Embed Size (px)
Citation preview
teknik & tillväxt
Nr 3 2010
Klimatdeklarerad forskningGår det att sticka en motorhuv? ...sid 5
Elbilar – möjlighet som kräver omställning av europeisk tillverkningsindustri ...sid 8-9
...sid 3
2
Teknik & Tillväxt 3 • 2010
Adress Swerea IVF Box 104 431 22 Mölndal Argongatan 30 431 53 MölndalTelefon 031-706 60 00Fax 031-27 61 30Hemsida www.swereaivf.se
Redaktion Jan Bäck E-post [email protected] Astrid HedenströmUpplaga 11 000 ex
Materialet i denna tidning får an vän das i annan publicering med angivande av källan. Redaktionen uppskattar en kopia.
Kontakta oss!Välkommen att kontakta oss på Swerea IVF, via telefon eller e-post. Våra e-postadresser skrivs som [email protected], fast utan å, ä och ö. Avsteg från modellen anges vid namnet.Omslagsfoto: Patrik Svedberg
Med lemsföre tagen i Swerea IVFs Intressentförening representerar en stor del av de anställda inom svensk industri.
Swerea IVFs affärsidé är att initiera, utföra och omsätta FoU till tillväxt inom tillverkningsindustrin. Omvärldsbevakning, behovs- moti verad forskning och teknik-överföring till företag är Swerea IVFs nyckeluppgifter inom främst material-, produkt-, process- och systemutveckling.
Swerea IVF har ca 150 anställ-da, varav flertalet är civilingen jörer eller teknologie doktorer.
InnehållSwerea IVF växer 2
Klimatdeklarerad forskning 3
HÅPLA – Hållbar åter- vinning av platta skärmar 4
Stickade metallkomponeter 5
Kemikalieanvändning i ett klädesplaggs livscykel 6
Martin Strååt, ny doktor på Swerea IVF 7
Elbilar – möjlighet som kräver omställning av euro- peisk tillverkningsindustri 8
Energikonferensen i Mölndal 10
Lean produktutveckling ett sätt att bygga kunskap 12
Annelie Ristoff har börjat i gruppen Provning, analys och certifiering inom av-delningen Textil och Plast. Hon vikarierar för Karin Fransson/Ingegerd Hartmann och kommer att arbeta som revisor inom Öko-Tex samt textil provning. Annelie har tidigare arbetat som uppdragsledare på Volvo Personvagnar inom säkerhet och även med provning på Saab i Trollhättan. Annelie är textilingenjör från Chalmers med påbyggnad till civilingenjör inom maskin- och kemiteknik.
Ann-Charlotte Borggren började i april som projektassistent på avdelningen Processutveckling. Hon kommer att stötta avdelningschef och medarbetare med administrativa uppgifter och även delta som resurs i Forskningsstöd. Ann-Charlotte har en fil kand i statsvetenskap från Linköpings universitet. Tidigare arbetade hon som produktstöd på TeliaSonera, och har därifrån erfarenhet av ut-veckling och effektivisering av processer och rutiner samt av granskning av kund-kommunikation och manualer.
Daniel Wendels har börjat på gruppen Polymertekniska material och produkter inom avdelningen Textil och Plast. Han kommer att arbeta med materialutveckling, kompoundering, formsprutning och analyser av polymera material.
Daniel har tidigare arbetat med produktutveckling på Volvo Personvagnar, där han bland annat ansvarat för provning och felanalyser av fordonskomponenter i plast, gummi och elastomerer. Daniel är utbildad civilingenjör i kemiteknik vid Chalmers med inriktning på polymera material. Han gjorde sitt examensarbete på fd IFP Research år 2002.
Kristina Nilsson började den 24 maj som projektassistent på avdelningen mate-rial-applikationer. Tidigare har Kristina arbetat på en juridisk informationsbyrå i England under ca 4 års tid. Kristina har en examen i engelska inom programmet Internationell administration med språk (kombinerade studier i statsvetenskap och engelska) vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon återvände nyligen till sin hemstad Göteborg.
Swerea IVF växerSwerea IVF anställer – och växer! Hittills i år har åtta nya medarbetare börjat hos oss och vi planerar för ytterligare anställningar under hösten. Några av våra nya medarbetare presenterar sig här.
3
Teknik & Tillväxt 3 • 2010
Den mesta växthusgasen är koldioxid som alstras vid produktionen av den elektricitet och fjärrvärme som behövs för lokalerna och laboratorieutrustningen. Även de anställdas tjänsteresor och resor till och från arbetet står för betydande andelar av de fyra kilogram-men. ”Den utredning som ligger till grund för deklarationen visar på många möjligheter att minska vår klimatpåverkan och även spara pengar”, säger vd Mats Lundin. Han tillägger dock att Swerea IVFs viktigaste insats för klimatet är kopplat till resultatet av den forskning som utförs. Därför hållbarhetsbe-dömer Swerea IVF alla forskningsprojekt. Denna hållbarhetsbedömning syftar bland annat till att åstadkomma mesta möjliga klimatnytta av forskningsresultaten.
Klimatdeklarerad forskningSwerea IVF har som första forskningsinstitut i världen publicerat en certifierad klimatdeklaration över sina forskningstjänster. Deklarationen visar att varje timme forskning ger utsläpp av knappt fyra kilogram växthusgaser.
Deklarationen i sin helhet finns på www.klimatdeklaration.se/sv/las/klimatdeklarationer/tjanster/206/
Deklarationen visar på många möjlig-
heter att minska vår klimatpåverkan och även
spara pengarMats Lundin, vd
”
Swerea IVF utför forskning inom material-, process-, produkt- och produktionsteknik. Tjänsterna omfattar forskning, utveckling, testning, förserieproduktion, utbildning,
standardisering och konsultation. Swerea IVF ingår i Swereakoncernen. Klimatdeklaratio-nen omfattar dock bara Swerea IVF och dess 150 anställda i Mölndal och i Stockholm.
Klimatdeklarationen har gjorts inom ra-men för det internationella EPD®-systemet. Deklarationerna utförs enligt det internatio-nella standardiseringsorganet ISOs standar-der för livscykelanalyser (ISO 14040 och 14044) och för miljödeklarationer (ISO 14025). Klimatdeklarationer granskas och godkänns av en oberoende verifierare.
” Mats Lundin, vd, Swerea IVF
4
Teknik & Tillväxt 3 • 2010
Minska miljöpåverkanElektronikavfall är den snabbast växande fraktionen i avfallsströmmen och platta bild-skärmar, som är en relativt ny produkt i av-fallsströmmen, är den snabbast växande fraktionen inom elektronikavfallet. Hittills har återvinningen av LCD-produkter i Sve-rige varit mycket begränsad och förlustbring-ande för återvinnarna. Återvinningsbran-schen i Europa har klart indikerat ett behov av kostnadseffektiva tekniker/metoder för återvinning av LCD-skärmar. Projektets målsättning är att skapa förutsättningar för att i ett första steg uppnå minst 66 % återvin-
ningsgrad i Sverige (mot nuvarande 36 %) och därmed minska klimatpåverkan med omkring 100-400 kg CO2-ekvivalenter per ton LCD-avfall.
Ökad lönsamhet och bra arbetsmiljöFör att uppnå ökad lönsamhet inom platt-skärmsåtervinning är man beroende av ra-tionella återvinningsmetoder och en intensi-fierad återvinning av komponenter och av-sättning för dessa för återbruk i nya produk-ter. Genom att utveckla och implementera hållbar återvinningsteknik kan större tillväxt och lönsamhet uppnås i svensk återvinnings-
industri. LCD-skärmar innehåller miljöfarliga sub-
stanser som, vid felaktig behandling, kan frigöras med negativ påverkan på yttre miljö och arbetsmiljö. Anställda inom återvin-ningsföretagen har ofta en arbetsmiljö som är svår att styra och som innehåller fler och mer komplexa riskkällor än andra arbetsmil-jöer. Det är viktigt att utveckla lättanvända metoder, som lyfter fram ”tysta” och okända risker dels i den rådande verksamheten, dels för de i projektet utvecklade processdemon-strationerna. I värsta fall kan ett nytt återvin-ningskoncept försämra arbetsmiljöförhål-
HÅPLA – Hållbar återvinning av platta bildskärmar
HÅPLA är ett konsortium bestående av fem forskningsutförare (universitet/institut) och tio
företag. Swerea IVFs roll i projektet är att ta fram komplett-erande eller nya förslag på riktlinjer för ekodesign till miljö-märkningsorganisationer, producenter och i slutändan även till lagstiftare. Swerea IVF deltar även med kompetens inom arbetsmiljö och kemisk riskhantering. De deltagande före-
tagen representerar de viktigaste stegen i värdekedjan och berörs kommersiellt av projektets resultat. Detta säkerställer att samtliga resultat som kommer ut från projektet har minst en mottagare som är intresserad av att implementera resul-taten i ett kommersiellt sammanhang för att uppnå både affärsmässiga, miljömässiga och sociala fördelar. HÅPLA finansieras av Vinnova och löper över tre år.
5
Teknik & Tillväxt 3 • 2010
Stickade metallkomponenterGår det att sticka en motorhuv, en kylskåpsdörr eller en stolsits? Swerea IVF och Textilhögskolan ska i den nystartade hypotesprövningen Tredimensionella skal-
komponenter undersöka om dessa kan tillverkas genom stickning av metalltråd.
Vinnova gav hösten 2009 svenska forskare inom tillverkningsteknik möjlighet att söka radikala hypotesprövningsprojekt. Man ville stimulera nya idéer, nya angreppssätt och utformning av framtida forskningsområden.
Swerea IVF och Textilhögskolan har till-sammans fått ett högriskprojekt godkänt, nämligen att undersöka om det går sticka metallkomponenter som kan användas som skalprodukt, dvs bära viss last. Samarbetet mellan Swerea IVF och Textilhögskolan möj-liggör hypotesprövningen genom kombina-tion av kompetenser från metaller, konstruk-tion och textil tillverkningsteknik med unik utrustning.
Varför sticka en metallkomponent? För-utom möjligheten till helt ny design skulle materialförbrukningen minska betydligt, produkten bli mycket lätt och möjlig att tillverka lokalt utan fasta formverktyg.
Projektet kommer att genomföras under 2010.
Therese Rosenblad,
Högskolan i Borås
landena. Att ta fram återvinningsteknik som sänker riskerna och förbättrar arbetsmiljön i återvinningsindustrin skulle bidra till mins-kad ohälsa och riskexponering för anställda.
Design för bra återvinningInom EU har man t ex lagstiftat om att ener-gianvändande produkter ska genomgå eko-design (2005/32/EC). Swerea IVF ledde för-studien av datorer/datorskärmar. Denna vi-sade att, förutom energin under använd-ningsfasen är kvicksilverinnehåll och resthan-teringen av detta också en viktig miljöaspekt. Om resultat från projekt som HÅPLA visar hur en datorskärm borde vara konstruerad för att bli lätt att återvinna, skulle detta kunna få inverkan på framtida lagstiftning. Ett snabbare sätt att få in kompetens av den här typen i produktutvecklingen är att de som ansvarar för miljömärkning av produkter inför sådana krav i sina kriterier. TCO som är med i denna ansökan ser projektet som en möjlighet att identifiera framtida kriterier för datorskärmar, vilket i sin tur skulle leda till mer hållbar återvinning av datorskärmar i hela världen. Detta då en majoritet av världs-produktionen av datorskärmar är TCO-märkta.
SystemsynDet finns alltså ett stort behov av att ut-veckla återvinningslösningar för LCD-skär-mar som möjliggör en avfallshantering som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt sett mer fördelaktig än idag. Det viktigt med systemsyn så att utvecklingsarbetet inte leder till att befintliga miljöproblem bara flyttas eller nya uppstår.
Både återvinningsprocesser och de åter-vinningsscenarier som processerna stöder ska utvecklas och utvärderas med avseende på samtliga aspekter av en hållbar återvinning. Återbruk av återvunna komponenter från elektronikavfall sker endast i mycket begrän-sad omfattning idag. Utmaningarna i detta sammanhang är bl a att skapa rationella processer för att utvinna komponenter med bibehållet värde ur ett utgångsmaterial som kraftigt varierar i konstruktion och status samt att utveckla hållbara tillämpningar för avsättning av återvunna komponenter.
Elisabeth Olsson
6
Teknik & Tillväxt 3 • 2010Teknik & Tillväxt 3 • 2010
I studien valde man att titta på produktionen av en t-tröja, ett par jeans, ett par arbetsbyxor, en fleecetröja och en viskos-tröja. Plaggen är fiktiva, man har tänkt sig att de
har vissa egenskaper och har genomgått vissa produktionssteg, men man har inte studerat ett visst märke som produceras på ett visst sätt.
Data om bomullsodling, polyester- och viskosframställning, beredning och färg-ningsprocesser har samlats in mestadels från publika källor. Det visar sig att kemikalier används i alla led i produktionskedjan; vid konstgödsling och besprutning av bomulls-
odlingar, vid produktion av garn och tyger, vid färgning och efterbehandling samt vid transporter och i användarfasen.
Studien visar att ett kilogram av t ex tyget till en t-tröja kan ha förbrukat upp till 4 kg kemikalier under sin livslängd. I bästa fall med t ex ekologisk bomull och effektiva be-redningsprocesser kan mängden kemikalier halveras per kilogram plagg.
PlaggMängd kemikalier (kg) per kilo plagg
I genomsnitt I bästa fall I sämsta fall
T-tröja i bomull 3,0 2,0 4,2Jeans 2,4 1,5 3,6Arbetsbyxor 1,9 1,6 2,5Viskoströja 5,5 3,6 6,9Fleecetröja 2,8 2,4 3,2
/en liten fräckare teckning på ett klädesplagg kanske lättar upp texten?
Kemikalieanvändning i ett klädesplaggs livscykelSwerea IVF har på uppdrag av kemikalieinspektionen (KemI) studerat hur
mycket kemikalier som används i produktionen av några vanligt förekom-
mande kläder på den svenska marknaden. Syftet med rapporten är att den ska
utgöra ett diskussionsunderlag vad gäller kemikalier i textilier. Kemikalie-
användning en är omfattande och valet av kemikalier har avgörande betydelse
för effekter på miljön och människors hälsa i de länder där kläderna tillverkas.
Vad man måste betona är att mängden an-vända kemikalier inte är något mått på hur farliga de är. Ämnen med farliga egenskaper, såsom vissa färgpigment, bekämpningsmedel och formaldehyd, utgör bara en liten del av de totala kvantiteterna. Man bör också no-tera att enbart kemikalieförbrukningen är kartlagd i studien. Energi- och vattenförbruk-ning, som är stora miljöbelastningar, har inte tagits med denna gång.
Elisabeth Olsson
Rapporten finns på KemIs hemsida: www.kemi.se/templates/News____5984.aspx
Teknik & Tillväxt 3 • 2010Teknik & Tillväxt 3 • 2010
Ny doktor på Swerea IVFDen 11 juni disputerade Martin Strååt på avhandlingen On the Production of Polyethylene Dielectrics and Conductive Polymer Composite Fibres. Nedan följer
en populärsammanfattning.
I avhandlingen beskrivs två processer som kraftigt kan förändra de elektriska egenska-perna hos ett plastmaterial. Den ena proces-sen är skumning, då man blåser in små gas-bubblor i en plast vilket förändrar de så kallade dielektriska egenskaperna, dvs hur materialet skulle fungera om det användes i en kondensator. Skummad plast finns på många ställen men de dielektriska egenska-perna är framför allt viktiga i de kablar som används för kommunikation med radiovågor. Den andra processen är smältspinning, då en plast dras ut till en tunn fiber vilket gör att plastmolekylerna orienterar sig i dragrikt-ningen. Resultatet av fiberspinningen är en stark fiber som kan användas i textilier för t ex kläder, mattor eller möbler, för att nämna några tillämpningar. Ett problem med dagens kommunikationskablar är att energi går förlorad när signalerna skickas genom ka-beln, förlusterna ökar ju högre frekvens som används. Med höga frekvenser menar man idag frekvenser i GHz-området, vilket bland annat används i de kablar som överför signa-ler i kabel-tv-nätverk eller i de mobila nät-
verken. I avhandlingen beskrivs bl a hur gasbubblornas form och hur tillsatsen av jäsmedlet påverkar de dielektriska förlus-terna för skummad polyeten, både för frek-venser i kHz-området och i GHz-området. Resultaten från arbetet skulle kunna använ-das för att göra bättre kablar med lägre för-luster.
Plaster kan göras elektriskt ledande genom att blanda in elektriskt ledande partiklar. Då man spinner fibrer av plast med elektriskt ledande partiklar i, kan man inte ha så hög andel partiklar eftersom partiklarna påverkar plastens förmåga att dras ut till en fiber. På senare tid har man utvecklat en ny typ av ledande partiklar, de så kallade kolnanorören. Dessa kan ge plasten en relativt bra lednings-förmåga redan vid låga halter, inblandning av 10 vikts-% kolnanorör kan öka lednings-förmågan med en faktor en miljon miljarder (1015). Man hoppas nu kunna göra fibrer med betydligt högre ledningsförmåga genom att använda kolnanorör. I avhandlingen be-skrivs hur den elektriska ledningsförmågan ökar ju mer ledande partiklar man blandar
in. Både de nya kolnanorören och den gamla typen av partiklar (kimrök) användes i för-söken. Materialens förmåga att dras ut till fibrer testades men man testade också hur hög ledningsförmågan blev efter att man hade dragit ut materialen till fibrer. Resultaten visade att när man ökade halten med fyllme-del så gick spinnbarheten ned samt att led-ningsförmågan minskade ju mer man drog ut materialet. Med de nya kolnanorören försvann ledningsförmågan helt och hållet.
Genom att använda sk bikomponent-teknik vid smältspinningen kunde man ändå göra fibrer av de material som hade hög fyllmedelshalt. En värmebehandling av bi-komponentfibrerna gjorde att man kunde man återfå den ledningsförmåga som hade försvunnit. Resultatet blev en tunn fiber med en kärna av elektriskt ledande material och som fick bra styrka, något mindre än hos en vanlig nylonfiber. Den tänkta användningen för de nya fibrerna är bland annat som små värmeelement som kan vävas in i textilier, men man har också funnit en möjlighet att använda fibrerna som temperatursensorer.
Bikomponentfiber med ledande kärna i 1000 gångers förstoring 7
8
Teknik & Tillväxt 3 • 2010
En konferenssession behandlade European Green Cars Initiative, EGCI. Forskningspro-grammet EGCI stödjer utveckling av miljö-vänliga fordon, speciellt elbilar. Man har haft en utlysning sommaren 2009 och nästa utlys-ning kommer omkring den 30 juli i år.
Thierry Van der Pyl, DG INFSO, EU-kom-missionen, inledde med att definiera elbilen som en möjlig lösning för att minska kolan-vändningen i Europa. Utmaningen är att klara omställningen av bilindustrin och dess underleverantörer från tillverkning av bilar med förbränningsmotorer till bilar med el-motorer utan att därmed orsaka en massiv arbetslöshet.
Infrastrukturen behöver förändras och förnyasElbilar kommer att ställa helt nya krav på infrastrukturen. Sylvain Haon från nätverket POLIS pratade om vad städer och regioner kan göra för att öka elbilsanvändningen. Två spår lades fram; att själva investera i nya el-bilsflottor och att skapa infrastruktur. Ett antal städer i Europa har klara mål gällande användning av elbilar framåt. Några av städ-erna som presenterades var:
• Amsterdam: 200 000 fordon till 2040. Skapar laddningsstationer i allians med tillverkare och användare.
• London: 100 000 fordon 2020. Man lägger laddningsstationer på de platser där de första användarna förutses.
• Paris: Autolib, en flotta av allmänna bilar på samma sätt som det idag finns låne-cyklar utplacerade över staden, planeras till hösten 2011
• Stockholm: Staden ska vara fossilfri till 2050. Redan idag sades 35 % av bilarna på Stockholms gator drivas med alterna-tivt bränsle.
Städerna samarbetar kring lösningar, även om det samtidigt finns en konkurrens i att vara först.
Antonio Cejalvo från Region Valencia berät-tade om hur man stödjer ökad elbilanvänd-ning i Valencia:
1) 2 000 bilar har fått miljöbilsrabatt på max 20 % av inköpspriset
2) Utbyggnad av infrastrukturen. I fas 1 planeras en laddningsstation per 10 000 invånare
3) Satsning på forskning och innovation för att klara den stora tekniska barriären, nämligen batterierna.
Ronnie Belmans från plattformen SmartGrids visade att elbilar inte är något nytt. I maj 1899 gjorde en elbil över 100 km/h vid test. Men el och många andra alternativa drivmedel blev lagda åt sidan vid förra sekelskiftet när förbränningsmotorn segrade.
Idag kämpar åter olika koncept för driv-
ning av fordon mot varandra. Avgörande för vilket koncept som vinner denna gång kom-mer att vara hur övergången till ett nytt distributionssätt sker. Belmans trodde inte på vätgasdrivna bränsleceller, då vätgas kräver ett helt nytt distributionssystem. För el skulle däremot övergången kunna göras mjukare, baserat på existerande system.
Distribution av el till fordon kan göras på följande sätt:
• Laddning i hemmet. Befintligt nät kan utnyttjas, halvsnabb variant. Kräver näs-tan inga investeringar i kraftnätet. Genomförbart idag
• Laddning överallt, genom telekommuni-kation. Här behövs någon typ av satellit-system som identifierar fordonet (risk för integritetsproblem), kontinuerlig uppdatering av pris vid plats med flexi-bla tariffer samt IT-lösningar. Dessutom måste administration av avgifter och fak-turering lösas
Elbilar – möjlighet som kräver omställning av europeisk till-verkningsindustriDen 12 till 15 april var Valencia i Spanien värd för en mängd möten och konferenser där det diskuterades hur europeisk forskning ska gynna innovation och förändring av industrin från att arbeta med att skära kostnader till att skapa värde. Innovation, dvs att omsätta kunskap till nya värden, är på många sätt i fokus för kommande forsknings-program både nationellt och på europeisk bas.
9
Teknik & Tillväxt 3 • 2010
Elisabeth Sagström
• Stationer för snabbladdning. Kräver höga effekter och blir därmed farligare, betydande investeringar i kopparnät. Ny europeisk standard måste fastställas
• Stationer för byte av batterier. Snabbt och flexibelt, klarar att stödja alla typer av nätlösningar. Här måste dock fordons-tillverkarna standardisera batterityper/storlekar. Varje bil beräknas behöva tre batterier, vilket ökar kostnaden för for-donet. Höga investeringskostnader.
Belmans förespråkar en flexibel lösning som integrerar alla fyra sätten, dvs ett SmartGrid med flerriktade flöden. Utveckling av elbilar och smartgrids behöver ske samtidigt.
En ekonoms syn på tillverknings-industrins utmaningarEIB, Europeiska Investeringsbanken, är en stor understödjare av forskning och utveck-ling. Gunnar Muent från EIB berättade att man under 2000 – 2009 bistått omkring 590 enskilda forskningsprojekt med totalt 87 miljarder Euro.
EIB har ett bilprogram, som dels stöjder forskning, utveckling och innovation inom bilsäkerhet och miljöaspekter, dels uppbygg-nad av nya anläggningar, främst i nya med-lemsstater. Innan krisen slog till lånade man normalt ut 2 miljarder Euro per år i detta syfte, men under 2009 ökade summan till 8,2 miljarder Euro. Under krisen har EIB blivit den största FoU-finansiären av europe-isk binindustri.
Samarbetet med Green Cars kallas ECIT – European Clean Transport Facility. Man har en låneram på 8 miljarder Euro för 2009 och 2010. Aktuella stödområden är forskning och utveckling för minskade utsläpp och ökad energieffektivitet. Tillverkare och underleve-rantörer av bilar, flyg, tåg och båtar kan söka medel.
Gunnar Muent betonade att bilindustrin och dess underleverantörer i Europa alltjämt är i ett mycket svårt läge. Prognosen är lägre efterfrågan 2010 jämfört med 2009. För 2011 förutspås en ökad efterfrågan, men återhämt-ningen är långsammare än man tidigare trott. Samtidigt ser man att Europas kapacitet att tillverka bilar kommer att öka mellan 2010 och 2015.
Övergång till elbilar kräver förändringar av såväl tillverkning som drivning. För att våga och kunna satsa på detta krävs att man säljer miljoner elbilar, det räcker inte med det antal bilar som städer och regioner idag pla-nerar att investera i.
Man ser i nuläget tre huvudproblem med elbilar:
• Kostnaden/prestandan för batterier
• Tillgängligheten av lämpliga batterilös-ningar eller bränslecellsteknik
• Avsaknaden av infrastruktur för laddning.
Batteri, bränslecell eller något annat? EIB tror att olika tekniska lösningar kommer att tävla med varandra de närmaste 20 åren. Dilemmat för EIB är att man är övertygad om att för-bränningsmotorn fortsätter dominera till 2030. Det gör att dagens nivå på investe-ringar i fordonsforskning bara är ekonomiskt försvarbar om efterfrågan på bilar stiger kraftigt och produktionen av eldrivna bilarna ökar snabbare än väntat. Samtidigt kommer Europas bilindustri bara att vara konkurrens-kraftig om man gör investeringar i forskning, utveckling och innovation. Risken är att man satsar för mycket i förhållande till avkastning, speciellt när det gäller mindre förbrännings-motorer och plattformar.
Som lösning vill man se högre avkastning på investeringar genom
• utveckling av färre plattformar för för-bränningsmotorer, som en följd av sam-arbete och gemensamma satsningar
• accelererad utveckling av batteriteknik via samarbete i Green Cars
• gemensamma satsningar på infrastruktur.
Under 2010 kommer EIB att fortsätta låna ut pengar till fordonsbranschen med ett strikt fokus på
• forskning och utveckling för lägre ut-släpp och högre säkerhet
• små plattformar
• utveckling hos underleverantörerna.
Framöver vill man satsa på standardisering utan att låsa fast sig i en teknologi. EIB tror att lösningen på batterifrågan för elbilar ligger hos små företag med nya idéer, inte hos de stora fordonstillverkarna. På EU-nivå är det viktigt att satsa på att finansiera högriskpro-jekt med stor potential.
En fordonstillverkares planer framåtWolfgang Steiger från Volkswagen, ordfö-rande i ERTRAC, European Road Transport Research Advisory Council, fortsatte efter-middagen. ERTRAC ser mer miljövänliga bilar som en systemutmaning, där man sam-tidigt måste titta på fordon, infrastruktur, logistik och mobilitet, energi och resurser samt hållbara produktionssystem.
Transportsystemet måste klara utmaning-arna att bli energieffektivt, bli av med kolbe-roendet och samtidigt vara säkert och pålitigt.
Vi tävlar med både Kina och USA, som tydligt uttryckt att man vill ta ledningen i utveckling av elbilar. Om inte Europa är med i utveck-lingen kommer vi snabbt att förlora arbets-tillfällen inom branschen.
Man ser samtidigt att övergången till elbil-ar kommer att ha en stor inverkan på dagens leverantörskedja och på antal arbetstillfällen inom fordonsindustrin. Detta eftersom målet är att ersätta förbränningsmotor och trans-mission med elmotor och få komponenter.
Man uppskattar att det europeiska trans-portsystemet år 2030 är mer än 50 % effekti-vare än idag, med produktion av 5 miljoner elbilar per år. Volkswagen tror att 3 %, dvs 300 000, av deras bilar är eldrivna 2020. De flesta ligger inom segmentet små stadsbilar, där 20 % av alla producerade bilar från VW beräknas vara elbilar.
Under övergångstiden, från idag och till 2030, kommer komplexitetsgraden hos pro-duktionssystemen för fordonstillverkning att öka enormt, eftersom man kommer att ar-beta parallellt med att tillverka konventionellt och alternativt drivna fordon.
EU-kommissionen satsar på forskning och utveckling för omställning
Franz Söldner från DG Transport, EU-kommissionen menade att Europa är bäst i världen på forskning och utveckling, men betydligt sämre på att nå marknaden med nya innovationer.
Man arbetar på olika sätt för att stödja utveckling av renare fordon. Utveckling av alternativa drivmedel ligger i olika faser och har behov av olika typer av åtgärder.
• Biobränsle behöver politiskt stöd, ekono-misk stimulans och pilotanläggningar för framställning
• För vätgas behövs forskning, utveckling och demonstrationsprojekt
• När det gäller elbilar ligger tonvikten på demonstration, tidiga användare och standardisering.
Kommissionen har ett antal olika aktiviteter för att stödja alternativa drivmedel. Där kom-mer Green Cars att vara ett viktigt verktyg.
Nästa utlysning inom European Green Cars Initiative kommer den 30 juli 2010. Här ges flera möjligheter för svenska företag att arbeta vidare med ny teknik kring batterier.
10
Teknik & Tillväxt 3 • 2010
Energikonferens i MölndalDen 21 april anordnade projektet ENIG en lyckad energikonferens i Mölndal. Spe-ciellt inbjuden var näringsminister Maud Olofsson. Tyvärr lämnade näringsministern ett sent återbud, men ersattes av Kristina Jonäng, som är chefsstrateg inom Cen-terpartiet.
Förmiddagen inleddes av Thomas Björkman som bl a berättade om de energikartläggnings-checkar som företag nu kan söka. Resten av förmiddagen utgjordes av en paneldebatt, som leddes av den i Göteborg välkända Britt-Marie Mattsson, förstereporter på Göteborgs-Posten. I panelen satt, förutom Kristina Jonäng, även Cajsa Lundberg, Lundbergs Pressgjuteri, Ma-thias Gustavsson, Naturskyddsföreningen, Henrik Clausen, Fagerhults Belysning och Jan-Eric Sundgren, AB Volvo.
Eftermiddagen bestod bl a av nio föredrag i tre parallella sessioner.
Instituten Swerea SWECAST och Swerea IVF tillsammans med FSEK
(Föreningen Sveriges Regionala Energikontor till vilken Sveriges alla kom-
munala energi- och klimatrådgivare är anslutna) har startat projektet
Nätverk för Energieffektivisering. Målet är att under tre år bygga upp ett
nätverk, ENIG (Energieffektivisering I Grupp), som långsiktigt ska hjälpa
svensk industri att bli mer energieffektiv. Det påbörjade samarbetet mel-
lan institut och regionala energikontor är unikt och de samlade resur-
serna är starka.
ENIGENIG
Moderator Britt-Marie Mattsson, Göteborgs-Posten och Kristina Jonäng, Centerpartiet
Henrik Clausen, Gunnar Eliasson, Karin Wilson, Anna Karin Jönbrink och Thomas Hermansson
11
Teknik & Tillväxt 3 • 2010
Kristina Jonäng, Centerpartiet
Anna Karin Jönbrink och Mats Lundin
Panelen bestående av Kristina Jonäng, Cajsa Lundberg, Mathias Gustavsson, Henrik Clausen och Jan-Eric Sundgren
Marja Andersson, SKF Mekan i Katrineholm tilldelades Gjuteribranschens energipris 2010. Priset delades ut av Thomas Björkman, Energimyndigheten och Mats Holmgren, Swerea SWECAST.
Namn .................................................................................................................................
Befattning ........................................................................................................................
Företag .............................................................................................................................
Adress ..............................................................................................................................
Postnr och ort .................................................................................................................
Telefon ...................................................... Org. nr ..........................................................
E-post ...............................................................................................................................
Följande på företaget vill också ha en tidning
.............................................................................................................................................
.............................................................................................................................................
.............................................................................................................................................
.............................................................................................................................................
Teknik & Tillväxt 1 • 2010
Beställningstalong
Lean Produktutveckling, ett sätt att bygga kunskapLPD står för Lean Product Development och är en metod för hur produktutveckling kan organiseras effektivt. LPD är baserat på hur forskning visar att det erkänt framgångsrika Toyota bedriver sitt produktutvecklingsarbete.
I fokus för LPD står kunskap och lärande. Fokus på kunskap innebär att bygga och ve-rifiera kunskapen innan man konstruerar. Centrala områden för LPD är metoder för effektiv dokumentation, förankring, plane-ring, optimering och verifiering av konstruk-tionslösningar.
LPD vänder �bak-och-fram� på konstruk-tionsarbetet. De förberedande faserna ges ett mycket större intellektuellt utrymme, mer tid och större betydelse i utvecklingsprojektet än vanligt. Kunskap och lärande i centrum på-verkar såväl arbetets upplägg som ledarska-pets former.
Toyotas produktutvecklingsmetoder anses
vara en större förklaring till dess framgång än dess produktionssystem . Vid jämförelse med främst amerikansk bilindustri har de visat sig ge mycket högre andel värdeadderande tid. Produktutveckling är avgörande för framgång och LPD är ett koncept för mycket kostnads-effektivt utvecklingsarbete , som dessutom ger mycket mer optimerade produkter.
Swerea IVFs LPD-satsning har kommit långt och vi erbjuder både kurser och coach-ing. Vi möter er där ni är och anpassar en LPD-resa till er. Kunskapsområdet är nytt och vi vidareutvecklar kontinuerligt våra kunska-per och implementeringsmetoder. Kom och var med du också!
Stefan Bükk
Per Kilbo
Box 104, 431 22 MölndalBesöksadress: Argongatan 30, 431 53 MölndalTfn 031-706 60 00, Fax 031-27 61 30 [email protected], www.swereaivf.se
