vanliga ilägre åldrar kan man beräkna att to-talt sett har mer än 3,5 % av befolk-ningen mellan 35 och 54 år röntge-nologiska tecken på artros efterknäskada5-8.


Knäskador och artros del 2. Artros och prevention

En minskad risk för knäskador innebär också en minskad risk för utvecklingav artros i knäleden. Försäsongsträning och specifik träning inriktad på balansoch proprioception kan spela en betydande roll för att förebygga skador, fram-för allt hos unga, kvinnliga idrottare.

Anette von Porat är sjukgymnast och delägare till Idrottsskadecentrum i Helsingborg och doktorand vid Lunds Universitet.

Av A n e t t e v o n P o r a t

Färre idrottsskadorförebygger artros


Studier har visat olika resultat påantal personer som drabbas avartros efter sina knäskador: I en stu-die undersöktes 111 knän, av demhade 64 knän ådragit sig artros 36år senare, vilket är mer än 50 %9.

I en studie av 81 personer, 162knän, varav 42 knän hade genom-gått meniskoperationer fann manatt alla de 42 opererade knäna hadeådragit sig artros. Av 120 ej opere-rade knän var det mindre än hälf-ten som ådragit sig artros. Alla varföre detta fotbollsspelare i åldern40-74 år och hade spelat fotboll igenomsnitt sex år på elitnivå10.

Av 77 fotbollsspelare (med enkombinerad främre korsbandsskadaoch meniskskada) hade tre fjärdede-lar av dem artros 20 år efter skadan.Däremot hade endast en fjärdedel avdem med enbart meniskskada fåttartros 20 år efter skadan11.

Av 123 patienter som genomgåtten meniskoperation på Lunds lasa-rett följde man upp 107 stycken 21år senare. I hälften av fallen fannman artros. Det fanns däremotartros i endast 7 % av en kontroll-grupp i samma ålder12.

Av 122 före detta fotbollsspelaresom haft en främre korsbandsskada14 år tidigare, fann man att knappthälften hade fått artros och tre fjär-dedelar hade förändringar på rönt-gen13. Flera studier visar liknanderesultat14-18.

Behandling av artros

Det finns idag ingen medicin ellerbehandling som stoppar artros.Smärta är den största anledningentill att personer med artros sökerhjälp. Därför är den behandlingsom idag erbjuds dessa individer ihuvudsak inriktad på smärtlind-ring. Forskning pågår i många rikt-ningar för att kunna erbjuda dessapatienter bättre behandling. Studi-er har visat att träning, viktminsk-ning och patientinformation gerbra resultat och bör utgöra grun-den i dagens behandling av artros.

Det är generellt sett en dålig kor-relation mellan smärta och ledför-ändringar som upptäcks vid enröntgenologisk undersökning

(Figur 1)19,20. Sambandet mellanmuskelsvaghet och smärta/nedsattknäfunktion är betydligt starkareän sambandet mellan smärta ochröntgenförändringar21,22. Lår-muskelsvaghet är ett av de tidigastesymtomen som den drabbade indi-viden rapporterar. Detta antyderatt muskelsvaghet antagligen upp-står innan ledbroskförändringarblir synliga. Studier har visat att trä-ning av svag muskulatur minskarsymtomen hos artrospatienter23. Ien studie av Deyle fann man att trä-ning förbättrade knäfunktionenoch även att träning verkade för-dröja eller upphäva behovet avknäprotesoperation24. Ingen be-handling har däremot hittills kun-nat visa att den påverkar artrosför-loppet och många artrospatienterkommer tidigt att bli behandlademed kirurgiska ingrepp och pro-tesoperationer.

Muskel- och skelettsinne

Det är många olika typer av sinne-sceller som samarbetar för att gehjärnan adekvat information. Pro-prioceptiv information integreras icentrala nervsystemet för att orien-tera kroppen och underhålla balansoch kontroll. Centrala nervsyste-met får information om kropp-sställning och kroppsrörelser25. In-formationen kommer från senso-rer, så kallade mekanoreceptorersom finns i kroppens vävnader,muskler, senor, skelett och led-

band. Denna information är nöd-vändig för att kunna utföra välko-ordinerade rörelser.

Idag finns det starka bevis förfrämre korsbandets sensoriska roll iledstabiliteten. Det finns bevis förstörd input efter en främre kors-bandsskada samt försämrad postu-ral kontroll och sänkt propriocep-tion. Trots att en mekanisk ledsta-bilitet framgångsrikt kan rekon-strueras efter en främre korsbandss-kada, är tanken att rekonstruktio-nen skall återställa sensoriskt inputkontroversiell26,27.

Det finns även studier som tyderpå att förändrad proprioceptionoch styrkenedsättning, som sesefter traumatisk knäskada, kanbidra till ett ogynnsamt belast-ningsmönster och därmed ökadrisk för artrosutveckling28. Belast-ningsmönstret utgör resultatet avindividens förutsättningar vidgång. Förutsättningarna inklude-rar smärta, rörlighet, styrka ochockså neuromuskulära parametrarsom, balans, koordination och pro-prioception.

PREVENTION

Att förebygga skador

Preventiv behandling som användsför att minska skaderisken och föratt mildra eventuella konsekvenser,till exempel som artros, efter skadasker i grunden på samma sätt inom

BäggederaSymtom som vid artros

Röntgenfynd som vid artros

Figur 1 Sambandet mellan symtom och röntgenfynd.


alla idrotter, med vissa skiftningarför att göra den preventiva delenmer grenspecifik.

Ser man på resultaten av studierpå skador och framförallt konse-kvensen av dessa inser man snabbthur viktigt det är att försöka mins-ka skadorna. Ett av WHO: s målvar att påtagligt minska antalet ska-dor inom idrott och deras allvarlig-hetsgrad innan utgången av år2000. För att detta mål skulle hauppfyllts skulle det behövts mångafler preventiva åtgärder där skade-mekanismer och preventionspro-gram skulle ha följts upp och spri-dits vidare29.

Hur påverka riskfaktorer?

De yttre riskfaktorerna som indivi-dens skicklighet, skor, tejp, skyddoch underlag är kanske relativt lättaatt påverka. Förändring av regel-verk till exempel regler mot ojustspel, är något som kräver insatserpå central nivå.

De inre riskfaktorerna är: ålder,kön, tidigare skador och otillräck-lig rehabilitering, kondition,kroppsstorlek, dominant ben, rör-lighet, muskelstyrka, muskelimba-lans och reaktionstid, stabilitet/ba-lans i kroppen, anatomiska felställ-ningar, fotens uppbyggnad ochpsykosociala riskfaktorer. Om viser på dem så finns det flera faktorervi kan påverka med prevention. Tillexempel rätt och tillräcklig rehabi-litering och bra uppbyggnadsträ-ning inför säsongen.

Om prevention ska kunna ge-nomföras måste programmen varaenkla och lättanpassade till dennormala träningen. Kostnadernaför preventionen får inte heller varaför höga.

Prevention kan göras gruppan-passad, som till exempel förbättraduppvärmning, regelbunden ned-varvning och främjandet av ”fairplay”, eller så kan den göras indivi-danpassad.

Vid en individanpassad preven-tion gäller det att förbättra indivi-dens svaga punkter, till exempeldålig balans, muskelstramhet, im-balans av muskulatur etc.

Minskning av skador

HoppträningEn av de första studierna där manföljde ett program med neuromus-kulär träning av kvinnor under ensäsong gjordes 199930. Insatsen be-stod av ett hoppträningsprogram,indelat i tre faser; 1) teknikfas, 2)grundläggande fas och 3) utföran-de fas.

I studien ingick två grupper, 15lag som tränade programmet i sexveckor och 15 lag som tränade somtidigare. Dessutom deltog 13 man-liga lag som fortsatte sin vanligaträning utan hoppträning. Skillna-den i skadefrekvens mellan den trä-nade gruppen och den otränadegruppen efter en säsong var att denotränade gruppen hade fyra gångerhögre skadefrekvens än den träna-de. De manliga lagen hade en ska-defrekvens som var lägst av de tregrupperna30.

Försäsongsprogram

R. Heidt visade i sin studie av kvinn-liga fotbollsspelare, 14 till 18 årgamla, att det blev en minskning avskador mellan de som fick genomgåett preventivt försäsongsprogrammot dem som genomförde sedvan-lig försäsongsträning31. Pro-grammet bestod av en kombinationav grenspecifik konditionsträning,hoppträning, hopprepsträning, töj-övningar och rörlighetsträning föratt öka hastighet och smidighet.Programmet varade i sju veckor ochinnehöll 20 träningstillfällen. Des-sutom försvårades övningarna fort-löpande31.

I en tvåårig studie av manliga fot-bollsspelare visar man en signifi-kant skillnad av skadefrekvens mel-lan träningsgruppen och kontroll-gruppen32. Grupperna kom fråntvå helt olika geografiska platser föratt förhindra spridningen av pro-grammet mellan grupperna. Manvalde lag som varken hade sjukgym-nast eller läkare knutna till sig. Bådagrupperna bestod av högre ochlägre divisionsnivåer. De medver-kande individerna var 14-19 år. Pre-ventionsprogrammet bestod av för-bättringar av uppvärmningen, re-

gelbunden nedvarvning, tejpningav instabila fotleder, kontroll så attall rehabilitering var adekvat ochfullföljdes, och motivation för attspela utan ojustheter. Dessutom ge-nomfördes ett träningsprogram en-ligt ”F-MARC Bricks”. F-MARCBricks är ett träningsprogram i tiopunkter för att öka stabiliteten i fot-och knäleden, öka rörligheten ochstyrkan i bål, höft och benmuskula-turen och dessutom öka koordina-tionen, reaktionstiden och uthållig-heten. Alla spelarna fick tränings-råd och upplysning om sina svagapunkter av en sjukgymnast32. Närman jämförde resultaten mellanolika divisionsnivåer fann man attde lägre nivåerna hade bättre resul-tat av preventionsprogrammet ände högre divisionerna. Detta visaratt prevention bör sättas in tidigt föratt få bästa resultat.

Balans och styrka

Inom handboll är mer än hälften avskadorna traumatiska och drabbarbenen. Av dessa är mer än hälftenav skadorna orsakade utan yttre på-verkan som knuffar etc.29. Underen säsong i Danmark deltog 22 lag(237 kvinnliga handbollsspelare ien ålder av 16–18 år) i en studiemed prevention33. Elva lag lottadesatt genomgå prevention. Man sågtill att blanda grupperna på olikadivisionsnivåer, golvtyp, ålder, trä-ningstimmar och tidigare skador.Programmet var uppbyggt som ettträningsprogram designat för reha-bilitering av idrottsmän med fot-ledsinstabilitet eller främre kors-bandsskador och innehöll minst

Gemensamt projektProjektet genomförs i samarbetemed Allmänna arvsfonden, Reu-matikerförbundet, Riksidrotts-förbundet, SISU (Idrottsutbil-darna) och IdrottshögskolanStockholm.Läs mer på: www.reumatikerforbondet.orgwww.sisuidrottsutbildarna.se


två funktionella övningar för varjestor muskelgrupp. Moment somingick för benen var enbens- ochtvåbenshopp i trappor och i rutorpå golvet. Alla momenten var an-passade för att vara en naturlig delav idrottsmomenten, handboll idetta fall. Efter säsongens slut visa-de det sig att träningsgruppen hadefärre skador än kontrollgruppen,14 mot 66 antal skador totalt, enskadefrekvens på 4,6 mot 23,4 per1000 matchtimmar33. Säsongenefter gjordes samma studie om fastman delade in träningsgruppen itvå grupper. Den ena gruppen an-vände balansplatta tillsammansmed det preventiva programmet,medan den andra gruppen endastgjorde det preventiva programmet.Gruppen som använde balansplat-ta hade en skadefrekvens på 2,4skador per 1000 matchtimmar,medan gruppen utan balansplattaen frekvens på 6,9 skador per 1000matchtimmar34.

Slutsatser

De här resultaten tillsammans medandra studier tyder på att specifikträning inriktad på balans och pro-prioception har en betydande rollvid prevention av framförallt ungakvinnliga idrottare inom sportermed pivoterande och hoppandemoment.

8. Williams M, Frankel S, NanchahalK, Coast J, Donovan J. DHA pro-ject: Epidemiologically based needsassessment: Total knee replace-ment, 1994. 1994.

9. Gelber AC, Hochberg MC, MeadLA, Wang N-Y, Wigley FM, KlagMJ. Joint injury in young adultsand risk for subsequent knee andhip osteoarthritis. Annals of Inter-nal Medicine 2000;133:321-328.

12. Roos H, Laurén M, Adalberth T,



Fria föreläsningar på Vårmöteti Karlstad den 22–24 april.

FYSIOLOGIBjörn-Erik Gustafsson:

Decreased intramuscular blood flow intennis elbow

Erik Rullman:Erytropoietin-receptorer uttrycks ihuman skelettmuskulatur

Kajsa Gilenstam:Betydelsen av klubbstyvhet och puc-kvikt på puckhastighet vid slagskott ut-förda av damhockeyspelare

Stefan Perhamre:Finn din form – Ett framgångsrikt över-viktsprogram

Gabriella Ragnerstam:Intramuskulärt blodflöde vid låg respek-tive hög glykogen koncentration

Kadi Fawzi:The effects of aging on satellite cell fre-quency in human skeletal muscle

Kadi Fawzi:Changes in CD4+CD69-,CD8+CD69-and monocytes CD14-following 2 daysof high intensity interval training andafter one day of recovery in well trainedjunior cross-country skiers

Ronny Bent Rönnestad:Effect of single and multiple set strengthtraining on maximal strength

Ronny Bent Rönnestad:Effect of single and multiple set strengthtraining on hypertrophy and strength

TRAUMATOLOGIMartin Hägglund:

Injury prediction in professional footballJan Ekstrand:

EURO 2004, Injury StudyJan Näslund:

Diffust skintigrafiupptag hos patientermed patellofemoral smärta

Linda R Swirtun:Vem väljer främre korsbandsrekonstruk-tion och varför?

Viggo Blomlie:Stressfrakturer i ländryggens bågar påvi-sade med MRT hos 3 elitidrottare

Marita L Harringe:Ländryggsbesvär samt träningseffekt avstabiliserande segmentell muskelträninghos unga kvinnliga truppgymnaster

Karl Gisslén:Hög förekomst av kliniska diagnosenjumper’s knee och radiologiska föränd-ringar bland junior volleybollspelare påsvensk elitnivå jämfört med matchandeav kontroller

Anna Jansson:Tillväxt hos unga individer och dess på-verkan på general ledlaxitet, skulderlaxi-tet och skulderrörlighet – en tre års upp-följning

Pennti Pitkänen, Ghasem Nasiri:Stretching of external rotation Hip mu-sculatures in a functional position. Acomparing between stretching with anwarming up

Roos EM, Jonsson K, LohmanderSL. Knee osteoarthritis after meni-scectomy. Prevalence of radiograp-hic changes after twenty-one years,compared with matched controls.Arthritis & Rheumatism1998;41(4):687-693.

21. Hurley MV. The role of muscleweakness in the pathogenesis ofosteoarthritis. Rheumatic DiseaseClinics of North America1999;25(2):283-297.

30. Hewett TE, Lindenfeld TN, Ric-cobene JV, Noyes FR. The effect ofneuromuscular training on the in-cidence of knee injury in female at-hletes. A prospective study. Am JSports Med 1999;27(6):699-706.

31. Heidt RS, Jr., Sweeterman LM,Carlonas RL, Traub JA, TekulveFX. Avoidance of soccer injurieswith preseason conditioning. Am JSports Med 2000;28(5):659-62.

32. Junge A, Rosch D, Peterson L,Graf-Baumann T, Dvorak J. Pre-vention of soccer injuries: a pro-spective intervention study inyouth amateur players. Am J SportsMed 2002;30(5):652-9.

Fria föredrag Vårmötet i Karlstad


På det internationella symposiet om hjärnskakningar i Prag diskuteradesbehandlingar, tester och när återgång till idrott kan ske efter en hjärnskak-ning. En ny konsensus är planerad under våren utifrån kongressen och påVårmötet i Karlstad kommer aktuell forskning i ämnet att presenteras.

nder två intensiva dagar i början på novem-ber 2004 gick det andra internationella sym-posiet om hjärnskakningar av stapeln på ho-

tell Hilton i Prag, Tjeckien. Detta var ett samarrange-mang mellan Internationella Ishockeyförbundet, FIFAoch Internationella Olympiska kommitténs medicins-ka utskott.

Mötet var en uppföljning av det första symposiet somhölls i Wien år 2001, där man lyckades skapa en unikkoncensus om handläggning av hjärnskakningar(www.physsportsmed.com/issues/2002/021202/Aubry.htm). Syftet med mötet i Prag var nu att uppdateradenna konsensus.

Från Sverige kom endast fyra ortopeder vilket kantyckas lite förvånande då symposiet samlade alla värld-sauktoriteter inom hjärnskakningsområdet.

Första dagens möte ägnades huvudsakligen åt epide-miologi, kliniska symtom, neuropsykologiska tester, re-habilitering samt specifika pediatriska problem.

Dagen därpå diskuterades olika biologiska aspekterpå hjärnskakning, liksom röntgen- och magnetkame-raundersökningar. Vidare tog man upp handläggning-en av hjärnskakningar och hur återgången till fysisk ak-tivitet bör ske.

Färre hjärnskakningar i NHL

Det konstaterades från NHL att man de senaste årennoterat en tendens till minskning av antalet hjärnskak-ningar. Liknande data har vi i Elitserien den senaste sä-songen. Dock var incidensen av hjärnskakningar betyd-ligt lägre i NHL än vad vi funnit i Sverige. Anmärk-ningsvärt var att i NHL resulterade var fjärde hjärnskak-ning i en bortovaro på mer än 21 dagar. Att behöva varaborta från att spela ishockey så länge på grund av

hjärnskning är mycket ovanligt i Sverige. Det verkarsom om de lättare hjärnskakningarna inte alltid upp-täcks i NHL. Att det sker en underrapportering konsta-terades även av professor Cantu, USA, som i sitt före-drag hävdade att upp till 70 % av hjärnskakningarna iNFL (Amerikansk proffsfotboll) aldrig blir registrerade.

Vid OS i Aten gjordes en kartläggning av antalethjärnskakningar och man fann då att vattenpolo ochhandboll hade procentuellt flest hjärnskakningar. I vat-tenpolo var 56 % (!) av totala antalet skador hjärnskak-ningar. Tyvärr hade man inte redovisat incidensen, var-för denna siffra egentligen inte säger så mycket.

Neuropsykologiska test inget facit

Användandet av neuropsykologiska tester för att styraåtergången till idrott verkar vara i ökande. Det poängte-rades vikten av att utföra s.k. ”pre-season test”, för att fåfram individens ”baseline-värde”. Nästa test görs då in-dividen är helt symptomfri från sin hjärnskakning.Detta nya värde jämförs sedan med baseline-värdet ochom man presterar sämre på testet rekommenderas attidrottaren inte återgår i aktivitet där man löper risk attfå en ny hjärnskakning.

Många föredragshållare poängterade att alla spelareska vara helt symptomfria innan de gör ett neuropsyko-logiskt test och man aldrig får återgå i aktivitet om manhar symtom i vila eller ansträngning. Det framhölls vi-dare att neuropsykologiska tester inte kan användassom ett facit på när spelaren får återgå till aktivitet utanär ett hjälpmedel för att göra en så korrekt medicinskbedömning som möjligt.

Viktigt är att komma ihåg att många idrottare negli-gerar sina symtom. Att ställa frågan: "Mår Du bra?" geroftast ett falskt positivt svar. Fråga i stället: "Hur mår

2nd International Symposium on Concussion in Sport

Neuropsykologiska testerstyr återgången efter skada

U

Du på en skala från 0-100?". Om idrottaren då svarar etttal som lägre än 100, så blir följdfrågan: "Vad är det somgör att Du inte mår 100?". Man kan då få indikationerpå huruvida vederbörande har kvarstående symtom påen hjärnskakning eller ej.

Professor Karen Johnston, Kanada, redovisade prin-ciperna för rehabilitering efter en hjärnskakning ochkonstaterade att denna måste ske individuellt och varastegvis. Den första tiden efter en hjärnskakning då manfortfarande har symtom, skall vilan vara total, det villsäga både fysisk och psykisk - undvik bilkörning, TV-spel, TV-tittande, filmer och musik. Den fortsatta reha-biliteringen skall vara idrottsspecifik och realistiska målskall sättas. Viktigt är att känna till att styrketräning skakomma sent i rehabiliteringen med tanke på att ett ökatintraabdominellt tryck även resulterar i ett ökat tryckintracerebralt.

Barn med hjärnskakning

Handläggning av barn med hjärnskakning har heltandra förutsättningar. Barn kräver relativt större våldmot skallen för att få samma symtom som en vuxen. Vi-

dare är det först vid 14-15 års ålder som barnen har devuxnas kognitiva mognad. Att använda neuropsykolo-giska tester för att bedöma hjärnskakningar hos barn ärinte meningsfullt, eftersom man då måste ha ett baseli-ne värde var 6:e månad. Det finns idag inte några rikt-linjer för hur man skall handlägga barn med hjärnskak-ning, men en generell försiktighet vid återgång till id-rott rekommenderas. Risk finns för att ett så kallat ma-lignt hjärnödem kan uppträda efter ett trauma motskallen. Sålunda noggrant evaluera barnets status ochaldrig tillåta återgång till idrott om det finns minstakvarvarande kognitiva symtom.

Professor Kelly, USA, visade att medvetslöshet är enmycket dålig predictor för hur allvarlig hjärnskakning-en är. Effekten av ett trauma mot skallen anses bero påvilket centra i hjärnan som drabbats och medvetslöshetoch kramper beror på att djupare liggande strukturerhar påverkats. Detta betyder dock inte att skadan är all-varligare. Individer med amnesi, framför allt retrograd,presterade sämre på neuropsykologiska tester i jämfö-relse med de som varit medvetslösa.

I en undersökning från USA kunde man konstatera

tDu får handfasta rekommenda-

tioner för fysiska aktiviteter, bådenär du är frisk och när du drabbats aven rad olika sjukdomar. Du kanockså läsa om träning under olikaskeden i livet. Svenska experter,främst läkare och sjukgymnaster,delar med sig av vetenskapligt beprövad kunskap och av sina erfar-

enheter från mångårigt arbete medolika patientgrupper.

FYSS för alla ges ut i samarbetemellan Apoteket och YFA,Yrkes-föreningar för Fysisk Aktivitet, ochkostar 117 kronor på Apoteket. Du kan även beställa FYSS för allapå apoteket.se.

Lär dig mer om motion och hälsa.

Telefon 0771-450450 | www.apoteket.se

Att motion förebygger allehanda sjukdomar har du hört många gånger förut.Nu finns de bästa tipsen från landets ledande experter samlade i boken FYSS för alla.


att många idrottsmän hade en störd balansfunktionefter hjärnskakning. Kanske kan detta i framtiden varaett av de tester som man kan använda för att avgöra närindividen skall återgå i aktivitet. Det pågår för övrigtidag, vid Winternet i Boden, en studie av balansförmå-gan efter hjärnskakning hos ishockeyspelare.

För att visa komplexiteten i hjärnskningsproblemati-ken så belystes även de genetiska aspekterna påhjärnskakning av Dr Jordan, USA. Studier på boxarehar visat att individer med Apo-E allell återhämtar sigsämre efter hjärnskakning och att dessa individer riske-rar en påtagligt ökad risk för att tidigarelägga debutenav en Alzheimer sjukdom.

Professor Karen Johnston redovisade i ett trevligt fö-redrag hur man med hjälp av funktionell MRI hos pati-enter med symtom kunnat iaktta en lägre aktivitet ihjärnan. Detta är dock fortfarande på forskningsstadietoch några direkta slutsatser om vad det kommer att ge iframtiden kunde man dock inte dra.

Tysk undersökning av fotbollsspelare

Ifrån Tyskland presenterades en undersökning av neuro-peptiden S-100B hos fotbollsspelare. Man kunde kon-statera att vid kontrollerad nickning steg S-100B värdetendast obetydligt. Man fann heller inga skillnader mel-lan de som hade nickat och de som bara ägnat sig åt nor-mal fotbollsaktivitet. Studier om S-100B pågår även iSverige och kommer att belysas i samband med vårmö-tet i Karlstad.

Professor Paul McCrory, Australien, diskuterade

olika medicinska behandlingsalternativ vid hjärnskak-ningar. Han noterade att kloralhydrat kan användas dåden återställer den normala sömnrytmen. Man harockså sett väldigt positiva effekter på läkemedlet su-matriptan (Imigran® ) mot den postcommotiella hu-vudvärken. Dock är det tveksamt om man kan rekom-mendera detta för rutinbruk, då man inte vet om manmaskerar symtomen. Professor McCrory nämnde vida-re att det är vanligt med depression efter hjärnskakningmen han avrådde från insättandet av antidepressiv me-dicinering.

Kongressens nästa sista föredrag hölls av Dr MichaelTurner, läkare och medicinskt ansvarig i Engelska Jock-eyförbundet. Han höll en bejublad föreläsning omhjärnskakningar inom ridsporten och kunde konstateraatt ridsporten hade den absolut högsta frekvensen avhjärnskakningar av alla idrotter i Storbritannien.

Under våren 2005 är det planerat en konsensus ävenifrån denna kongress. På Svensk Idrottsmedicinsk före-nings vårmöte kommer det att hållas ett symposium omhjärnskakningar. Det är bara att gratulera alla komman-de deltagare att arrangörerna lyckats knyta upp en så ge-digen gästföreläsare som Professor Karen Johnston.Missa inte tillfället. Vi ses i Karlstad.

YELVERTON TEGNER

Läkarhuset Hermelinen, Luleå BENGT GUSTAFSSON

Idrottskliniken, Solna

De senaste åren har man noterat en minskning av antalet hjärnskakningsar i såväl i NHL som i den svenska eliteserien.

Foto Alf Lindberg


Förra året gavs boken ”FYSS” ut i ettsamarbete mellan IdrottsmedicinskaFöreningen med Yrkesföreningar förfysisk aktivitet och Statens Folkhäl-soinstitut som resultat av en nätver-sion på www.fyss.se. Nu har IMFsförre ordförande och fysiologiprofes-sor Jan Henriksson arbetat vidaremed konceptet och sett till att kun-skapen också förs ut till allmänheten.Boken ”FYSS för alla” skall således sessom en fortsättning av den versionsom riktats till medicinskt utbildade,men som nu skrivits så att också medicinskt outbildadeförstår vad man vet i ämnet. Tre nya kapitel finns dessu-tom med: Anorexi och andra ätsjukdomar, graviditetoch neuromuskulära sjukdomar.

En milstolpeVi har i en tidigare recension i Svensk Idrottsmedicin av”FYSS – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjuk-domsbehandling” uttryckt vår stora glädje över denboken, och det är nu lätt att fortsätta med ovationerna.Denna bok är nämligen en av de viktigaste milstolparnai svensk idrottsmedicins historia, väl i klass med LassePetterssons och Per Renströms ”Skador inom idrotten”,som i många avseenden var inledningen till den moder-na svenska idrottsmedicinen. Kanske är ”FYSS för alla”nästa steg.

Specialister på knän och hälsenorDe flesta idrottsmedicinare har dragits till vår föreningpå grund av det egna intresset av idrott. Låt oss gissaatt mer än 90 procent av alla IMFs medlemmar harvarit – och förhoppningsvis är – idrottsaktiva. Närman väl kommit så långt att man både är medicinsktutbildad och idrottare är det emellertid tydligt attverksamheten huvudsakligen för de flesta kommer attbestå av idrottsskador. Simlandslagets läkare BengtEriksson har uttryckt det som att ”Kroppens viktigas-te organ tycks vara det främre korsbandet”. Detta skallses som att det är så som idrottsutövarna, våra presum-tiva kunder, ser oss och så som massmedia älskar attbeskriva oss: specialister på knän, hälsenor och kanskenågot mera.

Detta behöver inte vara fel, men det är naturligtvistill någon del en självuppfyllande profetia: vi ställer upp

på det som idrottsutövarna vill ha osstill. Det är rimligt. I ytterligare någrafall vill de att vi skall hjälpa idrottenmed fysiologiskt baserade tränings-råd, men då rör det sig vanligen ombåde medicin och idrott på toppnivå,och några enstaka av oss blir tillfråga-de i kampen mot doping. Sett ur ettstörre perspektiv är emellertid dennaverksamhet ibland på gränsen till lyx-sjukvård och om inte idrotten haft enså stark ställning inom samhälletsTV-konsumerande underhållnings-

del så hade det varit svårt att berättiga idrottsmedicinensamtidigt som geriatrik, arbetsmedicin och internatio-nell hälsovård med flera får för lite resurser.

Att hjälpa MedelsvenssonFörsvaren för idrottsmedicinen som idé och specialitetär huvudsakligen två. För det första är det så roligt atthålla på med den, den ger så mycket för både medicina-re och idrottsutövare, den är efterfrågad, och den görsnästan alltid på fritidsbasis och med mycket begränsadekonomisk vinning. Det andra argumentet är kanske ur

FYSS för alla. En bok om att röra på sig för

att må bättre samt att förebyg-

ga och behandla sjukdomar

Jan Henriksson (red)Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, Stockholm, 2004198 sidorISBN: 91-85574-51-1

Idrottsmedicin när den är som bäst

samhällssynpunkt tyngre: genom idrottsmedicinenskunskap har många ”vanliga” patienter blivit hjälpta –kan man bota elitidrottare så kan man också användakunskapen till att hjälpa medelsvensson och kan manförebygga idrottsskador så kan man också förebyggamedelsvenssons förslitningsskador i arbetslivet. Och såvidare. Dessa argument är tunga och dessutom lätta attunderbygga. Idrottsmedicin är kul och ger viktiga bi-drag till andra discipliner.

En hjälp till individ och samhälleMen – den viktigaste idrottsmedicinska kunskapen harden svenska idrottsmedicinen bara nosat på. Det berörden del där fysisk aktivitet i sig kan användas både somprevention för sjukdomar och som behandling av sjuk-domar. Det rör sig då inte om marginella effekter ochmarginella sjukdomsgrupper utan det rör sig om destora folksjukdomarna: hypertoni, alkoholproblem,andra psykiska sjukdomar, diabetes, hjärt- och lung-sjukdomar, ryggont och artros för att ta några exempel.Vi, det vill säga vi med idrottsmedicinskt intresse, harhär något väsentligt att komma med och något sombåde hjälper de enskilda patienterna och samhället somhelhet. Något väsentligt och något vi bör vara stoltaöver!

Begränsade biverkningarVi lever i ett samhälle som är tungt medikaliserat, ochvåra patienter förväntar sig när de kommer till sin läka-re att få mediciner mot symptom och sjukdomar. Medi-cinerna är ofta dyra, har biverkningar och har iblandtveksam långsiktig effekt. Dessutom har medicinering-en biverkan att det tar en del av ansvaret från den sjukeoch gör det till ”läkarnas sjukdomar”.

Det som ”FYSS” och ”FYSS för alla” ger oss är emel-lertid en kunskap som vi kan förmedla till patienterna,och som är ett gott alternativ till farmakologisk behand-ling. Biverkningarna är begränsade och behandlingen ärbillig.

Om man accepterar ovanstående synsätt borde detvara ett enkelt val att förskriva och rekommendera fy-sisk aktivitet vid många sjukdomar. Samtidigt vet viatt fysisk träning inte är så framgångsrikt rent prak-tiskt som det borde vara. Detta baseras i första hand påtvå faktorer: patienterna vill ha mediciner och patien-terna vill inte ändra sitt levnadssätt. Tänk efter själv:om du fick någon sjukdom som kunde botas med me-dicin eller med att du drastiskt skulle lägga om din liv-sstil, vilket skulle du själv välja? Jag tycker att svaretinte är självklart, åtminstone inte om man ser det rentpraktiskt. Detta gäller rimligen också för våra patien-ter.

En utmaning för idrottsmedicinareDetta är utmaningen för oss idrottsmedicinare. Vimåste själva acceptera att fysisk aktivitet är verknings-full medicinsk profylax och terapi, och vi måste förbere-

da oss på att argumentera för detta och ta på oss merar-betet att övertyga patienterna om att detta är rätt väg attgå. Detta är grunden för ”FYSS” och ”FYSS för alla”.Därför måste idrottsmedicinarna läsa böckerna.

Tilläggas bör kanske att ”FYSS för alla” är välskriven,lättläst och du kan lita på det som står där.

ÅKE ANDRÉN-SANDBERG

idrottsläkareLENA ANDRÉN-SANDBERG

sjukgymnast


Tid: Den 30 maj – 3 juni 2005Plats: Universitets sjukhusets konferenslokaler,

LundKursansvarig: Harald Roos och Pär HerbertssonKursavgift. För medlem i IMF 3 900 kr inkl lunch,

kaffe samt avslutningsmiddagFör icke medlem 4 600 kr inkl lunch,kaffe samt avslutningsmiddag

Anmälan: Använd anmälningsblankett som finns på www.svenskidrottsmedicin.se

Föreläsare: Susanne Brokop, Leif Dahlberg, Pär Herbertsson, Jon Karlsson, Michael Kjaer, Peter Magnusson, Fredrik Nyquist, Jan Lexell, Åke Andrén Sandberg, Ewa Roos, Harald Roos mfl

n Det senaste om aktuell forskning och idrottsmedicinsk erfarenhet.

n Behandling och rehabilitering i teori och praktik.n Praktik - undersökning & utvärdering. n För upplysningar kontakta IMF kansli tel 08-550 102 00

alt. e-post [email protected]

Steg 2-kurs i idrottsmedicin


Monark Ergomedic 839 E har under två års tid vidare-utvecklats tillsammans med Södersjukhusets klinfysav-delning och MTA-tekniker för anpassning till EKG-styrning.

Mottagandet har varit mycket positivt och redanförsta året levererades ett flertal cyklar till ledandesjukhus i Sverige.

Monark Ergomedic 839 E kännetecknas av exakt-het, flexibilitet och enkel hantering. En uppdatering av

styrkoderna innebär att cykeln i princip kan kopplasupp mot marknadens alla analoga eller digitala EKG.

Cykeln kalibreras enkelt både mekaniskt ochelektroniskt. Det tar bara några minuter och du kangöra det själv.

Monark Ergomedic 839 E är en av världens mestexakta ergometercyklar och uppfyller kraven ISO9001, CE, MDD och EMC.

MONARK EXERCISE PÅ SÖDERSJUKHUSET, STOCKHOLM

Monark tar steget in på EKG-marknaden

Rekl

amat

eljé

n o

kt 0

4

Monark Exercise AB har levererat Monark Ergomedic 839 E till bl a Marinen - Muskö,Pliktverket - alla kontor, Capio/St. Görans Sjukhus, Karolinska Sjukhuset, SabbatsbergsSjukhus, Södersjukhuset, Globen Heart och Sjukhuset i Kristianstad.

Monark Exercise AB | 780 50 Vansbro | Tel 0281-59 49 40 | Fax 0281-719 81 | www.monarkexercise.se


APRIL22-24: KARLSTAD

Svensk Idrottsmedicinsk före-nings Vårmöte 2005Info: [email protected]

MAJ 7-14: KEMER RESORT, TURKIET

Steg 1 IdrottsmedicinInfo: [email protected]

26-28: LIMA, PERU

Congress on External FixationInfo: [email protected],www.externalfixation2005.com

JUNI 20051-4: NASHVILLE, TE, USA

52nd Annual Meeting of theAmerican College of Sports Medi-cine (ACSM)Info: www.acsm.org

23-25: OSLO, NORGE

1st World Congress on Sport Injury preventionInfo: www.ostrc.no/congress2005

JULI 2005:14-17: KEYSTONE, CO, USA

Annual Meeting of the AmericanOrthopedic Society of Sports Medicine (AOSSM)Info: www.sportsmed.org

OKTOBER 200513-15: LEMESOS, CYPERN

4th European Sports MedicineCongressInfo: [email protected] ellerwww.fims.org

&kurser konferenserÅrsmöte IMFMedlemmar i Svensk IdrottsmedicinskFörening kallas till årsmöte i sambandmed IMF:s Vårmöte i Karlstad. Tid: Lördagen den 23 april 2005 kl. 12.30 – 13.00Plats: Karlstad Konferens Center,Vänersal

Årsmöte sjukgymnasterSektionen för sjukgymnaster kallas till

årsmöte i samband med IMF:s Vår-möte i Karlstad. Tid: Lördagen den 23 april 2005 kl. 11.00 – 12.00Plats: Karlstad Konferens Center,Fryken/Alstern

Power Plate är offi ciell sponsor förTyska Skidlandslaget.

Power Plate Scandinavia ABSkeppsbron 13b21120 Malmö

Tel 040-6111190

[email protected]

Vibrationträning utvecklades på 70-talet för att på ett skonsamt sätt träna ryska kosmonauter som på grund av tyngdlöshet drabbats av muskelförtvining och benskörhet.

Power Plate är en vidareutveckling för styrketräning, stretching och mas-sage skapad av holländska specialister, läkare och elittränare. Metoden är mycket skonsam för leder och ligament och kräver endast 10 till 15 minuter effektiv tid för styrketräning av hela kroppen. Power Plate an-vänds idag av NASA, elitidrottare, läkare, sjukgymnaster och friskvårds-företag över hela världen.Flera publicerade dubbelblinda kliniska studier visar positiva resultat på bl a ökad bentäthet, muskelstyrka, balans, hållning och cirkulation. Power Plate är samarbetspartner till Svensk Idrottsmedicinsk Förening.

Svenska läkare och sjuk-gymnaster använder Power Plate för rehabilitering och behandling vid bl a:

Osteoporos

Stabiliseringsträning vid rygg och nackproblem (whiplash)

Artros

Artrit

Reumatism

Infl ammationer (musarm)

Cirkulationsproblem

Ödem

Fibromyalgi

Muskelatrofi

Muskelförkortning

Stabilisering av bäcken-bottenmuskulatur

Normalisering av tonus och spasticitet vid neurologiska sjukdomar som ALS, MS, Parkinson och partiella pareser

Fettförbränning och anti-cellulitbehandling

Modern effektiv träning och rehabiliteringPower Plate

hear

t; S

-04-

BX

A-0

58

Lars 39 år, miljösamordnare. Smärta i höger axel

sedan ett år. Efter golfspel och en rejäl ”duff”

har besvären förvärrats. Kan endast arbeta korta

stunder. Röntgen visar måttlig artros. Bra effekt

av provförpackning T. Bextra (valdecoxib)

10 mg x 20 st, smärtfri i vila och vid ansträngning.

Nytt recept T. Bextra 10 mg x 100 st.

Mindre smärta, mer aktivitet

Pfizer AB 08 – 519 062 00

Indikationer: Symtomlindring vid artros, reumatoid artrit och behand ling av primär dysmenorré. Förpackningar: 10 mg: 20 st, 100 st, 20 mg: 20 st, 100 st, 40 mg: 5 st. För övrig information se, www.fass.se

FALL: ARTROS

212-1407 Golf_210x297+5mm.indd 1 04-09-02, 10.02.47

Documents

SVENSK IdrottsMedicin2/052/05 IdrottsMedicin...SVENSK IdrottsMedicinSvensk Idrottsmedicinsk Förenings Tidskrift IdrottsMedicin 2/052/05 tema Nutrition Huvudsponsor för IMF Ge barnen